1944 års nykterhetskommitté
Ur KB:s samlingar
Digitaliserad år 2013
k Eivfs»
A fjEFENTiJqá;QTREDNiNGÅR-19å2:54
v y =
js§INANsDmPAn;rEMn:N1‘Er
1944 ABS NYKI.‘-ERHETSKOMMITTE
RUSDRYCKSFÖRSÄLJNING
0011 NYKTERVIIETSWVÃRVD
STOCKHO-.LM
1952‘
Statens 1.9522.
offentliga/utredningar
Kronologisk förteckning
1. 1949 års uppbördssakkunniga. 2. Betänkande med -27. Betänkande med förslag till förbättrade
förslag till vissa ändringar i uppbördstödarandet. tioner i Härjedalen och nordivästra Hâlsingl
Haeggström. 458 s. Fi. Beckman. 542 s. K.
komm om to
lag om bankrörelse m. m. Gummesson. 28. Lagberedningens förslag till n llagstiltning l2‘i)£s1agFti1ls. i. rätt m. m. Katalog och ridskrllftstryck. 115 S. J
Löneplan eller kollektivavtal. Kihlström. 99 s. C. 29. tillträde till högre studiier. Av F. Schmi Vidgat Nordisk passirihet. Betänkande nr 1. Beckman. 38 s.U. Gernandt. 237 s. E. ‘Er Det yngsta tángvårdsklienteiet. Av T. Eriksson.” u 30. Rekrytering och utbildning av polispersonal. G^ Kihlström. 19 s. Ju. - esson. 310 s. I.
Betänkande med förslag till allmänt resereglemente 31. Supplement nr 8 till Sveriges; 19 f: m. m. Hseggström. 173 s. C. 78 s. Ffamiljelnamn Allmän folkomröstning. 1950 års tolkomröstnings- Statens Reproduktionsanstalt. 2. Kihlström. 32. Förslag om samförvaltning av stadshypoteks- a
.°°.°‘!“E*’!°betänkande.
s. u. bostadskreditorganisationema. lBeckm an. 131 s.
ååh vjflsfittsutrednings
. Folkomröstningsinstitutet i Schweiz. Av E. Håstad. 33. Den första lärarhögskolan. Haeggström. VIII, 2 1 till 1950 års folkomröstnings- och valsätts- s. E. Bilagautre nings betänkande. 2. Kihlström. 216 s. Ju. 34. Betänkande med förslag angående arbetsmarkna
Folkomröstningsinstitutet i Förenta staterna. Av E. statistiken. Kihlström. 143 s. S. G. Öhlin. 2 till 1950 års folkomröstnings- och 35. och B ggnadsstyrelsens arbetsuppgifter organisatio valsättsutrednBilagags betänkande. 2. Kihlström. 159 s. V ctor Petterson. 88 s. K.
Ju. 36. Stöd at ânkor och vissa andra ensamstående kvinn
10. sjukförsäkring. Appeiberg, Uppsala. m. m. Baggström. 189 s. s.
Sââmânâenss. .
11. Yttranden m. m. över 1950 års lângtidsutrednings 37. Behovsprövning på bostadsmarknaden. 1951- ringskommitténs betänkande. Il. Idun. Hyresreå,251 s. betänkande. Ekonomiskt långtidsprogram 1955. Beckman. 66 s. Fi. 38. Hemhjälp. Bostadskollektiva kommitténs hetä
1944 års nykterhetskommitté. 3. Undervisning, folk- kande. 1. Victor Petterson. 10l3 s., 20 pl. S.
upplysning och forskning på alkoholfrågans område. 39. Socialförsäkringsutredningen. Sjukförsäkring :i
Victor Petterson. 95 s. Fi. yrkesskadeförsäkring. Gernandit. 328 s. S.
13. Betänkande angående vissa fiskerättsliga förhållan- 40. Militär-psykologi och personalt iiinst. Arbetsupp ;Ä den inom lappmarkema samt tiilgodogörandet av och central organisation. ström. 269 s. Fö.
fisket i kronovattnen därstädes och i Jämtlands län 41. undersökningen. G Den jordbruksekonomiska m. m. Marcus. 246 s., 1 karta. Jo. messon. 100 s. Jo. 14. Förslag till kommunallag m. m. Kommunallags- 79 s. 447 s. I. 42. Yrkesvägledningen och skolan.. Gemandt. kommitténs betänkande. 3. Kihlström. Germandt. 74, 38* s. råvara- Nordiskt patentsamarbete. 15. Barrskogstillgângama och skogsindustriens 44. Beckman. 135 s. H. Principbetänkande angående dlriftbiclrag till prim försörjning. kommuner. Kihlström. 180 s. S. 16-17. Tull- och valutalâttnader resandetrafiken mellan de nordiska länderna. Betänkanden nr 2 45. Bestämmelser och praxis röramde statens budg
och 3. Gemandt. 31 resp. 15 s. U. Kihlström. 224 s. F 46. Betänkande angående psykopaitvård m. m. 2: 18. Folkomröstningsinstitutet utanför Schweiz och För- .L enta statema. Bilaga 3 till 1950 års folkomröstningsø betänkande. 2. Kihlström. 47. nings- och valsättsutrednings betänkande 3.
ååh vâlsättsutredningss. u.
19. åt husmödrar, lantbrukare m. fi. Gernandt. ström. 47 s. Ju. Förslag till landstingsiag m. rn. Kommunalla I
:Såmestsears. .
en. 1. Betänkande med förslag till kommitténs betänkande. 4. Kihlström. 117 s. 77‘ 20.- Busslinjeutrednin beräknande av t 49. Kristidspolitik och kristidshuslnållning _iSverige äggsvärde (goodwill) för bussiöre- Del 1; Av och Tidskriftstryck. 163 s. K. der och. iter andra världskriget. tag m. m. Katalog Åmark. un. 679 s. H. 21. Bäjongplan för fángvárden. Gernandt. 67 s. Ju. hälso- och sjukvården vid 50. Kristidspoiitik och kristidshuslnállning i Sverige 22 Betänkande angáende Del 2. Av förhållanden. Gum- der och efter andra världskriget. krig och andra utomordentligt: messon. 219 s. I. Åmark. Idun. 574 s. H. 23. Kihlström. 310 s. E. 51. Barn och film. Gemandt. 89 s. E. Bokutredningen. 4. Nykterhetstör a Betänkande med förslag till allmän förfogandelag 52. 1944 ars nykterhetskommitté och allmän ransoneringslag. Katalog och Tidskritts- landen i vissa främmande länder m. m. Appelb
tryck. 276 s. H. Uppsala. 216 s. Fi. _ 25. Betänkande med tör- 53. 1944 års nykterhetskommitté. 5. Principbetánkan Zonexpropriationsutredningen. 192 s. Fl. vissa ändringar i hyggnadslagstiitningen. Katalog och Tidskriftstryck. slag till 6. Rusdrycksförs Malmö. 186 s. Ju. 54. 1944 års nykterhetskommitté. Sydsvenska Dagbladet, Norstedt. VI, 408 s. 26. Betänkande med förslag till ändrade bestämmelser ning och nykterhetsvård.
m. m. Appelberg, Uppsala.
il-ggandexvägföreningars. .
Anm. Om särskild ej angives,är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynne tryckort under vilket t. ex. E. = ecklesiastikdepartementet, Jo bokstäverna till det departement, utredningen avgivits,
Jordbruksdepartementet.
STATENS OFFENATLIGA UTREDNlNGAR1952:54 FlNANSDEPARI‘EMENTE’I‘
1944 ÅRS NYKTERHETSKOMMITTE
VI
RUSDRYGKSFÖRSÄLWHNG
OCH
NYKTERHETSVÃRD
STOCKHOLM 1953 KUNCL. BOKTRYCKERlET P. A. NORSTEDT G5 SÖNER 512362
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
A. Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . B. Förslag till förordning om försäljning av rusdryckcr . . . . . . . . . . . . . . . . . . . C. Motiv
Avdelning I.
Nuvarande ordning och tidigare rc/ornz/örslag.
l. organisation och verksamhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48 Kap. Systcmbolagens Detaljhandelsområden s. 4-8. Systembolagens organisation s. 51. — Systembolagens befattning med utminuteringen s. 52. Inköpstillstånd och tilldelningsprinciper s. 52. Uppgifter till ledning för systembolagens verksamhet s. 53. Tekniska hjälpmedel vid utminutcringskontrollen s. 55. Förfarando vid handläggningen av ansökningar om motbok m. m. s. 56. Förfarande vid motboksinnehavares flyttning mellan olika detaljhandelsområden s. 57. Utminuteringsställen, filialer och utlämningsställen, försändning m. m. s. 58. Prissättningen på rusdrycker s. 62. —- Systembolagens befattning med utskänkningen s. 63. Tillståndsförfarande m. m. s. 63. Vinstkvantitetssystemet s. 65. Kontrollen över utskänkningsrestriktionerna s. 67. — Systembolagens omsättning och ekonomi s. 68. ~— Systembolagens personal s. 72. ——Systembolagens förtroendenämnd s. 74. Kap. 2. Tidigare förslag om reformering av systembolagsorganisationen. . .. 75 Rusdryckslagstiftningsrevisionen s. 75. 1937 års riksdag s. 77. Besparingsberedningen s. 77. Yttranden över besparingsberedningens förslag s. 85.
K ap . 9° Aktiebolaget Vin- & spritcentralens organisation och verksamhct 93
K ap . Kontrollstyrelsens organisation och verksamhet såsom tillsynsmyndighet över rusdrycksförsäljningen 000050 . . . . . . . . ocooooccooo- Arbetsuppgifter s. 95. Byråindelning s; 95. Personalorganisation s. 496.
Kap. Organen för öppen nykterhetsvård, deras arbetsuppgifter, organisa-
Gällande bestämmelser s. 103. -- De kommunala nykterhetsnämnderna s. 106. Omfattningen av nämndernas verksamhet s. 106. Personalorganisationen s. 112. ——Länsnykterhetsnämnderna s. 113. - Socialstyrelsen s. 114.
Ix’ ap. Alkoholistvârdsutredningcns förslag beträffande den öppna nykter-
Avdelning II.
N ykterhetslcommitténs förslag.
Kap. Försäljningskontrollens organisation . . . . . . . . . . . 121 Alternativ I s. 121. Allmänna principer s. 121. Organisation s. 123. Inköpsregistrering s. 124. Legitimationshandling s. 124. Inköpsförfarandet s. 127. Kostnadsberäkning s. 129. ——Alternativ Il s. 132. Förutsättningar s. 132. Inköpsförfarande m. m. s. 132. Beräkningar angående behovet av arbetskraft s. 134. Kostnadsberäkning s. 139. ——Jämförande sammanställning av registreringsalternativen s. 140.
Kap. 8. Nykterhetsvârdsorganen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 145 De kommunala nykterhetsnämnderna s. 145. - Länsnykterhetsnämnderna s. 151. Arbetsuppgifter s. 151. sammansättning s. 154. —— Länsstyrelserna s. 156. -- Socialstyrelsen s. 157. ——— Registreringen hos och anmälningsplikten till nykterhetsvårdsorganen s. 158. Nuvarande förhållanden s. 158. Alkoholistvårdsutredningen s. 159. Nykterhetskommittén s. 161. Sammanfattning s. 167.
Kap. 9. Kostnadsberäkningar rörande försäljningsorganisationen och nykterhetsvården samt vissa övergångskostnader . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 169 g Allmänna kostnadsberäkningar s. 169. De kommunala nykterhctsnämnderna s. 169. Länsnykterhetsnämnderna s. 170. Socialstyrelsens nykterhetsvårdsbyrä s. 170. Sammanställning av kostnaderna för den öppna nykterhetsvården s. 170. Samtliga kostnader för försäljningsorganisationen och nykterhetsvården s. 171. — Övergångskostnader i samband med avvecklingen av viss arbetskraft hos systembolagen s. 171. Personalen hos kontrollstyrelsen s. 172. Systembolagspersonalen s. 173. Anställningsförhållanden s. 173. Organisationsförhållanden s. 174. Tidigare utredningar om gottgörelse åt övertalig systembolagspersonal s. 175. 1935 års sakkunniga s. 175. Besparingsberedningen s. 177. Pensionsgaranti s. 178. Nykterhetskommittén s. 178.
Kap. 10. Utminuteringsställenas förläggning och affärstider . . . . . . . . . . . . . .. 184 Utminuteringsställenas förläggning s. 184. Gällande ordning s. 184. Nykterhetskommittén s. 185. —— Affärstider för utminutering av rusdrycker s. 187. Nuvarande bestämmelser och deras tillämpning s. 187. Framställningar s. 191. Nykterhetskommittén s. 192.
Kap. 11. Rättighetssystemet beträffande utskänkning av rusdrycker och länsnykterhetsnämndernas medverkan vid tillståndsgivningen . . .. 105 Gällande ordning s. 195. Folkrestaurangerna s. 198. - Nykterhetskommittén s. 202. Länsnykterhetsnämnderna s. 203. Ansöknings- och tillståndsförfarandct s. 205. Övervakningen s. 207. Stockholms stads nykterhetsnämnd s. 208. Folkrestaurangerna s. 209.
Kap. 12. Den kommunala medbestämmanderätten samt villkor och inskränkningar med avseende å utskänkningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 210 Gällande bestämmelser och deras tillämpning s. 210. Kommunens befogenheter s. 210. Den kommunala inftiativrätten s. 215. Länsstyrelsens befogenheter s. 215. Turistutskänkningen s. 218. ——— Framställningar s. 222. - Nykterhetskommittén s. 223. Kommunens befogenheter s. 224. Den kommunala initiativrätten s. 228. Länsstyrelsens befogenheter s. 228. Turistutskänkningen s. 230. Kap. 13. Utskänkningsrestriktionerna samt utskänkningskontrollen och drickspenningfrågan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 232 A. Utskänkningsrestriktionerna s. 232. 1. Huvudfrågor: kvantitetsbegränsningar, måltidstvång och utskänkningens början på dagen s. 232. Nuvarande ordning s. 232. Kontrollstyrelsens föreskrifter angående måltidstvång och kvantitetsbegränsningar s. 233. Drinkar s. 235. Utskänkningstidens början s. 236. - Ändringsförslag s. 237. »- Nykterhetskommittén s. 240. Allmänna synpunkter s. 240. Kvantitetsbegränsningarna s. 240. Måltidstvånget s. 242. Lättgroggar och drinkar s. 244. Utskänkningens början på dagen s. 246. —- 2. Särskilda frågor s. 250. Utskänkningens avslutande s. 250. Nuvarande ordning s. 250. Nykterhetskommittén s. 252. — Förbud mot utskänkning under högmässogudstjänst s. 254. — Åldersgränsen vid utskänkning s. 254. — Utskänkning till alkoholmissbrukare och till person som är berörd av alkoholhaltiga drycker s. 257. - Länsstyrelsens uppgift att ingripa vid missförhållanden s. 259. B. Utskänkningskontrollen och drickspenningfrågan s. 260. Nuvarande ordning s. 260. -— Ändringsförslag s. 262. — Nykterhetskommittén s. 265.
Kap. 14. Förtärings- och förvaringsförbuden samt undantag därifrån . . . . .. 267 Gällande bestämmelser s. 267. — Tidigare förslag angående uppmjukning av förhuden s. 268. Rusdryckslagstiftningsrevisionen s. 268. Nykterhetskommitténs tidigare förslag till provisoriska bestämmelser (»T0rsbypr0mem0rian›)
V
s. 273. — Framställningar till nykterhetskommittén s. 279. —— Nykterhetskommittén s. 281. Fickflaskeproblemet s. 283. Inackorderingsställen, personalmatsalar och kollektivhusmatsalar s. 285. Spritförtäring i slutna sällskap (Torsbyfallet) s. 286. Inaekorderingsställen etc. s. 291.
. 15. Förbudet mot utskänkning vid offentliga föreställningar och danstillställningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 293 Varietéförbudet s. 293. Nykterhetskommittén s. 295. —— Dansförbudet s. 297. Nykterhetskommittén s. 300. Kap. 16. Rusdrycker på nöjes- och idrottsplatser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 304 Gällande ordning s. 304. Tidigare utredningar s. 304. Nykterhetskommitténs yttrande över ungdomsvårdskommitténs betänkande angáende ungdomen och nöjeslivet s. 306. Senare utredningar m. m. s. 309. Nykterhetskommittén s. 310.
Kap. 17. Åtgärder mot olämplig reklam . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 315 Frågans uppkomst och tidigare behandling s. 315. Nyktcrhetskommittén s. 319.
Kap. Specialmotivering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 322 1—72 §§ s. 322. Ansvarsbestämmelserna s. 348. Övergångsbestämmelserna s. 350. ——Stadganden i Rff som icke återgivits i parallelltexten till författningsförslaget s. 351.
Kap. 19. Vissa specialförfattningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 354 1. Lagstiftningen om olovlig befattning med spritdrycker och vin s. 354. Gällande bestämmelser s. 354. Nykterhetskommittén s. 354. — 2. Förordningarna angående handel med skattefri sprit samt angående alkoholhaltiga preparat m. m. s. 358.
Kap. 20. Sammanfattning av nykterhetskommitténs rörande rus-
förslag drycksförsäljning och nykterhetsvârd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 359
D. Reservationer m. m.
1. Herrar Englund och Waldemar Svensson samt fru Larsson . . . . . .. 362 2. Fröken Valborg Svensson . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 367 3. Herr Utterström . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 369 4. Herr Onsjö . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 376 5. Herrar Hagberg, och Sefve
Onsjö . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 378 6. Herr Hagberg
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 380 7. Herrar Onsjö och Sefve . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 382 8. Herrar Englund och Waldemar Svensson samt fru Larsson och fröken
Särskilt °
yttrande av experten, regeringsrådet Klackenberg . . . . . . . . .. 384
E. Bilagor. i Bil. 1. Tekniska kommentarer till
registreringen enligt alternativ I. Av byrádirektören N. Godenius . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 386 Bil. 2. PM med vissa uppgifter under
angående spritdrycksutskänkningen lunchtid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 389 1. Gästernas
socialgruppsfördelning s. 389. 2. Spritförtäringen inom de mmo grupperna s. 390. 3. Gästantal och spritdryckskonsumtion före och efter kl. 15 s. 391. 4. Restaurangernas inkomster av spritserveringen s. 393. —— Frågeformulär s. 394. — Förteckningar över i undersökningarna
ingående restauranger s. 395. Bil. 3. Utredning rörande matavfall
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 397 Skrivelse” från SARA s. 397. Förteckning över matavfall
å. Sarabolagets restauranger år 1948 s. 399.
TABELLER I MOTIVEN
Utminuteringsställen, antal motböcker m. m . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 59 Antal utskänkningstillstånd 1950 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 65
omsättning av spritdrycker är 1949 . . . . . . . . . . . . . . . . .. 70 . Systembolagens
omsättning av viner år 1949 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 71 . Systembolagens Personer, vilka varit föremål för ingripande enligt alkoholistlagen under 1949 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 108 Personalen vid städernas nykterhetsnämnder månadsskiftet oktobernovember 1948 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 113 Personalen vid nykterhetsnämnderna på landsbygden månadsskiftet oktober-november 1948 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 113 Arbetsbelastningen (antalet slutligt avgjorda ärenden) å Socialstyrelsens
åren 1945, 1949 och 1950 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 116 nykterhetsvårdsbyrå Storlek, antal missbrukare, den nuvarande och beräknade personalen hos
i de olika länen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 156 länsnykterhetsnämnderna Antal i genomsnitt under Vissa veckodagar åren 1938-
fylleriförseelser 1947 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 190 10. Undantag frân förbudet mot utskänkning vid offentlig danstillstälhiing år 1949 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 302 11. Antalet beivrade fall av hembränning och olovlig befattning samt antalet
i genomsnitt per år sedan 1920 . . . . . . . .. 355 upptäckta smugglingsförsök
Förkortningar.
Aff z: förordningen den 8 maj 1925 (nr 119) angående av vissa försäljning alkoholfria och därmed jämförliga drycker. N.J.A. = Nytt juridiskt arkiv, I. avdelning Pff = förordningen den 11 juli 1919 (nr 406) angående försäljning av pilsnerdricka. Rff = den 18 juni 1937 förordningen (nr 436) angående försäljning av rus- * drycker. a: RÅ .-_— Regeringsrättens årsbok. i SOU = Statens offentliga utredningar. TIS Tidskrift för systembolagen.
vx
?ut
INLEDNING
miv~s».a-v.-mum,
delen av 1944 års betänkande handlar om
Sjätte nykterhetskommittés
lig nykterhetspolitik har med nuvarande lagstiftning många beröringspunk-
ter och kommittén har därför ansett det lämpligt att behandla dem i ett
sammanhang. I det följande framlägges förslag till ny rusdrycksförsälj-
ningsförordning, avsedd att ersätta den nu gällande. Beträffande nykter-
hetsvården har kommittén däremot inte funnit anledning att avgiva något
författningsförslag. Kommittén ansluter sig nämligen i princip till det lagförslag som framlagts av 1946 års alkoholistvårdsutredning. Vissa jämk-
ningar i detta måste dock göras med hänsyn till kommitténs förslag an- I
i gående rusdrycksförsäljningen.
2 till de som möter i denna del av betänkandet
a ställningstagandet problem
l
och som redovisas i kommitténs
bygger på undersökningar överväganden
i
principbetänkande (del V, SOU 1952: 53). Beträffande motiveringen i prin-
cipiella frågor hänvisas till detta. De reservationer och särskilda yttranden,
som berör olika frågor inom rusdryckslagstiftningen, redovisas i denna del
av betänkandet (del VI). En reservation av mera principiell natur, som gäl-
ler för den framtida nykterhetslagstiftningen, har intagits i riktlinjerna principbetänkandet. I det följande angives under varje fråga i vad mån av-
vikande meningar kommit till uttryck samt var dessa redovisas. Skrivelser
och framställningar till kommittén finns förtecknade i principbetänkandet
men behandlas i samband med de frågor som de berör, i den mån detta
anses påkallat. Vid utformningen av de båda alternativ i fråga om försäljningsorganisa-
tionen som kommittén framlägger har, såsom i principbetänkandet an-
givits, en särskild delegation biträtt. Denna har bestått av ordföranden samt
kommittéledamöterna E. Englund och J. Onsjö samt dåvarande överdirek-
tören S. Almgren, avdelningschefen E. Eklund, dåvarande byråchefen nu-
mera häradshövdingen H. Nitelius och byråinspektören D. Wiklund, var-
jämte förste byråinspektören K. G. Erbacke och byrådirektören N. Gode-
nius biträtt vid den tekniska detaljutformningen. Vid utformandet av för-
slaget till nykterhetsvårdsorganisation har byråinspektören Wiklund med-
verkat.
1-—-512362
Såsom sekreterare vid utformningen av denna del av betänkandet har
i huvudsakligen fungerat assessorn Karl Wilhelm Ström. Vidare har fil. lic. Ake Elmér och försâkringsdirektören Gunnar Nelker medverkat. Vid ut-
arbetandet av författningstext och specialmotivering ävensom vid redige-
ringen av vissa delar har hovrättsrådet Karl L. Larsson hiträtt.
Förslag till förordning om försäljning av rusdrycker.
Nuvarande lydelse. Föreslagen lydelse.
1 KAP. Allmänna bestämmelser. 1 KAP.
5 KAP. Om utskänkning. Allmänna bestämmelser.
1: 1. 1 §.
Med spritdrgcker förstås i denna Till rusdrycker hänföras i denna
förordning varje vätska som håller förordning spritdrycker, vin och
mer än tvâ och en fjärdedels volym- starköl. y j. procent etylalkohol och som icke är Med förstås vätska
spritdryck varje
å-. att hänföra till vin eller maltdryck. som håller mer än två och en fjärde-
Med vin förstås i denna förordning dels och
volymprocent etylalkohol
varje genom alkoholisk jäsning fram- som icke är att hänföra till vin eller ställd dryck, som är tillverkad av
maltdryck.
saft från druvor, bär, frukt Med vin förstås varje genom alko-
eller
andra växtdelar och som håller mer holisk jäsning framställd dryck, som än två och en fjärdedels men ej mer är tillverkad av saft från druvor, bär, än tjugutvå volymprocent etylalko- fr-ukt eller andra växtdelar och som hol. håller mer än två och en fjärdedels
och vin benämnas men mer än
Spritdrycker ge- ej tjugutvâ volympromensamt rusdrycker. cent etylalkohol.
Med starköl förstås varje malt-
dryck, som enligt förordningen angående tillverkning och beskattning
av maltdrycker är att hänföra till
tredje klassen.
1:2 1-3 st. 2§.
Försäljning av rusdrycker med undantag av sådan som äger rum enligt
6 § delas i partihandel och detaljhandel.
Med partihandel förstås försäljning till återförsäljare i och för deras rörelse ävensom försäljning för export. Med detaljhandel förstås all annan
försäljning. Detalj handel delas i försäljning till avhämtning eller försändning på rekvisition (utminutering) och försäljning till förtäring på stället (utskänk-
ning).
3 §.
All försäljning av rusdrycker vartill rätt ej föreligger enligt denna förordning vare förbjuden.
Nuvarande lydelse. Föreslagen lydelse.
1: 6. Under försäljning inbegripes allt
tillhandahållande som sker mot er- 2m0m. Ej må någon genom byte mot vara av annat avhända sättning.
slag sig rusdrycker eller eljest använda sådan dryck som betalningsmedel.
1: 2 sista st.
Vad i denna förordning är stadgat
angående .utskänkning skall jämväl tillämpas ifråga om tillhandahållande av rusdrycker i samband med sådan tillställning som avses i förordningen den 10 juni 1932 (nr 200) an-
gående utsträckt tillämpning av vissabeståmmelser i § 13 av ordnings-
stadgan rikets städer den 24 mars för 4 §. (nr 22) m. m.’ 1,868 Starköl, vars alkoholhalt överstiger fyra och en halv viktprocent, må icke försäljas inom riket i andra fall än somavses i 6 §.
1:6. 5§. I- mom. Den som erhållit tillstånd att tillverka eller försälja
rusdrycker
mäej i samband med rörelsens bedrivan-de annorledes än genom försäljning avhända sig sådan dryck till annan. 5: 12. 2 mom. I öppen salubod för han- 2 mom. I butik för handel med del med andra varor än rusdrycker andra varor än rusdrycker ävensom ävensom i de för sådan rörelse an- i de för sådan rörelse använda
lägen-
vända lägenheter, vid torghandel och heter, vid torghandel och auktioner, auktioner, vid handel med lappbe- vid handel med lappbefolkningen
folkningen samt eljest vid yrkesmäs- samt eljest vid yrkesmässig handel
sig handel med andra varor än rus- med andra varor än vare
rusdrycker
drycker vare utdelning av sådana utdelning av sådana även
drycker drycker även utan betalning förbju- utan betalning förbjuden.
den. 1: 4. 6 §. 1 mom. Rusdrycker 1 mom. I den mån så
måuåapotek Konungen
för-medicinskt ändamål-säljas på be- förordnar må å
rusdrycker apotek
hörig läkares, veterinärs eller tand- för medicinskt ändamål säljas på beläkares recept och med läkares, veterinärs eller tand-
iakttagande hörig
av-de särskilda föreskrifter som där- läkarcs Vid sådan
recept. försäljning
‘ om utfärdas. skola de särskilda föreskrif-
iakttagas
ter som därom utfärdas. 1 Avser nattklubbar o. dyl.
Nuvarande lydelse. Föreslagen lydelse. I avseende å försäljning av alkoholhaltiga läkemedel gäller vad därom är särskilt stadgat. _ 2 mom. Angående handel med skattefri sprit samt vissa
alkoholhaltiga
preparat m. m. gäller vad därom är särskilt stadgat. 3 mom. Angående försäljning av ru-sdrycker i andra fall än förut i denna paragraf omförmäles för vetenskapligt, medicinskt. farmaceutiskt, tekniskt, industriellt eller likartat ändamål samt av vin för kyrkligt behov meddelas
särskilda bestämmelser av Konungen.
1:3. 7§.
All av rusdrycker skall Försäljning av skall
försäljning rusdryckerfl
ordnas och handhavas så att därav ordnas och handhavas så att därav så skada som möj- uppkommer så ringa skadasom möj-
uppkommer ringa ligt. ligt.
2 KAP. _ Om partihandel och import.
_ 1 §. 8§. Partihandel inom riket me_d rus- Partihandel med rusdrycker niå, må, där fråga ej är “om för? utom i fall som avses i 9 och 510 §§,
drycker
som i 6 och 7 §§ be- inom riket bedrivas_ endast av ett för
säljning sägs,
allenast av ett för ändamålet ändamålet bildat aktiebolag, som bli-
drivas
bildat som av Konungen vit av
aktiebolag; Konungengodkänt (partihan-
erhållit. tillstånd till sådan handel Närmare bestämmelser
delsbolag).
(partihandelsbolag). om detta meddelas 1:6
bolag kapzVf
för export må bedrivas Försäljning för bedrivas Försäljning exportlmå
allenast av partihandelsbolaget samt endast av partihandelsbolaget
samt
“i som avses i 6 §. tillverkare, som avses i9 §.4
tillverkare
u w e§. 9§. 1 mom. Angående brännvinstillverkares rätt att förfoga över tillverkat* A i brännvin gäller vad därom är särskilt stadgat. Densom till avsalu äger tillverka annan spritdryck än brännvin vare
pliktig att till partihandelsbolaget försälja vad som ej utföres ur riket.
V 2 mom. Inom riket tillverkat vin 2 mom. Inom riket tillverkat vin, som ej utföres ur riket må försäljas som ej utföres ur riket, må försäljas
allenast till partihandelsbolaget. enda-st till partihandels-bolaget.
3 mom. Inom riket tillverkat starköl, som ej utföres ur riket, må försäljas endast till det i 13 § nämnda ut-
minuteringsbolaget.
Nuvarande lydelse. Föreslagen lydelse.
8 §. 4 mom.
Tillverkare av skall hålla sina handelsböcker med tillhörande
rusdrycker
verifikationer tillgängliga för särskilt förordnat ombud från kontrollstyrelsen och har att vid utövandet av försäljningsrätten ställa sig till efterrät-
telse de kontrollstyrelsen för tillsyn å försäljningen meddelar. föreskrifter,
7 §. 10 §.
Systembolag som i 3 kap. sägs må Utminuteringsbolaget må försälja
försälja rusdrycker till annan inne- rusdrycker till innehavare av tillhavare av rätt till detaljhandel i- och stånd till utskänknin-g i och för denför dennes rörelse. nes rörelse.
9§. 11 §.
För visst fall, såsom då fråga är För visst fall, såsom då fråga är om försäljning för konkursho eller om försäljning för konkursho eller dödsbo eller där särskilda omstän- dödsbo eller där särskilda omstän-
digheter eljest föreligga, må, utan digheter eljest föreligga, må, utan
hinder av vad i denna förordning hinder av vad i denna förordning
stadgas, rusdrycker försäljas till par- stadgas, rusdrycker -försäljas till partihandelsbolaget eller systembolag tihandelsbolaget eller utminuterings-
jämlikt de föreskrifter som meddelas bolaget jämlikt de föreskrifter som
av kontrollstyrelsen. meddelas av kontrollstyrelsen.
10 §. 12 §.
1 mom. må till riket 1 mom. må till riket
Rusdrycker Rusdrycker införas blott av partihandelsbolaget införas blott av partihandelsbolaget.
samt, efter tillstånd av kontrollsty-
relsen, av systembolag.
3 mom. Rusdrycker vilka inkom- 2 mom. vilka inkom-
Rusdrycker
mit från utlandet må utlämnas alle- mit från utlandet må utlämnas ennas till bolag som äger rätt till inför- dast till partihandelsbolaget eller den sel enligt 1 mom. eller den som er- som erhållit att
bolagets medgivande
hållit sådant bolags att mottaga varorna.
medgivande
mottaga varorna.
3 mom. Vid partihandel med ut-
ländskt starköl skola bestämmelser-
na i 3 och 27 §§ förordningen om till-
verkning och beskattning av maltdrycker gälla i tillämpliga delar, dock
att stämpling å kork, eller an-
propp
nan förslutning till flaska ej erford-
ras.
Nuvarande lydelse. Föreslagen lydelse.
4 mom. Utan hinder av vad i denna paragraf stadgas må
a) rusdrycker till riket införas av den som enligt särskilt stadg-ande äger åtnjuta tullfrihet för varor som inkomma från utlandet;
b) rusdrycker, som till riket medföras av vederbörligen legitime-
prov på ” rad handelsresande, införas i vanlig ordning;
c) resande, som ankommit från utrikes ort, för eget bruk mot erläggande av tull införa rusdrycker intill viss mindre av Konungen fastställd
stadgad myckenhet;
d) till hänförliga å fartyg eller luftfartyg medförda rusdrycker
proviant
behandlas sätt därom är särskilt föreskrivet; dock må sådana drycker,
på
vilka förtullats såsom överskottsproviant, icke föras från fartyget eller luft-
annorledes än för återutförsel i vederbörlig ordning;
fartyget e) å provianteringsfrilager på sätt i särskild förrusdrycker uppläggas år dock att å provianteringsfrilager upplagd sådan dryck fattning stadgat;
må, utan tillstånd av Konungen för varje särskilt fall, disponeras annor-
ej ledes än till eller luftfartygs proviantering eller utrustning i förefartygs
skriven ordning; samt
f) rusdrycker transiteras med bantåg eller med luftfartyg i linjefart.
5 mom. införsel till riket av rusdrycker för vetenskapligt.
Angående
medicinskt, farmaceutiskt, tekniskt, industriellt eller likartat ändamål meddelas särskilda bestämmelser av Konungen.
6 mom. införsel till riket av denaturerad sprit samt vissa alko-
Angående
vad därom är särskilt stadgat.
holhaltiga preparat gäller
3 KAP. Om rätt till detaljhandel. 3 KAP.
4 KAP. Om utminuteting. Om utminutering.
3:2. 13 §.
Rätt till tillkommer, Rätt till utminutering ti-ll-kommer
detaljhandel
med de som i 13 § avses, endast ett för ändamålet bildat ak-
undantag
allenast för handhavande av sådan tiebolag, som blivit av Konungen godhandel särskilt bildade aktiebolag känt (utminuteringsbolag). Närmare
bestämmelser om detta bolag medde-
(systembolag).
ett må las i 6 kap.
Inom_ detaljhandelsområde ej finnas mer än ett Systembolag.
3: 4;
må å annan över- Utminuteringsbolaget må ej över-
Systembolag ej
låta rätt till utminutering. låta rätt till utminutering.
Nuvarande lydelse. Föreslagen lydelse.
3: 3.
Utminutering må äga rum å ort, Utminuteringsställe må ej finnas
där funnits in- annorstädes än i stad, köping eller
utminuteringsställe
rättat år 1937. Därjämte må utminu- municipalsamhälle med minst fem-
tering anordnas i stad, köping eller tusen invånare.
municipalsamhälle med minst fem- Konungen äger medgiva undantag
tusen invånare. från bestämmelsen i första
stycket,
Systembolaget äger, med iakttagan- då särskilda skäl därtill äro.
de av föreskrifterna i första stycket,
besluta angående utminuteringsstäl-
lenas antal och förläggning.
4: 7. 15 §.
Där det finnes pâkallat för 0rd- Där det finnes för ord-
“påkallat
nande av av
försändning rusdrycker nande av försändning av rusdrycker till ort, där utminuteringsustéille är
ej till ort, där är
utminuteringsställe ej
beläget, äger bolag att å sådan ort in-
beläget, äger utminuteringsbolaget att
rätta särskilt å utlämningsställe. _ sådan ort inrätta särskilt utläm- - -
ningsställe. ;i . I
Är köparelbosattå ort, där å där utmi-
_Är köpare bosatt ort, nuterings- eller utlämningsställe dej eller nuterings- utlämningsställe ej
finnes inrättat, finnes
äger hola-get medgiva, inrättat, äger bolaget medgiva,
att av varantill att
försändning köparens för-sändning av varan till
köpeirens
närmaste post-, omnihus- närmaste
järnvägs-, post-, järnvägs-, omnihus-
eller ångbåtsstation må ske utan eller må
skyl- ånghåtsstation ske utan skyl-
dighet för köparen att gälda försänd- för att försänd-
dighet köparen gälda ningskostnaden. Utgifterna för sådan ningskostnadem, Utgifterna_ för ,sådan försändning skola, i enlighet med de skola
försändning uttagas genom
föreskrifter_ kontrollstyrelsen medde- å. utminuterade pristillägg spritdryc-
lar, uttagas genom pristillägg å ut- ker.
minuterade -spritdrycken
. Vid försändning har bolaget att sådana att varan
vidtaga anordningar, ej
kommer annan tillhanda.
_än- köparen
4: 13. 16 §.
Försäljning till må må rum å
avhämtning äga Utminutering äga söc-
rum endast mellan kloc- från klockan 9 till
söckend-agar kendagar klockan
kan nio och klockan 18. Å före sön- eller
förmiddagen dag helgdag må
fem dock må så- dock
eftermiddagen; ej utminutering ej fortgå längre
dan å före sön- eller än till klockan 16. Utan
försäljning dag hinder av
helgdag fortgå längre än till klockan vad nu ,må ske
stadgats utminutering
Nuvarande lydelse. Föreslagen lydelse.
eftermiddagen. Utan hinder av till den som befinner sig i lokalen då
fyra vad nu stadgats må dock försäljning utminuteringen skall upphöra.
ske till den som befinner sig i loka-
len, då försäljningen skall upphöra.
4:8. 17 §.
Vid skall motboken Vid utminutering må rusdrycker
utminutering uppvisas samt köparens egenhändigt icke avhämtas å utminuteringsställe
undertecknade rekvisition ävensom eller försändas till utlämningsställe betalning för varan avlämnas, innan eller köpare, förrän skriftlig rekvisi-
avhämtning å utminuteringsställe må tion avlämnats och betalning för va-
ske eller försändning till utlämnings- ran erlagts. Rekvisition skall inneá ställe eller äga rum.‘ håll-a uppgift om köparens födelse-
köpare
nummer och skall vara egenhändigt underskriven av köparen eller hefullmäktigat ombud för honom. Varan må icke utlämnas till eller
köparen
hans ombud med mindre
köparens
födelsenummer blivit
styrkt.
4:5 2 st. 18 §.
Vid utminutering skall i motboken Utminutering av spritdrycker skall,
verkställas om den för- med användande av födelse-
anteckning köparens
sålda myckenheten och om dagen för nummer, sådant sätt
registreras på*
försäljningen. att uppgift kan erhållas om viss persons inköp under en bestämd tidsperiod. Iden- mån Konungen så föreskriver skal-l “även av
utminutering
andra rusdrycker registreras på samma sätt. Närmare föreskrifter om re-
gistreringen meddelas av Konungen
eller den myndighet därtill
Konungen
förordnar. i 4:2. ._ ‘ i 19 §.
Tillstånd att inköpa rusdrycker må Busdrycker må ej utminuteras till
icke meddelas den som ej fyllt den som icke fyllt tjuguett år samt-
tjugu-
ett år. ej heller till person, som enligt
lagen
1 4 kap. l § Rff lvder: Utminutering av rusdrycker må äga rum allenast till den vilken av Systembolaget i det duetaljhandelsomráde som omfattar hans kyrkobokföringsort (hemorlsbolag) erhållit tillstånd att inköpa sådana drycker. För den som ej är kyrkobokförd inom riket i Stockholm att anse såsom ärvsystembolaget hemortsbolag. 4 kap. 5 § första stycket Rff innehåller: För den som erhålllttlllstånd till inköp skall bolal get utställa motbok, gällande för inköp å visst utmlnuteringsställc.
Nuvarande lydelse. Föreslagen lydelse.
om nykterhetsvård förklarats icke
äga rätt att hos utminuteringsbolaget
inköpa rusdrycker.
4:3.
Kan det av särskild anledning befaras, att av rusdrycker skall
inköp
lânda till skada för eller an-
köparen
nan, må eller ock
inköp ej medgivas
de inskränkningar i inköpen stadgas vilka finnas påkallade.
Prövning huruvida dylik åtgärd
bör skall särskilt äga rum
företagas i fråga om:
den som varit föremål för åtgärd
.
enligt alkoholistlagen;
den som vårdats för delirium tremens eller annan sjukdom som uppstått genom bruk av alkoholhaltiga
drycker;
den som sig skyldig till straff-
gjort
och därvid varit på-
belagd handling verkad av alkoholhaltiga drycker el-
ler som varit överlastad av så-
eljest dana drycker;
den som, i strid mot vad i denna
förordning eller eljest är stadgat, gjort sig skyldig till olovlig befattning med alkoholhaltiga drycker el-
ler kan befaras göra sig skyldig till
sådan befattning;
den som för lösdriveri ådömts
tvångsarbete eller tilldelats varning;
samt
den som åtnjuter understöd från allmänna fattigvârden eller, genom underlåtenhet att fullgöra sina ekonomiska förpliktelser gentemot närstående eller det allmänna, ådagalagt bristande skötsamhet i ekonomiskt avseende.
Angående meddelande av erforder-
liga uppgifter till ledning för system-
bolagens prövning förordnar Konungen.
Nuvarande lydelse. Föreslagen lydelse.
4: 10. 20 §.
Utlämning av rusdrycker må ej ske Rusdrycker må ej utlämnas till den
till den som synbarligen är berörd av -som är synbarligen berörd av alkostarka drycker eller beträffande vil- holhaltiga drycker. Ej heller må rusken nykterhetsnämnd efter vad sår- drycker utlämnas, då grundad anledskilt stadgas meddelat förbud mot ut- ning till misstanke föreligger, att vaminutering. ran helt eller delvis är avsedd att
olovligen t-illhandahållas någon.
Avhämtning må icke äga rum ge- Rusdrycker må ej inköpas genom
nom ombud som kan antagas hava ombud som ej fyllt aderton år eller
ej fyllt aderton år. som enligt lagen om nykterhetsvård
själv förklarats icke äga rätt att in-
köpa sådana drycker hos utminute-
ringsbolaget. Vid utminutering må ej tillåtas,
att något av det sålda förtäres ut-
på minuteringsstället.
4: 9 2 mom. 21 §.
Ej må någon genom särskild, för ändamålet driven rörelse eller eljest i
större omfattning och mot ersättning tillhandagå annan med anskaffande av rusdrycker.
4: 12.
Ej må någon, genom personlig hän- Ej heller må någon, genom personvändelse eller genom ombud, till an- lig hänvändelse eller genom ombud.
nan än försäljare av rusdrycker till till annan än försäljare av rusdrycker
salu utbjuda sådana drycker eller till salu utbjuda sådana drycker eller
därå upptaga beställningar eller el- därå upptaga beställningar eller el-
jest, för egen eller annans vinning, jest, för egen eller annans vinning. söka förmå någon att å utminute- söka förmå någon att ä utminute-
ringsställe inköpa rusdrycker. ringsställe inköpa rusdrycker.
4:11. 22 §.
Önskar någon inköpa visst slag av rusdrycker som ej hålles i lager av
bolaget, skall bolaget, därest köparen ställer erforderlig säkerhet för betal-
_ningens fullgörande, söka anskaffa varan för försäljning på sedvanliga villkor till köparen.
4: 14. 23 §.
Å utminuteringsställe skola ett exemplar av denna förordning ävensom
prislista å rusdrycker som där tillhandahållas vara för köpare tillgängliga.
Å särskilt anslag skall tydligt angivas å vilka tider försäljning av rus drycker å utminuter-ingsstället rum. äger
Nuvarande lydelse. Föreslagen lydelse.
1 KAP. Allmänna bestämmelser.
4 KAP.
3 KAP. Om rätt till detaljhandel.
5 KAP. Om Om utskänkning.
utskänkning.
7 KAP. Ansvarsbestämmelser m. m. Rätt till utskänkning.
3:5. 24 §.
må rum, med av rusdrycker mâ ej Utskänkning ej säga Utskänkning
mindre tillstånd därtill i äga rum med mindre därtill
lämnats den tillstånd
ordning nedan stadgas. lämnats i den nedan stadgas.
ordning
1: 5. 25 §.
i
=1 mom. Ledamot av för 1 mom..Tillsténd till utskänkning
styrelse
system- eller må meddelas endast den som gjort
partihandels-, restausom i 2 och 3 kap. sägs, sig känd för ordentlighet och prövas rangbolag, eller för dotterbolag till restaurangbo- izövrigt vara lämplig att .rörel-
i utöva
laget må ej den vara som är omyndig sen. _ eller i konkurstillstånd, ej heller an- Utskänkning må ej bedrivas nan än den som känd för a) av den som är omyndig eller i
gjort sig
ordentlighet samt prövas i övrigt kgonkurstillstånd; ej heller i annat vara för fall än som i 39§ avses av “I
lämplig uppdraget.
2 mom. Ämhets- eller tjänsteman, b) ämbets- eller tjänsteman, som som till följd av sin befattning kan till följd av sin befattning kan komkomma att i beslut om till- i beslut t_ill-
deltaga ma att deltaga angående
eller försäljning av rusdryc- verkning eller försäljning av rlisdryc-
verkning
att tillsyn, ker eller att idäröver utöva tillsyn,
keljeller dârövér utöva i
i
ej Ãutan Konungens medgivandevara samt ,i
ledamot hav förd fc) den som äger till avsalu tillverê
styrelsen ?sådant bolag
som i 1 mom. sägs. Ledamot av _så- ka rusdrycker* eller är av
»ledamot
dan må den vara för annat företag med rätt
styrelse ej som äger styrelse “
till avsalu rusdrycker eller till dylik tillverkning än partihan-
tillverka ‘
maltdrycker eller är ledamot avsty- delsbolaget.
relse för annat företag med rätt till Person, som på grund av bestäm-
dylik tillverkning än partihandelsho- melserna i första stycket eller i and-
i V › .ra kan erhålla
laget; stycket a) och b) icke
3 mom. Den som :ej kan vara styt- tillstånd till utskänkningymå ej ‘helrelseledamot i bolag som i I. nlom.av-z ler vara styrelseledamot i företag
ses må ej bedriva trafikutskänkning med huvud-sakligt syfte- att idka ut» enligt 3 kap. 13 § eller utskänkning skänkningsrörelse. Såvitt angår det i
till vilken tillstånd överlåtits enligt 3 mom. omförmälda re-staurangbola- 3~kap. 16 § och ej heller var-a styrelse- get eller dess dotterbolag äger Koledamot i företag med- huvudsakligt -nungen dock medgiva, att person som syfte att bedriva utskänkningjsrom nu avses i andra stycket b) må vara le-
sagts. - “damot av bolagets styrelse.
Nuvarande lydelse. Föreslagen lydelse.
4 mom. Där bedrives 2 mom. Tillstånd för juridisk per-
utskånkning
av annan än enskild skall för son att bedriva utskänkning må med-
person, rörelsen en av delas endast där för rörelsen utsett-s
finnas kontrollstyrel-
sen godkänd föreståndare. Till före- en föreståndare, som godkännes av
må ej utses annan än den tillståndsgivande myndigheten. ståndare den
som vad i 1 och 2 mom. är Vid för föreståndaren må i
enligt förfall
stadg-at kan vara styrelseledamot i ställe rörelsen förestås av en
dennes
som i 1 mom. avses. Vad nu är av myndigheten godkänd vikarie. _
bolag
sagt skall ej hava avseende å ut- och vikarie skola
Föreståndare_
skänkning varom i 3 kap. 13 § 3 uppfylla de i 1 mom. föreskrivna villmom.‘ förmäles. koren.
3: 15 2 st.
I fråga om restaurang eller avdel- 3 mom; I om restaurang eller
fråga
ning av restaurang, som med hänsyn avdelning av restaurang, som med till -sin allmänna beskaffenhet, varu- till sin allmänna beskaffen-
hänsyn
pris eller kundkrets är att beteckna het, varupris eller kundkrets är att såsom folkrestaurang, må tillstånd beteckna såsom folkrestaurang, må till utskänkning som omfattar sprit- tillståndtill utskänkning som omfatdrycker icke överlåtas på annan än tar spritdrycker endast meddelas ett ett för ändamålet bildat aktiebolag, för ändamålet bildat aktiebolag, som
vilket av Konungen godkänts för be- av Konungen godkänts för bedrivandrivande av restaurangrörelse av så- de av restaurangrörelse av sådant dant slag (restaurangbolag). Ej hel- slag (restaurangbolag).
ler må överlåta till- må tillstånd till ut-
eljest -systembolag Ej heller eljest
stånd till utskänkning på annan än meddelas annan än restau-
skänkning restaurangbolaget, där det till främ- rangbolaget, där det till främjande av jande av nykterhet eller ordning fin- nykterhet eller ordning finneslpåkal-
nes påkallat, att lat, att inne-
utskänkningstill- utskänkningstillståndetI
ståndet innehaves av detta bolag. haves av detta bolag.
3:6. 26 §.
2 mom. Tillstånd enligt 1 mom.‘-’ må Tillstånd till utskänkning av rus-
i avse drycker ,må avse - som skall bedrivas som .skall bedrivas
utskänkning a) utskänkning
året runt eller årligen under viss tids- året runt eller årligen under viss tids-
period (ársutskänkning) ; eller period (årsutskänkning) eller
utskänkning som skall äga rum vid b) utskänkning som skall äga rum enstaka tillfälle eller under enstaka vid enstaka tillfälle eller under en-
tidsperiod (tillfällig utskänlcning). staka tidsperiod (tillfällig utskänkning). , .
Utskänkning å luftfartyg.
2 Annan utskänkning än turist- och trafikutskänkning.
Nuvarande lydelse. Föreslagen lydelse.
3: 7. 27 §.
1 mom. Tillstånd till årsutskänk- Tillstånd till årsutskänkning skall ning skall avse en tid av fyra år avse en tid av fyra år (oktrojperiod), (oktrojperiod), dock att första 0k- varje år räknat från och med den 1 trojperioden efter denna förordning-s oktober till och med den 30 Septemikraftträdande skall omfatta tiden ber. Första oktrojperioden efter denfrån och med den 1 oktober 1938 till na förordnings ikraftträdande skall och med den 30 s-eptember 1941, var- dock endast omfatta tiden till och efter oktrojperiod räknas från och med den 30 1957.
september
med den 1 oktober 1941 och seder- Om särskilda skäl därtill äro må mera från och med samma dag vart tillstånd meddelas även för del av
fjärde följande år. Tillstånd må jämoktrojperiod.
väl, om särskilda skäl därtill äro, meddelas för återstående del av ok-
trojperiod.
3:6. 28 §.
1 mom. Tillstånd till annan ut- Tillstånd till annan
årsutskänkning
skänkning än sådan som omförmäles än sådan, som avses i 32 och 35 §§, i 12 och 13 §§ meddelas av länsstyrel- meddelas av länsstyrelsen i det län, sen i det län, där utskänkningen skall där utskänkningen skall äga rum. Anäga rum. sökan skall ingivas till
länsnykter-
hetsnämnden i samma län eller, be-
3:7. träffande utskänkning i Stockholm,
direkt till överståthållarämhetet.
2 mom. Ansökan om tillstånd till
Avser ansökningen tillstånd för hel årsutskänkning i viss kommun skall
oktrojperiod eller för begynnelsedel av Systembolaget göras hos länssty-
av sådan period, skall den vara nämnrelsen före utgången av året innan
den eller överståthållarämbetet till utskânkningen är avsedd att taga sin
handa före den 1 februari det år var-
början. Inkom-mer bolaget ej med an-
må under perioden börjar. Dock må även
sökan, sådan göras av fullmäktige
sen-ast 31 år ansökan, som inkommit senare, kun-
den mars det utskänk-
är na upptagas till prövning, -om särskilningen avsedd att taga sin början. Utan hinder av vad är må da skäl därtill äro.
nu sagt till
Sökandens eller, om ansökan göres
prövning upptagas ansökan av bolag
eller av juridisk person, förestândarens be-
kommun, som avser tillstånd allenast hörighet skall styrkas, där den icke
för återstående del av oktroj-
är för läns-styrelsen känd. period.
3:8.
Ansökan om tillstånd till årsut- I ansökan skall om ut-
uppgivas skänkning skall innehålla uppgift skänkningen skall avse angående antalet utskänkningsstållen a) alla av slag rusdrycker,
Nuvarande lydelse. Föreslagen lydelse.
dels för och vin, dels för b) vin och starköl eller
spritdrycker
enbart vin, samt till c) endast vin.
förslag grunder
för bedrivande och
utskänkningens utskånkningsställenas förläggning.
3:9. 29 §. 1 mom. Over ansökan av Över ansökan, som avses i 28 §.
systembo-
om tillstånd till skall inhäm-
lag årsutskänkning länsnykterhetsnämnden
skall omedelbart in- ta av polismyndigheten och
länsstyrelsen yttrande
hämta av i kom- i den kommun, där ut-
yttrande fullmäktige fullmäktige
munen. Dessa hava att i ärendet höra skall äga rum. Fullmäk-
skänkningen
kommunens även- tige skola i ärendet höra kommunens
nykterhetsnämnd som i stad magistraten samt på lan- nykterhetsnämnd.
det kommunalnämnden. I Stockholm skall vad ovan sägs
om lânsnykterhetsnämnden i stället
gälla överståthällarämbetet.
30 §.
Sedan yttranden enligt 29 § inhäm-
tats, skall länsnykterhetsnämnden
eget utlåtande i ärendet.
avgiva
Nämndens utlåtanden i ärenden, som avses i 28 § andra stycket och som inkommit före den 1 februari eller eljest å sådan tid att nämnden kan
däri senast den 15
avgiva yttrande
maj, skola sammanföras till ett för-
slag rörande ârsutskänkning av rusdrycker inom länet under perioden. Förslaget jämte tillhörande handling-
ar skall insändas till länsstyrelsen senast sistnämnda dag.
Nämndens utlåtande i annat ären-
de angående årsutskänkning av rus-
skall i
drycker jämte handlingarna
ärendet insåndas så snart ske kan.
3: 10. 31 §. 1 mom. Har an-sökan om tillstånd Har ansökan om tillstånd enligt till som av 28 § blivit avstyrkt av fullmäktige,
årsutskänkning gjorts
blivit av av- må tillstånd ej meddelas av länssty-
Systembolag full-mäktige styrkt, må ej tillstånd av länsstyrel- relsen. Hava fullmäktige föreslagit
sen meddela-s. inskränkningar i fråga om utskänk- 2 mom. Ej må vid tillstånds med- ningens bedrivande, vare länsstyrel-
Nuvarande lydelse. Föreslagen lydelse.
delande utskânkningsställenas antal sen skyldig fastställa desamma, i den sättas än det av må de icke . .
högre fullmäktige
eller utskänkningsstâlle 1) stå i strid mot det i 7 § angivna
föreslagna
i del av kommunen, där syftet eller eljest denna förordning
förläggas
ansett sådan förläggning eller annan allmän författning,
fullmäktige
ej böra äga rum. Hava fullmäktige 2) röra måltidstvång, kvantitets-
sådana inskränkningar i eller tiden för ut-
föreslagit begränsningar
fråga om rörelsens bedrivande, som skänkningens början eller
A ej röra de i 5 kap. l och 2 §§ omför- 3) innebära förbud mot utskänkmälda ämnen och ej heller innefatta ning till *viss person eller viss kategrunder för förbud mot utskänkning gori av personer. till viss person, skola dessa fastställas* Hava fullmäktige i yttrande över av länsstyrelsen, vsåframt de ej stå i ansökningar, som avses i 28 § andra strid med det i 1 kap. 3 § angivna stycket, visst högsta antal
föreslagit
eller med allmän lag eller för- utskänkningsställen i kommunen el-
syfte fattning. ler förbud mot utskänkningsställes
förläggning till viss del av kommu-
nen, må länsstyrelsen ej vid ärende-
nas avgörande överskrida nämnda an-
tal eller förlägga utskänkningsställe
inom kommundelen i fråga.
3: 12. 32
§‘.
Finnes det vara av allmän betydel- Finnes det vara av allmän
betydel-
se, att vid hälsobrunn, badort eller se, att å för turistväsendet i
någon
annan kurort eller eljest å någon för riket ort äger
viktig årsutskänkning
turistvâsendet i riket viktig ort års- rum å hotell eller må
pensionat,
utskänkning äger rum å hotell eller ändock att ansökan om
Konungen,
pensionat, må Konungen, där system- sådan av kom-
utskänkning avstyrkts
bolags ansökan om sådan utskänk- munens meddela sökan-
fullmäktige,
ning avstyrkts av kommunens full- den tillstånd till (tu-
utskänkningen mäktige eller inom fullmäktige väckt ristutskänkning) . fråga om utskänkningen avslagits, Tillstånd meddelas för oktrojpe-
meddela bolaget tillstånd till utskänk- riod eller del därav.
ningen (turistutskänkning). Ansökan
om tillstånd skall göras av bolaget eller annan inom en månad från det fullmäktiges beslut vunnit laga kraft. Tillstånd meddelas för oktrojperiod eller del därav.
Konungen äger vid tillstånds meddelande utfärda de särskilda föreskrifter i avseende å utskânkningén
som prövas erforderliga.
Nuvarande lydelse. Föreslagen lydelse.
3: 11. 33 §.
Ansökan om tillstånd till I fråga om tillfällig utskänkning 1 mom. må när som skall vad i 28 § utom andra stycket, i tillfällig utskänkning av i 29 §, i 30 § utom andra stycket samt helst hos länsstyrelsen göras eller fullmäktige i den i 31 § stadgas om årsutskänkning äga
Systembolag
kommun, där utskänkningen är av- motsvarande tillämpning.
sedd att äga rum. Ansökan om tillstånd till tillfällig utskänkning skall innehålla förslag till för utskänkningens he-
grunder
drivande. 2 mom. Vad i 9 och 10 §§ föreskri-
ves skall i tillämpliga delar gälla
i fråga om tillfällig utskän.k-
jämväl
ning. 3 mom. Kan det Kan det antagas behov
antagas uppkom- uppkomma
behov av utskänkning av utskänkning inom en
ma tillfällig tillfällig
inom en kommun under kommun under eller del
oktrojperiod oktrojperiod
e.ller må efter därav, mä efter hörande del därav, fullmäktige, fullmäktige hörande av kommunens nykterhets- av kommunens nykterhetsnämnd nämnd ävensom i stad magistraten uppdraga åt kommunalt organ eller och landet kommunalnämnden, åt särskilt utsedda att unpå personer utsedda der berörda tid i fullmäktiges ställe uppdraga åt särskilt personer att under berörda tid i yttrande över ansökningar
fullmäktiges avgiva
ställe över ansök- om tillstånd till tillfällig utskänk-
avgiva yttrande
från om till- Lämna fullmäktige sådant upp-
ningar »Systembolaget ning.
stånd till I ena- drag, skola de även fastställa allmän-
tillfällig utskänkning.
handa mä även na villkor för tillstånd till dylik ut-
ordning fullmäktige
ät särskilt utsedda personer lämna skänkning. att ansöka om dylikt till-
uppdrag
stånd för eller del därav.
oktrojperiod Lämna full-mäktige uppdrag som
förut nämnts, skola de jämväl fastställa allmänna villkor för upplåtande av tillstånd till utskänkning varom nu är fråga.
5: 9 1 mom. 2 st. 34 §.
Tillstånd till utskänkning inom ka-
Ej må utskänkningsställe förläggas
inom eller, utan Konungens tillstånd, sernområde, läger eller annat område, invid kasernområde, läger eller an- som blivit upplåtet för krigsmaktens nat område, som blivit för behov, må ej meddelas. Till utskänk-
krigsmak-
tens behov invid sådant område må till-
upplåtet. ning
2-512302
Nuvarande lydelse. Föreslagen lydelse.
stånd ej beviljas utan Konungens
medgivande.
Tillstånd till utskänkning inom
omrâde, som är för allmänheten till-
gängligt såsom nöjesplats eller
idrottsplats, må meddelas endast om
särskilda skäl därtill äro.
3: 13. 35 §.
1 mom. Tillstånd att tillsvidare för Tillstånd till
utskänkning å passa-
viss tid, ett är, utskänka vin å eller å
högst gerarfartyg i restaurangvagn
meddelas av läns- eller å som i
passagerarfartyg järnvägståg luftfartyg
styrelsen i det län där fartygets rederi befordrar (tralinjefart passagerare
har sitt säte. För fartyg som förmed- meddelas av Ko-
fikutskänkning) lar persontrafik till utregelbunden nungen.
ländsk hamn må tillståndet avse jäm- Ansökan om sådant tillstånd skall
väl spritdrycker. ingivas till länsstyrelsen i det län, där fartygets rederi eller järnvägens sty-
1else har sitt säte eller 2 mom. Tillstånd att tillsvidare luftfartyget
har sin hemort. Avser för viss tid, ett år, utskänka ansökningen
högst
tillstånd för hel eller för vin i restaurangvagn å oktrojperiod
järnwvägståg begynnelsedel av sådan period, skall
meddelas av läns-styrelsen i det län, den vara till handa födär styrelse har sitt säte. länsstyrelsen
järnvägens
re den 1 maj det år varunder
perio-
3 mom. Tillstånd att tillsvidare den börjar. Dock må även ansökan, för viss tid, högst ett år, utskänka som inkommit senare, kunna
uppta-
vin å luftfartyg som i linjefart be-
gas till prövning, om särskilda skäl fordrar passagerare må av länsstyreldärtill äro. Vad i 28 § tredje och
fjär-
sen i det län, där luftfartyget har sin de skall även
styckena stadgas gälla
hemort, meddelas företag för lufttrabeträffande ansökan, som här avses.
fik. För luftfartyg som i linjefart be-
Länsstyrelsen skall, efter den utfordrar passagerare till eller från ut-
redning som finnes erforderlig, med
ländsk flygplats må tillståndet avse eget utlåtande insända handlingarna
jämväl spritdrycker. till Konungen. Tillstånd till trafikutskänkning må
5 mom. Över tillstånd till utskänk- avse vin och starköl eller enbart vin.
ning enligt denna paragraf (trafikut- För som förmedlar
fartyg, regelbun-
skänkning) skall utfärdas bevis med den persontrafik till utländsk hamn,
angivande av den tid tillståndet avser och för som i he-
luftfartyg, linjefart
och de föreskrifter, som fastställts fordrar till eller från ut-
passagerare
att gälla. Avskrift av beviset skall ländsk flygplats, må tillståndet avse
tillställas kontrollstyrelsen. jämväl spritdrycker.
Där så finnes lämpligt äger Ko-
nungen uppdraga åt länsstyrelse att
Nuvarande lydelse. Föreslagen lydelse.
avgöra ärenden angående tillstånd till trafikutskänkning.
36 §.
1 mom. Tillstånd till annan utskänkning än sådan, som omförmä-A les i 35 §, må avse a) alla slag av rusdrycker, b) vin och starköl eller c) endast vin.
3: 14. 2 mom. Vid meddelande av tillstånd till utskänkning äger den tilläger att, vid medde-
Länsstyrelsen ståndsgivande myndigheten utfärda
lande av tillstånd till utskänkning elde särskilda föreskrifter som ler ock sedermera, föreskriva de in- prövas
Inskränkningar, som inerforderliga. skränkningar angående utskänkning-
nebära förbud mot utskänkning till en som finna-s erforderliga. viss person eller viss kategori av personer, må dock ej föreskrivas i annat fall än i fråga om utskänkning enligt 32 § eller genom höjning av den i 50 § första stycket stadgade utskänkningsåldern.
3: 10. 37 §.
3 mom. Over meddelat tillstånd Angående tillstånd till utskänkning skall utfärda bevis med skall utfärdas bevis med angivande
länsstyrelsen
av den tid tillståndet av- av den tid tillståndet avser, utskänk-
angivande
ser och de föreskrifter som fastställts ningsställets belägenhet och de övriga av beviset skall till- föreskrifter, som fastställts att gälla. att gälla. Avskrift ställas ävensom i kontrollstyrelsen samt landet kom- Länsstyrelses beslut i ärende an-
stad magistraten på
munalnämnden och landsfiskalen. gående tillstånd till annan årsut-
beslut skall skänkning än trafikutskänkning Länsstyrelses kungö-
ras i den eller inom 0r- skall kungöras i den eller de tidningde tidningar där allmänna för kommu- ar inom orten, där allmänna påbud
ten, påbud
meddelas. Tiden för an- för kommunen vanligen meddelas. Tinen vanligen förande över sådant beslut den för anförande av besvär över såav besvär skall räknas från för första dant beslut skall räknas från dagen dagen vilken för första kungörandet, vilken dag
kungörandet, dag skall angivas
i skall angivas i kungörelsen.
kungörelsen.
3: 16. 38 §.
2 mom. Med överlåtelse av tillstånd 1 mom. Den som erhållit tillstånd till följer skyldighet för till annan än trafikut-
utskänkning utskänkning
Nuvarande lydelse. Föreslagen lydelse. tillståndets innehavare att hos sys- skänkning är skyldig att inköpa alla tembolaget inköpa alla för rörelsen för rörelsen erforderliga rusdrycker erforderliga rusdrycker. Vid överlå- hos utminuteringsbolaget. Angående telse skall Systembolaget, med iakt- inköpen skall upprättas skriftligt avtagande av de föreskrifter kontroll- tal mellan honom och bolaget. Vid instyrelsen därutinnan kan utfärda, gående av dylikt avtal skall bolaget, stadga sådana villkor för dylikt in- med iakttagande av de föreskrifter köp, att innehavarens ekonomiska kontrollstyrelsen därutinnan utfärfördel, så långt ske kan, ej göres be- dat, stadga sådana villkor för inköp, roende på myckenheten av utskänk- att tillståndsinnehavarens ekonomista spritdrycker och starkare viner. ka fördel, så långt ske kan, ej göres beroende på myckenheten av utskänkta spritdrycker och starkare viner. Kunna bolaget och tillståndsinnehavaren icke enas om avtalets innehåll, har kontrollstyrelsen att på ansökan av tillståndsinnehavaren träffa avgörande i saken. Innan sådant avgörande träffas, skall bolaget beredas tillfälle att yttra sig i ärendet. 3: 13. 4 mom. Har tillstånd till utskänk- 2 mom. Tillstånd till trafikutskänk- 1 mom. första ning medför att hos utmi-
ning enligt punkten skyldighet
eller 2 mom. eller 3 mom. första nuteringsbolaget inköpa sådana ruspunkten meddelats annan än system- drycker, som äro avsedda för ut-
bolag, vare denne skyldig att inköpa skänkning å järnvägståg samt å far-
alla för rörelsen erforderliga viner tyg och luftfartyg vid tillfälle då deshos det .Systembolag länsstyrelsen be- sa användas i inrikes trafik. stämmer. 3: 20. 39 §. 1 mom. Har den som efter överlå- 1 mom. Har den, som erhållit tilltelse från systembolag innehar till- stånd till avlidit, för-
utskänkning,
stånd till utskänkning avlidit eller satts i konkurs eller förklarats omynråkat i konkurs, åligger det dödsbo- dig och vill dödsboet, konkursboet eldelägarna eller konkursboet, därest ler förmyndaren fortsätta rörelsen, de vilja fortsätt-a rörelsen, att inom skall inom två månader från dödsfalen månad från dödsfallet eller första let, första el-
borgenärssammanträdet
borgenärssammanträdet i konkursen ler till läns-
omyndighetsförklaringen
göra anmälan hos länsstyrelsen med nykterhetsnämnden anmälan
ingivas
uppgift å föreståndare för rörelsen. därom med om föreståndare
uppgift
Till föreståndare må ej utses annan för rörelsen. Nämnden skall med yttän den som enligt vad i 1 5 § 1 rande överlämna anmälan till läns-
kap.
och 2 mom. är stadgat kan vara sty- styrelsen.
Nuvarande lydelse. Föreslagen lydelse. relseledamot i Föreståndare skall uppfylla de i bolag som i nyssnämnda 1 mom. avses. Godkännes före- 25 § 1 mom. föreskrivna villkoren. ståndaren av må rörel- Godkännes föreståndaren av läns-
länsstyrelsen,
sen fortsättas under ett år från styrelsen, må rörelsen fortsättas intill högst dödsfallet eller första utgången av den tid tillståndet avser borgenärssammanträdet. eller den kortare tid länsstyrelsen Göres inom föreskriven finner skäl bestämma. Vid förfall för ej anmälan tid eller godkännes icke förestånda- föreståndaren må i dennes ställe rören, anses avtalet om överlåtelsen ha- relsen förestås av en av länsstyrelsen va den dag anmälningstiden godkänd vikarie. Även vikarien skall
upphört
eller beslut förestån- de villkor, som föreskrivas i
utgick angående uppfylla
daren meddelades. 25 § 1 mom. Meddelande angående Godkännes icke föreståndaren,
länsstyrel-
sens beslut i fall som avses i detta skall lämna sökanden
länsstyrelsen
moment skall tillställas kontrollsty- tillfälle att inom viss tid hos lränsnykrelsen och Systembolaget ävensom i terhetsnämnden anmäla annan perstad magistraten samt landet kom- son som föreståndare. Jämväl denna
på
munalnämnden och landsfiskalen. anmälan skall av n-ämnden med ytt- 2 mom. Vad i 1 mom. sägs skall rande överlämnas till länsstyrelsen. ock gälla, där tillstånd till trafikut- Göres ej anmälan inom föreskriven skänkning meddelats annan än sys- tid eller godkännes icke heller den tembolag och tillståndsinnehavaren senast anmälde föreståndaren, anses avlidit eller råkat i konkurs; dock att tillståndet hava upphört att gälla den vad i 1 mom. andra stycket är stad- dag, då anmälningstiden utgick eller gat om upphörande av överlåtelseav- beslutet angående föreståndaren vuntalet i stället skall avse utskänknings- nit laga kraft. tillståndet samt att meddelande om Vad i första stycket första punkten länsstyrelsens beslut skall tillställas och fjärde stycket första punkten endast kontrollstyrelsen. sägs om skall
länsnykterhetsnämnden
i Stockholm avse överståthållarämbetet. 2 mom. Har den som erhållit tillstånd till utskänkning sedermera kommit i sådan ställning som avses i 25 § 1 mom. andra stycket b) eller c)_, skall vad ovan i 1 mom. stadgas äga
motsvarande tillämpning.
3:16. 40 §. 1 mom. Har avtal träffats om över- må, då till-
Utskänkningstillstånd
låtelse av tillstånd till ståndsinnehavaren avlidit, försatts i
utskänkning,
skall söka fastställelse konkurs, förklarats eller
Systembolaget omyndig på
Nuvarande lydelse. Föreslagen lydelse. av avtalet hos länsstyrelsen som har grund av bestämmelsen i 25_ § 1 mom. att med avseende å skälen och vill- andra stycket b) eller c) upphört att koren för överlåtelsen samt, där frå- vara behörig att driva utskänkning elga är om överlåtelse å annan än re- ler då skäl eljest föreligga, överföras lämpligheten och be- å annan efter medgivande av den
staurangholaget,
hos den, å vilken överlå- myndighet som meddelat utskänk-
hörigheten telsen ifrågasättes, bifalla eller avslå ningstillståndet.
Systembolagets framställning. Med- Ansökan om överförande, som ej delas fastställelse skall avskrift av be- avser trafikutskänkning, ingives till
slutet tillställas kontrollstyrelsen. länsnykterhetsnänmden eller, beträf-
fande tillstånd i Stockholm, direkt till överståthållarämbetet. Polismyndigheten och kommunens nykterhetsnämnd skola lämnas tillfälle att yttra sig i ärendet. Länsnykterhetsnämnden skall därefter med eget utlåtande insända handlingarna till så snart ske kan. Har
länsstyrelsen,
Konungen meddelat tillståndet, skall
länsstyrelsen med eget yttrande över-
lämna ärendet till Konungen. Ansökan om överförande av till-
stånd till trafikutskänkning ingives
till länsstyrelsen, som skall införskaffa den utredning som finnes erforoch i förekommande fall med
derlig
eget utlåtande insända handlingarna till Konungen.
Tillståndsmyndigheten har att med
avseende å skälen för överförandet,
och lämpligheten hos behörigheten
den, till vilken överförandet ifrågasättes, samt omständigheterna i {Svrigt pröva framställningen. 3: 14. 41 §. Länsstyrelsen äger att, vid medde- missförhållanden i samband Yppas lande av tillstånd till utskänkning el- med den till-
utskänkning, äger
ler ock sedermera, föreskriva de in- efter om-
ståndsgivande myndigheten skränkningar angående utskänkning- ständigheterna tillhâlla tillstândsin-
en som finnas erforderliga. nehavaren att rättelse, medvidtaga dela sådana föreskrifter som avses i 3: 19. 36 § 2 mom., förbjuda utskänkning- 1 mom. Tillstånd till trafikutskänk- ens fortsättande under viss tid eller må av återkallas, tills vidare eller ock återkalla till-
ning länsstyrelsen
Nuvarande lydelse. Föreslagen lydelse.
om skål därtill äro. Över sådant be- ståndet. Befinnes den som erhållit slut må föras. tillstånd till utskänkning icke längre
ej klagan
2 mom. den å vilken till- vara lämplig att utöva rörelsen, skall Bryter stånd till överlåtits mot tillståndet återkallas.
utskänkning
bestämmelserna i det mellan honom Har tillstånd meddelats av Konungoch avtal, en, äger vederbörande länsstyrelse
systembolag upprättade
må där rättelse an- föreskriva i första styc-
länsstyrelsen, på provisoriskt
nat sätt vinnes, förklara, att avta- ket avsedda inskränkningar och för-
ej
let skall att Avskrift bud med skyldighet för länsstyrelsen
upphöra gälla.
av beslut skall i sådant att omedelbart underställa beslutet
länsstyrelsens fall tillställas kontrollstyrelsen. Konungens prövning. Länsstyrelsen
3 mom. Därest av detaljhandel vid äger även anmoda vederbörande att upprepade tillfällen oordningar för- vidtaga rättelse. anledas eller detaljhandel så bedrives,
att nykterhetstillståndet å viss ort menligt påverkas, må länsstyrelsen tillsvidare förbjuda försäljningens
fortsatta bedrivande eller ock återkalla meddelat tillstånd. Länsstyrel-
sens beslut gånge i verkställighet
11tan hinder av anförda besvär.
7:9. Dömes någon till ansvar enligt 6 eller 8 §1 för förbrytelse vid utskänkning, till vilken tillstånd innehaves
av annan än restaurangbolaget, och har han förut undergått bestraffning
för förbrytelse i samma utskänk-
ningsrörelse mot någon av nämnda
paragrafer, må tillståndsinnehavaren förklaras sin rätt till försäljning för-
lustig.
Utskänkningslokaler m. m.
5: 9 1 mom. 1 st. 42 §. Utskänkningsställe skall vara beläget vid gata, väg eller torg eller
öppen
eljest på sådant sätt att tillsyn däröver ej försvåras. må bedrivas i butik
Utskänkning ej
5: 12. eller andra för handelsrörelse använ- 1 mom. må icke vara da lokaler. Vad nu sagts gäller så-
Utskänkning ej
förenad med annan handel till vars dan utskänkning av vin som äger drivande särskild anmälan fordras. rum i samband med utövande av konditorirörelse. 1 Se s. 41 och 42.
Nuvarande lydelse. Föreslagen lydelse.
5:9.
2 mom. skall beskaffenheten av ut-
Utskänkningslokal Angående
vara och hava en i förhål- äger Konungen ut-
ljus luftig, skänkningslokal
lande till rörelsens till- färda de bestämmelser som erfordras
omfattning
storlek samt hållas i ordent- utöver vad i livsmedelsstadgan före-
räcklig
skick. skrives om serveringslokal. ligt
5: 11.
Utskänkning må endast äga rum i lokal eller å plats som vid besiktning blivit godkänd; och skall, där ut-
skänkning fortgår under mer än en
-
oktrojperiod, ny besiktning verkstäl-
las före ingången av varje sådan period.
Besiktning hålles i stad av stadsfiskal eller den länsstyrelsen därtill förordnar och på. landet av landsfiskal med biträde av två personer, av vilka den ena utses av nykterhetsnämnden i kommunen samt den andra i stad av och lan-
magistraten på
det av kommunalnämnden.
Kostnad för besiktning gäldas av
tillståndsinnehavaren enligt taxa som
länsstyrelsen fastställer. Länsstyrel-
sen äger jämväl i övrigt meddela er-
forderliga föreskrifter angående be-
siktning.
Har Iokal eller plats för utskänk-
ning ej blivit godkänd vid besiktning,
må klagan däröver föras hos länsstyrelsen. -
5: 10. 43 §.
Ombyte av utskänkningsställe må Ombyte av utskänkningsställe må
ej ske utan samtycke av den myndig- ske efter medgivande av den mynhet som meddelat tillstånd till ut- som meddelat tillstånd till ut-
dighet
skänkningen; och skall dessförinnan skänkningen. Ansökan om sådant yttrande inhämtas från dem som bli- medgivande skall ingivas till länsnykvit hörda över tillståndsansökningen. terhetsnämnden, som har att inhämta
yttrande från dem som blivit hörda
över tillståndsansökningen och där-
Nuvarande lydelse. Föreslagen lydelse. efter med eget utlåtande överlämna till vederbörande tillhandlingarna
ståndsmyndighet.
I Stockholm skall vad ovan sägs om i stället
länsnykterhetsnämnden
avse överståthållarämhetet.
5: 13. 44 §.
Vad Vad i 23 § sägs om utminuteringsi 4 kap. 14 § sägs om utminuskall äga motsvarande stålleeskall äga motsvarande tillämp-
teringsstålle
å Å sådant
tillämpning å utskänkningsställe. ning utskänkningsställe.
ställe skall avskrift av gäl-
jämväl
lande tillståndsbevls finnas tillgäng-
lig. bedrivande m. m. Utskänkningens 5: 1. 45 §.
1 mom. av 1. mom. Spritdrycker må utskän-
Utskänkning spritdryc-
ker må endast i samband kas endast i samband med verklig äga rum med måltid bestående av la- måltid, bestående av lagad mat. verklig som ut- Kontrollstyrelsen äger dock medgad mat. spritdryck genom med vatten eller annan al- giva dels att spritdryck som genom
spädning
koholfri erhållit särskilt med vatten eller annan
dryck låg utspädning
alkoholhalt må dock utskänkas utan alkoholfri erhållit särskilt låg
dryck
samband med måltid. alkoholhalt dels att viss särskilt till-
lagad dryck, som jämte spritdryck
innehåller vin eller saft från druvor, här, frukt eller andra växtdelar och vars alkoholhalt icke överstiger tjumå utskånkas
gutvå volymprocent,
utan samband med måltid. Lämnas sådant skall emellertid
medgivande,
mat finnas att tillgå vid ut-
lagad skänkningen.
lägsta pris å måltid som
2 mom. å Angående Angående lägsta pris
i första stycket sägs äger kontrollstymåltid som i 1 mom. sägs samt utrelsen utfärda föreskrifter.
skänkning av spritdryck som enligt
samma moment må utskänkas utan samband med måltid äger kontrollutfärda föreskrifter. — -
styrelsen
5: 2.
1 mom. Vid av vin 2 mom. Vid utskänkning av vin och
utskänkning
skall mat vara att där starköl skall lagad mat vara att till-
lagad tillgå, ej
Nuvarande lydelse. Föreslagen lydelse.
utskänkningen sker i samband med gå. Såvitt angår vin gäller detta dock servering av konditorivaror. ej där utskänkningen sker i samband med servering av konditorivaror. 2 mom. Där vin på grund av hög Där visst vin på grund av hög alkoalkoholhalt eller annan anledning up- holhalt eller annan anledning finnes
penbarligen är ägnat att tjäna såsom tjäna såsom ersättning för spritdryc-
ersättning för spritdrycker, äger kon- ker, äger kontrollstyrelsen föreskritrollstyrelsen föreskriva, att vinet må va, att vinet må utskänkas endast i utskänkas endast i samband med samband med måltid. måltid och till viss högsta myckenhet.
5: 9 2 mom. 2 st. 46 §.
I utskänkningslokal skall friskt Vid utskänkning skall friskt
dricksvatten hållas för gäst tillgäng- dricksvatten hållas för gäst tillgängligt. ligt och alkoholfria drycker i tillfredsställande urval vara att tillgå. l 5: 1 2 mom. sista punkten. 47 §. Kontrollstyrelsen må jämväl före- Av brännvin må till varje gäst vid skriva, att till gäst må vid samma be- ett och samma besök utskänkas
högst
sök utskänkas allenast viss högsta 10 centiliter. Det ankommer på kon-
myckenhet spritdrycker. trollstyrelsen att bestämma vilka
som äro att hänföra till
spritdrycker
brännvin.
5:4. 48 §. 1 mom. Utskänkning må ej begyn- 1 mom. må ej utskän-
Spritdrycker
na före klockan tolv middagen och ej kas före klockan 15. fortfara efter klockan tio eftermid- dock med-
Kontrollstyre1sen.éige1
dagen. giva, att viss särskilt tillagad dryck, som jämte spritdryck innehåller vin eller saft från druvor, här, frukt eller andra växtdelar och vars alkoholhalt
icke överstiger tjugutvå volympro-
cent, må utskänkas före klockan 15, dock ej före klockan 12.
Vin och starköl må ej utskänkas före klockan 12. Där visst vin på grund av hög alkoholhalt eller annan anledning finnes tjäna såsom ersätt-
ning för spritdrycker, äger kontroll-
styrelsen föreskriva, att vinet ej får utskänkas före klockan 15.
Nuvarande lydelse. Föreslagen lydelse.
2 mom. må, utom i fall
Rusdrycker
varom nedan sägs, ej utskänkas efter
klockan 22.
tid för utskänknings
Ej må senare avslutande bestämmas än fullmäkti-
vid avgivande av yttran-
ge förordat de som i 31 § eller nedan i 3 mom.
sägs. Har beträffande ut-
länsstyrelsen
för vin eller för vin
skänkningsställe
och starköl lämnat sådant medgivan-
de till förtäring av spritdrycker var-
om i 52 § 2 mom., må ut-
stadgas
skänkningen av vin och starköl fort-
gå under den tid medgivandet gäller.
må dock föreskriva, 3 mom. Yppas stadigvarande be-
Länsstyrelsen
att skall avslutas ti- hov av att utskänkning fortgår efter
utskänkningen
än klockan tio eftermiddagen, klockan 22, länsstyrelsen efter
digare äger
eller, efter ansökan av Systembolaget, ansökan lämna medgivande därtill. att utskänkningen må fort- Sådan ansökan skall till läns-
medgiva, ingivas
gå längre än till nämnda tidpunkt. som har att in-
nykterhetsnämnden,
Över sådan ansökan skall yttrande hämta av fullmäktige och
yttranden
inhämtas i stad av magistrat och i vederbörande
polismyndigheten
samt landet av kommun samt därefter med
stadsfullmäktige på eget ut-
kommunalnämnd och kommunalfull- låtande överlämna handlingarna till mäktige. Ej må senare tid för ut-
länsstyrelsen.
skänknings avslutande bestämmas än I Stockholm skall ansökan
ingivas
fullmäktige förordat. till överståthållarämbetet, som har att före ärendets avgörande inhämta yttrande från stadsfullmäktige och poliskammaren. Stadsfullmäktige skola i ärendet höra stadens nykterhetsnämnd. för särskilt tillfälle behov av 4 mom. Yppas för särskilt tillfälle
Yppas
att efter kloc- behov av att utskänkning fortgår efutskänkningen fortgår kan tio eller den av ter den eljest bestämda tiden, må eftermiddagen andra be- eller i Stockholm polislänsstyrelsen enligt stycket länsstyrelsen stämda må i Stockholm kammaren, de grunder full-
tiden, polis- jämlikt
kammaren och i kommunen må hava be-
eljest länsstyrelsen, mäktige
efter hörande av magistraten i stad stämt, efter ansökan lämna medgisamt kommunalnämnden landet, vande därtill. Ansökan skall, utom i
på
de som av stadsfull- Stockholm, ingivas till länsnykter-
jämlikt grunder
eller hetsnämnden, som har att inhämta
mäktige kommunalfullmäktige
må hava bestämts, sådan från i 0r-
medgiva yttrande polismyndigheten
av ten och därefter med eget utlåtande
förlängning utskänkningstiden.
Nuvarande lydelse. Föreslagen lydelse. insända handlingarna till länsstyrelsen. I Stockholm skall ansökan ingivas direkt till poliskammaren, som före ärendets avgörande skall höra stadens nykterhetsnämnd. Under må ej
högmässogudstjänst utskänkning äga rum.
2 mom. 5 mom. Utlämning av rusdrycker till gäst skall upphöra senast en halv timme
före utskänkningstidens utgång.
3 mom. Å tid då utskänkning ej är 6 mom. Å tid då utskänkning är ;
ej
medgiven vare det förbjudet att låta medgiven vare det förbjudet att låta rusdrycker å utskänkningsstålle för- rusdrycker förtäras å utskänkningstäras. ställe ut0n1 i fall som avses i 52 § 2 mom.
4 mom. 7 mom. o Vad i denna paragraf stadgas skall ej äga tillämpning a turist- eller tra-
fikutskänkning.
3: 13 1 mom. 2 st. 49 §.
Sådan utskänkning må, under det Under tid då passagerarfartyg lig-
fartyget ligger i hamn eller vid land, ger i hamn eller vid land, må rusallenast ske till besättningen och till drycker utskänkas endast till besättsådana passagerare som intaga mål- ningen och till sådana passagerare, tid i fartygets restaurationslokal. som intaga måltid i fartygets restaurationslokal. Å luftfartyg må ut- 3:13 3 mom. 2 st. skänkning äga rum enda-st under
Utskänkning varom nu är fråga, färd.
må äga rum endast under luftfärd.
5:8. 50 §. Utskänkning må ej äga rum till den som kan antagas ej hava fyllt aderton år. Ej heller må utskänkning äga rum Ej heller må utskänkning äga rum till den som veterligen missbrukar till den som veterligen missbrukar
starka drycker eller därav synbarli- alkoholhaltiga drycker eller till den
gen är berörd; och må person som som är berörd därav. Per-
synbarligen
sist nämnts. ej heller tillåtas uppehål- son som sist nämnts må icke tillåtas
la sig å utskänkningsställe. å uppehålla sig utskånkningsställe.
5:3. 51 §. Vid offentligt skådespel, varieté- 1 mom. Vid eller
föreställning
eller cirkusföreställning eller, med till vilken allmän-
danstillställning,
Nuvarande lydelse. Föreslagen lydelse.
undantag av konsert, annan föreställ- heten äger tillträde, må rusdrycker
till vilken allmänheten har till- utskänkas. Förbudet gäller även
ning, ej
träde, så ock vid danstill- lokal, som står i inre förbindelse med
offentlig
må föreställnings- eller danslokalen. ställning utskänkning ej ske i lokal eller å där föreställningen Till föreställning hänföres i detta
plats,
eller el- sammanhang icke konsert, artistupp-
danstillställningen äger rum,
ler i annan därmed i inre förbindelse trädande eller annan därmed jämförstående lokal; dock må i Stockholm lig underhållning, som å restaurang
och beredes gästerna utan särskild avgift.
poliskammaren eljest länsstyrel-
sen, sedan i stad magistraten samt 2 mom. Från det i 1 mom. stadgadc
landet kommunalnämnden förbudet äger länsstyrelsen eller i
på avgivit
för särskilda fall Stockholm för sär-
yttrande, medgiva poliskammaren
rätt till sådan utskänkning. skilda fall medgiva undantag i enlig-
het med vad nedan sägs.
Ansökan om sådant medgivande
skall ingivas i Stockholm till polis-
kammaren och eljest till polismyn-
digheten i orten, som har att med
eget yttrande insända handlingarna
till den beslutande myndigheten.
Länsnykterhetsnämnden eller i
Stockholm poliskammaren skall igod
tid före varje oktrojperiods början
lämna vederbörande stads- eller kom-
munalfullmäktige tillfälle att yttra
sig beträffande frågan, enligt vilka
grunder medgivande att utskänka
rusdrycker vid danstillställning bör
lämnas inom kommunen under pe-
rioden. Yttranden, som inkommit till
länsnykterhetsnämnden, skall denna
med eget utlåtande insända till läns-
styrelsen samtidigt med det i 30 §
andra stycket omförmälda förslaget.
Medgivande, som avses i tredje
stycket, må ej lämnas andra
enligt grunder än fullmäktige föreslagit.
5:5. 52 §.
Har tillstånd erhållits att utskänka 1 mom. Å må
utskänkningsställe
endast vin, Vare det förbjudet att låta gäst ej förtära eller tillåtas förtära spritdrycker eller ersättningsmedel rusdrycker, som icke därstädes
i laga därför förtäras å utskänkningsstället. ordning utskänkts till honom, samt Ej heller må spritdrycker förvaras å ej heller för rus-
ersåttningsmedel
detta ställe eller eljest på sådant sätt, drycker.
Nuvarande lydelse. Föreslagen lydelse. att till desam- som ej få utskänkas ä
gästerna .äga tillgång Rusdrycker,
ma. Det vare ock för må ej heller för-
förbjudet gäst utskänkningsställe,
att å sådant för- varas därstädes eller eljest så att gäs-
utskänkningsställe
* tära eller terna äga till dem.
spritdrycker ersättningsme- tillgång
del därför. 2 mom. Länsstyrelsen äger, då behov därav i fråga om fa-
föreligger,
eller annan därmed jämför-
miljefest
tillställning i slutet sällskap efter
lig
ansökan undantag från be-
medgiva
stämmelsernai 1 mom. Ansökan skall till polis-
ingivas
i orten som har att med
myndigheten eget insända handlingarna yttrande
till länsstyrelsen. Dä länsstyrelsen lämnar medgivande detta moment, skola tillika
enligt
de villkor föreskrivas som finnas er-
forderliga. Konungen utfärdar närmare anvisningar angående de slag av tillställningar, för vilka medgivande må lämnas.
3 mom. Länsnykterhetsnämnden
eller i Stockholm överståthållarämbetet skall i tid före 3
god varje oktroj-
lämna vederbörande
periods början stads- eller kommunalfullmäktige till-
fälle att yttra sig beträffande frågan, i vilken omfattning medgivande enligt 2 mom. samt enligt 45 § ölförsälj- 1 i
ningsförordningen och 13 § 3 mom.
i
angående försäljning av förordningen i
alkoholfria drycker hör lämnas inom kommunen under perioden. Yttranden, som inkommit till länsnykterhetsnämnden, skall denna med eget utlåtande insända till länsstyrelsen samtidigt med det i 30 § andra stycket omförmälda förslaget.
5:6. 53 §. som handhar eller någon hos honom anställd må ej
Den ut-skänkning
att av det sålda medföres från utskänkningsstället; och vare tillåta, något det att därifrån medföra utskänkt rusdryck.
gäst förbjudet
Nuvarande lydelse. Föreslagen lydelse.
5:7. må den som handhar utskänkning eller någon hos honom anställd Ej söka förmå gäst att å utskänkningsstället inköpa rusdrycker.
54 §.
1 mom. Har länsstyrelse lämnat
medgivande enligt 51 § 2 mom. eller
52 § 2 mom. skall polismyndigheten i orten och, såvitt angår 52 § 2 mom.,
även kommunens nykterhetsnämnd
underrättas därom.
Avskrift av beslut, som länsstyrelse eljest meddelat enligt detta kapitel, skall tillställas kontrollstyrelsen,
utminuteringsbolaget, vederbörande
länsnykterhetsnämnd och, där fråga
ej är om trafikutskänkning, polis-
myndigheten i orten. l Stockholm skall vad nu sagts om länsnykterhetsnämnd i stället avse stadens nykterhetsnämnd.
2 mom. Över utfärdade tillståndsbevis rörande utskänkning av rusdrycker skall hos länsstyrelsen föras
liggare eller kortregister, som nngiver
dagen för hevisets utfärdande, ort och där skall
plats utskänkningen bedrivas samt rättighetsinnehavarens
namn ävensom andra föreskrifter eller beslut, som må ha meddelats angående rörelsen. 7: 24. 55 §. Vad denna förordning till- Vad detta tillhör
enligt enligt kapitel hör kommunalfullmäktiges handkommunalfullmäktiges handläggning läggning skall, där fullmäktige ej skall i landskommun, där fullmäktige
finnas, tillkomma kommunalstämma. ej finnas, tillkomma kommunalstämma. 3 KAP. Om rätt till detaljhandel. 5 KAP. 4 KAP. Om utminutering. Särskilda bestämmelser. 5 KAP. Om utskänkning. 7 KAP. Ansvarsbestämmelser m. m. 3: 21. 56 §. Under arbetsinställelse, vid tings- För visst tillfälle, då så anses er-
sammanträde, inskrivningsförrätt- forderligt för ordningens upprätthål-
Nuvarande lydelse. Föreslagen lydelse.
eller annan lande, må ävensom r
ning, vapenövningsmöte länsstyrelsen po-
under mark- i orten förbjuda de-
truppsammandragning, lismyndigheten
eller auktion så ock vid med rusdryeker eller före-
nad, torgdag taljhandel
annan till större folksamling ledande skriva erforderliga inskränkningar
ävensom då detalj- däri.
förrättning, eljest
handel kan föranleda oordningar, må
länsstyrelsen ävensom polismyndig-
heten i orten så ock kommunalnämnd för visst tillfälle förbjuda försälj-
eller föreskriva erforderliga
ningen
med avseende å deninskränkningar samma.
3: 22.
Då så med hänsyn Då så prövas nödigt under krig el-
prövas nödigt
till att eller omedelbar ler vid omedelbar krigsfara eller då
krig krigsfara
råder eller arbetslöshet eller nöd i arbetslöshet eller nöd i större omfattstörre så ock ning må Konungen eller
omfattning föreligger föreligger,
då särskilda skäl därtill äro, efter Konungens förordnande läns-
eljest
må meddela förbud mot styrelsen meddela förbud mot detalj-
Konungen
eller före- handel eller föreskriva erforderliga t bedrivande av detaljhandel skriva inskränkningar inskränkningar däri.
erforderliga
däri. I fall varom nu är sagt må ock sådant förordnande, även om det ej
kan anses erforderligt för ordningens
meddelas av läns-
upprätthållande,
där Konungen det med-
styrelsen,
givit.
7: 17. 57 §.
Det att över- 1 mom. Det i
åligger länsstyrelsen åligger länsstyrelsen i
vaka av vad i denna och att över-
iakttagandet länsnykterhetsnämnden i
vaka av vad i denna för-
förordning är stadgat. iakttagandet i
är I Stockholm skall
ordning stadgat. vad nu sagts om länsnykterhets-
nämnden i stället avse stadens nyk-
terhetsnåmnd.
i orten så ock i orten skall till-
Polismyndigheten Polismyndigheten
kommunalnämnd skola tillse, att å se, att å ställe där idkas
detaljhandel
ställe där idkas iakttages samt de i denna
detaljhandel ordning ordning
samt de i denna förordning förordning meddelade föreskrifter iakttages meddelade föreskrifter noga efterföl- noga efterföljas.
jas.
För eller annat område å landet, för vilket ordningsstadgan för
köping rikets städer är i delar gällande, må länsstyrelsen förordna
tillämpliga
Nuvarande lydelse. Föreslagen lydelse.
polisman att fullgöra vad enligt denna förordning åligger polislämplig myndighet.
2 mom. Den som bedriver utskänk-
ning är skyldig att hålla sådan bok-
föring över sin rörelse att erforderlig
kontroll av utskänkningen möjliggö-
res. Kontrollstyrelsen äger utfärda
närmare föreskrifter härom.
Innehavare av utskänkningstill-
stånd skall på begäran hålla sina
handelshöcker med tillhörande veri-
fikationer tillgängliga för kontrollsty-
relsen och länsstyrelsen eller för per-
son som särskilt förordnats av någon
av dessa myndigheter.
4: 15. 58 §.
Det åligger Systembolag att efter Den, som har att taga befattning anfordran lämna dem som hava att med tillsyn å denna förordnings eftaga befattning med tillsyn över terlevnad, är berättigad att vid andenna förordnings efterlevnad tillträ- fordran erhålla tillträde till försäljde till de försäljningsställen vilka de- ningsställe med tillhörande lokaler.
ras tjänsteåligganden avse.
5: 14.
Beträffande den som innehar tillstånd till utskänkning eller i dennes
frånvaro ombesörjer försäljningen
skall vad i 4 kap. 15 § sägs äga mot-
svarande tillämpning.
59 §.
Besvär över beslut, som enligt den-
na förordning meddelas av länssty-
relse, må föras hos Konungen i fi-
nansdepartementet i den ordning,
som är bestämd för överklagande av
förvaltande myndigheters och äm-
betsverks beslut.
Länsstyrelses beslut så ock beslut
som polismyndighet meddelat enligt
56 § länder omedelbart till efterrät-
telse, där ej annorlunda förordnas.
3—5l23o’2
Nuvarande lydelse. Föreslagen lydelse.
6 KAP.
1 KAP. Allmänna bestämmelser.
Om partihandelsbolaget och utminute- 2 KAP. Om partihandel och import. ringsbolaget samt restaurangbolaget
och dess dotterbolag. 6 KAP. Om Systembolag och restau-
rangbolag. Partihandelsbolage t.
2:2. 60 §.
Tillstånd för partihandelsbolaget Godkännande av partihandelsbola-
lämnas för viss tid, sex år. An- get lämnas för viss tid, högst sex år.
högst
sökan, av bolagsordningen, Ansökan o1n godkännande skall, åt-
åtföljd
skall före av året näst före följd av bolagsordningen, ingivas_ till
ingången
det, då är avsedd att före ingången av året näst
försäljningen Konungen
taga sin göras hos före det, då försäljningen är avsedd
början, skriftligen Konungen. att taga sin början.
Ej må tillstånd lämnas, där ej ge- Ej må godkännande lämnas, där ej nom bestämmelse i genom bestämmelse i bolagsordning-
bolagsordningen
eller annat sätt, som finnes be- en eller på annat betryggande sätt åt
på
tryggande, åt staten beretts övervä- staten beretts övervägande inflytande
ä ledning; och skall bolaget gande inflytande é bolagets ledning; bolagets
och skall bolaget därutöver vid verk- därutöver vid verksamhetens bedrisamhetens bedrivande vara underkas- vande vara underkastat den särskilda tat den särskilda kontroll från sta- kontroll från statens sida, som Kotens sida, som Konungen prövar nö- nungen prövar nödig.
dig.
2:3. 61 §.
1 mom. må 1 mom. Bolaget må ej bereda aktie-
Partihandelsbolaget ej
bereda utöver skä- ägare vinning utöver skälig ränta å
aktieägare vinning
ränta å de av honom de av honom tillskjutna kontanta
lig tillskjutna
medel. medel.
kontanta
2 mom. Av 2 mom. Av bolagets årsvinst skall
partihandelsbolagets
årsvinst skall verkställas avsättning verkställas till reservfond
avsättning
till reservfond 71 om enligt 71 § lagen om aktiebolag. Vad
enligt § lagen
Vad i 72 § nämnda fö- i 72 § nämnda lag föreskrives om av-
aktiebolag. lag
reskrives om av årsvinst sättning av årsvinst skall däremot
avsättning
skall däremot icke å icke äga tillämpning å bolaget.
äga tillämpning bolaget.
Efter Konungens medgivande må bolaget därutöver använda viss del av årsvinsten till avsättning till fonder samt till avskrivningar.
Återstoden av årsvinsten skall, sedan utdelning till aktieägarna ägt rum, efter varje kalenderårs slut inom påföljande jun-i månads insättas
utgång å statsverkets checkräkning i riksbanken för kontrollstyrelsens räkning.
Nuvarande lydelse. Föreslagen lydelse.
1: 5. 62 §.
1 mom. Ledamot av för Ledamot av bolagets styrelse må
styrelse
system- eller restau- endast den vara som prövas lämplig
partihandels-,
som i 2 och för uppdraget. rangbolag, 3 kap. sägs, eller för dotterbolag till restaurang- Person, som är omyndig eller i kon-
må den vara som är omyn- kurstillstånd eller som äger till av-
bolaget ej
i konkurstillstånd, heller salu tillverka rusdrycker eller som är dig eller ej annan än den som sig känd för ledamot av styrelse för annat företag
gjort
”
samt prövas i va- med rätt till än
ordentlighet övrigt dylik tillverkning
ra för uppdraget. partihandelsbolaget, mä ej vara leda-
lämplig
2 mom. Ämbets- eller tjänsteman, mot av bolagets styrelse. Ämbets- elsom till följd av sin befattning kan ler tjänsteman, som till följd av sin komma att deltaga i beslut om till- befattning kan komma att deltaga i verkning eller försäljning av rus- beslut angående eller för-
tillverkning
drycker eller att däröver utöva till- av rusdrycker eller att där-
säljning
syn, må ej utan Konungens medgi- över utöva tillsyn, må icke utan Kovande vara ledamot av styrelse för nungens medgivande vara sådan ledasådant bolag som i 1 mom. sägs. Le- mot. damot av sådan styrelse må ej den t. vara som äger till avsalu tillverka i rusdrycker eller maltdrycker eller är ledamot av styrelse för annat företag med rätt till dylik tillverkning än
partihandelsbolaget.
2:4. 63 §.
Missbrukar bolaget sin partihan- Missbrukar sin
bolaget försälj-
delsrätt eller varder bolaget försatt i eller försättes i
ningsrätt bolaget
konkurs, må försäljningsrätten av konkurs, må godkännandet av Ko- Konungen återkallas att upphöra å nungen återkallas.
Försäljningsrätten
tid som av Konungen bestämmes. i fall å tid som av Ko-
upphör dylikt
Konungen äger ock i sådant fall fö- nungen bestämmes.
Konungen äger
reskriva viss annan tid än i 2 § sägs ock i sådant fall föreskriva annan tid för avgivande av ansökan om rätt att än den bestämda för
eljest ingivande
från den tidpunkt, då försäljnings- av ansökan om godkännande såsom rätten sålunda att gälla, vara
upphör partihandelsbolag. partihandelsbolag.
2:5. 64 §.
Närmare bestämmelser i de i 2 § Närmare bestämmelser om villkoandra stycket och 3 § 2 mom. angiv- ren för om särskild
godkännande, na hänseenden ävensom de kontroll från statens sida och om års-
ytterli-
gare föreskrifter i avseende å parti- vinstens ävensom
användning de yt-
Nuvarande lydelse. Föreslagen lydelse. handelsbolagets verksamhet och drift terligare föreskrifter i avseende å bosom finnas erforderliga skola lagets verksamhet och drift, som fin-
intagas
i avtal som upprättas i samband med nas erforderliga, skola i avtal
intagas bolagets antagande. som upprättas i samband med hola-
gets godkännande.
Utminuteringsbolaget.‘
65 §.
Vad i 60 § sägs om partihandelsbo-
laget skall äga motsvarande tillämpning å utminuteringsholaget.
66 §.
Aktieägare i bolaget kan vara endast svenska staten eller svensk medborgare som därtill erhållit Konungens tillstånd. Sådant tillstånd må ej meddelas, med mindre sökanden avlämnat förbindelse till Konungen att på anmodan överlåta sin aktie till behörig person mot erhållande av aktiens nominella belopp jämte vinstut-
för tidigare år, i den mån så-
delning
dan innestâr hos bolaget, ävensom ränta efter fem procent å aktiebeloppet från löpan-de årets början till dess
betalning sker.
De i denna paragraf föreskrivna inskränkningarna i rätten att äga ak- j tier skola finnas å f
i bolaget angivna aktiebreven.
67 §.
Bolaget må ej i någon form bereda
aktieägare ekonomisk fördel utöver utdelning å aktie eller låta ersätt- 3
till eller av- 3
ningen styrelseledamot löningen till någon i bolagets tjänst
anställd person utgå i förhållande till
i omsättningens storlek eller vinsten å
bestämmelser om utminuteringsbolaget (65-68 §§) motsvaras i Rff närmast av i
‘_F6rslagets
de_ _l 6_ kap. upptagna föreskriitema om Systembolag. Med hänsyn till de stora principiella mellan de båda bolagstyperna ha sistnämnda föreskrifter emellertid icke åter-
skiljtakggheterna givi s är.
Nuvarande lydelse. Föreslagen lydelse.
bolagets rörelse. Ej heller må
bolaget
vidtaga som, till men för bo-
åtgärd
laget, gynnar kommun eller annan.
68 §.
Vad i 61 § 2 inom. och 62-64 §§
sägs om partihandelsbolaget skall
äga motsvarande tillämpning å utmi-
nuteringsbolaget.
Restaurangbolaget och dess dotter-
bolag.
6: 16. 69 §.
Sådant godkännande av restau- Godkännande av restaurangbolaget rangbolag, som avses i 3 kap. 15 § lämnas för viss tid, högst fyra år. Anandra stycket, lämnas för viss tid, sökan om skall, åtföljd
godkännande
högst fyra år. Ansökan om godkän- av bolagsordningen, ingivas till Konande skall, åtföljd av bolagsord- nungen före ingången av året näst ningen, före ingången av året näst före det, då utskänkningen är avsedd i före det, då år avsedd att taga sin
utskänkningen början.
att taga sin början, göras
skriftligen hos Konungen.
Såsom restaurangbolag må godkännas endast sådant som
bolag, genom
bestämmelse i bolagsordningen eller annat sätt berett staten
på betryggande
övervägande inflytande å och som förbundit -sig att driva
bolagets ledning
sin restaurangrörelse genom och skall restaurangbolaget därut-
dotterbolag;
över vid verksamhetens bedrivande vara underkastat den särskilda kontroll från statens sida, som Konungen prövar
nödig.
6: 17. 70 §.
Akticägare i restaurangbolaget kan vara endast svenska staten eller svensk medborgare, som därtill erhållit Konungens tillstånd. I de dotterbo- lag till restaurangbolaget, genom vilka restaurangrörelsen drives, må aktier I ägas endast av, förutom moderbolaget, svensk medborgare, s01n därtill er- * hållit tillstånd av länsstyrelsen i det län där styrelse har
dotterbolagets
sitt säte.
Tillstånd att äga aktie må ej meddelas, med mindre den som söker sådant tillstånd avlämnat förbindelse till Konungen eller länsstyrelsen att på anmodan överlåta sin aktie till behörig person mot erhållande av aktiens nominella belopp jämte vinstutdelning för tidigare år, i den mån sådan innestår hos bolaget, ävensom ränta efter fem procent å aktiebeloppet från löpande årets början till dess betalning sker.
Nuvarande lydelse. Föreslagen lydelse.
De i denna paragraf föreskrivna inskränkningarna i rätten att äga aktier i restaurangbolaget eller dess dotterbolag skola finnas angivna å aktiebreven.
6: 19. 71 §.
Av årsvinst skall avsättning verkställas till reservfond
restaurangbolags
71 § lagen om aktiebolag. Vad i 72 § nämnda lag föreskrives om av-
enligt
av årsvinst skall däremot icke äga tillämpning å bolaget.
sättning
Efter Konungens medgivande må bolaget därutöver använda viss del av
årsvinsten till avsättning till fonder, avskrivningar, överföring till pensions-
stiftelse samt till inlösen av preferensaktier eller till avsättning för sådant ändamål.
Återstoden av årsvinsten skall, sedan utdelning till aktieägarna ägt rum, efter varje kalenderårs s1-ut inom påföljande juni månads utgång insättas
å statsverkets checkräkning i riksbanken för kontrollstyrelsens räkning.
Vad i första stycket stadgas skall äga tillämpning jämväl i fråga om
dotterbolag till restaurangbolaget.
6: 20. 72 §.
Missbrukar restaurangbolaget sin De i 63, 64 och 67 §§ givna förätt till utskänkning eller varder bo- reskrifterna skola äga motsvarande
laget försatt i konkurs, må godkän- tillämpning å restaurangbolaget. Vad
nandet av Konungen återkallas. Rät- i 67 § stadgas skall även gälla restauten till i
utskänkning upphör dylikt rangbolagets dotterbolag.
fall å tid som av Konungen bestäm- Om behörighetsvillkor för ledamot
mes. Konungen äger ock i sådant fall i restaurangbolagets och dotterbolags
föreskriva viss annan tid än i 16 § styrelse stadgas i 25 § 1 mom. sägs för avgivande av ansökan om godkännande såsom restaurangbolag.
6:21.
Närmare bestämmelser i de i 16 § andra stycket och 19 § angivna hänseenden ävensom de ytterligare föreskrifter i avseende å restaurangbolagets verksamhet och drift, som finnas
erforderliga, skola intagas i avtal
som i samband med bola-
upprättas gets godkännande.
6: 18.
Ej må eller dot-
restaurangbolaget
terbolag till i nå-
restaurangbolaget
gon form bereda ekono-
aktieägare
Nuvarandelydelse. Föreslagen lydelse.
misk fördel utöver utdelning å aktie
eller låta ersättningen till styrelsele-
damot eller till i
avlöningen någon bolagets tjänst anställd person utgå
i förhållande till storleken av omeller vinsten å bolagets rö-
sättningen
relse. heller må sådant bolag vid- Ej taga åtgår-d som, till men för bolaget, gynnar kommun eller annan.
7 KAP.
7 KAP. Ansvarsbestämmelser m. m. Ansvarsbestämmelser 7:1. 73 §. I mom. Den som utan att äga rätt 1 mom. Den som utan att äga rätt
till försäljning enligt denna förord- till försäljning enligt denna förordavyttrar rusdrycker, straffes för ning säljer rusdrycker, straffes för ning olovlig försäljning med dagsböter, olovlig försäljning med dagsböter,
clock ej under tio. dock ej under tio. Beträdes som förut fällts Den som -
någon, till straff för försäljning av a) beträdes med olovlig försäljnin olovlig
rusdrycker, andra eller oftare av rusdrycker andra gången eller of-
gången
med sådan förbrytelse eller bedriver tare och förut fällts till straff för så-
någon olovlig försäljning i större om- dan förbrytelse eller fattning eller yrkesmässigt, straffes b) bedriver försäljning i olovlig med dagsböter, dock ej under trettio, större omfattning eller yrkesmässigt
eller med fängelse i högst ett år. eller
c) beträdes med olovlig försäljning
till till vilken på grund av person, hans ålder rusdrycker ej mä försäljas eller vilken enligt lagen om nykterhetsvård förklarats icke äga rätt
att hos utminuteringsbolaget inköpa
rusdrycker,
straffes med dagsböter, dock ej under trettio, eller med fängelse i högst ett år. Har förbrytelse varom ovan sägs Har olovlig försäljning av rusdrycicke skett i större eller ker ägt rum och är ej fråga om så-
omfattning
må, där dan varom i andra styc-
yrkesmässigt, omständighe- förbrytelse
terna äro mildrande, ket b) eller c) sägs, må, där
synnerligen omstän-
Nuvarande lydelse. öresIagen lydelse.
straffet nedsättas till fem eller, vid äro mildran-
digheterna synnerligen
upprepad förbrytelse, tio dagsböter. de, straffet nedsättas till fem eller, vid tio
upprepad förbrytelse, dagsbö-
ter. 2 mom. Har den som beträdes med olovlig förförsäljning av rusdrycker ut fällts till straff för som avses i 30 § 1 mom. eller
förbrytelse 31 § 2 mom. förordningen angående tillverkning och beskattning av brännvin eller i 22 §
1 mom. eller 23 § 1 mom. handel med skattefri
förordningen angående sprit
elleri 11 § 1 mom. första stycket eller 2 mom. första
stycket förordningen
angående vissa alkoholhaltiga preparat m. m., straffes såsom för
upprepad olovlig försäljning av rusdrycker.
3 mom. I fall som i denna paragraf avses vare de å
försäljningsstället
med därtill hörande lägenheter eller för avsedda
befintliga eljest försäljning
rusdrycker tillika med kärl och emballage vari de förvaras underkastade beslag och f örhrutna.
7:2. 74 §.
Tillhandagår någon mot föreskrif- Låter av honom underskri-
någon
terna i 4 9 § l mom? med an- ven rekvisition eller för honom utfär-
kap.
skaffande av rusdrycker, straffes dad av annan
legitimationshandling
med dagsböter. Sker i användas för av
förbrytelsen inköp rusdrycker
större omfattning eller för dennes eller annans
yrkesmässigt räkning,
eller beträdes som förut fällts straffes med
någon dagsböter.
till straff för Beträdes som förut fällts
förbrytelse som nu sagts någon,
andra gången eller oftare med sådan till straff för sådant tillhan-
olovligt
förbrytelse, eller bryter någon mot dagäende som i första stycket sägs, föreskriften i 4 kap. 9 § 2 mom.,” vare andra eller oftare med sådan
gången
straffet dagsböter, ej under el-
tjugu, förbrytelse,
ler fängelse i sex månader. eller sker i större om-
högst förbrytelsen fattning eller yrkesmässigt,
eller tillhandagår någon på sätt ovan sägs person som ej fyllt 21 år eller vilken enligt lagen om nykterhetsvård förklarats icke äga rätt att
hos utminuteringsbolaget inköpa rus-
drycker, eller bryter någon mot föreskriften A i 21 § första stycket,
1 4 kap. 9 § 1 mom. Rff lyder: Motboklgäller endast för den å vilken den är utställd och må förty ej någon tillhandagå med att å egen motbok för annans räkning anskaffa rusdrycker eller med att låta egen motbok av annan användas för inköp för dennes räkning. ‘Se s. 11.
Nuvarande lydelse. Föreslagen lydelse. vare straffet dagsböter, ej under tjugu, eller fängelse i högst sex månader.
7:4. 75 §. Överskrides rätt till partihandel, vare straffet dagsböter, dock ej under fem. Äro omständigheterna försvårande eller sker överskridande andra gången eller oftare, må till fängelse dömas.
7:6. 76 §. 1 mom. vid detalj- 1 mom. Bedriver någon i samband
Avyttrar någon
handel med rusdrycker sådana dryc- med utskänkning även utminutering, ker av annat slag än försäljningsrät- eller utskänker någon rusdrycker avser, av annat slag än tillståndet avser,
tigheten
eller beträdes någon vid utminute- eller utskänker någon rusdrycker å med olovlig utskiinkning eller annat ställe än det i tillståndsbeviset
?ring
vid med olovlig utminu-
utskänkning angivna,
tering, eller idkar någon utskänkning i eller idkar med strid mot meddelat förbud,
någon detaljhandel
rusdrycker å annat ställe än därtill straffes som i 73 § 1 mom. sägs. uppgivet eller medgivet är, eller fortsätter någon, oaktat återkallelse av meddelat tillstånd till försäljning eller förbud däremot delgivits honom, med försäljningen, straffes som i 1 § 1 inom. sägs. 2 mom. Har försäljning skett av 2 mom. Ha rusdrycker av annat drycker av annat slag än försälj- än tillståndet avser blivit ut-
slag
ningsrätten avser, skall i fråga om skänkta, skall i fråga om sådana sådana drycker med kärl och embal- drycker med kärl och till-
emballage
lage tillämpas även vad i 1 § 3 mom. även vad i 73 § 3, mom. fin-
lämpas
finnes stadgat. nes stadgat.
7:5. 77 §. 1 mom. överskrider någon den i 1 1 mom. överskrider någon rätt till
kap. 4 § 1 mom. stadgade rättighet försäljning av rusdrycker å apotek,
till försäljning av rusdrycker i visst straffes som i 73 § 1 mom. sägs. fall å apotek, straffes som i 1 § 1 mom. sägs. 2 mom. Har den som äger rätt att utfärda å recept rusdrycker genom missbruk av denna rätt tillhandagått annan med anskaffande av
dylika
drycker, straffes med dagsböter. Sker förbrytelsen i större och
omfattning
Nuvarande lydelse. Föreslagen lydelse.
mot vare straffet dagsböter, ej under tjugo, eller fängelse i högst
ersättning,
sex månader.
7:7. 78 §.
Bryter mot 4 14 § eller någon mot 44 §, 45 § 2
någon kap. Bryter
5 kap. 2 § 1 mom., 7 §, 9 § 2 mom. inom., 46 § eller 53 § andra stycket andra stycket eller 13 § eller bryter eller bryter gäst å utskänkningsställe gäst å mot 5 mot 52 § 1 mom. eller 53 § första
utskänkningsställe kap.
5 eller 6 §, straffes med böter från stycket, straffes med böter från och och med fem till och med etthundra med fem till och med etthundra krokronor. nor.
7: 10. 79 §.
Bryter någon som ej handhar för- Bryter någon som ej handhar för- !
säljning enligt denna förordning mot säljning enligt denna förordning mot
4 21 eller i
kap. 12 § eller förbryter sig någon § andra stycket förbryter sig mot stadgandet i 5 12 § 2 mom., någon 1not stadgandet i 5 § 2 mom.,
kap.
straffes med dags-böter. straffes med dagsböter.
7:8. 80 §.
Bryter den som handhar tillåten försäljning av rusdrycker eller någon hos honom anställdi andra fall än förut i detta kapitel sägs mot vad i denna
l
är stadgat eller mot de föreskrifter som vederbörande myndig-
förordning
het i enlighet med denna förordning kan hava meddelat, straffes, där ej
ji annorlunda särskilt stadgas, med dagsböter.
7: 11. 81 §.
1 mom. som till riket 1 mom. Rusdrycker som till riket
Rusdrycker
införas av annan än den vilken en- införas av annan än den vilken en-
2 10 § är berättigad till in- 12 § är berättigad till införsel av
ligt kap. ligt
försel av sådana må, därest sådana drycker må, därest varan i be-
drycker
varan i behörig ordning anmälts till hörig ordning anmälts till
tullklare-i‘
tullklarering, åter utföras. Sker ej ring, åter utföras. Sker ej återutföråterutförsel inom fyra månader efter sel inom fyra månader efter det va- j det varan vad i ran enligt vad i tullstadgan sägs skall
enligt tullstadgan l sägs skall anses hava mottagits av anses hava mottagits av tu1lansta1t,j
tullanstalt, hemfaller varan till kro- hemfaller varan till kronan, och skall nan, och skall för dess räkning med för dess räkning med varan förfaras 3
i varan förfaras på sätt i 20 § 2 mom. på sätt i 85 § 2 mom. är stadgat.
,är stadgat.
2 mom. Är införsel av rusdrycker 2 mom. Är införsel av
rusdrycker:
belagd med straff enligt gällande be- belagd med straff enligt gällande be-
stämmelser om ansvar för olovlig va- stämmelser om ansvar för olovlig
Nuvarande lydelse. Föreslagen lydelse. ruinförsel, skola de i sådant avseen- varuinförsel, skola de i sådant avsede meddelade föreskrifter lända till ende meddelade föreskrifter lånda efterrättelse. om försäljning till efterrättelse. I fråga om försälj-
I fråga av införda skall ning av olovligt införda rusdrycker
olovligt rusdrycker
vad i 20 § 2 mom. sägs. skall gälla vad i 85 § 2 mom. sägs.
gälla
3 mom. Den som mot i 3 mom. Den som mot stadgandet i
stadgandet
från eller 12 § 4 mom. från fartyg eller lufta- 2 kap. 10 § 4 mom. fartyg
förer vilka för- fartyg bortför rusdrycker, vilka för-
luftfartyg rusdrycker, tullats såsom överskottsproviant, tullats såsom överskottsproviant,
straffes med och vare straffes med dagsböter, och vare dryc-
dagsböter,
dryckerna tillika med kärl och em- kerna tillika med kärl och emballage ballage underkastade och för- underkastade beslag och förbrutna.
beslag
brutna.
4 mom. Den som mot i 4 mom. Den som mot stadgandet
stadgandet
2 10 § 4 mom. å pro- i 12 § 4 mom. å provian-
kap. disponerar disponerar vianteringsfrilager upplagda rusdryc- teringsfrilager upplagda rusdrycker
ker annorledes än till annorledes än till fartygs eller luft-
fartygs pro-
eller utrustning i föreskri- proviantering eller utrustning
viantering fartygs
ven straffes med i föreskriven ordning, straffes med
ordning, dagsböter. dagsböter.
5 mom. Erfordras i särskilt fall föreskrifter behandlingen av
angående
till riket inkomna rusdrycker, äger Konungen efter anmälan av generaltullstyrelsen förordna huru med varan skall förfaras.
7: 12. 82 §.
Den som i följd av bestämmelser- Vad som med stöd av bestämmelna i 2 kap. 8 § undfåttt del av där serna i denna förordning inhämtats
avsedd tillverkares räkenskaper och vid granskning av räkenskaper och
verifikationer, så ock den som haft verifikationer, så ock vad som eljest eller har att taga befattning med till- vid å utskänkning inhämtats
tillsyn
syn å sådan utskänkning, vartill till- må yppas i vidare mån än som er-
ej
stånd överlåtits, må icke, där det ej fordras för att vinna det med bestämkan anses påkallat av tjänstens in- melserna avsedda ändamålet. Bryter tresse, yppa affärsförhållanden var- någon häremot vare han, där han ej om han fått kunskap. Gör han detta för sin förseelse är underkastad anoch framgår ej av omständigheterna, svar för ämbetsbrott, straffad med att han om de affärsförhållanden er- eller
dagsböter fängelse. I
hållit kännedom å tid, då han ej innehaft dylik befattning, straffes med dagsböter. Sker det för att göra skada eller begagnar han sig av sin kännedom till egen eller annans fördel, må dömas till fängelse.
Nuvarande lydelse. Föreslagen lydelse.
7: 14. 83 §.
Den som under tid då han är ställd Där någon under tid då han är under åtal för förbrytelse mot denna ställd under åtal för förbrytelse mot förordning fortsätter samma förbry- denna förordning fortsätter samma telse, skall för varje gång åtal därför förbrytelse, skall såsom särskilt brott anhängiggöres fällas till särskilt an- anses vad han före varje åtal förbrusvar; dock må, där till fängelse dö- tit. För brotten gemensamt ådömt
mes, sammanlagda fängelsestraffet ej fängelsestraff må ej överstiga två år. överstiga två år.
7: 15. 84 Ԥ.
1 mom. Den som uppsåtligen för- 1 mom. Hava flera medverkat till leder annan till varom i
förbrytelse gärning, som i 73 och 74 §§ sägs, gal- 1—3 §§ sågs eller vid utförande av ler vad i 3 kap. 4 och 5 §§
strafflagen
sådan förbrytelse med råd eller dåd är stadgat. Den till vilken
rusdrycker uppsåtligen hjälper, så att gårningen försålts eller eljest anskaffats vare
därigenom sker, straffes som vore dock ej förfallen till ansvar för anhan gärningsman. Har någon nan medverkan än anstiftan.
själv
före brottets utförande eller vid utförandet, dock i mindre mån än nyss är sagt, med råd eller dåd gärningen främjat, straffes efter ty som han prövas hava till brottet bidragit.
Den till vilken rusdrycker avyttrats eller eljest anskaffats vare ej förfallen till ansvar för delaktighet i gärningen enligt vad i första stycket sägs.
2 mom. Husbonde ansvarar för 2 mom. Husbonde ansvarar för förbrytelse som vid handhavande av som vid be-
förbrytelse detaljhandel
detaljhandel begås av hans hustru, gås av hans hustru, husfolk eller i husfolk eller i hans arbete antagen hans arbete antagen person, liksom person, liksom vore förbrytelsen be- vore förbrytelsen av ho-
begången
gången av honom själv, därest om- nom själv, därest ej
ej omständigheter-
ständigheterna göra sannolikt, att na göra sannolikt, att förbrytelsen förbrytelsen skett utan hans vetskap skett utan hans och
vetskap vilja. och vilja.
7: 20. 85 §.
1 mom. Rättighet att verkställa he- 1 mom. att verkställa he-
Rättighet
slag tillkommer tulltjänsteman i fall tillkommer i fall
slag tulltjänsteman
Nuvarande lydelse. Föreslagen lydelse.
som i 11 § sägs. I övrigt gäller angå- som i 81 § sägs. I övrigt angå-
gäller
ende beslag vad därom finnes sär- ende beslag vad därom finnes särskilt stadgat. skilt stadgat.
2 mom. Rusdrycker som enligt 2 mom. Rusdrycker som enligt
denna förordning eller annan för- denna förordning eller annan författfattning förklarats förbrutna skola, ning förklarats förhrutna skola, därest de äro i försäljningsdugligt därest de äro i
försäljningsdugligt skick, hembjudas till Systembolag skick, hembjudas till utminuterings-
eller partihandelsbolaget. Kunna för- eller
bolaget partihandelsbolaget.
brutna drycker på grund av sin he- Kunna förbrutna
drycker på grund
skaffenhet ej tillhandahållas allmän- av sin beskaffenhet ej tillhandahålheten, skola de hembjudas till las allmänheten, skola de
parti- hembjudas handelsbolaget. Bolag till vilket rus- till partihandelsbolaget. Bolag till vildrycker sålunda hembjudits vare ket rusdrycker sålunda hembjudits
skyldigt att till skäligt pris efter vare skyldigt att till efter
skäligt pris
grunder som av kontrollstyrelsen grunder som av
kontrollstyrelsen
fastställas inköpa den hembjudna fastställas den va-
inköpa hembjudna
varan. Är värdet så ringa, att det ej ran. Är värdet så att det kan
ringa, ej
kan anses motsvara forslingskostna- anses motsvara
forslingskostnader-
derna, skall varan bevisligen förstö- na, skall varan förstöras.
bevisligen
ras.
Samma Jag vare, där rusdrycker som förklaras förbrutna
ej försäljas på
grund av bestämmelser i tullstadgan eller andra
författningar.
Med den erlagda för Med den erlagda för
köpesumman köpesumman
rusdrycker som försålts grund av rusdrycker som försålts av
på på grund
stadgandet i 11 § 1 mom. eller be- stadgandet i 81 § 1 mom. eller bestämmelser i tullstadgan skall i till- stämmelser i tullstadgan skall i tilllämpliga delar förfaras sätt i tull- delar förfaras sätt i tull-
på lämpliga på
stadgan föreskrives beträffande stadgan föreskrives beträffande
köpe- köpe-
summan för gods som samma summan för gods som samma
enligt enligt
stadga blivit genom tullverkets för- blivit tullverkets för-
stadga genom
sorg försålt å auktion; skolande, sorg försålt å auktion; och skall därest enligt tullstadgan viss tid därest viss tid skall
enligt tullstadgan
skall räknas från auktionsdagen, ti- räknas från tiden i
auktionsdagen,
den i stället räknas från den då stället räknas från den då betal-
dag, dag,
betalning kommit tullverket till- kommit tullverket tillhanda.
ning
handa.
7: 22.
Böter och viten som ådömas 3 mom. Värdet av förverkad
enligt egen-
A denna så ock värdet av dom tillfaller kronan.
förordning
förverkad egendom tillfalla kronan.
Nuvarande lydelse. Föreslagen lydelse.
Övergångsbestämmelser.
1. Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1955 i den mån annat
ej följer av vad nedan stadgas.
2. Genom förordningen upphävas
förordningen den 18 juni 1937 (nr 436) angående försäljning av rusdrycker samt
förordningen den 1 juni 1923 (nr 141) angående förbud mot införsel till och försäljning inom riket av ex-
portöl. i
3. Där i lag eller författning förekommer till i -
hänvisning stadgande,
som ersatts genom bestämmelse i nya förordningen, skall den bestämmelsen I
i i stället
tillämpas.
4. Utan hinder av bestämmelsen i 14 § första stycket må utminuteringsställe bibehållas å ort, där sådant ställe var inrättat vid förordningens ikraftträdande.
5. I om ansökan, som avser
fråga tillstånd, medgivande eller godkän- i
nande enligt nya förordningen, skola bestämmelserna i förordningen äga tillämpning även före den 1 oktober 1955. Ansökan om godkännande av
utminuteringsbolag för tiden från och
med nämnda dag skall, åtföljd av bolagsordningen, ingivas till Konungen före den 1 oktober 1954.
Beslut och avtal enligt förordning-
en må meddelas eller träffas även före .» den 1 oktober dock med verkan i
1955, tidigast från och med denna dag.
6. Kontrollstyrelsen har att meddela närmare anvisningar angående
av rörelsen å l
nedläggande systembo-
lag och rörelsens Övertagande av ut-
minuteringsbolaget. 1 7. Tillstånd för partihandelsbolag
och godkännande av restaurangho-
Nuvarande lydelse. Färeelagenlydelse.
lag, som meddelats enligt förordning-
en den 18 juni 1937, skall äga giltig-
het under den tid tillståndet eller
godkännandet avser.
AVDELNING I
NUVARANDE ORDNING OCH TIDIGARE
REFORMFÖRSLAG
l. och verksamhet
Kap. Systembolagens organisation
De grundläggande bestämmelserna organisa-
angående systembolagens
tion och verksamhet återfinnes i den 18 1937 (nr 436)
förordningen juni angående försäljning av rusdrycker (rusdrycksförsäljningsförordningen, i
det följande benämnd Rff), vilken trädde i kraft den 1 oktober 1938. Försäljningen av rusdrycker är —— frånsett vissa slag av försäljning för tekniska m. fl. ändamål —- indelad i partihandel och detaljhandel. Med partihandel, vilken skall utövas av det särskilda partihandelsbolaget Vin- & Spritcentralen, förstås försäljning till återförsäljare i och för deras rörelse ävensom försäljning för export. All annan försäljning sammanfattas under benäm-
ningen detaljhandel, för vilken särskilda aktiebolag (Systembolag) är inrättade och verksamma inom bestämda detaljhandelsområden. Systembolagen
skall dock handha den partiförsäljning, som äger rum till restauranger med rättigheter att utskänka rusdrycker. Detaljhandeln är delad i dels försälj-
till avhämtning eller rekvisition och
ning försändning på (utminutering) dels försäljning till förtäring på stället (utskänkning). Såsom en grundläg-
gande regel för såväl parti- som detaljhandeln gäller, att den skall ordnas och handhavas så att därav uppkommer så ringa skada som
möjligt.
Detaljhandelsområden
Riket skall vara indelat i detaljhandelsområden med ett i
systembolag
område. Stockholms stad och län skall ett :
varje utgöra detaljhandelsom-
råde, och i övrigt skall varje län bilda ett sådant område. KunglaMaj :t äger emellertid bestämma, att i ett län må finnas mer än ett detaljhandelsområde, där sådant med hänsyn till länets utsträckning eller folkmängd eller förhållandena i övrigt finnes påkallat. På grundval av dessa bestämmelser är riket f. n. indelat i 41 detaljhandelsområden. (Kungl. brev den 25/6 1937.)1 Om huvudort för detaljhandelsområde, d. v. s. den ort där
Systembolaget
har sitt huvudkontor, förordnar Kungl. Majzt. Vidare stadgas, att kontrollstyrelsen kan förordna, att kommun hänföres till detaljhandelsområde utom det län dit kommunen hör, om det med hänsyn till kommunikationsförhållanden eller andra omständigheter finnes
lämpligt.
1 Sedan Kungl. Majzt förordnat om ny kommunindelning från och med den 1 januari 1952, har Kungl. Majzt genom beslut den 17 augusti 1951 på framställning av kontrollstyrelsen förklarat, att då gällande indelning av riket i detaljhandelsområden må utan hinder av föreskrifterna i 3 brevet den 25 juni 1937 bibehållas jämväl efter utgången av år 1951.
Vid bestämmandet av gränser har dessa så långt
detaljhandelsområdenas
efter de handelsområdena med tillämpning så
möjligt anpassats naturliga
göra låtit av länsgränser. Endast i ett enda fall, nämligen beträflångt sig fande sammanfaller län och I övriga fall
Gotland, detaljhandelsområde.
omfattar delar av ett eller flera län. I enlighet med
detaljhandelsområdena
bestämmelser (cirkulär nr 12/1951) är landets kommuner
kontrollstyrelsens
efter den fördelade på de olika detaljhandelsom-
nya kommunindelningen
rådena sättê inom avser antalet kom-
på följande (Uppgifterna parentes
muner före den 1 januari 1952.)
Antal invånare Detaljhandelg_. d lf Ik- Antal kommuner inom ( °““d°
m“£?.gZfaxas)
Stockholm . . . . . . . . . . . . . . . . 1 049 924 Stockholms stad . . . . . . . . . . . . 1 I Stockholms län . . . . . . . . . . . . 50 (98) Uppsala län . . . . . . . . . . . . . . . . 2 (7) Södermanlands län . . . . . . . . 3 (5)
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 156 950 Uppsala län . . . . . . . . . . . . . . .. 19 (72) Uppsala Stockholms län . . . . . . . . . . .. 8 (21) Västmanlands län . . . . . . . . .. 2 (s) - . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53 916 Södermanlands län . . . . . . . . . . 13 (35) Nyköping _ Eskilstuna . . . . . . . . . . . . . . . . 113 235 Södermanlands län . . . . . . . . . . 19 (46) Västmanlands län . . . . . . . . .. 1 (1)
. . . . . . . . . . . . . . . . . . 183 658 Östergötlands län . . . . . . . . .. 29 (100) Linköping Kalmar län . . . . . . . . . . . . . . .. 2. (2)
. . . . . . . . . . . . . . . . 193 084 Östergötlands län . . . . . . . . .. 16 (40) Norrköping Södermanlands län . . . . . . . . . . 6 (9) Kalmar län . . . . . . . . . . . . . . .. 2 (5) . . . . . . . . . . . . . . . . 254 544 Jönköpings län . . . . . . . . . . . . 47 (115) Jönköping Östergötlands län . . . . . . . . . . 2 (7) Skaraborgs län . . . . . . . . . . . . . . 2 (4) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 134 342 Kronobergs län . . . . . . . . . . . . 36 (77) Växjö Jönköpings län . . . . . . . . . . . . . . 4 (4)
Kalmar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 163 844 Kalmar län . . . . . . . . . . . . . . . . 31 (78) Kronobergs län . . . . . . . . . . .. 3 (3) Västervik . . . . . . . . , . . . . . . . . . 67 113 Kalmar län . . . . . . . . . . . . . . . . 15 (24) Östergötlands län . . . . . . . . .. 2 (s) A Visby . . . . . . . . . . . . . _ . . . . . . . . 58 806 Gotlands län . . . . . . . . . . . . . . . . 14 (92) Karlskrona . . . . . . . . . . . _ . . . . 175 707 Blekinge län . . . . . . . . . . . . .. 25 (41) Kronobergs län . . . . . . . . . . .. 3 (5) Kalmar län . . . . . . . . . . . . . . .. 3 (3) Kristianstads län . . . . . . . . . . . . 130 834 Kristianstads län
283 600 Malmöhus län Malmöhus län Kristianstads län (4)
*i SkiIdaKdeIar tillhör
av vissa av de nya storkommunerna olika detaljhandelsområden , Dessa kommuner redovisas i uppställningen under varj e särskilt detaljhandelsområde. 4-512362
Antal invånare DetaljhandelS Antal kommuner inom
(medelfo]k_
område
mängd 1948)
. . . . . . . . , . . . . . . . 219 758 Malmöhus län 5 . . . . . . . . . . . . . 23 (58) Hälsingborg
Kristianstads län . . . . . . . . .. 13 (27) Ystad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 79 140 Malmöhus län . . . . . . . . . . . . .. 8 (24)
Kristianstads län
184 453 Hallands län
Jönköpings län . . . . . . . . 5 . .5 5 (13)
Kronobergs län . . . . . . . . . . .. 3 (4)
Kristianstads län . 5 . . . . . . .. 3 (5)
Älvsborgs län . . 5 5 . . . . 5 . . . .. 6 (15)
. . . . . . . . , 5 . . . . . . . . 510 022 Göteb. 0. Bohus län . . 5 . . 5 .. 21 (34) Göteborg
Hallands län . . . . . 5 . . . . . . 55 7 (15)
Älvsborgs länv 5 . . . . . . . . . 5 . .. 17 (44) Uddevalla . . . . . . . . . . . . . . . . . . 120 516 Göteb. 0. Bohus län . . . . . . .. 24 (56)
Älvsborgs län . . . . . . . . . . . . .5 4 (12) Vänersborg . . . . . . . . . . . 5 . 5 . . 127 555 Älvsborgs län . . . . 5 5 . . . . . . 5. 22 (50)
Göteb. o. Boh. län . 5 . . . . . . .. 1 (1)
Älvsborgs län . . . . . . . . . . . . .. 22 (50)
Värmlands län . . . . . . . _ . . . . . . 3 (3) o Borås . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 150 552 Älvsborgs län . . . . . . 5 . 5 . . . .. 29 (90) Mariestad . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67 626 Skaraborgs län . 5 . 5 . . . . . . 5. 20 (67) Lidköping . . . . . . . . . . . . . . . . 60 106 Skaraborgs län . . . . . . . . . . .. 17 (64)
Älvsborgs län . . . . . . . . . . . . 5. 1 (3) Skövde . . . . . . . . . . . . . . . 5 . . . . 106 822 Skaraborgs län . . . . . . 5 . . . .. 26 (109)
Älvsborgs län . . 5 . . . . . . . . . .. 2 (8) Karlstad . . . . . . . . . . . . . . . . . . 290 515 Värmlands län . . . . . . . . . . . 5 . . 51 (89)
‘
Örebro län . . . . . . . . . . . . . . .. 4 (4) Örebro . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 215 582 Örebro län . . . . . . . . . . . . . . .. 29 (56)
Skaraborgs län . . . . . . . . . . .. 1 (1) Västerås . . . . . . . . . . . . . . . . . . 184 699 Västmanlands län . . . . . . . . .. 25 (57)
Örebro län . . . . . . . . . . . . . . .. 2 (2) Falun . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 . 210 088 Kopparbergs län . . . . . . . . .. 40 (44) Hedemora . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54 169 Kopparbergs län . . . . . . . . .. 10 (12)
Västmanlands län . . . . . . . . .. 1 (1) Gävle . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 224 217 Gävleborgs län . . . . . . . . . . .. 26 (31)
Uppsala län . . . . . . . . . . . . . . .. 6 (6) Hudiksvall . . . . . . . . . . . . . . . . 74 972 Gävleborgs län . . . . . . . . . . .. 16 (23) Härnösand . . . . . . . . . . . . . . . . 58 569 Västernorrlands län . . . . . . ., 8 (13) Sundsvall . . . . . . . . . . . . . . . . . . 109 731 Västernorrlands län . . . . . . .. 15 (20) Sollefteå . 5 . . . . . . . . . . . . . . . . 53 009 Västernorrlands län . . . . . . .5 11 (20)
Jämtlands län . . . . . . . . . . . . .. 1 (1) Örnsköldsvik . . . . . . . . . . . . . . 68 402 Västernorrlands län . . . . . . .. 11 (14)
Västerbottens län* . . . . . . . 5 .. 1 Östersund . . . . . . . . . . . . . . . . . . 163 353 Jämtlands län . . . . . . . . . . . . .. 34 (61)
Västerbottens länl . . . . . . . . .. 4
1 I Västerbottens län har icke företagits ny kommunindelning.
Antal invånare D°‘a‘1h*?“d°‘5‘ (medelfo1k- Antal kommuner inom
°ad°
mängd 1948) Umeå . . . . . . . . . _ . . . . . . . . . . . . 115 138 Västerbottens län* . . . . . . . . . . 19 Skellefteå . . . . . . . . . . . . . . . . . . 86 197 Västerbottens län . . . . . . . . . . 9 Luleå . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 169 422 Norrbottens länl . . . . . . . . . . . . 18
. . . . . . . . . . . . . . . . 64 473 Norrbottens län . . . . . . . . . . . . 12 Haparanda
Systembolagens organisation
Rätt till detaljhandel tillkommer i allenast Systembolag. Såvitt
princip
överlåter sin rätt till det statliga
angår utskänkning Systembolaget antingen
centrala eller enskild
restaurangbolaget, Sveriges restaurangaktiebolag,
restauratör. De enda fall, där direkt till rät-
utskänkningsrättigheter beviljas
a tigheternas utövare, avser s. k. trafikutskänkning.
av i det län, där huvudort är
Systembolag antages länsstyrelsen bolagets
belägen, till detaljhandelsorgan för sitt område.
Antalet aktieägare i vart och ett av de 41 systembolagen är 20. Varje aktie lyder å 500 kronor. Ingen aktieägare får äga mer än en aktie.
Befogenhet eller skyldighet, som enligt lagen om aktiebolag tillkommer
bolagsstämma, skall i fråga om Systembolag tillkomma bolagsstyrelsen. Bo-
lagsstämmans uppgifter vid systembolagen är endast att välja en styrelse-
ledamot och suppleant för denne, att välja en revisor och suppleant för den-
ne, att fastställa balansräkningen, att fastställa utdelningen till aktieägarna,
att å aktieägarnas vägnar bevilja ansvarsfrihet åt styrelsen samt att besluta om av
ändring bolagsordningen.
Bolagets styrelse skall i regel bestå av fem ledamöter och fem suppleanter, utsedda för ett år i sänder. Av dessa utser kontrollstyrelsen tvâ leda-
möter och två suppleanter samt länsstyrelsen, landstinget och bolagsstäm-
man vardera en ledamot och en suppleant. De av kontrollstyrelsen utsedda ledamöterna skall vara ordförande och vice ordförande. I de sex städer, som icke deltager i landsting (Stockholm, Göteborg, Malmö, Norrköping, Hälsingborg och Gävle), utser vidare stadsfullmäktige en ledamot och en suppleant i styrelsen. För revisionen vid systembolagen är riket indelat i fyra distrikt, och kontrollstyrelsen har fyra heltidsanställda revisorer, vilka inom resp. distrikt tillsammans med den av bolagsstämman valde revisorn
verkställer granskning av förvaltning och räkenskaper. Systembolagen står även i övrigt under överinseende av kontrollstyrelsen
och har att ställa sig till efterrättelse de föreskrifter styrelsen meddelar.
Frågor inom systembolagen av mera omfattande ekonomisk räckvidd skall antingen avgöras av kontrollstyrelsen eller underställas dess
godkän-
nande. Sålunda beslutar kontrollstyrelsen om lön till i
befattningshavare ledande ställning hos systembolag, om grunderna för avlöning till annan
personal samt om pension till anställda, som till följd .av ålder eller annan orsak är oförmögna till tjänstgöring. Kontrollstyrelsens samtycke er-
1 I Västerbottens och Norrbottens län har icke företagits ny kommunindelning.
fordras för eller försäljning av fastighet men även för vidtagande
inköp
av mera omfattande av systembolagens fastigheter. Kontroll-
förändring styrelsens medgivande fordras bl. a. också vid ingående av viktigare hyres-
avtal samt vid förvärvande eller avhändande av aktier eller andelar i bolag eller ekonomisk förening liksom vid placering av kapital.
Den direkta av verksamhet handhaves av en
ledningen systembolagens av bolagsstyrelsen vald och av kontrollstyrelsen godkänd verkställande di-
rektör (vid aktiebolaget Stockholmssystemet därjämte en vice verkställande direktör). Arbetet vid ett systembolag ledes från huvudkontoret, som i
allmänhet är organiserat på två avdelningar, en kameral avdelning under
ledning av en kamrer samt en motboksavdelning under ledning av en kontrollförestândare. Under huvudkontoret sorterar ett varierande antal utminuteringsaffärer, förlagda dels å huvudorten och dels.å annan ort (filial). Vid
systembolagen i Nyköping, Västervik, Visby, Mariestad, Lidköping, Hede-
mora, Härnösand, Sollefteå, Örnsköldsvik, Skellefteå och Haparanda har huvudkontorens organisation förenklats såtillvida, att bolagens kamrerare handhar ledningen även av motboksavdelningen. Vid de båda största sys-
tembolagens huvudkontor har arbetet uppdelats på ett antal specialavdel-
ningar, vilka antingen är sidoordnade med kameral- och motboksavdelningarna (såsom exempelvis intendentur- och ordningsvaktavdelning) eller
underordnade någon av dessa avdelningar (såsom exempelvis utskänkningsoch förfrågningsavdclning).
Systembolagens befattning med utminuteringen
Inköpstillstånd och tilldelningsprinciper
A
Bestämmelser om utminuteringens handhavande lämnas i 4 kap. Rff.
Såsom huvudregel gäller att utminutering av rusdrycker må äga rum till den vilken av systembolaget i det detaljhandelsområde som om-
allenast
fattar hans kyrkobokföringsort (hemortsbolag) erhållit tillstånd att inköpa
sådana drycker. För den som ej är kyrkobokförd inom riket är systembolaget i Stockholm att anse såsom För den som erhållit
hemortsbolag. ,tillstånd till inköp av rusdrycker utställer systembolaget motbok, gällande för inköp å visst utminuteringsställeå Rff :s grundläggande bestämmelser angående systembolagens prövning
p av gjorda ansökningar om inköpstillstånd innehåller bland annat
att inköpstillstånd icke får lämnas den som ej fyllt 21 år (4 kap. 2 §); i
att hemortsbolaget skall fastställa den högsta myckenhet, som med hänsyn till köparens ålder och levnadsförhållanden må av honom inköpas (4 kap. 4 §);
att inköpsrätt skall vägras eller inköpsrättezi inskränkas om det av sår-
kan befaras att inköp av rusdrycker skall lända- till »skada
skild anledning förgköparen eller kap. 3 §).
a_nnan (4
l Från och med den 1 mars 1952 har kontrollstyrelsen försöksvis öppnat en möjlighet för motboksinnehavare i Stockholm och Malmö att efter ansökan få tillstånd att göra inköp å samtliga utminuteringsställen inom detaljhandelsområdet. Sådant tillstånd meddelas i form av ett särskilt inköpskort.
Prövning huruvida inköpsrätt skall vägras eller inköpsrätten inskränkas skall särskilt äga rum i fråga om:
den som varit föremål för åtgärd enligt alkoholistlagen;
den som vårdats för delirium tremens eller annan sjukdom som uppstått bruk av v
genom alkoholhaltiga drycker;
den som gjort sig skyldig till straffbelagd handling och därvid varit påverkad av alkoholhaltiga drycker eller som eljest varit överlastad av sådana
drycker;
den som, i strid mot vad i denna förordning eller är
eljest stadgat, gjort
till med eller kan be
sig skyldig olovlig befattning alkoholhaltiga drycker
till sådan v -
faras göra sig skyldig befattning;
den som för Iösdriveri ådömts tvångsarbete eller tilldelats varning; sam-t den som åtnjuter understöd från allmänna fattigvården eller, genom underlåtenhet att fullgöra sina ekonomiska förpliktelser gentemot närstående eller det allmänna, ådagalagt bristande skötsamhet i ekonomiskt avseende. Därjämte har Kungl. Majzt genom kungörelsen den 13 december 1946, nr - 776, angående vissa inskränkningar i detaljhandeln med rusdrycker »utfärs dat föreskrifter: -
följande kompletterande
att spritdrycker må utminuteras i större myckenhet än tre
ej tillhågon
‘ literför kalendermånad; att medgiven myckenhet må uttagas efter månadens utgång, dock- ej senare än: månader v A U tre därefterj särskilda skäl föreligger, tillstånd måålämnas att vid vissa-tillfäl-
att_ om len inköpa större myckenhetänvad sålunda fastställts (extra tilldelning).
I Rff tillika, att utfärda närmare före-
stadgas kontrollstyrelsen äger
rörande av (4 16 §).
skrifter utminuteringen rusdrycker kap.
I cirkulär till systembolagen med “föreskrifter och anvisningar i fråga om den individuella (nr 8/1938) har
utminuteringskontrollen kontrollstyrelsen lämnat bolagen direktiv beträffande tillämpningen av Rff :s grundläggande stadganden. Därjämte har systembolagens förtroendenämnd genom delgiv-
ning av vissa överenskomna tilldelningsprinciper sökt få till stånd en så
långt möjligt enhetlig praxis vid systembolagens handläggning av tilldel:
ningsärenden.
Uppgifter till ledning för
systembolagens verksamhet
Hos systembolagen samlas ett stort antal. av skilda slag, avsedda
uppgifter fl
till ledning för utminuteringskontrollen. Dessa är i huvudsak av
uppgifter två slag. j
_. 1, Uppgifter till för identifiering av motbokssökande samt för
ledning av förändring i fråga om bosättningsort m. fl. folkbokfö-
konstaterande
ringsuppgifter.
2. Uppgifter till för av om motbok bör och
ledning bedömning beviljas för avvägningen av tilldelningens storlek. V p 4
De under 1 nämnda tillhandahålles dels
punkt uppgifterna systembolagen
på grund av författningsföreskrifter, dels enligt enskilda avtal, som träffas
mellan och (mantalskontor), samt i vissa fall
systembolag pastorsämbeten
mellan och häradsskrivare. Författningsenlig skyldighet att till-
systembolag
med vissa till ledning för deras verksamhet
handagå systembolagen uppgifter
åvilar den 5 1950 (nr 417) länsbyrå för folkbok-
enligt kungörelsen juli
och mantalsverket i Stockholm samt de lokala skatte1nyndig föringen heterna och Malmö. Nämnda skall sålunda enligt
i Göteborg myndigheter
som meddelas av statistiska efter samråd med föreskrifter, centralbyrån
dels tillhandahålla avskrift, eftertryck eller kontrollstyrelsen, systembolag
av och dels låta stället eller genom ut-
utdrag mantalslängd systembolag på
del av till inkomna underrättelser om personer, som
låning taga länsbyrån
avlidit, till annan församling, bokförts under ru-
ingått äktenskap, utflyttat
briken å skrivna i församlingsboken eller överförts till boken i
församlingen
över i
obefintliga.
1 › De ovan under 2 nämnda skall enligt kungörelsen den
punkt uppgifterna
1938 (nr 408) lämnas från domstolar m. fl. På grundval av över- 17 juni
enskommelse inkommer även från polismyndigheter, nykterhets-
uppgifter
kommunernas socialregister m. fl. nämnder,
skall underrätt, där fälles till an-
Enligt nyssnämnda kungörelse någon
eller Ä
svar för bland annat fylleri, olovlig försäljning av rusdrycker pilsnerrattfylleri eller annan i dricka, olovlig brännvinstillverkning, spritsmuggling,
straffbelagd handling, som begåtts under påverkan av alkoholhaltiga drycker,
inom 14 efter meddelande avsända därom till kon-
dagar utslagets uppgift
som vidarebefordrar uppgiften till vederbörande systembolag.
trollstyrelsen,
skall från t Dömer rätt till ansvar för sådant brott eller sådan förseelse,
högre
rätten motsvarande sätt lämnas sâframt bort från I
på uppgift, ej uppgift
för f
lägre rätt avsändas (1 §). Belägges någon jämlikt strafflagen krigsmak-
ten eller av eller med för det han
poliskollegium polischef disciplinstraff
varit överlastad av starka skall den som ålägger straffet likaledes
drycker, i
inom 14 avsända därom till kontrollstyrelsen (2 §). Beträffan-
dagar uppgift de den som å tvångsarbetsanstalt för undergående av tvångsarbete intagits
lämna såväl om i
skall anstaltens direktör till kontrollstyrelsen uppgift intag- i som om utskrivningen, och motsvarande skyldighet åligger fång- I ningen
sociala beträffande den som intagits å fångvârds-
vårdsstyrelsens avdelning
anstalt för av annat frihetsstraff än förvandlingsstraff för
undergâende
böter (5 §). innehåller dessutom föreskrifter om viss uppgifts- 7
Kungörelsen
för ~
för beträffande tilldelad varning för lösdriveri,
skyldighet länsstyrelse
direktör eller föreståndare för alkoholistanstalt, för läkare vid vissa sjuk- i
vârdsanstalter samt för beträffande vil-
nykterhetsnämnd angående person
ken nämnden eller ansökt om
vidtagit hjälpåtgärd enligt alkoholistlagen
å alkoholistanstalt. I fråga om fattigvårdsstyrelse föreskri-
tvångsintagande
ves, att denna anfordran skall till systembolag lämna uppgift å de perso- 3
på
5 ner, som av kommunen eller genom underlåtenhet att
åtnjuter fattigvård
sina gentemot närstående ådagalagt bristande sköt-
fullgöra förpliktelser
samhet i ekonomiskt avseende.
Sedan införts bestämmelser om strafföreläggande,
i nya rättegångsbalken
har som vad åvilar allmän underrätt, i
uppgiftsskyldighet, enligt nuisagts
viss även åklagare. Stadgande härom âterfinnes i 6 § kun-
omfattning ålagts
den 19 december 1947 (nr 947) med närmare föreskrifter om straff-
görelsen föreläggande.
Dessa som alltså inkommer till kontrollstyrelsen, skall tillstäl-
uppgifter,
las det som är att anse såsom hemortsbolag för den person upp-
systembolag,
avser. inför även i det straffregister, som
giften Kontrollstyrelsen uppgiften styrelsen är ålagd att föra.
Beträffande om vilken fått sådan uppgift, inhämtas
person, systembolag från vederbörande folkbokföringsmyndighet, varefter identifieringsuppgift
centralkort utskrives. På kortet en summarisk om arten av
göres anteckning
den uppgift som inkommit.
tillställer länsnykterhetsnämnderna och de kom- Åtskilliga systembolag
munala nykterhetsnämnderna avskrifter av inkomna uppgifter rörande fylleriförseelser.
Genom denna anordning blir alltså varje förseelse föremål för registre-
dels hos dels hos samt inom vissa
ring kontrollstyrelsen, Systembolaget
därjämte hos och den kom-
detaljhandelsområden länsnykterhetsnämnden munala nykterhetsnämnden.
Då det framstått som önskvärt för att på ett så tidigt sta-
systembolagen
dium som få kännedom om har inom ett
möjligt begângna fylleriförseelser, betydande antal detaljhandelsområden den praxis utbildats, att polismyn-
redan då en person anhållits för fylleri lämnar Systembolaget med-
digheten
delande härom. Dessa uppgifter har systembolageni allmänhet betalt enligt särskild taxa. Vissa tillställer vederbörande länsnykterhetsnämnd
systembolag
. samt nykterhetsnämnden i sökandens hemkommun avskrift av uppgiften
från polismyndigheten. Genom anhållningsuppgifterna erhålles i vissa fall
l
I om fylleri enskild plats. I övrigt blir uppgiften från i även upplysning på
x domstolen i dessa fall endast en bekräftelse på ett tidigare erhållet medi delande.
Enligt kontrollstyrelsens anvisningar har systembolagen i allmänhet ett
å i närav samarbete med nykterhetsnämnderna, dels för erhållande av upplysningar beträffande sökande av inköpsrätt, dels för viss eftergranskning av motboksinnehavarnas inköp m. m. För samma ändamål anlitar vissa bolag särskilt utsedda kommunomhud. Som regel beredes nykterhetsnâmnderna tillfälle att inkomma med upplysningar beträffande de personer som söker
inköpsrätt eller förhöjd tilldelning. Inom flertalet systembolag håller system-
bolagen kontinuerliga sammanträden med nämnderna i och för en fortlö- 1 pande kontroll över köpare av rusdrycker.
Tekniska hjälpmedel vid utminuteringskontrollen
Systembolag skall för utminuteringskontrollen föra centralregister med bilagsregister, utminuteringsregister och portföljregister. Därjämte för vissa systembolag kommunregister, vilket tidigare var obligatoriskt.
Centralregister skall innehålla uppgifter bl. a. beträffande a. som ansökan om av oavsett om sådant
den, gjort inköp rusdrycker,
tillstånd lämnats eller ej,
b. den, vars hustru erhållit tillstånd till inköp av rusdrycker, c. den, om vilken erhållit kungörelsen den 17 juni
bolaget uppgift enligt
-1938 (nr 408) skyldighet för domstolar m. fl. att meddela uppgif-
angående ter till ledning för systembolagens verksamhet,
d. den, om vilken i annan ordning än under c. avses, erhållit
bolaget,
som är eller kan komma att bliva av betydelse vid tillförlitlig upplysning, bolagets handhavande av utminuteringskontrollen.
skall upptaga envar, för vilken bolaget är hemortsbolag
Kommunregistret och vilken innehar tillstånd att rusdrycker. Registret, som innehåller s
inköpa vissa beträffande motboksinnehavare, är upplagt för att ,
personalia varje underlätta samarbetet med de olika kommunala myndigheterna.
som är ett rent föres ä varje ut-
Utminuteringsregistret, kundregister, i minuteringsställe och upptar var och en, som där äger inköpa rusdrycker.
föres på minutkort, som upptager motboksinneha- Utminuteringsregistret varens samt om motboksnummer .och 4
egenhândiga namnteckning uppgift tilldelning.
Rekvisition, å vilken skall snarast möjligt efter inkö-
rusdrycker inköpts, pet för inläggas -i portfölj med samma nummer som motboken.
förvaring
är .ordnade i nummerföljd för varje utminuteringsställe Samtliga portföljer i ett särskilt register, portföljregistret, vilket förvaras å huvudkontoret.
vid om matbok m. m. Förfarande handläggningen. auansökningar
Beträffande som ansöker om inhämtas i regel upp-
person, inköpsrätt,
från vederbörande (mantalskontor) och nykterhetsgifter pastorsämbete nämnd. Inom vissa inhämtas även från häradsskrivare an-
bolag uppgifter
sökandes ekonomiska förhållanden m. m. Uppgift från pastorsämgående bete inhämtas bl. a. för erhållande av om sökandens civilstånd
upplysning och samt för till kommunen; Har
familjemedlemmar tidpunkten inflyttning sökanden under de senaste fem åren inflyttat från annat detaljhandelsområde, om sökanden hos bolageti detta område.
göres förfrågan
Genom hos vederbörande heredes denna till-
förfrågan nykterhetsnâmnd fälle att inkomma till med yttrande angående. sökandens
Systembolaget skötsamhet i m.-m. För sökanden upplägges central-
nykterhetshânseende kort samt omfattande de handlingar, som berör sökanden. Beviljas
bilaga,
utskrives minutkort samt för förvaring av rekviinköpstillstånd, portfölj sitionsblad. Vid vissa utskrives därjämte kommunkort.
bolag
När ansökan om utställes mothok. Uppgift om den
inköpsrätt beviljas
storlek antecknas centralkortet samt på minutbeviljade tilldelningens på kort och Motbok utlämnas till sökanden mot kvitto, som därefter
portfölj.
förvaras i portföljen. _
Vid av om. förhöjd tilldelning .förenklas j
handläggningen ansökningar handlåggningsgången såtillvida, att uppgift från pastorsämbete (mantalskontor) i inhämtas. hos nykterhetsnämnd beträffan- p
regel ej Förfrågningar
de sökande av förhöjd tilldelning har vid åtskilliga systembolaglinskränkts till att endast avse sådana mot vilka anteckningar om anmärkpersoner, i finnes.
ningar nykterhetshänseende
Under år 1949 antalet till bolagen inkomna ansökningar om nya
utgjorde inköpstillständ cza 90 000.
Utöver den ovan formen för inköpstillstånd, s. k. permanenta
angivna
förekommer inköpstillstånd, avseende sådana fall,
inköpstillstånd, tillfälliga
där som innehar motbok, önskar för visst enstaka tillfälle göra någon, icke_ av Där hinder de allmänna bestämmelserna för
inköp rusdrycker. enligt
meddelande av icke möter, utställes i dylika fall tillfällig
inköpstillstånd
motbok. av om inkommer
Huvudparten ansökningar tillfällig inköpsrâtt
från i riket icke kyrkobokförda personer. för från utlänningar och utlands-
Handläggningsförfarandet ansökningar
svenskar, som önskar tillfälligt inköpstillstånd, är i huvudsak följande. Ansökan inlämnas till där sökanden önskar göra invanligen det bolag, köp. Sedan ur sökandens pass eller annan legitimationshandling
uppgifter
antecknats remitteras denna till hemortsbolaget,
på ansökningshandlingen,
som beträffande är Stockholmssystemet. Efter beslut-
samtliga utlänningar
där återsändes ansökningshandlingen till det bolag, dit ansökning-
sättning
en inlämnats, och detta bolag delger därefter sökanden beslutet. j som underkortare tid önskar göra inköpen hos annat bo-
Motboksägare,
har att göra skriftlig ansökan därom hos hemortslag än hemortsbolaget, Tillstånd i form av utfärdande av s. k. Ã
bolaget, medgives transportkort.
detta finnes motboksinnehavarens och uppgift om tilldel-
namnteckning
storlek. vilka har under 6 måna-
ningens Transportkorten, giltighet högst
der, utställes numera för vid samtliga systembolag i riket. Ansökan
inköp
om förvaras i vederbörandes vid hemortsbolaget. Vid
transportkort portfölj
skall kunden förete såväl motbok som transportkort. Efter det inköp
inköp
gjorts, översändes rekvisitionsbladet till hemortsbolaget för registrering i vederbörandes ,
portfölj. För rikets samtliga systembolag torde årliga antalet utställda transport»
kort till i” runt tal 200 000, d. v. s. ungefär en tiondel av motboks-
uppgå
ägarna söker transportkort under ett år.
vid motboksinnehavares flyttning mellan olika detaljhandels-
Fvörfarande
områden
erhåller systembolagen bl. a. kontinuerliga Från folkbokföringsbyråerna
om alla som från en kommun till en
uppgifter myndiga personer, flyttat
annan. Avser motboksinnehavare och söker denne ej inom sex
v.—.».-. uppgiften
.av månader efter motbok hos det nya
utflyttningen hemortsbolaget, uppmanas
han att meddela, huruvida han fortfarande önskar bibehålla inköpstillståndet hos det förutvarande hemortsbolaget.
-I-wunwvurnzmv ,
www_ sitt
._. Gör motboksinnehavare framställning om överflyttning av inköps-
s.. tillstånd från ett bolag till ett annat, inhämtar det nya hemortsbolaget uppgift om sökanden från det tidigare hemortsbolaget. Finnes i detta bolags re-
gister beträffande sökanden sådana anmärkningar, som inkommit till systembolag jämlikt 1—4 §§, 5 § första stycket eller 6--7 §§ kungörelsen den 17 juni 1938 (nr 408), översändes samtliga handlingar till det nya hemortsbolaget, dock endast såvida någon av uppgifterna hänför sig till de tio sistförflutna åren. I annat fall översändes endast sökandens inköpsportfölj och meddelande lämnas om tilldelningens storlek till det nya hemortsbo-
laget.
Utminuteringsställen, filialer och utlämningsställen, försändning m. m.
Utminutering av rusdrycker får endast äga rum å ort, där utminuteringsställe funnits inrättat år 1937 samt därjämte i stad, köping eller
municipal-
samhälle med minst 5 000 invånare. Systembolag äger besluta angående ut-
minuteringsställenas antal och förläggning. På grund av kontrollstyrelsens f
i befogenhet att pröva bolagens lokalfrågor underställes emellertid ärenden a
I
angående inrättande av nya utminuteringsställen även kontrollstyrelsen.
Antalet utminuteringsställen är 1949 var 233. Av dessa var 206 belägna i 121 städer, 16 i samma antal köpingar, 9 i lika många municipalsamhällen och endast 2 i övriga tätorter. Praktiskt taget finns egentliga utminuteringsställen alltså endast i städerna och de största tätorterna.
I syfte att dels erhålla en noggrannare kontroll över genom om-
inköp
bud och dels åstadkomma vissa lättnader i inköpsmöjligheterna för avlägset boende köpare infördes år 1937 s. k. kostnadsfri försändning av rusdrycker. Enligt bestämmelserna härom har bolag att under vissa förutsättningar an-
ordna försändning av rusdrycker till motboksinnehavare antingen
genom att inrätta särskilda utlämningsställen, där de inköpta varorna efter förutgången rekvisition kan avhämtas eller genom att kostnadsfritt befordra
varorna till köparens närmaste post-, järnvägs-, omnibus- eller ångbåtssta-
tion. Kostnaderna för försändningen täckes av ett allmänt pristillägg som uttages å samtliga utminuterade spritdrycker och är lika över hela landet.
Utlämningsställe, vilket företrädesvis inrättas å ort, där antalet motboksinnehavare är jämförelsevis stort, drivs antingen helt i bolagets egen
regi
eller inrättas hos handlande eller annan rörelseidkare eller anordnas vid järnvägsstation. Utlämningsställe saknar lager och register för utövande av
individuell utminuteringskontroll och skiljer sig från utminuteringsställe
även i andra avseenden, såsom exempelvis i fråga om tiden för öppethållandet, vilken i regel är kortare än den, som för
gäller utminuteringsställe.
Utlämningsstället är närmast att betrakta såsom en expedition för utlämnande av varor, vilka försälts på annat häll, nämligen på det utminuteringsställe, till vilket kunden hänförts. För bekvämlighet motta-
köparnas
ges emellertid på utlämningsstället motböcker med rekvisitioner samt betalning för rekvirerade varor.
Är köpare bosatt å ort, där eller ej fin-
utminuterings- utlämningsställe
nes inrättat, äger att utan kostnad för försända varan till
bolag köparen
köparens närmaste järnvägs-, omnibus-, ångbåts- eller poststation. Vid försândning till järnvägsstation i andra fall än då stationen såsom
tjänstgör
Tabell. 1. Utminutetjingsstfillon, antnl inotböcker m. m.
..’?,’,:§,’iL- -mg‘ ,bAn..ta; {San
Huvudort / Filial terings- tioner av böcke affärer rusdrycker
3,/ 1* 19:9,
1949* okt. 1948”
Stockholm . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43 333 216 600 584 2 496
Södertälje . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 11 946 19 202 2 019 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 10 690 19 426 —— Sundbyberg 1 6 770 13 019 —— Solna . . . . . .
| Vaxholm . . . | 1 | 1 210 2 779 | 10 |
| Norrtälje . . . | 1 . . . 1 | 8 604 10 120 11 250 1 560 2 169 | - |
Sigtuna . . . . . . Nynäshamn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 3 556 7 138 79 Uppsala . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 31 419 44 054 21 566 Enköping . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 7 529 11 056 568
1 2 675 2 524 12 458 Öregrund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Nyköping . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 13 504 18 399 9810 Trosa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 1 884 2 132 2 512 Eskilstuna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 21 007 34 378 2 704
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 1 297 2 555 - Torshälla Strängnäs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 3 954 6 416 1 119 Mariefred . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 1 803 2 749 397 Malmköping . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 4 049 4 374 6 681
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 3 Linköping M t la . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 1 2.’; Vagdåtexia . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 3 194 4 376 2 181
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 1 713 2 449 — Skänninge Mjölb . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 4 454 6 383 518 Åtvidaberg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 3 356 5 422 671 Norrköping . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 31 758 57 219 25 567 Söderköping . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 3 030 3 614 263 Finspång . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 3 876 . 3 51 Valdemarsvik . . . . . . . . . . . . . . 1 3 895 5 219 3 080 Katrineholm . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 9 606 12 291 2 380 Jönköping . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 18 451 29 093 19 006
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 3 617 6 792 -- Huskvarna Nässjö . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 6 486 10 591 11 324 Värnamo . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 7 369 10 712 38 407 Eksjö . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 6 357 8 537 15 637 Tranås . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 4 792 8 002 5 627 Vetlanda . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 4 864 ‘ 6 284 11 981
Växjö . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 26 184 28 943 82 134 Ljungby . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 7 975 8 795 23 372 Kalmar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 16 148 26 097 14 245 Nybro . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 5 751 7:552 8 976 Oskarshamn . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 10 161 14 075 33 521 Borgholm . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 3 725 5 032 8 415 Mönsterås . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 3 412 8 009
3§904
Mörbylånga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 2 362 2_867 8 489 Västervik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 9 645 13 867 23 673
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 7 487 8 556 27 684
_Vimmerby
Visby . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 14 221 16 238 26 995
1 i dessa två kolumner finns aktualiserade i Uppgifterna i fotnot på sid. 61. — 3 Uppgifterna dessa två kolumner bygger på särskild utredning och har därför ej aktualiserats. I antalet för-
4 sändningar ingår ej s. k. hemsändnlng (på försäljningsorten). —— °/io-“/x2.- “/3-3‘/12.
Antal Antal
Antal Antal
utminu- rekvisi-
mot- försänd-
Huvudort / Filial terings- tioner av
böcker ningar
affärer rusdrycker
“V” 1949 1949 ‘
1949 okt. 1948
Karlskrona . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 376 31 893 43 858 Ronneby . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 568 11 694 12 244 Karlshamn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 878 13 271 14 255 Sölvesborg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 855 9 363 23 235
I-A»-IHH
Kristianstad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 157 29 614 19 430 Hässleholm . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Hm 12 556 15 441
_ 28. 470 Malmö . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . H 68 688 135 973 Trelleborg . . . . . 7 221 13 940 Skanör . . . . . . . . . . . . . . .i. . . . . . .“. . . . . . . . . . . 382 729 Dalby . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 121 2 883 Veberöd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 346 2 059 Svedala . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 685 5 400 Anderslöv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 016 2 677 Vellinge . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 040 3 442 Skurup . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 181 5 718 Sjöbo . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 782 4 154 Lund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 584 21 518
Hr-A»-HH—-v-IHr—Ao
Eslöv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 920 8 357 Kävlinge . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 871 4 765_ Löberöd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 699 2 365 Hörby . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 304 4 806 Höör . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 709 3 851
—u-Ar->—u-Ar-A
Hälsingborg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 328 53 544 Landskrona . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 864 20 857 Höganäs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 585 7 532 Tágarp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 720 4 122 Teckomatorp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 152 4 392 Böstánga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 060 6 094 Ängelholm . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 021 15 486
—-AH>ar—u—-r-«p4‘_
Ystad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 714 13 229 Lövestad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 185 2 306 Östraby . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 829 2 223 Simrishamn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 860 6 954 Tomelilla . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 520 6 625
H—A»a>—-r-AI
- 1-Ialmstad . . . . . . . . . . . . . -.. . . . . . . . . . . . . . . . 22 612 31 426 Laholm . . . . . . . . . . . . . .~. . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 004 6969 Falkenberg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 790 12 233 Varberg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 824 14 728 Båstad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 075 _ 3 601
-Hp--o-Am
Göteborg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ,_. 146 098 296 192 Mölndal 5 465 13 246
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .:. Kungälv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 875 9 937 Marstrand . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 533 Kungsbacka . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 651 Alingsås . . . . . . . . . ., . . . . . . . . . . . . 14 215
Hr-sHr—-.~Aox
Lysekil . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 488 Strömstad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 025
—n»-A»-A
Vänersborg . . . . . . . . . ; . . . ._. . . . . . . . . . . . . . . . . 14 453 Trollhättan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 769 Åmål . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 968
N H—n>—A>-A
‘ I denna siffra ingår ej s. k. hemsändninga
Antal A t l
utminu-, _ relgvêi-
Huvudort Am?! Wo f..A.ta(l1 0753“
/ Filial terings- tioner av
affärer rusdrycker
,,b°°l1‘§Z9 /12
1949 okt. 1948
Borås . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 33 326 57 168 38 702 Ulricehamn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . l 7 571 9 433 11 196
Mariestad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 10 340 11 972 27 423 Skara . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 6 514 8 191 4 647 Lidköping . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 8 591 12 790 1 853 Vara . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 _ 6 621 6 682 6 554 Skövde . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 12 527 18 032 18 890 Hjo . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 2 782 3 842 5 089 Tidaholm . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 3 160 5 237 1 Falköping . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 7 802 10 244 407 Karlstad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 32 211 41 012 100 889 Kristinehamn . . . . . . . . _.. . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 9 595 14 309 12 950 Filipstad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 10 102 10 864 40 276 Arvika . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 12 498 13 507 31 179 Säffle . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 4 969 6 834 1 252 Örebro . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 31 135 48 951 15 692 Kumla . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 3 867 2 5 861 80 Askersund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 3 954 5 122 14 831 Karlskoga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 8 866 13 957 160 Nora . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 2 949 4 616 2 321 Lindesberg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 6 797 7 858 12 430 Västerås . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 26 531 38 083 2 424 Sala . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 8 575 9 605 3 786 Fagersta . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 4 814 6 914 511 Köping . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 7 655 9 977 1 395 Arboga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 5 849 7 294 311 Falun . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 30 237 28 382 105 585 Borlänge . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 10 819 13 040 26 113
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 10 930 13 742 — _ Ludvika Hedemora . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 7 121 8 760 15 096 Avesta . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 6 102 9 021 -
Gävle . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 27 755 46 975 17 750 Sandviken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 11 789 17 866 18 045 . Söderhamn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 8 588 11 839 325 Bollnäs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 10 091 3 10 436 19 322
Hudiksvall . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 16 707 17 941 52 814 Härnösand . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 9 139 18 527 44 544 Kramfors . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 4 816 . 1 587
Sundsvall . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 330 42 661 53 829
.1
Sollefteå . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 12 577 15 049 42 554 Örnsköldsvik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 13 562 14 621 43 711 Östersund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 37 695 35 816 131 127 Umeå . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 22 288 24 503 57 421 Skellefteå . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 15 768 16 784 40 918 Luleå . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 14 087 18 174 58 577 Piteå . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 10 359 10 337 46 212 Boden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 7 551 11 153 19 657 Kiruna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 4 855 8 236 5 719
Haparanda . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 11 510 10 786 53 399
Summa 4 233 51 924 072 2 933 964 2 068 845
1 I denna siflra ingår ej s. k. hemsändning. —— 2 Tillk. ‘/4 1948. — 5 Tillk. ‘/1 1948. -- ‘ Under år 1951 fanns 241 utminuteringsaffärer, d. v. s. 8 nytillkomna sedan 1949, därav på tidi- gare utminuteringsorter 7 nya affärer (Stockholm 2, Södertälje 1, Göteborg 1, Uddevalla 1, v Gävle 1 och Östersund 1) samt på ny utminuteringsort en affär (Degerfors inom Karlstads detalj- I handelsområde). -— 5Den “V” 1951 hade antalet motböcker stigit till 1 960 311.
utlämningsställe, begränsas järnvägens medverkan till inköpen enbart till
transport och överlämnande av varan, sedan motbok och för den
betalning
rekvirerade varan dessförinnan insänts till med posten. Vid
Systembolaget
försândning medelst omnibus (bil eller lastbil i reguljär trafik) mottages motbok jämte betalning för rekvirerade varor antingen å särskilda stationer eller direkt från kunderna på platser utefter vägen. Den inköpta varan överlämnas vid återfärden från utminuteringsstållet antingen å station av nyssnämnt slag för senare överlämnande till kunden eller direkt till kunden på plats utmed vägen.
I tab. 1 lämnas vissa av mot-
uppgifter ang. omfattningen systembolagens
boksantal, försändningar m. m.
Ur tabellen kan utläsas, att fördelar sätt
systembolagen sig på följande
efter antalet motböcker (år 1949).
Antal
Antal
motböcker
Sååå??
Under 20 000 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12
20 000--30 000 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5
30 000-40 000 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 i
40 000-50 000 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5
50 000-60 000 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7
60 000-70 000 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2
iI
Mer än 70 000 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 3
Prissdttningen på rusdrycker
skall — med vissa — alla för sin rörelse
Systembolag undantag inköpa
från Vin- & I i n
erforderliga rusdrycker Aktiebolaget spritcentralen. partihandelsbolagets pris är tillverkningsskatten inräknad. Enligt de nya prissätt-
ningsbestämmelser, som gäller från och med den 1 1952, skall system-
april
bolagen för inköpt vara betala gällande minskat med en
utminuteringspris,
rabatt av 7,2 % för spritdryck och 13 % för vin, handels-
systembolagens
marginal på utminuteringen. Omsättningsskatten på rusdrycker upptages alltså av partihandelsbolaget redan vid varans till
försäljning systembolagen. Vid försäljningen av rusdrycker har Systembolag att i prishänseende skilja mellan varor, som försäljes utminuteringsvis och varor, som försäljes till
restauranger. _
Utminuteringspris för rusdryck, som inköpts från partihandelsbolaget,
skall utgöra det av det av he-
sammanlagda beloppet partihandelsbolaget stämda partipriset, den å varan belöpande omsättningsskatten samt han-
delsmarginal å utminuteringen, motsvarande den förut nämnda rabatten. I
fråga om spritdrycker är storleken av handelsmarginalen så bestämd att
denna innefattar pristillägget för täckande av kostnader för fri
försändning av rusdrycker (jfr s. 58). För bestämmande av utskänkningspriserna på spritdrycker indelas res-
taurangerna i tre prisklasser allt efter sin allmänna karaktär och standard,
såsom inredning och utstyrsel, serveringssätt, förekomsten av musik samt
i
kundkretsens allmänna sammansättning. Restauranger, sou: härvid anses
till hänföres till första klassen, restau-
berättigade högsta utskänkningspris,
som icke har samma standard men heller kan anses som ranger, höga ej folkrestauranger, till andra klassen och till tredje klas-
folkrestaurangerna
sen.
Utskänkningspriset på vissa standardsorter av spritdrycker bestämmes av
För andra slag av spritdrycker äger innehavare av överlåtet
kontrollstyrelsen.
att bestämma i enlighet med vissa
utskänkningstillstånd utskänkningspriset
av fastställda Enligt dessa grunder
kontrollstyrelsen prissättningsgrunder.
skall utgöra det sammanlagda beloppet av det av parti-
utskänkningspriset handelsbolaget bestämda partipriset, den å varan belöpande omsättnings-
_ skatten och utskänkningsskatten samt handelsmarginal å utskänkningen, uträknad i förhållande till och högst 220 % i första
3 partipriset utgörande
i och 100 klassen. klassen, högst 170 % i andra klassen högst % i tredje
Beträffande vin får innehavare av överlåtet utskänkningstillstånd själv bestämma äger dock fastställa utskänk-
utskänkningspriset. Systembolag
för de eller märken av vin, som bolag i enlighet med be-
ningspris varuslag
stämmelse i överlåtelseavtal äger innehavare av överlåtet ut-
gällande ålägga
skänkningstillstånd att tillhandahålla i rörelsen. Denna befogenhet tilläm-
g pas ej i större utsträckning. är icke bunden vid de prissättningsregler som enligt Trafikutskänkningen
det för den överlåtna För rusdrycker, som
föregående gäller utskänkningen.
till innehavare av skall denne er-
Systembolag försäljer trafikutskänkning,
varans med för den på varan belöpande ut-
lägga utminuteringspris tillägg skänkningsskatten. Vad angår systembolagens försäljningspris på varor, avsedda för utskänkinflueras prissättningen slutligen av huruvida försäljningen ningsrörelsen,
. sker inom eller utom den s. k. vinstkvantiteten (se härom s; 65).
Systembolagens befattning med utskänkningen
Tillsiåndsförfarande m. m.
i Tillstånd till annan än turist- och trafikutskänkning medde-
utskänkning
Ä las av i det län, där utskänkningen skall äga rum. Befogenhet
länsstyrelsen
i att söka tillstånd tillkommer i första hand systembolag. Viss initiativrätt har
; stads- eller kommunalfullmäktige. Tillstånd kan antingen därjämte tillagts
avse utskänkning, som skall bedrivas året runt eller årligen under viss tids-
(ârsutskänkning), eller utskänkning, som skall äga rum vid enstaka
period
i tillfälle eller under enstaka tidsperiod (tillfällig utskänkning). Rätt till års-
utskänkning medgives i allmänhet för en tid av fyra år (oktrojperiod). Den
1 första oktrojperioden efter det 1937 års rusdrycksförsäljningsförordning
trätt i kraft omfattade dock endast tiden från och med den 1 oktober 1938 l till och med den 30 september 1941. Oktrojperiod har därefter räknats från och med den 1 oktober 1941 och sedermera från och med samma dag vart fjärde följande år. Särskilda bestämmelser gäller i fråga om turistutskänk-
ning, vartill tillstånd meddelas av Kungl. Maj :t, samt för trafikutskänkning, p vartill tillstånd lämnas av länsstyrelsen för högst ett år. p
Samtliga tillstånd till utskänkning (utom tillstånd till trafikutskänkning)
lämnas till Tillstånden får dock utnyttjas först sedan de över-
systembolag.
låtits annan. I om restaurang eller avdelning av restaurang, som
på fråga
med hänsyn till sin allmänna beskaffenhet, varupris eller kundkrets är att beteckna såsom får tillståndet, om det omfattar spritdrycker,
folkrestaurang, icke överlåtas på annan än det statliga restaurangbolaget, Sveriges centrala restaurangaktieholag. Ej heller eljest får systembolag överlåta tillstånd till utskänkning på annan än restaurangbolaget, där det finnes påkallat
till av eller ordning, att utskänkningstillståndet inne-
främjande nykterhet
haves av detta bolag. Restaurangbolaget bedriver verksamheten genom fem
Stockholmsdistriktets allmänna restaurangaktiebolag (SARA)
dotterbolag:
med säte i Stockholm, Östra Sveriges allmänna restaurangaktiebolag (ÖSARA) med säte i Linköping, Skånes allmänna restaurangaktiebolag ;
(SKAR) med säte i Malmö, Västsveriges allmänna restaurangaktiebolag (VARA) med säte i Göteborg och Bergslagens allmänna restaurangaktie-
bolag (BARA) med säte i Örebro.
I andra fall än de nu nämnda får överlåtelse av utskänkningstillstånd ske till enskild företagare (i det följande kallad restauratör).
Vid överlåtelse av utskänkningstillstånd tecknas överlåtelsekontrakt mellan Systembolaget och den till vilken utskänkningen överlåtes. I detta kontrakt de närmare villkoren för utskånkningen. I kontrakten finns
regleras
bland annat vissa för utskänkningens bedrivande samt
ordningsföreskrifter
bestämmelser om att tillståndsinnehavaren har att inköpa alla för rörelsen
erforderliga rusdrycker från Systembolaget samt ställa :sig till efterrättelse de föreskrifter med avseende å utskänkningspris, som kontrollstyrelsen
meddelat eller kan komma att meddela under avtalstiden. I kontraktet föreskrivs vidare, att systembolag äger vidtaga de kontrollåtgärder beträffande
utskänkningens handhavande, som bolaget finner erforderliga.
Sedan överlåtelsekontrakt tecknats, skall Systembolaget söka fastställelse av avtalet hos länsstyrelsen, som har att pröva skälen och villkoren för överlåtelsen samt i fråga om överlåtelse på annan än restaurangbolaget även lämpligheten och behörigheten hos den, på vilken överlåtelse ifrågasättes. Fastställes överlåtelsen skall avskrift av beslutet härom tillställas
kontrollstyrelsen.
Under år 1950 fanns 1464 begagnade utskänkningstillstånd. Av dessa
1 154 årsutskänkning, 215 tillfällig utskänkning och 95 trafikut-
avsåg
Av tillstånden till årsutskänkning gällde 731 för utskänkning av
skänkning.
både spritdrycker och vin och 423 för utskänkning av enbart vin,
Tillstånden till årsutskänkning avsåg nära nog alla hel oktrojperiod.
Under år 1950 fördelade inom de olika 2
sig utskänkningstillstånden systembolagens detaljhandelsområden på sätt framgår av tab. 2.
Tabell 2. Antal utskönknlngstlllstñnd 1950.
Spritdrycker och vin Vin
Årsutskänkn. Tillf. utsk. Årsutskänkn. Tillf. utsk.
Detââgââsels
Allm. Allm. Allm. Allm
Anna“ Annan Annan Anna“
r.-bolag r.—bolag r.-bolag r.-bolag
Stockholm . . . . . . . . . 35 95 -— 2 1 98 —- —-— Uppsala . . . . . . . . . . . 4 29 — — — 22 —
Eskilstuna . . . . . . . . . 5 6 — 10 — 4 — —- Linköping . . . . . . . . . 3 8 —— 6 —— 5 —— — Norrköping . . . . . . . . 6 10 - 16 —— 8 ~— —- Jönköping . . . . . . . . . 4 7 —— 7 —— 9 —— 1 Växjö . . . . . . . . . . . .. 1 9 — 2 — 8 — — Kalmar . . . . . . . . . . . . 3 10 — 8 — 7 — —— g Västervik . . . . . . . . .. 1 5 - 2 —— 2 —— —- Visby . . . . . . . . . . . . . 1 7 - - —-— 2 — —- Karlskrona . . . . . . . . 5 13 — 17 — -v -
10 Kristianstad . . . . . . . 2 11 1 4 —— 13 - 1 ; Malmö . . . . . . . . . . . . 9 61 8 2 - 14 —— — ; Lund . . . . . . . . . . . . . . 3 29 - 4 - 7 —— - Hälsingborg . . . . . . .. 5 57 — 2 —-— 18 — — Ystad . . . . . . . . . . . . . 2 14 - 11 - 9 —— -— Halmstad . . . . . . . . . . 7 31 — 1 —-— 8 —- — Göteborg . . . . . . . . . . 20 36 13 4 —- 34 5 1 Uddevalla . . . . . . . . . 4 19 - 4 -— 21 —-— ——- Vänersborg . . . . . . . . 2 7 —— — —— 6 — — f Borås . . . . . . . . . . . .. 4 7 —— 3 — 9 —— —-— i Mariestad . . . . . . . . . . 2 2 —— —-— —— 2 — — Lidköping . . . . . . . . . 1 2 -- - — 2 —-— —- Skövde . . . . . . . . . . . . 5 4 — 1 —— 9 - - Karlstad . . . . . . . . . . . 6 10 — 23 —-— 8 — — Örebro . . . . . . . . . . . . 7 9 - - - 4 — — Västerås . . . . . . . . . . . 8 4 —-— 13 —- 9 — —-— Falun . . . . . . . . . . . . . ’ - - —~ —
1 9 4 14 Hedemora . . . . . . . . . — 3 —— — —— — -
5 Gävle . . . . . . . . . . . . . 6 8 - 20 - 8 —-— —— Hudiksvall . . . . . . . . . 2 1 —-— — -— 4 — — Härnösand . . . . . . . . . 1 5 — — — 2 — 1 Sundsvall . . . . . . . . . . 1 7 —-— ~— — 5 —— —- Sollefteå . . . . . . . . . . . 1 4 —— — — — — — Örnsköldsvik . . . . . . . 1 1 »- —— —- 1 —— —-—
. . . . . . . .. 1 7 —— 1 —— 28 —— -g Östersund
meå . . . . . . . . . . . . . —- 2 —-— 2 — — —— — 1 Skellefteå . . . . . . . . .. —- 1 —— — ~— —— ——
1 Luleå . . . . . . . . . . . . . - 5 — — — — i 14 3 Haparanda . . . . . . . .. ——— 1 — —— — 1 — — }
Hela riket 171 560 22 183 1 422 N 5 5 E l I 1 V instkvanti
te tssystemet
Sedan år 1921 har restauratör fått tillgodoräkna en-
sig försäljningsvinst
dast på en viss begränsad kvantitet spritdrycker och starkviner (den s. k.
vinstkvantiteten). Om han inköpt spritdrycker och starkviner utöver vinstkvantiteten, har han fått erlägga det pris, som han själv betingar sig vid ut-
skänkning med avdrag för en mindre ersättning för spillmån. Vinstkvanti-
teterna, som ursprungligen fastställdes till 3/4 av den beräknade försäljning-
5-512362
en år 1920, har i stort sett varit oförändrade till år 1938. I syfte att så små-
helt avveckla det enskilda vinstintresset inom utskänkningen har
ningom
vinstkvantiteter beslut sedan nämnda år
restaurangernas enligt riksdagens
nedskrivits med 4 % den avskrivningsplanen mot-
årligen. Enligt uppgjorda
svarar vinstkvantiteten för närvarande (våren 1952) en nedskrivning med 56 % och vinstkvantiteterna kommer alltså enligt att vara helt av-
planen
skrivna 1963. Ett trafikutskänkningen. Beträffande denna
undantag utgör
har för begränsning av det enskilda
överhuvudtaget inga åtgärder vidtagits
vinstintresset. Vid s. k. har restauratören icke rätt till
turistutskänkning
vinst., varför vinstkvantitet icke heller i dessa fall fastställes.
Det som icke sig någon handels-
statliga restaurangbolaget, äger betinga
vinst och starkviner, i stället en enligt vissa grunder
på spritdrycker åtnjuter
beräknad för sitt handhavande av utskänkningen.
kostnadsersättning g
har för restaurang fastställt ett grundtal, i förhål-â
Kontrollstyrelsen varje lande till vilket den vinstkvantiteten eller ~— beträffande centralbo-;T
årliga
- bestämmes. angående
lagets restauranger kostnadsersättningen Uppgift
vinstkvantiteternas eller storlek är beträffande var-
kostnadsersättningarnas
i det mellan vederbörande och je restaurang intagen systembolag restauratö-g ren eller centralbolaget upprättade överlåtelsekontraktet.
I om och starkviner, som inköpes av annan innehavare
fråga spritdrycker
av överlåtet tillstånd till än centralbolaget, skall restaura-
årsutslcänkning
tören för de kvantiteter, som inom vinstkvantiteten, till systembola-
ligger
ett som svarar mot inköpspris, ökat med å
get erlägga pris, Systembolagets
varan skatter och bolaget tillkommande handels-
belöpande (grundpriset)
vinst, vilken skall vara 25 % av skillnaden mellan detta och va-
grundpris l
rans sådant detta blivit fastställt för utskänkningsrörelse?
utskänkningspris,
av klass. För de och starkviner, som restaura-
ifrågavarande spritdrycker
tör utöver vinstkvantiteten, är han att erlägga varans
inköper skyldig ut-å
med för två rabatt såsom ersättning för skänkningspris avdrag procents
För mousserande viner restauratören till bolaget ett pris
spillmån. erlägger
motsvarande dels varans dels såsom bolagets handelsvinst 25 %
grundpris,
av skillnaden mellan och och för svaga vi-
grundpriset utskänkningspriset
ner ett motsvarande dels dels 15 % av nämnda skillnad.
pris grundpriset, Vid tillfällig utskänkning äger restauratör åtnjuta kostnadsersättning,
som för och starkviner efter en från ett grundbelopp fig
spritdrycker utgår
75 % av bruttovinsten under 25 år fallande skala (under försäljningsåret 1 oktober 1951-30 1952 45 %, vilket procenttal för varje följande?
september
minskas med 3). För mousserande och svaga viner utgår er-å
försäljningsår
utan nedskrivning med 75 resp. 85 % av bruttovinsten.
sättningen
För de och starkviner, som centralbolaget inköper, skall detta;
spritdrycker
till vederbörande varans utskänkningspris med avdragf
systembolag erlägga av 1 procents spillmånsersâttning å detta pris. Centralbolaget åtnjuter emel-j
lertid, såsom berörts, av Systembolaget en för varje restaurang be-3
tidigare
stämd kostnadsersättning för täckande av de omkostnader utskänkningenf medför. Denna vad och starkvin av ett
ersättning utgöres angår spritdrycker
J
visst på förhand bestämt den s. k. fasta mot-
belopp, kostnadsersättningen,
svarande viss del av 1937 års bruttovinst av
på restaurangens försäljning
dessa varor. För mousserande och viner är motsvarande
svaga ersättning
rörlig, i det att den för mousserande viner för varje år motsvarar 75 % av
bruttovinsten och för svaga viner 85 % av bruttovinsten. Med till den
hänsyn
genom 1937 års lagstiftning införda successiva av
minskningen utskänknings-
vinsten nedsättes de till centralbolaget utgående fasta
kostnadsersättningar-
na, avseende spritdrycker och starkvin, enligt principer, som i allt väsentligt
sammanfaller med dem, som gäller vinstkvantiteternas successiva nedskriv-
ning för de privata restauratörema.
Konlrollen över utskänkningsrestriktionerna m. m.
Enligt det avtal, som träffats mellan och den till vilken ut-
systembolag skänkningstillstånd överlåtits, äger systembolag vidtaga de kontrollåtgärder,
bolaget finner erforderliga för av restauratörens handhavande
övervakning
av utskänkningen. Denna kontrollerande verksamhet utövas dels genom systembolagens egna tjänstemän och dels genom särskilda organ, de s. k. kon-
J trolldelegationerna. För närvarande finnes fem sådana nämli-
f delegationer,
gen Stockholmsdistriktets samt för
kontrolldelegation kontrolldelegationerna
Östra Mellansverige, Skåne, Västra och
Sverige Bergslagen.
Stockholmsdistriktets kontrolldelegation har bildats avtal mellan Aktiegenom bolaget Stockholmssystemet och systembolagen i Uppsala, Västerås och Gävle, å ena sidan, samt Stockholms Hotell- Mellersta Hotell- & Restaurantförening, Sveriges 5 & Restaurantförening ooh Stockholmsdistriktets Allmänna Restaurang Aktiebolag, å andra sidan. Delegationen handhar kontrollen över inom ovannämnda samtliga ?fyra systembolags detaljhandelsområden utövade rättigheter till av utskänkning spritdrycker och vin utom rättigheterna i Arboga och Köping. i Kontrolldelegationen för Östra Mellansverige av ä ena utgör en sammanslutning sidan systembolagen i Nyköping, Linköping, Kalmar Norrköping, Jönköping, Växjö, goch Västervik samt å andra sidan innehavare av samtliga privata utskänkningså rättigheter för spritdrycker inom nämnda systembolags detaljhandelsomräden ävenlsom Östra Sveriges Allmänna och Restaurang Aktiebolag Västsveriges Allmänna Restaurang Aktiebolag. Delegationens verksamhetsområde sammanfaller med de ovan nämnda systembolagens detaljhandelsomrâden. M I kontrolldelegationen för Skåne i ingår systembolagen Kristianstad, Malmö, Lund, Hälsingborg och Ystad, å ena sidan, samt Södra Sveriges Restauratörförening och Skånes Allmänna å den andra sidan. hand- Restaurangaktiebolag, Delegationen :har kontrollen över samtliga rättigheter till av spritdrycker och vin utskänkning ä de orter, där systembolagen erhållit tillstånd till utskänkning.
Kontrolldelegationen för Västra Sverige utgör en sammanslutning mellan systembolagen i Halmstad, Göteborg, Uddevalla, Vänersborg och Borås, å ena sidan, samt Västra Sveriges Restauratörförening och Västsveriges Allmänna Aktie- Restaurang bolag, å andra sidan. Delegationen handhar kontrollen över till samtliga rättigheter .utskänkning av spritdrycker eller vin å de orter, där systembolagen erhållit till- ? stånd till utskänkning. i Kontrolldelegationen .för Bergslagen utgör en sammanslutning mellan systemibolagen i Karlstad, Örebro, Västerås, Falun och Hedemora samt Mellersta Sveriges Hotell- och Restaurantförening och Bergslagens Allmänna Restaurang Aktiebolag. Delegationens verksamhet omfattar kontrollen över samtliga rättigheter till utskänk-
n-ing av spritdrycker och vin inom Värmlands, Örebro och Kopparbergs län samt städerna Arboga och Köping i Västmanlands län.
som består av representanter för systembolagen
Kontrolldelegationerna,
och restauratörerna samt en opartisk ordförande, utövar kontrollen genom särskilt utsedda kontrollörer. Hos Stockholmsdistriktets kontrolldelegation samt hos vardera av kontrolldelegationerna för Skåne och Västra Sverige finns två heltidsanställda kontrollörer. I mån av behov anställas därjämte extra kontrollörer, vilka bedriver sin verksamhet såsom bisyssla. Vid de båda j finns en heltidsanställd kontrollör. I mån av
övriga kontrolldelegationerna
behov anställes därjämte extra kontrollörer. Kostnaderna för delegationerna fördelas på systembolagen, det allmänna och de enskilda restauratörerna. Under år 1947 erlade
restaurangbolaget
de i ingående för bestridan- i
kontrolldelegationerna parterna följande belopp
de av verksamheten. Allm. Övr. inneh. i Kontrolldelegation rest.- av överl. Summa
sååå?” g
bolag utsk.-tillst. Stockholmsdistriktets kontrolldel . . . . . . . 56 629 9 723 14 547 80 899 j Kontrolldel. för Östra Mellansverige .. . . 20 080 6 360 2 735 29 175 i Kontrolldel. för Skåne . . . . . . . . . . . . . . . 24 000 8 000 7 841 39 .841 ‘ Kontrolldel. för Västra Sverige . . . . . . . 25 938 8 646 8 646 43 230 Kontrolldel. för Bergslagen . . . . . . . . . . . . 15 000 5 000 5 000 25 000 j Summa kronor 141 647 37 729 38 769 218 145
Systembolagens omättning och ekonomi.
I tab. 3 a och 3 b har intagits uppgifter om storleken av de 41 systembolaav och vin under år 1949. För vartdera slaget
gens försäljning spritdrycker av rusdrycker har en uppdelning gjorts i försäljning genom utminutering,§
samt för tekniska och liknande ändamål.
genom utskänkning
inkomster utgöres av vinster på försålda rusdrycker samt A
Systembolagens
vissa andra såsom räntor, ersättning i vissa fall för emballage;
poster, hyror,
och av varor, avgifter för motbokslösen, vinster vid försälj-
hemsändning
av samt i tagna reserverade medel. I systembolagens
ning tomglas anspråk
inkomster för år 1949 ingår därjämte ett belopp av 607 158 kronor, vilket; utgör för arbete och kostnader i övrigt för kristidssty-1;
ersättning bolagens
relsernas Bolagens utgifter utgöres av dels omkostnader, som
räkning. vilar-j
rörelsen i dess helhet, de s. k. centrala förvaltningskostnaderna, dels ockå
på
kostnader, som enbart med drivandet av någon viss
sammanhänger rörelse-if
Till kostnader av sistnämnda hänföres direkta utgifter för utmi-Ã gren. slag direkta för utskänkningen (överlåten dels tilli
nuteringsrörelsen, utgifter
centrala och dels till annan) samt utgifter för?
Sveriges restaurangakt-iebolag
egen Till dessa utgifter kommer vidare utskylder samt;
fastighetsrörelse.
avskrivningar och reservationer. j Bruttovinsten under år 1949 till 87,3 miljoner kro-Y*
på rusdrycker uppgick
nor. Inkomster därutöver (se ovan) stannade vid 5,0 miljoner kronor. Om»
kostnaderna, frånsett 1949» års (27,o kronor),
i utskylder miljoner belöpte
sig till 34,5 miljoner kronor. Nettovinsten till statsverket, efter det ett
belopp
av 0,5 miljoner kronor avskrivits eller reserverats, 30,3
utgjorde miljoner
kronor. .
Systembolagens omkostnader under år 1949, frånsett utskylder, förde-
lade sig på centrala samt för utminute-
förvaltningskostnader på utgifter ringsrörelsen, utskänkningsverksamheten och fastighetsrörelsen på följande
sätt:
Milj. kr.
Centrala förvaltningskostnader . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12,62 g Direkta utgifter för . . . . . . . .. . . . . . . . . . .. 15,69
utminuteringsrörelsen
Direkta utgifter för utskänkning genom allmänt 4,22
restaurangbolag
Direkta utgifter för . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..
övrig utskänkning 1,05
Utgifter för fastighetsrörelsen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..
0,39
Summa 34,47
I de centrala förvaltningskostnadema innefattas utgifter av skilda
ganska
slag, vilka kan inordnas under huvudrubriker, dels
g följande nämligen sty-
relsearvoden, dels revisionskostnader, dels löner, dels understöd och
i pensio-
ner, dels hyror, underhåll och elektrisk ström o.
reparationer, bränsle, dyl.,
,försäkringspremien frakt- och ävensom allmänna ut-
transportkostnader skänkningskostnader, dels ock kontorskostader, vissa kostnader för kris-
i
tidsstyrelserna och övriga omkostnader.
g
l Vad beträffar styrelsearvoden hänföres hit arvoden till
styrelseledamöter
och styrelsesuppleanter rese- och vid | jämte traktamentsersättningar sty-
g relsens sammanträden. Dessa utgifter under år 1949 till samman-
uppgick
lagt 232 540 kronor.
i
i
Under revisionskostnader arvode till den å
inbegripes bolagsstämman valde
revisorn (en för ett vart av de 41 arvoden till
bolagen), siffergranskare jämte
rese- och till dessa, men däremot som helst
traktamentsersättningar inga
jikostnader för kontrollstyrelsens vilka senare kost-
systembolagsrevisorer,
nader, i vad de avser löner samt traktaments- och helt be-
reseersättningar,
strides av statsmedel. De av under år 1949 utbetalade revi-
systembolagen
sionskostnaderna uppgick till 79 689 kronor.
i
De till systembolagens verkställande direktörer lönerna under
utgående
är 1949 till 720 000 kronor.
uppgick sammanlagt
De under år 1949 understöden och
utgående pensionerna uppgick till
2 545 000 kronor.
År 1949 utdelades till 20 500 kronor.
j bolagens aktieägare Systembolagens för kontrolldelegationerna samt för restau- Eutgifter utgifter inspektion på
uppgick till 152 530 kronor. Frakt- och
ranger transportkostnader, jämte
vissa omkostnader, vilka varit av sådan natur, att de belastat verk-
bolagens samhet i dess helhet, belöpte sig till 679 980
sammanlagt kronor. Kostnayderna för till 525
kristidsstyrelsernas räkning belöpte sig 710 kronor.
Tabell 3 a. Systombolagens omsättning mr spritdrycker år 1949.
Försålda spritdrycker år 1949
Bolag Tekn. o. likn.
Utminutering Utskånkning ändamål
liter kronor liter kronor liter kronor
Stockholm . . . . . . . . . 7 872 726 110 968 560 1 926 774 50 226 123 1 750 50 943 Uppsala . . . . . . . . . . . 729 927 9 976 317 106 467 2 735 096 244
. . . . . . . . . . 270 549 3 654 802 35 923 879 611 4 Nyköping Eskilstuna . . . . . . . . . 632 623 8 577 853 75 099 1 895 889 130
. . . . . . . . . 808 147 11 038 146 108 366 2 738 292 101 Linköping Norrköping . . . . . . . . 985 511 13 365 713 134 937 3 278 672 69
. . . . . . . . . 920 862 12 803 414 113 268 2 966 052 237 Jönköping Växjö . . . . . . . . . . . . . 595 066 8 059 834 56 453 1 474 200 39 Kalmar . . . . . . . . . . . . 759 911 10 348 975 62 024 1 571 892 88 Västervik . . . . . . . . . . 306 541 4 177 956 31 305 781 196 6
256 072 3 494 342 37 002 923 632 57 Visby Karlskrona . . . . . . . . . 838 784 11 485 860 65 803 1 648 174 162 Kristianstad . . . . . . . 622 131 8 505 675 42 544 1 095 282 7 Malmö . . . . . . . . . . . . 2 046 019 28 654 492 238 480 6 375 926 Lund . . . . . . . . . . . . . . 560 328 7 756 875 66 592 1 715 125 Ä
1 Hälsingborg . . . . . . . . 1 340 313 18 329 731 136 538 3 488 639
474 083 6 464 741 27 663 708 516
1 046 314 14 279 117 99 727 2 663 580 Göteborg . . . . . . . . . . 3 753 219 52 507 286 665 562 17 229 560 Uddevalla . . . . . . . . . 604 459 8 234 972 55 246 1 435 574 Vänersborg . . . . . . . . 573 867 7 915 190 57 394 1 425 288 Borås . . . . . . . . . . . . . 804 539 11 256 597 97 496 2 586 515
ii7
Mariestad . . . . . . . . . . 262 287 3 586 057 23 509 595 575 Lidköping . . . . . . . . . 251 979 3 439 509 19 730 490 452 Skövde . . . . . . . . . . . . 443 591 6 108 914 45 963 1 223 509 Karlstad . . . . . . . . . . . 1 216 597 16 963 672 108 411 2 918 263 Örebro . . . . . . . . . . . . 1 107 034 15 291 596 133 039 3 496 691 Västerås . . . . . . . . . . . 912 343 12 466 549 107 134 2 710 231 Falun . . . . . . . . . . . . . 911 222 12 518 296 67 803 1 795 921 Hedemora . . . . . . . . . 237 419 3 267 131 18 552 509 595 Gävle . . . . . . . . . . . . . 1 134 372 15 362 397 108 421 2 723 998 Hudiksvall . . . . . . . . . 278 206 3 745 511 35 897 918 524 Härnösand . . . . . . . . . 255 552 3 499 799 34 484 912 417 Sundsvall . . . . . . . . . . 533 308 7 218 066 69 265 1 843 932 Sollefteå . . . . . . . . . . . 216 506 2 993 797 27 502 733 162 Örnsköldsvik . . . . . . . 226 690 3 188 259 24 265 679 338 Östersund . . . . . . . . . 566 948 7 774 496 34 448 958 140 Umeå . . . . . . . . . . . . . 382 810 5 347 142 22 500 646 118 Skellefteå . . . . . . . . . . 242 610 3 378 006 17 320 456 303 Luleå . . . . . . . . . . . . . 683 731 9 473 060 59 052 1 635 537 Haparanda . . . . . . . . . 173 123 2 432 858 5 993 171 014
Samtl. bolag 36 838 319 509 911 563 5 203 951 135 261 554 131 201
Tabell 8 b. Systembolagens omsättning av viner år 1949.
Försálda viner år 1949
B ° 1 a g
Utminutering Utskänkning
Tel;:;i:r‘n£kn
liter kronor liter kronor liter kronor
Stockholm . . . . . . . . . 2 740 568 27 052 164 473 823 8 355 140 14 635 112 150 Uppsala . . . . . . . . . . . 127 931 1 260 393 16 238 287 130 450 3 421 Nyköping . . . . . . . . . . 47 786 477 810 4 858 91 872 62 484 Eskilstuna . . . . . . . . . 89 764 889 177 9 104 167 841 400 3 217 Linköping . . . . . . . . . 120 574 1 213 838 15 514 280 054 206 1 875 Norrköping . . . . . . . . 155 190 1 551 455 19 198 369 638 442 3 377 Jönköping . . . . . . . . . 136 520 1 396 419 21 566 410 773 411 3 327 Växjö . . . . . . . . . . . . . 73 674 760 530 8 474 161 524 56 336 Kalmar . . . . . . . . . . . . 117 917 1 197 608 9 926 191 920 65 560 Västervik . . . . . . . . . . 42 381 425 920 3 702 72 502 34 298 Visby . . . . . . . . . . . . . 46 177 460 544 6 350 116 914 155 1 241 Karlskrona . . . . . . . . . 83 106 861 117 10 989 200 751 72 607 Kristianstad . . . . . . . 72 611 761 046 8 085 143 122 100 922 Malmö . . . . . . . . . . . . 317 858 3 417 101 55 518 1 117 209 2 017 16 296 Lund . . . . . ._. . . . . . . . 88 142 931 113 16 168 288 368 370 2 876 Hälslngborg . . . . . . . . 168 486 1 786 492 29 426 556 592 318 2 045 Ystad . . . . . . . . . . . . . 60 527 632 009 6 932 126 268 73 563 Halmstad . . . . . . . . . . 140 288 1 489 859 19 391 383 701 324 2 524 Göteborg . . . . . . . . . . 590 615 6 167 291 93 558 1 925 259 2 262 17 716 Uddevalla . . . . . . . . . 74 200 753 837 12 754 248 354 246 2 056 Vänersborg . . . . . . . . 61 381 631 918 6 971 132 806 139 1 189 Borås . . . . . . . . . . . . . 142 321 1 457 310 16 105 308 835 176 1 267 Mariestad . . . . . . . . . . 30 603 314 438 3 038 54 102 46 389 Lidköping . . . . . . . . . 24 745 267 100 2 174 40 836 37 315 Skövde . . . . . . . . . . . . 49 192 496 706 5 574 108 827 124 1 050 Karlstad . . . . . . . . . . . 168 874 1 682 823 16 703 326 858 317 2 692 Örebro . . . . . . . . . . . . 151 984 1 509 806 17 563 352 609 177 1 406 Västerås . . . . . . . . . . . 139 132 1 386 629 14 911 278 325 301 2 627 Falun . . . . . . . . . . . . . 111 152 1 146 088 17 944 343 308 154 1 436 Hedemora . . . . . . . . . 28 967 288 487 2 938 55 647 4 45 Gävle . . . . . . . . . . . . . 128 301 1 280 956 18 179 342 721 311 2 358 Hudiksvall . . . . . . . . . 24 223 253 662 3 137 64 423 41 312 Härnösand . . . . . . . . . 34 856 349 413 4 105 77 939 93 681 Sundsvall . . . . . . . . . . 67 258 664 112. 8 198 161 563 174 1 434 Sollefteå . . . . . . . . . . . 29 937 301 639 2 928 54 185 24 204 Örnsköldsvik . . . . . . . 34 203 , 370 383 4 086 80 726 153 1 082 Östersund . . . . . . . . . 76 449 768 757 16 246 280 817 198 1 501 Umeå . . . . . . . . . . . . . 71 992 742 797 2 957 57 018 128 720 Skellefteå . . . . . . . . . . 35 262 356 845 4 404 100 786 43 382 Luleå . . . . . . . . . . . . . 136 077 1 330 357 9 690 195 734 55 508
. . . . . . . . . 20 521 198 737 771 14 230 - - Haparanda
Samtl. bolag 6 861 745 69 284 686 1 020 196 18 927 227 25 393 197 489
De centrala förvaltningskostnaderna för löner (exklusive löner till bolagens direktörer samt vissa kostnader för kristidsstyrelsernas räkning), hyres- och kontorskostnader fördelade sig på systembolagens kamerala avdel-
ningar och motboksavdelningar på i stort sett följande sätt år 1949:
K 1 M tb k -
summa
azsséa
Löner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 872 933 3 837 228 5 710 161 Hyror . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 171 336 351 031 522 367 Kontorskostnader . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 363 225 988 560 1 351 785
Summa 2 407 494 5 176 819 7 584 313
De direkta utgifterna för utminuteringsrörelsen fördelade sig på följande
sätt: Löner till utminuteringspersonal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 202 540 Hyror m. m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 200 898
i Kostnader för fri försåndning till kunder m. m. . . . . . . . . . . .. 2 107 937 Emballage jämte övriga omkostnader . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 174 184 i
Summa 15 685 559
Av de direkta utgifterna för utskänkning genom allmänt restaurangbolag helöpte sig 2470 965 kronor på kostnadsersättningar för utskänkning av rusdrycker, 681 243 kronor på spillmånsersättning å och starkspritdrycker
viner, 1045 134 kronor på lönekostnader för ordningsvakter samt 25 227‘ kronor på övriga omkostnader. ,
De direkta utgifterna för övrig utskänkning avser spillmånsersättning å*
rusdrycker, som inköpts utöver vinstkvantiteten.
U tgifterna för fastighetsrörelsen omfattar betalning av räntor, försäkringspremier, utskylder, elektrisk ström, renhållning, underhåll och reparatio-
ner samt andra likartade utgifter för
systembolagens fastigheter. Av den nu lämnade redogörelsen framgår, att systembolagen utövar
sin verksamhet dels i lokaler dels i egna I slu-
förhyrda och_ fastigheter.
tet av år 1949 hade 34 av sammanlagt 51 egna
systembolagen fastigheter
och tomter. Den 31 december 1949 var dessa fastigheters bokförda värde
i
7,8 kronor, 17,1 kronor och I
milj. taxeringsvärde milj. brandförsäkringsvärde
26,6 milj. kronor.
Systembolagens personal.
Antalet fasta tjänster vid varje särskilt systembolag bestämmes genom en av fastställd Förhållandet mellan 3
kontrollstyrelsen tjänsteförteckning. systembolagen och deras befattningshavare genom avtal mellan regleras kontrollstyrelsen och personalorganisationerna (företrädesvis Systembolag
gens personalförening och Svenska handelsarhetareförbundet samt beträf-l
fande vissa ordningsvakter därjämte Svenska polisförbundet). För de fast
- anställda befattningshavarna utgår avlöning enligt en löneplan (»löneplan
P›), vilken överensstämmer med löneplan 1 i statens löneplansförordning. Avlöningen för personal, som icke är fast anställd, bestämmes av veder-
hörande systembolag.
Antalet fasta befattningar vid systembolagen den 31 december 1949 fördelade sig på följande sätt: Direktörer (inberäknat 1 vice dir.) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 42 Kamrerare, kontrollföreståndare 0. d. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76 Kontorstjänstemän och kontorsbiträden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 685 Butiks- och filialföreståndare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 234 Lagerföreståndare m. fl. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 Butikskassörskor (kontrollanter) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 436 Butiks- och lagerpersonal, chaufförer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 639 Vaktmästare m. fl. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 Ordningsvakter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84
Summa 2 231
Härtill kommer extra företrädesvis i kontors- och butikshiträ-
personal,
desställning, uppgående till cirka 270 personer (1950). Ytterligare en perso- ”
nalkategori tillkommer, nämligen sådan förstärkningspersonal som tjänst-
gör i affärerna vid veckoslut och andra tillfällen med stor kundtillströmning. Antalet på så sätt anlitade personer med skiftande
tjänstgöringstider
kan angivas till 400.
Befattningshavarna vid varje särskilt är fördelade huvud-
systembolag på
kontoret och Alltefter fö-
utminuteringsaffärerna. bolagens storleksordning
rekommer på huvudkontoret en större eller mindre av arbets-
specialisering uppgifterna. Vid flertalet bolag är befattningshavarna fördelade två avpå delningar, kamerala avdelningen och motboksavdelningen. Vid de mindre systembolagen däremot har någon av sträng fördelning befattningshavarna
på avdelningar icke kunnat göras, enär samma i viss
personal utsträckning
fått utföra såväl kameralt arbete som motboksarbete.
Den hos systembolagen under februari månad 1948 fast anställda kontorspersonalen var enligt vad som framgått av en särskild för-
undersökning
delad på bolagens motboks- kamerala sätt:
och avdelningar på följande
Antal fast anställda befattningsha-
vare sysselsatta med Befattningshavares
lonegrad kameralt motboks-
försändning
arbete arbete m. m.
33 . . . . . . . . . . . . . . 1 l - 31 . . . . . . . . . . . . . . 2 — - 28 . . . . . . . . . . . . . . 1 ~— — 27 . . . . . . . . . . . . . . 2 2 - 25 . . . . . . . . . . . . . . 1 — —— 24 . . . . . . . . . . . . . . 3 9 — 23 . . . . . . . . . . . . . . 18 10 -- 22 . . . . . . . . . . . . . . 1 5 — 21 . . . . . . . . . . . . . . T 3 - 20 . . . . . . . . . . . . . . 5 9 - 19 . . . . . . . . . . . . . . 13 13 — 18 . . . . . . . . . . . . . . 1 - — 17 . . . . . . . . . . . . . . 4 8 »- 16 . . . . . . . . . . . . . . — 3 — 15 . . . . . . . . . . . . . . 5 13 — 13 . . . . . . . . . . . . . . 27 10 1 12 . . . . . . . . . . . . . . 1 2 — 11 . . . . . . . . . . . . . . 45 75 — 8 . . . . . . . . . . . . . . 66 298 16 6 . . . . . . . . . . . . . . 12 50 4
Hela antalet 215 511 21
Systembolagens förtroendenämnd.
förtroendenämnd har till ändamål att bland dessa
Systembolagens bolag främja en såvitt möjligt likformig tillämpning av rusdrycksförsäljnings-
förordningen ävensom av föreskrifter och anvisningar, som utfärdats för
systembolagen av kontrollstyrelsen och andra behöriga myndigheter, samt att i övrigt tillvarataga systembolagens gemensamma intressen.
Förtroendenämnden består, förutom av ordförande och vice ordförande,
vilka utses av kontrollstyrelsen, av en ledamot för varje Systembolag. Nämn-
den håller årligen ett ordinarie sammanträde.
Förtroendenämndens löpande arbetsuppgifter handhaves av ett verkställande utskott, vilket mellan förtroendenämndens sammanträden företräder nämnden. Utskottet består, förutom av nämndens ordförande och vice ord-
förande, av fem på ordinarie sammanträdet utsedda ledamöter.
i
Förtroendenämnden utger Tidskrift för systembolagen samt sporadiskt J
vissa publikationer, ägnade att främja systembolagens verksamhet. Genom i
konsulentverksamhet lämnar nämnden råd och i
systembolagen anvisningar
å rörande den tekniska och sociala kontrollen av utminuteringen samt sam- i arbetet med ä
nykterhetsnåmnderna. l
Nämnden anskaffar även vissa som erfordras för ll
blanketter, bolagens l verksamhet.
Kostnaderna för förtroendenämndens verksamhet uppgår till cza 40 000 kronor per år.
2. om av
Kap. Tidigare förslag reformering systembolagsorganisationen
av den s. k. tillkallades år 1941
Pâ föranstaltande besparingsberedningen
särskilda för om och rationaliseringsåt-
E sakkunniga utredning besparings-
område. De framlade sam-
gärder inom rusdrycksförsäljningens sakkunniga
ma år bl. a. om de 41 ersättande med ett riksbolag
förslag systembolagens
Vidare ett särskilt för drivande av för utminuteringen. föreslogs riksbolag
endast i fråga om
restaurangrörelse. Departementschefen upptog förslaget
och förklarade därvid, att frågan om omorganisation
utskänkningsbolaget
av i borde anstå, bl. a. med hänvisning till att frågan
systembolagen övrigt
om framtida torde komma att upptagas på nytt
systembolagens ställning vid den då av riksdagen allsidiga och förutsättningslösa utredning begärda
framtida innehåll och utformning, för
angående nykterhetslagstiftningens
vilken sedermera tillkallades. Då det alltså föreligger
nykterhetskommittén
ett till av till vilket statsmakterna
förslag omorganisation systembolagen
icke torde det böra här refereras. Nykterhetskommittén vill
tagit ställning,
därvid också erinra om de i organisationsfrâgan, vilka
överväganden själva redovisades av rusdryckslagstiftningsrevisionen.
(SOU 1934: 39).
Rusdryckslagstiftningsrevisionen När revisionen att ta ställning till försäljningsorganens organisagick
från att dessa skulle liksom äga formen av tion, utgickden organ tidigare
Revisionen anförde, att den icke funnit skälen för övergivande _av
bolag. bolagsformen övertygande.
Bland de skäl, som anförts för att uppdra försäljningen av rus-
tidigare
A:
åt särskilda eller kommunala nämnder, framhöll revisiodrycker statliga l i om utmi-
nen i första hand det, att systembolagens befogenheter fråga
och är så och berör såväl den stora
nuteringen utskänkningen betydande
allmänheten som enskilda ett sådant sätt, att de helst borde
personer på handhas under Det har vidare anförts, yttrade revi-
tjänstemannaansvar.
att är en som tillkommit för att till-
sionen, bolagsformen företagsform,
ekonomiska men däremot inte sig för samhälleliga
godose syften lämpar
‘ att
Gentemot dessa argument anförde revisionen för sin del,
uppgifter.
de som har reellt underlag, kan avhjälpas genom ändringar i
olägenheter,
samt att som gått mot ett allt
bolagens organisation utvecklingen själv,
i större användande av bolagsformen för fullgörande av samhällets funktio-
ner, påståendet om bolagsformens olämplighet i och för sig. Revi-
motsäger sionen tillade, att som är organiserat såsom ett bolag, har vissa i ett företag,
, bestämda företräden framför statliga eller kommunala åmbetsverk. Detta gäl-
försäljningsorganens betydelsefulla ekonomiska uppgifter, vilkas g ler särskilt handhavande kräver ett större mått av rörelsefrihet, än som i allmänhet kan
rymmas inom ramen av en statlig eller kommunal organisation. Även den sociala sidan av försäljningsorganens verksamhet kunde emellertid enligt revisionens mening ha fördel av bolagsformen. Från den stora allmänhetens synpunkt måste det nämligen betraktas som en fördel, att den inom den offentliga förvaltningen gällande offentlighetsprincipen inte äger tillämpning på de uppgifter om individuella förhållanden, som är nödvändiga för utminuteringskontrollen. Slutligen sade revisionen, att det inom vida kretsar av vårt folk råder en bestämd motvilja mot förstatligande eller kommunalisering av handeln med rusdrycker och vin.
Revisionen underkastade även alternativet med ett riksbolag en granskning och anförde härom:
De uppgifter, som åvila ett nutida systembolag, äro så skiftande och tillika så krävande, att en tillfredsställande lösning av dem förutsätter hög duglighet hos ledningen samt möjlighet att i erforderlig utsträckning specialisera personalens arbetsuppgifter. Ett mindre bolag äger uppenbarligen icke lika stora förutsättningar att motsvara dessa krav som ett stort bolag. På sakkunnigt håll torde man vara ense om att många av de nuvarande bolagen äro alltför små från denna synpunkt och att det därför bör äga rum en sammanslagning av bolagen. Däremot bryta sig meningarna, när det gäller att avgöra hur långt denna koncentration av systembol.agsorganisationen skall drivas.
Man frågar sig till en början, huruvida det numera finnes anledning att bibehålla mer än en förvaltningsenhet, ett bolag för hela riket. När vårt grannland Finland upphävde sitt förbud, anförtroddes alkoholhanteringen i dess helhet, nämligen tillverkning, import, partihandel och detaljhandel, åt ett enda bolag, Alkoholbolaget. I Norge har Vinmonopolet fått sig anförtrott icke blott importen
‘ och partihandeln med spritdrycker och vin utan även detaljhandeln med dessa varor i de största städerna, och frågan om fullständig avveckling av de återstående lokala detaljhandelsbolagen har sedan några år stått på dagordningen. Det har icke från dessa länder försports några nackdelar av denna långt drivna centralisering.
Det torde emellertid vara förhastat att därav draga den slutsatsen, att effekten av en fullständig centralisering skulle bliva lika gynnsam i Sverige. Tvenne av de uppgifter, som åvila den svenska detaljhandelsorganisationen men däremot icke den finska eller norska, torde nämligen försvåra en dylik centralisering i vårt land. Den ena är den av bolagen själva bedrivna utskänkningen och den därmed förknippade restaurangverksamheten. Varje utskänknings- och restaurangrörelse kräver en ledning, vilken dels äger stor rörelsefrihet i fråga om verksamhetens handhavande och dels är bosatt i orten eller i varje fall i sådan närhet därav att mycket täta besök kunna göras därstädes. Dessa krav kunde måhända tillgodoses även med en centraliserad förvaltning, nämligen därigenom att den av det allmänna bedrivna restaurangrörelsen fördelades på ett erforderligt antal dotterbolag eller helt självständiga utskänkningsbolag, medan övriga förvaltningsuppgifter skulle ankomma på själva monopolorganet. Den centraliserade förvaltningen möter emellertid som nämnts svårigheter med hänsyn till ännu en av försäljningsorganens uppgifter i g vårt land, nämligen den individuella kontrollen. Med avseende härå kan centra- f
väntas utöva inverkan så till vida, som lokala 3 liseringen visserligen en gynnsam
i särregler av omstritt värde därigenom lättare kunde undanröjas. I ett annat viktigt hänseende, nämligen i förmågan till anpassning efter de lokala förhållandena, torde emellertid ett riksbolag med förvaltningscentral i huvudstaden vara avgjort
den nuvarande försäljningsorganisationen med dess starka lokala förunderlägset
En i sin ledning starkt centraliserad försäljningsorganisation torde i ankringar. stället komma att sträva till stor uniformitet. Betänkligheterna mot nya uppslag i
om åtgärder till höjande komme därför säkerligen att fråga nykterhetstillståndets bliva större än vad de äro inom bolag med mindre omfattande verksamhetsområden och därmed mera begränsat ansvar. Det kan därför icke vara att förvänta, att en sådan skulle hava den initiativkraft i fråga om åtgärder av riksorganisation nämnda slag, som det nuvarande bolagssystemet visat _sig äga. Även om de sålunda framförda erinringarna mot centraliseringen till äventyrs skulle i någon mån försvagas genom att man inom riksbolaget bevarade lokala med stor självständighet, har revisionen dock tillmätt dessa förvaltningsorgan så stor att den icke funnit sig böra förorda en så stark invändningar betydelse, koncentration som bildandet av ett riksbolag skulle innebära.
För att tillgodose kravet på största möjliga effektivitet böra bolagen å ena sidan vara så stora, att de dels kunna förvärva verkligt kompetenta arbetskrafter, särskilt å de ledande befattningarna, och dels stå relativt obundna gentemot obehöriga lokala men å den andra sidan icke hava större verksamhetsområden inflytelser än att bolagsledningarna kunna bevara full överblick över dessa.
Revisionen kom från dessa fram till att en lämplig indel-
utgångspunkter
av riket i skulle i stort sett motsvara länsindel-
ning detaljhandelsområden
Vissa undantag emellertid, varför antalet bolag enligt
ningen. föreslogs
revisionens förslag borde vara 30.
1937 års riksdag .
I nr 242/1937 med förslag till förordning angående försälj-
proposition
m. m. finansministern, att goda skäl kunde an-
ning. av rusdrycker yttrade
föras att anförtro detaljhandeln åt ett för hela riket gemensamt bolag,
.för
om endast tas till att ett effektivt sätt distribuera här
hänsyn uppgiften på
varor. Kombinationen av denna_ rent_ kommersiella uppgift med âsyftade handhavande av restriktionssystemet ställer emellertid särskilda krav, vilkas under alla förhållanden måste medföra en utbyggnad av den
tillgodoseende lokala organisationen. Huru dessa frågor skulle lösas under förutsättning
av ett finansministern utrett, varför det i
riksbolag, ansåg ej .tillräckligt
vissa framförda förslaget om ettriksbolag inte nu kunde
remissyttranden
under Däremot finansministern en
tagas allvarligt övervägande. tillstyrkte nedskärning av antalet bolag. I fråga om revisionens synpunkter på länipå
ligheten att bibehålla bolagsorganisationen för detaljhandeln hade finans-
1 ministern inga erinringar att göra.
vid 1937 års samma linje som revi-
Bevillningsutskottet gick riksdag på
sionen och finansministern. beslut innebar en nedskärning av
Riksdagens
antalet bolag från 121 till i princip ett bolagi- varje län med möjlighet för Kungl. Maj :t att göra undantag från denna reg_el. Genom denna undantagsbestämmelse blev antalet bolag 41 (sammasom för närvarande).
Besparingsberedningen
Besparingsberedningen fick i maj 1941 bemyndigande att tillkalla sårsakkunniga för en utredning om besparings- och rationaliseringsåt-
skilda
gärder inom rusdrycksförsäljningensområde. De sakkunniga var direktör
i
Iwar Sjögren (ledamot. av beredningen), Nils Wohlin (ord-
generaldirektör
förande), överdirektör J. A. och direktör J. Bergvall. De sakkun-
Kollberg
överlämnade sommaren 1941 en med förslag till bespa-
niga på promemoria
och Förslaget innebar i huvudsak följande:
rings- rationaliseringsåtgärder.
Partihandeln med bibehålles oförändrad. I fråga om detaljhan-
rusdrycker deln den att utminuteringsrörelsen handhas av ett
genomföres ändringen,
i enda Vidare den som bedrives av
systembolag. övertages restaurangrörelse,
de fem av ett enda restaurangbolag. De nya system- och
restaurangbolagen,
föreslås inrättade i nära överensstämmelse med vad som
restaurangbolagen gäller för det förefintliga partihandelsbolaget.
Ett av dessa förslag skulle medföra betydande ändring-
genomförande ar av kontrollstyrelsens organisation och arbetsuppgifter. Omorganisatio-
nen av emellertid böra göras till föremål för sär-
kontrollstyrelsen ansågs
skild utredning.
I det följande skall lämnas en redogörelse för de sakkunnigas promemoria i de delar den berör systembolagsorganisationen. Vad restaurangbolagsor-
ganisationen beträffar har sedermera bildats ett centralt restaurangbo-
ju och har skilts från systemholagen. De premisser lag utskänkningsrörelsen
de för uppgifter är alltså
sakkunniga uppställt systembolagsorganisationens
numera i stort sett för handen.
De anförde beträffande de som är med
sakkunniga olägenheter, förenade
den nuvarande att kontrollstyrelsen kommit att
systembolagsorganisationen,
inta en Å ena sidan har kontroll-
dubbelställning gentemot systemholagen. till åliggande att vara direktivgivande och vägledande för systemstyrelsen
och å andra sidan skall i förhållande till dessa
bolagen; kontrollstyrelsen
vara ett kontrollerande och En sådan an-
bolag dechargebeviljande organ.
vore Därefter framhöll de sakkunniga,
ordning givetvis principiellt oriktig.
att ur avett för stort antal bolag kvar-
olâgenheten nykterhetssynpunkt
stode även efter 1937, då man har så som 41 bolag i
många självständiga
verksamhet. för bristande effektivitet och enhetlighet vid
Anmärkningar En annan i systembolalagtillämpningen ägde alltjämt giltighet. olägenhet
gens organisation sades däri, att bolagen vore alltför heterogena. Stora
ligga
variationer vore märkbara beträffande såväl försäljningen som i fråga om antalet invånare och motboksinnehavare inom de olika systembolagens verksamhetsområden. «De att de mindre med
sakkunniga ansåg, bolagen
sina begränsade möjligheter hade svårt att vara så välordnade och förstklassigt skötta i administrationshänseende som de större systembolagen;
Slutligen konstaterade de sakkunniga, att kostnaderna för upprätthållande av systembolagsorganisationen i viss utsträckning stode i proportion till
antalet bolag. Genom den starka reduceringen av antalet Systembolag, som genomfördes 1937, minskades kostnaderna avsevärt, men det kunde enligt de sakkunniga inte bortses från att den nu rådande ordningen inte vore den ur kostnadssynpunkt mest rationella.
De sakkunniga diskuterade därefter olika möjligheter att avhjälpa olägenhetema i den nuvarande organisationen av detaljhandeln med rusdrycker. Ett alternativ vore att omorganisera kontrollstyrelsen till ett affärsdri-
vande verk. En annan lösning kunde gå ut därpå att befria kontrollstyrelsen från med —— i den mån fråga icke
befattningen rusdrycksförsäljningen
vore om kontroll över skatteuppbörden och över användningen av sprit för tekniska med flera ändamål —— samt att för försäljningen tillskapa antingen ett gemensamt bolag för såväl utminuteringsrörelsen som utskänkningsrörelsen eller ett för vardera av dessa två rörelsegrenar. Härvid upp-
bolag
kommer de om av den av Vin- &
enligt sakkunniga fråga sammanslagning
spritcentralen bedrivna »partihandeln och ovannämnda rörelsegrenar eller någon av dem.
I fråga om ändamålsenligheten av att inrätta ett statligt affärsdrivande verk hänvisade de sakkunniga först till erfarenheter från övervägandena rörande organisationen av domänverket, tohaksmonopolet, monopolet för
partihandeln med rusdrycker, ett förslag till kontroll över importen av mo-
torbränsle samt ett förslag till statligt kaffemonopol. De sakkunniga hänvi-
sade också till vad rusdryckslagstiftningsrevisionen sagt i denna fråga. För
egen del anförde så de sakkunniga.
Under den tid utminuteringen och utskänkningen av rusdrycker varit under mera allmän kontroll, har alltså aldrig på allvar tagits upp till diskussion den tanken, att ifrågavarande verksamhet skulle organiseras inom ett statligt affärsdrivande verk. Flera skäl tala också emot att genomföra en organisation av detta slag.
Till en början är att märka, att ett sådant affärsdrivande verk skulle få en betydande omfattning; under detsamma skulle höra samtliga uppgifter, som nu utövas av såväl systembolagen som de fem restaurangbolagen. Ifrågavarande uppgifter för dessa två slag av bolag äro av jämförelsevis olika natur. Under det att utminuteringen väsentligen innefattar ett kontroll- och distributionsproblem, är restaurangrörelsen ett omfattande affärsproblem, som, om det skall tillfredsställande handläggas, kräver särskilda fackmannainsikter på detta speciella område. Härtill kommer, att en betydande frihet i verksamheten måste inrymmas i restaurangrörelsen. Redan av denna anledning kan det ifrågasättas om en organisation i form av ett affärsdrivande verk skulle lämna tillfredsställande resultat.
En annan omständighet som är värd särskilt beaktande är den ställning som personalen vid system- och restaurangbolagen skulle komma att intaga, för den händelse dessa bolag skulle inordnas under ett statligt affärsdrivande verk. Med hänsyn till den omfattande statliga kontroll, som utövas i fråga om dessa bolag, kan det visserligen synas som om personalen hade befogad anledning räkna med att den redan nu till en viss grad vore i statlig tjänst. Emellertid torde det yppa sig avsevärda svårigheter att reglera denna personals anställningsförhållanden på sådant smidigt sätt som torde vara erforderligt. Särskilt skulle dessa svårigheter uppkomma inom restaurangrörelsen, vars personal i mera underordnad ställning, såsom köks- och Serveringspersonal, i regel bliva knutna till en och samma anställning endast under kortare tidsperioder. Vidare synes det föga lämpligt att låta den vid system- och restaurangbolagen anställda personalen erhålla sådan ställning, att den i sin yrkesutövning skulle komma att handla under tjänsteansvar
——- — — enligt 25 kap. strafflagen.
En ej oväsentlig fråga är den, huruvida inrättandet av ett statligt affärsdrivande verk, som skulle handhava utminutering och utskänkning av rusdrycker, kan medföra en sådan inkomstökning för det allmänna, att det affärsdrivande verket trots de anförda betänkligheterna hör komma till stånd. Vid en jämförelse mellan alternativen att antingen anförtro detaljhandeln med rusdrycker åt ett statligt affärsdrivande verk eller att i fråga om detaljhandeln genomföra den bolagsbildning,
som de sakkunniga i det följande komma att förorda, kan det emellertid utan några närmare ekonomiska kalkyler tagas för givet, att besparingar i förvaltningskostnaderna icke skulle uppkomma. därest detaljhandeln med rusdrycker anförtroddes åt ett statligt affärsdrivande verk.
Med hänsyn till vad sålunda anförts torde den lösningen icke böra ifrågakom-ma, att detaljhandeln med rusdrycker omorganiseras på sådant sätt, att densamma skall handhavas av ett statligt affärsdrivande verk.
Vad därefter beträffar omorganisation av den av systembolagen drivna rörelsen till ett större bolag, diskuterade de sakkunniga de föreliggande alternativen, som angavs vara antingen tre särskilda bolag, ett för partihandeln,
ett för utminuteringsrörelsen och ett för den del av restaurangrörelsen, som
överlåtes enskilda näringsidkare, eller ett gemensamt bolag för parti-
ej på
handeln och utminuteringsrörelsen samt ett särskilt bolag för ovannämnda
restaurangrörelse eller ett särskilt bolag för partihandeln och ett gemensamt bolag för de båda andra verksamhetsgrenarna.
De sakkunniga inhåmtade yttrande air-auktoriserade revisorn S. R. Wikland (av Kungl. Maj :t förordnad revisor i Vin- & spritcentralen) rörande fördelar och nackdelar med att till ett enda företag sammanföra all handel med
rusdrycker, dock med undantag för trafikrättigheterna och den överlåtna utskänkningen, eller alternativt partihandeln och den del av detaljhandeln, som avser utminutering av rusdrycker.
Revisor Wikland anförde inledningsvis i sitt yttrande, att han helt in-
stämde med rusdryckslagstiftningsrevisionens synpunkter, enligt vilka de
eventuella organisatoriska och ekonomiska fördelar, som ett riksbolag skulle kunna medföra, icke uppvägdes av de nackdelar, som en till ett riksbolag överflyttad socialvårdande verksamhet innebure.
Vidare anförde revisor Wikland, att det, alldeles oberoende av systembolagens omfattande socialvårdande âligganden, förelâge en väsensskillnad mellan AB Vin- & spritcentralen och En motsvarande
systembolagen. upp-
delning av handeln på organisatoriskt sett skilda företag återfunnes inom snart sagt alla grenar av näringslivet och måste därför betraktas som fullt naturlig. Revisor Wikland hänvisade härvid till AB som
Tobaksmonopolet,
endast bedriver import, fabrikation och partihandel (med för ett
undantag
par affärer i Stockholm).
I fråga om i och Finland revisor Wikland, att man där
bolagen Norge yttrade
inte hade så om-fattande hos som fal-
nykterhetsfrämjande uppgifter bolagen
let vore i samt att den mindre och därmed
Sverige folkmängden försäljningen
i Norge och Finland underlättade skötseln av företagen och möjliggjorde en enklare I detta an-förde han vidare.
försäljningsapparat. sammanhang
Det är enligt min uppfattning ofrånkomligt, att ett svenskt riksmonopol för såväl tillverkning och partihandel som detaljhandel, på grund av sin storlek och sina omfattande och i vissa avseenden sinsemellan väsensfrämmande arbetsuppgifter, komme att arbeta under så pass besvärliga organisatoriska förhållanden, att det kan ifrågasättas, huruvida de under alla förhållanden blygsamma kostnadsminskningar, som möjligen kunna uppnås, äro av den storleksordning att de uppväga de nackdelar, som alltid vidlåda eller insmyga sig i en vidlyftig förvaltningsapparat med heterogena arbetsuppgifter. .
Vid en sammanslagning av AB Vin- & spritcentralen och systembolagen till ett riksbolag synes det mig uppenbart, att den dualism i fråga om rörelsens art, som i det föregående påtalats, redan från begynnelsen kräver en organisatorisk uppdelning av arbetsuppgifterna i nära anslutning till den nuvarande naturliga gränsen mellan de båda företagstyperna. Detta innebär, att sammanslagningen väsentligen endast blir rent formell.
Revisor Wikland gick därefter igenom de olika och
arbetsuppgifterna
diskuterade lämpligheten av deras handläggning inom ett enda Han
företag.
sammanfattade sin mening i följande uttalande.
Den enda fördelen anser jag sålunda vara, att mindre *kostnadsbesparingar möjligen kunna uppnås i organisatoriskt hänseende därigenom att vissa be-
mycket gränsade arbetsuppgifter skulle komma att utföras av förvaltningsorgan, som vore gemensamma för rörelsen i sin helhet.
Som den mest betydande nackdelen vill jag framhålla, att
riksbolaget, på grund av sin storlek och sina mångskiftande och inbördes olikartade arbetsuppgifter av såväl ekonomisk som social art, även med en aldrig så skicklig ledning, komme att arbeta under förhållanden, som redan från början måste medföra
allvarliga olägenheter. Sammanförandet av uppgifter, som icke naturligen hör-a samman, kommer att onödigt belasta och splittra förvaltningsapparaten från ledningen till personalen. svårigheterna på här ifrågavarande område växa dessutom i proportion till företagets och personalstockens storlek och leda ofelbart till mindre tillfredsställande arbetsformer. Därjämte uppstå med säkerhet svårigheter att rättvist avväga anställningsvillkoren för olika tjänster och personalgrupper och i anslutning härtill personkonflikter vid tjänsters besättande.
En annan och icke mindre betydande nackdel, som jag icke vill underlåta att framhålla, ehuru densamma möjligen faller utanför ramen för detta yttrande, ligger däri, att företagets karaktär av fabriks- och handelsföretag blir så dominerande, att de socialvårdande uppgifterna, som dock utgöra kärnan i den nuvarande rusdryckslagstiftningen, komma att träda i bakgrunden till för
förfång nykterhetstillståndet i landet. Detta skulle enligt min mening bliva förhållandet, även om väsentliga modifikationer i själva kontrollsystemet genomfördes, alldenstund social kontroll och samarbete med andra nykterhetsvårdande organ i samhället väl alltid måste krävas av försäljningsorganen.
Med hänsyn till de slutsatser, vartill den föregående redogörelsen givit anledning, får jag därför bestämt avstyrka införandet av ett statligt monopolföretag för all rusdryckshantering i riket.
För egen del erinrade de sakkunniga om, att ur-
spritcentralens uppgifter
sprungligen tillhört systembolagen men skilts från dessa bolag. Det före-
låge emellertid enligt de sakkunniga ej nâgra principiella hinder för en samordning av partihandel och detaljhandel. Ur praktiska ansynpunkter
såg de sakkunniga dock nackdelarna överväga.
Emellertid finna de sakkunniga obestridligt, att betydande nackdelar komma att uppstå vid inrättandet av ett enda bolag för all rusdrycksförsäljning. Härutinnan åberopa de sakkunniga de skäl som revisor Wikland i sitt yttrande anfört.
Till vad i detta yttrande uttalats vilja de sakkunniga ytterligare framhålla, att ett enda bolag för både parti- och detaljhandeln med rusdrycker skulle vidare omspänna ett så stort verksamhetsområde, att företagets högsta ledning finge svårt att överblicka och effektivt sköta detsamma; och av samma orsak skulle även kontrollen över bolaget från det allmännas sida ställa sig mera svår att genomföra. En ej oväsentlig synpunkt i detta sammanhang är vidare, att —— om en samman-
som den här icke kommer till stånd -- de olika för slagning ifrågasatta företagen parti- och detaljhandeln måste var för sig framlägga resultatet av sin verksamhet.
6-512362
Det torde ej vara utan betydelse, att de olika företagen inom detta område få arbeta självständigt och i känslan av att stå på egna fötter. Dessutom kan den möjligheten uteslutas, att förlusten på ett företag övervältras på och avskrives med vinsten från ett annat företag. Med självständiga företag för partihandeln och utminuteringsrörelsen följer även den påtagliga fördelen, att ledningen för den senare rörelsen kan ställa sig mera kritisk, exempelvis beträffande varuinköpen, gentemot partihandelsföretaget än som skulle bliva fallet, därest en sammanslagning ägde rum. För att härefter övergå till de fördelar som kunna tänkas uppkomma vid inrättandet av ett enda bolag för all rusdrycksförsäljning framgår av revisor Wiklands uttalande, att han, utan att göra några kalkyler av ekonomisk art, anser den enda fördelen vara, att mindre kostnadsbesparingar möjligen kunna uppnås i organisatoriskt hänseende därigenom att vissa mycket begränsade arbetsuppgifter* skulle komma att utföras av förvaltningsorgan, gemensamma för rörelsen i sin helhet. De sakkunniga instämma i vad revisor Wikland sålunda yttrat i fråga om kostnadsbesparingarna. Någon detaljerad beräkning över dessa besparingar hava de icke ansett erforderlig, då besparingarna, såsom angivits, komma sakkunniga att röra sig om mycket blygsamma belopp. Vid övervägande av de fördelar och olägenheter som, enligt vad av det anförda äro förenade med en sammanslagning av parti- och detaljhandeln till ett framgår, hava de sakkunniga kommit till den slutsatsen, att skäl icke föreligga att i bolag detta sammanhang upptaga till någon ytterligare undersökning organisationsspörsmål inom partihandelns område.
Vidare anförde de sakkunniga, att man inte genom att nu besluta sig för att hålla de båda åtskilda försvårade en eventuell sam-
företagsformerna
manslagning i en framtid, därest en sådan skulle visa sig lämplig. Tvärtom måste sammanförandet av detaljhandeln till ett bolag en cv. yttergenom ligare koncentration underlättas.
Vad därefter gäller organisationen av detaljhandeln ansåg de sakkunniga,
att en två ett för utminuteringen och ett för utskänk-
uppdelning på bolag,
ningen, borde tillerkännas företräde framför att samla båda rörelsegrenar-
na inom ett enda bolag. Utminuteringen och restaurangrörelsen är väsent-
olikartade rörelseformer och erbjuder övervägande olikartade arbets-
ligen
uppgifter. Såsom argument anförde de sakkunniga vidare. Antalet anställda i ett bolag, som omfattade de båda rörelsegrenarna, skulle enligt nuvarande förhållanden komma att uppgå till 8000--9 000, varav 2000- 2 500 inom utminuteringen. Personalen inom bolaget bleve mycket heterogen, och anställningsförhållandena för olika personalgrupper måste regleras efter helt olika Den inbördes skiljaktigheten i förvaltningsuppgifterna skulle med all grunder. sannolikhet driva fram en decentralisering i bolagets organisation, som i realiteten komme att innebära bolagets uppdelning på utminutering och restaurangrörelse utan den större och som ett fristående bolag för självständighet specialisering, vardera grenen kan väntas medföra.
Såsom enda återstående alternativ kom de sakkunniga alltså fram till en
centralisering av utminuteringen till ett bolag och av den av systembolagen drivna utskänkningen till ett annat bolag.
De att av vad som tidigare anförts i fråga om olägen-
sakkunniga ansåg,
heterna med den nuvarande framginge, att en
systembolagsorganisationen
koncentration ur organisatorisk synpunkt komme att medföra avsevärda fördelar för utminuteringsrörelsen; en ökad effektivitet och vid
enhetlighet
ärendenas handläggning samt bättre till kontroll över rörelsen
möjligheter
i torde bli ett omedelbart resultat vid en omorganisation. Vad slutligen beträffar de återverkningar, som en koncentration av de nuvarande systembolagen till endast ett kunde komma att medföra för
bolag
den allmänna nykterhetsvården, fann de att en sådan kon-
sakkunniga,
centration i varje fall inte kunde vara till nackdel ur allmän
nykterhetssyn-
punkt Redan den nu bestående organisationen är grundad av riket i på en indelning så stora detaljhandelsområden, att en direkt anknytning till olika lokala förhållanden icke i någon högre grad kan anses vara för handen. Med hänsyn härtill och då enligt de sakkunnigas förslag även efter tillskapandet av ett monopolbolag bör .finnas möjlighet att utse lokala förtroendenämnder, torde förutsättningarna för ett monopolbolags ledning att främja nykterhetsvården icke vara mindre än för de nuvarande systembolagsstyrelserna. I stället synes det vara berättigat antaga, att monopolbolagets ledning skall med större auktoritet kunna både meddela föreskrifter i förevarande hänseende och tillse, att föreskrifterna efterkommas.
De sakkunniga gjorde vissa undersökningar för att
belysa besparingsmöj-
ligheterna vid en ev. omorganisation. Några lämna-
siffermässiga uppgifter
de de emellertid inte rörande dessa De konstaterade
besparingsmöjligheter.
dock att besparingar kunde av ett
ske genom tillskapande riksbolag.
De sakkunniga framlade ett konkret till avvett cen-
förslag organiserande
tralt bolag för utminuteringens handhavande, vilket också förutsat-
bolag
tes överta de nuvarande såsom bärare av utskänk-
systembolagens uppgifter
ningstillstånden. En kortfattad för läm-
redogörelse organisationsförslaget nas i det följande.
Förslag framlades samtidigt om tillskapande av allmänna restau-
Sveriges
rangaktiebolag, varför förslaget om ett centralt i väsent-
utminuteringsbolag
lig mån utgår från nu rådande förhållanden område.
på utskänkningens
Uppgifter. Det nya Systembolagets huvuduppgift skulle bli att ensamt handha utminuteringen av rusdrycker. Dessutom skulle vissa uppgifter betr. utskänkningen tilläggas bolaget. Bolaget borde sålunda bli bärare av samtliga utskänkningstillstånd med undantag för trafikrättigheterna. Detta motiverades med praktiska skäl. Det allmänna borde inte att bli bärare restaurangbolaget genom av rättig- _ heterna få komma i både konkurrerande och övervakande i förhållande ställning till övriga näringsidkare i samma bransch. Riksbolaget förutsattes komma att överta flera av kontrollstyrelsens uppgifter. , Detta skulle bl. a. gälla tillsynen över rusdrycksförsäljningen, föreskrifter i avseende å inköp av, försäljningspris för och alkoholstyrka hos rusdrycker, tillsynen över räkenskapernas förande och i övrigt beträffande eller bolagens förvaltning eljest i de i Rff särskilt angivna hänseendena. De föreskrifter, som kontrollstyrelsen enligt 5 kap. 1 och 2 §§ (utskänkningsrestriktionerna) äger utfärda förutsattes fortfarande böra utfärdas av kontroll- ; styrelsen, eftersom överträdelser av dessa föreskrifter är och fortfarande borde : vara straffhelagda. De sakkunniga framhöll emellertid, att bolaget såsom bärare av utskänkningstillstånden genom framställningar och förslag till kontrollstyrelsen ‘ borde ta initiativet till utfärdande av sådana föreskrifter. Vidare ansåg de sakkunniga, att de rena förvaltningsfrågor, som nu handläggs
av kontrollstyrelsen, borde ankomma på bolaget, i den mån de helt bortfölle.
ej vid omorganisationen. Bland sådana som
förvaltningsfrågor, kontrollstyrelsen handlägger, kan nämnas fastighetsköp, ombyggnader, förhyrande av andra
lägenheter än dem, vilka är behövliga för rörelse, affärsavtal för tid
bolagets längre än bolagets rättigheter avser. Bland helt bortfallande kan nämnas
uppgifter utseende av styrelseledamöter, revisorer, bestämmande av vissa
ersättningar, granskning av bolags förvaltning och räkenskaper, beslut om ansvarsfrihet samt fastställande av hemortsbolag för kommunerna.
En särskild undersökning har de sakkunniga om i vilken omfatt-
ägnat frågan ning de arbetsuppgifter, som nu åvilar statistiska
kontrollstyrelsens avdelning, kan överföras till det nya bolaget. Enligt dc bör huvuddelen
sakkunnigas mening av statistiken föras över till monopolbolaget.
Organisation. Såsom förebild användes den organisation, som för
tillskapats tobaksmonopolet och Vin- & spritcentralen.
Tillstånd till drivande av detaljhandel för sex år.
Aktiekapital 500 000 kr. Varje aktie 1000 kr. 100000 kronor bör av
utgöras stamaktier, tecknade av personer representerandc olika och
intrcssegrupper godkända av Kungl. Maj zt. 400 000 kronor bör utgöras av preferensaktier, vilka
limpligen övertagas av någon av statens fonder.
Styrelsen skall ha sitt säte i Stockholm och bestå av 8 ledamöter (+ 4 suppleanter). Person som är intresserad i hotell- och restaurangföretag bör ej få tillhöra styrelsen. Kungl. Majzt bör utse fyra ledamöter, varav en ord.f. och en v. ordf. Vidare skall Kungl. Majtt utse två suppleanter. Mandattid två år. Varje år
nyval av halva styrelsen.
Revisorerna skall vara fem till antalet. En utses av bolagsstämman, en av Kungl. Maj:t och tre av riksgäldsfullmäktige.
Rösträtt. Varje stamaktie medför fem röster och varje preferensaktie en röst.”
Utminuteringsområden. Riket bör indelas i utminuteringsområden, förslagsvis 30 enligt rusdryckslagstiftningsrevisionens förslag. Inom varje område bör anställas en distriktschef (disponent). Åt denne distriktschcf torde
Systembolaget:
böra överlämna att fatta beslut rörande tillstånd till inköp av rusdrycker, besluta f om indragning av dylikt tillstånd, fastställa inköpsbestämmelser i särskilda fall, meddela beslut om extra tilldelning o. dyl.
Rådgivande nämnd. För att vinna en lokal förankring vid Systembolagets handhavande av utminuteringsrörelsen föreslog de sakkunniga, att åtminstone inom större utminuteringsområden skulle inrättas en rådgivande nämnd (som alltså skulle ersätta systembolagens nuvarande styrelser). Kungl. Maj :t bör bestämma var sådan nämnd skall finnas och nämndens befogenheter. De sakkunniga övervägde också att genom utbyggnad av samarbetet med länsnykterhetsnämnderna eller de kommunala nykterhetsnämnderna ernå den lokala anknytning, som är önskvärd. Utan att anföra närmare motiv stannade emellertid de sakkunniga för en särskild rådgivande nämnd.
I fråga om förhållandet mellan det nya Systembolagets centrala och lokala ledning borde enligt de sakkunnigas mening den principen vara vägledande, att en centralisering bör eftersträvas så långt detta utan åsidosättande av berättigade lokala intressen är förenligt med enkelhet och smidighet i förvaltningen. Bokföringen bör sålunda i stor utsträckning ombesörjas å bolagets huvudkontor. Även personalärenden, fastighetsfrågor och upphandlingar torde böra i största möjliga; utsträckning handläggas centralt. Vad beträffar den interna kontrollen inom ho-j laget kan densamma anförtros ett antal inspektörer, hos vilka sammanföres
de;
kontrolluppgifter, som för närvarande ankommer på kontrol1.styrelsens inspektörer och revisorer.
Besvärsrätt. Kontrollstyrelsen bör äga möjlighet att pröva beslut, angår
som
frågor av mera allmän räckvidd eller som är av särskild betydelse i enskilda fall.
Rätt att anföra besvär hos kontrollstyrelsen bör föreskrivas om motboks-
ifråga ärenden samt ärenden rörande vin.stkvantiteterna.
Yttranden över besparingsberedningens förslag
De sakkunnigas förslag om inrättande av ett för hela riket
systembolag
tillstyrktes i princip av Statskontoret, överståthållarämbe-
kontrollstyrelsen,
tet samt av länsstyrelserna i Stockholms, Kristianstads och län.
Gävleborgs
Vidare tillstyrktes förslaget av nykterhetsnämndernas
riksförbund, Sveriges
nykterhetsvänners landsförbund, systembolagens personalförening, Sveriges
; centrala hotell- och samt en minoritet inom
restaurantförening systembola-
s gens förtroendenämnds verkställande utskott (2 ledamöter av 7).
Avstyrkande yttranden avgavs på denna punkt av förtro-
systembolagens
endenämnds verkställande utskott
(majoriteten), socialstyrelsen (tillstyr-
M kande dock under förutsättning av viss av det lokala
utbyggnad medinfly-
g tandet) samt av länsstyrelserna i och Bohus samt
Jönköpings, Göteborgs
Västerbottens län.
Kontrollstyrelsen, som inhämtat yttranden av förtroende-
systembolagens
nämnds arbetsutskott, och de fem
systembolagens personalförening allmän-
na restaurangbolagen, konstaterade, att den med nuvarande in-
organisation tar (3.11 dubbelställning, som är otillfredsställande och
principiellt för vilken
den ej är utrustad. För av dessa
tillräckligt undanröjande olägenheter fann kontrollstyrelsen sakkunnigförslaget innebära en ändamålsenlig lösning.
I om till
fråga förslaget systembolagsorganisation anförde kontrollstyrel-
› sen bl. a. följande.
Styrelsen. har liksom de sakkunniga kommit till
den uppfattningen, att en icke T oväsentlig besparing kan ernås genom en koncentration verk-
av systembolagens samhet, på sätt de sakkunniga förordat. Undersökningen. synes vid sådant för-
hållande höra taga sikte på, huruvida skulle i andra
förslagets genomförande hänseenden medföra betydande nackdelar. Kontrollstyrelsen därvid sin fram-
anknyter ställning till de invändningar mot -förslaget, vilka framställts
av systembolagens förtroendenämnds verkställande utskott. Dessa om man
invändningar torde, tills vidare bortser från viss invändning beträffande
den föreslagna tidpunkten för den
nya ordningens ikraftträdande, kunna sammanfattas
i fyra huvudpåståenden.
1. Förslaget äventyrar det individuella fortbestånd.
restriktionssystemets
2. Förslaget undanröjer en för fullgörandet av bolagens sociala nöd-
uppgifter vändig lokal förankring.
3. Förslaget innebär en ogynnsam hyråkratisering
av försäljningsorganisationen, och en alltför långt driven likformighet område.
vid lagtillämpningen på detta
4. De beräknade besparingarna kunna i vissa hänseenden vinnas mindre
genom i genomgripande organisatoriska .förändringar och äro i andra hänseenden för högt
i beräknade. l I fråga om den första av dessa invändningar får kontrollstyrelsen allenast fram-
i hålla, att restriktionssystemets fortbestånd måste bli
enligt styrelsens mening beroende på dess förmåga att förverkliga sitt syfte, ernåendet av ett förbättrat
nykterhetstillstånd. Det har sitt existensberättigande endast genom sin nykterhets-
cffekt. För vinnande av bättre kännedom arbetssätt och
om restriktionssystemets s kan det under dess första tid ha varit verkningar av värde, att ett antal lokalrepresentanter vid varje bolag varit knutna till detsamma, på sätt som skett. Sedan
den allmänna opinionen numera på ett helt annat sätt än tidigare
accepterat restriktionslagstiftningen torde emellertid detta behov få anses hava väsentligen bortfallit.
Den principiellt viktigaste av de av systembolagens förtroendenämnds verkställande utskott gjorda invändningarna synes vara den, som hävdar den lokala systembolagsstyrelsens nödvändighet för försäljningsorganisationens sociala funktionsduglighet. Till en början tillåter kontrollstyrelsen sig erinra om att alldeles samma invändning restes mot det försl-ag till begränsning av antalet Systembolag, som på sin tid .framlades av 1928 års revision av rusdryckslagstiftningen och som ledde till den 1937 beslutade omorganisationen, varigenom ungefär två tredjedelar av hela antalet då förefintliga systembolag indrogos. Det torde emellertid nu råda en tämligen stadgad mening därom, att inga av de vid den tidpunkten i förevarande hänseende befarade framträtt. — — — — — — — m _ —
olägenheterna
Som ett andra exempel på ärenden, vilka krävde handläggning inom ett lokalt förtroendeorgan, har utskottet anfört den sociala utskänkningskontrollen. Det är riktigt, att besluten i hithörande ärenden, i den mån de varit av större betydelse,
åå träffats av bolagsstyrelserna. Kontrollstyrelsen får emellertid erinra om att system- l
i samarbete och de enskilda i bolagen med restaurangbolagen restauratörerna skapat i särskilda organ för den sociala utskänkningskontrollen, de s. k. kontrolldelegationerna, vilka handhava utredningen i dylika ärenden, och vilkas åtgöranden i flertalet fall torde hava medfört rättelse, utan att ärendet annorledes än som rapport behövt föreläggas systembolagsstyrelsen. Erfarenheten även från tiden efter den 1 oktober - låt vara enstaka -
1938 har .för övrigt givit exempel på att ortsrepresentanter inom bolagsstyrelserna stundom starkare företrätt de lokala intressena i ett utskänkningsföretag än de sociala hänsynen. Det vill synas, som om ledningen för ett riksbolag i dylika situationer med större kraft skulle kunna företräda dessa hänsyn.
Det sagda utesluter emellertid icke, att för vissa mera komplicerade ärenden behov kan föreligga för en distriktsledning inom ett riksbolag sådant som det av de sakkunniga föreslagna att ha stöd av ett lokalt förtroendeorgan. De sakkunniga ha .för detta ändamål förordat inrättandet av särskilda rådgivande nämnder, åtminstone inom de större utminuteringsområdena. Förtroendenämndens verkställande utskott har med skärpa kritiserat detta förslag och har i de föreslagna nämnderna icke sett annat än »fasadprydnader på en byråkratisk jättebyggnad». Utskottet har också åberopat ett uttalande av föredragande departementschefen i
nr 242 till 1937 års riksdag, att inrättandet av ett för hela riket propositionen gemensamt bolag för detaljhandeln med rusdrycker på grund av kombinationen av en kommersiell uppgift med handhavandet av restriktionssystemet under alla förhållanden måste medföra en utbyggnad av den lokala organisationen. Kontrollstyrelsen finner sig föranlåten att inför detta erinra därom, att en betydelsefull utbyggnad av den lokala organisationen för nykterhetsvården ägt rum, sedan det av verkställande utskottet citerade uttalandet gjordes, i och med länsnykterhetsnämndernas inrättande. I olika sammanhang ha förslag framförts att närmare sammanknyta de nykterhetsvårdande och de alkoholdistrihuerande samhälls-
Sålunda rusdryckslagstiftningsrevisionen (bet. s. 802), att det organen. yttrade för vinnandet av lagstiftningens syfte tydligen, vore av den största betydelse, att
och systembolagen bedreve sin verksamhet i närmaste länsnykterhetsnämnderna samverkan. För att skapa garantier härför föreslog revisionen, att länsnykterhetsnämnderna borde beredas ett betydande inflytande på ledningen av systembola-
verksamhet, att nämnderna hleve på lämpligt sätt representerade i gens genom
Revisionsförslaget upptog två representanter för länsnykterbolagens styrelser. hetsnämnden i varje systembolagsstyrelse. Då länsnykterhetsnämndsinstitutionen icke tillskapades förrän året efter den nya rusdrycksförsäljningsförordningens
kom revisionens förslag i detta hänseende icke att genomföras. Vid antagande,
bifall till det nu föreliggande sakkunnigeförslaget bör emellertid enligt kontroll-
styrelsens uppfattning tanken på en organiserad samverkan mellan länsnykterhetsnämnderna och försäljningsorganisationen förverkligas. Arbetsuppgifterna för dessa båda sammanfalla till betydande del, länsnykterhetsnämnden får ge-
organ nom sitt arbete inblick i hithörande förhållanden från delvis andra utgångspunkter än försäljningsorganet, och nämnden har genom sina ombud i de kommunala nykterhetsnämnderna kontakt med alla delar av sitt område. Det skulle enligt kontroll-
mening innebära en onödig dubbelorganisation att vid sidan härav styrelsens
.för försäljningsorganens speciella behov av rådskapa en ny nämndorganisation
i vissa rörande den sociala kontrollen. Samarbetet synes enklast givning frågor och effektivast kunna ordnas så, att beslutsättningen i motboksärenden av prin-
eller eljest mera komplicerad natur inom de föreslagna distriktsförvaltcipiell
till en delegation, förslagsvis bestående av distriktschefen, ningarna förlägges
för motboksärenden och en representant för länsnykterhetsavdelningschefen
däremot kunna ——- i likhet nämnden. Rent rutinmässiga tilldelningsärenden synas med vad för närvarande i praktiskt taget alla fall sker —— handläggas å distrikts-
kontoret utan hänskjutande till delegationen. Utredningen i delegationsärenden och andra ärenden av social natur bör liksom hittills ske genom försäljningsorganets försorg i samarbete med länsnykterhetsnämnden och de lokala nykterhetsnämnderna. Det icke uteslutet, att ett samarbete mellan
synes kontrollstyrelsen länsnykterhetsnämnd och försäljningsorgan, så anordnat som här föreslagits, jämväl för nämndernas vidkommande skulle innebära fördelar i form av vidgad
— — — — — — w W — — — — -— —- erfarenhet och starkare ställning.
Till de av utskottet uttalade farhågorna för en byråkratisering av försäljnings-
är det för kontrollstyrelsen vanskligt att taga bestämd ställning, då organisationen det icke fullt klart, vad därmed åsyftas. Skulle uttalandet avse en risk för
synes att ärendenas inom riksbolaget kunde komma att präglas av for-
handläggning malism och långsamhet, har kontrollstyrelsen svårt att finna farhågorna grundade. Fastmera borde i riksbolagets form vara ägnad att
den enhetliga organisationen
och snabbhet — — —— främja smidighet i handläggningen av arbetsuppgifterna.
att närmare i de sakkunnigas promemoria dis-
Någon anledning ingå på den kussionsvis berörda tanken att organisatoriskt sammanföra utminuteringsrörelsen med partihandeln finner kontrollstyrelsen icke föreligga, då de i promemorian anförda skälen emot en sådan anordning synas kontrollstyrelsen helt avgörande.
Systembolagens personalförening tillstyrkte riksbolagsorganisationen.
betonar av en rationaliserad verksamhet. Genom möj-
Föreningen betydelsen
att ha särskilda för kontakten med nykterhetsnämnder-
ligheten tjänstemän
na torde koncentrationen ej heller behöva innebära några nackdelar i fråga
om kontrollen över försäljningen.
Beträffande valet av hade emellertid föreningen en från
Organisationsform de sakkunniga avvikande uppfattning.
I valet mellan ett statligt verk och en i bolagsform bedriven
affärsdrivande
får föreningen i motsats till de sakkunniga som sin mening framhålla, utminutering att handhavandet av utminuteringen i och för sig mycket väl skulle kunna anförtros affärsdrivande verk. Vad de sakkunniga anföra emot utminute-
åt ett statligt
och restaurangrörelsens organiserande i ett statligt verk synes väsentligen ringens endast avse restaurangrörelsen. Det är sålunda för utminuteringens personalgrup-
att de äro synnerligen homogena, och att några nämnvärda per karakteristiskt,
i sammansättning och storlek icke förekomma under
ändringar personalstockens
I motsats till vad de sakkunniga anföra vore det enligt vår kortare tidsperioder.
en fördel, i systembolagen komme att handla under uppfattning om personalen
enligt 25 kap. strafflagen, då ju en icke ringa del av personatjänstemannaansvar
len har att träffa avgöranden, som synnerligen. nära beröra andra medborgares rättigheter. Något som helst konkurrensförhållande mellan en i statlig form driven utminutering och enskild verksamhet kan uppenbarligen icke förekomma. För den kontrollerande verksamheten inom utminuteringen skulle organisationen i ett statsverk innebära uteslutande .fördelar genom den respekt, som statliga avgöranden givetvis måste komma att medföra.
Då emellertid de sakkunniga uttalat sig för ett bibehållande av partihandelsorganet i bolagsform och då vi äro medvetna om att det knappast är tänkbart att giv-a utminuteringen formen av ett statens affärsdrivande verk, därest icke även partihandeln gives samma Organisationsform, instämma vi i de sakkunnigas uttalande, att utminuteringen bör handhavas av ett riksbolag.
Socialstyrelsen betonade att systembolagen har två skilda uppgifter, nämligen dels en affärsmässig, att ombesörja att vinsterna å försäljningen av
de hårt beskattade rusdryckerna oavkortade inflyter till staten, dels en. so-
cial, att i tillämpningen genomföra den i lagstiftningen fastställda grund-
satsen, att all försäljning skall ordnas och handhavas så att därav uppkommer så skada som i
ringa möjligt.
Sådant försl-aget föreligger utformat kan det enligt socialstyrelsens uppfattning icke undgå att medföra en allvarlig försvagning av systembolagsorganisationen såsom organ för social verksamhet. Med avseende härå får styrelsen framhålla följande.
av olika — av sökt eller be-
De ingripanden slag såsom vägran inköpstillstånd gränsning av sådant tillstånd, avstängning av inköpsrätt eller nedsättning av denna, begränsning i fråga om anspråk å extra tilldelning, förbud mot ombudsskap m. m. -— vilka de på detta område verksamma organen måste vidtaga för att förebygga eller stävja överdrivet bruk av rusdrycker, mötas i allmänhet icke med större förståelse av dem, som bli föremål för dessa. Gällande lagstiftning utgår från att
skola förekomma i mycket stor omfattning. Med avseende härå dylika ingripanden må endast erinras om att vid tiden närmast före de nyligen införda kristidsrestriktionerna antalet motboksinnehavare med maximitilldelning utgjorde blott omkring en femtedel av samtliga. Det torde vara uppenbart, att de organ, som ha till uppgift att genomföra åtgärder av detta slag och i denna omfattning, måste besitta betydande auktoritet. Det är tack vare att systembolagsstyrelserna ha karaktären av förtroendemannaorgan, utrustade med självständig befogenhet och därmed även
ansvar, som dessa ha fått den ställningen, att bolagen kunnat genomföra verkligt
i tillämpningen på åsyftat sätt. Vilken ovärderlig hjälp stödet av en lagstiftningen
kan utgöra för en bolagsledning visa erfarenheterna från A. B. bolagsstyrelse Stockholmssystemets genombrottsår; det hade näppeligen varit möjligt för detta bolags ledning att genomföra sina strävanden utan sådant stöd. Motsvarande gäller, om ock givetvis i mindre utpräglad grad, i fråga om den löpande tillämpningen av lagstiftningen.
Efter att ha för de sakkunnigas förslag om rådgivande nämn-
redogjort
der fortsatte styrelsen.
måste bestämt hävda, att förslaget på denna punkt icke är till-
Socialstyrelsen fredsställande. För den sociala verksamheten på detta område erfordras organ med bredd och auktoritet, med självständig befogenhet att träffa avgöranden inom sitt verksamhetsområde samt med eget ansvar. I intet av dessa avseenden skulle de rådgivande nämnderna enligt förslaget fylla måttet.
föreslog, att de rådgivande nämnderna skulle utbytas mot
Socialstyrelsen
fasta och självständiga organ av förtroendemannakaraktär
obligatoriska,
för handhavande av de sociala Under förutsättning att
arbetsuppgifterna.
styrelsens i denna del funnes ej anledning att från
förslag genomfördes, social synpunkt motsätta sig omorganisationens genomförande.
Styrelsen framhöll dock att besparingarna i så fall skulle bli ringa.
Stadsförbundets styrelse tillstyrkte men ville ha ytterligare utredning om det lokala inflytandet. Styrelsen ansåg avkopplandet av systembolagsstyrel-
serna och deras eventuella ersättande med en rådgivande nämnd otillfredsställande.
Styrelsen kan icke undgå att finna, att de sakkunniga allt för litet beaktat »avkopplingens» olägenheter. De åtgärder, med vilka denna skulle mötas, äro endast helt löst skisserade. Man vet icke i hur många av de 30 avsedda utminuteringsområdena institutionen skulle komma i tillämpning. Ingenting vet man heller om dessa »nämnderszø sammansättning, som skulle kunna inskränkas till två ledamöter. Vem som skulle utse ledamöterna och om dessa skulle tillförsäkras ett verkligt inflytande på det otal ärenden, som förekomma i de vidsträckta utminuteringsområdena, är lika obekant. Rådgivningsnämndens, den kommunala nykterhetsnämndens och länsnykterhetsnämndens inbördes ställning är också oklar. Det är svårt att frigöra sig från intrycket, att man med detta rudiment av det lokala inflytandet velat göra borttagandet av systembolagen mindre frånstötande för kommunerna utan att man därvid ansett sig böra göra några bindande utfästelser. Om de föreslagna »nämnderna», där de nu komme till stånd, skulle få någon betydelse, bleve uppenbarligen helt beroende på vederbörande disponents intresse för ett samarbete.
Styrelsen vill därför starkt understryka vikten av att i ett slutligt förslag i detta ärende en verklig utredning framlägges rörande möjligheterna att vid ett slopande av systembolagen ändock tillfredsställande bevara anknytningen till de lokala förhållandena inom utminuteringsområdena. Skola de i och för sig mycket önskvärda och rationaliseringsåtgärderna på rusdrycksförsäljningens om-
besparingsråde genomföras, bör detta ovillkorligen ske med bibehållande i största möjliga utsträckning av denna anknytning.
Landskommunernas styrelse var likaledes otillfredsställd med
förbunds den lokala anknytningen i förslaget.
det föreliggande förslaget har man tänkt sig en lösning av frågan om
Enligt möjligheterna att bereda lokalkännedomen inflytande inom det nya systemet på så sätt att i stället för de nuvarande bolagsstyrelserna skulle tillsättas rådgivande nämnder. Om deras sammansättning och uppgifter innehåller dock förslaget icke
upplysningar. Detta anser styrelsen för sin del vara en betänklig brist erforderliga i utredningen. Vad beträffar dessa nämnder vill styrelsen för övrigt uttala den förmodan, att desamma sannolikt icke skola kunna få samma auktoritet som bolags-
Fara föreligger för att deras betydelse skulle komma att bliva ganska styrelserna. ringa.
Svenska uttalade endast, att för den hän-
Landstingsförbundets styrelse
delse den vederbörande landsting borde få
nya organisationen genomfördes,
utse vissa ledamöter i den rådgivande nämnden.
landsförbund tillstyrkte men ville ha en längre
l_ Sveriges nykterhetsvänners
gående centralisering.
En grundläggande brist i offentlig svensk nykterhetsvård just nu är splittringen av densamma antal organ, alla med bristfällig överblick av hithörande
på ett stort förhållanden och i bristfällig samverkan inbördes. Redan de sakkunnigas förslag torde i detta hänseende innebära en förbättring. En ytterligare förbättring skulle
emellertid äga rum om hela rusdryckshandeln, såsom fallet är i Finland och Norge, samlades i ett företag och därmed finge enhetlig ledning.
Ur nykterhetssynpunkt måste ett sådant sammanförande till ett organ erbjuda så stora fördelar, att endast mycket starka nackdelar i andra hänseenden torde böra .föranleda en avvikelse därifrån. De sakkunnigas förslag tillmötesgår detta
önskemål i så måtto, att alla rättigheter i detaljhandeln sammanföras till det föreslagna utminuteringsbolaget, även om utskänkningsrättigheterna komma att utövas av annan, antingen av restaurangbolag eller privata restauratörer. Det vill emellertid synas landsförbundet som om även den nuvarande Vin- och Spritcentralen eller ur denna synpunkt väsentliga delar av detta partihandelsföretag borde inordnas i den föreslagna enhetliga organisationen. Med hänsyn till olikheterna i rent merkantilt hänseende mellan partihandel och utminutering finns det dock måhända skäl, att vid skapandet av ett dylikt enhetligt .företag åt den del av organi-
sationen, som företräder partihandeln, inrymma ett relativt stort mått av själv-
ständighet.
Om ledningen av ett dylikt enhetligt försäljningsföretag skall kunna bli det auktoritativa statliga organ för nykterhetspolitiska frågor som Sverige hittills saknat, är det emellertid angeläget, att stor omsorg nedlägges på utformningen av detta styrelse och direktion. Trygghet bör skapas för att inom detsamma
företags icke endast finnes tillgång till överlägsen. merkantil och organisatorisk duglighet utan också förtrogenhet med alkoholproblemet i dess mångsidiga social-
ingående medicinska, statistiska och rättspolitiska aspekter. Styrelsens samman-
Sociologiska,
bör i sådant syfte regleras genom direktiv av det slag, som redan i viss sättning mån föreskrivits för val av ledamöter av länsnykterhetsnämnd. Utan att landsförbundet nu är berett att uttala ett omdöme om den närmare karaktären av de
just föreskrifter, som i sådant syfte lämpligen böra meddelas, har det synts lands-
förbundet som om någon eller några av cheferna för medicinalstyrelsen, fång-
och statspolisen och n-ågon av lärarna i statistik vårdsstyrelsen, socialstyrelsen vid landets skulle kunna tänkas ingå i en dylik styrelse. Likaså torde
högskolor landets sätt böra bli -företrädda i nämnda styrelse.
nykterhetsvänner på lämpligt I direktionen torde vid sidan av verkställande direktören höra finnas en socialdirektör och en statistisk direktör, den förre med dokumenterad vetenskaplig skick-
om sociala, den senare ifråga om dess statistiska sida. lighet ifråga alkoholfrågans
starkt att
Nykterhetsndmndernas riksförbund tryckte på nödvändigheten
försumina de vid uppbyggande av för-
ej nykterhetsvårdande uppgifterna
Förbundet anförde.
säljningsorganisationen.
Förbundet anser önskvärt, att frågan om sättet för försäljningsorganens framtida handhavande av de nykterhetsvårdande uppgifterna måtte närmare utformas, innan om ett riksbolag till avgörande. Särskilt gäller detta frågan
frågan upptages om konsulenter för dessa uppgifter. Det förefaller som om ett allt för
bolagens stort ansvar komme att distriktscheferna genom att åt dem överlämna
läggas på
besluta i — — ———De nuvarande bolagsstyrelserna hava, att tilldelningsfrågor. även om andra kvalifikationer än de rent nykterhetsvårdande varit
mången gång
vid tillsättande, dock en viss möjlighet att kunna utöva fortavgörande posternas
kontroll över tilldelningarna samt fastställa principerna för desamma, löpande liksom en instans dit tilldelningsdelegerade kunna vända sig i kompli-
de utgöra
fall. I och med att de enskilda holagsstyrelserna slopas upphör denna ; cerade
— — — — — — — — -— — — i
— — — — — — — — granskningsmöjlighet.
om, att länsnykterhetsnämn-derna böra bliva rådgivande
De sakkunnigas mening
riksförbundet. skall vara det organ, som organ delas av Länsnykterhetsnämnden
har att befattning med den rådgivande och möjligen även, i fortsättningen taga
den övervakande uppgiften ifråga om bolagets handjämte kontrollstyrelsen, i havande av den nykterhetsvårdande verksamheten.
Vidare uttalade förbundet att, om kontrollstyrelsens tillsyn över försälj-
ningens handhavande avskaffades, en särskild myndighet i stället borde till-
sättas med uppgift att ha överinseendet över rusdrycksförsäljningen ur so-
cial och nykterhetssynpunkt. I en dylik nämnd borde finnas representanter
för kontrollstyrelsen, socialstyrelsen, medicinalstyrelsen, alkoholistanstal-
terna, nykterhetsnämndernas riksförbund m. fl.
Sveriges centrala hotell- och restaurantfärening betonade
nödvändigheten av att från rusdryckshanteringens olika verksamhetsgrenar elimineras kom-
munala och politiska sidoinflytanden och att sådan att
ordning åvägabringas
systembolagen och de allmänna restaurangbolagen driver sin verksamhet så-
som fristående och självständiga företag, med uteslutande att under
uppgift
nödigt hänsynstagande till sociala problem idka sin rörelse efter
sedvanliga
ekonomiska grunder. Föreningen fann förslaget väl tillgodose denna syn-
7 punkt. (I fråga om riksbolagets befattning med utskänkningstillstånden ha-
de föreningen från de sakkunniga avvikande synpunkter, som emellertid här åförbigåtts, då detta problem tages upp till särskild i annat sam-
behandling
manhang. Se kap. 11 s. 202.)
Ett förslag till centralisering av framlades för 1944
restaurangbolagen
års riksdag (prop. nr 241) men blev avslaget. Året framlades
därpå ett nytt
förslag, vari vissa modifikationer företagits nr Detta för-
(prop. 199/1945). slag antogs av riksdagen. I enlighet med riksdagsbeslutet organiserades
1945 Sveriges centrala restaurangaktiebolag. I samband med framläggandet av propositionen 1944 anförde departementschefen i om utminufråga teringen.
Under remissbehandlingen ha delade meningar kommit till synes rörande
lämp-
ligheten av den föreslagna omorganisationen. I fråga om utminuteringsrörelsen har visserligen i allmänhet vitsordats, att kontrollstyrelsens nuvarande dubbel-
,ställning i förhållande till systembolagen kunde medföra olägenheter och att besparingar syntes möjliga genom en koncentration av dessa till ett riks-
bolag bolag. I åtskilliga remissvar ha emellertid framställts invändningar mot reformförslaget i denna del. Dessa invändningar ha i stort sett gått ut därpå, att sammanslagningen av .systembolagen skulle skapa svårigheter med avseende å den
individuella kontrollen samt medföra, att den betydelsefulla lokala anknytningen inom utminuteringsrörelsen icke längre skulle kunna bevaras. Emellertid har även framhållits ovissheten i fråga om de väntade besparingarna. Vad härefter beträffar restaurangbolagens utskänkningsrörelse har förslaget om tillskapandet av ett enda åriksbolag för detta ändamål vunnit anslutning från flera håll. Å andra sidan har fmot en dylik anordning erinrats, att det för en så känslig affärsrörelse som restauårangverksamheten icke borde skapas allt för stora företag och att en centralisation ?därför icke borde drivas för långt. I vissa yttranden ha också uttalats farhågor för jatt, därest endast ett restaurangbolag tillskapades för hela riket, detta bolag skulle fkomma att i ökad utsträckning driva annan rörelse än sådan, som har karaktär ”av folkrestaurangrörelse, och därigenom föranleda intrång på de enskilda restaui rangföretagens område.
De invändningar, som anförts mot den föreslagna koncentrationen av systembolagen, kunna enligt min mening icke utan vidare avvisas. Systemet med individuell kontroll över utminuteringen kräver tydligen för sin funktionsduglighet, att i ;utminuteringsorganet har en viss lokal anknytning. Huru en sådan anknytning
bör åstadkommas vid en nedskärning av systembolagens antal är en
ilämpligen
om vilken man kan hysa olika uppfattningar. För ömtålig fråga, uppenbarligen
finner det svårt -att träffa ett avgörande på grundval av det föreegen del jag
och mig därför böra bli föremål för liggande utredningsmaterialet, frågan synes
Då härtill kommer, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t ytterligare utredning.
om en och utredning angående den svenska hemställt förutsättningslös allsidig
framtida innehåll och utformning och att en sådan utrednykterhetslagstiftningens
kommer att beröra systembolagens ställning, synes det mig ning självfallet jämväl
att det nu omorganisationsförslaget tages upp till avgörande lämpligt, framlagda
först i ett senare sammanhang.
3. Vin- &
Kap. Aktiebolaget spritcentralens
och verksamhet
organisation
Jämlikt bestämmelserna den 18 juni 1937 an-
i 2 kap. 5 § förordningen
av har Kungl. Majzt å statens vägnar senast
gående försäljning rusdrycker
beslut den 31 1948 åt Aktiebolaget Vin- & sprit-
genom augusti upplåtit
centralen för en tid av sex år från och med den 1 januari 1949 till och med
den 31 december 1954 rätt att såsom inom riket bedriva
partihandelsbolag
handel med rusdrycker med de rättigheter och skyldigheter, som därmed
samt vissa särskilt villkor i
följer jämlikt lag och författning, på angivna
, v: övrigt.
har till att framställa, förädla eller på annat sätt
Spritcentralen uppgift
\v›-›,-.-ui._
brännvin och andra alkoholhaltiga drycker, att driva hanj bereda sprit,
varor samt att handhava därmed i sammanhang stående rödel med dylika
relse. Bolaget handhar taget all import av rusdrycker till Sverige.
praktiskt
ê Verksamheten bedrives utom vid huvudkontoret och vinlagret i Stockholm
vid reningsverken i Stockholm (Reimersholm), Åhus och Eslöv samt vid ? filialerna i Göteborg, Ödåkra, Sundsvall, Karlshamn och Södertälje. I Malmö
en Utom riket har en filial å Madeira. Bola-
finns lagerdepå. Spritcentralen
get bedriver även viss exporthandel med spritdrycker men denna har tämli-
En del av verksamheten omfattar handel
gen obetydlig omfattning. viktig
med teknisk och av med rödsprit.
sprit antagande detaljhandlare
Bolagets för närvarande till 15 milj. kronor. Aktierna
aktiekapital uppgår
är dels stamaktier (400 000 kronor) och dels (14,s milj. kro-
preferensaktier
nor). Stamaktierna innehaves av tio enskilda personer, utsedda av Kungl.
Maj :t. är begränsad till 5 1/2 %. Preferensaktierna, som inneha—
Utdelningen
ves av Folkpensioneringsfonden, har likaledes en begränsad utdelningsrätt,
som fastställts till 5 %. Vad av Spritcentralens nettovinst återstår, sedan
utdelningarna erlagts, inlevereras till statsverket.
består av åtta ledamöter samt fyra suppleanter för dem.
Bolagets styrelse
:t utser ledamöter, därav en såsom ordförande och en så-
Kungl. Maj fyra
: som vice ordförande, samt två Övriga styrelseledamöter och
suppleanter.
* utses å ordinarie
suppleanter bolagsstämma.
I För att förberedande behandla alla frågor, som kräver beslut av styrelg sen, ävensom för behandling av andra spörsmål av större betydelse för g bolagets verksamhet finnes ett direktörsräd. Rådet består, förutom av verk-
direktören, av två som styrelsen utser, därav minst en ställande personer,
bland de av förordnade Därjämte delta-
* Kungl. Majzt styrelseledamöterna.
ger i rådets överläggningar men icke i dess beslut den eller de avdelnings-
på vilkas handläggning ärendet ankommer. Styrelsen utser ordföp chefer,
rande och vice ordförande i rådet.
För granskning av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning och skall finnas en revision bestående av fem reviso-
bolagets räkenskaper rer jämte lika många suppleanter. Kungl. Maj :t utser en revisor och en
suppleant för tiden från och med en ordinarie bolagsstämma till och med den ordinarie bolagsstämman två år därefter. Å ordinarie bolagsstämma utses årligen en revisor och en suppleant för tiden till och med nästa ordinarie bolagsstämma. Av Kungl. Maj :t förordnad revisor skall vara jourhavande revi-
sor. Fullmäktige i Riksgäldskontoret äger årligen utom sig utse tre revisorer och tre suppleanter. Begagnas icke denna befogenhet, äger i stället Kungl.
Majzt meddela erforderliga förordnanden. Revisionen utser inom sig ordförande och vice ordförande.
Spritcentralens personal uppgick vid årsskiftet 1950/51 till sammanlagt
1 273 personer, därav 430 tjänstemän och 843 arbetare. Omkostnaderna uppgick 1950 till 25,4 milj. kr., varav 7,9 milj. kr. i löner till arbetare och tjänstemän, 174 000 kr. till direktionen och 64 000 kr. till styrelse och revision. Till stamaktieägarna utdelades 22000 kr. och till preferensaktieägaren 730 000 kr. Till statsverket inlevererades (utom skatter på 524 milj. kr.) 27 milj. kr.
Spritcentralen har åtta dotterbolag, vilka bedriver agenturrörelse för utländska sprit- eller vinfirmor.
4. och verksamhet
Kap. Kontrollstyrelsens organisation
såsom över
tillsynsmyndighet rusdrycksförsäljningen
Gällande instruktion för kontrollstyrelsen är utfärdad den 30 juni 1944 (nr 516), med ändringar den 21 december 1945 (nr 871) och den 29 juni 1950 (nr 389). Styrelsens arbetsordning är dagtecknad den 15 december 1950.
p Arbetsuppgifter
_ Kontrollstyrelsen har till huvudsakligt åliggande att i med
enlighet gäl-
flande författningar och eljest av Kungl. Maj :t meddelade föreskrifter hand-
ålägga ärenden rörande tillverkningen, försäljningen och beskattningen av
:sprit och övriga alkoholhaltiga varor samt beskattningen av vissa andra i varor ävensom angående kontrollen över tobaksodlingen. handhar
Styrelsen
vidare det särskilda straffregistret rörande och vissa andra brott.
fylleri
Byråindelning
Kontrollstyrelsen utgöres av en såsom chef för
överdirektör styrelsen
samt tre byråchefer såsom ledamöter. Byråcheferna förestår var sin av styrelsens tre byråer, benämnda första byrån (för rusdrycksförsäljningsärenden), andra byrån (för administrativa och tekniska ärenden) samt tredje byrån (för skatteärenden).
Vid behandlingen av frågor, som avser förhandlingar om löne-, pensionsoch andra anställningsförhållanden för efter systembolagens personal, samt,
överdirektörens bestämmande, även i vissa andra fall skall tre
representan-
ter för systembolagen ingå såsom särskilda ledamöter i
styrelsen.
Till första byrån hör ärenden, som ankommer
huvudsakligen på styrel-
sen i egenskap av uppsiktsmyndighet i fråga om av rusdrycker,
försäljning pilsnerdricka och exportöl samt detaljhandel med skattefri ävensom sprit,
ärenden angående beskattning av spritdrycker och vin. Till denna byrå hör ;styrelsens statistiska avdelning, inom vilken i regel allt hos styrelsen föreikommande statistiskt arbete utföres och det särskilda straffregistret röranfylleri och vissa andra brott handhaves.
?de
Till andra byrån hör ärenden, som ankommer
huvudsakligen på styrelsen *i egenskap av uppsiktsmyndighet i fråga om tillverkning av brännvin och maltdrycker, partihandel med och denaturering av skattefri sprit, tillverkjning och försäljning av alkoholhaltiga preparat, försäljning av och sprit
andra alkoholhaltiga varor för tekniska m. fl. ändamål, ärenden
angående
av brännvin, bensin och motorsprit samt ärenden rörande kon-
beskattning
troll över Till denna byrå hänföres vidare alla ärenden rö-
tobaksodlingen. rande styrelsens personal och ekonomi.
Till hör ärenden rörande beskattningen av
tredje byrån huvudsakligen
och vissa andra fettvaror samt päls-
maltdrycker, läskedrycker, margarin varor ävensom ärenden angående varu- och försäljningsbeskattningen.
Personalorganisation
utgjordes den 1 oktober 1951 av 97 befatt-
Kontrollstyrelsens personal
inom såsom sådan och 37 vid styrelsens lo-
ningshavare kontrollstyrelsen
kalförvaltning. I dessa siffror är icke inräknade 2 sakkunniga (med arvode) och 10 städerskor samt ett 70-tal brännerikontrollörer, vilkas befattningar i
flertalet fall är av bisysslekaraktär.
fördelar —~ frånsett verkets chef - Styrelsens 97 befattningshavare sig med 27 första 20 på andra byrån och 50 på tredje byrån. Såsom
på byrån,
härav framgår, inom verkets personalorganisation på i
ligger tyngdpunkten
vars icke äger samband med första
tredje byrån, arbetsuppgifter något
Andra det minsta antalet anställda. Beträffande
byråns. byrån uppvisar
denna är att märka, att till densamma är anknutna verkets registra-
byrå
torskontor, arkiv, bibliotek, materielförråd, telefonväxel
kassaexpedition,
och samt den för första och andra byråerna gemensamma
vaktexpedition En stor del av andra byråns befattningshamaskinskrivningsavdelningen.
vare sálunda som är gemensamma för verket i dess
fullgör arbetsuppgifter,
helhet och alltså hänförliga även till första byrån.
Första byrån.
Pâ första byrån finns följande befattningar:
1 byrâchef . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Ca 37 1 förste aktuarie . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Ca 29 1 förste byråinspektör . . . . . . . . . . . . . . . .. Ce 29 1 förste byrâinspektör* . . . . . . . . . . . . . . . .. Ca 27 1 förste byråsekreterare . . . . . . . . . . . . . .. Ca 27 1 byråinspektör . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Ce 25 1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Ca 24
byråsekreterare
1 amanuens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Cf 17-Ce 24 1 kansliskrivare . . . . . . . . . . . . . . . . . Ca 15 1 kansliskrivare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Cg 15 1 kontorist . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Ca 13 3 kanslibiträden. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Ca 11 3 1 kanslibiträde . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Ce 11 1 1 kanslibiträde . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Cg 11 12 kontors- och skrivbiträden . . . . . . . . . .. Cf 4--Ca 8
Härtill kommer vid systembolagsrevisionen tjänstgörande befattningshavare:
4 förste revisorer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Ce 27
1 av annan Tjänstledig för uppehâllande statstjänst.
En redogörelse för de olika inom förekommande
byrån viktigare grup-
perna av ärenden och för ärendenas läm-
fördelning på befattningshavarna
nas här nedan.
a) Rätts- och kansliärenden. anlitas i stor utsträck-
Kontrollstyrelsen
ning av Kungl. Maj :t såsom i besvärsärenden rörande rät-
remissmyndighet
tigheter till med eller
detaljhandel rusdrycker, pilsnerdricka alkoholfria
drycker. En annan grupp ofta förekommande ärenden av karaktär
rättslig utgör förfrågningar från åklagare, m. fl. rörande tolk-
rättighetsinnehavare
ning av olika bestämmelser i de till verksamhetsområde
byråns hänförliga
i författningarna, i främsta rummet och
rusdrycks- pilsnerdricksförsälji ningsförordningarna.
För nu avsedda ärenden samt för verkställande av 0. d. samt
utredningar såsom biträde med allmänna
kansligöromål, uppsättande av koncept och
protokoll m. m. anlitas och
förste byråsekreteraren byråsekreteraren. Den
förstnämnde är även föredragande i ärenden vinstkvantiteter och
angående
kostnadsersättningar vid utskänkning av
rusdrycker.
b) Ärenden rörande uppsikten över
rusdryckshandelns organisation, sys-
tembolagens ekonomi och personal m. m. Hit kan hänföras bl. a.
följande på kontrollstyrelsen enligt Rff ankommande ärenden: av riket i
indelning
detaljhandelsområden för 3
rusdrycksförsäljningen enligt kap. 1 §, medde-
lande av bestämmelser överlåtelse av
angående utskänkningstillstånd för
rusdrycker enligt 3 kap. 15 §, förordnande och av ordförande
entledigande och vice ordförande i
systembolagens styrelser jämte suppleanter för dem * enligt 6 kap. 4 §, vissa och vid
avlönings- pensioneringsspörsmål systembola-
gen 6 9 §, vissa ekonomiska såsom
enligt kap. förhållanden, fastighetsfrâgor,
vid systembolagen 6 10 §, fastställande av p enligt kap. ersättning åt styrelse
ledamöter och styrelsesuppleanter hos 6 11
systembolagen enligt kap. §,
meddelande av föreskrifter och för
anvisningar systembolagens förvaltning, häri inbegripet 6 12
prissättning på rusdrycker enligt kap. §, samt revision
och beviljande av ansvarsfrihet för 6
systembolagen enligt kap. 13 §.
Beträffande dessa förhållanden har bl. a.
kontrollstyrelsen utfärdat föl-
jande cirkulär: nr 2/1937 angående rikets i
indelning detaljhandelsområden jämlikt nr 5 och
rusdrycksförsäljningsförordningen, 6/1949 med före-
skrifter angående överlåtelse av tillstånd till av
utskänkning rusdrycker, nr
4/1947 med avlöningsreglemente för vid nr
tjänstemän systemholag,
5/1947 med pensionsreglemente för vid nr
befattningshavare systembolag,
10/1946 med vissa föreskrifter m.
angående systembolagens förvaltning m., I nr 6/1945 angående vid nr
bokföringen systembolag, 7/1950 angående fast-
ställande av pris å vissa samt nr med tabeller
spritdrycker 8/1950 för ut-
f räknande av utskänkningspris å
spritdrycker.
För nu ifrågavarande ärenden i
tages anspråk följande befattningshava-
re: förste i Ce 2 kanslibiträden
hyråinspektören 29, amanuensen, i Ca 11
samt de vid systembolagsrevisionen revisorerna.
tjänstgörande
Det närmaste ansvaret för ärenden rörande
systembolagens personal och
I ekonomi har anförtrotts
förste byråinspektören i Ce 29, åt vilken även upp-
7-512362
i dragits att föredraga dels sådana ärenden rörande systembolagens personal, som avser förordnanden, och i
tjänstetillsättningar, förflyttningar entlediganden, av avlönings- och pensionsreglementen samt kollektivav- .j
tillämpningen tal och överenskommelser med personalens organisationer, lönesättning för extra ävensom understöd till personal, som till följd av ålder eller
personal annan orsak är till tjänstgöring, dels ock ärenden rörande inköp,
oförmögen
och reparation av fastigheter för sys-á försäljning, förhyrande, ombyggnad tembolagens räkning, ävensom rörande anskaffande för bolagens räkning? av inventarier, i den mån fråga härom skall underställas kontrollstyrelsen för Amanuensen att biträda de båda förste byråinspek-
godkännande. åligger törerna med de arbetsuppgifter på förevarande område, som anvisas honom, ävensom att i övrigt efter byråchefens bestämmande biträda med på byrån förekommande Av de båda Icanslibiträdena anlitas det ena, som
göromål. även som överdirektörens sekreterare, för biträde med upprättan-
tjänstgör de av och utförande av räkne- och skrivarhete i ärenden
sammanställningar rörande över ekonomiska förvaltning, medan det
tillsynen systembolagens andra, som även tages i anspråk för registrerings- och expedieringsarhete
registratorskontor, biträder vid uträknandet av pensioner och på styrelsens livräntor för systembolagens personal.
För de vid förste revisorerna gäl-
systembolagsrevisionen tjänstgörande ler Kungl. :ts instruktion den 11 oktober 1946 för tjänstemännen vid
Maj
I instruktionen föreskrives, att revisor har att ensystembolagsrevisionen. ligt gällande författningar samt de närmare föreskrifter och anvisningar, som meddelar, utöva tillsyn över systembolagens ekono-
kontrollstyrelsen miska Om så bestämmer, skall revisor även taga be-
förvaltning. styrelsen
med i rusdrycksförsäljningen, vilka fattning arbetsuppgifter övrigt angående ankommer på styrelsen och är av natur att av honom kunna utföras. Beträffande revisionen av systembolagens förvaltning gäller vidare kontrollstyrelsens den 4 1951 utfärdade instruktion för revisorerna samt bestäm-
april melserna i och för systembolagf
aktiebolagslagen normalbolagsordningen För revisionen är fördelade revisionsdistrikt, ett för var
systembolagen på och en av de revisorerna. Dessa är stationerade i Stockholm, Norrkö-
fyra ping, Göteborg och Gävle.
Kontrollstyrelsens uppsikt över systembolagens ekonomiska förvaltning utövas i viss genom inspektioner hos bolagen av vederbörande
utsträckning tjänstemän inom styrelsen.
c) Ärenden rörande den individuella utminuterings- och utskänkningskontrollen i am m. m. Jämlikt 4 16 § Rff åligger det
fråga rusdrycker, kap. kontrollstyrelsen att utfärda närmare föreskrifter rörande systembolagens utminutering av rusdrycker. Med stöd härav har kontrollstyrelsen, hl. a. genom cirkulär nr 8/1938 utfärdat föreskrifter och anvisningar i fråga om den individuella utminuteringskontrollen. I samband med den fortlöpande uppsikten över verksamhet plågar kontrollstyrelsen vidare med-
systembolagens dela och muntliga anvisningar beträffande bolagens verksamhet
skriftliga
förevarande område. Dylika anvisningar lämnas även i samband med av på
föranstaltade av ——— lstyrelsen inspektioner bolagen. I 4 kap. 17 § Rff stadgas l om kontrollstyrelsens ställning såsom besvärsinstans i ärenden avseende beslut rörande tillstånd att —— 5 lisystembolags inköpa rusdrycker. Enligt kap.
1 och 2 §§ Rff har att utfärda närmare föreskrifter rörande kontrollstyrelsen fmåltidstvång och kvantitetsbegränsningar vid utskänkning av rusdrycker. Kontrollstyrelsen har med stöd härav utfärdat cirkulär nr 6/1942 med föreskrifter härom. -- I 1 Rff att där kap. 5 § 4 mom. föreskrives, utskänkning av rusdrycker bedrives av annan än enskild person, skall för rörelsen finnas en av kontrollstyrelsen godkänd föreståndare. För nu avsedda slag av ärenden tages i första rummet i anspråk förste ibgråinspektören i Ca 27 och Den senare bereder och förebyråinspektören. drager ärenden angående mothoksbesvär enligt 4 kap. 17 § Rff. d) Äcrendezz angående kontroll av pilsnerdricksförsäljrzingen på landsbygden. Jämlikt 17 och 27 §§ och 6 § pilsnerdricksförsäljningsförordningen kungörelsen den 30 juni 1947 (nr 396) med vissa föreskrifter kvitangående tens- och försäljningsböcker, som avses i 17 § pilsnerdricksförsäljningsförordningen, är kontrollstyrelsen viss över av ålagd uppsikt försäljningen pilsnerdricka på landsbygden. Med stöd av dessa bestämmelser har kontrollstyrelsen utfärdat cirkulär nr 3/1947 angående fastställande av formulär till kvittens- och försäljningsböcker, som avses i 17 § pilsnerdricksförsäljningsförordningen. För utövandet av nu ifrågavarande över uppsikt pilsnerdrickshandeln har kontrollstyrelsen med vissa mellanrum föranstaltat om inspektioner vid de skattepliktiga bryggerierna. Denna har uppsiktsverksamhet emellertid under senare år i väsentliga delar inskränkts i avvaktan vänpå tad ny detta område. lagstiftning på För nu avsedda arbetsuppgifter anlitas bgråinspelctören på byrån. e) .Ärenden rörande import av av samt rusdrycker, försäljning exportöl detaljhandel med skattefri sprit m. m. Jämlikt 2 10 § Rff må kap. rusdrycker införas till riket — förutom av partihandelsholaget jämväl, efter tillstånd av kontrollstyrelsen, av ensystembolag. Styrelsens tillståndsgivning .ligt sagda författningsrum avser regelmässigt allenast som inrusdrycker, föres såsom flyttgods eller, i såsom —— I 2 § undantagsfall, gåva. kungörel- ‘sen den 27 juli 1923 (nr 341) införsel till och inom angående försäljning riket av för särskilda ändamål att må, förutom exportöl stadgas, exportöl gå apoteksinrättning, av tillverkare i skattepliktigt bryggeri till den, försäljas erhållit kontrollstyrelsens tillstånd till inköp; i 5 § samma åom kungörelse öreskrives vidare att må — förutom i vissa exportöl särskilda undantagsfall till riket införas av den, som erhållit styrelsens tillstånd till införsel. rågavarande tillståndsgivning avser till allra största delen av exinköp ortöl till — 10 den 1 apoteken. Enligt § förordningen juli 1918 (nr 508) ngående handel med skattefri sprit skall detaljhandlare med enkeldenaskattefri - — till _urerad sprit s. k. blåsprit erforderligt antal antagas av
kontrollstyrelsen.
i? Här avsedda tillståndsärenden samt i härtill ärenden anslutning angående utfärdande av föreskrifter rörande med skattefri detaljhandeln sprit jfr
cirkulär nr 1/ 1934 med föreskrifter rörande detaljhandeln med styrelsens dubbeldenaturerad nr 2/1934 med föreskrifter rörande detaljhan-
rödsprit,
deln med nr 16/1938 angående systembolagens övervakande av de-
blåsprit, med och nr 3/1951 om maximipris vid detaljhandel taljhandeln blåsprit
med och — har sammanförts till under
blåsprit rödsprit en ärendesgrupp
inseende av För kortföring m. m. av ärenden
byråsekreteraren på byrån.
rörande och anlitas ett på styrelsens andra byrå placerat
exportöl blåsprit
kontorsbiträde, som har till att biträda vid handlägg-
huvudsakligt åliggande
av ärenden rörande av för tekniska m. fl. ändamål.
ningen tilldelning sprit
f) Statistiska ärenden och ärenden rörande kontroll av rusdrycksskatter m. m. Till den statistiska hör att utarbeta konärendesgruppen äliggandena årliga statistiska berättelser angående rusdrycksförsälj ningen
trollstyrelsens
m. m. och att erforderlig månads-
angående accispliktiga näringar, upprätta
och kvartalsstatistik över rusdrycksbeskattning, mot-
rusdrycksförsäljning,
boksförhållanden och samt att verkställa förekommande
fylleriförseelser
statistiska av olika slag inom styrelsens verksamhetsom-
specialutredningar
råde. ärenden rörande kontroll av rusdrycksskatter m. m. omfattar
Gruppen
över av omsättnings- och utskänkningsskatterna å
uppsikten erläggandet
och vin samt rusdrycksförsäljningsmedlen. Hit hör vidare upp-
spritdrycker
att föra över meddelade tillstånd till utskänkning av rusdryc-
giften register
ker. beträffande rusdrycksbeskattningen hör även till
Inkomstberäkningar
denna grupp av ärenden. Nu handlägges på styrelsens statistiska
ifrågavarande arbetsuppgifter
såsom chef för avdelning, vilken består av förste aktuarien avdelningen tillika chef för straffregister -A- samt kansliskrivaren i Ca 15, kon-
styrelsens
ett kanslibiträde i Ca 11 och 2 För fyllerista-
toristen, skriv/kontorsbiträden.
tistiken anlitas dessutom kansliskrivaren i 15 ——- föreståndare för regist-
Cg
ret -- med biträde i mån av behov av något av de vid registret tjänstgörande kontors- eller skrivbiträdena. Av statistiska har förste aktuarien att
befattningshavarna på avdelningen
såsom chef ansvara för på avdelningen och att om-
avdelningens göromålen
och verkställa förekommande föredragning av ärende-
besörja beredningen-
na. Kansliskrivaren har till bl. a. att till styrelsen inkom-
åliggande granska
na kontrakt avseende överlåtelse av tillstånd till utskänkning av rusdrycker, att handhava över tillstånd samt att i övrigt biträ-
styrelsens register dylika
da förste aktuarien med förekommande statistiskt arbete. Kontoristen har till bl. a. att de till grund för statistiken över systembolagens
uppgift granska
ekonomiska verksamhet från systembolagen inkommande s. k.
liggande,
ekonomitablåerna, att biträda vid upprättandet av denna statistik ävensom av statistiken rörande att biträda vid kontrollen
rusdrycksbeskattningen, över samt att ombesörja registrering, diarie-
rusdrycksskatternas erläggande och av till inkommande handlingar. Kansli-
föring arkivering avdelningen
biträdet att biträda vid utarbetandet av styrelsens årliga statistiska
åligger
berättelse rörande de samt att i övrigt biträda med
accispliktiga näringarna
annat förekommande statistiskt arbete och skattekontrollarbete.
g) Ärenden rörande registrering av uppgifter angående fylleri m. m. Hit-
i hörande ärenden omfattar styrelsen ålagda arbetsuppgifter: dels
följande
_ att till vederbörande systembolag vidarebefordra från domstolar m. fl. jämlikt kungörelsen den 17 juni 1938 (nr 408) inkommande uppgifter till ledning för systembolagens verksamhet, dels att på grundval av dessa uppgifter föra det i kungörelsen den 6 september 1939 (nr 621) avsedda särskilda straffregistret rörande fylleri och vissa andra brott, dels ock att jämlikt sistnämnda kungörelse efter framställning av åklagare och vissa andra myn-
meddela utdrag ur registret.
digheter
Registret, som är anslutet till statistiska avdelningen och står under ledning av förste aktuarien har följande personaluppsättning: 1 kansliskrivare i Cg 15, 2 kanslibitråden och 10 kontors- och skrivbiträden.
Av nu nämnda befattningshavare har kansliskrivaren i egenskap av föreståndare för registret att under förste aktuariens inseende leda och fördela arbetet inom avdelningen samt att granska inkommande uppgifter och underteckna utgående registerutdrag. Kanslibitnidet i Ce 11 omhänderhar re-
och expediering av registerutdragen samt dessa. Kansligistrering granskar
biträdet i Cg 11 biträder kansliskrivaren vid arbetsledningen
på avdelningen. Ett kontorsbiträde ombesörjer kollationering och till expediering systembolagen av inkommande uppgifter till ledning för utminuteringskontrollen.
9 kontors- och skrivbiträden med kort-
Övriga sysselsättes huvudsakligen wring av inkomna uppgifter och utskrivning av registerutdrag samt kolla-
tionering av registerkort ävensom med av denna verksamhet föranlett slagningsarhete i registret.
Sammanfattningsvis finner man att första byråns befattningshavare fördelar sig på i huvudsak följande sätt på de ovan angivna ärendesgrupperna:
Byrå I: 1 byråchef . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Ca 37 Grupp a) 1 förste byrâsekreterare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Ca 27
1/3 byråsekreterare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Ca 24
» b) 1 förste byråinspektör . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Ce 29
1 förste byrâinspektör . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ca 27
1 amanuens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Cf 17-Ce 24
1/2 kanslibiträde . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Ca 11
1/, kanslibiträde . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Ca 11
4 revisorer vid . . . . . . . . . . .. Ce 27
systembolagsrevisionen
» c) 2/3 byråinspektör . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Ce 25
» d) 1/3 byrâinspektör . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Ce 25
» e) 2/3 byråsekreterare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Ca 24
» f) 2/3 förste aktuarie . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Ca 29
1 kansliskrivare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Ca 15
1 kontorist . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Ca 13
1 kanslibiträde . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Ca 11
2 skriv/kontorsbitréiden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Cf 4—Ca 8
Grupp g) 1/3 förste aktuarie . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ca 29 1 kansliskrivare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Cg 15 1 kanslibiträde . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Ce 11 1 kanslibiträde . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Cg 11 10 skriv/kontorsbiträden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Cf 4—Ca 8 J
Sammanlagt kan avlöningskostnaden för första byråns befattningshavare,
inklusive systembolagsrevisorerna, beräknas till ca 275 000 kronor (1950). Lokalkostnaderna för kontrollstyrelsens första byrå beräknas belöpa sig till ca 15 000 kr. per år. Vad beträffar kontrollstyrelsens omkostnadsstat för budgetåret 1949/50 - totalt ett av 92 000 kr. - kan föl-
upptagande belopp uppskattningsvis jande utgiftsbelopp anses hänförliga till första byrån:
m. m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . cirka 1 000 kr.
sjukvård
reseersättningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . » 5 000 » expenser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . » 15 000 » . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . » 4 000 » publikationstryck Summa cirka 25000 kr.
omkostnadsstat upptager ett belopp av i runt
Systembolagsrevisorernas
tal 23 000 kr. Detta innebär att totala kostnader för den verksamhet,
kontrollstyrelsens
som sammanhänger med såsom uppsiktsmyndighet rörande rus-
uppgiften
m. m., år 1950 till cirka 340 000 kronor.
drycksförsäljningen uppgick
5. för
Kap. Organen öppen nykterhetsvârd,
deras och verksamhet
arbetsuppgifter, organisation
Gällande bestämmelser
Tillämpningsområdet för gällande alkoholistlag av den 12 juni 1931 (i
det följande kallad Al) angives i lagens 1 § på följande sätt.
Är någon hemfallen åt alkoholmissbruk och finnes han i följd därav 1. vara farlig för annans personliga säkerhet eller eget liv, eller
2. utsätta någon, som han jämlikt stadgande i lag är skyldig att försörja, för nöd eller uppenbar vanvård. eller eljest grovt brista i sina plikter mot sådan person, eller
3. ligga det allmänna, sin familj eller annan till last, eller 4. vara ur stånd att taga vård om sig själv, eller 5. föra ett för närboende eller andra grovt störande levnadssätt,
då skola i enlighet med vad nedan är sta-dgat åtgärder vidtagas för hans återförande till ett nyktert och ordentligt liv.
Lag samma vare, där någon, som är hemfallen åt alkoholmissbruk, blivit under de två senast förflutna åren tre eller flera »gånger dömd till ansvar för fylleri eller för ett krin-gflackande liv.
Enligt ordalagen kan sålunda åtgärd enligt Al mot en alkoholmissbrukare icke företagas, om ej såväl generalindikationen, att vara hemfallen åt alkoholmissbruk, som någon av de i 1 §
angivna specialindikationerna
befinnes föreligga. Emellertid har ett från denna allmänna regel
undantag
ansetts gälla genom 14 § 2 mom., vilket stadgande
enligt nykterhetsnämnd
kan förordna on1 av motbok med för den som för-
indragning systembolag
tär alkoholdrycker till »uppenbar skada för sig eller annan». En sådan alkoholförtäring måste ofta anses föreligga på långt tidigare stadier av alkoholmissbruk än som avses i 1 § Al.
Utan uttryckligt stöd i lagstiftningen har nykterhetsnämnderna vidare sedan länge ansett sig befogade att redan innan hemfallenhet åt alkoholmissbruk förelegat, särskilt beträffande unga alkoholmissbrukare, ingripa
även med andra lindriga åtgärder än motboksindragning. Detta har skett
med hänvisning till 3 § Al, som innehåller bestämmelser om nykterhetsr nämnds allmänna åligganden till nykterhetstillståndets höjande inom vederbörande kommun. Nykterhetsnämnderna har sedermera erhållit uttalat stöd för denna praxis genom att föredragande statsrådet i proposition nr
259 till 1944 års riksdag direkt rekommenderade en dylik av
tillämpning
nämnda lagrum, vilket icke föranledde någon erinran från riksdagens sida. Nykterhetsnämnderna fick dessutom en direkt anvisning att ingripa på tidigare stadier än när hemfallenhet åt alkoholmissbruk föreligger genom ett tillägg samma år till 1 § kungörelsen den 27 maj 1932 (nr 216) om understöd av statsmedel till nykterhetsnämndernas verksamhet. Enligt detta tillägg skall som villkor för åtnjutande av sådant understöd gälla, »att nykterhetsnämnden kvartalsvis till länsnykterhetsnämnden avgiver redogörelse för sina åtgärder gentemot som blivit sakfâllda för fylleri
personer, eller på annat sätt ådagalagt alkoholmissbruk».
Beträffande organisationen av den i 2 §
öppna nykterhetsvården stadgas
Al, att i varje kommun skall finnas en nykterhetsnämnd och i varje län en länsnykterhetsnämnd. Nämnderna skall stå under av
tillsyn socialsty-
relsen. _
Om särskild kommunal icke tillsätts, skall kommunens
nykterhetsnämnd fattigvårdsstyrelse utgöra nykterhetsnämnden. Kommunen skall då utse
en av styrelsens ledamöter att bereda och föredraga de ärenden, som ankom-
mer på nykterhetsnämnds På framställning av prövning. länsnykterhets-
nämnden äger Kungl. Maj:t föreskriva, att särskild nykterhetsnämnd skall tillsättas.
Ledamöter i särskild kommunal nykterhetsnämnd skall utses av kommunen till det antal, som erfordras med hänsyn till folkmängden och andra förhållanden, dock å landet minst tre och i stad minst fem. Minst en av ledamöterna skall vara kvinna. Om läkare är bosatt inom kommunen, bör denne vara ledamot av nämnden. skall utse en av leda-
Lånsnykterhetsnämnd
möterna eller annan att vara dess ombud i kommunal
person nykterhets-
nämnd (fattigvårdsstyrelse). Ombudet äger att deltaga i den kommunala nykterhetsnämndens överläggningar men icke i besluten, såvida icke ombudet också är ledamot i nämnden.
Länsnykterhetsnämnd skall bestå av en .av socialstyrelsen utsedd ordfö-
rande, en läkarledamot utsedd av samma ämbetsverk efter samråd med medicinalstyrelsen, en av länsstyrelsen utsedd ledamot samt två ledamöter utsedda av landstinget. Ordföranden och övriga ledamöter skall utses bland svenska män och kvinnor, som är boende inom länet och fyllt 23 år.
Kommunal nykterhetsnämnd och länsnykterhetsnämnd har till uppgift att inom sina verksamhetsområden övervaka nykterhetstillståndet samt att
i enlighet med vad i Al sägs eller eljest finnes stadgat vidtaga erforderliga
åtgärder för dess höjande. Det åligger därvid särskilt den kommunala nämnden att söka förebygga och motverka onykterhet och dryckenslkap ge-
nom upplysningar, råd och anvisningar till Systembolag och andra försäljare .av alkoholhaltiga drycker eller ersättningsmedel därför och genom åt-
gärder mot olaglig försäljning av sådana drycker, att verka för nykterhets-
främjande åtgärder genom framställningar och yttranden till vederböran-
de myndigheter samt att tillhandagå enskilda personer med de råd och upplysningar, som äger samband med nämndens uppgifter. Kommunal ;nykter-
hetsnâmnd har att följa av länsnykterhetsnämnden meddelade råd och an-
visningar. Länsnykterhetsnämnd åligger därjämte att hålla sig noggrant
underrättad om de kommunala nykterhetsnämndernas verksamhet, att öva tillsyn över att dessa fullgör dem tillkommande uppgifter samt att lämna dem vägledning och bistånd. Verksamheten skall utövas sätt som är
på
ägnat att främja ett förtroendefullt samarbete med de kommunala nämnderna.
Om länsnykterhetsnämnd finner, att ett ärende angående enskild alkoholmissbrukare icke handlagts på ett tillfredsställande sätt av den kommunala nykterhetsnämnden och länsnämnden inte kunnat åstadkomma rättelse genom råd och anvisningar, har länsnämnden rätt att
vidtaga åtgärder
i ärendet i den kommunala nämndens ställe. Övertager länsnämnden ärendets handläggning, får den kommunala nämnden inte taga med
befattning
ärendet i vidare mån än länsnykterhetsnämnden bestämmer. Kan kommunal nykterhetsnämnd grund av eller av brist
på olämplig sammansättning
på erforderligt kommunalt anslag eller av annan orsak, som beror på kom-
munen, icke fullgöra sina uppgifter på nöjaktigt sätt, skall länsnykterhets-
nämnden söka åstadkomma ändring genom framställning till vederbörande kommunala myndigheter. Länsnykterhetsnämnd bör också medverka till att särskild nykterhetsnämnd tillsättes i kommun där detta erfordras grund
på av folkmängdens storlek eller andra omständigheter. Socialstyrelsen fungerar som centralmyndighet på nykterhetsvårdens om-
råde och kan som tillsynsmyndighet lämna råd och till kommu-
anvisningar
nala nykterhetsnämnder och med för
länsnykterhetsnämnder skyldighet
dessa att iakttaga vad styrelsen i .sådant anfört.
syfte Socialstyrelsen äger
att underkasta både de kommunala nykterhetsnämnderna och
länsnykter-
hetsnämnderna inspektion samt infordra uppgifter rörande deras verksamhet och övriga förhållanden. skall hålla underrättad om de
Styrelsen sig
kommunala nämndernas och länsnämndernas verksamhet samt även i öv-
rigt ha .sin uppmärksamhet riktad på företeelserna på nykterhetsvårdens om-
råde s_amt verka för vårdens bedrivande och Hos
ändamålsenliga utveckling.
styrelsen skall finnas anställd en särskild för ärenden rörande
expert nykterhetsvârden. Denne expert, som vförordnas av :t, skall som
Kungl. Maj ingå
ledamot av styrelsen, om han i ett ärendes inom
deltager handläggning sty-
relsen.
Socialstyrelsen åligger att föra anteckningar över bl. a. och intagningar på
utskrivningar från de allmänna alkoholistanstalterna. I härmed
enlighet
föres å styrelsens ett relativt över
nykterhetsvårdsbyrå utförligt register på
alkoholistanstalt intagna och deras förhållanden.
personer
Utan att någon därtill för även
skyldighet föreligger, länsnykterhetsnämn-
derna och vissa större kommunala över sitt
nykterhetsnämnder register klientel.
Länsnykterhetsnämnderna verkställer även grundval av
på uppgifter
från Systembolag och i vissa fall från en
polismyndigheter fortlöpande registrering av fyllerister inom länet. och Socialstyrelsen länsnykterhets-
har rätt att få direkt från kontrollstyrelsens straffre-
nämnderna uppgifter
Då har i stort sett samma uppgifter som kontrollsty-
gister. systembolagen
lämnar till de kommunala nämnderna, har
relsen och bolagen uppgifter dessa i samma möjligheter att få registeruppgifter. praktiken
För och samt läkare gäller viss anmälnings-
polis- åklagarmyndigheter
och skyldig att oför-
plikt. Enligt 10 § A1 är sålunda polis- åklagarmyndighet
hos när den erhållit kännedom
dröjligen göra anmälan nykterhetsnämnden,
om förhållande, som bör föranleda ingripande. Samma
nykterhetsnämndens
läkare beträffande förhållande, varom han i
anmälningsplikt åligger dylikt
sin verksamhet erhållit kännedom.
Beträffande finnes i fråga om de kommunala nyk-
personalutrustningen
terhetsnämnderna endast ett stadgande i 8 § Al att kommunal nykterhets-
nämnd kan till sitt biträde kalla därtill skickade män och kvinnor i den ut-
detta finnes Särskild ersättning kan utgå till sådant sträckning erforderligt. biträde efter kommunens bestämmande. Därjämte stadgas i 61 § Al, att till
bör utses därtill eller stiftelse. Kommuövervakare lämplig person, förening
har sålunda frihet att älva bestämma om särskild skall an-
nerna .sj personal
ställas hos kommunal samt om kvalifikationskraven.
nykterhetsnämnd
må :ts bestämmande fin-
Hos länsnykterhetsnämnderna enligt Kungl. Maj l
so- l nas heltidsanställda ombudsmän. I om annan arbetskraft beslutar 4‘
fråga l
kro- l. dock med den att högre arvode än 325
cialstyrelsen, inskränkningen, l
I nor månad icke må utan av Kungl. Maj :t. Personalen
per utgå medgivande 1
i tillsättes av Särskilda kvalifikationsbestämmelser har icke
socialstyrelsen.
meddelats. l
sedan den 1 1944 i
Inom socialstyrelsen handlägges juli nykterhetsvårds- l.
ärendena å en särskild nykterhetsvårdsbyrån. Å denna byrå handläg-
byrå,
ärenden rörande den som de ärenden, vil-
ges såväl öppna nykterhetsvården
ka ankommer av över
på socialstyrelsen i dess egenskap uppsiktsmyndighet
den eller statsunderstödda och slutna vårdverksamheten
statliga halvöppna
för alkoholmissbrukare. Rörande sam-
nykterhetsvårdsbyråns personal gäller
ma bestämmelser som för personal i övrigt.
socialstyrelsens
De kommunala nykterhetsnämnderna.
av nämndernas verksamhet
Omfattningen
infordrar från dels en sum-
Socialstyrelsen årligen nykterhetsnämnderna
marisk över verksamheten, dels individuella rörande
redovisning uppgifter
vilka varit och som under året
de personer, på 1 § alkoholistlagen tillämplig
blivit föremål för denna nedan lämnas en kort över-
åtgärder enligt lag. Här
sikt över nämndernas verksamhet 1949.‘
Antal Av landets 2 501 kommuner hade 1 503
nykterhetsniimnder. (60,1 %) särskilt tillsatt nykterhetsnämnd. Efter kommunsammanslagning-
en den 1 1952 hade av landets 1 035 kommuner 977 (94,4 %) särskilt
januari
tillsatt medan i 58 kommuner nykterhetsnämnden ut-
nykterhetsnämnd,
* ur artikel i Sociala Meddelanden, häfte 4/1951. Sammandrag
gjordes av kommunens fattigvårdsstyrelse. städer utom två, Sund-
Samtliga
byberg och Djursholm, hade tillsatt särskild nykterhetsnämnd.
(Uppgifter-
na avser juni 1952.) Motboksärenden och ärenden En av
enligt motorfordonsförordningen. nykterhetsnämndernas uppgifter är att handlägga remisser från .systembo-
lagen angående ansökningar om motböcker, ökad m. m. samt att
tilldelning
utfärda nykterhetsintyg för körkort. Nämndernas med dessa ären-
befattning
den framgår av följande tablå.
Hela riket 1949 1948 1947 Antal motboksärendcn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 110 031 115 394 162 259 därav: som lett till anmärkning i nykterhetshänseende, totalt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 637 10 304 13 953 i % . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9,7 8,9 8,6 Antal ärenden enligt motorfordonsförordn. . . . . . . . . . 84 868 80 231 138 726 därav: som lett till anmärkning i nykterhetshänseende, totalt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 941 3 620 4 345 i % . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 4,6 4,5 3,1
Beträffande motboksärendena måste framhållas att materialet är behäftat med felkällor; systemholagens vid av dessa ärenden
praxis remittering
är nämligen mycket varierande. I stor har sär-
utsträckning systemholagen
skilda kommunombud, som företar och ofta är samma
utredningarna, person
ordförande i nykterhetsnämnden. Det är därför svårt att få en
uppfattning
om i hur stor de anförda siffrorna remisser till nämn-
utsträckning gäller
den eller till ordföranden Under 1949 från nämn-
personligen. rapporterades
derna sammanlagt 110 000 motboksärenden, varav c:a 78 000
på landsbyg-
den och c:a 32 000 i städerna. i
Anmärkning nykterhetshänseende gjordes
i c:a 10 600 av dessa fall (9,7 %). I de större städerna verkställer
systembo-
lagen ofta utredningarna själva, vilket förklarar det antalet ärenden
ringa
där. Antalet körkortsärenden var c:a 85 000 år 1949 och
anmärkningsfrekven-
sen 4,6 %. Anmärkningsfrekvensen var i städerna (8,3 %)
betydligt högre
än på (1,9 %).
landsbygden Åtgärder enligt alkoholistlagen. I tab. 4 redovisas det antal som
personer, under 1949 varit föremål för av
något -slag ingripande enligt alkoholistlagen;
detta antal utgjorde 31 603 11 229 och 20 374 i stä-
personer, på landsbygden
derna. Sätts dessa siffror i relation till blir den
folkmängden, genomsnitt-
liga ingripandefrekvensen för hela riket 1 000 invånare
4,5 per (landsbyg-
den 3,0 och städerna 6,5). Närmast år var
föregående ingripandefrekvensen
något lägre; 4,3 per 1 000 invånare (på landsbygden 2,8 och i städerna 6,1). I tab. 4 ingår, utöver dem som är alkoholmissbrukare i den utsträckning att 1 § Al är tillämplig, även som blivit föremål för lindmånga personer, riga förebyggande åtgärder, samt sådana som endast varit föremål för un dersökning, men mot vilka ännu Till den senare
inga åtgärder vidtagits.
gruppen hör dels sådana fall, beträffande vilka till resultat,
utredningen gett
Tabell 4. Personer, vilka varit förennñl för ingripande enligt alkoholistlagen under 1949.
P e r s 0 n e r
som varit före- , y. mot vilka lindrimål för ingri- . ga förebyggande
_ 1 paglllka
R1k5°m5de“ °°h V?” åtgärder vidta- endast pande av nykter- t.§n.. ‘ ‘“P“3 hetsnämnd gits (ej 1 § Al) föremål kommuntype, för
per under- 1 00 av Oper 1 000 av samt- under SÖklllI g I i “mi” ‘“ta‘ befolk- befo1k- liga 25 år ningen ningen
11 229 3,0 3 257 0,9 4 996 1 032 2 976 Landsbygden . . . . . . . . . . . . . . . Mälarlänen . . . . . . . . . . . . . . 2 135 3,5 506 0,8 1 092 136 537 Östra Götaland . . . . . . . . . . 1 423 2.1 437 0,7 593 129 393 i Södra Götaland . . . . . . . . . . 1 790 2.9 468 0,8 858 229 464 Bohuslän 0. Vänerlänen . . . 2 560 3,4 693 0,9 1 178 267 689 j 2 070 751 769 207 550 i Dalarna o. nedre Norrland. 2,8 1,0 Övre Norrland . . . . . . . . . . . 1 251 3.3 402 1,1 506 64 343 i i Jordbrukskommuner . . . . . . 1 656 2,1 426 .5 730 138 500 Blandade kommuner . . . . . 3 344 2,4 1 015 0,7 1 391 282 938 Industrikommuner . . . . . . . 2 592 4,8 696 1.3 1 252 306 644 . . . . . . . . 3 637 3,5 1 120 1.1 1 623 306 894 Övriga kommuner
Städerna . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 374 6.5 9 122 2,9 8 482 2 464 2 770
Stockholm . . . . . . . . . . . . . . . 3 379 4,7 1 881 2,6 1 055 816 443 1 917 5,6 1 296 3,8 476 50 145 Göteborg . . . . . . . . . . . . . . . . Malmö . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 174 6,3 740 4,0 371 99 63 , 13 904 7,3 5 205 2,7 6 580 1 499 2 119 Övriga städer . . . . . . . . . . . . å Hela riket 1949 31 603 4,6 12 379 1,8 13 478 3 496 5 746 i 11 272 12 248 3 078 799 1948 29 319 4,3 1,6 1947 25 883 9 791 1.5 9 719 2 514 b 373 3,8
att inte var dels sådana där åtgärd ännu
något ingripande befogat, någon
inte kunnat därför att vederbörande till okänd
vidtagas, exempelvis flyttat
ort. Det en skillnad mellan och ,städer beträf-
föreligger väsentlig landsbygd
fande det relativa antal som faller under 1 § Al. Medan för landspersoner, blott 29 % av har betraktats som sådana, var motsvarande
bygden samtliga
tal för städerna tablå redovisas personer för-
45 %. I efterföljande samtliga
delade av vari de tidigare indelats. på de tre grupper åtgärder,
“nd” 3 F n, då 1 g Ffm 9*‘ E d t
aAl varit undtralrsâiliita Summa
g ;lââenâetâgâér fall
tillämplig fall
vidtaggits
antal % antal % antal % antal % 3
. . . . . . . 3 257 29 4 996 44 2 976 27 11 229 100 Landsbygden Städerna . . . . . . . . . . . 9 122 45 8 482 42 2 770 13 20 374 100 j Hela riket 1949 . . . . 12 379 39 13 478 43 5 746 18 31 603 100
Verksamhetens intensitet inom olika typer av kommuner. Nykterhetskom-
niittén har verkstållt bl. a. för belysning av i vilken omen undersökning
fattning verksamhet varierar inom olika typer av
nykterhetsnämndernas
kommuner. En sammanfattande för resultaten av denna under-
redogörelse
sökning har lämnats i Sociala meddelanden nr 6/1947, s. 511 o. f. Undersökningen, som avsåg verksamheten under år 1945, visade bl. a. följande. Andelen kommuner med särskilt tillsatt nykterhetsnämnd ökar med storleken hos kommunerna:
Hela anta- Därav med särskilt tillsatt Storleksgrupp let lands- nykterhetsnämnd kommuner Abs. tal % Högst 300 inv. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 202 28 13,9 300-1 000 » . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 992 368 37,1
g 1 000-2000 » . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 635 413 65,0 2000-3000 » . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 266 229 86,1 3 000-5 000 » . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 171 165 96,5 Mer än5000 » . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 125 122 . 97,6
Kommuner under 1 000 invånare har till en tredjedel särskilt tillsatt nykterhetsnämnd, medan i den närmast högre storleksgruppen motsvarande andel är två tredjedelar. I man alltså anse att en kommun med
regel tycks
1000 inv. behöver en särskilt tillsatt nykterhetsnämnd. Av kommunerna med 2 000-3 000 inv. är det 14 % och av kommuner med 3 000-5 000 inv.
är det bara 3 å 4 % .som nöjt sig med att låta fattigvårdsstyrelsen fungera
som nykterhetsnåmnd. När kommunerna kommer till den storleksordning, som blivit den normala efter kommunindelningsreformen, visar det sig alltså att de med ganska få undantag ansett sig böra ha särskilt tillsatt nykterhetsnämnd. Det är emellertid inte bara storleken hos kommunen som är avgörande för om särskild nykterhetsnämnd skall tillsättas. Av kommuner med samma storlek har tätortskommunerna oftare .särskilt tillsatt nykterhetsnämnd
än de i mindre utsträckning agglomererade kommunerna.
Kommuner med särskilt tillsatt nykterhetsnämnd i % av samtliga i kommuner med K ° m m “ “ t Y P ‘ 000 . 300-1 000 1 000-2 000 2 000-3 f inv. inv. inv. Jordbrukskommuner . . . . . . . . . . . . . . . 35,6 59,4 76,5 Blandade kommuner . . . . . . . . . . . . . . . 39,5 59,8 78, 5 Industrikommuner . . . . . . . . . . . . . . . . . 40,0 93,8 97,5 Övriga kommuner . . . . . . . . . . . . . . . . 31,6 76,3 91,1 1 statistiska varvid Enligt centralbyråns indelning, följande principer tillämpas. Till jordbrukskommuner räknas kommuner med minst 75 % jordbruks- och skogsbruksbefolkning, till skogskommuner de av dessa som har minst 45 % skogsbruksbefolkning. Med blandade kommuner avses de som har 50-75 % jordbruksbefolkning och med industrikommuner de som till minst 2/, består av tätorter. »Övriga kommuner» har mindre än 50 % jordbruks- och skogsbruksbefolkning men mindre än *[3 av befolkningen i tätorter.
Relativa antalet ingripanden varierade även betydligt mellan kommuner av olika storlek.
Hela .. Ingripanden med s torleks g r u P p nt le .D”.aV kâmxâurier ingripanden peririvqoo Antal % Landsbygden . . . . . . . . . . . . . . . . 2 391 1 545 64,6 3,10 Därav kommuner med högst 300 inv. . . . . . . . . . . . 202 54 26,7 1,75 300-l 000 » . . . . . . . . . . . 992 469 47,3 1,90 1 000-2 000 » . . . . . . . . . . . 635 488 76,9 2,56 2 000-3 000 r› . . . . . . . . . . . 266 245 92,1 3,1 2 å ‘ 3 000-5 000 » . . . . . . . . . .. 171 165 96,5 3,63 Mer än 5 000 » . . . . . . . . . .. 125 124 99,2 3,96
Städerna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 123 123 100,0 6,09 Därav med högst 10 000 inv. . . . . . . . . 66 66 100,0 6,2 10 000-- 30 000 » . . . . . . . . 39 39 100,0 7,2 30 000--100 000 » . . . . . . . . 15 15 100,0 6,6 Mer än 100 000 » . . . . . . . . 3 3 100,0 4,8
Det framgår av denna tablå, att relativa ingripandefrekvensen för landskommunerna med kommunstorleken. Detta torde sammanhänga med
stiger
att ju större kommunen är, desto större och ekonomiska resur-
personella
ser har dess nykterhetsnämnd att arbeta med. Att sambandet med kommunstorleken icke kan förklaras enbart med hänvisning till att de större kommunerna i allmänhet är tätorter med bättre polishevakning och ett mera utbrett alkoholmissbruk torde framgå av följande tablå.
Antal ingripanden per 1 000 inv. i kommuner med K ° m m “ “ t Y P 300-1 000 1 000-2 000 2 000-3 000 inv. inv. inv. J ordbrukskommuner . . . . . . . . . . . . . . . 1,66 2,06 2,7 1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . — 2, 54 2,99 Skogskommuner g Blandade kommuner . . . . . . . . . . . . . . . 1 , 9 0 2,1 6 2,2 7 g Industrikommuner . . . . . . . . . . . . . . . . . 2,9 0 4, 5 0 4,1 1 Övriga kommuner . . . . . . . . . . . . . . .. 2,68 3,69 3,73 samhand med förekomsten av särskilt tillsatt nyk- i
Ingripandefrekvensens i
terhetsnämnd .framgår av efterföljande tablå, som endast avser landskommunerna. Antal ingripanden per 1 000 inv. i landskommuner i S t 0 r l e k s g r u p p e r med särskilt utan särskilt tillsatt tillsatt ? nykterhetsnämnd nykterhetsnämnd i l högst 300 inv. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1,79 I 300--1000 » . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 2,47 1,53 1000-2 000 » . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 3,00 1,72 2000-3 000 » . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 3,34 1,69 g » 5 3 000-5 O00 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3,61 4,16 Mer än 5 000 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 2,97
mätt i antalet ingripande-n per 1 000 inv. är alltså
Ingripandeintensiteten
.för kommuner med särskilt tillsatt nykterhetsnämnd än för
betydligt högre
kommuner av samma storlek. Avvikelse kan emellertid konstateras
övriga
för 3 000-5 000 inv. Denna avvikelse kan dock sammanhånga med
gruppen att de absoluta talen i denna är relativt små och sålunda är under-
grupp kastade stora Av tablån vidare framgå, att
tämligen slumpvariationer. synes
den samvariation mellan kommunstorlek och ingripandeintensitet, som tidi-
visats, i samma grad för kommuner utan särskilt tillsatt nyk-
gare ej gäller
terhetsnämnd. säkra slutsatser kan emellertid ej i detta avseende
Några
av siffrorna i kolumnen, då dessas motsvarande absoluta
dragas tredje
värden att de utesluter att orsa-
ej är av den omfattning slumpvariationer
kat dessa smärre avvikelser.
Sammanfattningsvis kan konstateras, att nykterhetsnämndernas ingri-
panden, satta i relation till folkmängden, visar ett tydligt samband dels med kommunstorleken, dels ock med förekomsten av särskilt tillsatt nykterhetsnämnd.
En av orsakerna till de stora varationerna i fråga om ingripandeintensiteten mellan kommuner med och utan särskilt tillsatt nykterhetsnämnd samt mellan kommuner i olika storleksklasser torde, såsom även alkoholistvårdsutredningen i sitt betänkande (SOU 1948:23) påpekat, vara att söka i olikheten i de kommunala nykterhetsvårdsorganens förutsättningar
för en effektiv tillämpning av alkoholistlagstiftningen. En avgörande bety-
delse har det härvid om nämnderna förfogar över hel- eller deltidsanställd
I vissa fall har det alkoholistvårdsutredningens mening ockpersonal. enligt
så brustit om erfarenhet av och kun-
i fråga nykterhetsvårdsverksamhet
skap om alkoholistlagstiftningens bestämmelser, varför dessa icke blivit
Självfallet har åtgärder i ett sannolikt ganska stort antal fall
tillämpade.
uteblivit också av den anledningen, att nykterhetsnämnden ej erhållit kännedom om vederbörande alkoholmissbrukare. Samtliga dessa omständigheter torde till att göra nämnderna just i de små kommunerna
bidraga
mindre effektiva.
Nykterhetsnämndernas inkomster och utgifter. De kommunala nykter-
hetsnämnderna erhöll 1949 statsbidrag med 345 000 kr. och från speciella
från fonder o. d. 54 000 kr. Övriga utgifter, 2 345 000 kr., har be-
anslag,
stritts av kommunala anslag. Inkomsternas fördelning på landsbygd och städer anges i denna tablå.
Lands- __ Hela riket
staden”
bygden 1949 1948 1947 Inkomster (i tusental kr):
statsbidrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 210 135 345 346 293
Kommunalt bidrag . . . . . . . . . . . . . . . . 431 1 914 2 345 1 845 1 467
Övriga inkomster .. . . . . . . . . . . . . 26 28 54 47 39
Summa 667 2 077 2 744 2 238 1 799
utgifter uppgick till 2 744 000 kr. Härtill kommerä
Nykterhetsnämndernas
en mindre summa kostnad för expenser 0. dyl. i de kommuner,
utgörande
där särskild inte fanns och fattigvårdsstyrelsens räkenska-
nykterhetsnämnd
det att särredovisa de utgifter, som kommer på denna
per inte gjort möjligt
i av Totalutgifterna har från föregående år ökat
egenskap nykterhetsnämnd.
med 506 000 kr. eller 23 %. Utgifterna till följande ändamål:
gick
Lands- - Hela.
Städerna
å? SE: ril0(/et
by§/den o Sta:/ema o /0 l
Utgifter (i tusental kr): J
Sammanträdeskostnader . . . 89 96 185 13,2 4,0 6,7?
Arvoden till ledamöter . . . . 198 95 293 29,7 4,6 10,7:
till särskild ar- i
Ersättning
betskraft . . . . . . . . . . . . . . . 72 872 944 10,8 42,0 34,4
Vårdkostnader . . . . . . . . . . . . 88 435 523 13,2 20,9 19,1~
Övriga . . . . . . . . . . . . . . . . .. 220 579 799 33,1 27,9 29,11
Summa 1949 667 2 077 2 744 100 100 100
1948 568 1 670 2 238 — — —
1947 473 1 326 1 799 — — -
har städernas haft en utgift av 66 fire}
I genomsnitt nykterhetsnämnder
invånare och en motsvarande av 18 öre per invå-v
per landsbygdens utgift
nare.
Personalorganisationen
I förekommer ett starkt inslag av lekmän med:
nykterhetsnämndsarbetet
eller ekonomisk ersättning. Endast i städerna och de större
ingen obetydlig
landskommunerna är för utredande och
personalbehovet nykterhetsvårdens verkställande uppgifter tillgodosett genom särskilt anställda socialarbetare,i
i samband med inrättandet av socialvårdsbyrå. Även i dessa fall
vanligen
får emellertid oftast dela sin tid mellan olika grenar av social-I
personalen
vården i kommunen och kan endast ägna en relativt liten del av arbetstiden
åt nykterhetsvården.
I att få en överblick över inom den kommunala
syfte personaltillgången
och hur denna fördelar olika slag av personal med
nykterhetsvården sig på
avseende å anställningsform och arbetsuppgifter utsändes genom nykterhetskommitténs sekretariat i november 1948 ett formulär till länsnykterhetsnämnderna, vari skulle uppgivas antalet i olika arbetsuppgifter
anställ-j
da eller nykterhetsvårdsfunktionärer på olika kommunslag och; engagerade
kommunstorlekar, med anhållan att länsnämnderna ville lämna begärdal
detta formulär lämnade anvisningar. Uppgifterna skulle?
uppgifter enligt på
avse förhållandena vid månadsskiftet oktober-november 1948. På grund-i val av det sålunda insamlade tabell 5 och‘
uppgiftsmaterialet upprättades
6. Av dessa tabeller att endast vissa stadskommuner med minst
framgår,
10 000 invånare har personal heltidsanställd hos nykterhetsnämnden (in-
spektörer, assistenter jämte erforderlig skrivpersonal).
5. Personalen vid städernas nykterhetsnännnnder månadsskiftet oktober-november
ibell 1948
E
.. .- Ant. funktionärer Friv.
F
Antal Antal med sârsk. ar- övervak.
o
heltidsanst. deltidsanst. Dgi1j1;,avmi"r:i‘l_set vode för och
än halvtid utr. (ung. ä*
verkst. åtgärder antal)
å
m ,_, m m
: w å å. 3. Ordf. verkst.
ä - “ä ;lg 3
Storlek 3, m m :tål Iedamotel. 2.8
g :§- ; gg 53 5 gg
;;?a§~.’7‘.a%§§‘s.‘@.:. dvI-
*cases*
7 :z rv U “§9 :x s: w °
Ҥ5 , G .
-
& få å
?ä ?å 3%
“ ä» F
Over 100 000. 3 14 26 19 - 1 1 - 1 1 - - - - - —
20 I0 000-100 000. 14 7 7 6 6 3 12 3 - 7 - 8 5 6 76 47 -
LO 000- 30000. 47 1 7 1 20 20 23 17 10 20 - 25 13 5 80 75 -
10000. 34 - - - 19 8 21 19 7 20 2 5 5 000- 22 2 19 35 — ‘-3 000- 5000. 13 - - - 4 2 4 4 2 4 - 10 - 2 5
4 1 52 000- 3000. 10 - - - 1 1 1 1 1 1 2 5 1 1 3
13 1 111000- 2000. 7 - - - - - - — - - 4 2 - - 1
5 - V
Summa 128 22 40 26 50 35 62 44 21 53 8 72 24 16 204 179 2
k
. Tabell 6. Personalen vid månadsskiftet ‘ landsbygden
nyll‘:ttel1)hetsniimnd‘e)3rna.] 0 0 er-novem er ;få .
‘P
.. . Funktionärer Friv.
Antal Antal med sårsk. ar- övervak. U
heltidsanst. deltidsanst. Iåäavnâlrxâgfå
vode och (ung.
änhalvtid å*
verkst.föråutr.tgärder antal) 4
g
å å
St or 1 k e - ::-- m in m . ӌ EE
:5 (123: --m z
5 ,-:1 590 ...ä 9- ° z-o-S 2- - 4.5
F ‘° U ° n: 9
pr -15 n; E5 g vu fl no o: ° ° ’ *i .B
›-: H I B
å ;i *g* Gå å*
:f gr
0000--30 000.. 26 - - - 6 6 7 6 6 7 - 21 -
5 1 61 43 5000-10000.. 92 - - - 13 9 9 11 9 8 9 65 14 -
3 92 68 3000- 5000.. 186 - - - 3 6 8 3 6 8 41 139
3 9 64 97 2 2000- 3000.. 250 - - - 3 1 - 2 1 - 105 115 -
6 44 99 23 1000- 2000.. 622 - - - - - 2 - - 2 308 129 -
9 62 163 170
500- 1000.. 630 - - - - - - - - - 232
24 - 2 36 35 346
571 - - - - — - - - - 3 Under 500.. 170 5 - 1 18 2 380
Summa 2377 - - - 25 22 26 22 22 25 865 497 22
31 377 507 921
Léinsnykterhetsnfimnderna.
Personalorganisationen hos består av 13 heltids-
ldnsnykterhetsndmnderna
anställda ombudsmän (en i vartdera av 13 län, varav 10 i Ce 23 -
lönegrad
Stockholms, Östergötlands, Malmöhus, Göteborgs och Bohus,
Älvsborgs,
8-512362
Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län
Skaraborgs, Gävleborgs,
—— och 3 i 23 ——-Kalmar, Kristianstads och Värmlands län). j
lönegrad Cg
Hos i län finnes en deltidsanställd ombuds-
länsnykterhetsnämnden övriga
man med arvode. F. n. (våren 1952) uppbär endast två sådana ombudsmän arvode med 325 kronor i månaden, d. v. s. det högsta arvode som kan utgå utan att särskilt måste inhämtas av Kungl. Maj :t (ombudsmän-
medgivande
nen i Västmanlands och län). ombudsman har högre ar-
Kopparbergs Ingen vode. arvoden till och placering av dessa icke-lönegradsplacerade
Utgående
ombudsmän framgår av nedanstående uppställning:
Länsnykterhetsnâmnden i
Månâäâägodel
län . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 250
Uppsala
Södermanland-s län . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 250 Jönköpings län . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1759 Kronobergs län . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 250 Gotlands län . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 200 län . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 175
Blekinge
Hallands län . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 250 Örebro län3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 250 Västmanlands län . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 325 Kopparbergs län3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 325 Jämtlands län . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 250
om till åt ombuds-
Frågan personal skrivhjälp länsnykterhet-snämndernas
män är närmare av dessa nämnder har sålunda till sitt
ej reglerad. Ingen
annat än biträden för utförande av skrivarbeten. Efter
förfogande tillfälliga
motioner beslöt 1950 års riksdag att en av vederbörande departementschef med 50 000 kronor av anslaget till understöd åt kommu-
föreslagen höjning nala skulle tillföras länsnykterhetsnämndernas avlönykterhetsnämnder
och omkostnadsanslag med 27 000 kronor respektive 23 000 kronor. ningsfick länsnämnderna bättre möjligheter än dittills att anlita skriv-
Därigenom
(den ökningen av omkostnadsanslaget var erforderlig för
hjälp samtidiga
att skapa förutsättning för ökad reseverksamhet från länsnämndsombudsmännens sida). Sedan dess har för skrivhjälp åtgått i genomsnitt 50 000 kronor år, vilken kostnad täckts av medel ur anslagsposten »Avlöningar per till icke-ordinarie personal».
Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen är uppsiktsmyndighet för nykterhetsvården i riket och
vaka över den slutna och vårdverksam- s
har i denna egenskap att halvöppna
het för alkoholmissbrukare, som bedrives av staten eller av enskilda med _ I 1 Från och med den 1 juli 1952 höjdes det sammanlagda beloppet av månadsarvoden med 20 %. Fördelningen på de olika arvodena bestämmes av socialstyrelsen. 3 Särskild funktionär uppbär som sekreterare 900 kronor per år i arvode. 3 Från och med den 1 augusti 1952 har länsnykterhetsnämnderna i Örebro län och Kopparbergs län fått heltidsanställda ombudsmän i lönegrad Cg 23.
êstatsunderstöd. Styrelsen är för den
därjämte tillsynsmyndighet öppna nyk»
..terhetsvård, som länsnykterhetsnämnderna och de kommunala
nykterhets-
”nämnderna bedriver, och har
inspektionsrätt gentemot samtliga offentliga
eller statsunderstödda Till den 1
nykterhetsvårdsorgan. juli 1944 fullgjordes dessa Socialstyrelsens av en arbetsuppgifter avdelning inom styrelsens då-
varande fattigvårds- och men
barnavârdsbyrå övertogs nyssnämnda dag av
en särskild Dess
byrå, nykterhetsvårdsbyrån. personal består av:
Byråchef . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Ca 37 Förste byrâinspektör . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Ca 29 Byråinspektör . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Ce 27 Tre . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ce
byråsekreterarel 25
Amanuens . . . . . . .- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ce 21 Kansliskrivare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Ce 15 Kanslibiträde . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Ce 11 Två kontorsbiträden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Ce 8 Skrivbiträde . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 6
Cg
En expert (med ett arvode av
5000 kr/år).
Omfattningen av nykterhetsvårdsbyråns verksamhet av tabell framgår 7.
1 Egentligen amanuenser i befordringsgéngen.
msommmmm .C8
-..D H.
änm8ms
.HoH.oE...:så H m m
mumauaona
mE§Eo
?En HHS
ensamEH53
-
HHS m.. 8§.=wm=_.eEm3EH..5
-..Em .§23
E:
.mw_.H0E
asaem.$mHo:må Sn.» muaaxmuon
:En:
. om?
..i.3mH..£»3o._.~ot_»:SH.må$3 .mozsxm
E0 H H H :oo
.§332a .o
.asså.Emin :m:E_§$a
30:»:oo
amma
:m -E
Ern
E0
2a
m:$Ho.H.H—mH=Hoema a.. 5 E :o_mm_EmH:3m
:exogena
.. $«EH..:m
-222
-åxå
.sanass» ax?
å .E annas...?
mcaoxfimam
Log än .nu
Anoøøoaaä..
.n .E mEHo5Ho8m.Bu£$m=E:m_wo._
aim»:z :må
:oo ... ...småma
ä.: ä: H H m
ovän:
nammnon
¢H..Ho_..maEES_.._oH.:Ew:$2H2328.5?vasa
:ä: .on
fluH:«.5H
:S
E8 z
EH oü 0.6.5:.§u£:HmE:n.mwåsxmsåm
så .$m::HE§.H
$5.:
:såå
å.. m8 .a
mmm350mm.:.«:._uHEEm:m$.H.$§.m:«macaw
.:oH.:o..«.~._o=o H m m
flung
aoH3=$5:935 :s
oHEwm.§wH5
:uw:uH«mu:=:
Hm å E. uoHS:
:oo så..:H.:.HmE,H.
H
...H.. ;såå :S nivån..
.n_onEn _s=%.o%=_5§§
H m 22m
L. HH
JAS: .amazing
«E mflmcu
.m.HmmumH.ä
53:3
.SH.uH=«.5H
..SEE:m_33
:S .E252
.u§u=_._:.._2_$2_:.
.ENGfizz HHS ...mama
50.5 ... mmmmmm
05:55:22.:
32:28oH..«.$mon... ...:Zuma
:ones .H«mE5...:«.£
E8 . union
._m:5_._mE£
._Em..8mm_E3§m=E:§ =ao
oHEa:H.._o:3:
.äumrfiflafiHammofl
%.=s_$
umwwsm_.Huowm
22ä: u
emma
...E:
6. beträffande
Kap. Alkoholistvårdsutredningens förslag
den
öppna nykterhetsvården
1946 års som sitt
alkoholistvârdsutredning, avgav betänkande år 1948
(SOU 1948: 23), hade att från den nuvarande i
utgå ordningen fråga om
lagstiftning och kontroll på område.
rusdrycksförsåljningens Med denna utgångspunkt föreslog utredningen vissa reformer i genomgripande fråga om
både den slutna och den vården av
öppna alkoholmissbrukare. De viktigaste
av förslagen den vården i det
angående öppna återges följande.
Vad beträffar
alkoholistlagens tillämpningsområde uttalade utredningen,
den gällande lagen vore en men att den
latt egentligen preventivlag likväl
lhade för liten preventiv effekt.
Enligt utredningens mening borde ingripande
kunna ske även mot den som utan att vara hemfallen åt
alkoholmissbruk
använder drycker till skada för
alkoholhaltiga uppenbar sig eller annan.
Detta kunde- ske redan men
visserligen nu, ingripandet hade endast en form,
[nämligen indragning av rättenatt
på utminuteringsställe inköpa rusdrycker
iá 14 § 2 mom. Al), en åtgärd som oftast vore och alltför
otillräcklig negativ
till sin karaktär. Det vore
enligt alkoholistvårdsutredningen önskvärt att
man kunde med stöd använda ett större
lagens register av åtgärder av
d. v. s. närmast de i 13
ilijälplçaraktär, § A1 angivna hjälpätgärderna, även
som måste betraktas som alkoholmissbrukare men
êbetråffande personer
gdock icke är hemfallna åt alkoholmisshruk. Särskilt hade man i
åtanke
*gförstagångsfyllerister i de yngre åldrarna. sammanfattade sitt
Utredningen
iförslag på denna punkt sätt (s. 60-61 i
på följande utredningens betän-
kande).
Den vidgade om alkoholmissbrukets i kunskapen skadeverkningar i skilda hän-
gseenden, vårdorganens ökade erfarenheter samt den allmänna
opinionens stigande :krav på nykterhet tillika med den uppenbart bättre vid
prognosen tidiga ingri- ;panden utgöra enligt utredningens mening fullgoda skäl för att en sådan
lagfändring nu genomföres att flera åtgärder inom den nuvarande
lagens ram av åkurativ lindrigt ingripande innebörd (jfr 13 § Al) än kunna
motboksindragning
?vidtagas mot den som missbrukar utan att vara
alkoholdrycker »hemfa1ler}». En ;dylik lagändring utgör en naturlig fortsättning på den år 1931 genom av
utbyte ?uttrycket »hemfallen åt dryckenskap» mot alkoholmissbruk»
»hemfallenåt på-
åbörjade, stegvisa utvidgningen av de i lagen reglerade
ingreppsmöjligheterna. ?Med begreppet »skada» i uttrycket »skada för eller annan» bör avses
sig fysisk, ipsykisk, ekonomisk eller social skada, som på grund av drabbat
alkoholförtäring ?vederbörande själv eller annan. Enligt bör
alkoholistvårdsutredningens mening
den grupp alkoholmissbrukare, varom här dock endast
är fråga, kunna göras till
föremål för åtgärd, som ej har karaktären av ett bortsett från
tvångsmedel, skylidigheterna i 12 § .Al att på kallelse inställa sig hos nykterhetsnämnd, ombud för
sådan nämnd eller av denna anvisad läkare. De som
hjälpåtgärder, 13 § nu galande Al anvisar, böra sålunda kunna beträffande sådana
vidtagas missbrukare,
med undantag av övervakning, som måste anses vara en åtgärd av så relativt ingripande natur, att den bör förbehållas de mera avancerade missbrukarna, vilka_
framkalla specifika sociala skador av i 1 § A1 nämnt slag. j
Då på vissa håll åtgärder mot unga alkoholmissbrukare anförtrotts vederbörande, barnavårdsnämnd (ungdomsnämnd), bör det vara nykterhetsnämnd obetaget
attg
föranstalta om att sådan nämnd i dylika fall vidtager lämpliga åtgärder i dess; ställe. å
Nu föreslagna åtgärdsmöjligheter beträffande person, som börjat missbrukaå
böra givetvis kunna utnyttjas beträffande varje alkoholmissbru-i alkoholdrycker, kare och sålunda även beträffande längre komna »medicinska fall», på vilka; nuvarande 1 § Al dock ej är tillämplig. I viss utsträckning torde därmed det?
motionsvis i riksdagen påtalade behovet av särskilda möjligheter att med stöd av i
mot alkoholmissbrukare i medicinsk mening bliva tillgodosett. lagen ingripa
En av utredningens förslag om utvidgning av lagens tillämplighets-p följd
område till att omfatta den som använder alkoholhaltiga drycker till
jämväl
skada för eller annan blir, att den i 10 § Al inskrivna anmäl-
uppenbar sig
också avsevärt En dylik konsekvens, som alltså upp-
ningsplikten vidgas.
står utan av nämnda lagrum, ansåg utredningen för polis-
ändring
del önskvärd. Beträffande de fall av och‘
åklagarmyndighetens alkoholmissbruk‘
som skulle komma att omfattas av den utvidgade anmälningsskyldigheteni
uttalade utredningen följande.
i
Dessa fall innefatta icke endast personer, som begå brott under alkoholpâverkam] utan även kriminella, vilkas beteende kan sägas stå i samband med alkoholmiss5 bruk utan att aktualbrottet i onyktert tillstånd. Personer, som omhänder-
begåtts
å allmän eller enskild plats på grund av berusning, höra också uppenbarligen tagas till dem som skola anmälas till vederbörande nykterhetsnämnd. Olycks- och sjuk-l
domsfall, vid vilka skadan eller sjukdomen uppstått genom eller i samband med? alkoholbruk och vilka tagit befattning med, böra anmälas, då ju
polisen också
lett till skada» för vederbörande själv. Även den, alkoholförtäringen »uppenbar som av alkoholkonsumtion vållar olycks- eller sjukdomsfall utan att,
på grund han drabbas av eller sjukdomen bör, i den mån polismyndighetenj
själv olyckan vinner kännedom om sådan anmälas till över huvucll
person, nykterhetsnämnden. bör händelse, som kan anses skadlig för den onyktre ellerl
varje alkoholbetingad hans till och detta även i sådana fall,
omgivning, rapporteras nykterhetsnämnden då icke åtgärd men likväl vinner upplysning
polismyndigheten lföretager någon ” om missbruk om alkoholmissbrukares störande levnadssätt, lägenhets-
(klagomål
vanvård av ansatser till brott o. s. v.). Närmare prövning av eller bråk, barn,
om alkoholskador utgör sålunda utredning genom polismyndigheten uppkomna icke för att denna skall föreligga. Dessa uppgifter
förutsättning anmälningsplikt
som anmälningarna. Syftet med tillkomma nämligen det specialorgan, mottager dennalutvidgade anmälningsplikt är givetvis att de nykterhetsvérdande myndig-
sättas i tillfälle att sätt så tidigt som heterna skola ingripa på lämpligt möjligt;
förhindrande av av rotat alkoholmissbruk (s. 72-73 i.) till uppkomsten djupare utredningens betänkande). i
I detta förklarade utredningen, att nykterhetsnämnderna* sammanhang
de därom bör erhålla upplysningar röutan att själva gör framställning rande alkoholmissbrukare även från andra offentliga organ än polis- och;
för att i tid och sätt kunna ingripa samt
åklagarmyndigheter på lämpligt
att i i allmänhet skulle uppmanas att göra
föreslog, lagen myndigheterna
anmälan till nykterhetsnämnderna om missbrukare. som i dis-
Myndighet, ciplinär ordning ådömt befattningshavare straff för förseelse, unbegången
der alkoholpâverkan, borde dock absolut beträffande
åläggas uppgiftsplikt
?Isådana disciplinstraff. Samma som åvilade och
anmälningsskyldighet, polis-
l borde även för
åklagarmyndigheterna, gälla systembolag. Beträffande lä-
karnas anmälningsplikt däremot viss
föreslog utredningen inskränkning
.i förhållande till vad som nu Läkare, sin verksamhet får
gäller. som_ under
kännedom om att någon missbrukar borde sålunda vara
alkoholdrycker,
befriad från anmälningsplikt, om missbrukaren läkarens
genom försorg
göres till föremål för den för som kan anses
behandling alkoholmissbruket,
erforderlig. Skulle missbrukaren vägra att låta sig behandlas eller att
följa
givna ordinationer, borde läkaren dock vara att anmäla honom till
pliktig
nykterhetsnämnden. I rena då särskilda skäl talar för att åt-
undantagsfall,
gärd av nämnden icke bör ifrågakomma, borde läkaren emellertid vara be-
friad från skyldigheten att anmälan till även för
göra nykterhetsnämnden,
det fall att missbrukaren skulle motsätta
sig läkarbehandling.
I fråga om att
tillämpningsorganen föreslog alkoholistvårdsutredningen,
inrättande av särskild nykterhetsnämnd skulle vara
obligatoriskt. Sådan
i nämnd borde bestå av minst fem vilka skulle
ledamöter, uppfylla kvalifikationen att de gjort sig kända för ett levnadssätt och intresse
nyktert för nyk-
l
För att säkerställa medicinskt i
inflytande nykterhetsvårdens
iterhetsvård.primärorgan ute i kommunerna att skulle
z föreslog utredningen, tjänsteläkare
[ vara skyldig att närvara vid sammanträde med som sakna-
nykterhetsnämnd,
de läkarledamot.
i
g En av de kommunala
upprustning nykterhetsnämndernas personalorga-
fånisation ansåg utredningen kunna åstadkommas genom ökat understöd av
statsmedel åt nämnderna. i detta
Utredningen föreslog avseende, att statligt
iunderstöd skulle utgå till nämnderna med av deras kostnader utan den
3/4 nuvarande maximeringen till 1500 kronor.
högst Utredningen ansåg sig
:emellertid förhindrad att i
framlägga några detaljerade förslag personal-
Ãfrågan beträffande det kommunala
nykterhetsvården på planet, då perso-
ånalorganisationen för denna nykterhetsvård vore en kommunernas
egen iangelägenhet, som måste lösas med till de förhål-
hänsynstagande speciella
landena i varje särskild kommun. å A
Även länsnykterhetsnämndernas verksamhet borde
i enligt alkoholistvårds- ?utredningens mening effektiviseras genom att dess heltidsanställ-
tjänstemän
ides (av kostnadsskäl borde dock vissa av dem tills vidare ha tvenne till
åvarandraangränsande län såsom arbetsområde).
Länsnykterhetsnämndernas
ftjänstemän borde kallas konsulenter och i Ca 24. I Got-
placeras lönegrad
län borde dock konsulenten som nu vara §lands deltidsanställd. I vartdera ;av de båda nordligaste länen borde till konsulentens
förfogande ställas en
åassistent i Ce 20.
lönegrad Länsnykterhetsnämnderna borde också förses
en fast med {med kontorsorganisation heltidsanställda skrivbiträden.
I fråga om l Socialstyrelsens nykterhetsvårdsbyrå föreslog utredningen föl-
r personalstat: lgande l
i
En . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ca 33
hyråchef Två en för och en för sluten vård . . . . . . . . .. Ca 31
byrådirektörer, öppen En förste . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ca 27
hyråsekreterare En . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Ca 25
byråinspektör En . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Ca 24
byråsekreterare En (eventuellt benämnd . . . . . . . . . . . . . . . . .. Cp 12
expert överinspektör)
Vid av nykterhetsvårdshyrån med högre personal av denna
utrustning
erfordrades utredningen därjämte preliminärt fyra amaomfattning enligt nuenser samt bestående av en kansliskrivare och fem skriv-
kanslipersonal biträden.
Då utredningens förslag i ökad omfattning kunde
specialpersonal genom väntas bli anställd inom bl. a. inom den öppna vården,
nykterhetsvârden, och sålunda behovet av för på detta område där-
specialutbildning personal med komme att öka, även vissa åtgärder
föreslog alkoholistvärdsutredningen för att bl. a. av föreläsningarna i
tillgodose utbildningsbehovet, utökning alkoholistvård vid socialinstituten samt viss särskild kursverksamhet för
blivande läkare och nykterhetsvårdspersonal.
AVDELNING II
NYKTERHETSKOMMITTENS FÖRSLAG
7.
Kap. Försäljningskontrollens organisation
I (SOU 1952: 53) har nykterhetskommittén framhållit
principbetänkandet
att frågan om kontrollen över rusdrycksförsäljningen och de individuella ingripandena vid fall av alkoholmissbruk hör ses i ett sammanhang. Kravet på samordning gäller även konstruktionen av de organ, som skall handha de olika arbetsuppgifterna. Kommittén har härvid strävat efter en sådan avvägning av uppgifterna mellan de olika organen, att en naturlig balans uppkommer och onödig dualism undvikes.
Enligt kommitténs mening bör försåljningsorganen inte päläggas andra
uppgifter än sådana som hör naturligt samman med själva försäljningsverksamheten. Var gränsen härvidlag bör dragas kan emellertid även med denna . utgångspunkt vara föremål för delade meningar. Kommittén har framlagt två alternativa förslag till försäljningsorganisation, av vilka kommitténs ma-
E
joritet förordar det enklare och billigare förslaget (alternativ I).1 Rörande
argumenteringen för detta ställningstagande hänvisas till principbetänkan-
E det (s. 127——130). Här nedan redogöres närmare för de båda alternativen.
Alternativ I”
Följande allmänna principer har gällt vid utarbetande av detta alternativ.
De nuvarande systemholagen skall upphöra. Bolagens uppgifter i vad de avser själva försäljningen övertages av ett riksbolag med erforderlig dist-
riktsorganisation. Den första beredningen av ansökningar on1 tillstånd till utskänkning av
rusdrycker samt tillstånd till utminutering och utskänkning av öl liksom
den kontinuerliga övervakningen av rusdrycksutskänkningens och ölförsälj-
ningens handhavande från nykterhetssynpunkt ålägges länsnykterhetsnämnderna. Detta innebär i fråga om rusdrycksutskänkningen att rättigheterna icke såsom nu beviljas Systembolaget för överlåtande till restauratör utan kommer att ges av länsstyrelsen direkt till vederbörande restauratör.
Registreringen av missbrukare, vilken för närvarande i stor utsträckning
sker hos systemholagen, ålägges lånsnykterhetsnåmnderna. Socialstyrelsen skall i egenskap av tillsynsmyndighet över nykterhetsvården ha att i samråd
1 Herrar Englund och Waldemar Svensson samt fru Larsson förordar alternativ ll (s. 362). Fröken Valborg Svensson föreslår, att ingen registrering av inköpen genomföres (s. 368).
2 N. Godenius har utarbetat de tekniska
Byrådirektören detaljerna vid inköpsförlarande och registrering enligt alternativ I (se vidare bilaga nr 1 s. 386).
med försäljningsorganet uppdraga riktlinjer för bland annat
registrering:
av inköpen av rusdrycker samt att angiva grunder för den avstängningr och begränsning av inköpsrätten, som i skall fortsättningen tillämpas. Avg: socialstyrelsens ställning såsom tillsynsmyndighet för nykterhetsvårdsorga-i nen följer även att bör öva viss över nykterhetsvårdsorgastyrelsen uppsikt
nens befattning med frågor rörande rusdrycker och öl.
De uppgifter, som hittills ålegat kontrollstyrelsen, kommer i huvudsak att
uppdelas på socialstyrelsen och riksbolaget. Riksbolaget övertager vissa av kontrollstyrelsens nuvarande uppgifter med avseende å vinstkvantiteter
samt]
styrelsens uppgifter med avseende å prissättning och andra ekonomiska för-j
hâllanden beträffande utminutering och utskänkning av rusdrycker. Hos
kontrollstyrelsen skall fortfarande kvarstå ärenden beträffande alkoholbe-
skattning, vissa utskänkningsrestriktioner, tillämpningsföreskrifter angåen-
de vinstkvantiteter, försäljning av sprit och andra alkoholhaltiga varor föri vissa särskilda ändamål samt vissa ärenden angående handeln med skatte-l fri sprit m. m.
Försäljningsorganets uppgifter och organisation Huvuduppgiften för det nya försäljningsorganet blir att ensamt 1
handha]
utminuteringen av rusdrycker och därmed sammanhängande organisations-j
spörsmål, att bedriva rörelsen på ett ur ekonomiska synpunkter tillfredsställande sätt, att bevaka statens fiskaliska intresse beträffande denna verksamhet samt att efterkomma i allmän författning och eljest meddelade
före-j
skrifter rörande registrering och kontroll av köpare av rusdrycker.
j
Arbetsuppgifterna inom de olika leden i riksbolaget torde i stort sett kun?
na angivas på följande sätt.
1 Den centrala ledningen
1) Utfärdande av allmänna bestämmelser beträffande detaljhandeln
(frå-å
gor angående landets indelning i försäljningsdistrikt, öppnande av utminu-
teringsställen och dessas förläggning m. m.) samt överinseende och kontroll över underställda organs i allmänhet.
förvaltning
2) Organiserandet av partiinköpen av rusdrycker samt handhavandet av de tekniska och ekonomiska mellanhavandena med även-
partihandelsbolaget
som annan av beskaffenhet att böra ske centralt.
upphandling
3) Fastställande av försäljningspris för rusdrycker ävensom utskänk-
ningspris och övriga ekonomiska villkor för utskänkningen, allt enligt i
all-j
män författning eller i avtal med staten reglerad eller
befogenhet enligt
avg
kontrollstyrelsen utfärdade föreskrifter; kontroll över utskänkningen medgf avseende å vinstkvantiteter och kostnadsersättningar.
4) Inlevererande till statsverket av vissa rusdrycksskatter och andra dithö- j rande statsinkomster i därför bestämd ordning samt i bevakande av!
övrigt
statens fiskaliska intresse beträffande detaljhandeln med
rusdrycker.
5) Ekonomiska frågor av principiell och mera omfattande vikt rörande
distriktsförvaltningarna och försäljningsställena (fastighets-, byggnads- och lokalinredningsfrågor m. m.).
p 6) Personalfrågor (grunder för anställningsförhâllanden samt avlöning pensionering av personal, kollektivavtal, utbildning m. m.).
?och
i 7) Övervakning av tillämpningen av meddelade föreskrifter rörande re-
gistrering och kontroll av köpare av rusdrycker.
8) Inköpsregistrering.
9) Försäljningsstatistik samt statistik rörande bolagets ekonomi och personal.
Distriktsförvaliningama
Distriktsförvaltningarna har att såsom riksbolagets underordnade förvalt-
ningsorgan utöva de funktioner, som enligt bolagets bestämmande icke bör
utövas centralt, exempelvis löpande inköp från partihandelsbolaget för de underlydande utminuteringsställenas räkning samt försäljning av rusdryc-
ker, kontroll över försäljningsställena, redovisning och inleverans av medel
till riksbolaget, anställande och av
löpande fastighetsfrågor, entledigande
personal i den mån sådant med till karaktär icke
hänsyn befattningens
ske centralt av riksbolaget, beredning av ärenden som skall avgöras
[bör
av riksbolaget samt den av m. m., som kan
registrering rusdrycksköpare
komma att åläggas distriktskontoren. Distriktsförvaltningarna skall vidare
utöva den löpande tillsynen över utminuteringsställena.
Utminuteringsställena
Dessa skall omhänderha försäljningen av rusdrycker till allmänheten och till restaurangerna. I
Organisation
Riksbolaget
Inom riksbolaget skall finnas en styrelse bestående av 6 leda-
exempelvis
möter med 3 suppleanter samt en verkställande direktör. Till den centrala ledningen knytes förvaltningspersonal för kameralt arbete samt för revi-
och inspektionsverksamhet. verksamhet regleras
åsions- Riksbolagets genom
avtal mellan staten och samt mellan staten och
;särskilda bolaget aktieägar-
fna. Ett närmare förslag till lösning av dessa frågor har utarbetats av
bespa-
jringsberedningen, vars förslag i stort sett synes kunna läggas till grund för åorganisationen (se s. 83). I motsats till vad föresla-
besparingsberedningen
ggit bör dock Kungl. Maj :t utse majoriteten av De nu-
styrelseledamöterna.
jvarande systembolagen torde i detta fall kunna tjäna som förebild.
s
Distriktsförvaltningarna
i o1n distriktens antal och bör till föremål för när-
Frågan omfattning göras
;mare undersökning och det torde närmast ankomma
på riksbolaget självt taga ställning till lokalorganisationens Vid sina har
mtt omfattning. kalkyler
ikommittén utgått från att riket indelas i ett tiotal distrikt. ›
Varje distriktskontor ledes av en distriktschef, som biträdes av
erforderligt befattningshavare.
,antal
I
Utminuteringsställena
Dessa organiseras i stort sett samma sätt som hittills med föreståndare
på
samt butiks- och lagerpersonal. I vissa av de större städer, som har ett flertal utminuteringsställen men där distriktskontor icke kommer att finnas, torde kunna huruvida icke försäljningen är av sådan stor-
ifrågasättas leksordning, att en särskild platschef lämpligen bör anställas exempelvis för samordnande av transporter, försäljning till restauranger, försändnings-
verksamhet m. m.
Inköpsregistrering
Inköp kan när som helst och i vilken utminuteringsaffär som helst göras av person över 21 år, som icke är upptagen i, en tryckt spärrlista, gällande: för hela riket. Förhandsanmälan är sålunda icke erforderlig. Två register?) föres, båda centralt för hela riket. Det ena utgöres av en förteckning överl dem, som beslut av länsnykterhetsnämnd är avstängda från
enligt inköps-j
rätt eller har begränsad sådan (spärrlistan). Det andra utgöres av de maski-l nellt sammansorterade rekvisitionsblanketterna och är alltså samtidigt
etti‘
register över köparna och över deras inköp (registreringscentralen). Köparen legitimerar sig med sitt medborgarkort eller annan legitimations-
j handling, av vilken födelsenumret framgår. Med hjälp av födelsenumret kan kontroll ske att vederbörande ej är upptagen i spärrlistan. Kontroll överl
kan vidare erhållas genom jämförelse mellan namnteckningen på
köparen rekvisitionsblanketten och namnteckningen på legitimationshandlingen.
i
Legitimationshandling. i
Vid utarbetandet av organisationsförslaget har förutsatts, att det i folk-t
bokföringsförordningen föreskrivna medborgarkortet skulle vara
utfärdati
vid ikraftträdandet av den nya utminuteringslagstiftningen. Vid samråd med 1949 års folkhokföringssakkunniga har kommittén emellertid erfarit att
förslag från de sakkunniga möjligen kan komma att framläggas,
syftandel
till en sådan av folkbokföringen att medborgarkortet icke blir för
lösning
folkbokföringsändarhål behövligt. I varje fall synes det sannolikt att tid-
för kortens utfärdande kommer att förskjutas avsevärt. Det har
punkten
därför ansetts nödvändigt att överväga användbarheten av annan legitima-
tionshandling. bygger på principen att köparen legitimerar sig med Registreringssystemet en legitimationshandling, som innehåller dels uppgift om köparens födelse-
nummer, dels bestyrkt namnteckning. Med hjälp av födelsenumret kan kon-g troll ske att vederbörande icke är upptagen i spärrlistan. Födelsenumret kan även användas för all övrig registrering och gör därigenom särskilt
kund-j
nummer överflödigt samt möjliggör en enkel registrering av inköpen me- L delst hålkortsmetod. Föreskrift att köparen skall avlämna undertecknad rekvisitionsblankett vid varje inköp ger möjlighet till kontroll av köparensf
identitet genom jämförelse mellan namnteckningarna på legitimationshand-
lingen och rekvisitionsblanketten.
Av de båda nu nämnda kraven på legitimationshandlingen är det på upp-
l,
om födelsenummer ovillkorligt. Genomförbarheten av detta registrerings-
gift
system är helt beroende av möjligheten att registrera inköpen och verkställa
slagning i spärrlistan med ledning av ett nummer. Därest ej _födelsenumret
»kommer till användning, måste ett särskilt nummerregister uppläggas, vilket för med sig krav på dels central förhandsregistrering av alla köpare (efter ansökan eller anmälan), dels ett särskilt bevis om inköpsrätt och kundnummer att uppvisas vid varje inköpstillfälle. Därmed skulle förutsättningarna för detta organisationsalternativ icke längre gälla. Man måste därför utgå från att födelsenumret användes för kontroll i spärrlistan och registrering av inköpen oberoende av om medborgarkort utfärdas eller ej.
Födelsenumret finnes på varje persons plåt i registret hos länsbyråerna för folkbokföringen. Vidare finns det på åtskilliga avtryck av dessa plåtar
ex. i avtryckskortsregistret hos pastor, på skattsedlar, i röstlängden,
;(t.
åmantalslängden etc.). Det torde alltså ——såsom nedan närmare skall utveck-
las ——finnas goda möjligheter att i annan ordning än genom medborgarkort förebringa legitimation med uppgift om födelsenumret. Dessa möjligheter
komma att avsevärt ökas, sedan födelsenumret mera allmänt trängt
synes
!igen0m som medel för identifiering.
Vad beträffar det andra kravet legitimationshandlingen, nämligen be-
E på
namnteckning, synes detta icke böra göras ovillkorligt.
istyrkt
Föreskriften att köpare skall avlämna undertecknad rekvisition förutsät-
ter att den som obehörigt utnyttjar annans legitimationshandling också ,måste förfalska dennes namnteckning. Att detta är straffbelagt kan lämppåpekas på blanketten. Obenägenheten för en sådan handling torde
lligen
vara så stark att relativt få personer torde vara beredda till den. I de fall då
Eköparen är känd för butikspersonalen är dessutom kravet på legitimation namnteckning orimligt. Det bör här påpekas att man enligt nuvarande
*praxis kan genom företeende av flyttningsbetyg eller åldersbetyg (utan namnteckning) fâ ut postens legitimationskort. Körkortet är icke försett med
:namnteckning men gäller likväl som legitimation vid lyftande av mycket
?stora penningsummor hos postverket. Fotografiet på körkortet är ofta värdew
ålöst ur legitimationssynpunkt. Krav på bestyrkt namnteckning på legitimationshandlingen (eller ev. på
annan samtidigt företedd identitetsuppgift) synes alltså böra ställas endast ii vissa speciella fall, t. ex. då okänd kund vill stort
göra anmärkningsvärt
finköp eller kunden eljest genom sitt väcker misstanke om att
uppträdande
*söka göra illegitima
inköp. Några tänkbara legitimationshandlingar skall här angivas.
p Flyttningsbetyg (i Stockholm), dldersbetyg. Dessa kommer att förses med iuppgift om födelsenummer. Intill dess så sker, kan pastor lätt
på begäran uppgift härom. Anledning att fordra bestyrkt vid före- Einföra namnteckning
ateende av sådan handling synes ej finnas, då man med användande därav ?kan få ut andra legitimationshandlingar, t. ex. postens identitetskort.
Pass. Passformuläret fastställes av chefen för Om
inrikesdepartementet.
formuläret i framtiden fastställes på sådant sätt att födelsenumret införes, ,vilket inte torde få anses uteslutet, erbjuder här en
sig fullgod legitimation.
.l
i
Körkort. Vid utfärdandet av nya körkort kan födelsenumret lätt införas
i,
samband med det obligatoriska angivandet av födelsedatum, eftersom fö-å delsenumret skall finnas i körkortssökandens åldersbetyg och därifrån in-
föres i körkortsregistret.
Postens identitetskort utfärdas enligt internationella bestämmelser, som angiver vilka uppgifter som skall finnas i kortet. I dessa finnes dock en klausul, som säger att varje land äger medtaga de uppgifter i kortet, som
är erforderliga för den inrikes posttrafiken. Uppgifter kan därför möjligen
medtagas med åberopande av denna klausul. Värdet av postens identitetskort torde avsevärt ökas, om det kompletteras med födelsenummer.
Skattsedel el. dyl. handling (t. ex. skattekortl eller utdrag ur röstlängd),
i
som innehåller uppgift om födelsenumret, synes vara fullt tillräcklig endast 1 då köparen är känd och legitimationen endast behöver avse födelsenumret. Sådan handling bör emellertid ha stort värde i kombination med t.
ex.j
körkort, om detta icke innehåller födelsenumret. 1
Avtryckskort av folkbokféringspldten. Under förutsättning att medborgar-
l
kort icke utfärdas, har tidigare övervägts bl. a. att utsända avtryckskort av
g
folkbokföringsplåten till alla medborgare. Detta avtryckskort skulle emellertid icke komma att hållas aktuellt genom anteckningar om ändrade förhållanden (t. ex. vid giftermål, namnbyte, flyttning) utan skulle huvudsakligen tjäna som en information för vederbörande om bl. a. födelsenumret. Om, i
detta kort gives en lämplig utformning och förses med namnteckning, torde
i
det kunna användas som legitimation för förevarande ändamål även avi person, som icke är känd för butikspersonalen.
För den, som icke innehar körkort eller annan ovan nämnd hand-
pass, ling men vill utan större kostnad ha en för rusdrycksinköp giltig legitima- s
tionshandling med längre varaktighet än ett åldersbetyg, bör det finnas en i
möjlighet att hos folkhokföringsmyndighet (pastor eller länsbyrå) rekvi-
rera avtryckskort, vilket bör utformas så att det kan godtagas såsom
legiti-
mation för här avsett ändamål (t. ex. vara försett med namnteckning).
Legitimationshandling bör ej få utlämnas av riksbolaget, då
härigenom
sannoliktskulle tillskapas en ny form av legitimationshandling, som skulle få användning på flera områden. Bortsett från de psykologiskt ogynnsamma verkningar en sådan särskild legitimationshandling skulle kunna få, bör en handling av denna art utfärdas av en myndighet och icke av ett organ av
systembolags natur. Som framgår av det ovanstående torde erforderlig legitimationshandling;
(för känd bevis om födelsenummer) som innehavas av i
köpare regel köparna
eller i varje fall med lätthet kunna anskaffas. Sedan födelsenumret vunnit ökad användning inom olika områden, torde innehavet av handling, som bestyrker såväl detta som identiteten, bli allt vanligare. Praxis torde
också
‘ 1949 års uppbördssakkunniga har föreslagit att vid debetsedel avseende preliminär skatt skall vara fogat ett skattekort, upptagande bl. a. å debetsedeln angivna uppgifter angående den i skattskyldige. Enligt de sakkunnigas förslag skulle sålunda födelsenumret komma att finnas angivet på såväl skattekortet som debetsedeln. Kortet frånskiljes av arbetstagaren innan debetsedeln överlämnas till arbetsgivaren. Se Betänkande med förslag till vissa ändringar i uppbördsförfarandet I och II (SOU 1950: 7 sid. 90 samt 1952: 1 sid. 27 och 289).
utvecklas på sådant sätt, att en smidig tillämpning av legitimationskravet
kan ske utan att större risker för försäljning till obehöriga behöver uppstå.
Inköpsförfarandet
a) Personligt inköp. Vid inköp av rusdrycker avlämnar köparen egenhän-
digt undertecknad rekvisition försedd med uppgift om önskad kvantitet
resp. vin eller starköl. Legitimationshandlingen uppvisas. Vespritdrycker
derbörande funktionär kontrollerar i en spärrlista att den köpande icke är
och -- om är försedd med
spärrad legitimationshandlingen namnteckning
— att överensstämmer, samt antecknar eller markerar
namnteckningarna enligt »mark sensing-metoden» på rekvisitionen med ledning av legitima-
tionshandlingen födelsenummer och ev. en sifferbeteckning för kyrkobokföringskommunen (den sistnämnda endast då detaljerad statistik önskas),
samt uträknar de önskade varornas pris. Inköpsrekvisitionen kassaregistreras (datum och pris). Kvitto tillställes köparen. Sedan inköpsrekvisitionerna
använts för den kamerala kontrollen, översändes dessa till registreringscen» tralen för omedelbar inköpsregistrering och statistisk bearbetning (se vidare
bilaga nr 1).
b) ombud. Person, som 18 år och som inte själv av-
Inköp genom fyllt
stängts från inköpsrätt, äger göra inköp för annans räkning mot företeende av uppdragsgivarens egenhändigt undertecknade rekvisition eller fullmakt från denne att underteckna rekvisition samt i båda fallen uppdragsgivarens
Förfarandet vid ombudsinköp blir i lika med
legitimationshandling. övrigt
det under a) skisserade förfarandet.
c) rekvisition. Person, som önskar varor sända till ut:
Försändning på lämningsställe, post-, järnvägs-, omnibus- eller ångbåtsstation, har att till. närmast belägna utminuteringsställe insända egenhändigt undertecknad
rekvisition, försedd med födelsenummer, uppgift om den adress, under vilken varorna skall sändas samt likvid för rekvirerade varor. Förfarandet vid utminuteringsaffären blir lika med det under a) nämnda, med det undantaget att identifieringskontrollen göres av den som slutligt utlämnar varan» till rekvirenten. Översändandet av varorna sker på samma sätt som hittills, varvid födelsenumret utsättes på försändelsen. Vid utlämnandet legitimerar sig köpare eller ombud på sätt som under a) sägs, varvid funktionären kontrollerar att numret å försändelsen överensstämmer med numret å legitima-
tionshandlingen.
Utländska medborgares inköp av rusdrycker
Enligt 1946 års folkbokföringsförordning skall utlänning, som mer stadig-
varande vistas här i riket, kyrkobokföras i den församling, i vilken han är
bosatt samt tilldelas främlingskort (motsvarighet till medborgarkort). Därigenom torde ruisdrycksförsäljningen till här bosatta utlänningar kunna ord-
nas på samma sätt som till svenska medborgare. För underlättande av kontrollen över här boende utlänningars kyrkobokföring torde den ordningen böra införas att utländsk medborgares kyrkobokföring antecknas i dennes
pass. Om medborgarkort (främlingskort) ej utfärdas, bör alla utlänningars
inköp registreras med användning av passets littera och nummer (sei
nedan).
Utlänning, som tillfälligt vistas i riket såsom turist eller för affärsuppdra eller liknande skall kunna göra inköp mot uppvisande av pass. I likhet med svenska ifyller utlänningen en rekvisition samt undertecknar
medborgare
den med sin I stället för födelsenummer antecknar affärs-
namnteckning.
personalen passets littera och nummer samt köparens nationalitet. Danskar, finnar och norrmän, som skall vistas i riket högst tre månader, är numer befriade från skyldigheten att innehava pass. Man torde emellertid kunna
kräva att även sådana utlänningar kan legitimera sig vid rusdrycksinköp
och styrka namn, nationalitet och födelsedatum. (Affärspersonalen antecknar eller markerar på rekvisitionen födelsedatum, bokstav för nationaliteten, siffra för kön och begynnelsebokstaven i efternamnet.) Härigenom ges möj-
till och viss kontroll även över icke kyrkoskrivna utlän-
lighet registrering
ningars inköp. Att helt avstå från denna kontroll torde icke vara lämpligt med hänsyn till risken för överlåtelser.
Rekvisitionemas bearbetning
Till registreringscentralen inkomna rekvisitioner hålkortsbehandlas. Rekvisitionerna insorteras därvid maskinellt i ett register uppställt efter födelsenummer. Detta register kommer sålunda att bestå enbart av rekvisitionsblanketterna sorterade :så att samtliga blanketter för en och samma köpare förvaras tillsammans. Denna sammansorterin-g kan vid behov ske inom 10
efter i
dagar inköpet.
Rekvisition från sorteras efter nationalitet och passnummertâ
utlänningar
(födelsedatum).
Vid förfrågan från nykterhetsnämnd angående en persons inköp framta-
ges dennes rekvisitioner samt maskinellt en summerad inköps-
upprättas
tablå. Denna tablå översändes (ev. tillsammans med rekvisitionerna) till vederbörande nykterhetsnämnd. I registret insättes ett summakort i stället för de rekvisitionerna. En av detta kan
uttagna expedition slag göras omgående
samma dag. Även polismyndighet bör ha rätt att rekvirera inköpsuppgift. I
så fall bör emellertid kopia på uppgiften sändas till länsnykterhetsnämnden.
De stansade rekvisitionerna utgör underlag för statistisk
bearbetning
och kan även användas för olika kontrollåtgärder. Sålunda kan enkelt kontrolleras om utminutering ägt rum till personer, som upptagna spärr-
är på
listan. (Se vidare bilaga nr 1.)
ä
Spärrlista
Inköpsrätten i samtliga utminuteringsaffäreri riket att nödvändiggör en: för hela riket gällande spärrlista finnes tillgänglig i varje affär. Denna
tryc-l
kes» centralt en gång i månaden på grundval av ifrån länsnykterhetsnämnder?” na erhållna uppgifter. Spärrlistan innehåller endast födelsenummer samt_ första bokstaven i efternamnet och är uppställd såsom sid. 131 visar. Bråds-“i kande spärrar kan lokalt åstadkommas genom anteckningar i spärrlistan
vid utminuteringsaffärerna.
i
åBegz-änsad inköpsrält.
I de då en anses böra komma till
undantagsfall begränsad inköpsrätt an-
i vändning (jfr principbetänkandet s. 135), torde förfarandet kunna utformas
exempelvis på följande sätt. Länsnykterhetsnämnden bestämmer den kvan-
titet (och vin), som vederbörande konsument får
spritdrycker inköpa per
månad (eller vecka), samt en viss där får
utminuteringsaffär, inköpen äga
rum. Konsumentens nummer i och så snart denna distri-
intages spärrlistan
buerats utmärkes i den bestämda affärens att vederbörande
exemplar har begränsad inköpsrätt, t. ex. genom av numret med rött.
understrykning
Samtidigt upplägges minutkort med om den tillåtna
uppgift inköpskvanti-
teten. På kortet antecknas alla av den ransoneradevaran
inköp (alltså ej
vininköpen om dessa ej maximerats). Vederbörande blir sålunda i
spärrad samtliga övriga affärer. Genom denna kan ett särskilt
anordning inköpsbe-
vis undvikas. Länsnykterhetsnämndens beslut tillställes
utminuteringsaffä-
och vederbörande konsument. Den tills
:ren begränsade inköpsrätten gäller
(vidare, till dess länsnykterhetsnämnden meddelat beslut in-
nytt i ärendet, nebärande återgång till fri eller hel
inköpsrätt avstängning.
Kostnadsberäkning
Kostnaderna för med rörande alkohol-
kontrollstyrelsens befattning frågor
åbeskattningen samt utskänkningen beräknas till
överslagsvis belöpa sig
000 kronor.
§70
i De centrala kostnaderna för innefattande arvode till
riksbolaget, styrelse
revisorer, löner till den centrala och kon-
[och förvaltningspersonalen, hyror
gtorskostnader, torde kunna och med viss av kostnaderna
överslagsvis ledning ;iför kontrollstyrelsens -första byrå och centrala Sveriges restaurangaktiebo-
;lags huvudförvaltnings i kostnader beräknas till 400 000 kronor
årligen. Enligt föreliggande förslag skall ingen som helst ske vid registrering
idistriktsförvaltningarna. Dessa kommer endast att få som
arbetsuppgifter,
lsammanhängei med försäljning och administration. Vidare kommer de vid ;ibutikerna nu förekommande att varför
kundregistren bortfalla, försälj-
lningsställena kommer att avlastas arbete.
Registreringsuppgifterna samt uppgiftslämnandet till
nykterhetsvården jhandhaves av en för hela riket gemensam maskincentral. (Ev. kan viss
för statsverket att
Ekostnadsbesparing uppnås genom disponibel stansnings-
?kapacitet hos postens lokala i
källskatteavdelningar tages anspråk.)
De verkliga kostnaderna för är beroende bl. a.
E registreringen på antalet
samt på i vilken nykterhetsnämnderna kommer att
;inköp utsträckning göra
gförfrågningar vid centralen. Kostnaderna är även i viss mån beroende av
Evilket maskinsystem som väljes.
Här nedan har en av kostnaderna
gjorts beräkning med utgångspunkt
ifrån 36 miljoner år och 100000 rekvisitioner från
inköp per nykterhets-
bämnder. Vidare har räknats med att kommer att omfatta 0:a
spärrlistan
000 nr. Lönen har beräknats till
+50 per befattningshavare 6000 kronor i
enomsnitt. Personal och maskinbehov har beräknats med av erfa-
ledning
P-enheterna hos postverket.
9-512362 ‘
För statistiken har beräknats fem sänskilda hos registre-
befattningshavare
ringscentralen.
till 61 inklusive vid re-
Årslön befattningshavare arbetsledning
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 366 000 kr.
gistreringscentralen
Lokalkostnader för . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 000 ›
registreringscentralen
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 240 000 » Rekvisitionsblanketter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71 000 » M-askinkostnader (hålkortsmaskiner) av . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45 000 »
Tryckning och distribution spärrlista
Kontorsmateriel och . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 000 »
trycksaker
Porton och m. m. för och
telefonavgifter regivstreringscentralen
distriktskontoren vid med .. 40 000 »
befattning inköpsregistreringen
Summa Kr. 792 000
Beträffande kostnaderna för har —— med viss ut-
distriktsförvaltningama
från de nuvarande kostnaderna för de kamerala avdelningarna
gångspunkt
vid —— verkställd undersökning lett till, att dessa kostnader
systembolagen
ooh kontorskostnader kostnader för tran-sporter m. m.) (löner, hyror jämte skulle kunna överslagsvis till 2 000 000 kronor årligen.
uppskattas
Kostnaderna för (löner, hyror, värme, underhåll
utminuteringsaffärerna och reparationer, utgifter för den kostnadsfria försändningen, emballage
m. beräknas komma att till samma belopp som för när-
m.) uppgå ungefär
varande, d. v. s. cirka 15,2 miljoner kronor.
sammanlagt
ovanstående skulle kostnaderna för och den till-
Enligt kontrollstyrelsen
tänkta ställa på följande sätt:
försäljningsorganisationen sig
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70 000 kr.
Kontrollstyrelsen
Riksbolaget
kostnader . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 400 000 » Centrala Kostnader för . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 792 000 »
registrering
Kostnader för . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 000 000 »
distriktsförvaltningen
Kostnader för . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 200 000 »
utminuteringsaffärerna
Summa Kr. 18 465000
I ovanstående kostnader, för vilka år 1949 som basår, har icke in-
tjänat
räknats för skatter eller motsvarande de nuvarande
några utgifter utgifter kostnader för utskänkning genom allmänt restaurangbolag systembolagens
eller annan överlåten utskänkning. Å motstående sida upptages ett exempel på en sida ur den tryckta spärr-
listan.
Siffrorna 05 överst och på uppslagsskärningen angiver att samtliga spärrade, som är födda 1905. Siffrorna 01, 02, 03 etc. ovanför kolumnerna betecknar upptages på sidan, födelsemånaderna januari, februari, mars etc. Först-a siffrorna i kolumnerna angiver födelsedatum, de tre nästa ordningsnummer enligt födelsenumrets princip. Bokstaven efter nummer i efternamnet. Denna är icke absolut nödvarje är begynnelsebokstaven vändig, men har medtagits för att ytterligare reducera felrisken. i spärrlistan och innehåller 425 spärrade. Då spärrlistan beräk- Exemplet är en genomsnittssida nas komma att innehålla cza 50 000 personer, skulle den sålunda, om den tryckes i exemplets format, få en storlek av mellan 100 och 150 sidor. Troligen kommer det dock att visa siglämpligt med ett något större format, varvid antalet sidor minskar i motsvarande mån. De yngsta (under 30 år) och de äldsta årsklasserna (över 60 år) torde komma att utvisa ett mindre antal spärrade och medelåldrama (omkring 40-50 år) ett större antal spärrade än genomsnittet (exemplet).
å 16 919 M N) N? 17 êê
13 21 mä
18 223 L 14 22 15 19 619 M O5 23 16 20 017
17 21 215 22 327 01 005 N) 18 23 133 02 073 (X3 24 177 19 25 463
03 203 oooozhmwwozxrrzgomw>mmuc
27 26 193
28 27 179
K1?-‘3-‘[OD-‘®®-J-J-‘lODS.)JL\)|d©GDO}I-4©©L\3-l®ph(,\3©u;>—A)_Ap_A© mwH833maze$s3$::a$382$ass£2$a38
28 417
809 E 01 0° 3 909 F 02 29 135 V 239 Y
Cwaooov~mmcumZzxwwvorhmovwppmoomrnwuq
30 125 A
03 o: qF* 31 145 S
Bugu.t15[’_ssBe[sddQ
18 009 05 06 06 19 165 01 019 O 097 0
’UOOV’LCtUC!>-3>20 121 J 02 217 P €OOiV
21 143 R 389 D 03 467 E 666 E 28 04 333 F 29 477 G
& 16 811 H 22 471 V ooo>«cvzzFFHm0WmmU>O§Fwmn>w 05 169 C
Alternativ II
(På kommitténs utarbetat inom kontrollstyrelsen)
uppdrag
Förutsättningar
bibehålles, men antalet reduceras till 24, omfattande vart-
Systembolagen
d-era ett län; dock att Stockholms stad och Stockholms län skall ha gemensamt till visst bestämt utminuteringsställe
systembolag. Köpare anknytes
efter anmälan att han önskar Kundkontrollen knytes till det
inköpsrätt. vid vilket kund finns registrerad. Systembolagens utminuteringsställe varje
nuvarande befattning med utskänkningen bibehålles, varigenom systembolagen alltså blir bärare av rättigheterna.
i stort sett såsom för närvarande med avseende
systembolagen organiseras
antagande, val av styrelse m. m. Kontrollstyrelsen förutsättes på bolagens bibehålla tillsynen över bolagen.
En koncentration av de nuvarande systembolagen till 24 försälj-
ifrågasatt
torde komma att medföra icke beträf-
ningsenheter oväsentliga besparingar
fande bl. a. arvoden till revisorer och siffergranskare
styrelseledamöter,
samt löner till direktörer och kamrerare. Vidare torde försäljningsorganens kamerala kunna inskränkas en dylik koncentration. Därtill
personal genom kommer vissa i lokal- och kontorskostnader.
besparingar
Under att de blivande försäljningsorganens huvudkontor för-
förutsättning
lägges till residensstäderna, skulle de nuvarande systembolagen i Eskilstuna, Norrköping, Västervik, Ystad, Lund, Hälsingborg, Uddevalla, Borås, Skövde,
Hedem-ora, Hudiksvall, Sundsvall, Sollefteå, Örnsköldsvik, Skel- y
Lidköping,
lefteå och Haparanda komma att indragasñ
Inköpsförfarande m. m.
Person, som önskar rusdrycker å visst utminuteringsställe inom
inköpa
det där hans kyrkobokföringsort är belägen, avlämnar
försäljningsområde,
härom till utminuteringsstället eller till huvud-
skriftlig inköpsanmälan
kontoret. I anmälan lämnas uppgift om fullständigt namn, födelsetid, yrke, civilstånd, och samt i förekommande fall
kyrkobokföringsort postadress
uppgift om det försäljningsområde, där vederbörande tidigare varit registrerad såsom kund.
anmälningen skall kunden skriva sin namnteckning på ett inköps-
_Vid
lcort, anordnat för anteckning av kvantiteter spritdrycker och vin.
inköpta
I lämnade kontrolleras med ledning av de
anmälningen personuppgifter register, som finns hos länsbyrån för folkbokföringen. Har inflyttning nyligen ägt rum till försäljningsomrâdet, antecknas upp-
gift om det eller de försäljningsområden, inom vilka vederbörande tidigare
varit kyrkobokförd. Systembolaget förfrågar sig hos länsnykterhetsnämn-
1 Det är inte nödvändigt att förlägga bolagets huvudkontor till residensstaden. Om hänsyn till lokaler eller kommunikationer motiverar en annan förläggning bör detta undantagsvis kunna ske. Helst bör dock Systembolag och länsnykterhetsnämnd finnas på samma ort.
den huruvida hinder mot till i Det
föreligger försäljning personen fråga.
förutsättes att sådan i klara :fall besvaras —— i
förfrågan omgående regel
muntligt —— och att remiss från länsnykterhetsnämnden till lokal
nykterhets-
nåmnd äger rum endast beträffande person, som enligt länsnykterhetsnämn-
dens anteckningar har allvarliga men av annykterhetsanmärkningar någon
ledning icke anses kunna omedelbart avstängas från Har
inköp. inflyttning
skett till försäljningsomrädet under de senaste åren,
göres undersökning
även hos och länsnykterhetsnämnden i om-
försäljningsorganet föregående
råde. I förekommande fall avregistreras hos det förra personen systembolaget. Därest vederbörande icke spärrats för tillställes
i inköp, utminuteringsstäl-
let inköpskortet. Vid huvudkontoret upplägges för av full-
portfölj förvaring
stämplade inköpskort samt registerkort (centralkort) över utfär-
samtliga
dade inköpstillstånd. På och centralkort antecknas full-
inköpskort, portfölj
ständigt namn, födelsetid och adress samt födelsenummer eller kundnummer (ur särskild nummerserie för om ett sådant
varje utminuteringsställe,
förfarande skulle visa sig mera
ändamålsenligt).
Person, vilken registrerats såsom kund, tillställes ett häfte rekvisitionsblanketter, försedda med födelsenummer eller annat kundnummer. Inköpskorten ordnas på i och bildar ett
utminuteringsstället nummerföljd
inköpsregister. I detta register markeras meddelad inav nykterhetsnämnd
köpsspärr. Fullstämplat inköpskort insändes till Systembolagets kontor, som
(iversänder nytt inköpskort till
utminuteringsaffären.
Vid kontoret ordnas centralkorten alfabetiskt efter efterpersonernas blanketter, försedda med födelsenummer eller kundnummer.
annat
Gift kvinna förutsättes kunna bli såsom kund samma sätt registrerad på som man eller ogift kvinna. Om önskar om viss nykterhetsnämnd uppgift familjs rusdrycksinköp, måste nämnden alltså hos inhämta
Systembolaget
uppgift om samtliga till ålder komna
myndig familjemedlemmars i11köp.
a) Personligt inköp.
Vid inköp av rusdrycker avlämnar undertecknad
köparen egenhändigt
rekvisition, försedd med uppgift om önskad kvantitet vin
spritdrycker resp.
(för köpare, som icke medför rekvisitionsblanketthäftet, tillhandahålles
på
försäljningsstället allmän blankett, vilken har att anteckna sitt
på köparen
kundnummer). På rekvisitionen antecknar vederbörande funktionär de önskade varornas kontrolleras mot På
pris. Namnteckningen inköpskortet.
detta eller antecknas för hand datum för samt kvantiteten
stämplas inköpet inköpta rusdrycker. Inköpsrekvisitionen kassaregistreras (datum och pris).
Sedan inköpsrekvisitionerna använts för den kamerala arkiveras kontrollen, desamma ordnade i
datumföljd.
b) Inköp genom ombud. Person, som fyllt för annans mot
18 år, äger göra inköp räkning föreg
i teende av undertecknade Vid in-
uppdragsgivarens egenhändigt rekvisition.
j köpet skall ombudet anteckna sitt namn på rekvisitionen. (Uppdragsgivaren j kan också utfärda fullmakt för ombudet att underteckna Förrekvisition.)
farandet vid blir i lika med det under a) skisserade för-
omhudsinköp övrigt
f arandet.
c) Försändning på rekvisition
Person, som önskar varor sända till särskilt inrättat utlämningsställe eller t, till post-, omnibus- eller ängbåtvsstation, har .att till sitt utminute-
järnvägs-,
insända undertecknad rekvisition, försedd med upp-
ringsställe egenhändigt
om den adress, under vilken varorna skall sändas, samt likvid för rekvi-
gift
rerade varor. Förfarandet vid blir lika med det un-
utminuteringsaffären
der a) nämnda.
Inköp under kortare tid hos annat systembolag
till inom annat område stämplas på ett
Medgivande inköp systembolags
antal för viss sökande, sedan kontroll skett
inköpsrekvisitioner gällande att vederbörande icke av nykterhetsanmärkning. För varje spärrats på grund
rekvisitionsblad kan eventuellt en viss avgift uttagas. När inköp
stämplat
inom annat översändes använd rekvisitionsblan-
gjorts systembolagsområde kett till hemortsbolaget.
Utländska medborgares inköp av rusdrycker
till som är kyrkobokförda i Sverige, Rusdrycksförsäljningen utlänningar,
torde kunna ordnas på samma sätt som till svenska medborgare.
Beträffande utlänning, som tillfälligtvis vistas i riket såsom turist eller för eller liknande, torde det kunna så ordnas, att inköp får
affärsuppdrag
göras i vilken utminuteringsaffär han önskar mot legitimation medelst pass. I likhet med svenska medborgare en rekvisition samt un-
ifyller utlänningcn
dertecknar den med sin namnteckning. På rekfisitionsblanketten antecknar A affärspersonalen passets littera och nummer samt köparens nationalitet.
och för vilka numera bort- i Även de danskar, finnar norrmän, passtvånget
tagits, bör vid rusdrycksinköp kunna legitimera sig och styrka namn, födel-
sedatum och nationalitet. Affärspersonalen antecknar födelsedatum och nationalitet på rekvisitionsblanketten. Rekvisitionsblanketter från utlänningar, som köpt mot pass eller annan legitimationshandling, översändes till systembolaget i Stockholm för registrering. Om erfarenheterna skulle ge vid handen att ett strängare förfarande erfordras beträffande dansk, finsk och norsk gränsbefolkning, synes hinder ej möta att införa dylika strängare regler (inköpsanmälan och bundenhet till viss affär).
Beräkningar angående behovet av arbetskraft
Grundläggande för beräkningen av systembolagens behov av arbetskraft
för de med registreringen förenade arbetsuppgifterna är dels länsnykterhets-
nämndernas behov av uppgifter om rusdrycksinköp m. m., dels den gränsdragning, som göres mellan systembolagens och länsnykterhetsnämndernas
register. Fyllerirapporter och andra handlingar, som belyser en persons nykterhetsförhållanden, bör samlas hos nykterrhetsvårds-organen. Inköpsregistre-
p
ringen däremot bör handhavas av försäljningsorganet.
‘
Systembola.gen bör fortfarande handhava registreringen av inköpen ge-
nom i av från butikerna överlämnade inköpskort, som
insortering portföljer
förbrukats eller å vilka viss större kvantitet inköpts. På framställning av
skall lämna om viss persons in-
nykterhetsnämnd systembolaget uppgift
att tillhandahålla antingen vederbörandes inköpskort eller evenköp genom tuellt ett utdrag beträffande De hos försäljningsorganet förda
inköpen.
över kunderna och deras skulle dessutom utan någon
portföljregistren inköp begränsning vara tillgängliga för eventuella specialundersökningar.
Rent bör vidare — i likhet med vad nu
rutinmässigt butikspersonalen
är fallet ~— till Systembolagets kontor (för vidare befordran till länsnykterhetsnämnden) meddela iakttagelser angående kundkret-
anmärkningsvärda
sen och dess inköp.
För att erhålla en för av den arbetskraft, som
utgångspunkt beräkningen
ovan skisserade registreringsfömfarande kommer att kräva, har kommittén funnit det erforderligt, att undersöka omfattningen av det arbete som påkallas av den nuvarande motboksk-ontrollen. Vid dessa beräkningar har kontrollstyrelsen medverkat. I april 1949 inhämtades uppgifter rörande ar-
betskraftens fördelning på olika arbetsuppgifter på motboksavdelningarna. Undersökningen gav vid handen, att arbetsuppgifterna var fördelade på
följande sätt mellan den till 616 personer uppgående personalen.
Antal
arbetskrafter 1
1) Förbehandling av motboksansökningar (inberäknat överflyttningar) samt effektuering av besluten (slagning i centralregistret, förfrågningar till pastorsämbete och nykterhetsnämnd,
utskrivning av centralkort, minutkort, kommunkort och port-
följ, utställande av motbok samt översändande av denna till
kunden m. m.) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80
2) Handläggning av ansökningar om förhöjd tilldelning (förbehandling, effektuering av beslut, ändring å registerkort och
portfölj, meddelande till sökanden m. m.) . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48
3) Handläggning av ansökningar om extra tilldelning (förbehand-
ling och effektuering av beslut m. m.) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18
4) Handläggning av ansökningar om tillfällig motbok (förbehand-
ling och effektuering av beslut m. m.) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8
5) Handläggning av ansökningar om transportkort . . . . . . . . . . . . 14 6) Handläggning av anhällnings- och sakfällningsuppgifter (slagning i register, utskrivning av centralkort :samt spärrning eller
indragning av inköpstillstånd m. m.) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23
7) Handläggning av uppgifter ang. fattigvård och bidragsförskott (slagning av listor, utskrivning av centralkort, anteckning å centralkort, utskrivning av meddelande angående inskränkning
i inköpsrätt m. m.) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15
8) Handläggning av uppgifter angående ingångna äktenskap
(slagning av listor, samt anteckning ä centralkort m. m.) . . . . 7
‘ Under året helt sysselsatta personer.
Antal
. arbetskrafter 9) av listor utflyttade och döda samt av upp-
Slagning angående
föranledda ändringar å kort m. m. jämte utskrivning
gifterna
av eventuella meddelanden till kunderna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 10) Uhställande av motböcker i stället för förbrukade och förkom-
na; av motbok vid från en affär till annan . . 19
byte överflyttning
11) och i av rekvisitioner samt
Sortering nedplockning portföljerna
och arkivering av äldre rekvisitioner . . . . . . . . .. 101
urplockning
12) av . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. C71
Sortering ombudsdeklarationer
13) av inköpsrekvisitioner i portföljerna (jämte Eftergranskning
av . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55
påföring inköpen) 14) Eftergranskning av inköpen i samråd med nykterhetsnämn-
derna (förberedelse av material till sammanträde samt bear-
av framkomna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 13
betning uppgifter)
15) Beslutsättningsarhete (utfört av annan än verkställande direk-
tör eller styrelseledamot) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 32
16) Diverse arbetsuppgifter på motboksavdelningen (bl. a. övriga
av social natur, mottagning av allmänheten, tele-
utredningar änst, förandet av vissa specialregister, statistikföring, ärenfontj
den teknisk sprit, vaktmästare- och kontorsbudsar-
angående
bete) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 154
Summa arbetskrafter 616
Med från den ovan redovisade har be-
utgångspunkt arbetsfördelningen
hovet av arbetskraft vid det föreslagna registreringsförfarandet beräknats. I det redovisas beräkningarna beträffande de olika arbetsmomen-
följande
ten.
Punkt 1. Det föreslagna registreringsförfarandet kommer att förete vissa likheter med den nuvarande handläggningsgången beträffande ansökningar om in-
Handläggningsförfarandet blir dock avsevärt förenklat. Således kommer köpsrätt. bl. a. förfrågningar hos nykterhetsnämnd samt utskrivning av kommunkort att helt bortfalla. Anteckning å centralkort av uppgifter om personliga och ekonomiska förhållanden samt tilldelning m. m. kommer därjämte att bli överflödig.
räknat 50 procent av den arbetskraft, som för närvarande är sysselsatt med Högt detta arbete, torde erfordras i den blivande organisationen, varigenom personalbehovet beträffande denna detalj beräknas nedgå från nuvarande 80 till 40 personer.
Punkterna 2-4. Dessa arbetsuppgifter kommer att helt bortfalla i den nya organisationen.
Punkt 5. Sedan uppgifterna om den nuvarande arbetsfördelningen infordrades, har vissa förenklingar gjorts beträffande transportkorten, varigenom personalbehovet för denna arbetsuppgift nu torde vara lägre än de ovan angivna 14 arbetskrafterna. Genom att kvantitetsbegränsningen bortfaller och genom att särskilt
icke behöver utställas, blir transportkortsförfarandet ännu enklare transportkort i den blivande än vad nu är fallet. Det torde komma att vara
organisationen tillräckligt med 6 personer för denna arbetsdetalj.
Punkt 6. Genom att registreringen av fylleriuppgifter m. m. helt avlastas system-
bolagen, bortfaller-bl. a. utredningar beträffande de enskilda fyllerifallen samt utskrivningen av meddelanden till länsnykterhetsnämnder och kommunala nykterhetsnämnder. Enär arbetet med nykterhetsanmärkningarna för systembolagens del för framtiden inskränkes till registrering av spärrmeddelanden från länsnykterhetsnämnderna, synes 5 arbetskrafter vara tillräckliga för dessa arbetsupp-
gifter.
Punkt 7 och 8. Dessa arbetsuppgifter kommer att helt bortfalla.
Punkt 9. Inhämtandet av utflyttningsuppgifter beträffande samt-
kontinuerliga
liga flyttningar mellan olika kommuner i riket kommer att helt bortfalla. Anteck-
i mantalslängder eller förandet av kommunregister upphör. Beträffande ningar
som avsevärd tid, behöver i vissa fall uppgifter inpersoner, ej gjort inköp på hämtas om kyrkobokföringen. Genom folkbokföringsbyråerna kommer dock er-
att kunna erhållas smidigt sätt. Inhämtandet av forderliga uppgifter på ett mycket
dödsfall kommer att kvarstå, men underlättas genom att deuppgifter angående samma i framtiden erhålles från folkbokföringsbyråerna. De nuvarande 24 arbets—
krafterna detalj torde i den nya organisationen kunna inskränkas till 5.
på denna
Punkt 10. Det nuvarande bytet av förbrukad eller förkommen motbok kommer att ersättas med utställandet av nytt rekvisitionsbladshäfte, i stället för förbrukat.
rekvisitionsbladshäfte kvitteras genom att namnteckningen sättes å nytt Nytt
Förfarandet vid bytet förenklas dock genom att några anteckningar inköpskort. om ej behöver göras i de nyutställda rekvisitionshäftena. Antalet
efterhandsinköp
som kommer att erfordras för denna arbetsdetalj, torde därför befattningshavare, bli än det nuvarande. Man har dock icke gjort någon beräkning angående
lägre den som här finnes, utan räknat med samma antal befattnings-
arbetsbesparing, havare som för närvarande, eller 19 personer.
Punkt 11. Genom att endast bli föremål för insortering, kommer
inköpskorten här en att kunna göras. Om 50 inköp antecknas på
kraftig personalhesparing
nedskäres sorteringsarhetet från sortering av nuvarande 36 milvarje inköpskort,
rekvisitionsblanketter till sortering av 720 000 förbrukade inköpskort. Perjoner sonalbehovet kan nedgå .från 101 personer till i runt tal 10.
härigenom
Punkterna 12 och 13. Dessa arbetsdetaljer torde komma att helt bortfalla.
Punkt 14. Den nuvarande eftergranskningen i samråd med nykterhetsnämn-
derna kommer att I stället för den personal, som nu åtgår för detta
upphöra.
räknas med att 10 personer torde behövas för att besvara eftergranskningsarbete,
beträffande vissa personers inköp. länsnykterhetsnämndern-as förfrågningar
Punkt 15. Arbetsuppgiften bortfaller.
diverse har räknats med 35 arbetskrafter, en
Punkt 16. För arbetsuppgifter siffra som torde inrymma viss reserv.
En av det hittillsvarande arbetskraftsbehovet och det.
sammanställning kommande s-ätt.
gestaltar sig sålunda på följande
i
Antal arbetskrafter
A r b e t s u p p g i r t ffâåââêââä_
av . . . . . . . . . . . . . . .. 80 40
1) Handläggningen ansökningar
av om tilldel-
2) Handläggningen ansökningar förhöjd
48 -
ning . . . . . . . . . . . . .
18 —
av ansökningar om extra tilldelning
3) Handläggningen
Antal arbetskrafter Nuvarande Föreslagen arbetsform arbetsform
4) Handläggningen av ansökningar om tillfälliga mot-
böcker . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 — 5) Handläggningen av ansökningar om transportkort 14 6
6) Handläggningen av anhållnings- och sakfällnings-
uppgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 5
7) Handläggningen av uppgifter ang. fattigvården
_ m. m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 ä 8) Handläggningen av uppgifter ang. ingångna äkten- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 --
skatp 9) Handläggningen av uppgifter ang. utflyttade och
döda . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 5 10) Utställande av nya motböcker (efter omläggningexi
utskrivning av nytt inköpskort och eventuellt byte
av rekvisitionsbladshäfte) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 19 11) Sortering och i av rekvi-
nedplockning portföljerna
sitioner samt urplockning och arkivering av äldre rekvisitioner (efter omläggningen av inköpskort) . . 101 10 12) av ombudsdeklarationer . . . . . . . . . . . . .. 5 ——
Sortering
13) av m. m. . . . . 55 —
Eftergranskning inköpsrekvisitioner
14) Eftergranskning av inköpen i samråd med nykterhetsnämnderna (efter omläggningen meddelande av
inköpsuppgifter till länsnykterhetsnämnderna) .. 13 10
15) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 32 -
Beslutsättningsarbete
lti) Diverse arbetsuppgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 154 35
Summa arbetskrafter 616 130
Enligt denna översikt skulle personalen på de nuvarande motboksavdelningarna kunna reduceras med 486 personer eller från 616 till 130.
Den ovan beräknade starka reduceringen av systembolagens personal tor-
de till någon del även komma att inverka de kamerala
på avdelningarnas arbetsuppgifter genom att exempelvis arbetet med uträkning av löner m. m.
minskas. Kommittén har dock på denna punkt icke ansett sig kunna göra
några beräkningar rörande arbetsbesparingarna utan inskränker sig till
ett allmänt påpekande av detta förhållande. Vid sina överväganden beträffande behovet av butikspersonal har kommittén funnit, att den nuvarande i stort sett torde vara till-
butikspersonalen
räcklig för det med och av förenade
expedieringen anteckningen inköpen
arbetet, under att icke kommer att avsevärt
förutsättning omsättningen
öka. Emellertid torde att med till såväl
försiktigheten bjuda hänsyn regist-
reringsarbetet som arbetet med att lämna inköpsuppgifter åt länsnykterhetsnämnden räkna med någon förstärkning av Denna för-
butikspersonalen.
stärkning torde dock inte böra till mer än i runt tal . uppskattas 50 personer för hela landet. torde kunna -
Utökningen lämpligen ske genom överflyttning
från de nuvarande motboksavdelningarna till
av personal utminuteringsit affärerna. I det följande har denna förstärkning av butikspersonalen inräknats i den förutsätta organisationens personalbehov.
Någon beräkning av den personal, som eventuellt kommer att erfordras för mera omfattande statistiska undersökningar rörande konsumtionsutvecklingen, har kommittén icke verkställt på annat sätt än att kommittén överslagsvis räknar med att ett belopp av i 100 000 kronor
genomsnitt per år
skulle täcka de kostnader, som kan komma att vara förenade med sådana undersökningar.
Kostnadsberékning
Beträffande kostnaderna för kontrollstyrelsens med
befattning systembo-
lagsförvaltningen torde en viss minskning kunna förväntas att den
genom
individuella utminuteringskontrollen och av slopas genom minskningen
bolagens antal till 24. Någon närmare storleken av dessa
beräkning angående
kostnader har icke gjorts, utan desamma har till i
överslagsvis uppskattats
runt tal 300 000 kronor.
Systembolagens centrala förvaltningskostnader, exklusive kostnader för
understöd och pensioner, kostnader för samt kost-
kontrolldelegationerna
nader för den individuella beräknas till 8,2
utminuteringskontrollen uppgå
miljoner kronor.
Kostnaderna för utminuteringsaffärerna (löner, hyror, värme, underhåll och reparationer, utgifter för den kostnadsfria
försändningen, emballage
m. m.) beräknas till ungefär samma som för närvarande,
uppgå belopp
d. v. s. cirka 15,2 kronor (år 1949).
sammanlagt miljoner
De årliga kostnaderna för den föreslagna registreringen av kundkretsen och dess inköp samt kostnaderna för av
utökning utminuteringsaffärernas
personal har kommittén beräknat till
överslagsvis följande belopp:
Årslön till 180 (i medeltal 6000 kr.
befattningshavare per
befattningshavare) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 080 000 kr. Lokalkostnader . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 000 › Kontorskostnader:
Kontorsmaterial o. trycksaker . . . . . . . . . . . . . . . . 150 000 Rekvisitionsblanketter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 000 Telefonavgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 000 Portokostnader . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 000 320 000 ›
Kostnader för statistiska rörande konsum-
undersökningar
tionsutvecklingen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 000 »
Summa Kr. 1 600 000
Enligt ovanstående skulle kostnaderna för ställa
systembolagsförvaltningen. sig på följande sätt:
Kontrollstyrelsen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . - . . . . . 300 000 kr.
Systembolagen
Centrala förvaltningskostnader . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 200 000 »
Kostnader för registrering av kunder och inköp . . . . . . . . 1 600 000 kr.
Kostnader för utminuteringsrörelsen . . . . . . . . . . . . . . . . .. 15 200 000 »
“i
Summa 20 300 000 kr.
l ovanstående kostnader, för vilka 1949 som basår, har icke inräk-
tjänat
nats utgifter för utskänkning genom allmänt restaurangbolag och för övrig överlåten för och
utskänlçningsrörelse, utgifter fastighetsrörelsen utskylder.
Vid beräkningen av systembolagens centrala förvaltningskostnader har man från av av bolagens antal
utgått följande verkningar minskningen
från 41 till 24.
17 och skulle kunna indra-
direktörshefattningar kamrerarebefattningar gas. (Av kamrerarebefattningarna är dock åtta endast halvtidsbefattningar,
eftersom kamreraren samtidigt år kontrollföreståndare.) Av de cirka 40 befattningshavare vid de 17 bolagen, som är sysselsatta med kameralt arbete, torde överslagsvis ett 20-tal behövas för att förstärka personalen hos de huvudkontor, som kommer att övertaga de indragna bolagens arbetsupp-
gifter.
De som skulle i
årliga besparingar, uppstå systembolagens förvaltnings-
kostnader genom den ifrågasatta nedskärningen av systembolagens antal, kan beräknas till följande belopp: Styrelse-, revisors- och siffergranskningsarvoden . . . . . . . . . . .. 100 000 kr. Löner till bolagens direktörer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 270 000 » Löner till befattningshavare på de kamerala avdelningarna . . . . 280 000 » Hyror m. m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 000 › Utdelning till aktieägare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 500 » Frakt- och . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47 000 ›
transportkostnader
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 000 ›
Kontorskostnader
kostnader . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63 000 »
Övriga
Summa Kr. 838500
Jämförande sammanställning av registreringsalternativen.
Alt. I. Alt. II.
Inköpsrätt och inköpsregister.
1) 1) Bundenhet till viss affär.
Riksinköpsrätt.
— namn-
2) 2) Skriftlig inköpsanmälan, teckning å ett inköpskort, personuppgifterna i anmälan kon-
trolleras med ledning av regist-
ret hos länsbyrån för folkbokfö-
ringen. V
3) Alla som inte är upptagna i 3) Individuell prövning av köparna,
spärrlistan har inköpsrätt. Förs- allteftersom de anmäler sig.
Alt. I. Alt. II.
ta det vid
spärrlistan upptar
ikraftträdandet hos nykterhetsnämnderna registrerade missbrui karklientelet. i Å den för hela riket 4) Å huvudkon-
4) gemensam- varje systembolags
l ma finns tor portfölj för förva-
registreringscentralen upplägges
de maskinellt sammansortera- ring av fullstämplade inköpskort l de rekvisitionsblanketterna, som och registerkort (centralkort)
samtidigt är ett register över kö- över utfärdade inköpstillstånd. parna och deras inköp. 5) 5) Person, vilken registrerats såsom kund, tillställes ett häfte rekvisitionsblanketter, försedda med födelsenummer eller ev. annat kundnummer. 6) Den för hela riket 6) A utminuteringsstället föres in-
gällande spärr-
listan finns i affär. Listan (inköpskorten i
varje köpsregister centralt en gång i måna- nummerordning). Inköpsspärrar tryckes
den av från läns- markeras å korten.
på grundval
erhållna
nykterhetsnämnderna uppgifter.
7) -— 7) av till
Flyttning inköpsrätten annan utminuteringsaffär inom
eller till an-
försäljningsområdet nat försäljningsomrâde kan er-
hållas efter anmälan.
Inköpsförfarande.
8) undertecknad rek- 8) undertecknad rek-
Egenhändigt Egenhändigt
visition (önskad kvantitet) + le- visition (önskad kvantitet).
gitimationshandling innehållan-
de födelsenummer och ev. namn-
teckning.
9) Funktionären antecknar födelse- 9) Köpare, som icke medför rekvinummer rekvisitionen. sitionsblanketthäftet, tillhanda-
på hålles på försälj ningsstället blan-
kett, vilken han antecknar
på
sitt födelsenummer (ev. annat kundnummer) . 10) Kontroll mot 10) Kontroll mot inköpsregistret.
spärrlistan. 11) Registrering: rekvisitionerna 11) Registrering: inköpskortet
översändes till stämplas med datum och inköpt
registreringscen-
i l 71 Förfarandet i alt. II har av principiella skäl ej föreslagits i alt. I. Går emellertid att genomföra och skulle underlätta ombudsköp och försändningar på rekvisition.
Alt. I. Alt. II.
tralen, där de maskinellt sam- kvantitet eller detta antecknas mansorteras och förvaras i num- för hand å kortet.
merordning.
Ombudsköp.
12 a) Rekvisition undertecknad av 12 a) Rekvisition undertecknad av uppdragsgivaren + dennes le- såväl som
uppdragsgivaren gitimationshandling eller ombudet eller
b) fullmakt + rekvisition undertecknad av ombudet + b) fullmakt 4,- rekvisition underupp-
dragsgivarens legitimations- tecknad av ombudet. handling.
Person, som är under 18 år eller vars får inköpsrätt är spärrad, ej uppträda såsom ombud. kan krävas vid behov.
Omhudslegitimation
Fiji-sändning på rekvisition.
13) Egenhändigt undertecknad rek- 13) Egenhändigt underteckna-d rekvisition, försedd med födelse- visition, försedd med adress, nummer och adress, samt likvid samt likvid för varorna insändes för varorna insändes till utminu- till
utminuteringsstället. teringsställe. Vid utlämningen
kontrolleras födelsenumret å försändelsen mot legitimations-
handlingen.
Inköp under kortare tid hos annat
systembolag.
14) —— ( Riksinköpsrätt.) 14) till sådana
Medgivande inköp
stämplas å ett antal rekvisitionsblanketter. Ev. viss avgift för
varje stämplat blad.
Utländska medborgares inköp.
15) Utlänningar med pass: inköp 15) Kyrkobokförda utlänningar:
mot rekvisition och pass. Affärs- samma och
registrerings- inköps-
personalen antecknar å rekvisi- förfarande som beträffande sventionen passets littera och num- ska in-
medborgare (skriftlig
mer samt nationalitet.
Registre- köpsanmälan etc.).
ring på vanligt sätt. Danskar, vistande
Tillfälligt utlänningar:
finnar och norrmän utan pass: mot rekvisition och
inköp pass.
inköp mot rekvisition och legiti- (För danskar, finnar och norrmation. Affärspersonalen an- män utan annan tillfredspass
Alt. I. Alt. II.
tecknar eller markerar ä rekvisi- ställande legitimation.) Affärstionen födelsedatum, nationali- antecknar å rekvisi-
personalen
kön och i tionen littera och num-
tet, begynnelsebokstav passets
efternamnet. mer (födelsedatum) samt natio-
Registrering.
nalitet. Inköp i vilken affär som
helst. Registrering hos systembo-
laget i Stockholm.
Registrens aktualisering.
individuell fö- 16) Viss ordning för utsortering av 16) Någon utsortering
rekommer inköpskort, portföljer och regisej. Samtliga inköps-
rekvisitioner i terkort beträffande personer,
inköpsregistret
och arkiveras efter viss som ej längre är kunder (avliduttages tid. na och utflyttade till annat om- Beslut om (ev. he- råde).
avstängning
inköpsrätt) meddelas att
gränsad
gälla tills vidare. Inom ett år från beslutets meddelande och var-
je följande år sker omprövning,
varefter riksbolaget underrättas,
såvida spärren (begränsningen)
skall hävas eller *vederbörande avlidit (se s. 153). Födelsenumren beträffande de personer, som ätcrfått sin fria inköpsrätt och de som avlidit, avföres ur spärrlistan vid tryckningen av nästa
upplaga.
förseende med inköpsuppgifter. Nykterhetsvårdsorganens
Alla hos re- 17) Efter översändes till
17) beställningar göres beställning
Med använ- resp. nykterhetsnämnd
gistreringscentralen.
dande av in- a) från huvudkontoret: de full-
efterfrågad persons
ma- tecknade inköpskorten eller
köpsrekvisitioner upprättas
skinellt en summerad ev. ett utdrag beträffande in-
inköpstab-
lå, vilken översändes ev. tillsam- köpen; mans med rekvisitionerna. b) från affären: avskrift av lö-
Expeditionen kan göras omgående pande inköpskort. (Finns nyksamma terhetsvärdsorganet i samma dag.
stad, kan vederbörande tjäns-
teman ta del av kortets inne-
håll i affären.)
Alt. I. Alt. II.
Statistisk bearbetning (undersökning rörande den individuella
konsumtionsutvecklingen.)
18) Materialet Viss andel av — exem-
föreligger uppstansat A18) köparna
hålkort, varför statistiken - var tionde —— på pelvis uttages för eller total — blir statistisk representativ bearbetning, vilken billig och kan erhållas snabbt. därest man vill ha individualstatistik —— erfordrar av
överföring
uppgifter till kartoliner eller hålkort dels från de arkiverade inköpskorten på huvudkontoret dels från korten i affären.
Personalberäkningar.
19) All registrering och allt 19) (huvudkontoren
uppgifts- Systembolagen
lämnande sker genom och affärerna) handhar
registre- registreringscentralen. Distriktsförvalt- ringen. Affärspersonalen medde-
ningarna kommer endast att få lar till huvudkontoret anmärk-
arbetsuppgifter, som samman- ningsvärda iakttagelser ang.
hänger med försäljning och ad- kundkretsen och dess för
inköp
ministration. vidare befordran till
Erforderlig perso- länsnykter-
nal: 61 st., samtliga registre- hetsnämnden.
på Erforderlig perso-
ringscentralen. I affärerna nuva- nal: a) å huvudkontoren 130 st. rande personalstyrka. b) i affärerna 50 st. = l
ytterligare
180 st. + nuvarande personalstyrka i affärerna.
Beräknade kostnader för
försäljningsorganisationen.
Alt. I. Alt. II. 20) Kontrollstyrelsen . . . . . . . . . . . . . . . . 70 000 kr. 300 000 kr.
Riksbolaget (Systembolagen)
Centrala förvaltningskostnader . . . . 2 400 000 » 3 200 000 › Kostnader för registrering av kunder och inköp . . . . . . . . . . . . . . . . 792 000 » 1 600 000 › Kostnader för
utminuteringsaffä-
rerna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 200 000 » 15 200 000 »
18 462 000 kr. 20 300 000 kr.
Alt. I har sålunda beräknats bli 1 838 000 kr. än alt. II.
billigare
Herr Utterström har i särskilt yttrande behandlat vissa detaljfrágor rörande försäljningsorganisation och försäljningskontroll (s. 369).
Kap. v8. Nykterhetsvårdsorganen
l . .
g I principbetänkandet (SOU 1962: 53) har riktlinjerna för den öppna nyk-
terhetsvårdens organisation uppdragits (sid. 123 ff.). Här nedan redogöres närmare för kommitténs inställning till resp. de kommunala nykterhets- 3 nämndernas och länsnykterhetsnämndernas arbetsuppgifter och organisation, varefter frågan om av behand-
registrering nykterhetsanmärkningar
las.
De kommunala nykterhetsnämnderna
De kommunala arbetsuppgifter torde till sina all-
nykterhetsnämndernas
männa drag bli oförändrade även efter införande av det nya försäljningssystemet och genomförande av övriga av alkoholistvårdsutredningen och
nykterhetskommittén framlagda förslag. Nämndernas allmänna uppgift bör
sålunda vara att övervaka nykterhetstillståndet inom respektive kom-muner och att inom ramen för lagstiftningen vidtaga åtgärder till dess förbättrande. Den erforderliga_ effektiviseringen av nämndernas arbete bygger emellertid på tanken, att nämnderna skall behovetav nykterhetsvårdsåt-
pröva
gärder beträffande alla dem, som använder alkoholdrycker till uppenbar skada för sig eller andra. Detta innebär en avsevärd ökning av nämndernas
till lag om nykter. arbetsuppgifter. Alkoholistvårdsutredningens förslag
hetsvård ger vidare, om det genomföres, de kommunala nykterhetsnämnderna ökade möjligheter att differentiera sina åtgärder med hänsyn till de föreliggand-e omständigheterna. För att detta skall kunna ske på bästa sätt måste nämnderna ägna större omsorg även åt varje särskilt fall av lindrigare missbruk än vad hittills i allmänhet varit möjligt.
Initiativ till en nykterhetsvârdsåtgärd kan tagas av en nykterhetsnâmnd
på grund av iakttagelser av någon nämndens ledamot eller tjänsteman eller efter hänvändelse till nämnden av enskild person. Flertalet ärenden torde emellertid komma att aktualiseras hos nämnderna genom att länsnykterhetsnämnderna översänder anmälningar av polis- och åklagarmyndigheten läkare m. fl.. om förekommande fall av alkoholmissbruk, Såsom i annat sam-
manhang angivits, har nykterhetskommittén nämligen föreslagit, att denna anmälningsskyldighet skall fullgöras till länsnykterhetsnämnderna för att
dessa omedelbart skall kunna anteckna anmälningarna i sitt anmärkningsregister samt för att anmälningarna utan omgång skall kunna kompletteras med utdrag ur
anmärkningsregistren.
Då den kommunala nykterhetsnämnden på det ena eller andra sättet får kännedom om ett fall av alkoholmissbruk, har nämnden att undersöka fali let för att kunna bedöma, om särskild nykterhetsvårdsâtgärd bör vidtagas. l j 10-512362 i
1-46
Har ärendet aktualiserats direkt hos nämnden, bör den första åtgärden vara;
att inhämta utdrag ur länsnykterhetsnämndens anmärkningsregister.
Det torde vara lämpligt att missbrukaren på ett så tidigt stadium
somå
kallas till nykterhetsnämnden för ett personligt samtal med
möjligt någon-å
ledamot eller tjänsteman. Vid detta bör utredaren försöka att få
samtala
kontakt med missbrukaren och en så klar bild som möjligt av om-
verklig
ständigheterna vid det påtalade missbruket samt vederbörandes alkoholvanor och förhållanden i övrigt. Föres samtalet i en förstående anda och lämnas vid behov objektiv och vederhäftig upplysning om alkoholmissbrukets
faror, torde i många fall någon ytterligare åtgärd från nykterhetsnämndens sida icke vara erforderlig.
I åtskilliga fall torde det dock visa sig nödvändigt att komplettera samtalet med missbrukaren med en mera omfattande utredning. Det kan sålunda
vara lämpligt att nämnden med iakttagande av erforderlig grannlagenhet
inhämtar uppgifter även från i missbrukarens omgivning.
personer
Sedan slutförts har att pröva om sär-
utredningen nykterhetsnämnden
skild åtgärd bör vidtagas av nämnden. Alkoholistvårdsutredningens förslag
till ger därvidlag anvisning på olika lämpliga hjälpåtnykterhetsvårdslag gärder. Av särskild är de rent stödjande åtgärderna, såsom byte betydelse av vistelseort eller arbetsplats, anvisning på lämplig organisation eller fritidssysselsättning o. d. Samarbete med övriga socialvårdsmyndigheter bör
eftersträvas. I åtskilliga fall torde lâkarkonsultation vara påkallad.
I sista hand bör nämnden upptaga frågan om tvångsåtgärd mot missbru-
karen, t. ex. eller internering. Förutsättningen för att sådan övervakning
skall kunna bör vara att missbruket är av allvarligare art; åtgärd företagas Detta har också kommit till uttryck i 13 § av alkoholistvårdsutredningens förslag till lag om nykterhetsvård. En särskild form av sådan åtgärd skall
förslag vara avstängning från (ev. begränsenligt nykterhetskommitténs
av) rätt till av Sådan åtgärd skall nykterhetsnämn-Ã
ning inköp rusdrycker.
den icke äga besluta utan har att anmäla frågan till länsnykterhets-
själv
nämnden, som skall vara beslutande instans. Nykterhetsnämnden bör söka
förmå missbrukaren att frivilligt begränsa sina inköp, innan framställning
göres hos om En frivillig be-
länsnykterhetsnämnden formlig begränsning.
gränsning kan av nykterhetsnämnden kontrolleras genom att nämnden
infordraruppgifter från försäljningsorganen om missbrukarens inköp un-
i der viss tid. \
För att länsnykterhetsnämnd skall kunna följa nykterhetsvårdsarhetet i
de kommunala nämnderna bör dessa dels till länsnämnden omgående anmäla om nämnden eget initiativ eller efter direkt anmälan till nämnden
på
funnit alkoholmissbruk föreligga, dels periodvis lämna en redogörelse för de åtgärder som vidtagits i de hos den kommunala nämnden anhängiga ärendena.
Det torde böra ankomma på socialstyrelsen såsom tillsynsmyndighet att
utarbeta lämpliga formulär för sådana anmälningar och redogörelser även-z som formulär för utredning i de fall av alkoholmissbruk, som kommer
un-_‘1
-der i de kommunala Socialstyrelsen bör
i behandling nykterhetsnämnderna.
även utarbeta allmänna rörande arbete.
anvisningar nykterhetsnämndernas
Vad härefter angår frågan om de kommunala nykterhetsnåmndernas per-. sonalbehov bör framhållas, att nykterhetsvårdcn i första hand år en kommu-
Med den centrala nykterhetsnämnderna får i in-
nal angelägenhet. ställning
mot alkoholskadorna det dock i statens intresse, att de
ågripandena ligger
kommunala nämnderna erhåller sådan personaltillgång, att nykterhetsnämn-
kan sina ett tillfredsställande sätt. Det är därför
derna fullgöra uppgifter på
att staten bidrager rtill kostnaderna för den kommunala nykterhets-
naturligt
vårdens Genom ett ökat statsbidrag stimuleras kommunerna
organisation. att i sin organisation för nykterhetsvårdsarbetet. erforderlig grad utbygga
till de kommunala nykterhetsnämnderna är för närvarande
Statsbidraget
maximerat till 1 500 kronor till kommun, varför det i de större kom-
varje
munerna med behov av särskilt anställd arbetskraft endast förslår till täckande av en liten del av nämndernas kostnader.
I utlåtande över alkoholistvârdsutredningens betänkande förklarade nykterhetskommittén sig helt allmänt förorda ökat statligt understöd till nykter-
hetsvården i primärkommunerna. Alkoholistvârdsutredningen hade från sina
utgångspunkter föreslagit, att detta understöd skulle utgå med 75 % av de
kommunala nykterhetsnämndernas kostnader utan maximering. Utredningen
anförde därvid bl. a. följande.
Socialstyrelsen bör äga en motsvarande befogenhet som för närvarande att uppställa de speciella villkor som kunna befinnas påkallade till främjande av syftet med det ökade statliga stödet. Vid prövningen av ansökningar om statsbidrag bör hänsyn tagas till skäligheten i nykterhetsnämndernas kostnader och ändamålsenligheten i nämndernas olika anordningar för den öppna vårdens bedrivande. Då det enligt utredningens mening måste i princip anses oriktigt att, som fallet varit under en följd av år, kommunerna på grund av otillräckligt statsanslag ofta icke trots maximeringen kunnat erhålla det understöd, som de författningsenligt varit berättigade till, bör ifrågavarande anslag samtidigt med att detta höjes givas karaktären av förslagsanslag. Socialstyrelsen bör erhålla i uppdrag att utarbeta en förteckning över sådana typiska kostnader, för vilka bidrag av statsverket med V. av dessa skola utgå. Utredningen vill bland sådana kostnader nämna personallöner och arvoden, sammanträdesarvoden åt ledamöter, vissa kostnader be-
av åtgärder för miljöbyte, omskolning och yrkesutbildning samt övriga tingade
och eftervårdande åtgärder, läkararvoden, driftkostnader vid poliförebyggande klinik för alkoholmissbrukare, kostnader för vård å en-skilt vårdhem inklusive därav föranledda resor, expenskostnader etc.
Nykterhetskommittén ansluter sig till alkoholistvårdsutredningens sålunda gjorda utta1anden.1 Med hänsyn till att nykterhetsnämnderna enligt kommit-
téns förslag skulle få vissa nya arbetsuppgifter utöver vad alkoholistvårdsutredningen räknat med, vill nykterhetskommittén emellertid förorda, att statsbidraget skall kunna utgå med 80 % av kommunernas skäliga kostnader för nykterhetsvården utan maximering. Det må framhållas att, såsom fram-
* Bland kostnader, för vilka statsbidrag bör kunna utgå, kan utöver de av utredningen uppräknade även nämnas anslag till lokalavdelning av föreningen »Länkarnam Genom beslut av 1952 års riksdag har föreningen »Länkarnm erhållit ett statsbidrag på 5 000 kr. Det framgår av stats- :verkspropositionen att kommunala bidrag redan nu förekommer på åtskilliga orter.
går av den följande kostnadsberäkningen, även ett sålunda förhöjt stats-å
bidrag rymmes inom ramen för statsverkets nuvarande totala utgifter
för
försäljningskontrollen och nykterhetsvården.
För att kunna beräkna storleken av det anslag, som skulle erfordras för
till kostnaderna för den kommunala har 7
bidrag nykterhetsvârden, nykter-
hetskommittén gjort vissa schematiska beräkningar rörande personalbeho-T vet hos de kommunala nykterhetsnämnderna för att dessa på ett tillfredsställande sätt skall kunna lösa de uppgifter som kommer att anförtros dem. Det börframhållas, att dessa beräkningar icke är att betrakta som förslag eller ens som riktlinjer för de kommunala organen vid prövningen av personalbehovet. Hänsyn har givetvis icke kunnat tagas till de speciella förhållanden som kan påverka personalbehovet i varje särskild kommun. Beträffande
beräkningarna må följande anföras.
Först har beräknats det sammanlagda-antalet alkoholmisshrukare, med vilka nykterhetsnämnderna skulle få taga befattning. Enligt Socialstyrelsens statistik ingriper de kommunala nämnderna för närvarande på ett eller annat- sätt mot omkring 25 000--30 000 personer per år. Det kan antagas, att ett klientel av ungefär samma storlek även framdeles kommer att bli före-
mål för nykterhetsnämndernas uppmärksamhet. Då nämnderna emellertid för närvarande endast i begränsad omfattning ingriper mot förstagångs-
fyllerister, men framdeles förutsättes komma att göra undersökningar i
samtliga fall av förstagångsfylleri, bör det förut angivna antalet ökas med
omkring 15 000. Vidare finns ett antal personer, vars alkoholmissbruk annorledes än genom om fylleriförseelser kommer till system-bolagens
uppgifter
kännedom och som icke för närvarande tillhör klien-
nykterhetsnämndernzis
tel. Systembolagen får sålunda nu uppgifter från vissa anstalter, domstolar,
anhöriga m. fl. om alkoholmissbruk, som inte är så
socialvårdsmyndigheter,
utvecklat, att det faller under den gällande alkoholistlagen. Dessa fall av alkoholmissbruk anmäles icke för närvarande till nykterhetsnämnderna, men efter reformens genomförande skulle nämnderna vara skyldiga att undersöka även sådana. Antalet fall av denna art har av systembolagen beräknats till 5 000-10 000 per år. Sammanlagt kan sålunda nykterhetsnâmndernas framtida klientel beräknas_ till omkring 50 000 personer om året.
i
Det framgår av kommitténs undersökningar rörande alkoholmissbrukets omfattning, att antalet kända missbruksfall i förhållande till folkmängden är ungefär dubbelt så stort i städerna som på landsbygden. Med utgångspunkt härifrån och från den uppskattade siffran för hela missbrukarklientelet kan beräknas, att i städerna årligen ungefär en procent av invänaran-
talet kommer att bli föremål för nykterhetsnämndernas uppmärksamhet
under det att motsvarande andel på landsbygden kan uppskattas till en halv procent av invånarantalet, givetvis med betydande variationer i denna siffra
i
* mellan olika kommuner.
För att få en uppfattning om hur det missbrukarantal, med vilket nykterhetsnämnderna kan väntas få befattning, kommer att fördela sig på
olika;
schematisk efter kommunernas storlek 5
kommuner, haren fördelning gjorts
i: med hänsyn till invånarantal. Härvid har man utgått från de storleksförhållanden som skall gälla efter det att trätt i: kraft
kommunindelningsreformen
1 1952. Antalet landskommuner inklusive ef-
den januari köpingar uppgår
Ãter den nya kommunindelningen till 903. Hur detta antal fördelar sig på
storleksklasser framgår av följande uppställning: olika E
. . , Antal kommuner g Antal invanare i efter reformen I s över 25 000 . . . . . . . . . . . . . Ä. . . . . . . . . . . . . . . . 1 i i 20 000-25 000 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2
10 000—20 000 . . . . . . . . . . . .. , . . . . . . . . . . . . . . 22
0 000~10 000 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 96
4 000_ 6 000 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ... . . . . . . 222
2 000_- 4 000 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 491
under 2 000 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69
S:a 903
De olika missbrukarfallen kan föranleda mer eller mindre arbete
givetvis
för de kommunala nykterhetsnämnderna. Med av erfarenheterna från
ledning
ett mindre antal nykterhetsnämnder om proportionen mellan enklare och
svårare-fall m. m. har kommittén ansett sig kunna förutsätta att en heltids-
anställd kvalificerad tjänsteman hos en nykterhetsnämnd i genomsnitt bör
kunna handlägga omkring 140 ärenden av skilda slag om året, varvid inter-
neringsfall och enklare fall ingår med de de kan be-
ungefär proportioner
räknas få efter en viss ökning av nämndernas befattning med det lindriga
inissbruket. Dessa ärenden skulle då kräva två av hans
ungefär tredjedelar
arbets-tid. Den återstående delen av hans arbetstid har antagits komma att
åtgå för det expeditionella arbetet, sekreterargöromål åt nämnden, upprät-
lande av skrivelser ^
i remissärenden, speciella utredningar m. m.
Med utgångspunkt från dessa beräkningar har nykterhetskommittén upp-
skattat det genomsnittliga behovet av kvalificerad arbetskraft i landskom-
munernas nykterhetsnämnder sålunda:
Kommunstorlek Arbetskraftsbehov
(anml invånare) per kommun
över 25000 .. . . . . . . .Q . . . . . . . . . . . . . . . . .. 2
20 000-25 000 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11/2
10 000-20 000 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1
6 000——-10 000 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1/2
under 6 000 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . arvoden
Sannnanställes arbetskraftsbehovet per kommun med storleken av de olika
kommunerna i landet efter den nya kan behovet av
kommunindelningen,
kvalificerade tjänstemän hos nykterhetsnämnderna i landskommunerna in-
klusive köpingarna sålunda uppskattas till ca 30 heltidsanstâllda samt om-
kring ett hundratal halvtidsanställda. I kommuner med så
ringa folkmängd
l
1 Invånarantal per den V: 1950.
(under 6 000) att det för utredande och verkställan-
nykterhetsnämndernas
de är med en mindre arbetsinsats än nu sagts
uppgifter tillräckligt torde
närmare 800 behöva anlitas. I stor utsträckning torde
personer mycket dessa mindre kommuner kommunala förtroendemän kunna och böra an-5
i vändas med rätt till skäligt arvode för sitt arbete.
Beträffande i städerna har motsvarande beräkning-
nykterhetsnämnderna
ar varvid hänsyn till att missbrukarklientelet i städerna ge-
gjorts, tagits
är dubbelt så stort i förhållande till folkmängden som på lands-
nomsnittligt
Behovet av arbetskraft är sålunda i regel väsentligt större i städer-
bygden.
na än i landskommunerna. Behovet av heltidsanställda tjänstemän i städernas har uppskattats till omkring 200, halvtidsanställda
nykterhetsnämnder
till ett 60-tal och arvodesanställda med mindre än halvtid till ett 20-tal. I Stockholm och de städer, som eventuellt undantages från länsnykter-
övriga
hetsnämndernas tillsyn, erfordras även för registerföring m. fl.
personal arbetsuppgifter, som annars åvilar länsnykterhetsnämnderna.
Som en jämförelse mä nämnas, att enligt en av kommittén företagen och tidigare redovisad undersökning avseende förhållandena vid månadsskiftet oktober-november 1948 heltidsanställda kvalificerade befattningshavare helt saknades i landskommunemas nykterhetsnämnder under det att antalet halvtidsanställda var 3 och antalet arvodesanstâllda med mindre än halvtidstjänstgöring var 44. För städernas del var antalet kvalificerade befattningshavare 62 heltidsanställda, 20 halvtidsanställda och 65 deltidsanställda med
mindre än halvtidstjänstgöring. (Se sid. 113.)
Beträffande de deltidsanstâllda tjänstemännen må framhållas, att deras
kan lösas olika sätt. Två som
anställningsförhällanden på grannkommuner,
vardera har behov av en halvtidstjånst, kan gemensamt anställa en tjänste-Ä man på heltid. En annan form är att en för nykterhetsvården halvtids-anställd
tjänsteman därutöver beredes annan sysselsättning inom samma kommun,
t. ex. inom socialvården. Den senare lösningen torde i regel vara att föredraga, då de nya kommuner, varom nu är fråga, får en sådan storlek både till areal och folkmängd (6 000), att de lämpligen bör handha sin nyk-
000-10
terhetsvård oberoende av varandra.
Vad härefter angår behovet av skrivpersonal i de kommunala nykterhetsnämnderna, har nykterhetskommittén beräknat att i landskommunerna endast undantagsvis (i de allra största) kan föreligga behov av ett heltidsanställt biträde. I flertalet fall torde endast tillfälligt föreligga behov av sär-
skilt anställd skrivhjälp. I övrigt torde tjänstemännen själva kunna ombe-
sörja förekommande skrivarbete.
För städernas del torde behovet av fast anställd skrivpersonal bli väsentligt större. Vid månadsskiftet oktober-november 1948 fanns hos städernas
nykterhetsnämnder anställda sammanlagt 26 biträden med heltidstjänstgöring, 9 med halvtidstjänst och 53 med mindre än halvtidstjänsrtgöring. Beho-
vet av skrivbiträden i nykterhetsnämnderna i städerna efter reformens
ge-: ,nomförande torde kunna uppskattas till närmare 140 heltidsanställda ochv ett 60-tal med halvtids- eller kortare tjänstgöring.
Länsnykterhetsnämnderna
Såsom framhållits i bör länsnykterhetsnämnderna gi-
principbetänkandet
i i att de blir
vas sådan organisation och ställning nykterhetsvårdssystemet, ledande för nykterhetsvården i länen. Tyngdpunkten i _verkligt specialorgan
verksamhet bör på allmän övervakning av
:länsnykterhetsnämndens ligga
samt vägledning av och bistånd åt de kommunala nyk-
g nykterhetstillståndet
i dessas verksamhet. Vid besök hos de kommunala nämngterhetsnämnderna derna bör lämna råd och anvis-
länsnykterhetsnämndernas tjänstemän
om i allmänhet och om behandlingen av skilda
ningar nykterhetsvärdsarbetet
av ärenden. Däremot bör länsnämnderna endast undantagsvis direkt
Eslag
med enskilda ärenden av sådan art, som kan avgöras av de
taga befattning
kommunala Kommittén tillstyrker alkoholistvårds-
nykterhetsnämnderna.
att :t bör få rätt att undantaga viss stad
utredningens förslag Kungl. Maj
från Denna bestämmelse kan tänkas få till-
länsnykterhetsnämndens tillsyn.
och Malmö och eventuellt även de städer som kom-
lämpning på Göteborg på
mer närmast efter dessa i storlek. Att den kommunala nykterhetsnämnden från tillsyn, behöver dock ej betyda
undantages länsnykterhetsnämndens
att alla länsnämndens funktioner av det kommunala organet. Beövertages
fattningen med ansökningar om utskänkningstillstånd (se nedan) synes
som böra behållas av länsnämnderna även i fråga om dessa
exempelvis regel
städer. I Stockholm bör den kommunala nykterhetsnämnden självfallet fun-
gera som länsnykterhetsnämnd, när det gäller den egentliga nykterhetsvår-
den. Stockholms stads bör emellertid ej ha samma befatt-
nykterhetsnämnd
med tillståndsärendena som länsnykterhetsnämnderna. I Stockholm
ning
särskilt för av dessa ärenden inte be-
synes nämligen något organ beredning
hövas (jfr s. 208). Det i sakens natur, att länsnämndernas arbetsuppgifter och omfatt-
ligger
av deras verksamhet i blir beroende av den effektivitet,
ningen hög grad
varmed de kommunala nämnderna fullgör sina uppgifter. Särskilt vid den torde länsnämnderna komma
föreslagna omorganisationens genomförande
att ställas inför svåra och arbetsuppgifter. Sedan de kommunala
betungande
i mån blivit utrustade med kvalificerad
nykterhetsnämnderna erforderlig
och arbetsrutinen vunnit en viss fasthet, torde länsnämndernas arpersonal
komma att minska. Den beräkning av personalbehovet, som betsuppgifter
i det förhållandena under de första åren efter nykter-
göres följande, åsyftar
hetsvårdsreformens genomförande. Ehuru kommitténs mening bör givas en
länsnykterhetsnämnderna enligt
starkare och mera auktoritativ ställning inom nykterhetsvården, kommer deras atti mycket vara desamma som för närvarande. På
arbetsuppgifter
skilda områden och i avseenden kommer dock att inträda vissa
speciella bl. a. till av särskilda av nykterhetskommittén i principförändringar, följd
betänkandet eller annorledes förslag. Här kommer endast att be-
framlagda
handlas som innebär förändring i länsnämndernas arbetsuppgifter.
frågor
Om av rusdrycksförsäljningen ordnas enligt alternativ I
organisationen
ovan s. 121) skall länsnykterhetsnämnderna tilldelas den systembolai (se
gen f. n. ålagda uppgiften att ombesörja det egentliga utredningsarbetet i
utskänkningsärenden och på grundval härav till länsstyrelserna inkomma
med detaljerade förslag rörande tillståndsgivningen i allmänhet och i de sär-
skilda fallen. För att ge en bild av de arbetsuppgifter, som härigenom skulle ankomma på länsnykterhetsnämnderna, må nämnas, att
systembolagens upp-
gifter med ärenden om utskänkningstillstånd beträffande spritdrycker och vin för närvarande i huvudsak omfattar .
a) utredningvom behovet av utskänkningstillstånd inom detaljhandels-
området; .
b) prövning av de anmälda restauratörernas lämplighet ur sociala och
ekonomiska synpunkter; c) undersökning av restauranglokaler; d) avlåtande till länsstyrelse av ansökan om utskänkningstillstånd;
e) överlåtelse av sådant tillstånd på restauratör med de vill-
vederbörande
kor som skall gälla för detsamma, upprättande av för överlåtelsen erforderligt avtal och kontroll av att avtalets bestämmelser följes; samt
f) ekonomiska utredningar till ledning för kontrollstyrelsens fastställan-
de av vinstkvantiteter.
Av dessa arbetsuppgifter kommer det under e) nämnda överlåtelseförfarandet att bortfalla genom att vederbörande restauratör blir bärare
själv
av beviljat utskänkningstillstånd. De villkor, som hittills i överlåtelse-
intagits
avtal mellan systembolag och restauratör, bör i stället i mån av behov direkt intagas i tillståndsresolutionen. Den under f) vil-
angivna arbetsuppgiften,
ken är av försäljningsteknisk art, förutsättes även framdeles skola hand- hu..
havas av skulle i hu-
försäljningsorganen. Övriga berörda arbetsuppgifter
vudsak ankomma på länsnykterhetsnämnderna.
Nämnda arbetsuppgifter handlägges för närvarande i allmänhet av systembolagets verkställande direktör och ledande tjänstemän samt bolagsstyrelsen. För att erhålla en uppfattning om i vilken
utsträckning systembolagsled-
ningen tages i anspråk för arbetsuppgifter av hithörande slag, har en undersökning företagits vid Systembolaget i Stockholm och vid ett medelstort
.
landsortsbolag. InomAktiebolaget Stockholmssystemet handlägges d-essa arbetsuppgifter
—-— förutom i viss av vice verkställande direktör -- av
utsträckning bolagets
en särskild befattningshavare (med lön motsvarande 27 i den
lönegrad
statliga löneplanen 1), vilken är helt sysselsatt därmed. På
Aktiebolaget Stockholmssystemets detaljhandelsområde belöper omkring en femtedel av
alla ärenden av ifrågavarande slag i_riket. Då torde vara i
arbetsuppgifterna
stort sett likartade vid övriga kan dessa sam-
Systembolag, arbetsdetaljer
manlagt beräknas motsvara för minst fem kvalificerade
arbetsuppgifterna
befattningshavare. Denna beräkning överensstämmer väl med resultatet av undersökningen vid landsortsbolaget. Där handhades ärendena av verkställande direktören, som beräknat att 10-15 % av hans arbetstid av
upptages
frågor rörande utskänkningstillstånd.
Det utredningsarbete, som skulle an-
enligt nykterhetskommitténs förslag
komma länsnykterhetsnämnderna i ärenden angående utskänkningstillpå
stånd, torde kräva till kvalificerad arbetskraft i ungefär samma om-
tillgång
som vad nu är fallet inom systembolagen. Därjämte bör beräknas fattning att hos länsnämnderna kommer att belastas med skriv-
biträdespersonalen
arbete och annat kontorsarhete för dessa arbetsuppgifter.
Som ett led i befattning med utskänknings-
länsnykterhetsnämndernas
tillständen bör nämnderna även ankomma tillsynen över utskänkning-
på ens handhavande från nykterhetssynpunkt. Om kvantitetsbegränsningen
avskaffas, torde emellertid denna bli avpå restaurangerna kontrolluppgift sevärt förenklad. Det torde icke vara att räkna med något sär-
erforderligt
skilt härför hos länsnåmnderna. De uppgifter, som f. n. an-
personalbehov
kommer kontrolldelegationerna, synes få en så helt annan karaktär, att
på
det kan ifrågasättas, om dessa bör bibehållas. Denna fråga be-
delegationer
handlas närmare i kap. 13 nedan.
Även av angående utminutering och ut-
i fråga o1n behandlingen _ärenden
skänkning av öl skall länsnykterhetsnämnderna fungera som utrednings-
och remissorgan vid genomförande av alternativ I. Uppgifterna blir i huvudsak desamma som beträffande ärendena om tillstånd till utskänkning av spritdrycker och vin, men torde komma att kräva något mindre arbetskraft. På av en rörande arbetsgången för dessa ärenden
grundval, undersökning
hos länsstyrelsen i Stockholms län har kommittén ansett sig kunna antaga, att arbetskraftsbehovet härför i hela riket motsvarar fyra kvalificerade be-
fattningshavare samt någon biträdespersonal. En väsentlig och kvantitativt betydande arbetsuppgift för länsnykterhets-
nämnderna skall enligt kommitténs förslag vara att föra ett länsregister över nykterhetsanmärkningar samtatt tillhandahålla de kommunala nyk-
terhetsnämnderna registeruppgifter. Det åligger vidare länsnykterhetsnämn-
derna —— såsom förut nämnts —— att sedan andra åtgärder visat sig verkningslösa avstänga- missbrukare från inköpsrätt (ev. förordna om begräns-
ning av inköpsrätten). Denna länsnykterhetsnämndernas befattning har
rent allm-änt behandlats i principbetänkandet (sid. 134 ff.). Här torde emellertid en redogörelse för förfarandet böra lämnas.
Beslut on1 avstängning eller ev. begränsning av inköpsrätten bör enligt
kommitténs mening meddelas att gälla tills vidare. Länsnykterhetsnämnden bör emellertidsjälv eller genom den kommunala nykterhetsnämnden
noga följa varje särskilt fall så att garantier skapas för att ej avstängning kvarstår onödigt lång tid. .Kommittén föreslår med hänsyn härtill att bestämmelser utfärdas i administrativ väg angående av varje beslut
omprövning
inom ett år från beslutets meddelande och år.
varje följande Omprövningen
bör av en - åtminstone summarisk - beträffande ve-
föregås utredning
derbörande missbrukare. Omprövningen torde i leda till att
regel antingen
nytt beslut meddelas, innebärande att skall
avstängningen (begränsningen)
hävas, eller att det tidigare meddelade beslutet fortfarande skall En-
gälla.
dast i det förra fallet underrättas utminuteringsbolaget. Underrättelse lämnas likaså om vederbörande avlidit, så att den avlidnes nummer kan
utgå
ur spärrlistan. Skulle nämnden icke få kontakt med missbrukaren, t. ex.
* därför att denne flackar från ort till ort, bör det tidigare meddelade beslutet i regel fortfara att gälla.
Genom den nu skisserade kan och
ordningen försäljningsorganets register
spärrlistan hållas aktuella på ett relativt enkelt sätt. Det arbetet
egentliga läggs på nykterhetsvårdsorganen, som under alla förhållanden skall följa
de enskilda missbrukarfallen inom sitt område, under det att
försäljnings-
organet befrias från alla uppgifter av social natur.
Länsnykterhetsnämnderna är för närvarande sammansatta på följande sätt. Ordföranden utses av en ledamot som skall vara läkare
socialstyrelsen,
utses av socialstyrelsen efter samråd med en ledamot
medicinalstyrelsen,
utses av länsstyrelsen och två av landstinget. Gö-
ledamöter I Östergötlands, teborgs och Bohus samt Gävleborgs län utser en ledamot, var-
landstinget jämte stadsfullmäktige i resp. Norrköping, Göteborg och Gävle utser en leda-
mot. I Malmöhus län utser en ledamot samt städerna Malmö och
landstinget Hälsingborg vardera en ledamot. Alkoholistvårdsutredningen föreslog ingen ändring i nu gällande regler.
Med hänsyn till de som
vidgade arbetsuppgifter enligt nykterhetskommit-
téns förslag skall av
ombesörjas länsnykterhetsnämnderna synes samtliga
ledamöter av dessa statliga organ böra förordnas av :t. Ordföran-
Kungl. Maj
den, som bör utses efter förslag av länsstyrelsen, bör Av
ha domarkompetens. de övriga ledamöterna bör en vara läkare och utses efter
gemensamt förslag av socialstyrelsen och En ledamot med insikt och erfa-
medicinalstyrelsen.
renhet bör utses efter av -
avnykterhetsvårdande arbete förslag socialstyrel-
sen. Därjämte bör två (i Malmöhus län tre) ledamöter utses efter av f
förslag landstinget och stadsfullmäktige i städerna utanför de , landsting enligt grun-
der som nu A
tillämpas.
Léinsnykterhetsnémndernas personal utgöres för närvarande av 15 heltids- och 9 deltidsanställda ombudsmän. Av de heltidsanstâllda ombudsmännen är 10 placerade i Ce 23 och 5 i 23. De
lönegrad Cg deltidsanställda ombudsmännen uppbär arvode, vilket icke i fall 325 kronor
något överstiger
i månadenå Några fast anställda skrivbiträden finnes men under
ej, budget-
året 1950/51 förbrukades ca 50 000 kr. för
tillfällig skrivhjälp.
Denna är
personalutrustning enligt nykterhetskommitténs mening otillråcklig redan för att länsnykterhetsnämnderna skall kunna fullgöra sina
nuvarande arbetsuppgifter ett tillfredsställande sätt.
på Tages hänsyn jäm-
väl till de nya eller som
vidgade arbetsuppgifter, enligt vad nyss sagts skulle
ankomma på länsnämnderna, är det att
uppenbart personalstyrkan måste
utökas avsevärt. _
g
Vid den följande redogörelsen för behovet av har
personalutrustning kom-
mittén utgått från att utformas A
försäljningsorganisationen enligt alternativ
I. Under denna bör vid
förutsättning varje länsnykterhetsnämnd inrättas en
för en ledande i
befattning tjänsteman, försla-gsvis benämnd kanslichef (sek-
fig‘ Från
och med den 1 juli 1952 utgår visst tillägg till dessa arvoden (se sid. 114).
I 5 reterare). Denne bör leda det dagliga arbetet pä länsnykterhetsnämndens ex-
utarbeta förslag till framställningar och remissvar, ombesörja utpedition,
i ärenden samt föra läns-
lredningsarbetet angående utskänkningstillstånd
E nämndens Han bör även ha ansvaret för anmärkningsregistret. Be-
protokoll.
torde i allmänhet böra placeras i lönegrad Ce 29, men i de
Efattningarna
E minsta länen torde kunna i lönegrad Ce 27. I Gotlands
befattningen placeras
län torde det vara tillräckligt med en halvtidsanställd kanslichef i lönegrad 3 Ce 27.
För kontakten med de kommunala nykterhetsnämnderna bör hos samt-
länsnämnder finnas en konsulent, i lönegrad Ce 26, samt i de
liga placerad
större länen därjämte en assistent i befordringsgängen för amanuenser. I de minsta länen torde befattningarna som kanslichef och konsulent kunna sammanslås till en befattning som kanslichef, tillika konsulent, i lönegrad Ce 27. Vid lönegradsplaceringen av konsulenterna har fattigvårds- och barnavårdskonsulenternas löneställning tagits till utgångspunkt.
Biträdespersonal torde erfordras för förande av anmärkningsregistren samt för skrivarhete och andra kontorsgöromål. Såväl registerpersonalens
som skrivpersonalens antal torde bero av eller i vart fall sammanhänga med storleken av det missbrukarklientel som kan väntas falla inom länsnykterhetsnämndernas arbetsområde. Det kan antagas att personalbehovet kommer att bli ungefär lika stort för båda arbetsuppgifterna. Överslagsvis har kom-
mittén beråknat behovet av biträdespersonal vid en länsnykterhetsnämnd
till en arbetskraft om missbrukarklientelet kan beräknas till
uppgå högst
5 000 personer, två arbetskrafter om det ligger mellan 5 000-10 000 samt tre å arbetskrafter vid ett klientel 10 000 alkoholmiss-
fyra överstigande
brukare. Härutöver kan i de större länen komma att uppstå behov av sår-
skild biträdespersonal för de uppgifter som sammanhänger med tillstånds-
ärendena.
Av biträdespersonalen torde vid varje länsnämnd en böra ställning givas
som arbetsledare och placeras som kanslibiträde i Ce 11. Övriga
lönegrad
biträden torde böra placeras i för skrivbiträden.
befordringsgången Med utgångspunkt från dessa allmänna överväganden har nykterhetskommittén beräknat personalbehovet vid varje särskild länsnykterhetsnämnd.
Resultatet av dessa beräkningar angives i tab. 8.
Sammanlagt har personalbehovet hos länsnykterhetsnämnderna beräk-
nats till 21 kanslichefer (sekreterare) i . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Öe 29 21/2 kanslichefer, tillika konsulenter, i . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Ce 27 201/2 konsulenter i . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . v. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ce 26 11 assistenter i
befordringsgången
24 kanslibiträden i . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Ce 11 17 skrivbiträden
iliefordringsgången.
Om alternativ II för tillkommer i
försäljningsorganisationen väljes, varje
län en vilken får ansvaret för tillständsârenden m. m.
systemholagsdirektör,
Tabell 8. Storlek, antal missbrnkare, dennuynrande och beräknade personalen hos
länsnykterhetsnänmiorna i de olika länen.
Kvalificerade Biträdes-
Miss_ befattningshavare personal
Folk- Areal b. föreslaget
br1‘E%r§r antal
L ä n mängd km* föreslaget antal
k0m_nS a
1/1 1950 1/‘ 1950 und -sökn nuv
kon- assi- kansli- skriv-
app NN ,,,,; ‘ anwa kansli_
sulen- sten- biträ- biträ-
chefer
ter ter den den
Stockholms . . . . . . 350 924 7 689 10 800 1 1 1 1 1 1
. . . . . . . . . 153 364 5 320 3 250 1* —— —— 1 — Uppsala ‘/2 Södermanlands . . . 212 225 6 823 4 550 1 1 — 1 w
‘/2 Östergötlands . . . . 345 179 11 049 6 900 1 1 1 1 1 1
. . . . . . 11 516 5 700 1 1 —— 1 1 Jönköpings 269 614 l ‘/2
. . . . . . 157 751 9 914 3 700 1 — 1 —— Kronobergs ‘/2 ‘/2 Kalmar . . . . . . . . . . 235 851 11 616 6 400 1 1 1 —— 1 1 Gotlands . . . . . . . . . 58 946 3 172 1 800 ~— — 1 ~—
‘/2 ‘/2*
145 664 3 038 3 200 1* — — 1 — Blekinge . . . . . . . . . ‘/2 Kristianstads . . . . . 258 540 6 436 4 800 1 1 1 ~ 1 -e
Malmöhus . . . . . . . 578 968 4 847 15 200 1 1 1 1 2
. . . . . . . . . 162 626 4 922 4 900 1 —— 1 — Hallands 1/, V 1 Göteb. och Bohus 550 981 5 151 21 500 1 1 1 1 1 2 Älvsborgs . . . . . . . . 355 837 12 738 9 950 1 1 1 1 1 1
. . . . . . . 248 024 8 466 4 550 1 1 1 —— 1 - Skaraborgs Värmlands . . . . . . . 278 633 19 234 7 700 1 1 1 1 1 1 Örebro . . . . . . . . . . 245 857 9 185 6 850 ‘/3 1 1 1 1 1 Västmanlands . . . . 199 145 6 762 6 300 1 1 ——— 1 1
‘/2
. . . . . 263 378 30 201 5 200 1 1 — 1 1 Kopparbergs ‘/2 Gävleborgs . . . . . . . 283 409 19 708 10 800 1 1 1 1 1 1 Västernorrlands . . 282 562 25 703 1 1 1 1 1 1
7.800 —— — Jämtlands . . . . . . . 144 207 51 711 4 800 ‘/2 1 1 1 Västerbottens . . . . 231 736 59 148 6 450 1 1 1 1 1 1 Norrbottens . . . . . . 239 145 105 543 5 650 1 1 1 1 1 1
Summa . - 13 23‘/2 20‘/2 11 24 17
heltid
deltid
* Tillika konsulent, lönegrad Ge 27. 11* Missbrukargrupperna 1-3 i kommitténs statistiska undersökningar omfattar alla per-
soner som under perioden 1936-1945 registrerats för nykterhetsanmärkning (SOU
1951: 43, sid. 31). V
Under sådana förhållandentorde man kunna nöja sig med något mindre
kvalificerade sekreterare för kanslicheferna. Man kan då också möj-
istället
ligen tänka att utöka antalet konsulenter och assistenter och slopa sek-
sig
reterarebefattningarna. Härigenom skulle en viss besparing kunna uppnås,
vilken emellertid mer än väl uppvägs av den fördyrade systembolagsorga-
nisationen.
^
Länsstyrelserna:
Länsstyrelsernas arbetsuppgifter med och organisation för nykterhets-
vården beröres endast i ringa mån av nykterhetskommitténs förslag. Det sy-
nes därför icke vara anledning att här redogöra för deras arbetsuppgifter på
område, för vilka utförligt redogöres i alkoholistvårdsutred-
ifrågavarande
ningens betänkande.
Det må dock framhållas, att med ären-
länsstyrelsernas arbetsuppgifter
den tillstånd till avalkoholhaltiga drycker skulle
angående utskänkning
minska. Då emellertid förutsättes behålla beslutan-
länsstyrelserna alltjämt
derätten, torde detta inte i nämnvärd medföra minskat behov
utsträckning
av arbetskraft.
Socialstyrelsen.
För del torde av organisationen för den öpp-
socialstyrelsens utbyggnaden na i allmänhet komma att medföra ökade arbetsuppgif-
nykterhetsvården
ter, i av administrativ och kamera] natur. Den nuvarande perso-
synnerhet
nalstaten upptar följande befattningar:
1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Ca 37
byråchef i lönegrad 1 förste . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Ca 29
byråinspektör i lönegrad
1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Ce 27
byråinspektör i lönegrad
3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .; . . . . . . . . . . .. Ce 25
byråsekreterare i lönegrad
1 amanuens i lönegrad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .; . . . . . . . . . . .. Ce 21 1 expert . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . arvode
betecknades av alkoholistvârdsutredningen
Byråns personalutrustning
som otillräcklig -redan för arbetsuppgifter, som âvilar so-
de mångskiftande cialstyrelsen och därmed denna byrå enligt nu gällande alkoholistvârdsför-
Detta omdöme underströks starkt av socialstyrelsen i dess utlåfattningar. tande över betänkande. Därvid hänvisade styrelsen till sin
utredningens
verksamhetsberättelse för år 1949 och till den ökning som skett i antalet å byrån under senare år diarieförda ärenden. .
Alkoholistvårdsutredningen föreslog följande pcrsonalstat för socialsty-
-
relsens nykterhetsvårdsbyrå.
(ev. benämnd i . . . . . . . . . . . . . . .. Cp 12
1 expert överinspektör) lönegrad
1 byråchef i lönegrad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .in Ca 33 2 (en för och en för sluten vård) i lönegrad . . Ca 31
byrådirektörer öppen
1 förste i lönegrad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Ca 27
byråsekreterare
1 i lönegrad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Ca 25
byrâinspektör
1 byrâsekreterare i lönegrad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .; Ca 24 4 amanuenser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 kansliskrivare i . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Ca 15
i lönegrad
5 skrivbiträden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..
Nykterhetskommittén anser sig i huvudsak kunna godtaga alkoholistvârdsutredningens förslag, med det tillägget blott, att till byrån bör överföras den hos kontrollstyrelsen, som är erforderlig för förande av
personal
straffregistret för och vissa andra brott m. m. Med hänsyn till svårig-
fylleri
heten att rekrytera expertbefattningen med person, torde det
_kvalificerad
möjligen bli nödvändigt att även i fortsättningen anlita arvodesanställda
experter. Det nuvarande arvodesbeloppet bör emellertid höjas, så att expertens medverkan kan bli av större Erfarenheten ?
(experternas) omfattning.
får utvisa huruvida någon ytterligare förstärkning av socialstyrelsen blii
p erforderlig (för tillståndsärenden, remisser m. m.).
Registreringen hos och anmälningsplikten till nykterhetsvårdsorganen
Nuvarande förhållanden.
En redogörelse för systembolagens registrering återfinnes å s. 53-56 i
detta betänkande.
Sammanfattningsvis kan av denna redogörelse konstateras, att system-
bolagen fortlöpande till sina register sammanför en olika mängd uppgifter
betr. de personer, som tillhör resp. kontrollområden. Här finns uppgifter ej blott om nykterhetsförhållanden och inköp utan även om bostads- och familjeförhållanden, inkomstförhållanden, vissa uppgifter om kriminalitet
samt vissa uppgifter om kontakt med socialvårdsorganen.
Varken Iänsnykterhetsnämnder eller kommunala är
nykterhetsnämnder
ålagda att föra register över de personer, som är föremål för deras åtgärder
eller uppmärksamhet. Genom praxis har emellertid viss registrering kom-
mit till stånd.
att få kännedom om missbruksfall är i
Nykterhetsnämndernas möjligheter i betydande beroende av enskilda överenskommelser med orts-
utsträckning
myndigheter m. fl. betr. anmälning av alkoholmissbrukare.
Författningsenligt har uppgiftsplikt till kommunal nykterhetsnâmnd
ålagts polis- och åklagarmyndighet samt läkare beträffande sådant »förhållande, som bör föranleda den kommunala nykterhetsnämndens ingri- ,z pande». Som regel torde denna bestämmelse tolkas ganska snävt, och nykterhetsnämnderna torde med stöd av densamma endast få uppgifter om ett
i ringa antal av de personer, som föranleder ingripande. På flertalet orter får
emellertid nykterhetsnämnd via Systembolaget uppgifter om de personer,
som sakfâllts för fylleri. Pâ åtskilliga håll finns också överenskommelse mellan polismyndighet och nykterhetsnämnd om meddelande till nämnden beträffande de personer, som anhållits för
fylleri.
De som de kommunala dessa olika
uppgifter, nykterhetsnämnderna på
sätt erhåller, torde endast i mycket begränsad utsträckning föranleda re-
gistrering. _
Uppgifterna erhålles emellertid som regel också av länsnykterhetsnämnden, och denna verkställer sedan nâgra år tillbaka Hos länsnyk-
registrering.
terhetsnämnderna finns sålunda under uppbyggnad ett register över de personer i länet, beträffande vilka nämnden genom de kommunala nykterhets-
nämnderna, systembolag, polismyndigheter m. fl. fått kännedom om nykter-
hetsanmärkningar.
Dessa register torde emellertid inte varatillräckligt utbyggda för att svara . emot nykterhetsvårdsorganens behov av av de enskilda missbruks- Å
utredning
i
fallen. Nykterhetsnämnderna brukar då vända sig till systembolagen, som har mera fullständiga uppgifter. I betydande utsträckning fungerar sålun- A
da systembolagens register såsom arbetsregister även för nykterhetsnämn-
; derna.
Sedan andra halvåret 1946 infordrar socialstyrelsen statistiska uppgifter rörande nykterhetsnämndernas verksamhet. Uppgifterna till denna statistik
i viss utsträckning i form av personförteckningar. Härigenom nöd-
ålämnas
5 viss även hos de kommunala nämnderna.
vändiggöres registrering Någon
bestämd praxis för förfarandet härvid torde icke ha utformats.
l
Alkoholistvårdsutredningen. Alkoholistvårdsutredningen har inte direkt ifrågasatt någon ändrad re-
gistrering hos nykterhetsnämnderna, men då utredningen föreslagit en av-
sevärd utökning av nykterhetsnämndernas befogenhet att ingripa mot lindri-
gare missbruksfall och i anslutning härtill föreslagit en ökad uppgiftsplikt från olika myndigheter m. m. till nykterhetsnämnderna beträffande fall av alkoholmissbruk, torde härav följa ett behov av utvidgad registrering hos
såväl de kommunala nykterhetsnämnderna som länsnykterhetsnämnderna. I allmänna ordalag antyder också utredningen, att det hos nykterhetsnämn-
derna kommer att erfordras mera arbetskraft än nämnderna f. n. förfogar
över för bl. a. registreringsarbete.
Eftersom kommittén redan tidigare (s. 115 ff.) redogjort för alkoholist-
vårdsutredningens förslag, skall här endast antydas bakgrunden till det
väntade ökade behovet av hos nykterhetsnåmnderna enligt ut-
registrering
-
redningens förslag.
Utredningens förslag innebär, att varje person, som använder alkohol-
till uppenbar skada för sig eller annan skall bli föremål för
drycker ingri-
pande av nykterhetsnämnd. För att få kännedom om de personer, mot vilka
ingripande bör företas, diskuterar. utredningen ingående .anmälningsplik-
ten. Utredningen uttalar därvid, att polis- och bör bli
äklagarmyndighet
skyldiga att till nykterhetsnâmnd anmäla fall av alkoholmissbruk
samtliga
de under sin tjänsteutövning får taga med. anför
befattning Utredningen
vidare.
Dessa fall innefatta icke endast personer, som begå brott under
alkoholpåverkan, utan även kriminella, vilkas beteende kan sägas stå i samband med alkoholmissbruk utan att aktu-albrottet begåtts i onyktert tillstånd. Personer, som omhändertagas â allmän eller enskild plats på grund av berusning, höra också uppenbarligen till dem som skola anmälas till vederbörande nykterhetsnämnd. Olycks- och sjukdomsfall, vid vilka skadan eller sjukdomen uppstått genom eller i med alkoholbruk och vilka polisen tagit befattning med, böra också
samband
anmälas, då ju alkoholförtäringen lett till »uppenbar skada» för vederbörande själv. Även den, som på grund av alkoholkonsumtion vållar olycks- eller sjukdomsfall utan att han själv drabbas av olyckan eller sjukdomen, bör i den mån polismyndigheten vinner kännedom om sådan person, anmälas till nykterhetsnämnden. Över huvud bör varje alkoholbetingad händelse, som kan anses- skadlig för den onyktre eller hans omgivning, rapporteras till nykterhetsnämnden och detta även i sådana fall, då polismyndigheten icke företager någon åtgärd, men likväl vinner upplysning om missbruk (klagomål om alkoholmissbrukarens störande levnadssätt, lägenhetsbråk, vanvård av barn, ansatser till brott o. s. v.). Närmare prövning av eller utredning genom polismyndigheten om uppkomna alkoholskador
utgör sålunda icke förutsättning för att denna anmälningsplikt skall föreligga. Dessa uppgifter tillkomma nämligen det specialorgan, som mottager anmälningarna. Syftet med denna utvidgade anmälningsskyldighet är givetvis, att de nykterhetsvårdande myndigheterna skola sättasi tillfälle att ingripa på lämpligt sätt så tidigt som möjligt till förhindrande av uppkomsten av djupare rotat alkoholmissbruk. Enklast torde rapporteringsskyldigheten kunna fullgöras genom översänd-ande av kopia av upprättad polisrapport eller genom ett kortfattat meddelande av kända fakta rörande fallet i fråga. Anmälan bör självfallet göras så snart som
efter att händelse av denna art blivit bekant för polismyndigheten. Beträf-möjligt fande fyllerister torde det i många fall vara önskvärt, att polisen tager kontakt med nykterhetsnämnden redan medan dessa ännu äro Omhändertagna. I varje fall bör underrättelse om anhållande av sådana personer i enlighet med i de större städerna utbildad ske efter endast några få dagar. Självfallet bör polis-
praxis och anses befriad från anmälningsskyldighet, om anmälan rö-
åklagarmyndighet rande det aktuella fallet kan antagas komma att ingå till nykterhetsnämnden i annan eller nämnden själv skaffat sig kännedom om detta.
ordning
Nykterhetsnämnderna behöva emellertid härutöver erhålla upplysningar rörande alkoholmissbrukare från andra officiella organ för att i tid och på lämpligt sätt kunna ingripa. Enskilda personer, särskilt anhöriga till dessa missbrukare, draga sig ju av lättförklarliga skäl ofta för att vända sig till nykterhetsnämnden. Ett stort antal offentliga myndigheter och myndighetspersoner (t. ex. skolmyndigheter, kuratorer, distriktssköterskor, mödrahjälps- och hemhjälpsnämnder, arbetsförmedlingar, präster) få emellertid under sin verksamhet kännedom om många för nykterhetsvårdsorganen okända alkoholmissbrukares sociala skadeverkningar och borde då i det allmännas intresse vidarebefordra till sådant organ vad de erfarit i nämnda avseende. Utredningen har dock icke ansett sig böra föreslå kategorisk
för sådana myndigheter och personer utan nöjt sig med att i anmälningsplikt uppmaningens form vädja till dessa att underrätta nykterhetsnämnderna om vad de under sin verksamhet inhämtat beträffande alkoholmissbrukare. Orsaken till denna utredningens ståndpunkt är, att flera av dessa myndigheter och personer intaga en så ömtålig ställning, att betydande svårigheter för dessa att fullgöra anmälningsplikten i vissa. fall skulle kunna uppstå. En uppmaning i lagen till offentliga organ att, t. ex. i anhörigas ställe, anmäla alkoholmissbrukare torde emellertid på önskvärt sätt kunna rikta uppmärksamheten på dessa organs ansvar i nämnda avseende. Utredningen har dessutom den uppfattningen, att den förbättring och vidgning av nykterhetsnämndernas behandlingsmöjligheter, som utredningen med sina olika förslag eftersträvar, kan komma att skapa ökat förtroende för dessa organ och giva till resultat, att meddelanden om alkoholmissbrukare i framtiden inkomma från myndigheter och myndighetspersoner i större utsträckning än vad som nu är fallet. Generell anmälningsplikt anser utredningen dock böra gälla för myndighet, som äger befogenhet att ådöma disciplinstraff (militärbefälhavare, statliga kommunikationsverk, poliskollegier etc.), då sådan myndighet ålägger straff för förseelse begången under alkoholpâverkan. Myndighet av detta slag bör sålunda vara skyldig att bringa till nykterhetsnämnds kännedom alla sådana fall, som föranlett disciplinbestraffning. Även systembolag böra åläggas obligatorisk anmälningsplikt beträffande alla de missbruksfall, som komma till deras kännedom. Ett minimum av anmälningsplikt anser utredningen vara. att sådant bolag omedelbart vidarebefordrar till vederbörande nykterhetsnämnd vad detta erfarit som ett resultat av skyldigheten för domstolar m. fl. att meddela uppgifter till ledning för systembolagens verksamhet. Självfallet behöva dylika uppgifter dock icke översändas till vederbörande nykterhetsnämnd annat än i den mån de icke kunna förutsättas vara.förut kända av nämnden.
Slutligen anger utredningen_sin uppfattning om läkares skyldighet att
göra anmälan till nykterhetsnämnd om missbruksfall, som kommer till
hans kännedom. Enligt utredningens mening bör läkare vara befriad från anmälningsplikt, om missbrukaren genom läkarens försorg blir föremål för erforderlig behandling. Om missbrukaren däremot vägrar att låta behandla sig eller underlåter att läkarens ordinationer, bör denne vara
följa pliktig att anmäla honom till nykterhetsnämnden för angående utredning la.gens tillämplighet och erforderliga åtgärder. I rena då undantagsfall, åtgärd
av nykterhetsnämnd av särskilda skäl icke bör bör läkaren
ifrågakomma,
även om missbrukaren vägrar att låta behandla sig vara befriad från an-
mälningsskyldigheten.
l
Nykterhetskommittén
I samband med framläggandet av de allmänna riktlinjerna för sitt förslag och den allmänna motiveringen för detta har nykterhetskommittén framhållit, att den anser det nödvändigt, att samhällets olika nykterhetsvårdande organ har tillgång till ett relativt utförligt uppgiftsmaterial om befolkningens skötsamhet i nykterhetsavseende. Detta uppgiftsmaterial måste vara så beskaffat, att det möjliggör ingripanden redan mot det alkohol-
begynnande
missbruket.
I detta sammanhang kan kommittén med tillfredsställelse konstatera, att vi i värt land redan har en erfarenhet och till
på lång grundad väsentliga
delar författningsmässigt reglerad rutin för att
tillhandagå nykterhetsnämn-
der och systembolag med uppgifter om de beträffande vilka
personer, ingripanden för att hindra av alkoholmissbruk eller för att
uppkomsten
stävja ett redan uppkommet sådant bör Formellt har detta
övervägas. upp-
giftsmaterial, såsom framgår av den härovan lämnade till vä-
redogörelsen,
sentlig del avsetts till stöd för tillämpningen av det individuella ransoneringssystemet. Det måste anses vara i och för otillfredsställande, att de
sig egentliga vårdorganen är betydligt sämre utrustade än försäljningsorganen
när det gäller tillgången till I den som utvecklats,
registeruppgifter. praxis,
har dock uppgiftsmaterialet av överenskommelser kommit även
på grund
den direkta nykterhetsvården till och blivit ett värdefullt
godo mycket
hjälpmedel för denna. Vid sitt har
utredningsarbete nykterhetskommittén kunnat konstatera, att materialet kan anses vara
ingalunda fullständigt.
Åtskilliga fall av alkoholmissbruk har kunnat
undgå samhällsingripande
även på ett avancerat stadium av att icke
ganska på grund samhällsorganen
haft kännedom om dem. Kommittén har emellertid den att
uppfattningen,
det f. n. icke är att åstadkomma ett så
möjligt fullständigt uppgiftsmaterial,
att icke åtskilliga sådana fall kan förekomma. Allmänhetens till
inställning
alkoholmissbruket och till är i ut-
nykterhetsvårdsingripanden betydande
sträckning ännu alltför negativ för att skall kunna mötas
samhällsorganen
med det förtroende av missbrukaren och hans som i
omgivning, många
fall är villkoret för att missbruket ett någorlunda stadium skall
på tidigt
komma till nykterhetsvårdsorganens kännedom. Det är därför kom-
enligt
mitténs mening icke att helt de konstaterade bristerna i
möjligt avhjälpa nykterhetsvårdsorganens möjligheter att uppspåra missbruksfallen
genom
11-5123132
uppgiftsplikt. Kommittén förväntar
en utökad, författningsmässigt reglerad
— såsom framhållits — att den av sam-
emellertid tidigare nya inriktning
område, som kommittén föreslår, ,
hällsingripandena på nykterhetsfrågans
tillsammans med en förbättrad insikt om alkoholmissbrukets vâdor och om och att komma till rätta med detta missbruk,
möjligheterna vägarna
skall öka mot och förtroendet för nykterhetsvårdsverksamheten.
lojaliteten
har därför i princip byggt sitt förslag till uppgifts-
Nykterhetskommittén
och den som den nu inarbetade rutinen lägger.
plikt registrering på grund,
I samband med avskaffande av den individuella ransoneringen bortfaller emellertid vissa av uppgifter, vilket har beaktats vid förslagets utfor-
behQv
mande. En lättnad i och registreringsarbetet föl-
betydande uppgiftsplikten
bl. a. av att skall ske enbart med hänsynstagan-
jer principen, ingripanden
de till bristande skötsamhet i En betydande del av den
nykterhetsavseende.
nuvarande och avser ju att möjliggöra för-
uppgiftsplikten registreringen
säljningsrestriktiva ingripanden även i sådana fall, där inköp av rusdrycker kan leda till skada i andra avseenden (Rff 4 3 §). Vid utformningen av
kap.
har vidare, såsom närmare framgår av det följande, beaktats
förslaget
den som av att kontrollavdelningarna vid
organisatoriska förändring, följer
och att de av deras uppgifter, som bibehälles, över_
systemholagen nedlägges föres till nykterhetsnämnderna.
Kommittén därefter till att lämna en närmare redogörelse för
övergår
hur dess i nu berörda avseenden är utformat.
förslag
De behöver inhämta beträffande de per-
uppgifter, nykterhetsnämnden
soner mot vilka av en eller annan art skall övervägas, torde kunna
åtgärder
indelas sätt:
på följande
a) beträffande nykterhetsanmärkningar till ledning för uppspâ-
Uppgifter
rande av missbruksfall samt till ledning vid utredning. b) för identifiering m. m. i samband med utredning.
Uppgifter
c) beträffande sociala och ekonomiska för-
Uppgifter familjeförhållanden,
hållanden, kriminalitetsförhållanden m. m. till ledning vid utredning.
Vad de under a) nämnda uppgifterna om nykterhetsanmdrkningar gäller
till för av missbruksfall samt till ledning vid utredning
ledning uppspårande
kan dessa indelas efter sin art i tre nämligen för det första an-
kategorier, från och socialvårdsmyndigheter m. fl. bemälningar polis, polisäklagare
träffande bristande skötsamhet i nykterhetsavseende., för det andra upp-
om hos iakttagelser om anmärkningsvärda gifter försäljningsorganet gjorda
samt det från privatpersoner eller motsvaran-
inköp för tredje anmälningar
de om beträffande förhållande, som bör komma till nyk-
gjorda iakttagelser
terhetsnämndens kännedom. Kommittén har framhållit, att den i fråga om bestämningen av
tidigare
vad som skall anses såsom alkoholmissbruk står samma ståndpunkt som
på
d. v. s. alkoholmissbruk skall anses föreligga,
alkoholistvårdsutredningen,
då använder drycker till uppenbar skada för sig eller j,
någon alkoholhaltiga
annan. Det bör emellertid i detta påpekas, att alkoholistvårds-
sammanhang
förslag som har den nuvarande ordningen med
utredningens utgångspunkt
individuell och därav föranledd dualism i fråga om ingripanden
ransonering
mot alkoholmissbruk. Denna utgångspunkt innebär för nykterhetsnämnderi na den konsekvensen, att en viss del av missbruksfallen oberoen-
praktiska
de av blir föremål för nykterhetsvårds-
nykterhetsnämndernas åtgöranden
av i samband med den individuella
ingripande, nämligen systembolagen
kontrollen. ingripanden föregås ju som regel av utredning,
Systembolagens
som innefattar samtal med vederbörande missbrukare. Vid dessa
personliga
samtal brukar framhålla vådan av fortsatt alko-
Systembolagets tjänstemän
i holmissbruk.
gäller inte för nykterhetskom- Alkoholistvårdsutredningens utgångspunkt
mittén. kommitténs är det endast nykterhetsnämnderna, som
Enligt förslag
skall verkställa Detta medför i viss mån större krav på uppgifts-
ingripande. materialet hos nykterhetsnämnderna än de krav alkoholistvårdsutredningen
hade Kommittén anser, att det är ett minimikrav, att
anledning uppställa.
erhåller om i sam-
nykterhetsnämnderna uppgifter nykterhetsanmärkningar
ma som sådana för närvarande tillhandahålles sys-
utsträckning uppgifter
den praxis, som i detta avseende utbildats.
tembolagen genom
Såsom redan förut anförts, kan emellertid en begränsning göras beträffande för samt kommunalnämnd och drätselkam-
åläggande fattigvårdsstyrelse
mare att lämna om sociala understöd att lämna avskrift eller
uppgifter resp.
ur Då dessa icke i och för sig ensamma kan läg-
utdrag restlängd. uppgifter
för är de endast erforderliga i samband med ut-
gas till grund ingripande,
redningar, som aktualiserats av direkta nykterhetsanmärkning-
på grundval
ar. kan därför begränsas till uppgiftsskyldighet beträffande sär-
Åliggandet
skild efter hemställan i särskilt fall. Till denna fråga återkom-
person varje mer kommittén i det följande.
I detta även frågan om vilka organ, som skall
sammanhang uppställer sig
eller de kommunala
mottaga uppgiftsmaterialet, länsnykterhetsnämnderna eller eventuellt socialstyrelsen. Enligt de nu gällande nykterhetsnämnderna
bestämmelserna föreligger viss uppgiftsplikt till den kommunala nykterhetsnämnden. Det är denna som alkoholistvårdsutredningen an-
uppgiftsplikt, borde Till länsnykterhetsnämnd däremot föreligger ingen uppsåg utvidgas.
och sådan har icke heller föreslagits av alkoholistvårdsut-
giftsplikt någon
till ledning för systembolagens verksamhet ingives
redningen. Uppgifterna
av vederbörande i vissa fall till kontrollstyrelsen för registrering
myndighet
och vidarebefordran till systembolagen, i andra fall direkt till systembo-
lagen.
Kommittén den att de kommunala nykterhetsnämn-
hyser uppfattningen,
derna icke är de organen för mottagande och registrering av
lämpligaste
De kommunala nämnderna är i första hand
ifrågavarande uppgiftsmaterial.
av* skäl registreringsenheter. Alltför många personer
praktiska olämpliga
mellan olika kommuner för att uppgiftslämnande och registrering flyttar beträffande invånarna skall Även sekretessynpunkten talar
fungera smidigt.
emot av kommunala register. På grund-
utspridningen uppgiftsmaterialet på
val av en tids erfarenheter har man f. n.
lång registreringen uppdelad på _ systembolagen och delvis även på lånsnykterhetsnämnderna. Genom att åt-
minstone i huvudsak centralisera och
uppgiftsmottagandet registreringen;
länsvis erhålles en önskvärd koncentration av materialet utan att
detta,_
såsom vid enbart riksregistrering, blir alltför och besvär-
svåröverskådligt
ligt att hantera. Samtidigt erhåller vil-
härigenom länsnykterhetsnämnderna, 5
ka efter systembolagens ensamma kvarstår som
omorganisation registre-
ringsorgan, en kontakt med de kommunala nykterhetsnämn-
kontinuerlig
dernas arbetsuppgifter. måste till största delen vidare-
Uppgiftsmaterialet
befordras till de kommunala nämnderna, och får så-
länsnykterhetsnåmnden
ledes här en möjlighet att direkt verksamheten hos dessa. Kommittén
följa
vill därför förorda, att och beträffande
uppgiftsmottagandet registreringen
nykterhetsanmärkningar i huvudsak koncentreras till
länsnykterhetsnämn-
derna. Kommittén utgår emellertid från, att behov av ett
alltjämt föreligger
centralt straffregister rörande och vissa andra brott av den art, som
fylleri
nu föres hos Kommittén föreslår därför bibehållande i
kontrollstyrelsen.
princip av det nuvarande systemet med avlämnande av som avses
uppgifter,
även för detta direkt till vederbörande centrala
register, registerförande
verk för vidarebefordran till de lokala organen kommitténs
(enligt förslag som regel länsnykterhetsnämnderna). Med till att hänsyn kontrollstyrelsens
tillsyn över den individuella kommitténs helt
inköpskontrollen enligt förslag
upphör och i viss mån av vilken även såsom till-
övertages socialstyrelsen,
över i har kontakten med A
synsmyndighet nykterhetsnämnderna övriga frågor
dessa organ, anser emellertid kommittén, att att föra det nu om-
uppgiften
nämnd-a särskilda straffregistret och
tillhandagå nykterhetsvårdsorganen
med uppgifter ur detta bör Detta för även med
överflyttas på socialstyrelsen.
sig, att statistiken över fylleriförseelser m. m. bör utarbetas av
socialstyrel-
sen.
Gången av ärendena blir sålunda i den, att de som skall
princip uppgifter,
ingå i det särskilda straffregistret, till vilken efter
ingives socialstyrelsen,
att ha registrerat uppgifterna vidarebefordrar dem till vederbörande läns-n
nykterhetsnämnd i den mån detta föreskrives. Länsnykterhetsnämnden har
sedan att införa uppgifterna i sitt varefter den kommunala
register, nykter-
hetsnämnden aviseras, för att denna skall kunna verkställa om
prövning,
åtgärd skall företagas. De åter, som skall införas i det särskilda
uppgifter ej
straffregistret men är av den art, att de hör antecknas i länsnykterhetsnåmndens register, överlämnas direkt till som efter re-
länsnykterhetsnämnden,
gistrering aviserar den kommunala nämnden. direkt till
Någon uppgiftsplikt
de kommunala nykterhetsnämnderna torde icke böra lagfästas utom för de fall, då kommunal nykterhetsnåmnd i samband med om särskild
utredning
person begär uppgifter om denna. Till om från vilka
frågan myndigheter
kommunal nykterhetsnämnd bör ha rätt att rekvirera sådan skall
uppgift
kommittén återkomma i det följande. Det bör emellertid vara de kommunala nämnderna obetaget att träffa överenskommelse om erhållande av vissa
uppgifter från andra myndighet-er. Nykterhetskommittén vill emellertid;
framhålla, att den icke anser, att av
löpande registrering nykterhetsanmärk-
ningar bör förekomma hos de kommunala nykterhetsnämnderna annat än beträffande sådana personer, för vilka särskilda akter i samhand
upplagts
med verkställande av
utredningar.
En särställning bland till för
uppgifterna ledning nykterhetsnämndernas
p verksamhet intages av uppgifterna beträffande Med det
l rusdrycksinköpen.
försåljningssystem, som kommittén föreslår, kommer
nykterhetsnämnderna
jhär att få ta befattning med en ny form av för vars an-
I uppgiftsmaterial, vändning erfarenheter av tidigare tillämpning saknas.
Prågan om de funktioner, skall ha, behandlas från mera
inköpsregistret fallmänna utgångspunkter i principbetänkandet (s. 136). Det av framgår
framställningen där, att kommittén förväntar, att
inköpsregistreringen
skall komma att lämna ett av värde för
uppgiftsmaterial nykterhetsnämn-
derna, då det gäller att i samband med huruvida missbruk
undersökningar,
föreligger, bilda sig en om vederbörandes alkoholvanor. Härut-
uppfattning
över skall registreringen fylla vissa i till den tekniska
uppgifter anslutning
försäljnings- och inköpskontrollen samt såsom för individualsta-
underlag
tistik över
rusdrycksinköpen.
Det föreligger ett allmänt intresse att kunna konsumtionsutveck-
följa
lingen under övergångstiden. På grund härav bör kontrollen över
inköpen
och registreringen av desamma under denna tid så effektiv som göras möjligt. Är sådan registrering genomförd och har de
nykterhetsvårdande orga-
nen härigenom beretts att nära
möjlighet följa konsumtionsutvecklingenx,
har vissa förutsättningar skapats för dem att snabbt kunna inskrida mot de tendenser till missbruk av som eventuellt kan komma
inköpsfriheten,
att visa sig.
Registreringen av inköpen skall i första hand göras sådant sätt, att
på
nykterhetsnämnderna vid behov kan hållas underrättade om
kontinuerligt
de personers inköp, som är föremål för
uppmärksamhet.
Då det emellertid är svårt att i vilken
synnerligen förutsäga utsträckning
nykterhetsnämnderna på längre sikt kommer att utnyttja ur in-
uppgifter-na
köpsregistret, anser kommittén det vara att och
angeläget, uppgiftsplikten
registreringen beträffande inköpen utformas sådant sätt, att
på anpassning
smidigt kan ske efter de krav, som erfarenheten av den
praktiska tillämp-
ningen kommer att uppställa. Kommittén vill därför föreslå att bestämmelsen i förevarande avseende utformas så, att att föra över alla kun-
försäljningsbolaget ålägges register
ders inköp av spritdrycker. I den mån finner skäl förordna
Kungl. Majzt
därom skall även inköp av andra Efter hemställan
rusdrycker registreras.
av nykterhetsnämnd eller polismyndighet skall lämna om
bolaget uppgifter
viss persons inköp. Vid alternativ I utgöres av de samlade
registret inköps-
rekvisitionerna, vid alternativ II finnes ett särskilt i affärerna.
kortregister
Om uppgift lämnas till bör därav lämnas till
polismyndighet kopia länsnykpterhetsnämnden. Socialstyrelsen bör ha befogenhet att utfärda närmare di-
beträffande detta uppgiftsmaterials innehåll och
irektiv användning.
l
Genom en registrering av den typ, som här antytts, synes nykterhetsnämn-
derna kunna helt med de som de behöver beträffande
tillgodoses uppgifter,
De detta sätt erhål- a
rusdrycksinköpen. uppgifter, nykterhetsnämnderna på
ler, bör i den mån de bedömande är att betrakta
enligt nykterhetsnämndens
såsom samma som öv-
nykterhetsanmärkningar registreras enligt principer
riga sådana. Vad därefter gäller de under h) ovan ä s. 162 nämnda uppgifterna för idenm. m. bör ha rätt att hos vederbörande folk-
tifiering nykterhetsnämnderna i
ur deras olika register.
bokföringsmyndigheter begära erforderliga uppgifter
De nu bestämmelserna i detta avseende vara tillfredsställan-
gällande synes
de och den som utvecklats i samband med tillämpningen av desam-
praxis, ma, ger och nykterhetsnämnder erforderliga uppgifter. systembolag Vad slutligen gäller de under c) å s. 162 nämnda uppgifterna beträffan-
de sociala och ekonomiska förhållanden, kriminalitets-
familjeförhållanden,
m. m. till vid prövning huru-
förhållanden ledning nykterhetsnämndernas
vida skall får kommittén erinra om sin tidigare redovisade
åtgärd vidtagas,
att endast och olaga handel skall kun-
ståndpunkt, nykterhetsanmärkningar na till grund för Lagen om nykterhetsvård är tillämplig enläggas åtgärder.
dast å den, som missbrukar alkoholhaltiga drycker, och definitionen av alkoholmissbruk att alkoholmissbruk föreligger, då någon använder alko-
säger
till skada för sig eller annan. För att ingripande
holhaltiga drycker uppenbar
skall komma till stånd, erfordras alltså att vederbörande enligt lagen om kan anses missbruka alkoholhaltiga drycker eller att han A
nykterhetsvård
olaga handel förverkat förutsättningen för inköpsrätt. Man kan sågenom lunda räkna med, att nykterhetsnämnden för att över huvud taget överbör ha fått form av meddelande med anmärkning *I
väga ingripande någon
mot vederbörandes skötsamhet i nykterhetsavseende. Då av ett sådant meddelande skall prö-
nykterhetsnämnden på grundval
va, om alkoholmissbruk i har den emellertid behov
lagens mening föreligger,
av beträffande vederbörandes förhållanden i allmänhet. Vid den
uppgifter nykterhetsnämnden har att företaga, måste familjeförhållanundersökning
den, ekonomiska och sociala förhållanden, hostadsförhållanden, kriminalitetsförhållanden m. m. beaktas. Särskilt ingående måste undersökningen bli dessa avseenden, när alkoholmisshruket är av svårare art och tvångsåtgär-
i
der överväges. måste sålunda ha rätt att erhålla des-
Nykterhetsnämnderna
sa från de organ, som har kännedom om förhållandena. Kommittén
uppgifter
anser emellertid, att dessa skall kunna erhållas först efter fram-
uppgifter ställning i varje särskilt fall. Enligt nuvarande praxis erhåller systembola-
gen ofta fortlöpande uppgifter om de personer, som t. ex. erhåller fattigvårdsunderstöd eller annan social hjälp eller som brister i underhållsplikt
mot utomäktenskapliga barn eller brister i fullgörande av skattskyldighet.
Dessa ofta i centralregister, oberoende
uppgifter registreras systembolagens
av, huruvida för bristande skötsamhet i
anmärkning nykterhetsavseende.
förefinnes. s
Enligt kommitténs mening hör sålunda icke fortlöpande uppgifter av den-g
För de fall, då kommunal nykterhets-
na typ lämnas nykterhetsnämnderna.
nämnd vid beträffande särskild inhämtar uppgifter ur
undersökning person
olika t. ex. eller restlängder, bör uppgifterna samlas
register, socialregister
till en särskild akt, vilken förvaras hos den kommunala nykterhetsnämnd, som ärendet eller i fall hos Re-
handlägger vissa länsnykterhetsnämnden.
av dessa bör icke ske i det register över nykterhetsan-
gistrering uppgifter
som det skall att föra. Detta re-
märkningar, åligga länsnykterhetsnämnd
bör utöver icke innehålla andra uppgifter än
gister nykterhetsanmärkningar identifieringsuppgifter. För att fungera som uppslagsregister erforderliga
och för av missbruksfall är det icke heller nöd-
»larmregisten uppspårande att innehåller uppgifter utöver nykterhetsanmärkningar. vändigt registren
skall i huvudsak användas för att ge de kommunala nykterhets-
Registren
nämnderna fall, som av nykterhetsanmärkning even-
anvisning på på grund
tuellt bör föranleda undersökning. fall skulle det vara av värde för nykterhetsnämnderna att ha kän- I många nedom om eventuell kriminalitet hos dem som anmäles för alkoholmissbruk. om vilka som bör ha rätt att rekvirera utdrag ur fångvårds- Frågan organ är för närvarande föremål för Vid be-
styrelsens straffregister utredning.
av denna fråga synes man även höra beakta nykterhetsnämnder-
handlingen
nas behov av att få del av sådana uppgifter.
Sammanfattning av kommitténs förslag. kommittén följande förslag till uppgifts- Sammanfattningsvis framlägger och till ledning för nykterhetsnämndernas verksamhet. plikt registrering
att föra ett särskilt straffregister rörande fylleri
Socialstyrelsen ålägg-es
och vissa andra brott. Detta skall innehålla i följande av-
register uppgifter
seenden:
Disciplinstraff för fylleri. Fylleriförseelser.
Brott och förseelser, som kan karaktäriseras såsom olaglig rusdryckshantering eller eljest innebär överträdelser mot alkohollagstiftningen.
Rattfylleri. Annat brott begänget under alkoholpåverkan.
Lösdriveri. och från alkoholistanstalt.
Intagning utskrivning
Vård för som uppstått genom bruk av alkoholhal-
på sjukhus sjukdom,
r tiga drycker. till för de fall av ovannämnd art, som
Uppgiftsplikt registret samtliga
kommer till deras kännedom, ålägges dömande myndigheter samt anresp. staltsföreståndare. ur detta skall tjäna till ledning vid avvägning av straff
Uppgifter register
vid brott samt till för Utdrag ur
förnyat ledning nykterhetsvårdsorganen.
skall kunna lämnas till domstolar och motsvarande myndigheter
registret samt till nykterhetsvårdsorganen. Länsnykterlzetsnämnden skall föra register över nykterhetsanmärkningar
beträffande boende inom länet. I detta register skall antecknas: personer
Uppgifter till särskilda vilka
socialstyrelsens straffregister, fortlöpande
skall efter registreringen hos socialstyrelsen överlämnas till länsnykterhetsnämnden.
Uppgifter från försäljningsbolaget i av rekvisitioner beträffan-
anledning
de stora eller eljest i den mån
anmärkningsvärda inköpi länsnykterhetsnämn-
den prövar lämpligt att dem.
registerföra
Uppgifter från polismyndigheter (bl. a. betr. anhållanden för
fylleri), läkare, socialvårdsorgan m. m. betr. nykterhetsanmärkning. Uppgifter från andra myndigheter, privatpersoner och kommunala nykterhetsnämnder, so1n länsnykterhetsnämnden prövar lämpligt registerföra.
Skyldighet att lämna uppgifter till detta hör
register åligga polismyn-
digheter och socialvårdsmyndigheter samt i viss läkare he-
utsträckning
träffande sådana förhållanden, som bör komma till kän-
nykterhetsnämnds
nedom, d. v. s. där det bör utredas, huruvida alkoholmissbruk
föreligger.
Dessutom bör andra och institutioner att
myndigheter, organ uppmanas lämna sådana
uppgifter.
Rätt att erhålla ur detta bör tillkomma i första hand
uppgifter register
de kommunala Även andra hör
nykterhetsnämnderna. socialvårdsorgan
emellertid efter prövning i varje särskilt fall kunna erhålla
uppgifter. Försäljningsbolaget ålägges att fortlöpande föra register beträffande samt-
liga kunders inköp av spritdrycker (och ev. vin) enligt de närmare anvisningar, som utfärdas av socialstyrelsen. ur detta skall,
Uppgifter register
likaså enligt anvisningar från socialstyrelsen, meddelas länsnykterhetsnämn-
der, kommunala nykterhetsnämnder och polismyndigheten
9. rörande
Kap. Kostnadsberäkningar försäljningsorganisationen
och samt vissa
nykterhetsvården övergångskostnader
Allmänna kostnadsberäkningar.
Med utgångspunkt från de förut angivna beräkningarna rörande personalbehovet inom försäljningsorganisationen och den öppna nykterhetsvården har nykterhetskommittén gjort en beräkning av de årliga kostnaderna för de samhälleliga nykterhetsvårdsåtgärderna. (Beräkningen har gjorts ef-
ter 1950 års pris- och lönenivå.) Beträffande den kvalificerade personalen hos de kommunala nykterhetsnämnderna har kommittén utgått från att dess löneförmåner genomsnittligt kommer att motsvara löneförmånerna för statliga befattningshavare i
lönegraderna 24 (inspektörer) eller 19 (assistenter).
De totala kostnaderna för de kommunala nykterhetsnämnderna kan då uppskattas på följande sätt. Som en jämförelse anges samtidigt motsvarande kostnader för år 1949, eller det senaste år för vilket siffror kun-
tillförlitliga
nat erhållas.
De kommunala nykterhetsnämnderna.
Enligt 1949 kommitténs beräkningar Arvoden till ledamöter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 185 000 1 185 000 Arvoden till ledamöter för utfört arbete . . . . . . . . . .. 293 000 -- Ersättning till annan arbetskraft . . . . . . . . . . . . . . . . . . 944 000 - Personalkostnader: landskommunerna . . . . . . . . . . . . . . - 1 396 000 Stockholm . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . — 693 000 städer . . . . . . . . . . . . . . . . . . - 2 262 000 övriga Expenser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 799 000 1 000 000 Summa 2 2 221 000 5 536 000
Beräkningen är givetvis ytterst approximativ. De verkliga kostnaderna
beror på förhållandena i de skilda kommunerna och kommunernas be-
på
slut. Syftet med beräkningen är, förutom att ge en bild av totalbeloppet för den Öppna nykterhetsvårdens kostnader, att skapa ett underlag för beräkningen av storleken av statens bidrag till kostnaderna för den kommunala nykterhetsvården. Det 1949 utgående statsbidraget för den öppna nykterhetsvården kan beräknas till 320000 kronor; kommunerna fick så- 1 Då antalet nämnder väsentligt minskat efter kommunreformens genomförande, innebär det oförändrade beloppet en beräknad ökning av de individuella arvodena. Därtill kommer kostnader för sluten vård med 523 000 kr.
i lunda stå för 1 900 000 kronor av detta års kostnader. Skall statsbidrag en ligt kommitténs förslag utgå med 80 % av kostnaderna, kan
statsbidragets
totalsumma vid full utbyggnad av den kommunala nykterhetsvårdsförvalt f ningen beräknas till (80 % av 5 536 000) 4 428 800 kronor. På kommunernaåter skulle stanna ett belopp av 1107 200 kronor.
För länsnykterhetsnämnderna respektive socialstyrelsen kan de årliga
kostnaderna beräknas pâ följande sätt.
Länsnykterhetsnämnderna.
Budgetåret Kommitténs 1949/50 förslag Års- och dagarvoden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 30 000 1 100 000 Personalkostnader . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 214 000 927 000 Sjukvård m. m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 500 3 000 Reseersättningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58 000 100 000 Expenser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55 500 200 000 Summa 359 000 1 330 000 1 Kommittén har räknat med en avsevärd höjning av ordförandens och övriga ledamöter arvoden.
Socialstyrelsens nykterhetsvårdsbyrå.
Budgetáret Kommitténs 1949/50 förslag Personalkostnader m. m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 116 000 300 000
av kostnaderna den nykterhetsvården.
Sammanställning fär öppna
Förut N
Kofxgåilgâéns
De kommunala nykterhetsnämnderna . . . . . . . . . . . . . . 2 221 000 5 536 000 Länsnykterhetsnämndema . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 359 000 1 330 000 Socialstyrelsens nykterhetsvårdsbyrå . . . . . . . . . . . . . . . 116 000 300 000 Summa 2 696 000 7 166 000
Om alternativ II för försäljningsorganisationen väljes, torde länsnykterhetsnämndernas kostnader kunna minskas med uppskattningsvis ca 100 00 kronor.
En så omfattande förstärkning av den öppna nykterhetsvårdens personal-
resurser, som antagits vid den här gjorda beräkningen, torde icke kunna er-
hållas pâ en gång. Under en övergångstid erfordras ett betydande organisa
tionsarbete från såväl statens som kommunernas sida. Rekryteringsproblemet torde även komma att föranleda avsevärda svårigheter. Visserlige “ torde viss personal i samband med omorganisationen kunna frigöras frå
systembolagens kontrollavdelningar. Särskilt gäller detta biträdespersonal
i Antalet högre befattningar än motsvarande 19:e lönegraden är emellerti för närvarande endast ett 40-tal vid dessa avdelningar, varför ytterligar personal måste rekryteras för att fylla behovet av kvalificerad personal ho
L länsnykterhetsnämnder och kommunala nykterhetsnämnder. Det torde dock
icke kunna undvikas, att upprustningen av de kommunala nykterhetsnämnderna kommer att taga flera år. Under denna tid blir givetvis statens utgifter för den öppna nykterhetsvården i motsvarande mån mindre. För initialåret torde man kunna räkna med en kostnadsminskning för staten av uppi emot 3 å 4 kronor.
miljoner
Slutligen bör anmärkas, att de angivna kostnadsökningarna för den öpp-
y na nykterhetsvården mer än väl uppväges av en kostnadsminskning för för-
t
säljningsorganisationen. Tages samtliga kostnader för försäljningsorgani-
* sationen och nykterhetsvården i betraktande, erhålles nämligen i grova drag följande resultat.
N“Vaa“de Berâknade kostnader k°st“ad°r Alt I Alt II (angivet år) Kontrollstyrelsen (för år 1949 beräknade kostnader för verkets befattning med frågor rörande rusdrycksförsäljningen och systembolagsförvaltningen samt kostnaderna för förandet av det s. k. fylleriregistret) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 340 000 70 000 300 000
systembolagen (centrala förvaltningskostnader år 1949 exkl. understöd och pensioner, jämte kostnader för utminuteringsrörel- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 765 000 - 20 000 000 sen) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . - 18 392 000 -- Riksbolaget Socialstyrelsens nykterhetsvárdsbyrå (budgetâret 1949/1950) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 116 000 300 000 300 000
Länsnykterhetsnänznderna (budgetåret 1949/ 50) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 359 000 1 330 000 1 230 000 De kommunala nyklerhetsnämnderna (år 1949) 2 221 000 5 536 000 5 536 000 Summa Kronor 28 801 000 25 628 000 27 366 000
Sedan nykterhetsvârdsorganisationen fullt utbyggts i enlighet med nykter-
hetskommitténs förslag skulle sålunda ändock uppkomma en årlig bespa-
ring (enl. alt. I) av omkring 3,2 miljoner kronor, varav omkring 0,3 miljoner
kronor å kommunerna. Under de första åren efter reformens genomförande skulle besparingarna bliva väsentligt större och tordejunder initialåret för statsverkets del kunna till omkring 5 miljoner kronor. Härifrån
uppskattas
avgår dock vissa övergångskostnader, vilka behandlas i nästa avsnitt.
Övergångskostnader i samband med avvecklingen av viss arbetskraft hos systembolagen. Vissa har möjligheterna att avveckla den
undersökningar gjorts angående genom hos kontroll-styrelsen och omorganisationen övertaliga personalen
systembolagen samt kostnaderna härför. Man har därvid utgått från att
möjlighet skall erbjuda sig att viss del av den
placera övertaliga personalen
hos länsnykterhetsnämnder och kommunala nykterhetsnämnder. Undersök- _ ningen har även beaktat båda de redovisade alternativen för
försäljnings- .Ä
organisationen. Det ligger i sakens natur, att förhållandena vid
avvecklings-
å tillfället kan komma att väsentligt avvika från de antagna
förutsättningarna. 23 »x
ii
Personalen hos kontrollstyrelsen
Inom kontrollstyrelsen berörs följande i befattpersonalstaten upptagna
ningar av omorganisationen: 1 byråchef (Ca 37), 1 förste aktuarie (Ca 29), 1 förste (Ce 27), 2 förste (Ce 29 och Ca
byråsekreterare byråinspektörer
27), 4 till systembolagsrevisionen knutna förste revisorer (Ce 27), 1 byråinspektör (Ce 25) och 1 byråsekreterare (Ca 24). dessa befatt-
Samtliga
ningar är placerade på styrelsens första byrå. Därtill kommer ett 20-tal be-
fattningar i lägre lönegrader.
Sker omorganisationen alternativ I, d. v. s. om ett inrättas
enligt riksbolag
för utminuteringen, kommer flertalet som kontroll-
ärenden, handlägges på
styrelsens första byrå att fördelas på och Ären-
riksbolaget socialstyrelsen. den rörande alkoholbeskattningen, vissa utskänkningsrestriktioner, tillämp-
ningsföreskrifter angående vinstkvantiteter, försäljning av sprit och andra alkoholhaltiga varor för vissa särskilda ändamål samt vissa ärenden angående handeln med skattefri beräknas fortfarande av kontrollsprit handläggas styrelsen och därvid inordnas bland andra byråns Till denna
arbetsuppgifter.
byrå hänföres vidare den personal från statistiska som kan bli
avdelningen, erforderlig för utgivandet av publikationen samt för »Accispliktiga näringar»
andra arbetsuppgifter av statistisk art, t. ex. angående handeln med skattefri sprit. Det sammanlagda antalet för de nu nämnda arbets-
befattningshavare
uppgifterna beräknas uppgå till 4 å 5 (1 förste 1 amanuens
byråsekreterare,
jämte 2 å 3 biträden). Övriga befattningshavare på första byrån- beräknas bli övertaliga, såvida omorganisationen sker nu nämnda alternativ.
enligt
Flertalet av dessa befattningshavare torde kunna beredas an-
likvärdiga ställningar inom riksbolagets huvudförvaltning eller I vissa socialstyrelsen.
fall blir det om samma Huruvida
fråga praktiskt taget arbetsuppgifter.
några av de till styrelsen knutna ordinarie kommer att ut-
tjänstemännen
byta sin mot inom måste bli
statliga tjänst befattningar det nya riksbolaget
beroende av om de förklarar sig villiga härtill eller
ej.
Sker alternativ II, d. v. s. med bibehållande av
omorganisationen enligt
ett i län, kommer av första ärenden att
Systembolag varje åtskilliga byråns
ligga kvar inom kontrollstyrelsen, som fortfarande blir
tillsynsmyndighet
för systembolagen. Vissa uppgifter, t. ex. förandet av över-
straffregistret, flyttas dock till socialstyrelsen. Den inom som personal kontrollstyrelsen,
sysslat med ifrågavarande ärenden, torde komma att överföras till nämnda ämbetsverk. Såvitt kommittén kan finna torde alltså kunna ske
omorganisationen
utan att det uppstår större beträffande av den
några problem placeringen
friställda personalen hos kontrollstyrelsen.
Systembolagspersonalen
Inom systembolagen berörs, förutom bolagens 42 direktörer, befattnings-
havarna å motboks- och kamerala avdelningarna av omorganisatio-nen. De fast anställda befattningshavarna å nämnda avdelningar var i oktober 1949
;fördelade på följande personalkategorier: Å motboksavdelningarna:
?Kontrollföreståndare (inberäknat en bitr. kontrollföreståndare) . . . . .. 30 ;Kamrerare tillika kontrollföreståndarre . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 11 âKontorsper-sonal (inberäknat beslut-Sättare och assistenter) . . . . . . . . .. 424 i
Å kamerala avdelningarna:
Kamrerare (jämte 2 intendenter) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 31 Kont-orspersonal (huvudbokförare, huvudkassörskor, kontorister och
biträden) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . _ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 186
Summa 682
Anställningsförhâllanden
Innan kommittén övergår till att diskutera eventuella för avveck-
åtgärder
ling av hos friställd personal, böra
systembolagen synes vissa uppgifter lämnas om denna personals anställningsförhällanden. Såsom bakgrund till frågan om systembolagspersonalens anställningsför-
hållanden torde först beröras.
systembolagens ställning något Kontrollsty-
relsen har i utlåtande den 8 oktober 1949 över 1948 års
revisi-onsutrednings
betänkande 01n revisorers och statens sakrevisions
riksdagens gransknings-
rätt rörande statskontroll-erade framhållit »den i hän-
aktiebolag väsentliga seenden särpräglade ställning, som dessa i med bolag intaga jämförelse
övriga» statskontrollerad-e aktiebolag. >IDenna särskilda karakteri-
ställning
seras främst av starka beroende av i det
systembolagens kontrollstyrelsen,
att desamma i förhållande till denna äro att betrakta
centralmyndighet
mind-re såsom än såsom lokala för-
självständiga aktiebolag underlydande valtningsorgan.» Beträffande kontrollstyrelsens över uppsikt systembolagens handläggning av personalärenden anför styrelsen följande.
Vad beträffar kontrollstyrelsens tillsyn över den ekonomiska verksamheten vid systembolagen gäller i för-sta hand, att Systembolag icke må fatta beslut
i frågor rörande lön till befattningshavare i ledande ställning inom rörande
bolaget, grunder för avlöning till annan personal eller för samt röran-
pensionering av personal d.e understöd till anställda, som till följd av ålder eller annan orsak äro
oförmögna till tjänstgöring. Det tillkommer i stället att i den
kontrollstyrelsen ordning Kungl. Majzt bestämmer avgöra dessa frågor (Rff 6: 9), normalbolagsordningen (14 §). I den för ämbetsverket gällande instruktionen (den 30 juni 1944, nr med änd-
516, ring den 21 december 1945, nr 871, 5 §) föreskrives, att vid av
behandlingen frågor, som avse förhandlingar om löne-, pensions- och andra anställningsförhållanden för systembolagens personal, efter överdirektörens av andra
bestämmande, ;ärenden rörande nu angivna förhållanden skola såsom särskilda ledamöter
i sty-
relsen ingå tre representanter för systembolagen. Med stöd av sålunda gällande föreskrifter har kontrollstyrelsen efter förhandlingar med vederbörande personalorganisationer slutit kollektivavtal samt utfärdat avlönings- och pensionsreglementen för systembolagens befattningshavare. Kontrollstyrelsen har vidare fastställt tjänsteförteckningar för de särskilda bolagen. Härigenom äro bolagen förhindrade att frånsett i huvudsak tillfällig personal, utan kontrollstyrelsens medgivande öka antalet befattningar eller uppflytta befattningar från lägre till högre lönegrad.
Kontrollstyrelsens uppsikt över systembolagens handläggning av personalärenden innefattar därjämte avgörande inflytande vid tillsättandet av högre befattningar inom bolagen. Sålunda skall befattning som verkställande direktör kungöras till ansökan ledig på sätt ämbetsverket föreskriver, varjämte bol-agsstyrelsens val av direktör skall underställas kontrollstyrelsen för godkännande. Kontrollstyrelsen äger jämväl beträffande annan befattning vid systembolag föreskriva, att densamma skall kungöras till ansökan ledig och att beslut angående befattningens tillsättande skall underställas kontrollstyrelsen för godkännande (normalbolagsordningen 9 §). Sistnämnda bestämmelser skola enligt kontrollstyrelsens föreskrift (cirkulärskrivelse den 30 januari 1946) tillämpas beträffande kamrerare och kontrollföreståndare, d. v. s. de kamerala och sociala avdelningarnas chefer, samt andra befattningar i högre lönegrad än den 24:e ävensom utminuterings- och filialföreståndare i högre lönegrad än den 17:e (de angivna lönegraderna motsvara lönegraderna i Ca 24 resp. Ca 17 i statens allmänna avlöningsreglemente). Även systembolagens beslut om tillsättande av lägre befattningar kunna komma under kontrollstyrelsens prövning, enär i praktiken kontrollstyrelsen utgör klagoinstans beträffande dylika beslut.
I juridisk mening är systembolagspersonalen att anse som privat anställd.
Den är sålunda icke att hänföra till statstjänstemännen. Såsom av kontrollstyrelsens framställning framgår har den emellertid i vissa avseenden en
ställning motsvarande statstjänstemännens. Med hänsyn till sina arbetsuppgifter utgör systemholagspersonalen ett på offentlig förvaltning exempel
genom enskilda. Staten har till dessa privatanställda överlämnat förvaltnings-
utan att dem till befattningshavare. Deras anställ-
uppgift-er samtidigt göra ningsförhållanden bibehåller således sin privaträttsliga karaktär.
Organisationsförhållanden
Majoriteten av butiksanställda och den kamerala personalen (kontorspersonal, butiks- och filialföreståndare, lagerföreståndare, kassörskor och kontrollanter m. fl.) tillhör Systembolagens personalförening. För denna
grupp gäller dels kontrollstyrelsens avlöningsreglemente för tjänstemän vid
systembolag (1947 års avlöningsreglemente, cirkulär 4/1947), dels kontroll-
styrel-sens pensionsreglemente för befattningshavare vid systcmbolagen (1947 års pensionsreglemente, cirkulär 5/1947), dels kontrollstyrelsens cirkulär (7/1947) med tillämpningsföreskrifter till pensionsreglementet dels
ock de tillägg, som innefattas i överenskommelserna mellan kontrollsty-
relsen och personalföreningen. Lager- och transportpersonal, som är fackligt organiserad, samt flertalet
i butikstjänst i Stockholm, Solna och Sundbyberg anställda är medlemmar i Svenska handelsarbetareförbundet. Löne- och
anställningsförhållandena
för denna grupp regleras genom två särskilda, successivt förnyade kollektivavtal, vilka upprättats mellan kontrollstyrelsen och förbundet, det ena
avseende personalen vid vis-sa av Stockholmssystemets arbetsplatser, det andra personalen vid alla övriga arbetsplatser.
Kontrollstyrelsens pensionsreglemente gäller även den kollektivanställda personalen.
Tidigare utredningar om gottgörelse åt övertalig systembolagspersonal
1935 års sakkunniga. År 1935 uppdrogs åt särskilda sakkunniga att verkställa en närmare utredning rörande de ekonomiska förutsättningarna för
genomförande av den av rusdryckslagstiftningsrevisionen föreslagna omorganisationen av systembolagen (reducering av bolagens antal från dåva-
rande 121 till omkring 30 stycken). I sitt år 1936 avgivna utlåtande framlade de sakkunniga en undersökning även av kostnaderna för beredande av
gottgörelse åt övertalig personal.
I detta hänseende anförde de sakkunniga, att allmänna rättsregler ej kunde åberopas till -stöd för ett yrkande om gottgörelse åt dem, som genom
omorganisationen förlorade sin anställning, men att billighetsskäl i föreliggande fall uppenbarligen gjorde det påkallat, att omorganisationen, såsom rusdryckslagstiftningsrevisionen förutsatt, genomfördes på ett sätt, som tillgodosåge alla rimliga krav på hänsynsfull behandling av den personal, som stadigvarande erfordrats för den nuvarande organisationen. De sakkunniga, som utgått från att omorganisationen skulle komma att
medföra förlust av anställning för ett antal befattningshavare i de nuvarand-e bolagen, hade emellertid å andra sidan ansett kunna räkna med,
sig
att detta antal ej skulle bliva större än so-m vore nödvändigt och att sålunda personalen vid de nya bolagen, såvitt möjligt, skulle rekryteras i första hand bland de nuvarande bolagens personal. De sakkunniga hade därvid
tillika förutsatt, att befattningshavare, som erbjöds anställning å annan
ort än den nuvarand-e anstållningsorten, skulle vara skyldig underkasta sig
härav betingad förflyttning. Vägrade befattningshavare mottaga honom vid
Systembolag å annan ort erbjuden anställning, vilken kunde anses
ungefär
likvärdig med eller förmånligare än den han innehade, borde han i
regel
icke därefter kunna anspråk på att tillerkännas
göra ersättning på grund av den anställning han till följd av bolagskoncentrationen gått förlustig.
Vad anginge den personal i övrigt, som kunde tänkas icke bliva anställd vid de nya bolagen, hade de sakkunniga principiellt ansett särskild gottgörelse böra utgå för mistad anställning.
Under förutsättning att den nya ordningen beräknades träda i kraft vid något tillfälle under tiden 1938———1942, förordade de att den
sakkunniga, erforderliga nedskärningen av personalstyrkan genomfördes sålunda att i
samband med de dåvarande bolagens upplösning verkställdes dels
pensione-
ring av samtliga befattningshavare, som vid tiden för ikraftträdandet
uppnått en ålder av 65 år för man och 60 år för kvinna, dels ock
förtidspensio-
nering, i den omfattning som funnes erforderlig, av befattningshavare, vilka senast under år 1942 skulle den ålder, so1n nyss
uppnå angivits.
Till befattningshavare, .som i sålunda förutsatt borde en-
avginge ordning,
ligt de sakkunniga understöd de som skolat
utgå enligt regler, tillämpas,
därest de nuvarande bolagen alltjämt ägt bestånd, d. v. «s. vid full
tjänste-
tid (35 år för man, 30 år för kvinna) 60 % å senaste årslön inklusive dyrtidstillägg, vid kortare tjänstetid så stor del av nämnda procentsats, som motsvarade förhållandet mellan verklig och full Häri bord-e emel-
tjänstetid.
lertid den modifikationen göras, att
förtidspensionerad befattningshavare,
som icke vid avgången full rätt att beräkna
uppnått tjänvstetid, finge tjänste-
tid som om avgången skett först vid en ålder av 65 år för man
uppnådd
och 60 år för kvinna. Där varit av den art, att densamma en-
anställningen
ligt hittills vedertagna regler icke ansetts vara förenad med rätt till under-
stöd, borde sådant icke heller nu utgå, liksom någon heller bor-
ersättning ej
de tillkomma den, som vägrade mottaga erbjuden, eller förmån-
likvärdig
ligare befattning vid något av de nya bolagen, och som därvid icke
uppnått
sådan ålder, att pensionering eller kunde
förtidspensionering ifrågakomma.
I vis-sa yttranden överr de sakkunnigas förslag förordades jämkningar till
förmån för de anställda. Sålunda erinrade om att stats-
kontrollstyrelsen
anställda, vilkas befattningar i samband med vidtagen in-
omorganisation
dragits, brukat beredas förmåner i form av lön å eller å
indragningsstat övergångsstat, medfötrande högre ersättning än den vanliga Konpensionen. trollstyrelsen fann därför rimligt, att jämväl den förtidspensionerade sy-
stembolagspersonalen intill tidpunkten för den normala pensionsålderns inträdande bereddes vilken icke borde utmätas efter till-
skälig ersättning,
fälliga eller individuella behov utan generell karaktär,
givas exempelvis på
sådant sätt, att de förtidspensionerade, före ordinarie
uppnådd pensions-
ålder, berättigades uppbära i pension (understöd) 75 % av de löne-
tidigare
förmånerna i stället för beräknade 60 % av samma förmåner.
eljest Systembolagsföreningarnas förtroendenämnd ifrågasatte, att till förtidspensionerad
personal måtte under en av intill två år få icke blott
övergångstid utgå pen-
sion utan även ——— eventuellt efter i prövning varje särskilt fall av kontroll- - till —-
styrelsen bidrag utskylderna nämligen i den mån dessa överstege
de utskylder, som skulle ha vederbörandes inkomster efter förtids-
belöpt på pensioneringen —-— samt hyresbidrag i skälig omfattning. Systembolagens personalförening aslutligen fann rättvisa och billighet kräva, att förtidspen-
sionerad befattningshavare tilldelades viss eller
övergångslön betydligt höjd
pension intill uppnådd ålder av 65 60 år.
respektive
I yttrade att vad de verk-
proposition departementschefen, han, anginge
ningar, som en minskning av antalet skulle få med avseende
systembolag
å personalen i de nuvarande systembolagen, till alla delar kunde ansluta sig till de som framställts av 1935 års Den ned-
förslag, sakkunniga. erforderliga skärningen av personalstyrkan borde sålunda enligt departementschefen
verkställas »genom pensionering och — i -—— förtids-
erforderlig omfattning
på sätt och under villkor, som de sakkunniga férordat». På
pensionering
kontrollstyrelsen borde ankomma att utfärda erforderliga närmare föreskrifter.
Kungl. Maj :ts förslag blev icke föremål för erinran från bevillningsutskottets eller riksdagens sida.
förslag om inrättande av riksbolag för utminute-
Besparingsberedningens
tillkallade under år 1941 särskilda sakkun-
ringen. Besparingsberedningen niga för att utarbeta förslag till besparings- och rationaliseringsâtgärder
inom rusdrycksförsäljningens område (se s. 77 ff.). Beträffande övergångskostnaderna anförde de sakkunniga bl. a.
Vid en reducering av de nuvarande systembolagen, 41 till antalet, till ett monopolbolag uppstå delvis samma frågor rörande som vid
övergångskostnaderna genomförande av 1937 års lagstiftning på detta område.
I fråga om kostnaderna för beredande av gottgörelse vid
åt övertalig personal systembolagen må här anmärkas, att särskilda avlönings- samt tjänste- och familjepensionsreglementen äro ,från och med den 1 oktober 1938 gällande för befattningshavare vid de nuvarande systembolagen. I dessa reglementen äro visserligen icke intagna några inskränkningar i rätten och avskeda anställd
att uppsäga personal, men då dessa reglementen blivit efter den senast
antagna genomförda omorganisationen, torde vid en ny omorganisation i varje fall icke böra
tagas mindre hänsyn till övertalig personal.
Då större delen av personalen vid de nuvarande innehava ordi-
systembolagen narie anställning kunna några mera genomgripande förändringar i systembolagens personal rimligen icke genomföras omedelba-rt, och på grund härav komma besparingarna först efter hand att visa sig.
Därest, såsom de sakkunniga förutsätta, systembolagens omorganisation till ett monopolbolag kommer att genomföras utan att den ordinarie personalen uppsäges och avskedas, torde denna gång icke några övergångskostnader för beredande av gottgörelse åt övertalig personal komma att uppstå; i varje fall bliva kostnaderna synnerligen ringa.
Besparingsberedningens sakkunniga hänförde sig vidare till den ingående undersökning, som tidigare framlagts av 1935 års I det av dessa sakkunniga.
sakkunniga den 10 juni 1936 avgivna utlåtandet anfördes sålunda bl. a.
Särskild uppmärksamhet bör ägnas de nya bolagens skyldigheter gentemot den personal, som vid tiden för övergången till den nya _ordningen är eller varit anställd inom de nuvarande bolagen. I sådant hänseende må erinras, att de sakkunniga förutsatt dels att personalen vid de nya bolagen, såvitt möjligt, skall rekryteras i första hand bland befattningshavarna vid de nuvarande bolagen, dels att den nedskärning av den tillgängliga personalstyrkan, som i allt fall torde bliva oundgänglig, skall åvägabringas genom pensionering och förtidspensionering i närmare angiven utsträckning.
I enlighet härmed torde till en början i avtalen böra intagas förbehåll om den nuvarande systembolagspersonalens .företrädesrätt till anställning i de nya bolagen. Då vidare dessa bolag torde böra få vidkännas kostnaderna för nyss berörda pensionering och förtidspensionering ävensom åläggas skyldighet att utgiva understöd till sådan förutvarande personal som vid tiden för överlåtelsen uppbär understöd av de nuvarande bolagen, lära bestämmelser härutinnan även böra inflyta i avtalen.
173-512362
Under likvidationens gång torde böra tillses, att personaluppsägningar vidtagas i den omfattning, som betingas av den nya ordningens genomförande. Det må emellertid anmärkas, att en uppsägning icke synes vara erforderlig i fall, där anställningsvillkoren även efter omorganisationen komma att bliva praktiskt taget oförändrade samt av omständigheterna uppenbarligen framgår, att vederbörande befattningshavare godtager det nya bolaget såsom arbetsgivare i det förra bolagets ställe.
Enligt hesparingsberedningens sakkunniga kunde vad i nämda utlåtande
anförts om sättet för av de dåvarande i huvud-
avveckling systembolagen sakliga delar äga tillämpning även vid den nu ifrågasatta omorganisationen
med ett i stället för 41 olika
monopolholag Systembolag.
Pensionsgaranti.
I 1947 års att staten skulle ikläda
statsverksproposition föreslogs sig garanti för pensioner till systemholagspersonalen. Chefen för finansdeparte-
mentet uttalade till statsrådsprotokollet bl. a. Befattningshavarna vid systembolagen åtnjuta för närvarande pension enligt av kontrollstyrelsen fastställda tjänste- och familjeçpensionsreglementen, vilka utarbetats i nära anslutning till motsvarande statliga bestämmelser. Vederbörliga pensionsavdrag fonderas hos respektive systembolag, vilka utbetala pensionerna av tillgängliga vinstmedel. Därutöver har icke skett någon fondering av medel, avsedd att i vederbörlig utsträckning för framtiden garantera pensionsförmånerna. Då den fondering som skett av pensionsavdragen allenast till en mindre del svarar mot bolagens pensionsförpliktelser ha pensionsutfästelserna endast kunnat meddelas villkorligt. Vid införande från och med nästa budgetår av nettolöner för de statliga befattningshavarna avses reglementena för systemholagspersonalen skola omarbetas till överensstämmelse med de reglementena på denna statliga punkt. Härav följer att pensionsavdragsfonderna hos systembol-agen icke komma att erhålla ytterligare tillskott, såvida icke systembolagen åtaga sig att för ändamålet avsätta mot pensionsavdragen svarande belopp. Då enligt gällande regler överskottet från detaljhandelsbolagen tillföres statsverket, synes lämpligt att i viss överensstämmelse med vad som skett för aktiebolaget svenska tobaksmonopolet (1940 års statsverksproposition, inkomsterna, s. 41) pensionsfrågorna ordnas på så sätt, att garanti lämnas från statens sida för de pensionsförmåners utgående, som utfästes i pensionsreglementena. I samband härmed böra de fonderade pensionsavdragen, vilka vid utgången av innevarande budgetår beräknas belöpa sig till omkring 4 700 000 kronor, inlevereras till statsverket. .
Kungl. Maj :ts förslag gav icke riksdagen anledning till erinran. I enlighet
härmed beslöt riksdagen att staten med avseende
på systembolagens perso-
nal skulle ikläda sig garanti för att enligt vederbörande regle-
personalen
menten tillkommande kommer att
pensionsförmåner utgå.
Nykterhetskommittén.
Någon egentlig förändring av systembolagspersonalens ställning har icke
ägt rum sedan omorganisationen i slutet av trettiotalet. gäller så-
Alltjämt
lunda, att några allmänna rättsregler inte kan åberopas till stöd för ett
yrkande om gottgörelse åt dem, som genom den ifrågasätta omorganisatio-
nen skulle förlora sin anställning. Däremot synes den uppfattningen redan
ha vunnit allmän anslutning, att gottgörelse av billighetsskäl borde
tidigare
utgå till den del av som erfordrats inom den
personalen, stadigvarande
nuvarande organisationen men som på grund av omorganisation förlorar sin
anställning. Såväl rusdryckslagstiftningsrevisionen som av besparingsberedtillkallade sakkunniga har givit uttryck för denna uppfattning, vilningen
ken också godkänts av riksdagen i samband med 1937 års reform. Nykterhetskommittén från att samma principer skall vara vägledande vid
utgår
den nu föreslagna reformen och att omorganisationen genomföres med till-
av alla rimliga krav behandling av den personal,
godoseende på hänsynsfull
som kan beräknas bli övertalig. Därvid förutsätter kommittén att den nu-
varande systembolagspersonalen i den utsträckning det med tillämpande av
vanliga kvalifikationskrav är möjligt bercdes anställning i den nya för-
och inom länsnykterhetsnämnderna. Det torde ock-
säljningsorganisationen
så vara anledning förvänta, att kommunerna vid anställande av arbetskraft
för sina nykterhetsnämnder skall finna det ändamålsenligt att i viss ut-
sträckning hämta personal från systembolagen, som har erfarenhet från
liknande arbetsuppgifter. Genom en sådan överflyttning av personal torde
ökade garantier också kunna vinnas för att övergången till den nya organisationen skall ske med största möjliga smidighet. Kommittén räknar även med att systembolagspersonalen skall visa sig intresserad för en sådan över-
flyttning.
Såsom framgår av det följande, synes emellertid en överflyttning till andra
inte kunna lösa hela avvecklingsproblemet. Kommittén har därför anorgan sett sig böra räkna med att man såsom vid genomförandet av 1937 års reform vissa äldre ett understöd fram till den or-
erbjuder befattningshavare
dinarie pensionsålderns inträdande (förtidspension). Hur stort detta understöd bör göras, har kommittén inte ansett sig böra taga ställning till, utan torde det få ankomma på en närmare prövning, sedan den nya organisationen i detalj utformats. Vägledning synes dessutom kunna erhållas av tidigare tillämpade principer. ,
För att ge en uppfattning om storleksordningen av det här föreliggande problemet redovisar kommittén i det följande vissa beräkningar angående det antal befattningshavare, som kan väntas bli övertaliga. Befattningshavarna i ledande ställning, nämligen direktörer, kontrollföre-
ståndare, kamrerare (intendenter) och kamrerare tillika kontrollföreståndare samt butiks- och filialföreståndare jämte orderföreståndare, kommer — om till eventuell —— den 31 december 1953
hänsyn ej tages förtidsavgång
att vara fördelade på åldersgrupper enligt följande tablå:
Befattningshavare . Kontroll- Kamrerare Utm. förest. Ålder den “/1: 1953 före- -kontroll- Orderförest.
ligg: Rigge
stándare föreståndare män 50 år och därunder . . . . .. 18 11 112 6 43
ICO
1 l
NHNl
o-awl
Manliga befattningshavare OU1>k\l>§§DK1C.O\l
r-axon-Aclocoto»->-Ac.ooo
65 år och däröver (pensionerade under tiden nov. 1949——”/1, 1953) ..
Kvinnliga befattningshavare 60 år och däröver (pensionerade under tiden nov. .. - — — ——- —— 3 1949-31/,2 1953) Summa 42 30 11 31 230 7
Åldersfördelningen den 31/12 1953 beträffande den i oktober 1949 å motboks- och kamerala avdelningarna fast anställda (inberäknat
personalen
beslutsättare, assistenter, huvudbokförare och huvudkassörskor) samt de till utminuteringsställena knutna kassörskorna av sam-
framgår följande manställning.
Utminuterings- Motboksavd. Kamerala avd. ställen Ålder den In 1953 Kassörskor Män . Män Kv. Kontrollanter 50 år och därunder . . . . . . . . . . .. 4 24 100 240 65 8 14
Manliga befattningshavare 65 år och däröver (pensionerade under tiden nov. 1949-31/1, 1953) Kvinnliga befattningshavare 60 år och däröver (pensionerade under tiden nov. 1949-4“/12 1953) Summa
De av nykterhetskommittén redovisade alternativen tili försäljningsorga-
nisation kan beräknas kräva följande antal personer:
Alternativ I (riksbolag med huvudförvaltning och distriktskontor; riks-
inköpsrätt, maskinell bearbetning av inköpsrekvisitionerna vid en registreringscentral anknuten till huvudförvaltningen).
Huvudförvaltningen.
Befattningshavare i ledande (verkställande direktör, bi-
ställning
trädande direktör, Statistiker, personal för och re-
inspektions-
visionsverksamhet m. m.)
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 pers. Biträdespersonal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 10 pers.
Ledande befattningshavare och biträdespersonal å den till hu-
vudförvaltningen knutna registreringscentralen . . . . . . . . . . .. 61
pers.
Distriktskontoren.
Distriktschefer och andra tjänstemän i ledande . . cza 40
ställning pers.
Kontors- och biträdespersonal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. cza 100
pers.
Alternativ II (24 under överinseende; kund-
systembolag kontrollstyrelsens
kretsen bunden till viss affär; manuell inom
registrering systembolagen).
Direktörer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kamrerare, intendenter Kameral biträdespersonal (inberäknat huvudbokförare, huvud-
kassörskor och andra i ledande 166
befattningshavare ställning) pers.
Föreståndare för registreringsavdelningarna* . . . . . . . . . . . . . . .. 10
pers. Kontorspersonal å registreringsavdelningarna (inberäknat assi-
stenter och andra befattningshavare i ledande
ställning jämte
förstärkning av personalen å utminuteringsställena) . . . . .. 170
pers.
Vid genomförande av omorganisationen alternativ I - under för-
enligt
utsättning att intill omorganisationen ledighlivna icke återbe-
befattningar
sättes med fast anställda —— beräknas den för
befattningshavare registre-
ringscentralen och distriktskontoren kunna överfö-
erforderliga personalen
ras från systemholagen. Storleken av den efter
omorganisationen övertaliga personalen framgår av följande sammanställning.
1 Vid de mindre registreringsenheterna förutsättes att kamrerarna handhar ledningen av registreringsarbetet med hjälp av en assistent.
Nu- Efter omorg.
r e beräkn t an- Antal Antal Å r
Personalkategori aiiâtaalnge-tal beta.‘-hav. över- :få:;är
pensfggfirade
fattnings- med motsv. taliga veckla
,l 1 1954
havare kval. krav Direktörer . . . . . . . . . . . . . .. 42 15 27 12 15 Kontrollförestándare . . . . . .. 30 ——— 30 2 28 Kamrerare-kontrollförestån-
dare . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 11 -- 11 — 11 Kamrerare . . . . . . . . . . . . . . .. 31 25 6 2 4 Kontorspersonal å motboks-
avdelningarna (efter omorganisationen registreringscentralen) . . . . . . . . . .. 424 60 364 34 330
Kontorspersonal å de kame-
rala avdelningarna . . . . . .. 186 100 86 8 78
Summa 724 200 524 58 466
Antalet befattningshavare vid systembolagen, som beräknas bli övertaliga
vid av alternativ II — under de för
genomförande omorganisationen enligt
alternativ I ordinarie -
angivna förutsättningarna angående anställning framgår av följande sammanställning.
Nu- omorg.
Efter Antal
varande beraknat an- . Återstår
_ êntal de
Personalkategon antal be- tal bet.-hav. over- att av-
pensil°,:1ifira
fattnings- med motsv. taliga veckla
,l ‘ H1954
havare kval. krav Direktörer . . . . . . . . . . . . . . .. 42 24 18 12 6 Kontrollföreståndare . . . . . .. 30 10 20 2 18 Kamrerare--kontrollförestán-
dare . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 11 — 11 - 11 Kamrerare . . . . . . . . . . . . . . .. 31 26 5 2 3 . Kontorspersonal å motboks-
avdelningarna . . . . . . . . . .. 424 170 254 34 220 Kontorspersonal å de kame-
rala avdelningarna . . . . . .. 186 166 20 8 12
Summa 724 396 328 58 270
Som en arbetshypotes har man ansett kunna räkna med att ett 50-tal
sig befattningshavare hos systembolagen skulle kunna placeras såsom kanslichefer, konsulenter eller utredningsassistenter hos länsnykterhetsnämnderna och de större kommunala nykterhetsnämnderna. Rekryteringen av denna
personal torde kunna ske från dels gruppen kontrollföreståndare och dels gruppen beslutsättare och assistenter vid systembolagens motboksavdelning-
ar. Av hefattningshavarna i biträdesgrad beräknas i runt tal 100
personer kunna beredas arbete vid länsnykterhetsnämnderna och de större kommunala nykterhetsnämnderna. sistnämnda antal torde vid en-
omorganisation
ligt alternativ I kunna sättas eller till ca 130. De
något högre övertaliga systembolagsdirektörema torde kunna placeras på olika inom befattningar
riksbolaget och även i vissa fall som kanslichefer vid
länsnykterhetsnämn-
derna.
Med av nu angivna för beräkningen och med hän-
tillämpande grunder synstagande till personalens åldersfördelning, finner man att avvecklingen kan. ske med relativt begränsad förtidspensioncring.
Sker alternativ I beräknas som tidigare nämnts
omorganisationen enligt ca 200 befattningshavare kunna placeras inom det nyorganiserade riksbo-
g distriktskontor och å registreringscentralen samt ca 180 inom nykter-
lagets
åhetsvårdsorganen. För att de efter dessa omplaceringar övertaliga befatt-
vid systembolagen (ca 290 personer) skall kunna avvecklas
iningshavarna
erfordras att denna omfattar de sex högsta ål-
?genom förtidspensionering,
?dersgrupperna bland direktörer, kamrerare och kontrollföreståndare och
i de 9 högsta åldersgrupperna bland övriga befattningshavare på systembola-
gens huvudkontor. Kostnaderna för en dylik förtidspensionering beräknas under första året efter omorganisationen komma att uppgå till caen miljon kronor men sjunker därefter successivt för att efter år 1962 helt försvinna.
Härvid har antagits att befattningshavarna fram till den ordinarie pensionsåldern skall åtnjuta en något förhöjd pension.
Under förutsättning att alternativ II väljes, torde ungefär 400 personer
kunna beredas anställning inom de nyorganiserade systemholagen samt ca
150 personer inom nykterhetsvårdsorganen. För att återstående befattnings-
havare (ca 120 personer) skall kunna avvecklas genom förtidspensionering,
att denna omfattar de 3 å 4 högsta âldersgrupperna bland perso-
erfordras
nalen på systembolagens huvudkontor. Pensionskostnaderna under första året efter omorganisationen torde komma att uppgå till ca 500 000 kronor men sjunker därefter successivt för att efter 1957 helt försvinna.
Kommittén vill kraftigt understryka att ovanstående beräkningar närmast har karaktär av räkneexempel för att ange problemens art. Det torde böra
uppdragas åt kontrollstyrelsen att närmare utreda övergångsfrågorna, såväl hur organisationen av det nya riksbolaget (eventuellt de 24 länsbolagen) bör
ske som hur man bör förfara med den friställda personalen. Några exakta kostnadsberäkningar kan inte göras förrän dessa frågor blivit närmare utredda.
10. och affärstider
Kap. Utminuteringsställenas förläggning
Utminuteringsställenas förläggning Gällande ordning Utminutering av rusdrycker får äga rum å ort, där utminuteringsställey funnits inrättat år 1937. För att tillgodose behovet av i antalet utmi-
ökning nuteringsorter stadgas vidare, att utminutering får anordnas i stad, köping
eller municipalsamhälle med minst 5 000 invånare. äger inom
Systembolag
nu angivna gränser besluta angående antal och för-
utminuteringsställenas
läggning. (3 kap. 3 § Rff.) På grund av kontrollstyrelsens att
bcfogenhet
pröva bolagens lokalfrågor brukar emellertid även ärenden angående inrättande av nya underställas styrelsen.
utminuteringsställen
Antalet utminuteringsställen år 1951 var 241. Av dessa var 214
belägna
i 122 städer. 11 städer saknade utminuteringsställe, nämligen Djursholm, Flen, Gränna, Hagfors, Lidingö, Lycksele, Nacka, Oxelösund, Säter, Sävsjö och Östhammar. Av dessa hade Nacka och
Djursholm, Hagfors, Lidingö, I
Oxelösund över 5 000 invånare. Av landets 84 köpingar hade 16 utminuteringsställe och av de 202 muni-
cipalsamhällena hade endast 9 utminuteringsställe. Bland tätorter övriga
fanns endast två, som hade sådant ställe, båda i Skåne. Praktiskt taget fanns alltså utminuteringsställen endast i städerna och de största tätorterna. Se vidare tab. 1 å s. 59-61.
Systembolagens förtroendenämnd har i en skrivelse till kontrollstyrelsen i
den 10 juni 1948, av styrelsen överlämnad till nykterhetskommittén, framhållit, att bestämmelsen i 3 kap. 3 § Rff angående villkoren för anordnande av utminuteringsställe visat medföra beträffande
sig praktiska olägenheter
vissa orter, vilkas icke till mini-
folkmängd uppgår det i paragrafen angivna
miantalet av 5 000 personer men som utgör centra fö.r folkrika
naturliga
bygder. Förtroendenämnden ifrågasatte därför en revision av bestämmelsen och anförde bl. a. En mera ändamålsenlig regel .för den begränsning av antalet utminuteringsorter i landet, som lagstiftningen på detta område âsyftar, synes vara, att folkmängdsvillkoret anknytes icke till utminuteringsorten ut-an till hela det område för vilket denna ort utgör ett naturligt handelscentrum. Folkmängdssiffran bör i sådant fall givetvis sättas avsevärt högre. En formell svaghet hos denna är regel onekligen, att det område, för vilket en viss given ort utgör ett naturligt handelscentrum, icke kan entydigt fastställas utan är föremål för i viss mån subjektiva uppskattningar. Genom en liberal tolkning av densamma skulle sålunda antalet utminuteringsorter kunna ökas i icke önskvärd omfattning. Sättes folkmängdssiffran tillräckligt högt, lär emellertid en otillbörlig utökning av antalet utminuteringsorter förebyggas. Om denna utväg icke anses framkomlig, kunde befogenhet tilläggas Kontrollstyrelsen att besluta rörande anordnande av nytt utminuteringsställe i stad, köping eller municipalsamhälle, som icke har 5 000 invånare.
En praktisk fördel av den nya begränsningsregeln vore, att utminuteringsställe kunde anordnas på en del mindre orter, som ovedersägligen utgöra naturliga handelscentra för .folkmängdsrika bygder och ligga på betydande avstånd från sådan ort, där utminuteringsställe enligt gällande regler må finnas. Exempel på sådana orter äro Morastrands köping och Lycksele stad. Under nu gällande bestämmelser måste dessa bygders efterfrågan på rusdrycker tillgodoses huvudsak- ;ligen genom försändning, vilket är en i flera hänseenden mera primitiv form för
av rusdrycker än den som utövas vid ett utminuteringsställe direkt till
:försäljning gköparen.
Nylctezhetskommittén
En av i svensk utminuteringslagstiftning har varit, att
g grundprinciperna
man i fråga om försäljningsställenas antal och för-
iakttagit försiktighet
Att nykterhetskommittén föreslår ett friare system för utminute-
läggning.
-- av den individuella och införande av riksringen slopande tilldelningen
synes icke böra rubba den angivna principen, utan nuvarande
inköpsrätt i om försäljningsställenas antal och förläggning torde i stort ordning fråga
sett kunna behållas.
Gällande huvudregel, att utminutering må äga run1 å ort, där utminute-
funnits inrättat år 1937, synes numera föråldrad. Att lägga de
ringsställe
förhållanden som rådde under år 1937 _till grund för en ny lagstiftning torde redan av praktiska skäl ej böra komma i fråga. Över huvud taget synes det kommittén olämpligt att låta förhållandena vid en viss tidpunkt bli för den fortsatta utvecklingen under kanske lång tid framåt.
avgörande Däremot torde den kompletterande regel, som infördes av rusdryckslagstift-
och som innebär att utminutcring därjämte må anordnas i
ningsrevisionen
stad, eller med minst femtusen invånare, vara en
köping municipalsamhälle lämpligvare norm, när det gäller att reglera utminuteringsställenas antal och
Genom att gränsen icke satts lägre än vid 5 000 personer torde
förläggning.
garantier ha skapats för att ett tillämnat utminuteringsställe tillföres så stort antal kunder från och trakten att dess
förläggningsorten däromkring, inrättande blir ekonomiskt försvarligt. Enligt nykterhetskommitténs mening
bör sålunda huvudregeln få det innehållet, att utminuteringsställe ej må finnas annorstädes än i stad, köping eller municipalsamhälle med minst femtusen invånare (14 § i förslaget).
För att tillgodose kravet på ändamålsenlighet och smidighet i tillämpning-
en bör emellertid att efter prövning av förhållandena i
möjlighet öppnas
varje särskilt fall medgiva inrättandet av utminuteringsställe även å annan ort. Kommittén föreslår därför att Kungl. Maj :t skall kunna göra undantag från huvudregeln, då särskilda skäl föreligger. Här synes främst sådana
orter kunna ifrågakomma som Systembolagens förtroendenämnd åsyftade i sin framställning, d. v. s. stad, köping eller municipalsamhälle, som icke
har 5 000 invånare men som utgör naturligt handelscentrum för en folkrik bygd och ligger på betydande avstånd från ort, där utminuteringsställe enligt huvudregeln må finnas. Som exempel på sådana orter kan nämnas Morastrands
som den 1 januari 1951 hade 3445 invånare (köpingen och Mora
köping,
socken hade sammanlagt 12 247 invånare), Lycksele stad med 3413 invå-
nare (staden och Lycksele landskommun hade 13 798 invånare),
sammanlagt
Vilhelmina köping med 1998 invånare och Vilhelmina socken
(köpingen
hade sammanlagt 10 894 invånare), Arvidsjaurs med
muncipalsamhälle
2570 invånare socken hade 11096 samt Gällivare 3
(Arvidsjaurs invånare) municipalsamhålle med 3626 eller Malmhergets municipalsamhälle med :j
4 337 invånare (Gällivare socken hade 22 479 invånare).
I övrigt bör Kungl. Maj :t vid av de särskilda skäl som kan
prövningen
anses föreligga för inrättande av utminuteringsställe å landsbygden eller annorstädes å ort under 5 000 invånare beakta närbelägenheten till ort med
utminuteringsstålle och andra inverkande omständigheter.
En särskild grupp utgör de orter, som haft utminuteringsställe sedan är 1937 eller längre tid tillbaka men som icke villkoren den före-
fyller enligt
slagna och grund därav skulle få behålla 5
huvudregeln på ej utminuterings-
stället i fortsättningen. Är 1951 var dessa orter
följande:
1) städer under 5 000 invånare: Vaxholm, Sigtuna, Öregrund, Trosa, Tors-
hälla, Mariefred, Vadstena, Skänninge, Söderköping, Borgholm, Sölvesborg,
i Skanör, Simrishamn, Laholm, Kungälv, Marstrand, Kungsbacka, Strömstad, Hjo, Askersund, Nora och = 22;
Haparanda
2) köpingar under 5 000 invånare: Valdemarsvik, Mönster-
Malmköping, ås, Mörbylånga, Skurup, Kävlinge, Hörby, Höör, Tomelilla, Båstad, Grästorp
och Vara = 12;
3) municipalsamhällen under 5 000 invånare: Dalby, Veberöd, Anderslöv,
Vellinge, Sjöbo, Löberöd, Teckomatorp, Röstånga och Lövestad, alla i Skåne
x
4) på landsbygden i övrigt: Tågarp (Sireköpinge) och Östraby, båda i
Skåne = 2; 45.
sammanlagt
Beträffande dessa orter, som sedan tid tillbaka haft
lång utminuteringsställe, synes några olägenheter icke uppstå, om rätten till utminuterings-
ställe hibehålles utan särskild av Kommittén har
prövning Kungl. Majzt. därför bland övergångsbestämmelserna till nya försäljningsförordningen
upptagit ett stadgande av innebörd att må utan hin-
utminuteringsställe
der av den föreslagna huvudregeln finnas å ort, där sådant ställe funnits inrättat före förordningens ikraftträdande.
Om invånarantalet i en ort med utminuteringsställe under
nedgår något
5 000, torde utminuteringsstället av denna grund behöva I all-
ej nedläggas.
mänhet torde nämligen sådana särskilda skäl vara för handen, som motiverar ett undantag från
huvudregeln. Enligt nykterhetskommitténs förslag till organisation av rusdrycksförsälj-
ningen skall denna handhavas av ett riksbolag. Det tillkommer detta bolag, utminuteringsbolaget, att inom ramen för den res-
föreslagna huvudregeln pektive övergångsbestämmelsen besluta om utminuteringsställenas antal och
förläggning. Med hänsyn till utminuteringsbolagets karaktär av rent försäljningsorgan torde rätten att från
medgiva undantag huvudregeln lämpligen
böra tillkomma Kungl. :t. Kommittén har därför av
Maj lagt prövningen
dessa ärenden hos Kungl. Maj zt, som i särskilt fall bifalla eller
varje äger avslå bolagets an-sökan om dispens.
Kommittén förutsätter slutligen att de berörda kommunerna kommer att i varje ärende angående inrättande eller nedläggande av utminute-
?höras
jiringsställe.
I Affärstider för utminutering av rusdrycker
Nuvarande bestämmelser och deras
tillämpning
Enligt 4 kap. 13 § Rff må till d. v. s.
försäljning avhämtning, försäljningen på systembolagens utminuteringsställen, äga rum endast vardagar mellan
klockan 9 och 17. Dag före sön- eller helgdag må dock försäljningen fort-
ej
gå längre än till klockan 16. Utan hinder härav får ske till den
försäljning
som befinner sig i lokalen, då försäljningen skall
upphöra.
I 1917 års hade bestämmelserna (56 §
rusdrycksförsäljningsförordning
1 mom.) den utformningen, att fick ske under timmar
försäljning högst sju
varje vardag, dock ej före klockan 9 eller efter klockan 17 eller å före
dag
sön- och efter klockan 14. Varor fick heller utlämnas efter denna
helgdag ej
tidpunkt. Kunder, som infunnit sig men ej hunnit bli expedierade, måste sålunda avvisas (57 § 1 mom.). Dessa bestämmelser hade medfört svårigheter ur expeditionssynpunkt och olägenheter för allmänheten samt änd-
rades därför på sätt ovan angivits. Rusdryckslagstiftningsrevisionen, vars
förslag beträffande sluttiden för försäljning å andra än före
vardagar dag
sön- och helgdag än Rff, anförde bl. a. (s. 364 ff).
gick längre
Med det individuella kontrollsystemet inom är försäljningstidens längd angivna begynnelse- och sluttider av ringa vikt i nykterhetsavseende. Ur expeditionssynställa sig förhållandena olika å skilda orter; det kan sålunda t. ex. vara
;punkt
påkallat att expeditionstiden i Stockholm är längre än i landsorten. När revisionen föreslår borttagande av stadgandet om maximitid för försäljningen av sju timmar, 9 är syftet härmed att möjliggöra ordnandet av försäljningen på ett ur expeditionssynpunkt tillfredsställande sätt. Revisionen vill dock som sin mening betona, att i allmänhet en tid av sju timmar bör vara tillfyllest. Beträffande begynnelse- och sluttiderna för försäljning å andra söckendagar än dag före sön- och helgdag föreslår revisionen ingen ann-an ändring i nu gällande bestämmelse än att sluttiden sättes en timme senare, d. v. s. till kl. 6 e. m. Häri- “ genom har revisionen ingalunda avsett, att den faktiska försäljningstiden alltid skall utsträckas till nämnda tidpunkt eller över huvud taget förlängas, utan har endast velat möjliggöra ett sådant lämpligt anordnande av expeditionstiden som * ovan antytts.
I yttranden över revisionens förslag förordade kontrollstyrelsen, system-
_bolagens vpersonalförening och systembolagsföreningarnas förtroendenämnd,
i att sluttiden för försäljning andra vardagar än före sön- och
dag helgdag
i skulle sättas till klockan 5 e. m. samma stånd-
Departementschefen intog
punkt, vilken godkändes av riksdagen. Kontrollstyrelsen har i cirkulär nr 8/1938 rekommenderat en viss in-
t» skränkning av de i Rff stadgade försäljningstiderna:
Dä det är önskvärt, att försäljningstiderna å utminuteringsslällena äro så vitt möjligt lika över hel-a riket, mä följande regler i detta avseende förordas, nämligen ‘ att den dagliga expeditionstiden fastställes till tiden 9-16, vilken tid jämväl skall gälla för lördagar,
att för mindre utminuteringsställe öppethållande må upphöra klockan 15 och eventuellt taga sin början först klockan 10,
att utminuteringsställe hålles stängt påskafton, pingstafton, midsommarafton, julafton och nyårsafton, samt
att expeditionstiden under de .fyra övriga vardagarna i påskveckan samt under fem dagar före jul utsträckes en timme.
Expeditionstiden å utlämningsställe torde i allmänhet böra begränsas till ett par tre timmar och förläggas till sådan tidpunkt på dagen, som bäst motsvarar kundkretsens berättigade önskemål och tiden för försändelsernas ankomst från vederbörande utminuteringsställe.
Av en sammanställning som kontrollstyrelsen gjort rörande expeditions-
tiderna vid systemholagens utminuteringsställen framgår, att systembola-
gen vid tillämpningen ofta ytterligare begränsat Öppethållningstiderna. Den dagliga expeditionstiden vid flertalet Systembolag under veckodagarna
måndag-fredag är sålunda mellan klockan 9 och 16. Vid aktieholaget Göte-
borgssystemets utminuteringsställen och vid vissa mindre utminuterings-
ställen å filialorter förekommer ännu kortare expeditionstiden
På Iördagarna och dag före helgdag är expeditionstiderna vid det över-
vägande antalet utminuteringsställen kortare än å övriga veckodagar. Affärerna stänges då i regel klockan 14 eller 15. Vid ett utminuteringsställe
(Trosa inom Nyköpings detaljhandelsområde) är dock expeditionstiden på
lördagarna 1 timme längre än å övriga veckodagar. Vid systembolagen i
Linköping, Norrköping, Visby, Mariestad, Lidköping och Skövde har kortare expeditionstid å lördagarna fastställts efter framställning från eller efter
samråd med nykterhetsnämnd och polismyndighet och i ett fall därjämte vissa ideella
organisationer.
uppgifter har erhållits beträffande de år 1949 tillämpade öppet-
Följande hållningstiderna:
Å vardagar utom lördagar och helgdagsaftnar
kl. 9-16: 39 huvudorter och 69 filialorter (178 utminuteringsställen) › 10-16: 1 huvudort
(Haparanda) och 2 › ( 3 » ) › 9-15: 1 huvudort (Göteborg) och 13 » ( 28 » ) » 10-15: 22 » ( 23 » ) › 9-14: 1 filialortl ( 1 utminuteringsställe)
41 huvudorter 107 filialorter (233 utminuteringsställen)
Skänninge (Linköpings detaljhandelsområde).
Den korta öppethållningstiden klockan 10-15 å vanliga vardagar tilläm-
pas enligt uppgift från kontrollstyrelsen vid ett antal utminuteringsaffärer
med liten omsättning, såsom några affärer i Södermanland och Skåne samt affären i Sigtuna.
Lunchstängning (1-11/4 timme) tillämpas vid 5 huvudorter (Kalmar, Örebro, Härnösand, Sollefteå och Örnsköldsvik) och 14 filialorter (22 ut-
minuteringsställen).
Å lördagar och helgdagsaftnar
kl. 9-15: 20 huvudorter och 49 filialorter (142 utminuteringsställen) » 10-15: 15 › ( 16 › ) » 9-14: 17 » och 31 » ( 56 » )
1 » › 10-14: 2 » ( 2 )
› 2 4 › » 9-13.30: 1 huvudort (Kalmar) och 2 ( ) » 9-13: 2 huvudorter (Norrkö-
och 7 › ( 11 » )
ping, Visby) » 9-12: 1 huvudort (Mariestad) och 1 filialort* ( 2 » )
41 huvudorter 107 filialorter (233 utminuteringsställen)
1 Lövestad och Östraby (Ystads detaljhandelsområde).
2 Oskarshamn och Nybro (Kalmar detaljhandelsområde).
3 Skara (Mariestads detaljhandelsområde).
även å lördagar (1 timme) förekommer i Löberöd (Lunds
Lunchstängning
detalj handelsområde) .
Kortare under sommarmånaderna tillämpas vid 5 huvud-
expeditionstid
orter och 6 filialorter (25 utminuteringsställen). Detta innebär vanligen, att affärerna 1 timme (Göteborg, Ös-
stänger tidigare antingen på lördagar
tersund och eller vardagar (hl. a. Umeå och Skel-
Haparanda) på övriga
lefteå).
I cirkulärskrivelse till den 14 mars 1950 har kon-
samtliga systemholag föreskrivit, att inskränkning i då tillämpade expeditrollstyrelsen någon tionstider vid systembolagens utminuteringsställen tills vidare ej finge äga
rum utan särskilt från kontrollstyrelsens sida. Något sådant
medgivande
har hittills 1952) icke lämnats. De i sammanställningen
medgivande (juli
ovan redovisade tiderna gällde oförändrade vid sistnämnda tidpunkt.
Den s. k. (SOU 1944: 3, s. 186 ff) upptog till särskild
snabbutredningen
behandling frågan om kortare utminuteringstid å dag före sön- och helgdag. Då utredningen konstaterade en avsevärt högre fyllerifrekvens på lördag och jämfört med veckodagar, föreslog utredningen trots
helgdagsafton övriga olägenheterna ur expedieringssynpunkt, att systembolagens utminuterings-
lokaler skulle stängas klockan 12 och helgdagsafton. En viss förbätt-
lördag
av dessa dagar skulle därigenom kunna förvän-
ring nykterhetstillståndet tas. Enligt utredningens uppfattning framstode en sådan åtgärd såsom gynn-
sam även därutinnan att den försvårade åtkomsten av under
spritdrycker
de närmaste efter avlöningstillfället för flertalet anställda och där-
dagarna
beredde alkoholkonsumenternas familjer ökade möjligheter att få
igenom
del av familjeförsörjarens inkomster.
För att och söndagarnas andel av det totala antalet
belysa lördagarnas
och för att utröna, huruvida denna undergått några mera
fylleriförseelser
under de senare åren, snabbutredningen en
betydande förändringar gjorde
sammanställning av fylleriförseelsernas fördelning på de olika veckodagarna under åren 1938-1942. Uppgifterna har i tab. 9 förts fram t. 0. m. år 1947, det sista år för vilket en fördelning på olika veckoda-
kontrollstyrelsen gjort gar. Uppgifterna har hämtats ur »Rusdrycksförsäljningen m. m.» för respek-
tive år. I tabellen angives det genomsnittliga antalet
fylleriförseelser
dels för lördagar och söndagar, dels under veckodagar, dels ock för
övriga samtliga dagar. Med söndag avses även helgdag och med lördag jâmväl dag före helgdag. 3
Tabell 9. Antal fylleriförseelser i genomsnitt under vissa veckodagar åren 1938-1947.
. L + S Övriga dagar å
År L S Sdaggilgia
2 5
genomsnitt
1¶Absoluta tal. 1938 . . . . . . . . . . . . . . . . . 245 101 173 45 86
l
1939 . . . . . . . . . . . . . . . . . 259 97 178 46 87 1940 . . . . . . . . . . . . . . . . . 258 79 169 50 87 1941 . . . . . . . . . . . . . . . . . 274 82 178 48 90 1942 . . . . . . . . . . . . . . . . . 306 112 209 56 106 1943 . . . . . . . . . . . . . . . . . 308 112 210 59 108 1944 . . . . . . . . . . . . . . . . . 285 110 197 51 96 1945 . . . . . . . . . . . . . . . . . 271 112 191 54 98 1946 . . . . . . . . . . . . . . . . . 223 100 162 47 83 1947 . . . . . . . . . . . . . . . . . 212 94 153 47 82
Relaiiva tal.
(genomsnittet för samtliga dagar = 100) 1938 . . . . . . . . . . . . . . . . . 286 118 202 53 100 1939 . . . . . . . . . . . . . . . . . 299 112 206 53 100 1940 . . . . . . . . . . . . . . . . . 297 91 194 58 100 1941 . . . . . . . . . . . . . . . . . 303 91 197 53 100 1942 . . . . . . . . . . . . . . . . . 288 105 197 53 100 I 1943 . . . . . . . . . . . . . . . . . 286 104 195 55 100 J 1944 . . . . . . . . . . . . . . . . . 296 114 205 52 100 * 1945 . . . . . . . . . . . . . . . . . 277 114 195 56 100 i 1946 . . . . . . . . . . . . . . . . . 267 119 193 56 100 1947 . . . . . . . . . . . . . . . . . 259 115 187 58 100
Beträffande lördagarnas och söndagarnas andel av samtliga fylleriförse-
elser kan märkas att denna andel minskat sedan tiden före kriget. Från 1938 till 1943 -- det år då antalet var —
fylleriförseelser högst sjönk jäm-
förelsetalet för fylleriförseelser på söndagarna från 118 till 104 eller med 14 enheter medan motsvarande tal i om var oförändrat
fråga lördagarna
286.* Från 1943 till 1947 steg för söndagarna till 115 eller
jämförelsetalet
med 11 enheter, under det att motsvarande tal i fråga om lördagarna sjönk
i
till 259 eller med 27 enheter. Härigenom visar det genomsnittliga jämförelse-
i
talet för fylleriförseelser under lördagar och söndagar åren 1938-1947 en
minskning med 15 enheter. Särskilt markant är denna nedgång under de tre sista redovisade åren. Det för lördagar och
genomsnittliga jämförelnsetalet
söndagar sjönk från 205 år 1944 till 187 år 1947, eller med 18 enheter. En
tydlig förskjutning av fylleriförseelserna från lördagar och söndagar till övriga dagar i veckan kan sålunda iakttagas. Denna förskjutning bekräf-
tas även av nykterhetskommitténs (jfr SOU 1951: 43, s. 309).
undersökningar
1 En utförlig kommenterande redogörelse för åren 1938-1943 lämnas i Tidskrift för systembolagen 1944 sid. 203-206 och sid. 224-227.
Vid en närmare granskning av »siffrorna för det genomsnittliga antalet
.fylleriförseelser på de olika veckodagarna under åren 1938-1947 finner
man, att tisdagar och torsdagar genomgående de siffrorna
uppvisar lägsta
.och fredagar de högsta efter lördagar och År 1947 var
söndagar. jämförelse-
talet för tisdagar 51, för 53 och för 72.
torsdagar fredagar
Framställningar Systembolagens förtroendenämnd har framställt vissa, av kontrollstyrel-
sen den 2 juli 1947 till överlämnade, »i
nykterhetskommittén förslag syf-
te att åstadkomma en jämnare fördelning av allmänhetens i systembo-
inköp lagens utminuteringsaffärer och därigenom minska den som nu köbildning,
vid åtskilliga tillfällen äger rum».
Förtroendenämnden anför bl. a.
Begränsningen av inköpsrätten i fråga om spritdrycker samt dennas uppdelning på kalendermånaderna för större delen av systembolagens kundkrets medför regelmässigt en stark ansvällning av inköpsfrekvensen i månadens början. Då ett veckoslut infaller tidigt i månaden, ökas belastningen å systembolagens försäljningsställen ytterligare och särskilt svår blir påfrestningen vid sådana tillfällen, då en större högtid inträffar under någon av de första dagarna i månaden.
Nämnden framhåller, att tidsutdräkten vid köbildning icke blott utgör ett irritationsmoment för den enskilde utan även från allmän med-
synpunkt
för allvarlig olägenhet genom förlust av arbetstid. En som
åtgärd, enligt
Systembolagens förtroendenämnds uppfattning skulle vara ägnad att minska köbildningen eller förkorta väntetiden, vore att försäljningsställena under rusningstider kunde klockan 8. Erfarenheterna från ett
börja försäljningen
försök i denna riktning vid ett av A.B.
Stockholmssystemets försäljnings-
ställen under dagarna före påsk år 1947 hade nämligen varit gynnsamma.-1 p Vid 1949 års höstriksdag framställde h-err Edström i andra kammaren en
?interpellation till chefen för .finansdepartementet beredande av angående
möjlighet för systembolagen att hålla utminuteringsställen öppna även ef- ;ier klockan 17.2
I anfördes bl. a.
i interpellationen följande.
å Nuvarande bestämmelser medföra, att endast en mycket ringa del av svenska ?folket har möjlighet att inköpa spritdrycker under sin fritid. För det alldeles :övervägande antalet medborgare måste arbetstiden tillgripas, eftersom lunchrasten :gsällan ensam förslår och köbildningen dessutom vid denna tid är som störst. Efter- :som varje inköp .förutom tid för köstående kräver tid för förflyttning fram och Eater, torde det icke vara någon överdrift att påstå, att årligen flera miljoner arbetsåtimmar gå förlorade på grund av att fritiden sällan kan användas för dessa inköp. ?Det är från arbetsgivarhåll omvittnat, att en icke ringa del av de anställdas från-
aro, särskilt under dagar före sön- och helgdagar, sammanhänger med besök å gsystembolagen under arbetstiden. Inför den av alla erkända önskvärdheten av så åihög produktion som möjligt synas starka skäl tala för en ändring av dessa för-
iv p :ggg:
Ehéllanden.
;,_%__
Kunder, som infann sig före klockan 9, blev inslåppta i lokalen och fick sina inköp instämpade och erlade betalning för dessa men på grund av gällande föreskrift var det ej möjligt att låta . ederbörande avhämta de inköpta varorna vid disken förrän klockan 9.
2 Se andra kammarens protokoll höstsessionen 1949 nr 26 sid. 4 och 5 samt nr 31 sid. 3—-45.
Butikstängningslagen har nyligen reviderats i syfte att bl. a. bereda möjlighet för butiker - som dock normalt till kl. 18 —— att en kväll i
vanliga äro öppna veckan hålla öppet med hänsyn till de förvärvsarhetandes behov av sådan inköps-
institutioner tid. Åtskilliga offentliga socialbyråer, sjukkassor, sparbanker, pastorsexpeditioner —— ha sedan länge av motsvarande skäl öppet någon kväll. Det kan ur nykterhetsskäl knappast vara något att erinra mot att denna ordning även införes för systembolagens del.
I sitt svar anförde departementschefen att han inte ansåg sig böra ta
till den som berört, enär regeringen i sinom
ställning fråga interpellanten tid skulle få pröva den framtida utformningen av nykterhetslagstiftningen och frågan om ordningen för utminutering av rusdrycker inginge som en viktig del av detta problemkomplex.
Nykterhetskommittén Begränsningen av affärstiden för utminuteringsställena får utan tvivel
anses ha en viss betydelse ur nykterhetssynpunkt. Sannolikt kommer betydelsen av en sådan begränsning att vara större vid ett system utan individuell än vad den för närvarande är. Det är alltså angeläget att
ransonering f
bestämma affärstiderna sådant sätt, att missförhållanden i görligaste
på
mån undvikes. av utminuteringsaffärerna sent på eftermid-
öppethållande
dagen medför utan tvivel särskilda risker ur nykterhetssynpunkt, i synner-
het och helgdagsaftnar. på avlöningsdagar gjorde den iakttagelsen i fråga om fylleriförseelsernas Snabbutredningen
antal att detta var avsevärt högre första lördagen i månaden än
på lördagar
lördagar. härtill ansåg utredningen vara att söka dels ,
övriga Förklaringen
däri, av må-
att tillgången på utminuteringsvis köpta spritdrycker på grund
är störst i av månaden, dels ock i den omständig-
nadstilldelningen början
heten att för de av befolkningen som utfår sin
penningtillgången kategorier
arbetsförtjänst månadsvis är störst vid nänmda tidpunkt. Vid genomförande
av nykterhetskommitténs förslag, som innebär bl. a. att kvantitetsbegräns-
ningen och därmed månadstilldelningen bortfaller, har man anledning vänta, att anhopningen av inköpen första lördagen i månaden väsentligt minskar.
torde även i fortsättningen komma att uppvisa den högsta Lördagarna inköpsfrekvensen och därmed de högsta fyllerisiffrorna. För stora katego-
rier av är den huvudsakliga konsumtionen av rusdrycker kon-
befolkningen
centrerad till veckoslutet och rusdryckerna anskaffas i stor utsträckning på
i i lördagar. Vanan att göra inköp på lördagar torde vara så starkt rotad, att även de befolkningsgrupper, som på grund av sin ekonomi icke är tvungna
åa att handla i viss mån kan väntas fortsätta därmed. En viss för- 5a
på lördagar,
å
av från lördagar till övriga veckodagar torde
skjutning inköpsfrekvensen
man dock eft-er hand kunna räkna med.
Även om det ur skulle vara fördelaktigt med snäva
nykterhetssynpunkt
affärstider, får man å andra sidan icke förbise att de faktiska svårigheter att verkställa som en starkt begränsad expeditionstid medför, även
inköp,
kommer att de som icke medför några risker för missbruk. En
gälla inköp,
knapp affärstid medför som regel en tendens till anhopningar av inköpen,
vilket leder till köbildning med åtföljande irritationsmoment för såväl allmänhet som personal. Den irritation från den skötsamma delen av kundkretsen, som följer av en alltför begränsad affärstid, torde lång sikt ha
på
ofördelaktiga verkningar på allmänhetens i stort till nykterhets-
inställning
lagstiftningen.
Det är enligt kommitténs mening önskvärt, att begränsningen av affärstiden icke göres mera långtgående än vad som bedömes vara nödvändigt med hänsyn till verkningarna på nykterhetstillståndet. Detta är av särskild vikt i ett konjunkturläge, då knapphet på arbetskraft gör sig gällande. Tillfällig bortovaro från arbetet förekommer i ganska stor omfattning, vilket har icke ringa betydelse i ett läge, då alla krafter bör spännas
för att åstadkomma största möjliga produktionsresultat. Undersökningar
beträffande orsakerna till denna bortovaro visar att arbetstagarna med hån-
syn till utminuteringsaffärernas öppethållningstider ofta föranledes att inköpa sina rusdrycker under arbetstid. De självtagna ledigheterna från arbe-
tet på lördagar torde i viss utsträckning vara ledigheter för inköp av rus-
drycker.
Nykterhetskommittén har kommit till den uppfattningen att kritiken mot
nuvarande förhållanden delvis är berättigad. Enligt nykterhetskommitténs
mening bör om möjligt sådana tider tillämpas, att den lojala allmänheten utan större besvär kan göra sina inköp. En möjlighet till viss utsträckning av affärstiden synes sålunda böra införas. Därvid har olika alternativ övervägts.
Den enklaste lösningen synes i detta avseende vara att helt likställa rus-
dryckshandeln med övrig detaljhandel och sålunda låta butikstängningsla-
gen den 21 juli 1948 (nr 608) reglera affårstiderna. denna får bu-
Enligt lag
tik hållas öppen klockan 8——19 (19—23 dec. till klockan 20). Vissa kommunala avvikelser är emellertid Det föreskrives sålunda att tiden må
medgivna.
inskränkas eller för vissa utan att veckotiden överskrides.
dagar förlängas
Sådana särskilda bestämmelser får emellertid icke utfärdas, att butikerna samtliga söckendagar måste stängas före klockan 19. Ej heller får butik medges rätt att ha öppet under högmässogudstjänst på sön- och
helgdagar.
Att låta utminuteringsholagets affärer hålla enligt den-na synes
öppet lag
icke kunna ske utan vissa olägenheter ur nykterhetssynpunkt. Behovet torde icke heller kräva sådana affärstider för som bu-
utminutering-sställena,
tikstängningslagen medger. En sådan ordning skulle dessutom medföra våsentligt ökade kostnader och svårigheter med avseende å
affärspersonalen,
vilket även måste beaktas i detta Kommittén finner det där-
sammanhang.
för vara angeläget att man fram med tills erfarenhet vun-
går försiktighet,
nits hur det nya försäljningssystemet verkar.
Kommittén har sålunda stannat för en något mindre
långtgående utvidg-
ning av affärstiderrna. En smidigare reglering kan åstadkommas redan inom ramen för de nuvarande bestämmelserna, om man att
utnyttjar möjligheten
hålla öppet till klockan 17. Emellertid bör affärerna kommitténs me-
enligt
ning åtminstone någon eller några dagar i veckan kunna hålla en
öppet
13 -512362
timme efter klockan 17. För att möjliggöra detta måste gällande författningsbestämmelser jämkas. Kommittén föreslår därför att bestämmelserna i
försäljningsförordningen får den utformningen, att utminutering må äga
rum å söckendagar från klockan 9 till klockan 18; dock att å
utminutering
dag före sön- eller helgdag ej må fortgå längre än till klockan 16 (16 §).1
Av ordalagen framgår att dessa tider icke är Utminute-
obligatoriska.
ringsbolaget har möjlighet att inskränka tiderna, när så prövas
lämpligt.
Varje affär bör icke hållas öppen längre tid än som motsvarar behovet
på
orten. På mindre orter med relativt liten omsättning kan det därvid i vissa fall vara lämpligare att affären är helt en eller ett par dagar i vec-
stängd
kan och håller hela den medgivna tiden under vissa dagar än att af-
öppet
färstiden inskränkes varje dag i veckan. I andra fall kan det måhända vara
ändamålsenligare att utminuteringen börjar senare på morgonen, t. ex. kloc-
kan 10, de den till klockan 18. Då erfarenheten visat att sär-
dagar fortgår
skilda anordningar är påkallade bör kortare affärstid
på avlöningsdagar,
kunna tillämpas sådana dagar. har att över-
Utminuteringvsbolaget självfallet väga de framställningar som kan göras av nykterhetsnämnd, polismyndig-
het och större ä orten.. För att inte alltför stora variationer i
arbetsgivare
affärstiderna å olika orter skall uppstå, hör emellertid
utminuteringsbolaget
under lika förhållanden eftersträva en viss
enhetlighet. j
Längre gående inskränkningar än nu sagts och förbud kan föreskrivas av länsstyrelsen och polismyndigheten för visst tillfälle, då så anses .
erforderligt för ordningens upprätthållande (56 §).
‘ Herr Utterstöm har avgivit särskilt yttrande i denna fråga (s. 374).
ll. beträffande av
Kap. Rättighetssystemet utskänkning rusdrycker
och medverkan vid
länsnykterhetsnämndernas tillståndsgivningen
Gällande ordning
l ärenden angående av är — i
utskänkning rusdrycker länsstyrelsen
Stockholm överståthållarämbetet - beslutande och
tillståndsgivande myn-
dighet. Från denna regel förekommer ett i det att tillstånd till
undantag,
s. k. turistutslçänkning meddelas av (se härom 12). Tillstånd
Konungen kap.
erfordras alltid för rätt att driva av 5
utskänkning rusdrycker (3 kap. §
Rff); någon motsvarighet till de fria rättigheter, som förekommer i
pilsnerdrickslagstiftningen och lagstiftningen alkoholfria finns angående drycker,
ej. Den största delen av är förbehållen
utskänkningsrättigheterna system-
holagen, systembolagsrättigheter. Endast tillstånd till
utskänkning på tåg,
båtar och flygplan direkt till
(trafikutskänkning) gives rättighetsutövaren;
tillstånd till annan måste meddelas som därefter
utskänkning systembolag,
överlåter rättigheterna till allmänt eller till enskilda rät-
restaurangbolag
tighetsutövare.
Tillstånd till avser — utom
utskänkning specialformerna trafikutskänk-
ning och ——
turistutskänkning antingen »utskånkning som skall bedrivas
âret runt eller årligen under viss eller utskänk-
tidsperiod (årsutskänkning)
ning som skall äga rum vid enstaka tillfälle eller under enstaka
tidsperiod (tillfällig utskänkning)› (3 kap. 6 § Rff). Är årsutskänkningen begränsad
till en återkommande
årligen tidsperiod, t. ex. sommarmånaderna, kallas den
säsongutskänkning. Skall utskänkningen bedrivas endast under en säsong,
hänföras den till Det är icke att
tillfällig utskänkning. möjligt grunda en
säsongmässigt återkommande utskänkningsrörelse på en följd av successivt upprepade tillstånd till tillfällig
utskänkningf
Tillståndstiden för är år Nu
årsutskänkning fyra (oktrojperiod). löpande
period avser tiden den 1 oktober 1949--den 30 1953. Normalt
september skall årsutskänkningstillstånd inom samtliga kommuner sökas och dessa an-
sökningar prövas vid en och samma vart år. Huvudmotivet
tidpunkt fjärde
för införandet i av fixa
lagstiftningen oktrojperioder, gemensamma för samt-
liga utskänkningstillstånd, har varit, att ärenden rörande sådana
samtliga
tillstånd skall komma under i ett
omprövning sammanhang. Härigenom
möjliggöres en allmän av det
prövning förefintliga utskänkningsbehovet
inom en kommun och en såvitt rättvis och
möjligt lämplig fördelning av till-
1 Se Kungl. Majzts beslut den 30 januari 1948 (Tidskrift för systembolagen, TfS, 1948 sid. 62)..
stånden olika intresserade. Emellertid kan det inträffa, att under loppet
på
av en ett så starkt behov av ett nytt tillstånd till årsutskånk-
fyraårsperiod
ning att detsamma anses böra tillgodoses utan avvaktande av
uppkommer,
oktrojperiodens Därför (3 7 § 1 mom. Rff), att om sär-
utgång. stadgas kap.
skilda skäl därtill äro tillstånd må meddelas för återstående del av oktrojperioden. Sådant tillstånd kan meddelas på grund av förhållande, som icke skäligen bort kunna beaktas före det år, under vilket oktrojperioden bör-
jade. Rusdryckslagstiftningsrevisionen anförde som exempel på sådana fall,
att ett nytt företag med stor personal förlagts till kommunen eller att en ny trafikled dragits fram genom den. Medan revisionen tänkte sig att möjligheten att ge tillstånd för återstående del av oktrojperiod skulle tillämpas ganska snävt, det i som i denna del
åsyftade propositionen framlagda förslaget,
godkändes av riksdagen, en viss uppmjukning av revisionens förslag_ Även
en omsvängning i den nykterhetspolitiska uppfattningen inom kommunen
kan sålunda -- i motsats till revisionens ~— för undan-
mening utgöra grund
tagsregelns tillämpningl Förutsåttning härför är emellertid att åsiktsförskjutningen inträffat efter den ordinarie ansökningstidens utgång, d. v. s. efter den 31 mars det år oktrojperioden börjar. Finns det anledning antaga att den ändrade uppfattningen funnits före nämnda tidpunkt, ehuru ansökan ej gjorts i vanlig ordning, har sålunda fullmäktiges ändrade uppfattfattning ej godtagits såsom särskilda skäl? I övrigt har såsom särskilda skäl ansetts att ett hotell blivit tillbyggt och modernisera? samt att en ny restaurangbyggnad tillkommit, varigenom möjligheter yppats att förbättra förut på
platsen rådande utskänkningsförhållandent* Att en ort blivit köping har
däremot icke såsom särskilda skäl? Ej heller har den starka steg-
godkänts
ring av turisttrafiken, som ägt rum efter krigets slut, ansetts som godtagbar
grund för undantagsregelns tilléimpningfi
Vidare må anmärkas att färdigställandet av en större hotellbyggnad, vars
tillkomst vid oktrojperiodens början hindrats genom vägrat byggnadstill-
stånd, torde kunna betraktas som ett särskilt skäl för beviljande av rättighet för återstoden av perioden. Även när ansökan avser hel oktrojperiod, torde frånvaron av lämpliga lokaler få anses utgöra en allvarlig brist. Kan länsstyrelsen utan vidare konstatera, att lämpliga lokaler saknas och sannolikt heller icke kommer till stånd inom en relativt nära framtid, har det ansetts att rättighet icke bör beviljasf
Ansökan om tillstånd till årsutskänkning skall av Systembolag göras
hos länsstyrelsen före utgången av året innan utskänkningen är avsedd att
taga sin början. Initiativrätt tillkommer i regel endast Systembolag, men
1 Se TfS 1939 sid. 137.
Kungl. Majzts res. den 6 november 1942 (TfS 1943 sid. 69).
Kungl. Majzts res. den 5 maj 1939 (TfS 1939 sid. 134-136).
Kungl. Majzts res. den 17 december 1948 (TfS 1949 sid. 64).
5 det fall att en
Kungl. Majzts beslut den 13 maj 1949 (TfS 1949 sid. 140). Beträffande köping efter ansökningstidens utgång fått stadsrättigheter se TfS 1948 sid. 45-47.
Kungl. Majzts beslut den 23 april 1948 (TfS 1948 sid. 110). 7 Se redogörelse för rättspraxis ståndpunkt i frågan om »lokallösa utskänkningsrâttigheter»
1949 sid. 184-187. Jämför Kungl. Majzts resolution den 16 december 1949 (TfS 1950 sid. ägs -198\.
söker ej bolaget inom föreskriven tid, kan fullmäktige i kommunen ansöka om tillstånd senast den 31 mars närmast före oktrojperiodens början. Föreskrifterna om ansökningstid gäller icke det fall, då ansökan göres på grund av särskilda skäl för återstående del av perioden (3 kap. 7 § 2 mom. Rff).
l övrigt är bestämmelserna om ansökningstider ovillkorliga. Inkommer sys-
tembolagets ansökan efter den 31 december eller fullmäktiges ansökan efter den 31 mars, kan ansökningen icke upptagas till prövning. I ett fall har dock en ansökan, som inkommit efter den ordinarie ansökningstidens
utgång och som avsåg utskänkning under hel av Kungl. Maj :t oktrojperiod,
förklarats med hänsyn till särskilda kunna
föreliggande omständigheter
till för av tillstånd till sådan under
läggas grund beviljande utskånkning
återstående del av perioden! Förutsättningen var sålunda att särskilda skäl
förelåg.
I detta sammanhang bör erinras om att särskilda regler i nu behandlade hänseende gäller för turistutskänkningen (se kap. 12 s. 219).
Har systembolag gjort ansökan om tillstånd till utskänkning —- normalfallet —— skall länsstyrelsen inhämta yttranden av i kommunen
fullmäktige
(se härom kap. 12). Fullmäktige skall i ärendet höra kommunens nykterhetsnämnd ävensom i stad magistraten och på landet kommunalnämnden. (3 kap. 9 § 1 mom. Rff.) Över meddelat utskänkningstillstånd utfärdar länsstyrelsen särskilt skriftligt tillståndsbevis, innehållande de villkor och inskränkningar beträffande tillståndets utövande, som länsstyrelsen finner anledning föreskriva (3 kap. 10 § 3 mom. Rff).
Från och med år 1946 gäller att icke kan utöva
systembolag utskänkning
av rusdrycker. Tillstånd till all annan än
utskänkning trafikutskänkning
—— där tillstånd meddelas utövaren direkt utan av
förmedling systembolag
—— måste för att kunna överlåtas annan. Sådan överlåtelse sker
utnyttjas på
genom skriftligt avtal, s. k. överlåtelsekontrakt, som tecknas mellan vederbörande systembolag och den enskilde restauratören det statliga
respektive
restaurangbolaget. Huvudinnehållet i kontrakten bestämmes av kontrollstyrelsen, som härigenom bl. a. utövar sin att fastställa utskänk-
befogenhet
ningsrestriktioner. Sedan överlåtelsekontrakt tecknats, skall överlåtelsen underställas länsstyrelsen för fastställelse. Det att
åligger länsstyrelsen prö-
va skälen och villkoren för överlåtelsen liksom ock -—— utom beträffande det
4- och vil-
statliga restaurangbolaget lämpligheten behörigheten hos den, på
ken tillståndet överlåtits. Om ett avslår en från
Systembolag framställning
restauratör om överlåtelse eller fastställer villkor, som anses kan
olämpliga,
beslutet överklagas hos och i sista hand hos :t. (3
länsstyrelsen Kungl. Maj
kap. 15 § första och tredje styckena, 16 § 1 mom. samt 17 § Rff.)
I vissa fall kan icke överlåtas till enskild
utskänkningstillstånd person utan endast till det statliga restaurangbolaget, Sveriges centrala restaurang-
aktiebolag (›Riks-Sara>›). Detta bolag, som antages av Kungl. Majzt till restaurangbolag för fyra år i sänder, driver restaurangrörelscn
genom något
Kungl. Majzts res. den 15 mars 1946 (TfS 1946 sid. 125).
av sina fem dotterbolag, Stockholmsdistriktets allmänna
restaurangaktiebo-
lag, Stockholm, (SARA), Östra Sveriges allmänna restaurangaktiebolag, Linköping, (ÖSARA), Skånes allmänna restaurangaktiebolag, Malmö, (SKAR),
,Västsveriges allmänna restaurangaktiebolag, Göteborg, (VARA), och Bergs-
lagens allmänna restaurangaktiebolag, Örebro, (BARA). Det restau-
statliga
rangbolaget har ensamrätt till av i restaurang eller
utskänkning spritdrycker
avdelning av restaurang, som är att beteckna som folkrestaurang. Huruvida en restaurang eller är att anse som av-
restaurangavdelning folkrestaurang
-i första hand av — med till all-
göres Systembolaget hänsyn restaurangens
männa beskaffenhet, och kundkrets. Genom att alla till
varupris rättigheter
utskänkning inom folkrestaurangerna är förbehållna de allmänna restaurangbolagen är det enskilda vinstintresset utmönstrat i om sådan ut-
fråga
skänkningl Även restauranger av klass kan emellertid drivas av res-
högre taurangbolagen.
Ej heller eljest må utskänkningstillstånd överlåtas annan än det stat-
pä
liga bolaget, där det till främjande av nykterhet eller ordning finnes
på-
kallat, att utskänkningstillståndet innehaves av detta (3 15 §
bolag kap.
andra stycket Rff).
De allmänna restaurangbolagens i fråga om monopolställning utskänkning av spritdrycker å folkrestaurangema har föranlett en framställning till nyk-
terhetskommittén från den enskilda restaurangnäringen. I en skrivelse av
den 21 september 1950 yrkar sålunda Sveriges hotell- och restaurantförbund sådan ändring i lagstiftningen, att tillstånd till utskänkning av spritdrycker
på restaurang eller avdelning av som är att beteckna som folk-
restaurang,
må kunna överlåtas även åt enskild restauratör. I och med att
restaurang, de allmänna restaurangbolagen beretts möjligheter -—~ och även begagnat
sig därav —— att konkurrera med den enskilda näringen i fråga om restaurangrörelse av högre klass, synes det förbundet vara rättvist och logiskt att även den enskilda restaurangrörelsen får konkurrera med de allmänna bo-
lagen i fråga om folkrestaurangrörelsen. Sveriges centrala restaurangaktie-
bolag, som i en skrivelse av den 10 februari 1951 yttrat sig till kommittén över förbundets framställning, anser att den kritiserade »bestämmelsen tillkommit såsom ett uttryck för vad de behöriga samhällsorganen funnit av å erfarenheten utpekat såsom den för förverkligandet av
rusdrycksförsäljningsförordningens allmänna syfte mest ändamålsenliga ordningen i före-
varande hänseende-s.
Restaurangförhundet framhåller att omsorgen om utskänkningsbestäm-
melsernas efterlevnad i lika hög grad präglar den enskilda restaurangverksamheten som den bolagsdrivna. Förbundet yttrar bl. a.
Det har gjorts gällande att de allmänna restaurangbolagen skulle hava större möjligheter och förutsättningar än enskilda näringsidkare att tillgodose de krav på nykterhetsfrämjande driftsformer, som kunna anses vara av samhälleligt värde.
1 I några fall kvarstår emellertid alltjämt övergângsvis den anordningen att enskild person anställts som föreståndare för utskänkningen av rusdrycker men därvid driver matserveringen och utskänkningen i övrigt i egen regi. (Se Sveriges centrala restaurangaktiebolags årsredovisning och revisionsberättelse för år 1951, sid. 12.)
;x-
;XÄM\›.4
Det har vidare framhållits, att bolagen skulle tillhandahålla allmänheten matvaror till väsentligt lägre priser än vad fallet skulle bliva, därest rörelsen dreves av enskilda företagare. Dessa påståenden äro verklighetsfrämmande och baserade på oriktiga förutsättningar eller obekantskap med faktiska förhållanden. Erfarenheten h-ar nämligen visat att noggrannhet i fråga om rusdrycksförordningens efterlevnad beträffande utskänkningen i lika hög grad är kännetecknande för den enskilda verksamheten som för den bolagsdrivna.
Det invänder håremot att nykterhetstillståndet statliga restaurangbolaget
de enklare restaurangerna av ålder ansetts erbjuda ett vanskligare
på
än ordningen restaurangerna av klass. »Även om förhål-
problem på högre
landena i förevarande hänseende med stigande folkhyfsning undergått vissa
förefinnes en viss presumtion för att med lika an-
förskjutningar, alltjämt strängningar från ledningens sida ordningen och lagefterlevnaden skola erbju-
da flera anledningsanmärkningar på den enklare restaurangen än på restau-
rangen av högre klass.» Bolaget har sökt bidraga till belysning av frågan
genom att via sina dotterbolag söka få del av de erfarenheter, som kunde
finnas registrerade hos de s. k. kontrolldelegationerna. Resultatet visar, att antalet framställda anmärkningar vid de av kontrolldelegationerna i Stock-
holm, Östra Sverige, Skåne och Bergslagen företagna kontrollbesöken under
åren 1948 och 1949 utgjorde på restaurangbolagsrestaurangerna 6,1 % och
på övriga restauranger 11,8 % av antalet kontrollbesök. Bolaget förmenar att undersökningen ger stöd för att den desintresserade driften alltjämt har företräde framför den enskild vinst inriktade, när det gäller att inom ut-
på skänkningen vårda nykterhetsintresset och värna om lagtillämpningen.
Förbundet hävdar vidare att de allmänna restaurangbolagen icke lyckats hålla matpriserna på restaurangerna nere. Förbundet anför bl. a.
Exempel finnes på att matpriserna å en av allmänt restaurantbolag driven folkrestaurant å ort, där konkurrens från enskilt företag icke förefunnits, i en del fall legat högre än de priser som tillämpats å förstaklassrestaurant å ort, där konkurrens förelegat. I fråga om priserna vid folkrestauranterna kan på grund av nionopolet någon jämförelse ej erhållas med privata företag med spritutskänkningsrörelse men anställes en jämförelse med priserna vid kafébolagen, de enskilda kaféerna, mjölkbarerna, konsumrestauranterna och liknande företag av typen folkrestauranter utan spriträttigheter, vilka på ett föredömligt sätt drivasav andra än de allmänna restaurantbolagen, kan utan större svårigheter konstateras att priserna vid de sistnämnda företagen ofta äro lägre, kvalitén på maten fullt jämförlig och inredningen av lokalerna m. m. i regel förnämligare än å restaurantbolagens folkrestauranten-
finner det svårförståeligt, om det sammanställes
Bolaget gjorda påståendet
med det förhållandet att i det samarbete, som på flera områden be-
bolaget
driver med den enskilda restaurangnäringen, icke sällan framkommit kritik mot bolaget, för att detta genom sin restriktiva prispolitik försämrar den enskilda vinstmöjligheter. Beträffande förbundets jämförelse med
nåringens prissättningen på företag av typen folkrestaurang utan spritutskänkning på-
pekar att dess i Stockholm driver en rörelse av sådan typ
bolaget dotterbolag och att i detta sedan genomgående tillämpats samma priser företag länge
som i Konsums, Normas och Icas närmast motsvarande företag. »På de enk-
lare folkrestaurangerna med spritutskänkning inom samma dotterbolag ha
som regel något lägre Motsvarande huvudsak be-
priser tillämpats. gälleri
träffande bolagets övriga dotterbolag.» Inom det skikt av restauranger, som i fråga om allmän standard ligger närmast över de enklare folkrestaurang-
erna, föreligger vissa begränsade möjligheter till direkta prisjämförelser. Enligt det prisavtal mellan näringens organisationer och priskontrollnämn-
i den, som från senare delen av månad 1950 intill den 15 januari 1951 I.
april
reglerade prissättningen på bl. a. måltider på spritrestaurangerna, var högs-
ta medgivna priser på vissa grundmåltider bestående av smör, bröd och varmrätt fastställda. Inom bolagen uttogs emellertid dessa priser endast i begränsad omfattning. Bolaget har sig icke bekant, att man bland de enskilda företagen på liknande sätt lämnat en medgiven prismarginal outnyttjad. För restauranger inom därnäst högre skikt gjordes i början av år 1948 inom ett
av bolagets dotterbolag ett försök till jämförande prisundersökning avse-
ende ett antal restauranger dels å bolagets huvudort, dels å ett 10-tal orter utanför huvudorten. ›S0m resultat av undersökningen ansåg man sig kunna konstatera, att måltidsprisen på de av jämförelsen berörda enskilda företagen inom gruppen i medeltal låg på huvudorten ca 30 % och på övriga orter ca 12 % över motsvarande priser på bolagets ifrågavarande restauranger.
Nyare stickprov beträffande prissättningen på restauranger av nu ifråga-
varande typ synes ge vid handen, att prisnivån på holagsrestaurangerna alltjämt är lägre än på de enskilda företagen» Resultatet rubbas icke genom ett utsträckande av jämförelsen till den inom relativt fåtaliga grupp av
bolagen
restauranger, som är jämförliga med enskilda restauranger av klassen närmast under I om dessa är det mest
lyxrestaurangtypen. fråga restauranger iögonfallande draget att de tidigare prishilliga s. k. grundmåltiderna i och
med prisstoppets bortfallande försvunnit från de enskilda restauratörernas matsedlar. »Därmed har vid sidan om de direkta prishöjningarna genomförts en dold prisstegring, som saknar motsvarighet på de allmänna restau-
restaurangen» Även om det av materialet är
rangbolagens bolaget åberopade ofullständigt, synes resultatet enligt bolagets mening vara entydigt i så
måtto, att intet stöder förbundets påstående men mycket talar emot detsamma.
Förbundet anser sig ytterligare böra understryka, att restaurangbolagens
monopolställning i fråga om folkrestaurangrörelsen skapat ett osunt kon-
kurrensförhållande, som innebär en hård, i längden alltför hård belastning för den enskilda näringen. Folkrestaurangerna vore avsevärt mera lönande än restauranger av högre klass, och det bättre ekonomiska resultatet på folkrestaurangerna utnyttjades till att subventionera de allmänna restaurangbolagens restauranger av högre klass, varigenom de i ekonomiskt hänseende mindre välsituerade gästerna delvis finge bestrida kostnaderna för gästerna på första- och andraklassrestaurangerna. Vidare framhålles att restaurangbolagen själva vidtagit åtgärder för att skaffa sig monopol på restaurangrörelse på flera orter, t. ex. Eskilstuna och Växjö.
Bolaget anmärker att beräkningen av vinsten på de utskänkta varorna sker
efter helt andra grunder för än för restauranger av
folkrestaurangrörelsen
högre klass. Utgångspunkten har sålunda för vinstkvantiteternas fastställande varit 75 % av bruttovinsten och starkvin men vid be-
på spritdryeker stämmandet av den fasta kostnadsersättningen för utskänkningen på de
egentliga folkrestaurangerna 10 % av samma vinst. I båda fallen har därefter nedskrivning av utgångsvärdena skett i överensstämmelse med de vid 1937 års riksdag meddelade direktiven. De för de
lägre ersättningsgrunderna
enklare restaurangerna har helt medfört, att den
naturligt genomsnittliga direkta utskänkningsvinsten ligger långt lägre för restaurangbolagen än för
den enskilda restaurangrörelsen. Medelbruttovinsten per liter rusdrycker utgjorde sålunda år 1948 för de enskilda företagen 4 kronor 60 öre och för bolagen 1 krona 14 öre.
Beträffande den ofta återkommande om
uppfattningen bolagets monopol-
strävanden hänvisar bolaget till den officiella statistikens siffror å antalet
utskänkningsrättigheter och förskjutningarna i detta antal mellan de båda företagsformerna. »Enligt kontrollstyrelsens statistik utgjorde antalet begag-
nade tillstånd till årsutskänkning av spritdryeker år 1939 494 och år 1948 516, medan antalet förstnämnda år av systembolagen och sistnämnda år av restaurangholagen utövade enahanda tillstånd utgjorde respektive 198 och 172. I förra fallet föreligger alltså en med 4 %, i senare fallet
ökning drygt
_ en minskning med ca 13 %.» Bolaget bestrider sålunda att det sin
utnyttjat
ställning till att skapa en osund konkurrens. anför.
Bolaget
i
Så länge en begränsning av antalet utskänkningsrättigheter upprätthålles i ungefärligen nuvarande omfattning, gäller om varje dylik rättighet, att den innesluter ett monopolmoment och har ett monopolvärde. Varje
rättighetsupplåtelse innebär en ekonomisk favör för mottagaren. Det är då rimligt, att detta monopolvärde förbehålles det allmänna åtminstone i de fall, där vid sidan om de näringspolitiska Synpunkterna starka sociala skäl tala för att icke ett expansivt privatekonomiskt intresse inkopplas i driften. Detta är enligt bolagets mening alltjämt förhållandet beträffande utskänkningen av rusdrycker inom folkrestaurangerna.
Förbundet framhåller slutligen att de allmänna restaurangbolagen icke lyckats genomföra den avsedda standardförhättringen på folkrestauranger-
na. Det vore visserligen riktigt att en utveckling mot högre standard ägt rum, men denna utveckling vore icke något för folkrestaurangerna eller de
allmänna restaurangbolagen säreget utan utmärkte hela hotell- och restau-
rangnäringen, och folkrestaurangernas standardhöjning utgjorde alltså en-
dast en del av den allmänna höjningen av Denna folk-
restaurangkulturen.
restaurangernas standardhöjning skulle troligen ha ägt rum i än större omfattning om det varit tillåtet för enskilda att driva konkurrerande folkrestauranger.
Bolaget erkänner gärna att mycket alltjämt återstår att göra i fråga om lyftningen av folkrestaurangernas standard samt framhåller att det svåraste hindret för förverkligandet av bolagets intentioner i detta avseende har
legat
i den hårda som under hela verksam-
byggreglering, gällt centralbolagets
hetstid. Den genom ökade kostnader under prisstoppet beskurna ekono-
miska lönsamheten hade givetvis också i åtskilliga fall begränsat möjligheterna att genomföra förbättringar. Icke desto mindre hade på många håll genomgripande förbättringar åstadkommits.
hemställer att hotell- och restaurangförbundets framställning icke
Bolaget föranleder någon åtgärd.
Nykterhetskommittén
När kommittén omprövat det nuvarande rättighetssystemet och därvid diskuterat olika har kommittén stannat för att läns-
organisationsalternativ, styrelsen liksom hittills skall vara tillståndsgivande myndighet. Länsstyrelsens erfarenhet på området och dess befattning med den allmänna ordningens torde i detta sammanhang vara omständigheter, som
upprätthållande man måste tillmäta stor betydelse. I fråga om utskänkning av rusdrycker y föreslår emellertid kommittén två undantag från nämnda princip. Kommittén förordar nämligen, att Kungl. Maj :t skall vara tillståndsmyndighet såvitt och trafikutskänkning. I fråga om turist-
angår turistutskänkning
vilken innebär ett genombrytande av en av kommunen ututskänkningen, övad vetorätt, överesstämmer det föreslagna med gällande ordning (se härom kap. 12). Tillstånd till trafikutskänkning åter meddelas för närvarande av. i vederbörande trafikmedels hemort. En rättighet till trafik-
länsstyrelsen utskänkning utövas emellertid ej sällan inom ett område, som sträcker sig genom ett flertal län, ofta hela riket. För sådana fall har kommittén ansett det att tillstândsgivningen ligger hos en central myndighet. Då det
riktigast å andra sidan finns ett icke obetydligt antal trafikutskänkningsrättigheter, som utövas endast eller huvudsakligen inom ett visst län, har kommittén
för Kungl. Majzt att delegera sin beslutanderätt på föreslagit möjlighet länsstyrelse, där så finnes lämpligt (35 § i förslaget).
Kommittén har tidigare framhållit betydelsen ur nykterhetssynpunkt av de nuvarande systembolagens inkoppling på utskänkningstillstånden. Det av kommittén förordade alternativ I innebär emellertid, att de nuvarande skall upphöra och att deras försäljningsuppgifter över-
systembolagen tages av ett med erforderlig distriktsorganisation. I besparings-
riksbolag
som i sina huvudlinjer överensstämlberedningens organisationsförslag, mer med kommitténs förord-ades, såsom tidigare nämnts, att det
förslag, centrala utminutcringsbolaget skulle bli bärare av samtliga utskänkningstillstånd utom I sitt yttrande över besparingsbered-
trafikrättigheterna.
framhöll dåvarande centrala hotell- och restaurantningens förslag Sveriges
att skäl talade för att det nya Systembolaget borde ha förening övervägande sin verksamhet helt till utminutering och försäljning för ut-
begränsad skänkningsändamål. Nuvarande anordning beträffande utskänkningstillstånden hade väsentligen berott på att bolagen ansetts äga stor lokal- och personkännedom, vilka förutsättningar bortfölle, sedan verksamheten koncentrerats till ett bolag. Föreningen ansåg starka skäl tala för att länsstyrelserna framdeles sin så att dessa direkt till veder-
finge befogenhet utvidgad, börande - enskild restauratör eller allmänt restau-
restauranginnehavare
~— rätt till skulle
rangbolag beviljade utskänkning. Härigenom dessa frågor
handläggas administrativt och under ämbetsmannaansvar.
Nykterhetskommittén finner liksom hotell- och restaurantföreningen det icke vara ändamålsenligt att formellt meddelas riks-
utskänkningstillstânden
bolaget, vilket sedan genom kontrakt skulle överlåta till restau-
rättigheterna
ratörerna. Enligt kommitténs mening bör systembolagens funktioner i
fråga
om utskänkningen i stället i viss mån övertagas av de förstärkta
länsnyk-
terhetsnämndema. Genom en fastare anknytning av tillståndsärendena till
länsnykterhetsvårdsorganen torde man nämligen vinna i stort sett samma
fördelar, som systembolagens nuvarande befattning medför. Om länsnykterhetsnämnderna sammansättes och utrustas enligt de riktlinjer kommittén föreslagit, torde det kunna uppdragas åt dessa nämnder att verkställa en betydande del av det utredningsarbete beträffande tillstánden, som
systembolagen nu utför. Vid sin av tillständsärendena skulle
prövning länsstyrel-
sen ha tillgång till såväl länsnykterhetsnämndens yttrande i ärende som
varje
nämndens samlade förslag för den kommande
oktrojperioden.
x För närvarande får - utom när det —— ansökan
gäller trafikutskänkning
om utskänkningstillstånd göras endast av och i andra hand av
systembolag fullmäktige. Den blivande rättighetsutövaren kan aktualisera tillej någon
a ståndsprövning hos länsstyrelsen; han kan endast i god tid före
ansöknings-
tidens utgång anmäla sig hos Och när till-
Systembolaget (fullmäktige).
ståndsärendet avgjorts, måste meddelas
utskänkningstillståndet systembo-
laget, som därefter överlåter till restauratören. Denna
rättigheten ordning,
‘ som sammanhänger med nuvarande system för och kontroll,
försäljning på-
talades av en reservant inom som
rusdryckslagstiftningsrevisionen,1 ansåg
att rättighet borde meddelas direkt åt den som skulle driva rörelsen, sedan han själv gjort ansökan därom. I motionerna I: 279 och II: 512 vid 1937 års riksdag framfördes samma som alltså innebar att
förslag, länsstyrelsen
skulle tillerkännas alla med meddelande och
befogenheter rättigheternas
indragning utan att systembolagen användes som mellanled. av-
Förslaget
visades emellertid av
riksdagen.”
Under förutsättning att de lokala och att deras
systembolagen upphör uppgifter övertages av ett riksbolag i vad det gäller och av försäljningen
länsnykterhetsnämnderna i fråga om den sociala sidan av verksamheten, torde detta komma i ett har att det icke
problem nytt läge. Nyss antytts
skulle vara en eller att skulle
praktisk ändamålsenlig anordning riksbolaget
söka och erhålla utskänkningstillstânden. Genom kommitténs kom-
förslag
mer den erfarenhet, som detta omrâde för närvarande finns inom
på systembolagen, att överföras till vilka även
länsnykterhetsnämnderna, eljest
får en god förankring i länet. När dessa så att de får
omorganiseras möj-
lighet att utföra systembolagens nuvarande beträffande
utredningsarbete utskänkningsärendena, synes några olägenheter av att initiativrätten och tillståndsgivningen omlägges ej behöva uppstå. Nykterhetskommittén före-
1 SOU 1934: 39 sid. 533 och 539.
“
Bevillningsutskottets betänkande nr 28/1937.
slår sålunda att den blivnadc själv skall äga söka och
rättighetsutövaren erhålla utskänkningstillstånd.
det system för som nykterhetskommittén så-
Enligt rättighetsgivningen,
lunda förordar, skall länsnykterhetsnämnden förbereda alla utskänkningsärenden och med eget samtidigt insända alla sådana ärenden till läns-
förslag
styrelsen, som därefter meddelar tillstånd direkt till varje sökande. Läns-
får motsvarande dem som systembola-
nykterhetsnämnden arbetsuppgifter gen för närvarande har i utskänkningsärenden. Länsnykterhetsnämnden
skall a) inhämta från lokala myndigheter, b) utreda behovet av
yttranden
utskänkningstillstånd inom länet, c) pröva blivande tillståndsinnehavares lämplighet ur sociala och ekonomiska synpunkter, d) vid behov undersöka utskänkningslokaler och e) avgiva utlåtande till länsstyrelsen, vilket för
skall av inkomna ansökningar innefatta ett
varje oktrojperiod på grundval
till ordnande av rusdrycksutskänkningen inom länet.
fullständigt förslag ä
blir ett insamlande, utredande och 1 Ä
Länsnykterhetsnämnden förslagsställan-
har sedan att ärendena och l
de organ. Länsstyrelsen förutsåttningslöst pröva 2
om så erfordras 2
företaga kompletterande undersökningar. s
av dessa arbetsuppgifter koncentreras till tiden före ny ok- i
Huvudparten
z
arbete krävs emellertid även under övriga delar l
trojperiods början. Åtskilligt I
av Således har länsnykterhetsnämnden att verkställa viss
oktrojperioden. å
när under skall över- s
utredning, utskänkningsrörelse löpande oktrojperiod 2
låtas Vidare förekommer under samma tid l
på ny innehavare. handläggning
av om av utskänkningstillstånd under löpande
framställningar beviljande E
varvid skall de särskilda skäl, som kan föreligga för i
oktrojperiod, prövas
av sådant tillstånd i det fallet.
beviljande föreliggande
Av det att nykterhetskommittén icke avser att göra någon
sagda framgår
i nuvarande system med fasta oktrojperioder. Tillståndstiden för
ändring
alla bör såsom nu fyra år. (27 § i för-
årsutskänkningsrättigheter utgöra
slaget.) I ett hänseende föreslås emellertid en nämligen i fråga om
ändring,
trafikutskänkningen. För närvarande är trafikutskänkningen ett specialfall
av utskänkning, som ligger utanför indelningen i årsutskänkning och till-
Tillstånd till trafikutskänkning meddelas tills vidare för
fällig utskänkning.
viss tid, ett år. Det torde i vara opraktiskt och onödigt omständ-
högst regel
ligt att tillstånd till sådan skall behöva omprövas varje år. Om
utskänkning
tillstånd kunde meddelas eller del därav, skulle dessutom
per oktrojperiod
den fördelen vinnas, att alla löpande utskänkningstillstånd kunde omprövas samtidigt och i ett sammanhang. Kommittén har därför låtit trafikutskänlç-
omfattas av den ordinarie indelningen i årsutskänkning och tillfällig
ningen
— i torde den vara av karaktär -varav
utskänkning regel årsutskänknings
följer att tillstånd meddelas för oktrojperiod (35 § jämförd med 26 och 28 §§
i förslaget).
har berörts att tillstånd till årsutskänkning på grund av sär-
Tidigare
skilda skäl må meddelas för återstående del av oktrojperiod. Emellertid torde denna möjlighet böra utsträckas till att avse även andra delar av perioden än återstående del. Tillstånd bör kunna meddelas att såväl från
gälla
periodens början ehuru för kortare tid än fyra âr, d. v. s. för begynnelsedel av perioden, som för tid som ligger helt inom utan att vare
perioden tangera
sig dess början eller slut. Om en person, som avser att driva utskänkningen
från oktrojperiodens början, icke kan eller önskar utnyttja utskänknings-
rättigheten under hela perioden, av denna anledning söker för kortare tid än fyra år —- för begynnelsedel av perioden —— bör sålunda, om tillstånd
ges, detta icke avse längre tid än som begärts. I detta fall får sökandens uttryckliga begäran om kortare tillståndstid anses såsom sådana särskilda skäl som enligt 27 § andra stycket kan motivera tillstånd för del av
oktrojperiod.
Söker vederbörande däremot först under i avsikt att få till-
oktrojperioden
stånd för återstående del eller annan del av perioden, bör de krav på särskilda skäl gälla, som nuvarande praxis uppställt och för vilka redogörelse lämnats ovan. Stadgandet i 27 § andra stycket öppnar även möjlighet för länsstyrelsen att i enstaka fall på grund av särskilda ge till-
omständigheter
stånd för kortare tid än sökanden Vcderbörandes kan
begärt. lämplighet
exempelvis prövas under en ett- eller tvåårsperiod.
Beträffande ansöknings- och i om
tillståndsförfarandet fråga de oktroj-
bundna rättigheterna vill kommittén framhålla följande.
Skriftlig ansökan ställes till länsstyrelsen i det län, där utskänkningen skall äga rum, och ingives till länsnykterhetsnämnden före den 1 februari det år, varunder oktrojperioden börjar. Denna tidsbestämmelse gäller alla ansökningar som avser hel eller av sådan
oktrojperiod begynnelsedel
period, d. v. s. det stora flertalet ansökningar. Härunder faller även
säsong-
rättigheterna, vilka i regel torde börja utövas först längre fram under första
Det i sökandens intresse att tillståndsärendena i
oktrojåret. ligger avgöres
god tid före den 1 oktober. Det synes därför föreskriva att an-
erforderligt sökningarna skall vara tillhanda en tämligen lång
länsnykterhetsnämnden
tid före oktrojperiodens början. Vidare bör ärendena helst avgöras innan semesterperioden börjar i länsstyrelsen. Med härtill har man ansett
hänsyn
det lämpligt att låta ansökningstiden med månad det år
utgå januari perioden börjar (28 § i förslaget).
Som förut nämnts är nu — före den 1
gällande ansökningstider januari
för och senast den 31 mars för — Ett
systembolag fullmäktige ovillkorliga.
visst behov av uppmjukning av dessa bestämmelser torde då de
uppstå,
enskilda restauratörerna själva skall söka tillstånd! För att åstadkomma en större smidighet hos lagstiftningen i förevarande avseende föreslår
nykterhetskommittén hefogenhet för länsstyrelsen att grund av särskilda skäl
på
till prövning upptaga en ansökan, som inkommit efter
ansökningstidens utgång. En nödvändig förutsättning härför är emellertid att ansökningen
inkommer i så god tid före den 1 oktober, att den hinner behandlas i vederbörlig ordning. I tveksamma fall bör alltid
länsnykterhetsnämnden upptaga
en ansökan till behandling, så att är klar, om
utredningen länsstyrelsen
skulle vilja pröva
ansökningen.
1 Jfr nuvarande ordning i fråga om sökande av tillstånd till årsutskänkning av pilsnerdricka ansökan skall göras före den 15 mars (se kommitténs maltdrycksbetänkande, SOU 1952: 55 sid. 163 och 172).
Som exempel sådana särskilda skäl kan nämnas det fall att någon på
på
grund av dödsfall, konkurs, omyndighetsförklaring eller eljest övertagit en utskänkningsrörelse efter ansökningstidens utgång men innan förre innehavarens ansökan om förnyelse hunnit prövas av länsstyrelsen, och vill inträda som sökande i den förre ställe. Sådana fall har inträffat
rättighetsutövarens
i fråga om utskänkning av pilsnerdricka. (Se kommitténs maltdrycksbetänkande, SOU 1952: 55 s. 172.) I övrigt hör såsom särskilda skäl anses exempelvis sjukdom, olyckshändelse, avbrott eller förseningar i kommunikationer och andra sådana omständigheter, som ligger utanför sökandens rådighet. I vad mån glömska, förbiseende, bristande kännedom o1n gällande bestämmelser o. d. kan anses som särskilda skäl, torde få bedömas från fall till fall. I regel torde sådana omständigheter ej kunna godtagas. Då en ansökan avser förnyelse av tillstånd, torde dock mindre stränga krav på särskilda skäl böra uppställas än eljest. Att märka är att länsstyrelsen alltid äger
om en för sent inkommen ansökan skall eller l pröva, upptagas ej; någon
l obetingad rätt att få den föreligger ej för sökanden. i
prövad s
Över ansökningen infordrar länsnykterhetsruåmnden yttranden från polismyndigheten och fullmäktige, som hör den kommunala nykterhetsnämnden (29 §). Att polismyndigheten bör höras är enligt kommitténs mening i
l
uppenbart med hänsyn till den betydelse ur allmän ordningssynpunkt som
utskänkningsärendena äger. Lagen den 15 juni 1944 om vad i allmänhet skall med polismyndighet avses stadgar att, där i lag eller författning uppgift
ålagts polismyndighet utan att i lagen eller författningen särskild föreskrift
meddelats om vad med polismyndighet avses, uppgiften skall tillkomma i å stad med denna och i delar av riket i or-
poliskammare övriga polischefen
ten. Om särskilda skäl föreligger, äger Konungen utan hinder av vad nu sagts åt annan polisman än polischef att i dennes ställe full-
uppdraga göra på polischef eljest ankommande uppgift. Då polischef i magistrats-
städer utom Stockholm alltid är ledamot -av magistraten, har kommittén ansett det överflödigt att föreskriva yttrande även av denna myndighet. Bestämmelsen att magistraten skall höras i utskänkningsärenden, som infördes genom 1855 års brännvinsförsäljningsförordning, torde för övrigt numera ha mist sin betydelse. Ej heller torde kommunalnämnden hehöva nämnas såsom obligatorisk remissinstans. Enligt 20 och 41 §§ lagen om kommunalstyrelse på landet skall nämligen de ärenden, som företages till avgörande å kommunalstämma eller i kommunalfullmäktige, förut vara vederbörligen beredda av kommunalnämnden eller annan kommunal styrelse, nämnd eller beredning eller särskilt tillsatt delegation. Har ärende beretts av annan än kommunalnämnden, skall denna beredas tillfälle att yttra sig innan ärendet avgöres. Med den av kommittén föreslagna anordningen vinnes —- förutom enkelhet — att kommer att
i reglerna yttranden föreligga från de myndigheter, som närmast har att företräda ordnings- och nykter-
hetssynpunkterna, polismyndigheten, fullmäktige och den kommunala nyk-
terhetsnämnden.
Då alla yttranden inkommit till länsnykterhetsnämnden, skall denna be-
döma och väga de olika ansökningarna mot varandra samt avgiva eget utlåtande över varje ansökan. Dessa utlåtanden skall icke insändas till länsstyrelsen var för sig utan sammanföras till ett gemensamt rörande
förslag ârsutskänkning av rusdrycker inom länet under perioden. Förslaget jämte till-
hörande handlingar bör insändas till senast den 15 (30 §).
länsstyrelsen maj
Kommittén är av den uppfattningen, att denna kommer att främ-
anordning
ja en planmässig fördelning av i länet. Såsom
utskänkningsrättigheterna
framgår av kommitténs maltdrycksbetänkande (s. 174) bör emellertid icke endast rusdrycksrättigheterna utan alla rättigheter av
angående försäljning
alkoholhaltiga drycker inom länet i mån bli föremål för en en-
görligaste
hetlig och samtidig behandling och Därför har motsvarande be-
bedömning.
stämmelser upptagits även i till
förslaget ölförsäljningsförordning. Tidsgrän-
sen den 15 maj kan medföra, att vissa ärenden, som inkommit efter den ordinarie ansökningstidens icke kan i För att
utgång, medtagas förslaget.
detta skall fylla sin funktion är det emellertid att så an-
angeläget många
sökningar som möjligt kommer med däri.
Länsstyrelsen prövar länsnykterhetsnämndens förslag med alla däri redovisade ansökningar i ett och meddelar tillstånd direkt till
sammanhang
varje sökande. Länsstyrelsens beslut länder omedelbart till efterrättelse, där ej annorlunda förordnas, och kan överklagas hos
Konungen.
Det föreslagna och tillståndsförfarandet att en be-
ansöknings- innebär, tydande del av utredningen läggs på länsnykterhetsnämnden. Länsstyrelsen
får härigenom en värdefull och ett material kommer att stå
hjälp, fylligt
till dess förfogande, när ärendena skall Det är att en
avgöras. angeläget
god och snabb handläggning kan åstadkommas. Det vore därför önskvärt att den erfarenhet av tillståndsärenden, som för närvarande finns inom
system-
bolagen, kunde tillgodogöras överförande länsnykterhetsnämnderna genom av befattningshavare från systembolagen.
För närvarande åligger det att övervaka
länsstyrelsen rusdrycksförsälj-
ningen (7 kap. 17 § Rff). Sådan också böra
övervakningsskyldighet synes
åvila länsnykterhetsnåmnden. Vidare bör i orten liksom
polismyndigheten
nu tillse att ordning å och att
iakttages försäljningsställe försäljningsföre-
skrifterna noga Bestämmelser härom har införts
efterföljes. i 57 § 1 mom. av lagförslaget. Däremot föreslås kommunalnåmndens med för-
befattning säljningskontrollen skola upphöra.
Kontrollstyrelsen har i cirkulär nr 5/1949 meddelat föreskrifter
angående
överlåtelse till annan än centrala av tillstånd*
Sveriges restaurangaktiebolag
till utskänkning av 1 § 6 i cirkuläret skall
rusdrycker. Enligt punkt system-
bolag vid överlåtelse av tillstånd till bland villkoren
årsutskänkning intaga
bl. a. följande bestämmelser. Restauratören är att hålla sådan bok-
skyldig
föring över sin rörelse, att därav i kronor för
tydligt framgår försäljningen
varje dag av vart och ett av
följande varuslag: spritdrycker, vin, mat, kaffe,
j maltdrycker och läskedrycker. Restauratören att beträf-
åligger därjämte
fande i ställa efterrättelse de kon-
bokföringen övrigt sig till anvisningar,
trollstyrelsen under avtalstiden kan komma att meddela. Restauratörens.
handelsböcker med tillhörande verifikationer och övriga handlingar skall hållas för eller för person, som befullmäkti-
tillgängliga kontrollstyrelsen gats av kontrollstyrelsen.
Då överlåtelsekontrakten skall enligt kommitténs förslag, bör i
upphöra försäljningsförordningen intagas bestämmelser som bevarar möjligheten
till en viss kontroll över utskänkningen. Restauratör torde sålunda åläggas hålla sådan bokföring över sin rörelse att erforderlig kontroll av utskänkningen möjliggöres. Närmare föreskrifter härom utfärdas lämpligen av kontrollstyrelsen, som enligt förslaget i vissa andra sammanhang, vinstkvantite-
ter och utskänkningsrestriktioner, har befattning med utskänkningsfrågor.
Restauratör bör även begäran hålla sina handelsböcker med tillhörande
på verifikationer för kontrollstyrelsen och för länsstyrelsen, som tillgängliga ju är tillstånds- och övervakningsmyndighet. Dessa myndigheter bör ha
rätt att förordna särskild person att utöva denna kontroll. (57 § 2 mom.)
i
kommitténs är främst 1
Länsnykterhetsnämndens uppgift enligt förslag
och i att i samband med tillståndsgivningen verkställa utredning avgiva 1
i att nämnden eller 1 förslag. Förslaget kan utmynna tillstyrker avstyrker
å den sökta rättigheten eller vid ett tillstyrkande föreslår särskilda utskänk-
Vidare har länsnykterhetsnämnden till uppgift att övervaka
ningsvillkor. i
hur rättigheterna utövas och vid behov föreslå eventuella ingripanden hos
i
Nämnden kan sålunda under löpande försäljningsperiod länsstyrelsen. hos länsstyrelsen föreslå inskränkningar i en utskänkningsrättighet, göra
om för en försumlig restauratör att vidtaga rättel-
framställning föreläggande
se eller om återkallande. Självfallet bör
framställning ubskänkningsrättens
innan till länsstyrelsen göres, i re-
länsnykterhetsnämnden, framställning
gel söka förmå vederbörande restauratör att frivilligt vidtaga de åtgärder som anses Beträffande om får kom-
befogade. frågan utskänkningskontrollen
mittén i övrigt hänvisa till kap. 13.
Vad nu sagts om länsnykterhetsnämndens uppgifter i det föreslagna rät-
tighetssystemet kan icke utan vidare gälla för Stockholms vidkommande. Stockholms stads nykterhetsnämnd intager en särställning, då särskild länsnykterhetsnämnd för närvarande ej ansetts erforderlig för Stockholms vidkommande. Stockholms stads nykterhetsnämnd emellertid liksom nu
bör handha de nykterhetsvårdande uppgifterna, d. v. s. enligt förslaegentliga
get alkoholistvård, indragning av inköpsrätt och registrering av missbrukare. Beredningen av tillståndsärendena torde däremot uteslutande böra ankomma överståthållaråmbetet, då dels nämndens egenskap av kommu-
på
nalt mindre att som utredande instans i till-
organ gör den lämpad fungera ståndsärenden, dels uppgiften att planera utskånkningsrättigheternas för-
delning inom endast en kommun (Stockholms stad) ej behöver handhavas av ett särskilt organ. Denna uppgift synes i Stockholm lämpligen kunna utövas av tillståndsmyndigheten. Stockholms stads nykterhetsnämnd kommer att i egenskap av kommunal nämnd yttra sig över tillstånds-
självfallet
ansökningarna. föreslår därför att vad förut i detta
Nykterhetskommittén
kapitel sagts om länsnykterhetsnämndens befattning med tillståndsärendena i
stället skall överståthållarämbetet (28, 29, 39, 40, 43, 48 och 52 §§).
gälla Kontrollen över i Stockholm synes däremot böra
rusdrycksförsäljningen
icke blott överståthållarämbetet utan även stadens nykterhetsnämnd
åligga
i (54 och 57 §§).
Om alternativ II för väljes (s. 132 ff.), följer därav
försäljningskontrollen
att skall svara för av de arbetsuppgifter beträffan-
systembolagen åtskilliga
de tillstånd till av som i detta kapitel tillagts läns-
utskänkning rusdrycker nykterhetsnämndernal
Kommittén till om folkrestaurangerna. De skäl
övergår slutligen frågan
som föranledde 1937 års beslut om monopol på folk-
r-estaurangbolagens
ännu vara Kommittén vill härvidlag hänvisa
restaurangrörelse synes giltiga.
till de och de uttalanden i som av Sveriges centra-
utredningar frågan, gjorts
la och för vilka en kortfattad lämnats tidi-
restaurangaktiebolag redogörelse
i detta För folkrestaurangernas ur nykterhetssynpunkt delvis
gare kapitel.
klientel det i fall tills vidare vara önskvärt med den ömtåliga synes varje ökade för efterlevnad, som ligger i att ut-
garanti ordningshestämmelsernas
skänkningen handhaves av ett allmänt organ. Skälen för den nuvarande
om — som kommittén föreslår -ordningen synes bli starkare, maximeringen av avskaffas för alla spritdrycker utom bränn-
utskänkningskvantiteterna
vin. från hotell- och restaurantförbund anser sig
Framställningen Sveriges kommittén sålunda icke böra biträda. Folkrestaurangerna bör enligt kom-
mitténs mening alltjämt drivas enbart av desintresserade restaurangbolag?
1 Herrar Englund och Waldemar Svensson samt fru Larsson, som i särskilt yttrande förordat alternativ Il, har även behandlat fördelningen av arbetsuppgifter mellan systembolag och länsnykterhetsnämnd enligt detta alternativ (s. 362).
Herr Utterström har avgivit särskilt yttrande angående utskänkningstillstând (s. 374).
’ Herrar Hagberg, Onsjö och Sefve har i särskilt yttrande föreslagit att enskilda restauratörer skall få rätt att driva folkrestauranger (s. 378).
14-512362
12. Den kommunala medbestämmanderätten samt villkor
Kap.
och med avseende å
inskränkningar utskänkningen
1. Gällande bestämmelser och deras tillämpning.
En av huvudprinciperna i den svenska alkohollagstiftningen är den kom-
munala medbestämmanderätten i fråga om
rusdrycksförsäljningen. Länssty-
relserna har sedan gammalt beviljat till men det
rättigheter dylik försäljning,
utvecklades redan tidigt en praxis att länsstyrelserna i sådana frågor skulle rådgöra med inbyggarna på de olika orterna. Den kommunala medhestämmanderätten över rusdryckshandeln fick sin för tid ut-
lång grundläggande formning genom 1855 års brännvinsförsäljningsförordning. denna till- Enligt
erkändes i stad magistraten och stadens äldste samt landet sockennämnd
på
och sockenstämma befogenhet att gemensamt inrättande av bränn-
förbjuda
vinsförsäljning inom kommunen. Bestämmelserna motiverades av särskilda utskottet vid 1853-1854 års med att utskottet funnit att
riksdag »skäligt
de vältänkande och kloke bland och kommunernas invå-
församlingarnas
nare må kunna från den mindre stadgade delen av befolkningen avlägsna lockelser och tillfällen till missbruk av starka Det kommunala med-
drycker».
inflytandet fick sålunda formen av en rätt att men icke att
förbjuda påbjuda
försäljningsställes inrättande (vetorätt). Under senare delen av 1800-talet förlades den kommunala bestämmanderätten till det beslutande organet, stadsfullmäktige eller allmän rådstuga i stad och kommunalstämma på landet, medan magistraten respektive kommunalnämnden blott skulle höras. Genom Rff borttogs den kommunala vetorätten helt beträffande utminuteringen? Numera utövas medhestämmanderätten, i den män den alltjämt be-
ø står, av stadsfullmäktige i stad och kommunalfullmäktige landet samt i på
de små landskommuner, som icke har kommunalfullmäktige, av kommunalstämman. Såsom en ny form av kommunal medbestämmanderätt har se-
på
nare tid tillkommit viss initiativrätt beträffande inrät-
utskänkningsställes
tande i kommunen.
Kommunens befogenheter. Kommunal vetorätt föreligger i fråga om års-
utskänkning (3 kap. 10 § Rff) och tillfällig utskänkning (3 11 §), därkap.
emot icke i fråga om (3 13 §).
trafikutskänkning kap.
Vetorätten är förknippad dels med kommunernas att avgiva
befogenhet förslag beträffande utskänkningsställenas antal och inom komförläggning
munen och dels med deras att särskild
befogenhet yttra sig angående varje ansökan om utskänkningsrättigheter.
1 den kommunala medbestämmanderättens Angående uppkomst och utveckling se rusdrycks- ^ lagstiftningsrevisionen (SOU 1934: 39) s. 258 ff.
Såvitt förstnämnda befogenhet angår har vetorätten kommit till uttryck däri att utskänkningsställenas antal ej får sättas högre än det av fullmäk-
tige föreslagna eller utskänkningsställe förläggas i del av kommunen, där
fullmäktige ansett sådan förläggning ej böra äga rum (3 kap. 10 § 2 mom. första punkten). Dessa bestämmelser torde icke ha erbjudit några svårighe-
ter vid tillämpningen. I sitt yttrande angående en -viss ansökan kan fullmäktige
a) helt avstyrka ansökningen, b) tillstyrka den utan förbehåll eller
c) tillstyrka den under förutsättning att vissa inskränkningar i fråga om
rörelsens bedrivande fastställes.
Ett avstyrkande yttrande av den kommunala myndigheten utgör hinder
för länsstyrelsen att meddela tillstånd (3 kap. 10 § 1 mom.). Vid tillstyrkande yttrande har länsstyrelsen däremot fri prövningsrätt. Det har sålunda före-
kommit att både länsstyrelsen och Kungl. Maj:t avslagit en ansökan, som tillstyrkts av fullmäktige? Den kommunala myndighetens avstyrkande är
bindande icke endast för länsstyrelsen utan också för Kungl. Maj :t. Har länsstyrelsen efter fullmäktiges avstyrkande funnit att ansökan icke lagligen kan bifallas, finnes alltså icke någon möjlighet att besvärsvägen få detta beslut ändrat hos Kungl. Maj :t. Ansökan kan över huvud bi-
taget ej
fallas (såvida fråga ej är om s. k. turistutskänkning; se härom nedan). Fulln1äktiges avstyrkande beslut är slutgiltigt under att det till-
förutsättning
kommit i laga ordning. Skulle någon kommunmedlem anse detta icke vara fallet, kan han på denna formella men icke med till beslutets
grund, hänsyn
sakliga innebörd, överklaga beslutet hos och i händelse av be-
länsstyrelsen
svärens ogillande fullfölja talan hos zt. Detsamma ett till-
Kungl. Maj gäller
styrkande fullmäktigebeslut. Länsstyrelsen äger emellertid fatta beslut om tillstånd till utskänkning innan kommunal beslut i ärendet vun-
myndighets
nit laga kraft. Eljest skulle en kommunmedlem kunna ärendets av-
fördröja
görande genom att anföra besvär
enligt kommunallagarna.”
Fullmäktige behöver icke angiva några skäl för sitt beslut. I Pff finns en rekommendation men icke någon ovillkorlig föreskrift att motivera
avgivet
yttrande; motsvarighet härtill saknas emellertid i Rff. Skulle
fullmäktige
det oaktat låta ett beslut av en är
avstyrkande stödjas motivering, bärigheten
av de däri anförda skälen likgiltig. Har fullmäktige i laga ordning fattat beslut i ett tillståndsärende, kan de icke med laga verkan återupptaga ärendet och
avgiva förnyat yttrande.
Kungl. Maj :t har i ett flertal fall (av vilka de senast
avgjorda visserligen
hänfört sig till ansökningar om tillstånd att en skill-
sälja pilsnerdricka,
nad som emellertid i detta hänseende torde sakna förklarat
betydelse)
1 Se Tidskrift för systembolagen (TfS) 1946 s. 56 och Kungl. Majzts två res. den 16 december 1949 (TfS 1950 s. 195-198). 3 Jfr Kungl. Majzts res. den 18 december 1942 (TfS 1943 s. 70). Fallet gäller tillstånd till utskänkning av pilsnerdricka.
att, sedan fullmäktige en gång avgivit yttrande i en tillståndsfråga, de icke verkan utlåta sig i samma ärendeÄ
äger att med laga ånyo
Det nu icke blott rena av- och tillstyrkanden utan i
sagda gäller tillämp-
delar även sådant villkorligt tillstyrkande, som avses under c) ovan.
liga
Med denna typ av tillstyrkande är emellertid förknippade vissa särskilda
spörsmål.
3 kap. 10 § 2 mom. äger fullmäktige med bindande verkan föreslå
Enligt
sådana inskränkningar i fråga om rörelsens hedrivande, som
1) ej står i strid med det i 1 kap. 3 § angivna syftet eller med allmän lag eller författning,
2) rör de i 5 kap. 1 och 2 §§ omförmälda ämnen, d. v. s. måltidstvâng
ej och kvantitetsbegränsningar, samt
3) heller innefattar grunder för förbud mot utskänkning till viss per-
ej
son.
Frågan, huruvida ett villkor kan anses stå i strid med allmän lag eller författning, har visat sig kunna vålla vissa svårigheter. Ett hithörande fall, som tilldragit uppmärksamhet, är frågan huruvida förbud 1not restau-
sig mycken
rangdans kan föreskrivas som oktrojvillkor. Stadsfullmäktige i Borås före-
beträffande utskänkningsställen i staden den inskränkningen slog samtliga
i om rörelsens hedrivande att offentlig danstillställning finge anord-
fråga
nas en dag vecka. fann sig icke kunna fastställa
högst varje Länsstyrelsen
villkoret, enär den måste anses stå i strid mot be-
begärda inskränkningen
stämmelserna i 5 kap. 3 § Rff, enligt vilken det tillkommer länsstyrelsen att för särskilda fall, efter magistratens respektive kommunalnämndens höran-
de, medgiva rätt till utskänkning i samband med offentlig danstillställning. Stadens nykterhetsnämnd och vissa nykterhetsorganisationer anförde besvär
över beslut och hävdade att länsstyrelsen enligt 3 kap. 10 §
länsstyrelsens
Å 2 mom. vore skyldig att fastställa den föreslagna inskränkningen, enär den
å icke kunde hänföras till de fall som uttryckligen undantagits från fullmäk- l tiges Villkoret stode ej i strid med »allmän lag eller författning»,
hefogenhet.
eftersom 5 3 § vore en föreskrift inom Rff :s ram och därför ej hörde till
kap. de utomliggande författningsbestämmelser, med vilka konflikt kunde tänkas
framhöll att det för av den kom-
uppstå. Kontrollstyrelsen avgränsningen munala medbestämmanderätten över rusdrycksförsäljningen grundläggande
stadgandet i 3 kap. 10 § 2 mom. vore otillfredsställande formulerat. Uppfattningen att ett utskänkningsvillkor ej stode i strid med allmän lag eller författning blott det ej strede med författningsföreskrift utanför Rff innebure en begränsning av stadgandets räckvidd och syntes icke endast sakna allt stöd i Rff och dess förarbeten utan måste därtill inrymma den enligt kon-
trollstyrelsens mening alldeles oantaghara konsekvensen, att länsstyrelse skulle vara skyldig att fastställa av fullmäktige föreslagna utskänkningsvill-
kor, vilka utan att komma i strid med den allmänna grundsatsen i 1 kap. 3 § likväl vore stridande mot uttrycklig föreskrift i Rff eller mot direktiv,
årsbok 1940 not. S 50 och Kungl. Maj:ts res. den 21 januari 1944 (TfS
19414Jfr1§e)geringsr§ttens s. .
meddelade i samband med förordningens antagande. Såsom exempel på dy-
lika utskänkningsvillkor anfördes bl. a. att viss utskänkningsrörelse ej finge
med vinstkvantitet för innehavaren eller att besiktning av ut-
förknippas
skänkningslokalerna skulle försiggå i annan än den i Rff bestämda ordningen. Dessa villkor strede icke mot allmän lag eller författning men väl mot bestämmelserna i 3 kap. 16 § 2 mom. respektive 5 kap. 11 § Rff. Det i 3 kap. 10 § 2 mom. använda uttrycket allmän lag eller författning måste därför enligt kontrollstyrelsens mening anses omfatta jämväl Rff själv. Kontrollstyrelsen anförde ytterligare.
De föreliggande besvären innebära, såvitt kontrollstyrelsen kan finna, ett försök att på rättstillämpningens väg genomföra en utvidgning av den kommunala vetorätten beträffande rusdrycksutskänkningen i syfte att få till stånd en begränsning av den s. k. restaurangdansen. Kontrollstyrelsen har i olika sammanhang understött de strävanden, som i besvärs-ärenden eller på annat sätt gjort sig gällande i nämnda syfte. Styrelsen kan emellertid icke medverka till detta syftes vinnande genom en tolkning av ett stadgande i rusdrycksförsäljningsförordningen, vilken
styrelsens mening aldrig varit avsedd och vilken, enligt vad styrelsen tror enligt sig här ovan hava visat. skulle kunna medföra mycket betänkliga förskjutningar i tillämpningen av andra grundläggande föreskrifter i rusdrycksförsåljningsförordningen.
Kungl. Majzt fann besvären icke kunna mot stadgandet i 3 kap. 10 § 2 mom. bifallas.‘
Pä i detta ärende och ett liknande ärende i Alingsås”
grund av avgörandet väcktes motioner vid 1946 års riksdag i syfte att öka kommunalrepresentationens utskänkning i samband med restaurangdans. Motio-
inflytande på
nerna föranledde emellertid icke någon riksdagens åtgärd, då spörsmålet borde prövas av 1944 års nykterhetskommitté (se kap. 15 s. 298).
Ett annat villkor, som kommer i strid med Rff och därigenom med allmän
författning, är att sökt utskänkningstillstånd skall överlåtas till lag eller viss person. Enligt ett av kontrollstyrelsen strider ett sådant villkor
yttrande
mot stadgandet i 3 kap. 16 §, enligt vilket det är länsstyrelsen förbehållet att i särskild ordning och behörigheten hos den, å vilken
pröva lämpligheten
överlåtelse Kommunen äger sålunda i detta hänseende endast
ifrågasätteså
uttala d. v. s. genom att avstyrka sådana rättigheter som är
sig negativt,
avsedda att överlåtas- till viss eller vissa personer. Härigenom kan i
person
samma resultat åstadkommas som om kommunen hade ägt ut-
praktiken
tala till förmån för viss person.
sig positivt
I detta sammanhang må även beröras spörsmålet, om länsstyrelse vid meddelande av tillstånd till årsutskänkning av rusdrycker är bunden av fullmäk-
förslag till inskränkningar i fråga om tiden för utskänkningens av-
tiges slutande. Som allmän gäller enligt 5 kap. 4 § att utskänkning ej får regel
fortfara efter klockan 22. Länsstyrelsen äger emellertid bestämma annan tid och kan sålunda dels föreskriva att utskänkningen skall avslutas tidigare än.
1 1945 (TfS 1945 sid. 234-236).
Kungl. Majzts res. den 19 oktober 2 1945 (TfS 1946 sid. 26).
Kungl. Majzts res. den 26 oktober 3 TfS 1946 sid. 27.
klockan 22 dels på ansökan av systembolaget medgiva att får
utskänkningen
fortgå längre än till nämnda tidpunkt. För det senare fallet —— men det
ej
förra —— har uttryckligen föreskrivits, att kommunala skall hö-
myndigheter
ras, och senare tid för utskänkningens avslutande får ej bestämmas än full-
mäktige förordat. Med hänsyn till reglerna om den kommunala bestämmanderätten i 3 kap. 10 § 2 mom. har tvekan kunnat råda om med
fullmäktige
för länsstyrelsen bindande verkan i annan mån
ägde än i 5 kap. 4 § uttryckligen angivits uppställa särskilda villkor beträffande tiden för utskänkningens bedrivande. Kungl. Maj :t har emellertid i ett besvårsmål
godkänt denna befogenhet för fullmäktige. Vederbörande hade
fullmäktige tillstyrkt
en ansökan om under villkor att avslutades vissa
utskänkning utskänkningen
angivna klockslag under olika veckodagar, tidigast klockan 15 (lördagar) och senast klockan 21 (övriga utom en-
vardagar fredagar). Länsstyrelsen följde
dast delvis fullmäktiges :t fann att de av före-
förslag. Kungl. Maj fullmäktige slagna tidsbegränsningarna innefattade sådana inskränkningar i fråga om
rörelsens bedrivande, som länsstyrelsen vid meddelande av tillståndet till utskänkning bort jämlikt 3 10 § 2 mom. fastställa*
kap.
Den under 2) ovan angivna i kommunernas rätt att
begränsningen upp-
ställa villkor —— villkoren fär röra eller
ej måltidstvâng kvantitetsbegräns-
ningar —— torde icke kräva några kommentarer.
Till villkor, som »innefatta grunder för förbud mot till viss
utskänkning
person», hör enligt motiven och skatte-
höjd utskänkningsålder, fattigvårds-
streck samt därmed likartade för från rätt att
generella grunder avstängning utskänkningsvis inköpa rusdrycker. Bestämmelserna anses däremot icke
lägga hinder i vägen för fullmäktige att en exem-
begränsa utskänkningsrätt
pelvis till resande, lika litet som hinder förefinnes att en
något begränsa klubbrâttighet till utskänkning åt klubbmedlemmarfi’ Det är i dessa fall
fråga
om tillgodoseende av ett icke om för
begränsat utskänkningsbehov, grunder
förbud mot utskänkning till viss
person.
Uppenbart är, att kommun till beviljande av viss ansökan kan vill-
knyta
kor som rör utskänkningsställets motiven kommun
förläggning. Enligt äger
dock icke uppställa förbehåll, som i realiteten innebär, att
utskänknings-
ställe måste förläggas till viss En sådan har ansetts
fastighet. befogenhet
överskrida vad skälig hänsyn till kommunens intressen kräver
berättigade
och lämna för ovidkommande I ett i Tidskrift för
utrymme hänsyn. system-
bolagen omnämnt fall hade fullmäktige föreskrivit att den sökta
rättig-
hetens utövande skulle till viss i staden och i ett annat
knytas byggnad
likaledes omnämnt fall att skulle till
utskänkningsstället förläggas planerad
byggnad å viss tomt i angivet kvarter. I dessa ärenden inhämtade
länsstyrel-
sen yttranden från som att icke var
kontrollstyrelsen, ansåg länsstyrelsen
skyldig att vid bifall till fastställa de av före-
ansökningarna fullmäktige slagna föreskrifterna om utskänkningsställets förläggning?
Kungl. Maj:ts beslut den 27 september 1946 (TfS 1946 s. 231).
2 Se t. ex. Kungl. Maj:ts res. den 12 juni 1942 (TfS 1942 s. 229).
3 Se TfS 1946 s. 27 och 28.
Om fullmäktige gör sitt bifall till viss rättighetsansökan beroende av ett villkor, som fullmäktige saknar befogenhet att uppställa, kan detta tolkas antingen så, att fullmäktige anses ha avstyrkt ansökan, eller så, att villkoret anses ogiltigt och tillstyrkandet kvarstår utan detsamma. I den mån återremiss icke äger rum, torde den senare tolkningen tillämpas (jfr i detta kap. refererade rättsfall).
Beträffande ändring av utskänkningsvillkoren under löpande oktrojperiod
gäller enligt motiven, att kommunen har möjlighet att hos länsstyrelsen göra
de framställningar om nya inskränkningar i utskänkningsrätten, som efter
i det tillstånd meddelats anses påkallade av fullmäktige. Därvid är emellertid ’ länsstyrelsen icke bunden av vad i sådant hänseende föreslagits.
För fullständighetens skull må här även nämnas, att det finnes två frågor, beträffande vilka länsstyrelsen är skyldig att höra vederbörande kommu-
nala myndigheter men icke att följa deras förslag. Dessa frågor gäller dels
undantag från varieté- eller dansförhudet (den förut berörda 3 § i 5 kap.)
dels ombyte av utskänkningsställe (5 kap. 10 §).
Beträffande tillstånd till trafikutskänkning behöver de kommunala myndigheterna ej höras.
Från regeln, att tillstånd till årsutskänkning icke kan meddelas mot kommuns avstyrkande, finnes, såsom redan antytts, ett viktigt undantag, avse-
den s. k. turistutskänkningen. Denna form av utskänkning behandlas p, ende i nedan. *i
I kap. 11 (s. 197) har den kommunala initiativrätten på utskänkningsområdet berörts. Fullmäktige äger sålunda ansöka om utskänkningstillstånd, om Systembolaget ej inkommit med ansökan inom föreskriven tid. Genom rättsfall har klarlagts, att även om systembolag inom föreskriven tid ansökt om tillstånd till årsutskänkning inom en kommun, fullmäktige kan ansöka om ett eller flera sådana tillstånd. På liknande
ytterligare
sätt gäller, att om bolaget sökt en vinutskänkningsrättighet fullmäktige kan ansöka att tillståndet skall utvidgas att avse även spritdrycker.1 Om
ingen
årsutskänkning bedrives inom en kommun, oaktat tillstånd meddelats där-
till på ansökan av fullmäktige, kan länsstyrelsen på framställning av fullmäktige och efter nykterhetsnämndens hörande ålägga Sveriges centrala restaurangaktiebolag att anordna sådan utskänkning i kommunen (3 kap.
18 §).
Länsstyrelsens befogenheter. Såsom ovan utvecklats skall de i 3 10 §
kap.
2 mom. Rff avsedda inskränkningar i fråga om utskänkningsrörelsens be-
drivande, som kommun föreslagit, av länsstyrelsen fastställas. ämte äger
Därj
emellertid länsstyrelsen »vid meddelande av tillstånd till eller
utskänkning
ock sedermera föreskriva de inskränkningar som
angående utskänkningen
finnas erforderliga» (3 kap. 14 §). Denna rätt, som alltså icke är beroende av någon framställning från kommunal sida, är
myndighets enligt ordalagen
alldeles obegränsad. Frågan om dess innebörd har vid vållat
tillämpningen
1 Se Regeringsrättens utslag den 6 oktober 1938 (RÅ 1938 not. S. 268) och Kungl. Maj: ts res. den 16 december 1938. Jfr även Kungl. Maj: ts res. den 3 november 1938. Målen refereras utförligt i TfS 1939 s. 21-26.
vissa Klart torde vara, att även för länsstyrelsen gäller den ovan
svårigheter.
berörda att inskränkningarna ej får »stå i strid med det i 1 kap. 3 §
regeln, eller med allmän eller författning›. I övrigt uppställer sig angivna syfte lag
emellertid här flera tveksamma spörsmål.
En huvudfråga är om länsstyrelsen kan föreskriva sådana inskränkningar, som kommunerna icke med bindande verkan kan föreslå.
Motiven till Rff lämnar denna icke någon säker ledning. Vissa
på punkt
rättsfall har ansetts handen att för länsstyrelsens rätt att föreskriva
ge vid
skulle samma som för kommunernas rätt
inskränkningar gälla begränsning
att villkor i om Rättsfallen, som dock icke
uppställa fråga utskänkningen.
förevarande fråga direkt utan närmast rör fastställelse av kommunala
angår förslag, är följande. j
1) På förslag av vederbörande fullmäktige fastställde länsstyrelsen den föreskriften, att utskänkning ej finge äga rum till personer, som skäligen kunde hava 21 års ålder. Efter besvär återförvisade
antagas ej uppnått
i om ut- l
Majzt ärendet till länsstyrelsen, enär inskränkningen fråga Kungl.
bedrivande avsett av det i 5 8 § meddelade i
skänkningens skärpning kap.
förbudet mot utskänkning till person, som kan antagas ej hava fyllt 18 år, i och sålunda såsom innefattande för förbud mot utskänkning till g
grunder
viss icke bort mot stadgandet i 3 kap. 10 § 2 mom. andra punkten
person,
fastställas av länsstyrelsen? 2) I ett fall tillstyrkte fullmäktige ansökan om utskänkning under annat_
villkor bl. a. att av rusdrycker (således även lättgroggar och
utskänkning
bestående av i svagvin) endast finge ske i samband med verklig måltid lagad mat. fann med till bestämmelserna i 3 10 § i
Länsstyrelsen sig hänsyn kap.
2 mom. icke kunna fastställa det sålunda föreslagna villkoret. Kungl. Maj :t fann besvären icke kunna mot i 3 10 § 2 mom. bifallas, då i
stadgandet kap.
bestämmelsen om utskänkningens bedrivande i samband med verklig måltid rörde ämne, varom förmäles i 5 kap. 1 §.’
3) I ett fall ansökan av fullmäktige under villkor bl. a.
tredje tillstyrktes
att av ej finge äga rum annat än i samband med
utskänkning lättgroggar
måltid samt att högst en finge utskänkas till en och samma gäst
lättgrogg
vid samma måltid. Länsstyrelsen underlät att fastställa vad fullmäktige före-
:t fann besvären icke kunna mot stadgandet i 3 kap. 10 §
slagit. Kungl. Maj
2 mom. bifallas, då de bestämmelserna om lättgroggar rörde äm-
föreslagna
ne, varom förmäles i 5 kap. 1 §.2
Innebörden av Maj :ts avgöranden har som nämnts uppfattats så,
Kungl.
att villkor och inskränkningar, som är undantagna från kommunalmyndigheternas vetorätt, icke heller kan föreskrivas av länsstyrelse. I ett avgörande år 1946 har emellertid Kungl. Maj :t en annan grundsats. Vederbö-
följt
rande fullmäktige tillstyrkte en ansökan om utskänkning av vin utan att
därvid fästa några villkor. Länsstyrelsen föreskrev att utskänkningen skulle ske till gäster, som vid dukat bord intoge verkliga måltider. System-
spisande
1 1938 (TfS 1938 s. 236).
Kungl. Majzts res. den 2 september
2 och 191).
Kungl. Majzts två skilda res. den 28 maj 1943 (TfS 1943 s. 186-188
besvärade och bl. a_ att den av länsstyrelsen föreskrivna
bolaget sig ansåg inskränkningen i utskänkningsrätten »införde oenhetlighet i lagtillämp-
ningen». Fullmäktige anförde att de vid ansökningens tillstyrkande räknat med att utskänkningsrätten varken behövde eller borde givas vidare omfattning än vad länsstyrelsen sedermera föreskrivit. Länsstyrelsen förklarade att den föreskrivit ifrågavarande utskänkningsvillkor för att erhålla
bestämmelser inom länet. hade emellertid icke an-
enhetliga Länsstyrelsen
ledning antaga att nykterhetstillståndet inom kommunen skulle försämras, om de av länsstyrelsen meddelade inskränkningarna i rätten att utskänka vin
Kontrollstyrelsen åberopade de förut refererade ärendena och
upphävdes.
hemställde om bifall till besvären. Kungl. Maj :t fann emellertid icke skäl att göra ändring i överklagade beslutet?
Härmed torde fâ anses fastslaget att länsstyrelse, i motsats till vad tidigare antagits, äger utfärda föreskrifter innefattande skärpning av kontrollstyrelsens bestämmelser om måltidstvång. Detta svarar också mot en vidsträckt praxis bland länsstyrelserna vid beviljande av tillstånd till vinutskänkning. Samma regel torde väl även få anses gälla beträffande kvanti-
Bestämmelser om måltidstvång och kvantitetsbegräns-
tetsbegränsningar.
ningar i skärpande riktning har också av systembolagen i vissa fall intagits i överlåtelsekontrakten (s. 236).
Mera tveksamt torde vara om länsstyrelse även är befogad att föreskriva höjd ulskänkningsålder, skattestreck och andra grunder för förbud mot utskänkxiing till viss person? Bestämmelser om höjd utskänkningsälder har emellertid på flera håll införts av systembolagen i överlåtelsekontrakten (s. 255).
Såsom tidigare framhâllits är länsstyrelsen författningsenligt oförhindrad att föreskriva alla de inskränkningar angående utskänkningen, som finnes erforderliga (3 kap. 14 å). Redogörelsen för rättsfallen och diskussionen kring dessa visar emellertid, att denna länsstyrelsens rätt i praktiken ansetts böra begränsas i vissa hänseenden. Man har icke ansett det lämpligt bl. a. i enhetlighetens intresse att länsstyrelsen fullt utnyttjade sin rätt att föreskriva alla slag av inskränkningar. V
Tidigare har länsstyrelsen icke ansetts äga laglig rätt föreskriva att viss
personal (Ordningsvakt, hovmästare) skall tjänstgöra vid ett ut-skänknings-
ställe? Att kommunen icke kan med bindande verkan uppställa ett sådant vilkor har ansetts framgå redan av den i 3 kap. 10 § 2 mom. använda formuleringen att villkoren skall avse inskränkningar i fråga om rörelsens bedrivande. Enligt uttalande av kontrollstyrelsen fin-ge vad som vore att anse som en inskränkning i fråga om rörelsens bed-rivande avgöras i varje särskilt fall och det ville icke synas som om dit skulle kunna hänföras önskemål om anställande av viss personal. Frågan om länsstyrelsens rätt att föreskriva sådana villkor i samband med rusdrycksutskänkning har, såvitt
Kungl. Majzts res. den 27 september 1946 (TfS 1946 s. 244 och 245).
2 Jfr TfS 1946 s. 26 (utskänkning av vin inom Södra Åsarps socken) där länsstyrelsen icke ansett sig kunna fastställa föreslaget villkor, som riktade sig mot ortsbefolkningen.
Kungl. Majzts res. den 11 juni 1943 (TfS 1943 s. 203 och 204).
kunnat utrönas, icke prövats av Kungl. Majzt efter 1946 års avgörande. Sådana villkor har emellertid godkänts i senare avgöranden, som gäller ut-
skänkning av pilsnerdricka} Föreskrifter av ifrågavarande slag kan vidare
för närvarande int-aga i överlåtelsekontrakten.
Systembolag
En fråga, som i detta sammanhang må beröras, är huruvida länsstyrelse äger föreskriva inskränkningar beträffande den med tillståndet till rus-
drycksutskänkning följande rätten att utskänka pilsnerdricka och huruvida
länsstyrelse är skyldig att fastställa sådana av fullmäktige föreslagna in-
skränkningar, Denna fråga finns ingenstädes uttryckligen berörd i Pff eller
Rff eller förarbetena till dessa. Enligt kontrollstyrelsens mening borde spörsmålet bedömas efter enahanda grunder som samma spörsmål för pilsnerdricksutskänkning utan samband med utskänkning av rusdrycker, d. v. s.
länsstyrelsen borde äga fri prövningsrätt. Denna ståndpunkt har också Kungl. Maj :t intagit? Länsstyrelsen har sålunda befogenhet att med eller utan förslag av fullmäktige fastställa en dylik inskränkning.
På grund av länsstyrelsens rätt att besluta om inskränkningar i fråga om
utskänkningen har man i praxis ansett länsstyrelsen vara befogad att då
skäl därtill finns under oktrojperioden upphäva eller ändra föreskrivna villkor; dock äger länsstyrelsen icke under löpande period utan samtycke av den kommunala sådan som
myndigheten upphäva utskänkningsföreskrift, länsstyrelsen varit förpliktad att fastställa enligt förslag av nämnda myn-
dighet.
Turistutskänkningen innebär, såsom tidigare antytts, att den kommunala vetorätten i vissa fall genombrytes. För att tillstånd till sådan utskänkning skall kunna erhållas fordras att det »finnes vara av allmän betydelse, att vid hälsobrunn, badort eller annan kurort eller eljest å någon för turistväsendet i riket viktig ort årsutskänkning äger rum å hotell eller pensionat». I dessa fall »må Konungen, där systembolags ansökan om sådan ut-
skänkning avstyrkts av kommunens fullmäktige eller inom fullmäktige väckt fråga om utskänkningen avslagits, meddela bolaget tillstånd till ut-
skänkningen». Ansökan om tillstånd skall göras av bolaget eller annan inom en månad från det fullmäktiges beslut vunnit laga kraft. Tillstånd meddelas för oktrojperiod eller del därav. Vid tillstånds meddelande äger Kungl. Maj :t utfärda de särskilda föreskrifter beträffande 0. d.
utskänkningstid som prövas erforderliga (3 kap. 12 §).
Såsom framgår av den citerade bestämmelsen är turistutskänkning en art
av årsutskänkning (och kan alltså ej ha formen av tillfällig utskänkning) men den skiljer sig från vanlig årsutskänkning i flera hänseenden. Vid
turistutskänkningen skall fullmäktige ha avstyrkt ansökan eller framställ-
ning om vanlig årsrättighet, under det att den reguljära årsutskänkningen
‘
Kungl. Majzts res. den 22 oktober 1948 på besvär av Alma Nilsson och den 26 januari 1951 på besvär av Thure Persson. På grund av att reglerna om den kommunala medbestämmanderätten är annorlunda utformade i Pff än i Rff, synes emellertid några bestämda slutsatser icke kunna dragas.
2 Se Kungl. Majzts tre olika res. den 28 maj 1943 (TfS 1943 s. 186-191)
förutsätter att fullmäktige ansökan eller fram-
tillstyrkt gjord själva gjort
ställning om sådan Vidare från
utskänkning. skiljer sig turistutskänkning
vanlig årsutskänkning därutinnan, att den endast kan förekomma hotell
på
eller pensionat å någon för turistväsendet i riket ort samt att tillstånd
viktig
beviljas av Konungen. En annan skillnad, som icke av
visserligen framgår författningsbestämmelsen men av motiveringen för densamma, är att till-
ståndshavaren vid turistutskänkning ej äger erhålla vinst å de
någon drycker, som avses med turistutskänkningstillståndet.
Såsom tidigare närmare utvecklats (kap. 11 s. 196), kan tillstånd till van-
lig årsutskänkning meddelas för återstående del av varvid
oktrojperiod,
dock fordras särskilda skäl. Tillstånd till åter meddelas
turistutskänkning
»för oktrojperiod eller del därav» Rätt till sådan kan sålunda
utskänkning
i motsats till för annan del av än
vanlig årsutskänkning beviljas perioden
återstoden därav. Vidare icke i detta fall kravet särskilda skäl.
uppställes på
Ett avgörande av Kungl. Maj :t ger stöd åt den att de
tolkningen eljest gäl-
lande kraven på tider för av och särskilda
behandlingen ansökningar på
skäl för tillstånd till del av period icke behöver vara när det är uppfyllda,
fråga om turistutskänkning! Dessa från de torde avsteg vanliga reglerna
kunna motiveras med till de särskilda intressen, som turistutskänk-
hänsyn ningen enligt rusdryckslagstiftningsrevisionen är avsedd att gagna.
Kravet på att utskänkningens anordnande skall vara av allmän
betydelse
innebär, att turistutskänkning är avsedd endast för
betydande företag av
hög klass. I den proposition, varigenom till Rff förelades
förslag riksdagen,
framhöll departementschefen, att tillstånd till — som inne-
turistutskänkning
bure ett undantag från principen, att kommun skall förhindra
varje äga
att anordnas inom dess område - borde meddelas utskänkning endast i be-
gränsad omfattning. Stadgandet borde enligt departementschefens mening
vinna tillämpning endast beträffande sådana hotell eller vilka
pensionat,
redan förvärvat eller med visshet kunde väntas en från hela
påräkna publik
landet —— eventuellt från utlandet —— men som däremot i icke alls
regel vore
avsedda för hemortens Såsom en
befolkning. ytterligare förutsättning för
undantagsbestämmelsens tillämpning borde gälla, att
omständigheterna
skulle vara sådana, att det med hänsyn till
företagets omfattning och befo-
gade anspråk från gästernas sida framstode som att uten uppenbar brist, skänkning icke ägde rum på hotellet eller pensionatet. För att skulle till
turistutskänkningen begränsas hotellgäster och turister
ansåg departementschefen att det i samband med tillstånds
beviljande lämp-
ligen kunde föreskrivas, att endast till
utskänkning finge äga rum gäst, som
vore boende å hotellet eller eller som anvisats av
pensionatet å rum, eljest
ledningen för hotellet eller pensionatet, eller med vilken avtal om bespisning träffats för minst tre dagar. I undantagsfall kunde förhållandena emellertid tänkas påkalla, att utskänkningen avse även som finge den, eljest tillfälligt uppehölle sig på orten för vila eller rekreation.
Turistutskänkningen kan avse antingen både och vin eller
spritdrycker
Majzts res. den 16 december 1949 och i TfS intagen kommentar därtill (TfS 1950 si . d* IS: -- 7 .
K1ur;gl.
enbart vin. Har i fråga om ett sökt tillstånd att utskänka både
fullmäktige
och vin men tillstyrkt vinrät-
spritdrycker avstyrkt spritdrycksrättigheten
kan tillståndet till under angivna förut-
tigheten, spritdrycksutskänkning
sättningar beviljas som turistutskänkning.
Institutet turistutskänkning infördes år 1937. Tillstånd till sådan ut-
har meddelats Hittills har sålunda endast fem
skänkning mycket sparsamt.
fått tillstånd, Hedmans hotell, Hål-
utskänkningsställen dylikt nämligen
i Undersåkers kommun, Jämtlands länf Hotell Siljansborg* och Hotell land, i Rättvik, län (tillstånden avsåg endast spritdrycker)
Persborg Kopparbergs
samt Hooks i Svenarums kommun och Värdshuset Gyl-
herrgårdspensionat
lene Uttern i Gränna län (tillstånden avsåg en-
landsförsamling, Jönköpings
dast vin). Under innevarande (1949-1953) gäller endast två
oktrojperiod
tillstånd till nämligen för Hotell Persborg (spritdryckel-)3
turistutskänkning,
och för Hooks (vin) ställena har numera ordinarie tillherrgård ;3 de övriga stånd till De tillstânden till turistutskänkning av-
årsutskänkning. gällande
ser endast till å hotellet boende gäst samt person,
utskänkning (pensionatet)
i
som besöker hotellet i med sådan gäst; för Hooks 3
(pensionatet) sällskap
med vilken avtal om träffats för minst l
herrgård därjämte gäst, bespisning
A tre och person i hans sällskap.
dagar,
Ett om tillstånd till turistutskänkning har avslagits.
tjugutal ansökningar
Så är bl. a. förhållandet med för Vikingsö pensionat i Diö stations-
rättighet
samhälle län. framhöll därvid att rusdrycks-
i Kronobergs Kontrollstyrelsen
främst haft i tankarna turistcentra i vissa delar av
lagstiftningsrevisionen
landet såsom turistorterna i Jämtland, och Dalarna. Till turist-
Lappland
centra kunde däremot i allmänhet icke räknas de s. k. herrgårdspensionaten,
vilka under senare tid tillkommit i allt större omfattning. Mot bakgrunden
av vad anfört om rörelsens omfattning å pensiona-
länsstyrelsen blygsamma
tet i Diö vore det mening uppenbart, att detta pen-
enligt kontrollstyrelsens
sionat icke vore att hänföra till hotell eller pensionat å någon för turistvä-
sendet i riket viktig ort.4
Till förmån för för Stadshotellet i Värnamo åberopades att
turisträttighet
Värnamo vore en för turistväsendet i riket ort därför att staden ge-
viktig
av den stora som vore starkt trafikerad av tunomlöptes kontinentalvägen, rister Av ansökan emellertid att något större antal
på genomfart. framgick
icke brukade slå ned i Värnamo för någon tids rekreation eller personer sig semestervistelse. vore Stadshotellet i Vär-
Enligt kontrollstyrelsens mening
just ett sådant hotell, som icke avsetts med bestämmelserna om turist-
namo
Rätt till turistutskänkning medgavs ej heller för Tingsryds
utskänkningx*
luftkurort med tillhörande restaurationslokaler i Tingsås socken i Krono-
bergs länr*
Vidare har framställningar om tillstånd till turist-
Kungl. Maj :t avslagit
av för sammanlagt elva hotell och pensionat i Åre
utskänkning spritdrycker
1 Se artikel om de första turistutskänkningstillstånden i TfS 1939 s. 1 ff. 2 Kungl. Majzts res. den 16 december 1949 (TfS 1950 s. 14-17). 3 Kungl. Maj:ts res. den 30 september 1949 (TfS 1950 s. 96). 4 Se Kungl. Majzts res. den 3 juni 1938 och två res. den 9 december 1938 (TIS 1939 s. 5-7).
socken, Jämtlands län, å vilka tidigare endast vinutskänkning ägt rum. Kon-
hade tillstyrkt ansökningarna beträffande av dessa hotell
trollstyrelsen sju
och pensionat. I om och Grand hotell i Åre ny an-
fråga Åregården gjordes
sökan ett senare. Kungl. :t fann emellertid icke skål
par oktrojperioder Maj
bifalla ansökningen.”
Av de ansökningar o1n tillstånd till turistutskänkning för innevarande
som avslagits gällde en Rättviks Turisthotell. Att detta hotell,
oktrojperiod
som enligt kontrollstyrelsen tillhör vårt lands största turistetablissemang och vars allmänna standard är icke erhöll när det närbe-
hög, turisträttighet,
lägna och i fråga om standard Hotell Persborg fick sådan rät-
jämförbara
tighet, torde sammanhänga med att turisthotellet ansetts fungera icke endast som turisthotell utan också som ortshotell i vanlig mening. Turisthotellet är beläget omedelbart intill järnvägsstationen och inne i municipalsamhället?
Ett annat hotell som förvägrats turisträttighet är Turisthotellet å Kinnekulle i Medelplana socken, Skaraborgs län. Kontrollstyrelsen fann att rörelsen vid hotellet och den därtill knutna restaurangen var av jämförelsevis ringa storleksordning. Hotellet besöktes i mycket obetydlig omfattning av utlänningar. Besöksfrekvensen å hotellet och restaurangen från andra delar av landet än Skaraborgs län syntes också kunna betecknas såsom föga omfattande. Att restaurangen väsentligen besöktes av gäster från länet bestyrktes av landsfiskalens yttrande, där turisthotellet rubricerades såsom »länets enda egentliga utvärdshus». Den vid turisthotellet bedrivna rörelsen kunde sålunda enligt kontrollstyrelsens mening icke anses vara av sådan karaktär och som i de direktiven såsom en
omfattning, givna angavs förutsättning
för ett brytande av det kommunala vetot.3
Kungl. Majzt har vidare avslagit ansökan om turisträttighet för Medevi
hälsobrunn i Västra socken, län. fann det
Ny Östergötlands Kontrollstyrelsen
i viss mån tveksamt, huruvida Medevi numera kunde rubriceras såsom en sådan ort, där det vore av allmän betydelse att utskänkning av rusdrycker ägde rum. Vederbörande landsfiskal anförde i sitt yttrande, att spriten för det klientel, som besökte Medevi, torde vara av underordnad bety-
mycket
delse. Kvantiteten av de vid hälsobrunnen utskänkta hade un-
rusdryckerna
der de senare åren alltmera nedgått och vore av förhållandevis obetydlig
omfattning*
Slutligen har Kungl. Majzt icke funnit skäl att för närvarande bifalla en ansökan om tillstånd till turistutskänkning av vin å Grangärde turisthotell i socken, län. avtal med kommunen hade
Grangärde Kopparbergs Enligt
turisthotellet åtagit sig att handhava verksamheten i en från kommunen
förhyrd byggnad, kallad Gästgivaregården, så att denna förblir en samlings-
1 Se redogörelse i TfS 1946 s. 145-147 och Kungl. Majzts res. den 8 november 1946 (TfS 1947 sid. 20).
2 res. den 16 december
Kungl. Majzts 1949 (TfS 1950 s. 14--17).
3 beslut den 4 novemher
Kungl. Maj:ts 1949 (TfS 1950 s. 97).
4 res. den 4 november
Kungl. Majzts 1949 (TfS 1950 s. 220).
plats för kommunens invånare. Så länge detta avtal består, torde turisthotellet icke kunna erhålla rätt till turistutskänkning. Kommunen hade emellertid uppsagt turisthotellet som hyresgäst i byggnaden från viss
angiven
dag.‘
2. Framställningar.
Svenska Turisthotellens Riksförbund har i tvenne framställningar till nykterhetskommittén (inkomna den 13 april 1948 och den 26 januari 1949) framfört sina synpunkter på bl. a. den kommunala vetorätten och turist-
rättigheterna.
Förbundet anser att den kommunala vetorätten vid beviljande av tillstånd till utskänkning av spritdrycker och vin ofta medför svåra konsekvenser för näringens utövare. Det har vid handläggning av dylika frågor förekommit att sakskäl ofta fått vika för känsloskäl. Inom ett flertal av landets turistcentra råder enligt förbundets en förvånansvärd brist förståelse
mening på
för turisthotellens verksamhet och deras aktuella Den vetorätt,
svårigheter.
som tillkommer kommunerna, har skapat ett osäkerhetstillstånd för de framåtsträvande och ansedda turisthotellen, som allvarligt äventyrar dessas bestånd och utveckling. Förbundet föreslår därför att bestämmanderätten överföres från kommunerna till länsstyrelserna, varvid största hänsyn bör tagas till rättighetssökandens personliga kvalifikationer samt turistfrekvensen
på
orten och dess
utvecklingsmöjligheter.
Beträffande turisträttigheterna framhåller förbundet att det synes som om Kungl. Maj :t icke i nämnvärd grad begagnat sig av rätten att bevilja sådana rättigheter. För den händelse förbundets förslag om överförande av bestämmanderätten från kommunerna till länsstyrelserna icke är genomförbart, önskar förbundet därför att möjligheterna att erhålla turisträttigheter utvidgas. Vidare yrkaFr förbundet att bestämmelsen om att gäster för att få
begagna sig av den genom turisträttighet beviljade utskänkningen måste bo
på anläggningen minst ett dygn helt måtte bortfalla. Den ger nämligen upphov till upprepad friktion med alla gäster, som kan förstå
tillfälliga svårligen
innebörden av bestämmelsen. för
Tillämpningsföreskrifterna turisträttig-
heterna bör enligt förbundets mening uppmjukas så att samma bestämmelserr gäller för dem som för ordinarie
rättigheter.
Turistutredningen har i skrivelse till kommittén den 28 mars 1950 främst med hänsyn till utländska turister föreslagit vissa lättnader i de svenska utskänkningsbestämmelserna (se kap. 13 s. 239). Därvid rekommenderar
utredningen vissa åtgärder i syfte att ge turistutskänkningen ökad praktisk betydelse. Utredningen anför härom följande.
Att på landsbygden, särskilt i de större turiststråken, möjligheterna att erhålla spritdrycker äro begränsade åstadkommer även irritation och förvåning bland det _ utländska turistklientelet. Då något direkt ingrepp i den kommunala bestämmanderätten beträffande utskänkni-ngsrättigheter icke ansetts lämpligt, har utvägen med
Kungl. Majtts res. den 10 november 1950 (TfS 1951 s. 74——77).
ökad användning av de s. k. turisträttigheterna diskuterats under meuingsutbytena i denna fråga. Därvid har hävdats, att sådana vilkas verksamhet anläggningar, kunna anses utgöra ett riksintresse ur turistisk synpunkt, borde få sina önskemål om utskänkning tillgodosedda genom s. k. turisträttigheter, ,vilka i så fall även borde jämställas med vanliga rättigheter i vinsthänseende. Ildetta sammanhang må nämnas, att invändningar rests mot det ofta förekommande villkoret för utskänkning, att sprit endast får serveras åt person som bor på hotellet, där serveringen sker. Särskilt oförståeligt blir detta då, som ofta är fallet, utländska sällskapsresor stanna på en plats blott för en måltid.
3. Nykterhetskommittén.
Mot den kommunala vetorätten har viss kritik riktats. Bland de skäl som anförts till stöd för att den skall eller har främst fram-
slopas begränsas
hållits den ojämna utövningen av vetorätten i olika kommuner och under olika tider. Denna ojämnhet, som automatiskt inverkat
på tillståndsgivning-
en och som icke alltid ansetts motiverad av ha-r i åtskil-
omständigheterna,
liga fall ansetts medföra att den allmänhetens önske-
restaurangbesökande
mål icke kunnat bli Det har därför förekommit att bestäm-
tillgodosedda.
melserna om det kommunala vetot karakteriserats som en
undantagslag-
stiftning, vilken drabbar minoriteterna i de kommuner där vetorätten använts. Vidare har från turist- och framhållits att den kom-
restaurangnäringen
munala vetorätten ofta medförde svåra konsekvenser för utövare.
näringens
Inom ett flertal av landets turistcentra råda förståelse för tu-
angives ringa
risthotellens verksamhet. Svenska turisthotellens riksförbund föreslår därför att den verkliga bestämmanderätten överföres från kommunerna till länsstyrelserna, d. v. s. att vetorätten upphäves. Tillstånd till årsutskänkning av och vin utövades under år
spritdrycker
1950 i 127 av rikets 132 städer, eller i alla utom Tranås, Värnamo,
Hagfors, i
Kumla och samt i 162 av de 2 369 landskommunerna. Tillstånd till
Fagersta
årsutskänkning av enbart vin utövades i 3 städer (Tranås, Värnamo och Fagersta) och i 92 landskommuner. - Ofta förbinder en kommun sitt med vissa villkor för ut-
tillstyrkande
skänkningen, som kompletterar Rff :s bestämmelser i olika hänseenden. Dessa villkor, som före år 1938 kunde vara av de mest skiftande har
slag,
stundom hetecknats som en ofördelaktig hiverkan av den kommunala medbestämmanderätten. Bland de skäl som anförts till stöd för att den kommunala vetorätten skall behållas har framhållits att denna rätt i stort sett en gynnsam ut-
främjat veckling av nykterhetstillståndet. Principen om kommunal vetorätt har va-
rit genomgående för hela vår moderna och man har
nykterhetslagstiftning,
därför ansett att ett avsteg från denna icke borde utan princip göras mycket starka skäl. Utskänkningen är vidare i allmänhet lokalt hetonad och kan också i viss mån vara en som den allmänna
sägas fråga angår ordningen
; inom kommunen. Detta har ansetts motivera att man tillerkänner vederbörande kommun rätten att huruvida sådan må rum
avgöra, försäljning äga
inom densamma. har ur och demokratisk synpunkt?
Slutligen psykologisk
4 av att inskränka det kommunala vetot.
ifrågasätts riktigheten ytterligare 2
finner skäl tala för att den
Nykterhetskommittén övervägande
kommu-ä
nala vetorätten av rusdrycker bibehålles. Kommittén
i fråga om utskänkning
kan sålunda icke biträda förslag om det kommunala vetots!
turistnäringens
De av den kommunala vetorätten, som man i vissa fall
slopande. olägenheter
kan torde till stor del kunna elimineras dels genom fortsatt möjlig-
påvisa,
het till (se nedan), dels genom det nya institutet turistutskänkning med-l
till av starkare (se vidare kap. 14 s. 288).
givande förtäring drycker Ävenâ
och förtäring vid de av kommittén föreslagna nya reglerna om utskänkning
i
slutet bord och kollektivhusmatsalar) är i detta samman- a
(personalmatsalar
hang av i
betydelse.
Kommittén därefter till frågan om den
Kommunens befogenheter. övergår
Denna rätt bör kommitténs mekommunala vetorättens omfattning. enligt
liksom nu dels en mera allmän befogenhet att fastställa högsta
ning inrymma
antal och att hindra utskånkning inom viss del av kom-
utskänkningsstållen
ock att med bindande verkan avstyrka viss ansökan
munen dels befogenhet
eller villkor för dess beviljande.
uppställa
hinder inte att en kommun utövar enbart förstnämnda
Något föreligger
Det kan att kommunen inte är intresserad av eller
befogenhet. ju tänkas,
vill undvika debatt om diverse med de särskilda ansökningarna förknippade
Kommunen kan då inskränka till att föreslå ett visst maximiantal
frågor. sig
eller ett visst område, inom vilket utskänkningsställen
utskänkningsstållen
eller båda dessa Ett som är avfattat
ej får finnas, begränsningar. yttrande,
detta kan emellertid endast det ordinarie tillståndsförfarandet
på sätt, gälla
Inkommer senare under pe-
före varje oktrojperiods början. ansökningar
får kommunen ta till sådan ansökan för sig.
rioden, ställning varje
Vad därefter kommuns med avseende å varje särskild
angår befogenheter
ansökan torde den d. v. s. rätten att med bind-ande veregentliga vetorätten,
kan helt här icke kräva någon ytterligare motivering; avstyrka ansökningen,
De som i detta sammanhang, hänför sig i huvudsak
problem, uppkommer
till om kommuns rätt att, likaledes med bindande verkan, uppställa frågan
villkor för en viss ansöknings beviljande.
Som förut nämnts härutinnan för närvarande, att av kommun före.
gäller
i om -rörelsens bedrivande skall, med vissa un-
slagna inskränkningar fråga
av fastställas. Den sålunda finne
dantag, länsstyrelsen angivna principen
kommittén Även kommitténs bör kommun icke kunn
riktig. enligt mening
andra villkor än sådana som har karaktär av inskränkningar
uppställa
om rörelsens bedrivande. Ett villkor om anställande av vis
fråga exempelvis
el. bör länsstyrelsen sålunda inte vara skyldi
personal (Ordningsvakt dyl.)
att fastställa men väl äga befogenhet att, där så finnes lämpligt,
föreskrivag
Beträffande villkor om att får vara beläget inom
utskänkningsställe ej eiâ
viss del av kommunen det däremot vara naturligt att kommunen ägetlj_ synes med bindande verkan ett sådant förbehåll.
uppställa
De undantag från den angivna principen som för närvarande gäller är, ásom tidigare berörts, att de föreslagna inskränkningarna ej får strida mot :s syfte eller mot allmän lag eller författning, ej får röra måltidstvång
§Rff
kvantitetsbegränsningar samt ej får innefatta grunder för förbud mot
:eller
till viss person. Regeln om förstnämnda undantag tillämpas så,
åutskänkning
att även inskränkningar, som står i strid med bestämmelser i Rff själv, icke
anses vara för länsstyrelsen bindande.
Uppenbart är att det förstnämnda undantaget i princip bör hibehållas.
är här endast om därunder bör inbegripas även rusdrycksförsäljfFrågan,ningsförordningens egna bestämmelser. Kommittén förmenar att så bör ske.
§1fråga om motiveringen för denna ståndpunkt vill kommittén i första hand
till kontrollstyrelsens på s. 212 refererade yttrande. Kommittén
:hänvisa
idelar den uppfattning åt vilken styrelsen här givit uttryck. I likhet med istyrelsen anser kommittén det icke rimligt att kommunerna skulle få befogenhet att föreskriva villkor, som kunde i grund ändra det i förordningen
jfastslagna rättighetssystemet. Denna kommitténs ståndpunkt överensstäm- ,mer ju också med nu tillämpad praxis.
I strid med en viss författning torde ett villkor få anses stå, om det inne- (bär ändring av en i författningen upptagen regel av absolut natur, men däremot icke om det ersätter en regel som enligt sin egen lydelse medger en
annan reglering eller om det utgör ett tillägg till författningen. En regel av
absolut natur är stadgandet i 25 § 3 mom. (endast restaurangbolaget får driva folkrestauranger); en bestämmelse, som själv tillåter en annan reg-
är däremot 47 § (till varje gäst må vid ett och samma besök ut-
lering,
skänkas 10 centiliter brännvin).
högst Som exempel på inskränkningar, vilka fullmäktige med hänsyn till den
nu behandlade grundsatsen icke med bindande verkan kan föreskriva, må anföras villkor: att strängare behörighetsregler skall gälla än de i
följande
25 § 1 mom. i förslaget angivna, t. ex. att utskänkning ej må bedrivas av den som är under 30 år (eljest 21 år); att viss utskänkning ej skall vara förenad med någon vinst för tillståndsinnehavaren eller att andra regler för vinstkvantiteterna skall gälla än dem kontrollstyrelsen utfärdar (38 § 1 mom.); att rörelse efter dödsfall, konkurs eller omyndighetsförkaring ej får fortsättas till utgången av tillståndstiden utan högst ett år efter dödsfallet etc. (länsstyrelsen äger dock bestämma kortare tid, 39 §); att visst utskänk-
ningstillstånd ej må överföras å annan (detta prövas av tillståndsmyndig-
heten, 40 §); att tillstånd alltid skall återkallas vid yppade missförhållanden (tillståndsmyndigheten äger i sådana fall anpassa sina ingripanden efter om-
ständigheterna, 41 §); att besiktning av utskänkningslokal skall s-ke utöver hälsovårdsmyndigheternas godkännande enligt livsmedelsstadgan (42 §); att ombyte av utskänkningsställe över huvud taget ej får äga rum (43 §);
att av vin och starköl får efter den ordinarie ut-
utskänkningen ej fortgå ,skänkningstidens slut vid tillfälle då medgivande till förtäring av spritdryc-
gäller (48 § 2 mom.); att undantag från varietéförbudet ej får medgivas
jker
H51 §); att medgivande till förtäring av spritdrycker ej får lämnas beträf-
15-5125362
fande visst utskänkningsställe, där endast vin eller vin .och »starköl får utskänkas (detta prövas av länsstyrelsen, 52 §) ; att det starköl som får utskänkas inom kommunen skall innehålla viss lägre alkoholhalt än 41/2 viktprocent (4 §).‘
Vad måltidstvång och kvantitetsbegränsningar angår upptar Rff sj älv regler om mâltidstvång och bemyndigar kontrollstyrelsen att utfärda tillämp-
ningsföreskrifter i ämnet ävensom att föreskriva generella kvantitetsbegränsningar. Detta torde ha ansetts lämpligt framför allt ur enhetlighetens synpunkt; ur samma synpunkt har kommunal medhestämmanderâtt på des-
sa områden befunnits olämplig. I fråga om måltidstvânget intager förslaget
samma som Rff, och samma skål finns alltså att här utesluta
ståndpunkt
den kommunala medbestämmanderâtten. Detta gäller sålunda även de särskilda föreskrifter enligt förslaget kan komma att utfär- å
kontrollstyrelsen
da från måltidstvånget beträffande s. k. lättgroggar och
angående undantag
drinkar (se kap. 13).
Vad angår föreligger däremot en betydande kvantitetsbegränsningarna
olikhet mellan förslaget och Rff i det att enligt det förra några generella sådana icke skall förekomma (bortsett från den särskilda
begränsningar
regeln om brännvin i 47 §); endast på utskänkningsställen, där missförhållanden konstaterats, skall kvantitetsbegränsingar kunna föreskrivas. Befo-
att detta har emellertid såsom den ——
genheten göra tillagts länsstyrelsen
— övervakande instansen. Även en-
jämte länsnykterhetsnämnden högsta
saknas därför utrymme för kommunal bestämmanderätt på
ligt förslaget ifrågavarande område.
Icke heller i om det av de nu undantagen från re-
fråga tredje gällande
om kommunernas rätt att föreskriva inskränkningar —- förbud mot
geln
till viss —- har kommittén funnit anledning att frångå
utskänkning person
Rffzs ståndpunkt. Endast en formell ändring har i förtydligande syfte företagits (31 §).
Enligt kommitténs mening bör emellertid ytterligare ett undantag från.
den nyss nämnda regeln uppställas. Enligt gällande bestämmelser torde en
kommun vara formellt oförhindrad föreskriva att utskänkningen på en restaurang får börja först efter den i författningen angivna tiden, t. ex. klockan 13 eller 14 i stället för klockan 12. Kommunerna har emellertid såvitt bekant icke sig av denna möjlighet; ej heller torde frågan ha aktualiserats
begagnat besvär till Kungl. Maj :t. Nykterhetskommittén har föreslagit att
genom spritdrycker ej må utskänkas före klockan 15 samt vin och starköl ej före klockan 12 (48 § 1 mom.). Enligt kommitténs mening hör arbetsdagen i möj-
mån göras Däremot synes vissa lättnader i restriktionerna
ligaste spritfri.
efter detta klockslag kunna göras. (Se härom kap. 13 nedan.) »15-slaget»
är en av huvudprinciperna i det nya rättighetssystemet och flera av de före-
slagna bestämmelserna har utformats med hänsyn härtill. Regeln att serve-
av spritdrycker börjar klockan 15 bör sålunda normalt gälla över
ringen
hela landet. restauratör är naturligtvis oförhindrad att börja vid en
Varje
senare tidpunkt men kommunerna bör icke enligt kommitténs mening kunna
föreskriva senare tidpunkt för spritdrycksutskänkningens än klocbörjan
kan 15. Samma grundsats bör även gälla den tid då av vin
utskänkningen
och starköl får börja. Uttryckligt härom har införts i
stadgande förslaget (31 §). Om kontrollstyrelsen begagnar av den att sig föreslagna möjligheten
medgiva servering av vissa slag av spritdrinkar före klockan 15, bör heller
ej
i detta fall tiden för falla under kommunens bestäm-
serveringens början
manderätt. . Vad därefter angår utskänkningstidens slut har, som förut nämnts, kommun ansetts äga rätt att med för länsstyrelsen bindande verkan föreslå att utskänkningen på en restaurang nägra eller alla dagar i veckan skall upphöra vid viss tidigare tidpunkt än klockan 22. Kommittén har ingen anledning att föreslå ändring i denna ordning. För att all oklarhet
undanröja
bör emellertid en uttrycklig bestämmelse härom införas i samband med
reglering av utskänkningstiden (48 § 2 mom.).
Enligt de föreslagna bestämmelserna (31 §) skulle kommun med för bindande verkan kunna föreslå bl. a. v länsstyrelsen a) förbud mot förläggning av till viss del av kommu-
utskänkningsställe
nen, b) förbud mot utskänkning i vissa lokaler inom en restaurang, › i
c) inskränkningar fråga om utskänkningstidens slut,
d) begränsning av utskänkningsrätten till att avse endast slutna sällskap, t. ex. medlemmarna i viss förening eller klubb, e) begränsning av s. k. till att avse endast vin
_sökt fullständig rättighet
eller vin och starköl. Däremot bör kunna
fullmäktige ej tillstyrka sprit+
och vin men starköl, enär detta icke låter förena
drycker undantaga sig
med kommitténs avsikt med starkölsförbudets Till här-
upphävande. grund
för ligger en strävan att konsumtionen från starkare till
förskjuta svagare
drycker. Starkölet kan nämligen väntas minska konsumtionen av
spritdryc-
ker, bl. a. lättgroggarna, och bör finnas före
på spritrestauranger tillgängligt
klockan 15. Starkölet beräknas till en önskvärd
härigenom bidraga avspänning i diskussionen om restaurangrestriktionerna. 28 § Enligt fjärde styc-
ket och 36 § 1 mom. av skall tillstånd till av
förslaget utskänkning rusdryc-
ker avse antingen a) alla slag av rusdrycker eller b) vin och starköl eller c) endast vin. En vinrättighet innesluter sålunda rätt att utskänka starköl.
ej
För sådan rätt fordras särskilt tillstånd, vilket kan meddelas endast utskänkningsställe, som redan har eller samtidigt erhåller vinrättigheter (se s. 337)‘. Fullmäktige kan sålunda med bindande verkan dels en sökt full-
begränsa
ständig rättighet till att avse endast vin eller vin och starköl, dels ock be-3 gränsa en sökt vin- och till endast vin. Däremot kan var-
starkölsrättighet ken fullmäktige eller länsstyrelsen en sökt begränsa fullständig rättighet
till att avse spritdrycker och vin, d. v. s. starköl, samt heller
undantaga ej
begränsa en sökt vin- och starkölsrättighet till endast starköl.
Fullmäktige äger enligt förslaget liksom nu är fallet befogenhet att före.-
skriva hur långt utskänkningstiden får utsträckas efter klockan 22 (48 § 2--4 mom.). Sådan föreskrift behöver emellertid icke vara oktrojbestäm-
melse, enär medgivande till utsträckning av utskänkningstiden lämnas av
efter ansökan, vilken likaväl kan avse ett tillfälligt behov när
länsstyrelsen
. som helst under oktrojperioden som ett stadigvarande behov för hela perioden.
Det finns två typer av villkor, -som kommunen enligt de nu behandlade bestämmelserna icke skulle kunna föreskriva men i fråga om vilka kommunen kan sägas ha berättigade intressen att bevaka, nämligen dels då det
undantag från förbudet mot offentlig dans i samband med rus-
gäller
och dels i fråga om avlägsnande av (let enskilda vinst-
drycksutskänkning
intresset i (desintresseringen). Vad det förra fallet angår har
utskänkningen
kommittén därför i de särskilda föreskrifterna om restaurangdansen (51 § 2 mom.) infört bestämmelse om att fullmäktige skall äga fastställa allmänna
för beviljande av tillstånd att utskänka rusdrycker vid offentlig grunder
Se vidare härom 15 s. 300. I det senare fallet är det
danstillställning. kap.
om hur kommunens önskemål att tillstånd om möjligt skall meddelas fråga endast den som ej har något enskilt vinstintresse av utskänkningen skall kunna Detta torde emellertid kunna ske utan att någon särskild
tillgodoses, erfordras. Det föreslagna rättighetssystemet innebär som lagbestämmelse
nämnts att restauratör söker tillstånd direkt hos länsstyrelsen. Kom-
varje
munen får till skillnad från nuvarande ordning tillfälle att ta ställning till varje rättighet och varje sökande och kan sålunda avstyrka en rättighet, om den blivande innehavaren ej godkännes. Önskar kommunen att det allmänna restaurangbolaget eller annat desintresserat företag skall driva det kanske enda vartill rättighet ges i kommunen, bör detta
utskänkningsställe,
företag att söka tillstånd, varefter övriga ansökningar avstyrkes.
uppmanas
att bryta det kommunala vetot i sådana fall, som avses med
Möjlighet
institutet bör enligt kommitténs mening alltjämt finnas.
turistutskänkning,
enligt kommitténs förslag behandlas nedan.
Turistutskänkningen
Den kommunala initiativrâtten på utskänkningens område (s. 215) har använts, när sökt tillstånd inom kommunen, när bolaget
Systembolaget ej
sökt ett färre antal inom kommunen än vad fullmäktige ansett
rättigheter
behövligt och när bolaget sökt blott en begränsad rättighet då fullmäktige ansett att bort sökas. I fortsättningen torde denna ini-
fullständig rättighet
tiativrätt bli överflödig, när varje restauratör själv äger söka tillstånd hos
Kommittén har därför i förslaget icke bibehållit möjligheten
länsstyrelsen.
för. kommun att söka tillstånd. Pâ grund härav har heller ingen motsvarighet till i 3 18 § Rff om åläggande för allmänna
upptagits stadgandet kap.
att anordna utskänkning i kommunen.
restaurangbolaget
Kommittén övergår härefter till frågan om
Länsstyrelsens befogenheter.
för länsstyrelse att, oberoende av kommunala förslag, föreskriva
befogenhet
villkor och inskränkningar i fråga om utskänkningen på ett visst utskänk-
Sådan befogenhet tillkommer för närvarande länsstyrelse enligt
ningsställe.
3’ kap. 14 § Rff_ Med nuvarande i bestämda restaurangrestriktioner tor-
detalj
de befogenheten emellertid inte ha någon större praktisk betydelse. Annorlunda skulle förhållandena gestalta sig enligt kommitténs förslag. Detta slopar ju flertalet restriktioner och det blir då av stor betydelse, att lånsstyrel* sen i särskilda fall, där ett behov av restriktioner gör sig gällande, kan föreskriva sådana. Med den ståndpunkt förslaget intager finns det alltså betydligt starkare skäl än för närvarande att utrusta med
länsstyrelsen befogen-
het av här avsett slag.
Befogenheten kan bli aktuell dels i samband med tillstånds och
beviljande
dels sedermera under löpande tillståndstid. Enligt kommitténs mening bör befogenhetens omfattning i båda fallen vara densamma.
Vad den närmare avgränsningen av hefogenheten angår torde det till en
början vara klart, att länsstyrelsen lika litet som de kommunala instanserna bör kunna uppställa villkor, vilka i grund ändrar den utformning av försäljningssystemet, som förordningen själv angivit, eller vilka ej överensstäm-
mer med gällande lagstiftning i övrigt. Även för länsstyrelsens befogenhet
hör alltså gälla den begränsningen, att de meddelade föreskrifterna ej får
strida mot försäljningsförordningen eller annan allmän författning. Detta
torde kunna sägas vara så uppenbart, att uttrycklig bestämmelse därom ej erfordras. Den nu berörda principen har för länsstyrelserna samma innebör
^ som för kommunerna.
I övrigt bör enligt kommitténs mening för länsstyrelsens befogenhet en-
dast uppstållas den begränsningen, att sådana villkor som skattestreck, fat-
tigvårdsstreck, fullgjord försörjningsskyldighet eller skyldighet att utgiva
underhållsbidrag till barn samt med dessa jämställda villkor ej får förekomma. Angående denna erfordras en
begränsning uppenbarligen uttrycklig
bestämmelse (36 § 2 mom.).
Såsom exempel på villkor och inskränkningar, som länsstyrelsen enligt förslaget skulle kunna föreskriva, må nämnas beträffande
måltidstvång spritdrinkar, lättgroggar, vin och starköl, kvantitetsbegränsning i fråga om
visst eller vissa slag av senare tid för
rusdrycker, utskänkningens början
än vad i 48 § 1 mom. (klockan 15 för och klockan
stadgats spritdrycker
12 för vin och starköl) samt höjd (s. 257); vad måltids-
utskänkningsålder
tvånget angår torde det dock få anses ligga i sake-ns natur att länsstyrelsen icke kan föreskriva villkor som strider mot de bestämmelser kontrollstyrelsen med stöd av 45 § 1 mom. tredje stycket meddelat (måltidspriser). Även föreskrift om att viss personal (t. ex. ordningsvakt) skall finnas på utskänkningsstället bör såsom förut antytts anses falla inom länsstyrelsens befogenhet, då eljest motsvarighet skulle saknas till den nuvarande möjligheten att i överlåtelsekontrakten intaga sådan föreskrift.
Vad nu sagts om länsstyrelsens befogenhet att oberoende av kommunala
förslag föreskriva villkor i fråga om utskänkningen visst utskänkningspå
ställe bör äga tillämpning även på Kungl. Maj :t såsom tillstånds- och be-
Beträffande v
svärsmyndighet. tur.istutskänkningen se nedan.
I författningstexten regleras hithörande frågor i 36 § (villkor ,vid bevil. jande av tillstånd) och 41 § (villkor under löpande tillståndstid).
Av vad nu sagts framgår att de befogenheter som enligt förslaget tillkommer de är mycket vidsträckta. Uppenbar-
tillståndsgivande myndigheterna bör myndigheterna, även om fri prövningsrätt föreligger, iakttaga ligen
varsamhet, när det att föreskriva villkor och inskränkningar. Utan
gäller
starka skäl bör sålunda avvikelse icke göras från vad som normalt tillämpas (jfr kap. 13 s. 259).
Sammanfattningsvis kan länsstyrelsens befogenhet enligt förslaget an-
givas på följande sätt: 1. är att fastställa de inskränkningar som fullmäk-
Länsstyrelsen skyldig
när faller inom ramen för fullmäktiges be-
tige föreslagit, inskränkningarna fogenhet (se punkterna a)--e) s. 227). › 2. Länsstyrelsen bör vara förhindrad föreskriva i_
a) villkor som strider mot försäljningsförordningens allmänna syfte (7 §)
i
eller mot denna förordning eller annan allmän författning,
eljest b) skattestreck, fattigvårdsstreck, villkor om fullgjord underhållsskyldig-
het eller andra som innebär förbud mot utskänkning till
inskränkningar,
viss person eller viss kategori av personer, än höjd utskänkningsälder. s beträffande z
3. Länsstyrelsen bör ha fri förfoganderätt (prövningsrätt)
a) villkor som varit fastställa om fullmäktige före-
länsstyrelsen skyldig
å slagit dem, s b) villkor som rör mältidstvång, kvantitetsbegränsning, tiden för utskänki
nings börjanpâ dagen och höjd utskänkningsålder,
c) vill-kor om anställande av viss personal vid utskänkningsställe, d) villkor avseende den med rätten till rusdrycksutskänkning följande rätten att utskänka öl, i
e) villkor och inskränkningar vilka länsstyrelsen ej är förhindrad övriga
föreskriva enligt 2.
- har, som nämnts, fått en liten
Turistutskänkningen tidigare mycket prak-
tisk Endast fem tillstånd till sådan utskänkning har meddelats
betydelse.
sedan institutets införande år 1937, medan ett tjugutal ansökningar avsla- Svenska turisthotellens riksförbund och turistutredningen föreslår att
gits.
“
turistutskänkningen ges ökad användning.
Enligt nykterhetskommitténs mening finns det icke tillräckliga skäl att ändra de som till för turistutskänkningen. De före-
principer, ligger grund
bestämmelserna (32 §) företer därför i jämförelse med motsvarande
slagna
bestämmelser i 3 12 § Rff inga andra sakliga olikheter än sådana, som
kap. av de ändringarna i själva rättighetssystemet. De av bietingas föreslagna
framförda torde få övervägas, då fråga upp-
turistnäringen Synpunkterna
kommer om av bestämmelserna i särskilda fall.
tillämpningen
i I formellt hänseende har bestämmelserna något förkortats och förenklats. Sålunda har de delvis föråldrade uttrycken »hälsobrunn, badort eller annan kurort» strukits, då speciellt innebörden av kurort, som även förekommer i 14 § c) Pff, föranlett tveksamhet) Kvar står fordran att årsutskänkningen l Jfr turistutskänkning av öl enligt 29 § förslaget till ölförsäljningsförordning och specialmotiveringen till detta stadgande (SOU 1952: 55 sid. 249).
skall avse någon för turistväsendet i riket viktig ort. Vidare har bestämmelsen om att ansökan om tillstånd till turistutskänkning skall göras inom en månad från det fullmäktiges beslut vunnit laga kraft icke bibehållits i
förslaget, då ansökningstiden i fråga om vanlig årsutskänkning icke gjorts
ovillkorlig och Kungl. Majzt bör äga att obunden av sådana formella föreskrifter fritt pröva varje ansökan. Härigenom vinnes även den fördelen att ansökan kan göras så snart. vederbörande fått del av beslut,
fullmäktiges
oberoende av hur länge fullmäktige dröjt med att expediera detta.1
För närvarande finns en uttrycklig bestämmelse om rätt att
Konungens
vid tillstånds meddelande utfärda de särskilda föreskrifter i avseende å utskänkningen som Ej heller detta har
prövas erforderliga. stadgande upptagits i förslaget, då denna befogenhet för den tillståndsgivande
myndigheten
regleras gemensamt för all utskänkning i 36 § 2 mom. Enligt sistnämnda
paragraf är tillståndsmyndighetens befogenhet begränsad såtillvida att in-
skränkningar, som innebär förbud mot utskänkning till viss person eller viss kategori av personer, när det gäller vanlig utskänkning, endast må avse
höjning av utskänkningsâldern. Kungl. Maj :t kan dock i samband med tu-
ristutskänkning föreskriva andra sådana villkor, exempelvis liksom nu att turistutskänkning ej får ske till personer bosatta orten.
på
Bestämmelsen att tillstånd meddelas för oktrojperiod eller del därav har däremot bibehållits i förslaget för att utmârka att något krav på särskilda skäl för tillstånd till turistutskänkning för del av i likhet med gäl-
period lande ordning icke uppstâlles.
Turistutskänkningen är i det hänseendet sämre ställd än den års-
vanliga
utskänkningen, att innehavare av äger erhålla
turistutskänkning ej någon
vinst på de drycker, som avses med
turistutskänkningstillståndet. Enligt nykterhetskommitténs mening kan det ifrågasättas om det finnes tillräckliga
skäl att upprätthålla denna skillnad. hör emellertid i sam-
Frågan omprövas
band med den föreslagna om
utredningen vinstkvantitetssystemet.
1 Jfr Kungl, Majzts res. den 5 december 1941 (TfS 1942 sid.,23).
13.
Kap. Utskänkningsrestriktionerna
samt och
utskänkningskontrollen drickspenningfrågan
Alla utskänkningsrestriktioner är betingade av rusdryckslagstiftningens
grundregel, att försäljningen skall ordnas och handhavas så att därav uppkommer så ringa skada som möjligt. Det finns generella och speciella re-
striktioner. De generella gäller för alla utskänkningsställen, medan de spe-
ciella är sådana som fastställes efter prövning i varje särskilt fall. I detta
kapitel behandlas dels de viktigaste generella utskänkningsrestriktionerna i ett sammanhang, nämligen kvantitetsbegränsningar, mältidstvång och bestämmelser angående utskänkningstidens början, dels var för sig övriga
bestämmelser som rör utskänkningstiden, förbud mot utskänkning till personer under 18 år samt förbud mot utskänkning till alkoholmissbrukare och personer som är synbarligen berörda av alkoholhaltiga drycker. I ett sär-
skilt avsnitt diskuteras utskänkningskontrollen och drickspenningfrâgan. Av Övriga generella restriktioner behandlas förtärings- och förvaringsförbu-
den i 14 samt de s. k. varieté- och dansförbuden i kap. 15. Även
kap.
priserna å rusdryckerna kan ha karaktär av utskänkningsrestriktioner. I denna del får kommittén hänvisa till sitt principbetänkande (SOU 1952: 53 s. 141 ff.).
A. Utskiinkningsrestriktionerna.
l. Huvudfrfigor: kvautitetsbegrfinsningar, måltidstvång och
utskänkningens början på dagen.
Nuvarande ordning.
Under 1914 införde vissa re-
augusti Aktiebolaget Stockholmssystemet
striktioner på sina restauranger. Bolaget beslöt att icke vidare medgiva servering av egentligt brännvin annat än i samband med måltid för minst 30 öre, varjämte i regel endast en sup skulle få utskänkas till varje gäst vid ett och samma besök. Enligt bolagets årsberättelse skedde detta med
anledning av att utskänkningen snabbt ökade, när utminuteringskontrollen
infördes. I samband med att motbokssystemet för utminuteringen från och med år 1916 började tillämpas för hela riket infördes på grund av den rådande världskrisen betydelsefulla restriktioner även med avseende å utskänk-
Då 1917 års trädde i kraft år 1919,
ningen. rusdrycksförsäljningsförordning
ersattes kristidsrestriktionerna med särskilda regler, som meddelades av
kontrollstyrelsen. Enligt dessa bestämmelser fick utskänkning av spritdrycker äga rum endast till gäst, som å utskänkningsstället intog verklig mål-
tid, bestående av lagad mat till visst minimipris, vilket kunde bestämmas olika för olika restauranger. Till varje gäst fick vid samma besök utskänkas högst 15 centiliter spritdrycker eller den lägre kvantitet, som kunde ha fastställts för viss restaurang?
Enligt gällande författningsbestämmelser må utskänkning av spritdryc-
ker äga rum endast i samband med verklig måltid bestående av lagad mat (5 1 § 1 mom. första Rff). Från huvudregeln om måltids-
kap. punkten
tvång vid spritdrycksutskänkning gäller det undantaget, att spritdryck som genom utspädning med vatten eller annan alkoholfri dryck erhållit särskilt låg alkoholhalt må utskänkas utan samband med måltid (5 kap. 1 § 1 mom. andra punkten). Med stöd av denna bestämmelse utskänkes de s. k. lätt-
groggarna utan måltidstvång.
Beträffande av vin Rff en lindrigare regel än
utskänkning gäller enligt i fråga om utskänkning av spritdrycker. Vid utskänkning av vin fordras
sålunda endast att lagad mat finns att tillgå eller att utskänkningen sker i samband med servering av konditorivaror (5 kap. 2 § 1 mom.). Kontrollstyrelsen har emellertid befogenhet att under viss förutsättning föreskriva
mâltidstvång i egentlig mening även för vinutskänkning. Det stadgas näm-
ligen att, där vin pâ grund av hög alkoholhalt eller annan anledning uppenbarligen är ägnat att tjäna såsom ersättning för spritdrycker, kontrollstyrelsen äger föreskriva att vinet må utskänkas endast i samband med måltid (5 kap. 2 § 2 mom.).
Vad därefter kvantitetsbegränsningarna angår, finns inga bestämmelser
därom i Rff, som endast innehåller bemyndiganden för kontrollstyrelsen att föreskriva dels att till gäst må vid samma besök utskänkas allenast viss högsta myckenhet spritdrycker (5 kap. 1 § 2 mom. andra punkten), dels att vin, som på grund av hög alkoholhalt eller av annan anledning uppenbarligen är ägnat att ersätta spritdrycker, må utskänkas endast till viss högsta myckenhet (5 kap. 2 § 2 mom.).
Vidare har kontrollstyrelsen erhållit befogenhet att dels bestämma minimipris å måltid, till vilken spritdryck får utskänkas, dels reglera den utskänkning av spritdrycker som må ske utan samband med måltid (lättgroggar) (5 kap. 1 § 2 mom. första punkten).
Med stöd av alla dessa bemyndiganden har kontrollstyrelsen utfärdat när-
mare föreskrifter angående måltidstvång och kvantitetsbegränsningar vid
utskänkning av rusdrycker (senast genom cirkulär nr 6/1942 med däri genom cirkulär nr 9/1951 och nr 1/1952
gjorda ändringar).
Beträffande spritdryckerna innebär föreskrifterna följande.
1. Utskänkning av spritdrycker må, med de undantag som nedan, angives
äga rum allenast till gäst som å utskänkningsstället eller ome-
börjat intaga
delbart förut intagit verklig måltid, bestående av lagad mat till ett pris av
1 de första och kristidsrestriktionerna första
Angående inskränkningarna under världskriget se vidare rusdryckslagstittningsrevisionen (SOU 1934: 39) s. 243 fl.
lägst 2 kronor för måltid sammansatt av minst två rätter och lägst 2 kronor 50 öre för annan måltid.
A enklare av folkrestaurang skall måltiden betinga ett av
avdelning pris
minst en krona 50 öre, dock att något minimipris icke föreskrives i det fall att högst 5 cl spritdrycker (ett stort glas) -utskânkes till gäst som å sådan restaurangavdelning intager verklig rätt bestående av lagad mat.
2. Till gäst får vid ett och samma besök utskänkas före klockan
manlig
15 högst 71/2 cl spritdrycker (3 glas å 21/3 cl) och efter klockan 15 högst 15 cl spritdrycker (3 stora glas ä 5 cl). Å enklare avdelning av folkrestaurang får till manlig gäst efter klockan 15 utskänkas högst 10 cl spritdryc-
ker (2 stora glas á 5 c1).‘
Till kvinnlig gäst får vid ett och samma besök utskänkas högst 71/2 cl
spritdrycker (3 glas å 21/2 cl).
För punsch gäller med hänsyn till dennas lägre alkoholhalt andra maximikvantiteter än beträffande övriga spritdrycker. Av punsch skall sålunda 1/3 liter (33,3 cl) anses motsvara 15 cl av-andra spritdrycker, 1/6 liter (16,7 cl) anses motsvara cl, 1/3 liter (12,5 cl) anses motsvara 5 cl och ett
71/2
stort glas (5 cl) anses motsvara ett glas (21/2 cl).
3. Lättgrogg får serveras även utan samband med måltid. Såsom lättgrogg anses grogg, som före serveringen tillblandats av eau de vie, whisky eller gin samt vatten eller annan alkoholfri dryck och som innehåller högst 2.1/2 cl spritdrycker och minst .1/6 liter alkoholfri dryck. Till en och samma gäst får dock vid samma besök utskänkas högst tvâ sådana groggar.
4. Om två måltider intages vid ett och samma besök efter klockan 15 och minst timmar från av denena till av den
fyra förflyter början början
andra, får till manlig gäst utskänkas tillsammans högst 25 cl (5 stora glas), varav högst 15 cl (3 stora glas) till den första måltiden. i
5. Om av måltidspriserna på visslort finner skäl
systembolag på grund föreligga för utskänkning av en mindre kvantitet spritdrycker till billigare
måltid än här förut angivits-och anser sådan utskänkning kunna äga rum utan att syftet med de i kontrollstyrelsens cirkulär meddelade föreskrifter-
na åsidosättes, äger bolaget göra framställning till kontrollstyrelsen om
meddelande av särskilda bestämmelser.
6. I fråga om utskänkning i festvåning kan systembolag, där så prövas
skäligt, i överlåtelseavtalet införa en bestämmelse, att vid servering av måltid till slutet sällskap högst 5 cl spritdrycker får utskänkas före mältidens början till gäst som skall deltaga i densamma. Den sammanlagda myckenheten till gäst utskänkta spritdrycker får dock icke heller i detta
varje
fall överstiga vad här förut för-olika fall angivits.
För utskänkningen av vin gäller enligt kontrollstyrelsens föreskrifter
- = › * * -
följande.
På folkrestaurangernaoch II klassrestaurangerna i Stockholm förekommer dets. k. 4 clsystemet», vilket innebär att maximiransonen på folkrestaarangerna blir 8 cl och på ll klass restaurangerna 12 cl. På andra orter förekommer andra inskränkningar,- t.-ex. högst 5 cl sprit-
eller inrâknande av starkvin ._ . , drycker i spritdrycksransonen.
1. Starkvin, varmed förstås vin med en alkoholhalt» av 14 volymprocent eller dåröver, får med här nedan utskänkas endast i sam-
angivna undantag
band med måltid eller servering av konditorivaror. Till verklig måltid bestående av lagad mat till ett pris av lägst en krona 50 öre för måltid sammansatt av minst två rätter, respektive 2 kronor_ för måltid bestående av en rätt, får till samma gäst vid ett och samma besök utskänkas högst
en kvartsbutelj (162/3 cl) starkvin. Till annan måltid ävensom till kondi-
torivaror för minst 30 öre får till samma gäst vid ett och samma besök utskänkas högst ett stort glas (5 cl) starkvin.
2. Systembolag kan, där så finnes lämpligt, medgiva att vermouth och vinglögg får utskänkas utan samband med måltid eller konditoriservering. *
3. Systembolag kan i överlåtelseavtal införa bestämmelse att starkvin, som ingår i redan före serveringen tillblandad dryck, vid vars tillredning använts minst dubbelt så mycket vatten eller annan .alkoholfri dryck som
vin, i utskänkningshänseende jämställes-med lätta viner.
4. Systembolag kan för restaurang av första klassen i överlåtelseavtal införa bestämmelse att starkvin av märke, som importerats å
helbutelj
och som ej finns tillgängligt å kvartsbutelj, får utskänkas
originalflaska
till sällskap bestående av minst tre_ gäster.
5. För annat vin än starkvin (benämnt svagvin eller lättvin). är måltidstvång ej föreskrivet. Här gäller endast Rff:s bestämmelse att lagad mat skall vara att tillgå vid utskånkningen eller att utskänkningen sker i samband med servering av konditorivaror. Beträffande svagvinet Bacchi vapen, som visat sig särskilt ägnat att tjäna som ersättningsmedel för spritdrycker, har emellertid föreskrivit- att det i
kontrollstyrelsen utskänknings-
hänseende skall anses som starkvin (cirkulär nr 4/1940).
Beträffande såväl spritdrycker som vin gäller, att i måltidspris, som här angivits som villkor för viss utskänkning, icke får inräknas betalning för drycker av något slag. Ej heller får* restauratörunder några förhållanden hetinga sig högre för måltid eller maträtt än det å restaurangen van-
pris liga, i syfte att därigenom möjliggöra utskänkning av rusdrycker. I fråga om utskänkning av s. k. drinkar har kontrollstyrelsen utfärdat
närmare föreskrifter dels i ovannämnda cirkulär nr 6/1942, dels i cirkulär nr 5/1949 med föreskrifter angående överlåtelseav tillstånd till utskänk-
ning av rusdrycker. De viktigaste bestämmelserna är följande.
1. Drink, som innehåller spritdryck och vars alkoholhalt överstiger 2 V, volymprocent,‘ anses som spritdryck (s. k. spritdrink). Sådan drink får alltså
_ska1l
utskänkas endast i samband med måltid enligt här förut. angivna regler, och den skall därvid till hela sin myckenhet avräknas på den gästen medgivna utskänkningskvantiteten. Systembolag kan emellertid för viss drink eller vissa drinkar medgiva att på utskänkningskvantiteten icke behöver avräknas mer än 2’/2 cl om drinken innehåller högst 2‘/2 cl spritdrycker, 5 cl om drinken innehåller mera än 2 V. men ej mera än 5 cl spritdrycker,
innehåller mera 4 7 ‘/._, cl om drinken än 5 men ej mera =än7 ‘/2 cl spritdrycker o., s. v. — Såsom villkor för att sådant medgivande skall kunna lämnas gäller emellertid
‘ Drink vars alkoholhalt understiger 21/4 volymprocent hänföras till alkoholfri dryck.
a) att i prislistan skall för drinken angivas, med vilken kvantitet den avräknas på utskänkningskvantitcten,
h) att spritdryckstillsättningen vid drinkens beredande skall ske med användande av godkänt mlätglas, samt
c) att utskänkningen icke får ske vid bardisk.
2. Drink, som icke innehåller spritdryck men som innehåller starkvin till mer än hälften av den kvantitet alkoholfri -dryck som ingår i drinken, skall —— oavsett huruvida eller mousserande vin i drinken eller icke — anses som
svagt ingår starkvin (s. k. starkvinsdrink). För sådan drink gäller således samma bestämmelser om måltidstvång som för starkvin. Sådan drink skall likaledes till hela sin myckenhet avräknas på utskänkningskvantiteten, försåvitt icke bolaget lämnat sådant medgivande, som nyss angivits, att avräknande behöver ske allenast med 21/2 cl för varje påbörjad myckenhet av 2‘/2 cl starkvin, som ingår i drinken.
3. Drink som utan tillsats av spritdryck antingen icke innehåller annan rusdryck än svagt eller mousserande vin eller ock —— med eller utan tillsats av sådant vin —— innehåller högst hälften så mycket starkvin som alkoholfri dryck, är att anse som svagvin (s. k. svagvinsdrink).
4. Starksprit (exportsprit 0. dyl.) fâr överhuvudtaget icke användas i drinkar.
5. Innan utskänkning av drinkar får äga rum, skall anmälan därom göras till Systembolaget. Därvid skall för varje särskilt slag av drinkar lämnas fullständiga uppgifter om sammansättning, pris och benämning samt grunderna för den föreslagna prissättningen, ävensom huruvida drinken är avsedd att serveras utan måltidstvång. Vidare skall uppges, om barservering är avsedd att äga rum.
I prislista å drinkar skall för varje drink vara angivet, vilka rusdrycker som ingår i densamma. Beträffande spritdrink och starkvinsdrink skall i prislistan vara angivet att utskänkning får ske endast i samband med måltid (resp. servering av konditorivaror).
Kontrollstyrelsens beslut i hithörande frågor kan överklagas hos Kungl. Majzt (jfr instruktionen för kontrollstyrelsen, nr 516/1944, 34 §).
Vissa systembolag har i Överlåtelsekontrakten infört ytterligare restriktio-
ner, vilka godkänts av länsstyrelsen. Såsom exempel härpå kan anföras föl-
jande fall. Systembolaget i Nyköping har för ett flertal utskänkningsställen i staden infört den att av brännvin till
begränsningen, servering egentligt
större myckenhet än 10 cl till en och samma gäst vid ett och samma besök under inga förhållanden får ske. Beträffande två utskänkningsställen i Lund
har i tiliståndsbeviset på Systembolagets begäran utskänkningsrätten be-
gränsats så att den får omfatta egentligt brännvin till en myckenhet av högst 5 cl till varje gäst. I fråga om vissa Vinrestauranger i Uddevalla har bolaget bland villkoren i överlåtelsekontraktet inryckt föreskriften, att svaga och mousserande viner endast får utskänkas till gäst som mat till
intager lagad
ett pris av minst en krona, varvidhögst en halv får utskänkas till
butelj
samma gäst vid ett och samma besök. Systembolaget i Örebro har likaledes i vissa kontrakt föreskrivit måltidstvång även beträffande svaga och mousserande viner. V
Vad därefter gäller utskänkningstidens föreskriver Rff att ut-
början
skänkning ej får börja före klockan 12 (5 4 § 1 mom. första stycket).
kap.
Enligt 1917 års var utskänkning av vin
rusdrycksförsäljningsförordning
medgiven även mellan klockan 9 och 12. Då något behov av annan
begyn-
nelsetid för vinutskänkningen än för utskänkningen av spritdrycker icke ansågs föreligga, borttogs denna bestämmelse. Från huvudregeln gäller det
undantaget att utskänkning icke får äga rum under högmässogudstjänst.
Detta medför att utskänkningen å sön- och helgdagar regelmässigt icke må
börja förrän klockan 13.
Utom den i Rff angivna tidpunkten för i
utskänkningens början gäller
praktiken även en annan tidsgräns, som införts i samband med kontroll-
styrelsens föreskrifter om måltidstväng och kvantitetsbegränsningar, näm-
ligen klockan 15. Först efter denna tidpunkt får såsom tidigare nämnts maximiransonen 15 cl utskänkas.
Ändringsförslag.
För att minska restaurangfylleriet och konsumtionen av utskänkta dämpa spritdrycker föreslog snabbutredningen (SOU 1944: 3) generella begräns-
ningar av de kvantiteter som får utskänkas för restau-
spritdrycker, varje
rangbesök. Se utredningen s. 195 ff. Utredningens denna
förslag på punkt
bygger emellertid på nuvarande Förslagen har
utminuteringsbestämmelser.
hittills icke upptagits till behandling av statsmakterna.
Vid 1948 års riksdag föreslogs i motion II: 364 av herr m. fl. att
Wiberg utskänkningsrestriktionerna å restauranger med spriträttigheter skulle upp-
hävas. Motionärerna framhåller att en allt starkare i landet riktar
opinion
sig mot vissa bestämmelser och förhållanden i vil-
nykterhetslagstiftningen,
ka uppenbarligen saknar grund i det allmänna rättsmedvetandet. Den alltmer bristande laglydnaden på detta område utgör motionärerna en
enligt
allvarlig fara för laglydnaden även andra områden. De som
på frågor enligt
motionärerna är mest aktuella är de som står i samband med utskänkningen. Motionärerna menar vidare, att det nuvarande
utskänkningssystemet bygger på en psykologiskt felaktig och anför därom grundsyn följande.
Systemet grundar sig på ett bristande förtroende till och förståelse av individens ansvarskänsla, varigenom denna åsidosatts till förmån för en tro att
på man lagstiftningsvägen kan dirigera människornas handlingar ett sätt, som
på saknar resonans i det allmänna rättsmedvetandet. För att råda bot mot missbruk av ett fåtal har man tillgripit en väsentlig inskränkning
i samtliga medborgares rätt, vilket redan i sig är osympatiskt men likväl skulle kunna tolereras, om åtgärden ledde till åsyftat resultat. Detta har dock icke blivit fallet. Ett
frisläppande av utskänkningen å de insynade spritrestaurangerna torde icke innebära några större risker för en försämring av det allmänna nykterhetstillståndet under förutsättning att man giver det personliga ansvaret en större roll. Ansvaret för nykterheten å dessa restauranger bör åläggas innehavaren, och tillstånd till fortsatt spritutskänkning bör endast beviljas under att denne motsvarar
förutsättning det förtroende, som därvidlag visas honom. En av bestäm-
strängare tillämpning melserna härvidlag skulle innebära ett betydligt smidigare kontrollsätt av nykterhetstillståndet på restaurangerna än det nuvarande, och säkerligen skulle det Visa sig vara minst lika effektivt.
Bevillningsutskottet föreslog under hänvisning till 1944 års nykterhets-
kommittés arbete att motionen icke måtte föranleda någon åt-
riksdagens gärd. Riksdagen följde utskottets förslag.
Sverges Hotell- och Restaurangpersonals förbund har i en den 4 december
1947 till nykterhetskommittén inkommen framställning angivit sina synpunkter på bl. a. måltidstvånget och kvantitetsbegränsningarna.
Förbundet anser att måltidstvånget är oekonomiskt och moraliskt skadligt samt att det innebär ett betänkligt och farligt ingrepp i den enskildes frihet. Det år enligt förbundet moget att upphävas till gagn för landets ekonomi, folkets moral och den allmänna friheten. Förbundet anför härom följande.
Förbundet anser, att måltidstvånget i vad det avser annan sprit än brännvin icke numera är på något sätt hehövligt och dessutom innebär en mycket betänklig inskränkning i den personliga friheten. Måltidstvånget i sin nuvarande form bör under alla förhållanden avskaffas. Det egentliga skälet för måltidstvångets införande var önskvärdheten att hindra onödiga eller skadliga restaurangbesök och därigenom medföra inskränkning i spritförtäringen. Detta skäl är ej längre aktuellt och ej heller av sådan vikt och betydelse att det kan uppväga de skadliga verkningarna av måltidstvångets upprätthållande. Sedan måltidstvånget började att tillämpas (1916-1917) har mycket förändrats. Spritpriserna ha stigit med 400 a 500 procent. Det skäl, som i denna del motiverade måltiudstvånget, har genom denna prishöjning helt förlorat sin raison d’étre. De höga priserna ha medfört samma verkan, som avsågs med måltidstvånget, hindrandet av den onödiga och skadliga spritkonsumtionen. Numera innebär måltidstvångets bibehållande en nationalekonomiskt svår belastning av vårt livsmedelsläge, då en mycket stor procent medborgare, som frekventerar restauranger i andra ändamål än att intaga måltid, tvingas att onödigt förbruka livsmedel för erhållandet av den bestämda spritransonen. Måltidstvånget har ostridigt medfört att medborgarna lägger ned mycket mer pengar på restauranger än vad som är nödvändigt, då folk i allmänhet ej går ut för att äta, utan för förströelse och måttligt njutande av lite sprit. —- — ——Som ett första steg till återställandet av den personliga friheten inom detta område torde ett upphävande av måltidstvånget hälsas med av det stora flertalet och .dessutom komma — från na-
glädje medborgare tionalekonomisk — att medföra en avsevärd vinst för befräm-
turistsynpunkt jandet av den internationella resande- och turisttrafiken, som i icke obetydlig mån hämmas genom våra delvis medeltidsmässiga spritrestriktioner.
vid utskänkning av andra spritdrycker än rent Kvantitetsbegränsniizg
brännvin finner förbundet vara förkastlig, moraliskt nedsättande och frihetskränkande. Förbundet anser att det nuvarande ransoneringssystemet överlevt sig självt och att det blott medför skada utan att göra någon nytta
i i vare sig ekonomiskt eller hänseende. Förbundet yttrar.
moraliskt
Den nu gällande spritransoneringen vid utskänkning har väl till en del haft sin grund i särskilda ekonomiska förhållanden eller kanske rättare önskemål. Man har genom denna bl. a. sökt befrämja sparsamhet och måttlighet i våra nöjesvanor och levnadsregler i förhoppning om minskad spritkonsumtion. Har detta syfte uppnåtts? Det är omdömesgilla personers bestämda uppfattning att detta syfte icke förverkligats. Att döma av den allmänna erfarenheten, som delvis synes bekräftad av statistiken, torde spritbegränsningen icke minskat spritkonsumtionen överhuvudtaget. Varje medborgare anser sig ha ej blott rätt utan även skyldighet att uttaga hela sin ranson. Det h-änder ytterst sällan att någon icke uttar allt vad han har rätt till. Medan under ett fritt system genomsnittet av konsumtionen höll sig på ett måttligt stadium, dricker folk under nuvarande system vid utskänkningen betydligt mer på grund av skyldigheten att taga ut hela ransonen.
Om förr i tiden en och annan (kanske några få per hundra) drack för mycket, förtär väl nu kanske 50 % mer än vad som skulle normalt förtäras.
Tiden och omständigheterna ha klart aktualiserat dessa vådor. En reform synes oundgänglig. övervägande skäl tala för att helt slopa det ifrågavarande ransoneringssystemet, möjligen med undantag rörande brännvinsutskänkningen, samtidigt med avskaffandet av måltidstvånget. Skulle möjligen reformeringen böra ske i successiv form, kan man kanske tänka sig en kortare tidsbegränsad övergångsperiod, under vilken en mindre mängd sprit .utom brännvin finge fritt serveras utan måltidstvång och utan annan inskränkning än att möjligen myndigheterna fastställde en liberal kvantitetsbegränsning av rent generellt slag.
Turistutredningen har i en den 28 mars 1950 till nykterhetskommittén
inkommen skrivelse föreslagit vissa lättnader i måltidstvånget främst med hänsyn till utländska turister (möjlighet att servera cocktails och liknande drinkar enligt samma regler, som gäller för lättgroggar m. 1n.).1 Utredningen anför bl. a. följande.
Värdet för ett land ur såväl nationalekonomisk som kulturell synpunkt av ett blomstrande turistliv är ställt över varje tvivel. Särskilt under de senare årens ekonomiska svårigheter har insikten härom fördjupats. För att i möjligaste mån tillgodogöra sig det ekonomiska värdet hos turismen ha också de olika länderna vidtagit särskilda åtgärder för att stim-ulera utlänningar till besök i respektive land. I den konkurrens som råder om de utländska turisterna och vilken under trycket av det ofördelaktiga ekonomiska läget skärpts måste det vara en angelägenhet av vikt att se till att inom landet rådande förhållanden, där så kan ske utan uppgivande av väsentliga svenska intressen, i möjligaste mån göras attraktiva för den utländske turisten. I detta sammanhang tilldraga sig åtskilliga av våra bestämmelser rörande utskänkning av sprit och vin på hotell och restauranger och vad därmed har samband särskild uppmärksamhet.
Turistutredningen har under sitt arbete ställts inför åtskilliga av dessa prohlem. Utredningen anser sig emellertid varken befogad eller kompetent att ur allmänna nykterhetspolitiska synpunkter bedöma de spörsmål, beträffande vilka med hänsyn till turistlivets utveckling mer eller mindre långt gående förändringar skulle vara önskvärda. Utredningen har därför stannat vid att till nykterhetskommittén redovisa de frågor, som ur turistutredningens synpunkter kunna vara värda uppmärksamhet.
Utlänningarnas spritvanor äro i stort sett helt andra än våra. Kombinationen sprit och mat är säkerligen de flesta utlänningar helt främmande. Däremot händer ofta att de under dagens lopp önska taga en drink eller apéritif. Kritiken från utländska turisters håll riktar sig också främst mot den bestämmelse, som hindrar servering av drinkar, cocktails och apéritifer utan samband med måltid. Det radikala medlet att lösa denna svårighet skulle vara mattvångets upphävande. Då en så genomgripande åtgärd icke velat ifrågasättas ens från turistlivets förespråkare, så länge hotellnäringen ger en enligt näringens egen mening alltför ringa avkastning, synes intresset ha inriktat sig på att åstadkomma en uppmjukning av den regel, enligt vilken det är tillåtet att servera s. k. lättgrogg därhän, att även cocktails och liknande drinkar skulle kunna erhållas på liknande sätt. Av de uttalanden som gjorts inför turistutredningen framgår, att en lättnad i här avsedd riktning ur turistsynpunkt anses vara av särskilt värde som ett led i strävandena att öka de utländska turisternas trivsel här i landet.
Av ungefär samma slag äro de önskemål, som framställts om vissa lättnader för
1 Skrivelsen är intagen som bilaga 6 i turistutredningens betänkande (SOU 1951: 49, s. 196).
servering av spritdrycker på vissa tåg samt på trafikflyget. Järnvägsstyrelsen anordnar under instundande sommar särskilda »kryssningståg› till norra Sverige, helt avsedda för utlänningar — biljetter få endast köpas i utlandet. På dessa tåg, »Sunlit Night Train Cruises», kan enligt gällande föreskrifter icke serveras sprit. Önskemål om möjligheter att bereda de utländska resenärerna tillgång till drinkar eller cocktails har till turistutredningen framförts av järnvägsstyrelsen. För trafikflygets del föreligga önskemål om att bli likställt med de fartyg, som med slutdestination till utländsk hamn under färd inom svenskt område äga rätt att servera sprit till passagerare ombord.
Slutligen vill turistutredningen framhålla, att, därest av här redovisade
några
önskemål vinna beaktande, eventuella ändringar givas giltighet ej endast för utländska turister utan självfallet även för svenska medborgare.
Nykterhetskommittén.
Allmänna synpunkter. Såsom bl. a. rusdryckslagstiftningsrevisionen fram-
hållit, föreligger ett samband mellan utminuteringen och utskänkningen be- I
träffande de konsumtionsbegränsande åtgärderna. Erfarenheten har sålunda visat att en begränsning av utminuteringen med nödvändighet kräver ut-
å
skänkningsrestriktioner. Den frågan uppkommer därför, vilken inverkan kommitténs ändringsförslag beträffande utminuteringsreglerna bör få på föreskrifterna om utskänkningsrestriktioner. I fråga om utminuteringen innebär kommitténs förslag, såsom framgått
av tidigare kapitel, att motbokssystemet och därmed den direkta begränsningen av inköpens kvantitet skall slopas. De nuvarande utskänkningsrestrik- 2
tionerna har närmast införts som till utminuteringsbestämmel-
komplement
serna. Sambandet mellan utminuteringen och utskänkningen talar sålunda för att även utskänkningsrestriktionerna borde avskaffas. Såsom kommittén framhållit i principbetänkandet bör emellertid dessa restriktioner icke uteslutande ses som komplement till reglerna om utminutering. Beträffande
utskänkningen tillkommer nämligen den omständigheten, att det här är
fråga om en konsumtion som sker offentligt och har andra verkningar på den allmänna ordningen än konsumtionen av de utminuterade spritdryckerna, vilken i regel äger rum i hemmen och i förhållande till sin omfattning mera sällan ger anledning till offentligt fylleri. De nuvarande utskänkningsrestriktionerna har därför särskild betydelse ur ordningssynpunkt. De torde även ha bidragit till den förbättring av konsumtionsvanorna på restaurangerna, som utan tvivel ägt rum i vårt land under de senaste decennierna. Anmärkas må även, att i de främmande länder, där i rus-
inskränkningar dryckshandeln företagits, utskänkningen i flertalet fall ägnats större uppmärksamhet än utminuteringen.
Kommittén har för sin del kommit till den att även om
uppfattningen,
ett klart samband föreligger mellan utskänknings- och utminuteringsreglerna, vissa skäl kan tala för utskänkningsbestämmelsernas behållande helt eller delvis, oberoende av hur utminuteringen utformas.
Kvantiteisbegrânsningarna. De synpunkter, som kommittén förut anfört
beträffande maximeringen vid utminutering och vilka föranlett kommittén att föreslå slopandet av denna maximering, gör sig i huvudsak även gällande beträffande kvantitetsbegränsningarna vid utskänkning. Centiliterbestämmelserna verkar utan tvekan suggestivt. Många gäster å restaurangerna tar automatiskt ut hela den tillåtna ransonen. Praktiskt taget samtliga manliga gäster på II och III klass restaurangerna tar efter klockan 15 ut hela den tillåtna spritdrycksransonen (jämför bilaga nr 2 till detta betänkande s. 392). På så sätt blir maximiransonen lätt minimiranson. Bestämmelserna
p har även den verkan att de uppammar det s. k. centilitertänkandet, som koncentrerar intresset kring spriten, vilket enligt all erfarenhet är skadligt ur
nykterhetssynpunkt. Det har gjorts gällande att maximeringen på restau-
rangerna skulle vara vanebildande i ännu högre grad än motboksransone-
ringen. Ett skäl att slopa kvantitetsbegränsningarna på restaurangerna är även,
att det föreslagna friare utminuteringssystemet kan väntas minska pressen på restaurangernas spritdrycksutskänkning. Den s. k. kompletteringssupningen torde sålunda till stor del komma att upphöra. Särskilt i fråga om folkrestaurangerna kan ett avskaffande av motboksransoneringen väntas
göra sig märkbart i form av mindre efterfrågan på restaurangspriten, vilken
alltid måste ställa sig avsevärt dyrare än den utminuterade
spriten. Mot ett slopande av kvantitetsbegränsningarna vid kan å utskänkning
andra sidan anföras, att det skulle bli svårt att begränsa utskänkningen i sådana fall där detta vore påkallat. Det har för kommittén framhållits, att
det skulle bli betydligt svårare för serveringspersonalen att vägra servering
åt alkoholpåverkade personer, om det inte längre funnes någon laglig gräns att falla tillbaka på. Detta argument har en viss men det bör dock
tyngd,
icke tillerkännas avgörande Om
betydelse. kvantitetsbegränsningarna slopas
men möjlighet ges att vid behov föreskriva restriktioner för viss
speciella
restaurang, kommer givetvis ett större personligt ansvar än för närvarande att åvila den som fått utskänkningsrättigheten, restauratören. Han skulle visserligen få handha utskänkningen under friare former, men å andra sidan skulle han ha stort intresse av att förhindra att ur ord-
olägenheter nings- och nykterhetssynpunkt uppstår.
Kommittén har sålunda kommit till den uppfattningen att kvantitetsbegränsningarna på restaurangerna i princip bör upphöra. Ett omedelbart slopande av alla kvantitetsbegränsningar skulle dock under den första tiden kunna medföra vissa risker för ordning och Kommittén vill där-
nykterhet.
för förorda att en viss begränsning tills vidare bibehålles i om vanligt
fråga
brännvin, som är den ur I frå-
berusningssynpunkt farligaste spritdrycken.
ga om övriga torde däremot restriktionerna ha relativt liten
spritdrycker
betydelse. Icke heller beträffande utskänkning av vin torde kvantitets-
några begränsningar vara erforderliga.
Med hänsyn till det suggestiva momentet i det vik-
ransoneringen synes
tigt att maximigränsen för brännvin sättes för högt. Även önskvärdheten
ej
av enhetliga regler för män och kvinnor samt för av olika klass
restauranger
16-5123102
talar för en icke alltför hög ranson. Det synes lämpligt föreskriva att vid
till varje gäst vid ett och samma besök må utskänkas högst
utskänkning
10 cl brännvin (47 § i förslaget).1
Den föreslagna beträffande utskänkning av bränn-
generella maximiregeln
vin torde komma att få sin väsentliga betydelse i fråga om folkrestaurangerna. För gästerna å övriga restauranger torde denna begränsning i allmänhet vara utan nämnvärd betydelse. Det må i detta sammanhang nämnas att den föreslagna regeln beträffande brännvin har sin motsvarighet i Finland.
Vid gränsdragningen mellan brännvin och övriga spritdrycker bör beak-
tas att begreppet brännvin ej är entydigt; en rad gränsfall kan tänkas. Av denna orsak torde begreppet brännvin icke böra preciseras i försäljningsförordningen, utan kontrollstyrelsen synes tekniskt böra avgöra vad som är att hänföra till brännvin. Kommittén föreslår sålunda att kontrollstyrelsen bemyndigas att meddela närmare föreskrifter om vad som i förevarande avseende skall förstås med brännvin. Dit torde få räknas även vissa specialsorter såsom gin och genever men däremot ej spritdrycker av annan karaktär än brännvin, såsom eau de vie, originalkonjak, punsch, likörer, apéritifs eller bitters.
bör även i vad mån för blandade drycker bör
Kontrollstyrelsen angiva
gälla samma regler so1n för brännvin. Rent allmänt torde man kunna säga att blandade som i mån består av brännvin, bör i sin hel-
drycker, väsentlig
het hänföras till brännvin, om deras alkoholhalt överstiger 22 volymprocent (den övre gränsen för vin). Angående blandade drycker med lägre alkohol-
c halt se nedan.
Mot ett bibehållande av det gällande måltidstvånget vid
Måltidstvånget. av spritdrycker har flera invändningar, vilka berörts utskänkming gjorts
i det föregående. En av de vanligare gäller den matförstöring som måltidstvånget uppges orsaka. Man hänvisar till de s. k. restriktionsrätterna, som gästerna tvingas att beställa och betala, men som icke konsumeras. Detta har ansetts visa att måltidstvånget är ineffektivt.
För att få frågan om matförstöringen till följd av mâltidstvånget belyst har nykterhetskommittén inhämtat uppgifter från Stockholmsdistriktets allmänna restaurangaktiebolag (SARA) angående mängden av matavfall vid olika restauranger i Stockholm och landsorten under år 1948 (se bilaga nr 3 till detta betänkande, s. 397). Utredningen visar att medeltalssiffrorna för liter matavfall per 100 gäster sjunker regelbundet med restaurangklassen. För I klass restauranger i Stockholm var siffran 10,9, för folkrestauranger- 8,7 samt för restauranger utan spritservering och för lunchrum 6,6. För restauranger utom Stockholm varierade medeltalssiffrorna från 13,7 (enklare I klass restauranger) över 8,2 (I klass restauranger med folkrestaurangavdelning) till 7,4 (enbart folkrestauranger). Medeltalet för samtliga Stock-
holmsrestauranger var 8,5 och landsortsrestaurangerna uppvisade samma
medeltalssiffra. Det framgick sålunda att matavfallet i genomsnitt per gäst
var endast obetydligt högre på folkrestaurangerna än på jämförbara restau-
‘ framförts av
Förslag att denna begränsning icke bör genomföras har i särskilda yttranden herrar Hagberg (s. 380), Onsjö och Sefve (s. 382) samt fröken Valborg Svensson (s. 358).
ranger och lunchrum utan spritservering. Variationerna mellan olika restau-
ranger med spritservering var däremot avsevärda. Genomsnittssiffrorna
torde därför icke få tillmätas alltför stor när det gäller att be-
betydelse döma förekomsten av matförstöring till följd av måltidstvång vid spritut-
skänkning. Tydligen spelar andra faktorer in, vilka har större inflytande
på
mängden av matavfall än de s. k. restriktionsrätterna. Den siffran
högre
för I klass restaurangerna förklaras delvis av skillnaden i och
servering uppläggning. SARA-bolaget har i sin kommentar också pekat på andra
faktorer. Den viktigaste av dessa är bolagets att i matavfallet
enligt mening
ingår icke blott mat, som serveras gästerna men icke förtäres av dem, utan även avfall, som uppkommit i köket vid matens och
tillredning tillagning.
Matavfall från köket, i vilket avfall vid av fisk
exempelvis ingår rensning
och grönsaker, säges utgöra en mycket stor del av den totala
avfallsmängden. Andra omständigheter, som påverkar siffrorna, angives vara utrym-
met och beskaffenheten av kylanläggningar samt i hög
i restaurangerna grad den omsorg och skicklighet, med vilken arbetet utföres och
ledningen
av restaurangen utövas. _
Även om man på grund av skäl som nämnts måste vara
nyss försiktig
med att dra slutsatser av vid
undersökningen SARA-bolagets restauranger,
torde denna dock visa att de på sina håll rådande att
föreställningarna
måltidstvånget skulle orsaka ett matslöseri av är
väsentlig storleksordning
överdrivna. S. k. restriktionsätande förekommer i viss
säkerligen omfattning,
men matförstöringen i samband därmed icke vara av större
synes någon
betydelse. En väsentlig del av »restriktionsätandeb torde för före-
övrigt
komma i samband med s. k. Det kan emellertid att
krogronder. antagas
denna form av kommer att minska om kvanti-
restaurangbesök väsentligt tetsbegränsningarna vid utskänkning i allmänhet slopas. Den invändning
mot måltidstvånget, som den därav föranledda
bygger på matförstöringen
synes därför enligt kommitténs icke vara bärande.
mening
Såsom en speciell beträffande har
synpunkt måltidstvånget åberopats
sambandet med vinstkvantitetssystemet. Då vinsten de utskänkta
på dryc-
kerna minskar för varje år, blir restauratörerna alltmera beroende av vinsten på den serverade maten. Representanter för restauratörerna har för kommittén framhållit, att om mattvånget för skulle ty-
spritdrycker slopas, nya
per av restauranger skulle växa fram med lägre standard än de nu existerande. De nuvarande restauratörerna skulle därvid ej kunna klara sig ekonomiskt, då deras lokaler vore anordnade för matservering.
Frågan om vinstkvantitetssystemet har utan tvivel stor betydelse för restaurangnäringen. Kommittén har även redan 1949 tillstyrkt en framställning
från Sveriges hotell- och restaurantförbund om en särskild utredning an-
gående frågan om restauratörernas ersättning för utskänkningen. Däremot
kan kommittén icke finna att frågan bör tillmätas någon betydelse när det gäller att avgöra om måltidstvånget skall behållas. Denna fråga bör uteslu tande bedömas ur allmänna ordnings- och
nykterhetssynpunkter. Ur dessa synpunkter är måltidstvånget av ”stor betydelse. Om brännvinskonsumtionen genom måltidstvånget inskränkes till “förtäring i samband
med måltid, innebär detta dels att konsumtionen i allmänhet blir mera begränsad och dels att den blir mindre skadlig. Det är en gammal erfarenhet,
som numera vetenskapliga undersökningar, att alkoholbestyrkts genom
i samband med av föda verkar mindre berusande än al-
förtäring intagande
koholkonsumtion utan sådant samband (se t. ex. docent Goldbergs under-
SOU 1951: 44 s. 30). Måltidstvånget är sålunda av fysiologiska
sökningar,
skäl ägnat att minska riskerna för missbruk. Erfarenheten visar också att mâltidstvånget bidragit till en förbättring av vanorna även utanför restau-
sålunda att i Sverige mer än tidigare knutits till
rangerna, spritförtäringen l
måltid. Dessa måltidstvångets verkningar synes kommittén vara så bety-
1 delsefulla att ett fullständigt slopande av denna restriktion icke kan anses
tillrådligt. i
bör sålunda i
Enligt nykterhetskommitténs mening måltidstvånget i fråga i
Sådana bör en- i om spritdrycker upprätthållas. drycker i regel få utskänkas .4
l dast i samband med verklig måltid bestående av lagad mat (45 § 1 mom. i
l
första stycket i f6rs1aget).1
I fråga om utskänkning av pin gäller för närvarande icke måltidstvång; l
4l det fordras emellertid i regel att lagad mat skall vara att tillgå. Motsvaran-
i de bestämmelse torde böra bibehållas och därjämte utvidgas till att avse även starköl. Som förut nämnts behöver för närvarande lagad 111at ej vara att tillgå där utskänkning av vin sker i samband med servering av konditorivaror. Detta bör oförändrat bibehâllas. Undantaget bör icke
undantag
göras tillämpligt på utskänkning av starköl, då tillstånd till sådan utskänk-
ning enligt förslaget skall meddelas endast verkliga vin- eller spritrestau-
ranger med men däremot konditorier utan matservering
matservering ej
(45 § 2 mom. första stycket).
De nu bör emellertid icke vara ovillkorliga. Det
angivna huvudreglerna
finns vissa som enligt de i 1 § givna definitionerna är att hänföra
drycker till spritdrycker, men som icke har högre alkoholstyrka än vin (alltså högst
22 och som även i fråga om användningen är att närmast
volymprocent) jämställa därmed såvitt frågan om måltidstvång angår, nämligen lättgrog-
samt vissa slag av drinkar (cocktails, apéritifs). Det bör enligt kommitgar téns finnas att restauranger med spriträttigheter ser-
mening möjlighet på
vera sådana drycker även utan måltid.
Redan nu gäller från måltidstvånget beträffande lättgroggarna. undantag
Där skall av ske till så koncentration, att några ur
utspädning spriten låg
skadliga verkningar i regel icke kan åstadkommas.
nykterhetssynpunkt
har i fått stor Detta torde emellertid
Lättgroggarna praktiken användning.
i mån bero att de som komplement till den spritdrycks-
väsentlig på intages
konsumtion, som är vid av måltid, d. v. s. för att utöka
medgiven intagande
ransonen. Motivet för denna användning av lättgroggarna skulle bortfalla, om de allmänna slopas. Med hänsyn till den mins-
kvantitetsbegränsningarna
kade som kan väntas få som medel att utöka en
betydelse lättgroggarna
ranson, torde man icke behöva hysa mot att bibe-
begränsad betänkligheter
hålla detta särskilda undantag från måltidstvånget.
‘ Fröken Valborg Svensson har i särskilt yttrande föreslagit att mâltidstvânget slopas (s. 368).
Vad nu sagts om lättgroggarna gäller även andra spritdrycker, som genom uppblandning eller utspädning fått minskad alkoholhalt. Det synes sålunda
inte möta några väsentliga olägenheter ur nykterhetssynpunkt att tillmötes-
gå de önskemål, som enligt turistutredningens ovan refererade skrivelse framställes av många utländska turister, att erhålla en drink, cocktail eller apéritif utan samband med måltid, även om i drycken skulle ingå en begrän-
sad tillsats av spritdrycker. Förutsättning för ett sådant undantag från
måltidstvånget beträffande spritdrycker bör emellertid vara, att blandningen icke håller en sådan alkoholstyrka, att det kan antagas att dess verkningar blir ungefär desamma som de rena spritdryckernas.
Det torde vara svårt att i rusdrycksförsäljningsförordningen noggrant an-
giva de spritblandningar, för vilka undantag från måltidstvånget bör kunna medges, på ett sådant sätt att icke tillämpningssvårigheter uppkommer. Det synes lämpligast att överlämna den närmare regleringen till kontrollstyrelsen. Kontrollstyrelsen får därigenom även möjlighet att följa utvecklingen
och kan vid behov genom ändrade föreskrifter utvidga eller begränsa un-
dantagets tillämpning. Det ligger i sakens natur att kontrollstyrelsens be-
i förevarande hänseende bör utövas ett restriktivt sätt. Kontroll-
fogenhet på
styrelsens beslut bör liksom nu kunna överklagas hos Kungl. Maj:t.
har sålunda enligt förslaget erhållit bemyndigande med- Kontrollstyrelsen
giva dels att som genom med vatten eller annan alko-
spritdryck utspädning
holfri dryck erhållit särskilt låg alkoholhalt (lättgrogg) dels att viss särskilt tillagad dryck, som jämte spritdryck innehåller vin eller saft från druvor, bär, frukt eller andra växtdelar och vars alkoholhalt icke överstiger 22 får utskänkas utan om
volymprocent (spritdrink), måltidstväng, lagad
mat därvid finnes att tillgå (45 § 1 mom. andra stycket). Kommittén utgår ifrån att de nuvarande föreskrifterna rörande sammansättningen av lättgroggar kommer att bibehâllas. Groggar med starkare alkoholhalt skall endast kunna serveras i samband med måltid. För närvarande får högst två lättgroggar serveras till samma gäst vid ett och samma besök. Denna be-
stämmelse sammanhänger med nuvarande kvantitetsbegränsningar men bör,
då maximeringen i princip skall upphöra, ej längre behållas.
Beträffande spritdrinkarna torde föreskrifterna av praktiska skäl böra utformas så, att vissa angivna drinkar med bestämd sammansättning får serveras utan måltidstvång. Den angivna gränsen 22 volymprocent betecknar maximum. Alkoholhalten synes i regel böra hållas lägre. Om brännvin ingår i blandade drycker med en alkoholhalt av högst 22 volymprocent (drinkar, eller starkare groggar), bör kvantiteten icke inräknas i
lättgroggar
10 cl-ransonen. Ingår i drink ej spritdryck men väl vin (vindrink), gäller
utskänkningsföreskrifterna för vin. Såsom förut nämnts har järnvägsstyrelsen till turistutredningen fram-
fört önskemål om möjligheter att bereda de utländska resenärerna på de s. k. kryssningstågen tillgång till drinkar eller cocktails. Kommittén finner emellertid icke tillräckliga skäl föreligga att i detta speciella fall göra avsteg från regeln att icke får serveras på järnvâgståg. Vidare har
spritdrycker
från sida framställts önskemål om att bli likställt med de far-
trafikflygets
tyg, som med slutdestination till utländsk hamn under färd inom svenskt .område äger rätt att servera spritdrycker till passagerare ombord. Genom
kommitténs förslag angående trafikutskänkningen kommer detta önskemål att tillgodoses (jfr specialmotiveringen s. 334).
Om vin på grund av hög alkoholhalt eller annan anledning uppenbarligen
ärägnatr att tjäna såsom ersättning för spritdrycker, äger kontrollstyrelsen
för närvarande föreskriva måltidstvång för detta vin. Med stöd av denna bestämmelse har kontrollstyrelsen föreskrivit måltidstväng för allt starkvin.
har emellertid gjorts för ett stort glas i samband med Konditori-
Undantag servering, varjämte Systembolag fått möjlighet att medgiva undantag he-
träffande vermouth och vinglögg. Såsom tidigare antytts anser nykterhetskommittén att alla slag av viner, även starkvin, skall kunna utskänkas utan
där ej särskilda omständigheter föreligger. Ingripande med
i måltidstvång,
måltidstvång bör sålunda enligt kommitténs mening göras endast där missförhållanden uppstår på grund av att visst vin eller viss typ av vin allmänt
användas såsom ersättning för spritdrycker (45 § 2 mom.).
börjar
I cirkulär nr för vilket redogörelse lämnats tidigare i detta kapi-
6/1942,
tel, har meddelat närmare bestämmelser rörande måltids-
kontrollstyrelsen
Om kommitténs genomföres, torde särskilda föreskrifter
tvånget. förslag
erfordras förutom beträffande lättgroggar och drinkar endast beträffande
minimipris å måltider (45 § 1 mom. tredje stycket).
Nuvarande bestämmelse om utskänk-
Utskänkningens början på dagen.
ningstidens början, som tillkom 1917 då tiden för servering av spritdrycker framflyttades från klockan 9 till klockan 12, motiverades av 1911 års nykterhetskommitté med att före vore obehövlig.
spritutskänkning »middagstid»
Den nyare forskningen har visat att även relativt måttliga alkoholmängder försämrar genom att minska mängden av det utförda ar-
arbetsförmågan
betet, försämra dess kvalitet och öka risken för olycksfall. När det gäller en sådan praktisk fråga som alkoholförtäringens inverkan på förmågan att föra motorfordon kan hänvisas till Goldbergs undersökningar (se SOU 1951: 44 s. 72 ff). Dessa visar att även mycket små mängder alkohol, i. ex. 5 cl brännvin, kan försämra prestationsförmågan (se SOU 1951: 44 s. 23, 90, 94 och 98). Det är därför ett samhällsintresse att spritdrycksförtä-
under arbetstid så mycket som möjligt begränsas. Sedan 1917 har hos
ringen
en stor del av vårt folk, särskilt bland dem som intager sina måltider på restauranger, måltidsvanorna ändrats, så att middagen i stor utsträck-
kommit att till tiden efter arbetets slut för dagen. Frågan
ning förläggas
om alkoholförtäring under arbetstid knyter sig därför när det gäller den offentliga utskänkningen i huvudsak till luncherna.
För att få de frågor som sammanhänger med spritdrycksutskänkningen
i under lunchtid närmare belysta inhämtade nykterhetskommittén under våren 1949 SARA:s försorg vissa uppgifter avseende ett antal folk-
genom restauranger såväl i Stockholm som i landsorten. Undersökningen redovisas i bilaga nr 2.
utförligt
Den första avsåg gästernas socialgruppsfördelning på II och
uppgiften
III klass restaurangerna den 29 mars och den 5 april 1949. Det
tisdagarna
att mer än två av de undersökta III klass restaurang-
framgick tredjedelar
erna i Stockholm och mer än hälften av sådana restauranger i landsorten hade sin bland som besökte res-
huvudsakliga lunchpublik kroppsarbetare,
under måltidsrasten. man från antalet gäster på de olika taurangen Utgår
finner man att av de 4339 personer som besökte Stockrestaurangerna, holms III klass mellan klockan 12 och 14 den 29 mars 1949
restauranger var hovmästarnas bedömande ca 2 600 eller omkring 60 % kropps-
enligt arbetare i arbete. Av de återstående var övervägande antalet tjänstemän
lunchrast. På II klass restaurangerna övervägde gruppen kontorister,
på
etc., vilka bedömdes besöka restaurangerna under måltidsras-
tjänstemän
ten. d. v. s. resande, arbetare som hade fridag etc., dominerade
Strögäster, endast å ett fåtal restauranger, huvudsakligen i landsorten.
Utredningen visade att spritförtäring var regel på samtliga restauranger. På III klass restaurangerna var spritkonsumenter störst. På 3/5 av
procenten
och av landsortsrestaurangerna var spritstockholmsrestaurangerna 2/5
under måltidsrasten den 29 mars 1949 praktiskt taget
drycksförtäringen
undantagslös, och minoriteten icke var inte heller stor på
spritförtärande de andra restaurangerna. Uppgifter angående gästantal och spritdryckskon-
sumtion före och efter klockan 15 under den 21-27 februari
veckoperioden
1949 har även inhämtats. Det visade därvid att av gästerna å. de un-
sig
dersökta III klass restaurangerna 98 % i Stockholm och 87 % i landsorten eller med till 96 % förtârt spritdrycker
hänsyn gästantalet genomsnittligt
under tiden klockan 12-15. En som gjordes av snabbut-
undersökning,
(SOU 1944: 3 s. 193) under i oktober visade
redningen fyra dagar 1943,
att 96 % av de folkrestaurangerna i Stockholm tog ut
manliga gästerna på
hela (4 cl) mellan klockan 12 och 15. Det finns ingen
spritdrycksransonen
att i detta hänseende förändring av inanledning antaga någon betydelse träffat sedan 1943.
På II klass förtär man också i regel spritdrycker till lun-
restaurangerna chen, ehuru detta förekommer i samma utsträckning som på III klass
ej
restaurangerna (jfr tab. 3 sid. 390). Att det är mindre vanligt med spritför-
II klass beror på att man bland deras täring på restaurangerna, förmodligen
i viss »äter ute›, även om man inte önskar sprit till publik utsträckning maten, medan de arbetare, som inte vill ha sprit, inte heller torde kosta på
att äta Av gästerna å de undersökta II klass restaurangsig på restaurang. erna var det 87 % i Stockholm och 83 % i landsorten eller med hänsyn till
84 % som förtärde spritdrycker under tiden kloc-
gästantalet genomsnittligt
kan undersökning uttog 83 % av de man-
12-15. Enligt snabbutredningens
och 49 % av de gästerna II klass restaurangerna i Stock-
liga kvinnliga på
holm hela (6 cl) mellan klockan 12 och 15.
spritdrycksransonen
På I klass restaurangerna är spritförtäringen något mindre dominerande
än de Men även här utgör spritdryckskonsumen-
på övriga restaurangerna.
terna Den av SARA gjorda undersökningen angående gästantal majoriteten.
och före och efter klockan 15 omfattade även sex
spritdryckskonsumtion
I klass restauranger. Av gästerna å dessa restauranger förtärde 84 % i Stockholm och 78 % i landsorten spritdrycker under tiden klockan 12-15.
Uppgifterna i bil. 1 utvisar att spritdryckskonsumtionen gäst, som in-
per tagit sprit, nära ansluter sig till den högsta tillåtna ransonen (jfr tab. 5 och 7, sid. 392). Detta gäller såväl samtliga restaurangklasser som tiden före och efter klockan 15. Det framgår av den nu lämnade att
redogörelsen spritdrycksförtäring
förekommer _i stor utsträckning bland dem som besöker restauranger under lunchtid. Med hänsyn till vad som tidigare sagts om önskvärdheten av en spritfri arbetsdag synes detta vara ett förhållande. är
betänkligt Visserligen
det endast en tämligen ringa procent av svenska folket som intar sina måltider på restauranger, men det är i detta fall om en av samhället
fråga reg-
lerad konsumtion. De som för denna kan ha
regler tillämpas antagas bety-
delse även för vad som i allmänhet anses tillbörligt i fråga om alkoholkonsumtion. Om man vill uppnå att spritkonsumtion under anses
arbetsdagen
förkastlig, bör därför utskänkning av spritdrycker inte tillåtas vid lunchtid. Genom det ökade statliga stöd ät som kommittén
nykterhetsupplysningen,
i annat sammanhang föreslår, för att in-
skapas förutsättningar ytterligare
skärpa vikten av en spritfri arbetsdag hos den stora allmänheten. Bestämmelserna om tiden för utskänkningens början bör sålunda ändras. Beträffande den tidpunkt som därvid bör väljas kan olika synpunkter anläggas. Arbetstidens slut varierar starkt för olika och det kan
arbetsgrupper
därför vara svårt att finna den lämpligaste tidpunkten. Emellertid synes
frågan om den spritfria arbetsdagen kunna till förväsentligen begränsas
hindrande av utskänkning av vid luncherna. Kommittén före-
spritdrycker
slår därför att tiden för utskänkningens början bestämmes till klockan 15. Med en sådan tidsbestämning torde knappast behöva befaras att lunchgäster dröjer med sin måltid för att kunna erhålla Det må
spritdrycker. påpekas
att i Norge utskänkningen börjar först klockan 15; en regel som sedan
gällt
25 år tillbaka och av den norska utredningskommittén
(Edruelighetsko-
miteen av 1947) enhälligt föreslagits skola bibehållas oförändrad. Då kommittén valt klockan 15 såsom tidpunkt för
spritdrycksutskänk-
ningens början, beror detta även därpå att klockan 15, sedan 1917 års försäljningsförordning trädde i kraft, varit den tidpunkt då maximiransonen inträder. 15-slaget kan sålunda sägas redan vara inarbetat i det allmänna medvetandet som en gräns i fråga om utskänkningen.
Representanter för restaurangnäringen har inför nykterhetskommittén
framhållit att den till lunchen serverade spriten ej medförde vådor
några
och att det med hänsyn till personer som började sitt arbete redan klockan 6 eller 7 på morgonen funnes ett behov också av utskänk-
tidigare
ning. Vidare har restauratörerna uttalat att gästfrekvensen luncherna
på
skulle avtaga högst väsentligt, om det icke finge serveras
några spritdrycker
före klockan 15. Detta skulle innebära minskade inkomster för restaurangerna men i stort sett oförändrade kostnader. Invändningen att 15-slaget skulle medföra sämre ekonomiska
möjligheter
för de privata restauratörerna har prövats av kommittén. I den undersök-V ning angående spritdrycksutskänkningen under lunchtid som förut berörts finns även uppgifter om restaurangernas inkomster av spritserveringen (se tab. 8 s. 393). ”Det framgår härav att, under förutsättning att besöksfrekvensen förblir oförändrad och att förhållandena på de undersökta SARArestaurangerna kan anses representativa för samtliga I klass restauranger,
bortfallet av lunchspritkassan (den spritkassa som belöper på tiden klockan
12-15) skulle minska totalintåkterna med omkring 4 %. Denna siffra är emellertid utan större intresse. Den under lunchtid utskånkta spriten torde nämligen praktiskt taget alltid ligga ovanför vinstkvantiteten, varför någon vinstminskning ej skulle uppstå, om den bortfaller. De ekonomiska konsekvenserna av den föreslagna reformen år därför enbart beroende av besöksfrekvensen. En viss nedgång av denna före klockan 15 torde vara sannolik, men det bör framhållas att denna säkerligen blir störst på folkrestaurangerna, som icke drives av enskilda restauratörer. De flesta I klass restauranger torde komma att behålla större delen av kundkretsen. Den nya serveringen av starköl och en viss väntad ökning av lättvinsserveringen torde vidare verka till restauratörernas fördel och motverka inkomstbortfallet till följd av 15-slaget för spritserveringen. Under sådana förhållanden kan detta inkomsthortfall icke behöva befaras bli av sådan storleksordning att de privata restauratörernas ekonomiska möjligheter väsentligt försämras. Frågan torde emellertid böra ytterligare övervägas vid den av kommittén förordade
översynen av vinstkvantitetssystemet för restauratörerna (jfr principbe-
tänkandet s. 131).
Den hittills förda diskussionen har närmast
tillämpning på vardagarna.
Något behov av tidigare spritdrycksutskänkning på söndagarna torde emellertid ej föreligga. För enkelhetens skull bör därför samma regel gälla för såväl sön- och helgdagar som för vardagar (48 § 1 mom. första stycket).1
Under nuvarande ordning, då utskänkningen av spritdrycker börjar kloc-
kan 12, är det naturligt att även utskänkningen av vin börjar vid samma tidpunkt. Om spritdrycksutskänkning ej skall få förekomma före klockan 15, torde emellertid även frågan om tiden för vinutskänkningens början böra
övervägas. När kommittén föreslår att utskänkningen av spritdrycker skall
begränsas till senare delen av dagen, har den utgått ifrån att svagare drycker skall finnas tillgängliga tidigare på dagen. Det får sålunda anses uteslu-
tet att även vinutskänkningens början skulle framflyttas till klockan 15.
Detta gäller kanske i ännu högre grad om starkölet, som i viss mån kan väntas ersätta spritdryckerna före klockan 15. Då det inte finns någon an-
ledning att ändra den nuvarande tidpunkten för vinutskänkningens början,
föreslår kommittén att denna utskänkning liksom nu får börja klockan 12. Samma regel bör lämpligen ,gälla utskänkningen av starköl (48 § 1 mom.
i A‘ -
tredje stycket). é fär;
Liksom i om måltidstvånget bör emellertid även i vad gäller tiden
fråga
utskänkningens början undantag i vissa fall kunna göras från de huvud-
för
‘ Att tidpunkten för spritdrycksutskänkningens början bibehålles oförändrad (klockan 12) föreslås i särskilda yttranden av herrar Hagberg (s. 380) och Utterström (s. 375).
regler kommittén nu föreslagit (klockan 15 för spritdrycker samt klockan 12 för vin och starköl). Sålunda bör vissa till spritdrycker hänförliga bland-
ningar med en alkoholstyrka av högst 22 volymprocent (= övre gränsen
för vin) kunna få serveras även före klockan 15 (48 § 1 mom. andra stycket). Det är närmast sådana slag av spritdrinkar som efter medgivande av kontrollstyrelsen må serveras utan måltidstvång som här kan komma i fråga. Däremot synes det icke lämpligt att medgiva undantag från regeln om 15-slaget även för Dessa kan i viss
lättgroggar. nämligen utsträckning
användas som ersättning för starkare spritdrycker, och syftet med huvudregeln skulle därför förfelas om jämväl lättgroggarna undantoges därifrån. Å andra sidan hör det också finnas möjlighet att i fråga om visst vin eller viss typ av vin förbjuda utskänkning före klockan 15, nämligen om vinet i fråga på grund av hög alkoholhalt eller av annan anledning finnes tjäna såsom ersättning för spritdrycker och därigenom förorsakar missförhållanden (48 § 1 mom. andra stycket). Såsom förut nämnts har kontrollstyrelsen i ett sådant fall även möjlighet att föreskriva måltidstvång. Denna åtgärd torde ofta visa sig tillräcklig.
Av samma skäl som anförts beträffande måltidstvånget torde det även i fråga om tiden för utskänkningens början vara lämpligast att den närmare innehörden av de här avsedda undantagen får i enlighet med ovan
angivna riktlinjer bestämmas av kontrollstyrelsen.
2. Särskilda frågor.
Utskänkningens avslutande.
Nuvarande ordning. Den ordinarie tidpunkten för utskänknings avslutande är i Rff bestämd till klockan 22 (5 kap. 4 § 1 mom. första stycket). Detta innebär emellertid icke att utskånkningen på alla restauranger fortgår eller får fortgå till denna tidpunkt. Tidigare kan komma till stånd a)
stängning genom beslut av utskänkningsinnehavaren själv, som icke är skyldig att
hålla öppet viss tid, b) genom överenskommelse i överlätelsekontraktet, c) genom föreskrift av länsstyrelsen i tillståndsbeviset, gällande för hel oktrojperiod eller del därav, antingen på grund av länsstyrelsens eget initiativ eller på grund av kommunalt villkor i samband med tillstyrkande av utskänkningsrättigheten* eller d) genom föreskrift av länsstyrelsen för särskilt tillfälle (5 kap. 4 § 1 mom. andra stycket).
Utskänkningstiden kan även förlängas till senare tidpunkt än klockan 22
eller, där länsstyrelsen fastställt annan tid för utskänknings avslutande, till senare tidpunkt än vad sålunda fastställts. av
Förlängning medgives länssty-
relsen och därvid gäller olika för och för-
regler stadigvarande förlängning i
längning för särskilt tillfälle.
Ansökan om stadigvarande förlängning av kan endast utskänkningstiden
‘ Se t. ex. Kungl. Maj:ts beslut den 27 september 1946 (Tidskrift för systembolagen, TfS, 1946 s. 231), vilket refererasi kap. 12 (s. 214).
av vederbörande systembolag. Över sådan ansökan skall länsstyrelsen
göras
inhämta yttranden i stad av magistrat och stadsfullmäktige samt på landet av
kommunalnämnd och kommunalfullmäktige. Härvid gäller att länsstyrel-
sen icke fir bestämma senare (men väl tidigare) tid än fullmäktige förordat. (5 kap. 4 § 1 inom. andra stycket.) Jämför kap. 12 s. 213.
Nu berörda bestämmelser har tillämpats så att den regelmässiga stängningstiden för närvarande å större restauranger i de största städerna är klockan 1 lördagar och helgdagsaftnar och klockan 24 eller 1 övriga dagar. På övriga restauranger utom folkrestauranger får utskänkningen fortgå till klockan 22.30—-0.30, medan folkrestaurangerna stänger tidigare, klockan 19-23. Beträffande större helgdagsaftnar, såsom nyårsafton och midsommarafton, samt därmed jämförliga dagar, såsom Valborgsmässoafton, medges i allmänhet I klass restauranger förlängning av utskänkningstiden i
på
samband med offentlig dans till klockan 2. I ett av de fall som senast prövats av Kungl. Majzt har ansökan om medgivande till fortsatt stadigvarande
förlängning av utskänkningstiden till klockan 24 avslagits för två restau-
ranger, enär nykterhetstillståndet i staden försämrats under de sista åren och försämringen ansågs till stor del bero på utskänkningen i dessa restauranger!
Yppas för särskilt tillfälle behov av att den normala utskänkningstiden förlänges, kan ansökan därom göras hos icke endast av sys-
länsstyrelsen
tembolaget utan även av utskänkningsinnehavaren, restauratören. I detta fall behöver fullmäktige icke höras, utan länsstyrelsen äger medge förlängningen efter att ha inhämtat yttrande av magistraten i stad och kommunalnämnden på landet. Därvid skall emellertid de för sådan för-
iakttagas grunder
längning, som må ha bestämts av fullmäktige. (5 tredje
kap. 4 § 1 mom. stycket.) Har dessa icke bestämt några sådana grunder, har länsstyrelsen ansetts vara oförhindrad att besluta i ärendet utan hörande.
fullmäktiges
I Stockholm utövar att av
poliskammaren befogenheten medge förlängning
utskänkningstiden för särskilt tillfälle.
Nykterhetskommittén har i januari 1950 inhämtat uppgifter från länssty-
relserna angående bl. a. medgivande till förlängning av utskänkningstiden.
Av dessa uppgifter framgår att förlängning för särskilt tillfälle i allmänhet ej medges längre än till klockan 1 eller 2. Detta förekommer vid fester i slutna sällskap (familjetillställningar, enskilda samkväm, fester inom klubbar och föreningar) samt även i fråga om till allmänheten vid
utskänkning
sådana speciella tillfällen som större jubiléer samt beträffande mindre och medelstora städer då föreställningar å stadens teater ges (förlängning till klockan 0.30-2). Vid fester för vissa yrkeskategorier, som av sitt
på grund
arbete inte kan börja festen förrän vid en mycket sen t. ex skåde-
tidpunkt,
spelare och stundom till klockan 3
restaurangpersonal, medges förlängning
eller 4.
Åtid då utskänkning ej år medgiven är det förbjudet att låta rusdrycker
‘
Kungl. Majzts res. den 7 oktober 1949 (TfS 1950 s. 235-238).
förtäras på utskänkningsställe (5 kap. 4 § 3 mom.). Det är sålunda icke medgivet att låta gäster sitta kvar efter utskänkningstidens slut och förtära dessförinnan serveraderusdrycker. För att bestämmelsen skall kunna efterlevas, är föreskrivet att utlämning av rusdrycker till gäst skall senast en
upphöra
halv timme före utskänkningstidens utgång (5 4 § 2 1n0m.).
kap. Länssty-
relsen kan bestämma att utlämnandet skall avslutas ännu i förhål-
tidigare
lande till Det har sålunda förekommit - då man velat be-
utskänkningen.
gränsa tillströmningen av gäster till en restaurang under de sena kvällstimmarna men velat dess — att utan
ej förbjuda öppethållande länsstyrelsen inskränkning av själva utskänkningstiden föreskrivit att utlämnande av rus-
drycker icke finge ske efter klockan 21, medan
exempelvis förtäringen finge
fortgå till klockan 23, eller att nya gäster icke finge mottagas efter visst
klockslag.
Bestämmelserna om utskänkningstider gäller icke för turist- eller trafik-
utskänkning (5 kap. 4 § 4 mom.). Beträffande turistutskänkningen medde-
lar Kungl. Majzt bestämmelser om i tillståndsbeviset (3
utskänkningstiden kap. 12 § andra stycket), och beträffande trafikutskänkningen är säringa
skilda tidsbestämmelser meddelade, utan får bestämmas
utskänkningstiden
med hänsyn till båt- och I om
tåg-, flygtider. fråga trafikutslcänlçningen gäl-
ler dock Vissa å får, un-
ordningsföreskrifter. Utskänkning passagerarfartyg
der det fartyget ligger i hamn eller vid land, sålunda ske endast till besättningen och till sådana som måltid restaura-
passagerare, intager i fartygets tionslokal (3 kap. 13 § 1 mom. andra stycket). å får
Utskänkning luftfartyg
äga rum endast under luftfärd (3 13 § 3 mom. andra
kap. stycket).
Nykterhetskommittén. Enligt Rff skall all av
utskänkning rusdrycker,
såvitt ej annat bestämts av avslutas klockan 22. Det
länsstyrelsen, synes
icke finnas någon att rubba den ordinarie för ut-
anledning på tidpunkten
skänkningens avslutande, varför samma bestämmelse i
upptagits förslaget
(48 § 2 mom. första stycket). Har emellertid för visst tillfälle
länsstyrelsen
medgivit att spritdrycker får förtäras vid eller annan
familjefest tillställning
i slutet som skall hållas å lokal där endast tillstånd att utskänka vin
sällskap,
eller vin och starköl finnes (se 52 § 2 mom. och 14, s. 288), bör ut-
kap.
skänkningen av vin, respektive vin och starköl, rimligen få under den
fortgå
tid som medgivandet till (48 § 2 mom.
spritdrycksförtäring gäller tredje stycket). Detta korresponderar med den i alkoholförsäljningsförfattningar-
na gällande principen, att rätt till utskänkning av starkare drycker inkluderar rätt till utskänkning av svagare
drycker.
Liksom för närvarande bör det finnas att efter
möjlighet prövning i varje
särskilt fall ändra den föreskrivna tiden för slut.
utskänkningens Länssty-
relsen bör vid behov kunna utsträcka alltså
utskänkningstiden, medgiva
senare tidpunkt för avslutande, liksom även, när det
utskänkningens prövas
erforderligt ur ordnings- och kunna inskränka utskänk-
nykterhetssynpunkt,
ningstiden, d. v. s. föreskriva tidigare tidpunkt för avslu-
utskänkningens
tande.
Kan behovet av än den normala beräknas bli sta-
längre utskänkningstid
göres framställning härom redan i ansökan om ut-
digvarande, lämpligen
Eventuella avvikelser i om utskänkningstiden för
skänkningstillstånd. fråga
oktrojbundna försäljningen bör nämligen liksom andra utskänknings-
den
villkor avgöras i samband med tillständsgivningen. Endast tillfälligt uppkomna behov bör i föranleda särskild framställning under oktroj-
regel perioden.
I överensstämmelse med det av nykterhetskommittén föreslagna rättig-
skall ansökan om utsträckt tid göras av restauratören och inhetssystemet
till Är det fråga om ett stadigvarande behov,
givas länsnykterhetsnämnden.
skall inhämta yttranden av fullmäktige och polis-
länsnykterhetsnämnden
samt därefter med eget utlåtande överlämna handlingarna till
myndigheten
Liksom för närvarande får bestämma senare
länsstyrelsen. länsstyrelsen ej
tid för avslutande än fullmäktige förordat. (48 § 2 mom.
utskänknings
andra Gäller det åter endast ett tillfälligt behov av utsträckt tid,
stycket.)
torde förutom endast polismyndigheten behöva hö-
länsnykterhetsnämnden
ras. Länsstyrelsen lämnar medgivande till förlängning i enlighet med de grunder fullmäktige kan ha bestämt (48 § 4 mom.).
allmänna att utfärda särskilda föreskrifter i
Länsstyrelsens befogenhet om varje utskänkningstillstånd (36 och 41 §§ i förslaget) innefattar fråga
rätt att föreskriva inskränkningar i utskänkningstiden, t. ex. att beträffande viss restaurang besluta att utskänkningen skall avslutas tidigare än klockan 22 (jfr kap. 12, s. 213 och 229). Innan detta sker, torde dock länsnykterhetsnämnden lämpligen höras. Ett beslut om tidigare stängningstid kan vara en lämplig åtgärd att neutralisera missförhällandenå Har en kommun
det att viss restaurang skall av-
uppstållt oktrojvillkoret utskänkningen på
slutas före klockan — såsom i 12 nämnts -- bun-
22, är länsstyrelsen kap.
den därav (48 § 2 mom. andra stycket). Under oktrojperioden äger emellertid att oberoende av kommunala önskemål göra de in-
länsstyrelsen skränkningar i utskänkningstiden som prövas erforderliga.
Har länsstyrelsen vid meddelande av tillstånd till utskänkning förlängt eller skall föreskrift härom i tillstånds-
begränsat utskänkningstiden, intagas
beviset (37 § första stycket). Meddelas sådana föreskrifter först sedermera under rörelsens utövande, måste särskild resolution utfärdas (48 § 3 och 4 mom. samt 41 §).
I övrigt torde nuvarande bestämmelser om utskänkningstider med undantag för förbudet mot utskänkning under högmässogudstjänst böra i sak oförändrade i Det bör emellertid framhållas att förbudet
upptagas förslaget.
mot att låta förtäras å utskänkningsställe å tid, då utskänk-
rusdrycker
icke kommer att när förtäringen sker i
ning ej är medgiven, självfallet gälla
samband med familjefest eller därmed jämförlig tillställning i slutet säll-
för vilken länsstyrelsen lämnat medgivande till förtäring av spritskap,
drycker enligt 52 § 2 mom.
‘ Jfr artikeln »Vinrättigheterna och stängningstiden» i TIS 1941 s. 139.
Förbud mot utskänkningiunder högmässogudstjänst.
Enligt 1905 års förordning angående av vin och öl var utskänk-
försäljning ning icke tillåten å sön- eller under det allmän hölls i
helgdag, gudstjänst församlingens kyrka. Redan i yttranden som avgavs till 1911 års nykterhetskommitté ansåg man flera håll bestämmelsen Man an-
på onödigt sträng. märkte bl. a. att bestämmelsen om förbud mot under
utskänkning varje gudstjänst vållat ojämnhet och svårigheter i dels med
tillämpningen, hänsyn till de olika å skilda dels med till att det
gudstjänsttiderna platser, hänsyn i samma kunde att hölles den ena sönda-
församling inträffa, gudstjänst gen på förmiddagen och den andra söndagen och dels
på eftermiddagen, med hänsyn till de i vissa
kommuner förekommande aftongudstjänsterna. 1911 års nykterhetskommitté såtillvida till de framställda an-
.tog hänsyn mårkningarna, att den föreslog att utskänkningsförbudet skulle avse endast högmässogudstjänst. Så blev också fallet i 1917 års Sedermera
förordning. intogs förbudet mot utskänkning under oförändrat i
högmässogudstjänst Rff. Gällande ordning sålunda att en del av de till 1911 års kom-
innebär i mitté framställda anmärkningarna fortfarande består.
Frågan om utskänkning av rusdrycker under torde
högmässogudstjänst icke utgöra något problem på landsbygden, eftersom i stort
landsbygden sett saknar utskänkningsställen för I städerna åter, där de
rusdrycker. allra flesta rättigheterna finns, börjar klockan 10 eller 11. Såsom
högmässan förut nämnts innebär nykterhetskommitténs att som
förslag ingen helst utskänkning av rusdrycker skall få förekomma före klockan 12 och att inga starkare -- endast —
spritdrycker vissa spritdrinkar skall få utskänkas före klockan 15. Vidare må framhållas att förhållandena även i numera
övrigt är väsentligt annorlunda än på den tid då förbud infördes.
ifrågavarande
Enligt nykterhetskommitténs mening är det med hänsyn till vad nu anförts knappast längre erforderligt att i bibehålla
försäljningsförordningen ett generellt förbud mot under Skulle
utskänkning högmässogudstjänst. särskildaåtgärder i något fall visa sig av behovet pâkallade, bör emellertid länsstyrelsen ha möjlighet att antingen på eget initiativ eller efter framställning från kommunens sida meddela sådant förbud eller föreskriva inskränkningar i 12 s. 229 och 230).
utskänkningsrätten (jfr kap.
Nykterhetskommitténs förslag innebär sålunda att frågans avgörande överflyttas till länsstyrelserna.
Frågan om förbud mot ölutskänkning under behand-
högmässogudstjänst las utförligt i kommitténs (SOU 1952: 55 s. 205).
maltdrycksbetänkande
Åldersgränsen vid utskänkning.
Utskänkning må ej äga rum till den som kan antagas ej hava fyllt 18 âr (5 kap; 8 § första stycket Rff). Enligt 1905 års
hrännvinsförsäljningsförordning fick brännvin på försäljningsställe icke utlämnas till 1911
minderårig.
års a-nmärkte att bestämmelserna angående förbud mot
nykterhetskommitté
till dittills tolkats olika. Vanligen hade emellertid
utskänkning minderåriga
ansett vid IS-års-åldern. I fråga om ut-
bolagen minderårigheten upphöra
skänkning av vin och öl (1905 års gällde lä-års-åldern såsom
förordning)
för Då det vore önskvärt att likartade bestämmelser
gräns minderårigheten.
och då kommitténs icke borde utskän-
tillämpades enligt mening rusdrycker
kas till som kunde hava fyllt 18 år, blev kom-
någon, skäligen antagas ej på
mitténs införd iv 1917 års försäljningsförordning. Att
förslag IS-års-gränsen
vid bestämdes samma sätt som motsva-
åldersgränsen utskänkningen ej på
rande i om utminuteringen, 21 år, torde bl. a. ha berott på svå-
gräns fråga
righeten vid utskånkningen att i avsaknad av varje legitimation bestämma en ålder. vara lättare att i
persons IS-års-gränsen synes nämligen tillämpa
praktiken än 21-års-gränsen.
På flera håll i landet har emellertid åldersgränsen för utskänkning höjts till 21 år. Några kan lämnas. Genom en överenskommelse
exempel härpå
mellan Systembolaget i och restauratörerna där tillämpas sålunda
Nyköping
21-års-gränsen stadens restauranger. Bestämmelsen har införts genom ett
på
tillägg till överlåtelseavtalet och har fastställts av länsstyrelsen. Beträffande folkrestaurangrörelsen i Nyköping tillämpas 21-års-gränsen alltsedan den tid då drev egen utskänkning; Systembolaget i Jönköping har
Systembolaget
i överlåtelsekontrakten med Sveriges centrala restaurangaktiebolag infört samma bestämmelse beträffande restaurangerna i staden.
För att minska fylleriet i de omyndiga åldrarna föreslog snabbutredningen (SOU 1944: 3, s. 199) att bestämmelsen om åldersgräns vid utskänkningen tills vidare skulle ändras därhän, att av ej till
utskänkning spritdrycker medgåves
person, som kunde antagas ej hava fyllt 21 år. En höjning av åldersgränsen för utskänkning av rusdrycker till 21 år hade redan vidtagits av flera systembolag och stode enligt utredningen i god överensstämmelse med höjningen av åldern för av motbok. För att hindra missbruk av vin i de
tilldelning
omyndiga åldrarna föreslog utredningen därjämte att kontrollstyrelsen skulle utfärda erforderliga restriktioner rörande vinservering åt personer i åldrarna 18--20 år.
I en till nykterhetskommittén den 3 augusti 1949 inkommen framställning föreslår Sveriges Storloge av IOGT att gällande bestämmelser ändras så att utskänkning ej må äga rum till den som ej fyllt 21 år. Förslaget motive-
ras med det tilltagande ungdomsfylleriet, vilket angives i viss mån vara re-
sultatet av ungdomens ökade restaurangvanor.
att till 21 år skulle ungdomar i
Förslaget höja åldersgränsen avstänga
åldern 18-20 år från möjligheten att förtära rusdrycker på restaurang. Dessa ungdomars restaurangvanor fär en viss belysning i kommitténs ungdomsundersökning (SOU 1951: 43, s. 170 ff.), vari redovisas uppgifter om ung-
domens spritförtäring på restauranger. Av samtliga intervjuade unga män i
åldern 17-20 är hade 6,6 % förtärt spritdrycker på restaurang under den senaste månaden. Av dessa hade närmare tredjedelen (2,1 % av samtliga) gjort det mer än en För flickorna var motsvarande tal 4,5 % och 1,3 %.
gång.
Av de ungdomar i åldern 17-20 år, som förtärt uppgav emellertid
sprit, sig
närmare en femtedel ha fått det senaste förtäringstillfället
på en restaurang. Den relativa del, som fått det senaste restaurang, är
förtäringstillfället på
betydligt större i städerna än Störst är den i storstäderna.
på landsbygden.
Eftersom städernas och framför allt storstädernas även har den
ungdom
oftast återkommande synes man böra den slutsat-
alkoholförtåringen, draga
sen att möjligheten till har stor för de varia-
restaurangförtäring betydelse
tioner i fråga om alkoholvanornas och som konstate-
omfattning utbredning,
ras mellan olika I icke mån sker också den första
ungdomsgrupper. ringa
alkoholförtäringen på restauranger. Av städernas manliga, icke absolutistiska ungdomar uppgav sig ungefär 15 % ha förtärt det första
glaset sprit
på en restaurang. Endast en mindre del av dessa hade därvid varit i
sällskap
med äldre personer. För landsbygdens unga män och för flickorna är den andel, som fått den första direkta erfarenheten av en
spritförtäring på
restaurang, något mindre.
Uppgifter finns även i undersökningsmaterialet som visar i vilken omfatt-
ning ungdomarna besöker dansrestauranger med spritdrycksservering. Det
är en större del av pojkarna än av flickorna som aldrig dansat på spritrestau-
rang. Flickorna deltager också genomsnittligt något oftare än pojkarna i
restaurangdansen. 24 % av pojkarna och 31 % av flickorna i åldern 17--20
år hade någon gång deltagit i restaurangdans. Av hela antalet intervjuade
ungdomar i dessa åldrar hade emellertid endast 3,4 % av pojkarna och 5,1 % av flickorna dansat på spritrestaurang under den senaste månaden. Procentsiffrorna angiver genomsnittet för hela riket. I storstäderna hade av pojkarna 4,3 % och av flickorna 8,9 % dansat minst en gång på spritrestau-
° rang senaste månaden.
Spritförtäring på restaurang och dans på spritrestaurang är däremot, enligt vad undersökningen visar, väsentligt vanligare bland personer i åld-
rarna 21-26 år än bland de närmast yngre årsklasserna.
Snabbutredningen ansåg sig med ledning av sitt material böra draga den
slutsatsen, att den ökning av ungdomsfylleriet, som ägde rum under krigsåren, till stor del hade sin bakgrund i en ökning av ungdomarnas restau-
rangförtäring.
Nykterhetskommittén har kunnat konstatera att ökningen av ungdomsfylleriet har fortsatt efter andra världskriget. Även utskänkningssiffrorna har undergått en fortsatt stegring. I och för sig synes det därför föreligga skäl att antaga, att det av snabbutredningen påvisade sambandet äger giltig-
het även för utvecklingen efter kriget. Nykterhetskommittén har för de första efterkrigsåren snabbutredningens siffror över de av de kompletterat anhållna fylleristerna berusningskällorna och har därvid kunnat uppgivna
konstatera att någon förändring av de olika berusningskällornas andelar av
inte kan utläsas av dessa siffror.1 Den ökade betydelse, som ut-
fylleriet
skänkningen även i detta avseende fick under krigsåren, har den alltså bibehållit.
1 Del VII (SOU 1952:55) sid. 77.
Kommittén har även sökt bearbeta fyllerisiffrorna för olika orter på sådant sätt, att man skulle få ett svar på frågan om fyllerisiffrorna för olika år i de orter, där inte medges till personer under 21 år, visat
utskänkning
särdrag vid en jämförelse med motsvarande siffror för andra orter. Det tillgängliga materialet visade sig emellertid ytterst svårbedömbart och kommittén har därför inte ansett sig kunna draga några slutsatser av den verk-
ställda bearbetningen. Nykterhetskommittén har alltså vid sina överväganden i frågan om ålders-
gränsen för utskänkning kunnat konstatera att restaurangförtäringen dels spelar en icke oväsentlig roll, när det gäller de ungas tillvänjning till alkoholförtäring, dels har viss betydelse såsom berusningskälla för unga fyllerister.
Det framgår emellertid också av kommitténs undersökningar att ungdomen i åldrarna 18--20 år icke förtär spritdrycker på restaurang i sådan omfattning, att denna förtäring för det stora flertalet kan betecknas som ett större problem. Kommittén anser därför att man utan fara kan avvakta erfarenheter av det föreslagna utminuteringssystemet, innan man tar ställning till frågan om åldersgränsen vid utskänkningen. Ett skäl emot en höj-
ning av åldersgränsen utgör för övrigt den förut nämnda vanskligheten att
avgöra om en person är över eller under 21 år. En generell 21-års-gräns skulle därför bli svårare att tillämpa i praktiken än den nuvarande gränsen.
Nykterhetskommittén vill sålunda föreslå att den nuvarande IS-års-gräusen tills vidare bibehålles (50 § första stycket). Den av kommittén föreslagna befogenheten för länsstyrelsen att ingripa med inskränkande föreskrifter mot missförhållanden på viss restaurang ger emellertid möjlighet att i särskilda fall föreskriva höjd utskänkningsålder, när detta prövas erforderligt med hänsyn till ordning och nykterhet. Denna befogenhet bör endast tillkomma länsstyrelsen; kommunerna bör lika litet som nu kunna upp-
ställa villkor om höjd utskänkningsålder (jfr kap. 12).
Förbud mot utskänkning till alkoholmissbrukare och till person som är berörd
”
av alkoholhaltiga drycker.
Utskänkning mâ ej äga rum till den som veterligen missbrukar starka drycker eller är synbarligen berörd därav (5 kap. 8 § andra stycket Rff). Det har förekommit att systembolag med åberopande av denna bestämmelse
från av rusdrycker på utskänkningsställe, s. k. restauavstängt person inköp
Detta har skett i form av ett meddelande från bolaget till den
rangförbud.
enskilde konsumenten, »att utskänkning av rusdrycker tills vidare icke må äga rum till Eder» jämte hänvisning till 5 kap. 8 § Rff.
Det har emellertid ansetts att Systembolag icke ens beträffande missbrukare i äger meddela föreskrift innefattande förbud mot ut-
egentlig mening
skänkning av till vederbörande, enär varje grund till en sådan
rusdrycker
saknas i Rff. Kontrollstyrelsen har givit uttryck för den nu redo-
befogenhet
visade i en skrivelse av den 23 maj 1946, vari styrelsen erin-
uppfattningen
17-512362
rat om att det i 5 kap. 8 § Rff stadgade förbudet mot utskänkning till den, som veterligen missbrukar starka drycker, riktar sig endast till de personer, som handhar utskänkningen, d. v. s. till vederbörande restauratörer och deras Kontrollstyrelsen har vidare i ett fall till systembolag åter-
personal.‘
förvisat ärende rörande klagomål över bolagets beslut att meddela restaurangförbud. Styrelsen fann i ärendet att bolaget väl ägt underrätta veder-
börande restauratör, att ifrågavarande person enligt bolagets mening gjort
till sådant missbruk av starka drycker, som enligt 5 kap. 8 §
sig skyldig
Rff hinder för men att bolaget däremot icke haft befo-
utgör utskänkning,
att, sätt som skett, meddela föreskrift om förbud mot utskänk-
genhet på
ning till personen i fråga?
Däremot har systembolag rätt att meddela de innehavare av utskänkningsställen, som närmast kan komma i fråga, att viss person missbrukar starka
Detta innebär intet bindande förbud för att medgiva ut-
drycker. säljaren
till den som avses med meddelandet utan utgör endast en upp-
skänkning
och ett råd till En sådan upplysning har dock den verkan
lysning säljaren.
att restauratören, för den händelse han likväl tillåter utskänkning till den sålunda och ställes till ansvar för överträdelse av förbudet i 5 kap.
utpekade
8 §, icke kan att det icke var veterligt för honom att perso-
göra gällande,
nen i fråga var alkoholmissbrukare.
3 § det nykterhetsnämnd särskilt att söka
Enligt alkoholistlagen åligger och motverka och dryckenskap genom upplysningar, förebygga onykterhet råd och till systembolag och andra försäljare av alkoholhaltiga anvisningar
eller därför. Det har förekommit att även nykter-
drycker ersättningsmedel hetsnämnder meddelat restaurangförbud. Kommunala nykterhetsnämnder
och har emellertid lika litet som systembolag nå-
länsnykterhetsnämnder
att av till viss missbru-
gon befogenhet förbjuda utskänkning rusdrycker
kare. visserligen en sådan rätt
Rusdryckslagstiftningsrevisionen föreslog
för men detta icke i till
länsnykterhetsnämnd3 förslag upptogs propositionen På av i 3 § alkoholistlagen har nykterhetsriksdagenx* grund stadgandet
nämnd lämnat ortens av upplysning om
försäljare alkoholhaltiga drycker
missbrukare. En sådan hänvändelse från nykterhetsnämnd till exempelvis en restauratör har då formen av en eller ett råd att icke
vanligen begäran
tillåta till viss missbrukare. En sådan framställning
utskänkning namngiven
kan i leda till av vederbörande från ut-
praktiken _en faktisk avstängning
ehuru varken eller länsstyrelsen formellt
skänkning, nykterhetsnämnden
sett är att fatta ett Det föreligger ingen besvärs-
befogad avstängningsbeslutå
i om beslut att sådan framställning som
rätt fråga nykterhetsnämnds göra
vilket med att nämnden icke har befogenhet att här avses, sammanhänger
för restauratör bindande beslut utan endast att ge råd och anvismeddela
ningar.“
l TfS 1947 s. 42. ‘ beslut den 24 maj 1947 (TfS 1947 sid. 125).
Kontrollstyrelsens 3 SOU 1934: 39 s. 376. ‘ nr 207/1938 s. 46.
Prop. 5 Jfr Regeringsrättens utslag den 15 oktober 1942 (TiS 1943 s. 46 och 47). ° Se Tidskrift för nykterhetsnämnderna 1947 s. 55-57.
Systembolagens befattning med frågor angående missbrukare kommer enligt nykterhetskommitténs förslag att i huvudsak bortfalla. Dessa uppgifter skall i stället ankomma på de offentliga nykterhetsvårdsorganen. Att
ge dessa organ rätt att förbjuda en restauratör att utskänka rusdrycker till viss missbrukare synes ej lämpligt. I en stad med flera utskänkningsställen och bred publik skulle ett sådant förbud få ett mycket begränsat värde. Det kan självfallet inte komma i fråga att införa legitimering på restaurangerna.
Någon ändring i fråga om nykterhetsvårdsorganens möjlighet att förhindra
utskänkning av rusdrycker till missbrukare synes sålunda icke böra göras. Enligt den ordning som för närvarande gäller och som kommittén föreslår skall gälla i fortsättningen utsätter sig en restauratör för straffansvar om han låter utskänka rusdrycker till person, som veterligen är missbrukare.
På grund av vad nu sagts har nykterhetskommittén i sitt förslag (50 § andra stycket) upptagit bestämmelser som i sak överensstämmer med nuvarande stadganden i 5 kap. 8 § andra stycket. En viss formell jämkning har emellertid gjorts. Berusningskällan är i 5 kap. 8 § angiven med uttrycket »starka drycker». Detta uttryck har ansetts omfatta ej blott rusdrycker utan alla alkoholdrycker. För att skapa större klarhet på denna punkt synes det lämpligt att »starka drycker» utbytes mot den i motsvarande bestäm-
melse i Pff (22 § 1 mom.) använda beteckningen »alkoholhaltiga drycker»,
som bättre får anses ge uttryck för vad som åsyftas. Denna beteckning användes även i förslaget till ölförsäljningsförordning (42 § 1 mom.).
Länsstyrelsens uppgift att ingripa vid missförhållanden.
I kap. 12 (s. 228 ff.) har kommittén behandlat länsstyrelsens befogen-
heter att föreskriva villkor och inskränkningar i fråga om utskänkningen pä visst utskänkningsställe. Enligt förslaget har länsstyrelsen en mycket vid-
sträckt befogenhet att ingripa med sådana speciella restriktioner. Vid meddelande av tillstånd äger länsstyrelsen sålunda utfärda de särskilda före? skrifter som prövas erforderliga (36 §).
För rätt att ingripa under tillståndstid fordras däremot att miss-
löpande
förhållanden yppats (41 §). Länsstyrelsens möjlighet att ingripa på de restauranger, där sådana missförhållanden uppstår, torde få väsentligt ökad
betydelse, om kommitténs förslag till förenklade utskänkningsrestriktioner genomföres. Härvid torde kvantitetsbegränsningarnas slopande föranleda den största uppmärksamheten från övervakningsmyndigheternas sida. Läns-
styrelsen bör emellertid, där rättelse i annan ordning ej kunnat vinnas, ej,
blott kunna fastställa kvantitetsbegränsningar utan även skärpa övriga re-
striktioner eller införa nya sådana. Länsstyrelsen bör sålunda beträffande
viss restaurang kunna begränsa brännvinsransonen exempelvis till 5 cl eller
föreskriva maximering även för andra drycker än brännvin, föreskriva
måltidstvång även för spritdrinkar, lättgroggar, vin och starköl, bestämma senare tid för spritdrycksutskänkningens början än klockan 15 eller senare
tid för vin- och starkölsutskänkningens än klockan 12, förordna om
början
än klockan 22 eller höja utskänkningsåldern till exemtidigare stängningstid 21 år. Leder detta ej till åsyftat resultat eller är missförhâllandena
pelvis
av karaktär, bör utskänkningstillståndet återkallas) Under löpande
allvarlig
bör emellertid kunna ingripa endast vid konsta-
oktrojperiod länsstyrelsen
terat missbruk; några förhandsingripanden, när missbruk kan befaras, bör
ej företagas.
B. och dricksponningfrågan.
Utskänkningskontrollen
i Nuvarande ordning.
Enligt 7_ kap. 17 § Rff åligger det länsstyrelsen att övervaka förordningens efterlevnad. Vederbörande och kommunalnämnd skall även
polismyndighet
tillse iakttages samt att de i Rff meddelade
att ordning på försäljningsställe
föreskrifterna noga efterföljes. Dessa allmänna övervakningsbestämmelser
gäller all försäljning av rusdrycker.
Erfarenheten har ansetts visa att det icke är möjligt att utan särskild kontroll de bestämmelser, som i intresse medde-
upprätthålla nykterhetens
lats beträffande I Rff finns inga bestämmelser om någon
utskänkningen.
sådan kontroll. har emellertid med stöd av 3 kap. 15 §
Kontrollstyrelsen
tredje stycket Rff senast i cirkulär nr 5/1949 föreskrivit, att avtal angående överlåtelse av rätt till utskänkning skall innehålla bl. a., att Systembolaget de bolaget finner erforderliga för kontroll över
äger vidtaga kontrollåtgärder
restauratörens handhavande av utskänkningen och över att restauratören sina Rff och avtalet. Avtal angående överlåtelse
fullgör förpliktelser enligt
skall enligt detta cirkulär innehålla närmare uppgifter om av utskänkning de som äger vidtaga, därest utskänkningen hand-
påföljder, Systembolaget
haves ett ur eller nykterhetssynpunkt icke tillfredsställande
på ordnings-
sätt eller därest restauratören mot bestämmelserna i avtalet eller ej
bryter
ställer av i ordning meddelade föreskrifter till
sig Systembolaget behörig
efterrättelse. Kontrollen utövas dels egna tjänstemän, dels ge-
genom systembolagens
nom särskilda de s. k. för närvarande fem
organ, kontrolldelegationerna, områdesindelning m. m. se redogörelse på s. 67 ovan, stycken. Angående
varav bl. a. inte är verksam i Norrland
framgår att någon kontrolldelegation
med för verksamhetsområde. Delegationerna består
undantag Gävlebolagets
av för och restauratörerna samt en opartisk
representanter systembolagen
ordförande. Kontrollen utövas dels genom heltidsanställda kontrollörer (för närvarande 8) dels extra kontrollörer, vilka bedriver sin verksamhet genom
som bisyssla.
Kontrollörernas över utövas dels vid besök såsom
tillsyn utskänkningen
restaurangerna och dels genom granskning av restaurangernas
gäster på
tekniska Vid besök som gäster får kontrollörerna icke kontrollanordningar. som utgör eller kan tydas som någon form av provo-
vidtaga någon åtgärd
fi__..:____ ‘ ‘ Herr Utterström har avgivit särskilt yttrande i denna fråga (s. 375).
kation. Över de iakttagelser kontrollör gör vid sina inspektioner har han att avgiva rapport, varefter delegationen har att avgöra vilken åtgärd som skall vidtagas. Har grundad anledning till anmärkning förekommit, får rättighetsinnehavaren del därav för undersökning och yttrande. Om godtagbar förklaring lämnas, förfaller anmärkningen. Detsamma gäller om konstaterade fel befinnes vara bagatellartade eller beroende på en tillfällighet. Om delegationen däremot beträffande viss restaurang anser felens art eller frekvens
slapphet i restaurangledningens tillsyn över uttyda på anmärkningsvärd skänkningsföreskrifternas efterlevnad, vänder sig delegationen till rättig-
hetsinnehavaren med en i regel allmänt hållen uppmaning att öva bättre tillsyn över utskänkningen. stundom kan omständigheterna ge delegationen anledning att påpeka lämpligheten av en rationalisering av restaurangens eget kontrollsystem, förstärkning av hovmâstarpersonalen eller dylikt. I svårare fall* kan delegationen göra anmälan till vederbörande systembolag.
Delegationen har endast till uppgift att tillse, hur rättighetsinnehavarna
fullgör sina skyldigheter. Delegationen äger däremot icke befogenbet att pröva,
huruvida någon åtgärd mot de i restaurangföretaget anställda kan vara på-
kallad. Prövningen av dylika frågor tillkommer uteslutande rättighetsinnehavaren i hans egenskap av arbetsgivare. Delegationerna har enligt uppgift
i vissa fall funnit anledning att särskilt framhålla, att restaurangledningen bör inrikta sig på att genom fortlöpande kontroll förekomma att fel begås av personalen men däremot icke gå för hårt till rätta med den servitör eller servitris, som i ett eller annat fall befunnits ha begått ett fel.‘
Till belysning av omfattningen av kontrollörernas arbete kan anföras, att kontrollörerna vid Stockholmsdistriktets kontrolldelegation under år 1947
gjorde inalles 1561 inspektionsbesök, varvid 166 anmärkningsanledningar
konstaterades vid 84 besök. Anmärkningarna fördelade med hänsyn till
sig sin art och de olika bolagens detaljhandelsområden på följande sätt.
Stockholm Gävle Västerås Uppsala
Enstaka fall av onykterhet . . . . . . . . . . . . . . . . 14 5 - -
Servering till berörd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 9 3 - --
Medförande av rusdryeker från restaurang. . 3 -- - -
Förtärlng av medförde . . . . . . . .. 5 - —— —
rusdrycker
överträdelse av ransoneringsbestämmelserna. 52 8 b 5
. . . . . . . . . . 1 — — -
Servering efter utskänknlngsttden
Utskéinkning utan samband med måltid..., 28 4 4 12
4 — — —
För många lättgroggar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3 — —— -
Diverse anledningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
119 20 10 17
Vid sidan av den ovan beskrivna utövar system-
kontrollorganisationen bolagen också en viss kontroll över ordningen på folkrestaurangerna genom ordningsvakter som avlönas av bolagen. Frågan om serveringspersonalens avlöningsform torde ha ett visst sam-
band med frågan on1 kontrollen över utskänkningen. Några bestämmelser
1 Se iövrigt artikel i TfS 1946 s. 77-80.
om avlöningsformen finns emellertid inte, vare sig i författningarna eller
i överlåtelsekontrakten. Regelmässigt avlönas serveringspersonalen med ser-
visavgift (drickspengar) som betalas av gästerna. Servisavgiften uppgår vid spritrestauranger till minst 10 % av serveringsnotans belopp, men det torde vara tämligen vanligt att summan avrundas uppåt. Enligt uppgift av Sveriges arbetsgivareförening för hotell och restauranger har avtalsmässigt fast-
ställts att personalen är berättigad att i servisavgift erhålla 10 % å de serverade varornas försäljningssummaå Arbetsgivaren garanterar emellertid att en viss minimisumma per tidsperiod inflyter och är skyldig att vid behov betala skillnaden mellan 10 % av omsättningen och den garanterade summan. Personalen redovisar varje dag till restaurangen 10 % av omsättningssumman och får i stället motsvarande belopp utbetalt två gånger i månaden. Drickspengar, som överskjuter 10 % av omsättningen, inlevereras inte till restaurangen utan behâlles av den serverande. Vid vissa restauranger, t. ex. vid restaurangvagnarna, utsättes serveringsavgiften, râknad efter 10 %, direkt på notorna.
Ändringsförslag.
hotell- och har den 4 december 1947
Sverges restaurangpersonals förbund riktat en framställning till nykterhetskommittén angående bl. a. kontroll-
delegationernas arbete. Förbundet anför bl. a.
Den form av kontroll, som för närvarande utövas av och genom kontrollmyndigheterna och under .dessa fungerande kontrolldelegationer, synes vara mycket olämplig och av rättskränkande slag. När kontrollen försiggår på det sättet att enskilda personer, utsedda av vederbörande myndighets kontrollorganisation,__i hemlighet utövar spritspionage genom enskilda som gäster camouflerade personer, som sitta på restauranger och övervaka att ransoneringsbestämmelserna efterleves, så har detta kontrollsystem utvecklat sig i en form och på ett sätt, som står i stark motsats till det allmänna rättsmedvetandet. När spioneriet tar sådana former som en hemlig övervakning under skyddande förklädnad, som det nuvarande spritspionaget utgör, har man helt övergått till en_ kontrollform, som har stor likhet med de undersökningar, som den s. k. Säkerhetspolisen under krigstiden praktiserade och som väckte så ont blod. När vidare detta spionerisystem utvecklats därhän, att kontrollanten-spionen rapporterar subjektivt uppfattade s. k. överträdelser till chefen för kontrolldelegationen utan att den eventuellt felande är i tillfälle försvara eller yttra sig, har härigenom saken övergått till en form, där vederbörande påbördas ett brott utan att ha möjlighet till försvar. Och än mer. När kontrollanten-spionens anmälan leder till att den försvarslöse genom egenmäktig åtgärd från sin chefs sida =varnas eller t. o. m. avskedas, då har” ett
där rena sätts — — — rättssystem införts, godtycket i högsätet. Frågan går ej till domstol utan det tillämpas ett privat summariskt ›rättsförfarande» och vederbörligt bestraffande utan dom (varning eller avsked). Detta privata straffsystem strider mot de mest elementära rättsgrundsatser som sedan sekler tillbaka tilllämpats i alla rättsstater.
‘ Se härom första kammarens allmänna beredningsutskott, utlåtande nr 10 vid 1951 års riksdag.
Förbundet sammanfattar sin ståndpunkt på följande sätt.
Förbundet anser att formen och sättet för myndigheternas kontroll för ransoneringens efterlevande är i hög grad förkastlig och rättskränkande. Det nuvaran-de kontrollsystemet i form av hemligt spritspionage medför ett åsidosättande av den urgamla rätten för en åklagad till försvar inför laga forum och en kränkning av rättsregeln att ingen skall dömas ohörd. Den hemliga spritkontrollen är en skamfläck för vår rättskultur. Såväl med hänsyn till den individuella friheten, som från samhällelig rättssynpunkt bör den omedelbart upphävas. Serveringspersonalen bör åtnjuta .den rätt och det lagskydd, som övriga medborgare åtnjuta. Sådan undantagsrättskipning för Serveringspersonal, som spritspionaget medfört, står i strid mot allmän lag och rättsmedvetandet.
Snabbutredningen (SOU 1944: 3, s. 218) erinrade om att det för när-
varande tillämpade avlöningssystemet, enligt vilket den i restaurangrörelsen arbetande serveringspersonalen åtnjuter betalning för utfört arbete i form
av drickspenningar, onekligen vore ägnat att motverka intresset hos denna
personal för ett strikt iakttagande av gällande utskänkningsföreskrifter. En-
ligt utredningen skulle ett sålunda ändrat avlöningssystem för denna personal att drickspenningarna bortfölle vara av betydande värde ur den nu angivna synpunkten. Dârest ett tillfredsställande resultat ej kunde ernås på
de fria förhandlingarnas väg i löneavtalets form, ansåg utredningen det böra
övervägas huruvida icke genom lagstiftningen borde föreskrivas att den anställda serveringspersonalen skulle åtnjuta fast lön för utfört arbete.
i
Utredningen framhöll vidare.
Skall en nöjaktig ordning komma till stånd å utskänkningsställena, är det erforderligt att den där arbetande personalen, i första hand hovmästare, övrig serveringspersonal och vaktbetjuäning, härvid lojalt lämnar sin medverkan. Detta kan hittills, såsom framgår av kontrolldelegationernas material, ej sägas överallt ha skett. Att den i utskänkningsrörelsen arbetande personalen i sin verksamhet noggrant iakttager gällande föreskrifter för utskänkningens handhavande utgör en grundläggande förutsättning för att kraven på nykterhet och ordning skola tillfredsställande kunna upprätthållas inom denna rörelse. Utredningen förutsätter, att ekonomiska hänsyn icke få hindra, att hovmästare, serveringspersonal, ordningsvakter och övrig vaktbetjäning anställas till erforderligt antal för upprätthållande av nykterhet och ordning.
Vid 1951 års riksdag föreslogs i motion (I: 167) av herrar K. Persson och
T. Bengtsson en utredning angående drickspenningssystemets avskaffande
på hotell och restauranger. Motionärerna anförde som stöd för sitt förslag
bl. a. att drickspenningssystemet motverkade samhällets nykterhetssträ-
vanden.
Första kannnarens allmänna beredningsutskott inhämtade yttranden i
ärendet från vissa arbetsmarknadsorganisationer. Av remissyttrandena framgick bl. a., att drickspenningssystemet numera praktiskt taget avskaf-
fats såsom avlöningsform vid hotellen. Beträffande restaurangerna kvarstår systemet, men vissa bestämda grundlinjer har utformats gemensamt av or-
ganisationerna på arbetsgivar- och personalsidan. Sveriges arbetsgivareförening för hotell och restauranger, med vilken Aktiebolaget trafikrestauranger instämde, anförde bl. a. följande.
Motionärerna synas utgå från att drickspenningssystemet framför allt skulle komma till tillämpning, då det gällde för allmänheten att förskaffa sig större spritransoner än de i lag medgivna. Även om tendenser i sådan riktning kunnat konstateras måste dock framhållas, att sådan överträdelse av ransoneringsbestämmelserna endast förekommer — de s. k.
i mycket ringa omfattning och de organ
- som tillsatts avv de allmänna kontrolldelegationerna systembolagen, restaurangbolagen och de enskilda restauratörsammanslutningarna övervaka energiskt att sådana missbruk beivras. De från dessa delegationer inlämnade rapporterna utvisa att överransonering endast i undantagsfall kunnat konstateras. Men även om drickspenningssystemet skulle kunna avskaffas, vilket i praktiken näppeligen kan genomföras, torde något effektivt medel icke kunna skapas, som förhindrar gäster att lämna serveringspersonalen särskilda gottgörelser och icke heller någon garanti vinnas för att serveringspersonalen icke mottager dessa avgift-er. En bestämmelse som icke står i samklang med allmänhetens nättsuppfattning har föga utsikt att vinna tillämpning i praktiken, även om denna bestämmelse skulle utfärdas i form av lagliga föreskrifter.
Såsom framgår av ovanstående ha yrkets organisationer under de senaste två decennierna verkat reformerande i dessa frågor, och någon ytterligare förändring torde knappast i praktiken kunna åstadkommas med mindre dessa organisationer lyckas genomföra rationella ändringar. Det torde därför böra helt överlämnas till dessa sammanslutningar att fortsätta detta arbete. Föreningen är av den bestämda uppfattningen, att drickspenningssystemets avskaffande icke kan komma till stånd genom lagliga bestämmelser.
Sverges hotell- och restaurangpersonals yttrade bl. a.
förbund
Att nykterhetssträvandena skulle gagnas genom förbjudandet av drickspengar vill förbundet starkt ifrågasätta. Därest detta system eventuellt skulle förbjudas och serveringspersonalen erhålla en kontant månadslön av arbetsgivaren, samt nuvarande utskänkningsbest-ämmelser fortfara att gälla, tror förbundet att verklig fara förelåge för bestämmelsens efterlevnad. Det är emellertid oriktigt att tro, att serveringspersonalen på grund av rikligt »signalerade drickspengar» från vissa gästers sida skulle åsidosätta de förordningar som äro utfärdade och dessutom riskera sina anställningar.
Även Landsorganisationen i Sverige avstyrkte motionen under anförande,
att frågan icke borde bli föremål för lagstiftningsâtgärder.
Utskottet konstaterade i sitt utlåtande (nr 10) att delade meningar rådde om som vid hotell och restauranger.
drickspenningssystemet avlöningsform
Huruvida motionärerna hade rätt i sin förmodan att en övervägande opinion ansåge att det är en icke önskvärd företeelse, undandroge sig utskottets bedömande. Enligt utskottets mening borde det icke vara omöjligt att åstadkomma en av drickspenningsfrågan också då det gällde restau-
lösning
rangerna. Utskottet delade emellertid den mening, som kommit till uttryck i remissvaren, att det närmast ankomme på hotell- och restaurangnäringens organisationer att fortsätta reformarbetet på berörda område. Utskottet hemställde att motionen icke måtte till första kammarens åtgärd för-
någon
anleda. Reservation anfördes av herr Englund och motionären herr K. Persson, som framhöll bl. a. att man, då det restaurangerna, hade att
gällde
räkna med ogynnsamma på an-
drickspenningssystemets återverkningar strängningarna att pressa dryckessederna tillbaka.
Kammaren avslog motionen.
Nykterhetskommittén.
Det system för kontroll av utskänkningsbestämmelsernas tillämpning som
för närvarande användes har ~— som bl. a. framgår av personalförbundets framställning —- hlivit utsatt för stark kritik. I tidningspressen har gång efter annan kritiska röster låtit höra i
sig.
Kritiken av.kontrolldelegationernas verksamhet synes emellertid ha skjutit betänkligt över målet. Kommittén kan icke ansluta sig till de uttalanden som göres i personalförbundets framställning. Det har icke kunnat visas att kontrollen i allmänhet skulle ha utövats på ett olämpligt sätt. Men det är å andra sidan önskvärt att den motsättning mellan servitörkåren och kontrollorganen, som existerar, i görligaste mån bringas att upp-
otvivelaktigt
höra.
En i diskussionen om restaurangkontrollen synes emellertid
avspänning
automatiskt åstadkommas genom att kvantitetsbegränsningarna slopas. Härigenom torde behovet av kontroll bli väsentligt mindre än nu. Måltidstvångets iakttagande är föremål för allmän insyn och detsamma gäller den allmänna ordningen på restaurangerna. Det tryck som kommer att utövas på den medgivna hrännvinskvantiteten torde bli mindre än det som för närvarande inriktas av totalkvantiteten. Såsom tidigare idetta kapitel fram-
på utökning
hållits, lägger den ökade friheten i fråga om utskänkningen ett större ansvar på den enskilde restauratören. Han riskerar att särskilda restriktioner föreskrives, om inte Det i hans
ordningen upprätthålles. ligger uppenbarligen
intresse att kontrollera utskänkningens handhavande, så att dylika ingri-
undvikes.
panden Det torde även i fortsättningen bli nödvändigt med särskild övervakning av
utskänkningen på restaurangerna utöver den som sker genom polismyndigheternas försorg. I vilken utsträckning detta behöver förekomma år svårt att på förhand avgöra. Det övervakande organet blir enligt kommitténs huvudalternativ länsnykterhetsnämnden. I vilka former kontrollen bör utövas, synes icke behöva bestämmas i förväg utan kan överlämnas till de olika nämndernas avgörande med hänsyn till Det är möjligt
omständigheterna. att det på vissa orter kan anses lämpligt att kontrolldelegationer tillsättes
även i fortsättningen. I andra fall kan .kanske kontrollen utövas av länsnykterhetsnämndernas personal eller .med hjälp av deltidsanställda kontrollörer. Heltidsanställd personal torde knappast bligerforderlig annat än i storstäderna. Det bör tillfogas att enligt kommitténs förslag även Ölhandeln skall kontrolleras av länsnykterhetsnämnderna. Båda övervakningsuppgifterna har beaktats när det att beräkna nämndernas anslagsbehov. Om alterna-
gällt
tivet väljes, inträder Systembolaget- i stället för länsnykterhets-
med länsbolag nämnden som för rusdrycksutskänkningen. Även i detta fall
kontrollorgan
synes frågan om kontrollens praktiska utformning böra överlämnas åt till-
I författningsförslaget upptages endast bestämmelser om vilka
lämpningen.
organ som skall utöva kontroll över rusdrycksförsäljningen i allmänhet, varjämte vissa bestämmelser meddelas rörande restauratörernas bokföring (57 §). Se härom kap. 11 s. 208.
En särskild fråga gäller ordningsvakterna, som nu är anställda av system-
bolagen men som tjänstgör vid restaurangbolagens folkrestauranger. Enligt kommitténs mening bör ordningsvakterna, i den mån de anses erforderliga, övertagas av restaurangbolagen. Några nackdelar av en sådan omläggning synes icke behöva befaras. Då både utminuteringsbolaget (systembolagen)
och restaurangbolagen är allmänna bolag, har en huvudsakligen
överföring
betydelse ur redovisningssynpunkt. Kostnaderna för det allmänna blir desamma. Men just ur redovisningssynpunkt är det mest naturligt att kostna-
naderna påföres restaurangbolagen. Ordningsvakterna skall ju hjälpa till att upprätthålla ordningen, inte kontrollera att ordningen upprätthålles. Som bl. a. snabbutredningen tidigare framhållit, har drickspenningssyste-
met ett visst sammanhang med frågan om utskänkningskontrollen. Man måste utgå ifrån att drickspengarna kan vara ett incitament till överträdelser av restriktionerna. Det kan ifrågasättas om inte personalens intresse av dricks-
pengar i realiteten innebär ett viktigare avsteg från principen om avkoppling
av det enskilda vinstintresset i rusdryckshandeln än den återstod av restauratörernas vinstintresse som finns kvar efter den nedskrivning av vinstkvantiteterna som pågått sedan 1938.
Under år 1950 torde det belopp som erlagts i drickspengar på rusdrycker
ha uppgått till omkring 20 milj. kr. (totala utskänkningsbeloppet var 175,9
milj. kr) medan restauratörernas och de allmänna restaurangbolagens sam-
manlagda vinst på rusdrycksutskänkningen utgjorde 19,3 milj. kr. Den
senare summan minskar för varje år, medan drickspenningbeloppet ökar
när priserna stiger eller omsättningen växer?
Det måste för betraktas som i grad irrationellt att serverings-
övrigt hög
personalens inkomster blir beroende av spritskatternas storlek. Förhållandet mellan arbetsprestation och inkomst blir också mycket växlande.”
På en viktig punkt kommer emellertid drickspenningfrågan att få minskad betydelse, om kommitténs förslag genomföres. Genom att centiliterrestriktionerna i huvudsak avskaffas, försvinner den bestämmelse som torde vara lättast att överträda och där följaktligen drickspengarnas storlek kan tänkas
ha större betydelse än eljest. Trots detta torde drickspenningssystemet även
i framtiden vara förenat med vissa nackdelar ur nykterhetssynpunkt.
Det är emellertid uppenbart att även andra synpunkter kan läggas på dricks-
penningfrågan. För den av vederbörande organisationer hävdade uppfattningen, att serveringspersonalens avlöningsform inte bör göras till föremål för lagstiftning, kan vägande skäl anföras. Såsom beredningsutskottet fram-
höll när frågan behandlades av 1951 års riksdag, torde det inte vara omöjligt att träffa en överenskommelse som skulle kunna lösa problemet eller åtminstone begränsa- dess räckvidd. Kommittén förutsätter att arbetsmarknadens parter har uppmärksamheten riktad på detta.
‘ TfS 1951 s. 118.
* Jfr diskussionsinléigget »Drickspezigar på spritskatt. Allmänheten får betala spritskattema till 110 procentl: i TIS 1947 s. 199.
14. och
Kap. Förtärings- förvaringsförbuden
samt därifrån
undantag
Gällande bestämmelser
Rff må icke äga rum utan särskilt tillstånd. Tillstånd
Enligt utskänkning
kan avse av .såväl som vin eller endast vin. Har
utskänkning spritdrycker
tillstånd erhållits att utskänka endast vin, är det förbjudet att låta sprit-
eller därför förtâras å Ej hel-
drycker ersättningsmedel utskänkningsstâllet.
ler får förvaras eller eljest på sådant
spritdrycker på utskänkningsstället
sätt, att gästerna äger tillgång till desamma. Det är även förbjudet för gäst
att å sådant utskånkningsställe förtära spritdrycker eller ersättningsmedel
därför (5 kap. 5 §).
Till grund för dessa bestämmelser, de s. k. förtärings- och förvaringsför-
huden, att ett utskânkningsställe förtäring icke skall få ligger principen, på
ske av alkoholstarkare än sådana som får utskânkas där. Denna
drycker
princip är genomförd även i Pff (22 § 4 mom.) och Aff (13 §). Det är sålunda förbjudet att dricka och att förvara spritdrycker eller vin på ett utskänk-
ningsställe där utskänkning av pilsnerdricka idkas utan samband med ut-
skänkning av Vidare är förtäring och förvaring av såväl rus-
rusdrycker.
drycker som pi1snerdrickaf6rbjuden i lokal, där utskänkning av alkoholfria
drycker idkas utan samband med utskänkning av alkoholhaltiga drycker,
liksom utomhus inom område, som är särskilt iordningställt för bedrivande
av utskänkning av alkoholfria drycker?
Till i Rff :s har hänförts lokal, för vilken till-
utskänkningsställe mening
stånd till av och som vid besiktning blivit
utskänkning rusdrycker gäller godkänd för sådan utskänkning.
Förtärings- och förvaringsförbuden förlorar icke sin tillämplighet däri-
genom att ifrågakommande lokaler hålles stängda för allmänheten och upplåtes endast åt slutna Detta framgår av ett utslag av Högsta dom-
sällskap.
stolen den 7 1938,“ varigenom värd och gäster å ett pensionat med
april
endast rätt till utskänkning av alkoholfria drycker dömdes till ansvar för att förtärts där vid ett tillfälle, då pensionatet varit stängt för
rusdrycker
allmänheten och endast för deltagarna i viss tillställning. Det
tillgängligt
torde icke heller vara medgivet att efter utskänkningstidens slut
lagligen
för åt som där förtär medförda
dagen upplåta utskänkningslokal gäster,
vilkas utskänkande icke är även om icke som helst
drycker, medgivet, någon
1 tillkomst och motiveringen för dem se Thulin i
Ang. förtärings- och törvaringsförbudens Tidskrift för systembolagen (TIS) 1931 nr 8 sid. 6-9.
2 Beträffande utskänkningsställe i Pffzs och Aftzs mening se kommitténs maltdrycksbetänkande (SOU 1952255) sid. 271 och 289.
9 Se TfS 1938 sid. 101-104 och Tidskrift för nykterhetsnämnderna 1938 sid. 48-52.
utskänkning förekommer vid sådant tillfälle. En lokals karaktär av utskänkningsställe torde ej heller rubbas av det förhållandet, att innehavaren till länsstyrelsen anmält, att han viss dag icke önskade begagna rätt
sig av sin att i lokalen utskänka
alkoholhaltiga drycker. Förvaringsförbudet gäller ej blott själva utskänkningslokalen utan även
annan lokal, som är så och beskaffad, att kan
belägen gästerna sägas äga tillgång till drycker, som förvaras där!
Mot de allmänna förtärings- och har i olika samman-
förvaringsförbuden
hang framförts vissa och det har olika modifika-
anmärkningar föreslagits
tioner av desamma. Här lämnas en redogörelse för en del av de
framlagda
förslagen och anförda synpunkterna.
Tidigare förslag angående uppmjukning av förhuden
-
Rusdryclcslagsfiftningsrevisionen
I sitt den 23 oktober 1934 betänkande med
avgivna förslag tillsprit-
drycksförordning m. m. (SOU 1934:39)
upptog rusdryckslagstiftnings-
revisionen till behandling vissa rörande av
frågor uppmjukning förtärings-
förbudet (s. 373-375).
Inledningsvis framhöll revisionen, att bibehållande i
förtäringsförbudets
allmänhet syntes vara nödvändigt. Revisionen yttrade härom följande.
Föreskrifter med detta syfte synas vara nödvändiga, då i vissa fall eljest kunna uppstå allvarliga faror i nykterhetshänseende. På dåligt skötta kaféer med utskänkningstillstând av nyssnämnda slag (ej sprit utan endast pilsner eller alkoholfria drycker) förekommer det sålunda, att gästerna i samförstånd med kafévärdarna uppblanda de på kaféerna utskänkta dryckerna med som
spritdrycker, de antingen medfört själva eller på kaféerna erhållit genom olaglig försäljning. Att möjlighet bör finnas till ett verksamt ingripande mot dylika företeelser är ganska uppenbart.
Revisionen upptog härefter till behandling två fall där emellertid en uppmjukning av det allmänna förtäringsförbudet ansågs kunna övervägas. Beträffande det första fallet anförde revisionen.
Det torde ganska ofta förekomma, att sällskap, som ämna intaga måltid med spritdrycker å restaurang, icke förlägga sitt besök till ett utskänkningsställe för dylika drycker utan till en lokal, där endast svagare drycker få serveras, och därstädes förtära medförd-a spritdrycker, som inköpts utminuteringsvis och således betydligt billigare än om de erhållits till utskänkningspriser. Detta kan givetvis alls ej betraktas som lika samhällsskadligt som de först angivna fallen, men revisionen har dock icke trott det vara lämpligt att legalisera förfaranden av detta slag.
I .fråga om det andra undantagsfallet anförde revisionen följande.
Då en person för vila eller rekreation under någon tid uppehåller sig å ett pensionat eller annat dylikt ställe med utskänkningstillstånd endast för svagare drycker, kan han anse sig böra få förtära sina lagligen i utminuteringsväg inköpta spritdrycker liksom i sitt egentliga hem. Det torde få anses ganska säkert, att detta också sker i ett mycket stort antal fall och att en utbredd opinion anser, att
‘ ›Fick-
Tillämpningen av denna regel kan i många fall vâlla tvekan. Se härom artikeln flaskförbudet» i TfS 1940 sid. 69-73.
bärande skäl saknas för det gällande förbudet häremot. Då man härvid ofta torde underlåta att göra en sådan åtskillnad mellan olika fall, som ovan antytts, kan lätt betydelsen av de nu ifrågavarande bestämmelserna över huvud taget förringas i den allmänna uppfattningen och därigenom svårigheter uppkomma för deras upprätthållande i mera betydelsefulla hänseenden. Revisionen har ansett det vara att föredraget, om des-sa bestämmelser kunde givas en något mindre räckvidd, så att de icke omfattade de sist omnämnda fallen, för den händelse de härigenom skulle kunna mera effektivt, där deras åsidosättande verkligen kan medföra
tillämpas påtagliga faror i nykterhetshänseende.
I enlighet med sistnämnda uttalande föreslog revisionen ett undantag från det allmänna förtäringsförbudet av den innebörd, att länsstyrelsen, efter hörande av eller kommunalnämnd, i vissa fall skulle kunna
magistrat
att gäster å hotell eller där endast tillstånd till vin-
medgiva, pensionat, utskänkning meddelats, å utskånkningsstället finge förtära spritdrycker,
som av dem medförts. Beträffande den närmare utformningen av undantags-
stadgandet anförde revisionen.
De platser, där behov av en dylik anordning närmast föreligger, äro givetvis sådana, som bruka besökas av semesterresande, samt över huvud taget vilo- och rekreationsorter. Revisionen har därför begränsat möjligheten till undantag av nu
slag till hotell och pensionat vid hälsobrunn, å badort eller å annan ifrågavarande
där kurortsrörelse eller därmed likartad verksamhet bedrives. För att ytterplats
inskränka till enbart sådana fall, där ligare undantagsbestämmel-sens tillämpning ett särskilt behov kan anses föreligga, föreslår revisionen, att tillstånd endast skall kunna meddelas för sådan ort, där utskänkning av spritdrycker ej äger rum. Häri-
har revisionen också velat förhindra av en opåkallad kongenom uppkomsten kurrens med Vid denna begränsning har revisionen
spritdrycksutskänkningen. valt »ort» i stället för det mera vidsträckta begreppet »kommunzø med
uttrycket tanke särskilt i Norrland, där flera rekreationsorter inom samma
på förhållandena kommun kunna avstånd från varandra och där det således icke .vore
ligga på långt
å den ena orten tillämpning av motiverat, att en utskänkningsrörelse förhindrade nu förevarande stadgande å den andra. Med tillståndsprövning av länsstyrelsen och kommunal som enligt .förevarande stadgande skall äga rum, avser
myndighet, revisionen mån garantier för att tillstånd endast lämnas för
att i görligaste skapa hotell och där värden med säkerhet kan antagas öva tillsyn över att
pensionat, endast sådana som icke kunna tänkas utnyttja tillståndet till för-
gäster mottagas,
av olagligen spritdrycker. I anslutning till de föreslagna reglerna täring inköpta
har revisionen också här sökt en garanti mot missbruk av om turistutskänkning bestämmelserna genom den föreskriften, att tillstånd av ifrågavarande slag endast skall avtal träffats för minst tre dagar. För
avse gä-st med vilken om hespisning
som lämnats detta moment tämligen ofta att lämpligheten av medgivanden, enligt skall komma under omprövning, föreslår revisionen, att dylika medgivanden ej få meddelas för längre tid än ett år för varje gång.
Revisionens förslag var ej enhälligt. En ledamot (herr Bernström) ansåg att att av rum â orten, vore
villkoret, utskänkning spritdrycker ej ägde
och att motverka det med förslaget avsedda syfte-
ohilligt ägnat väsentligen
målet. Nämnda villkor borde därför utgå.
Tre andra ledamöter av revisionen åter höll före att överträdelserna en-
dast mån härrörde från som för längre tid vore inackor-
i mindre personer, derade å hotell och utan och därvid använde sig
pensionat spritutskänkning
av s. k. fickflaskor. De flesta fall förekomme säkerligen i samband med tillfälliga besök å sådana ställen av sällskap, där någon enligt överenskommelse vore försedd med spritdrycker. Dessa ledamöter ansåg att den av majoriteten föreslagna undantagsbestämmelsen borde utgå och anförde vidare.
Vi betvivla starkt, att den föreslagna möjligheten till dispens i vissa fall från det
förbudet för dylik spritförtäring kommer att medföra goda verkningar
allmänna
1 fråga om respekt för det kvarstående förbudet mot dylik förtäring. Tvärtom synes det ligga nära till hands att antaga, att den uppmjukning, som förbudsbe? stämmelsen skulle få genom undantagsstadgandet, kommer att leda till ytterligare minskad aktning för denna bestämmelse och därigenom underhålla en ordning, som kan leda till dess fullständiga upphävande. Ett frigivande av »fickflasksystemet» ä allmänna serveringslokaler såsom kaféer o. d. skulle dock innebära sådana vådor för nykterhet och ordning, att detta icke bör riskeras. Vi föreställa oss också, att om medgivanden- av föreslagen art börja givas för vissa hotell och pensionat, det i praktiken knappast låter sig göra att begränsa detta till enstaka undantagsfall, utan att sådana medgivanden måste bli ganska allmänna.
nämnda betänkande gjordes till föremål för en om-
Rusdrycksrevisionens
fattande remissbehandling. Av yttrandena torde följande här böra återgivas.
Kontrollstyrelsen (avstyrkande) anförde bl. a.
Det för ställningstagandet till revisionens förslag avgörande måste vara, huru-
vida detsamma kan anses ägnat att bidraga till ett bättre sakernas tillstånd. Enligt
mening kan det icke utan vidare förutsättas, att så skall bliva kontrollstyrelsens fallet. Till stöd för denna sin uppfattning vill kontrollstyrelsen framhålla följande. Här avsett tillstånd kan av nära till hands liggande skäl endast ifrågakomma för ställen, som äro väl skötta, och vilkas innehavare kunna förväntas
synnerligen komma att handha tillståndet —— som alltid kommer att ställa stora krav på restau-
-- sätt. Syftet att förebygga olagligheter av ranginnehavaren på ett klanderfritt för närvarande förekommande slag kan den föreslagna bestämmelsen således endast i väntas komma att tillgodose, eftersom den icke kan bringas
blygsam omfattning i tillämpning i ett sto-rt antal av de fall, där behovet av åtgärder i angivna syfte är störst. Till detta uteblivande av den påräknade gynnsamma effekten torde emellertid bestämmelsens verkan icke inskränka sig. Det torde i stället kunna
av åtminstone två omständigheter torde komma att verka befaras, att den på grund
av det slags överträdelser, vilka man avser att tränga stegrande på frekvensen tillbaka. Den ena av dessa omständigheter utgöres av konkurrenstryck i de fall. då av flera men icke samtliga erhållit sådant
utskänkningsrörelser på en ort någon tillstånd, som i förslaget avses; det blir i dessa fall förenat med ökade svårigheter för innehavarna å de ställen, vilka icke erhållit dylikt tillstånd, att förhindra överträdelser. Den andra av kontrollstyrelsen åsyftade omständigheten sammanhänger
smittande makt, vilken och andra ställen med »fickmed exemplets på pensionat
kommer att visa sig däri, att den förtäring, vilken enligt revisioflaskrättigheter»
förbehållits vissa av gäster, också kan befaras komma att nens förslag kategorier få ökad bland av tillståndet icke omfattade gäster. Revisions-
utbredning övriga,
emellertid härutöver innebära fara för utbredning av en betydligt förslaget synes svårare förtäringens. Under det att denna för-
olaglighetstyp än den lagstridiga
för närvarande endast avser gästens egen spirituosa, medan täring regelmässigt värdens medverkan i det olovliga förfarandet består i exempelvis tillhandahållande
det nämligen nära till hands, att gästerna under den av glas eller dylikt, ligger
vid förefallande behov göra hänvändelser till andra gäster nya friare ordningen eller —— och framför allt —— till värden om erhållande av spirituosa till låns eller
sätt. Den om sina trevnad angelägne värden kommer härigenom på annat gästers
att .försättas i eu svår situation och faran för uppkomsten av olovlig utskänkning
eller olovlig överlåtelse inställer sig.
Kontrollstyrelsen vill därjämte framhålla, att det med hänsyn till statens fiskaliska intressen måste anses betänkligt att genom lagändring befordra spritförtäring å mtskänkningsställen, där den konsumerade -spriten är undantagen från utskänk-
ningsskatt.
i län (avstyrkande) ansåg att den föreslagna Länsstyrelsen Kopparbergs
skulle medföra att lagöverträdelserna försvunne på hotell
uppmjukningen
och som erhölle men befarade, att därigenom skulle
pensionat, dispens,
minskad för förbudet även å restauranger och kaféer i framskapas aktning
allmänhet.
(tillstyrkande) yttrade bl. a. Systembolagsfäreningarnas förtroendenämnd
Nämnden anser det föreliggande spörsmålet vara synnerligen komplicerat. Den delar revisionens uppfattning därutinnan, att förbudet mot spritförtäring å restau-
som sakna av den allmänna opinionen uppfattas på ett ranger, spriträttigheter, helt olika sätt i olika fall. Medan å ena sidan exempelvis fullständig enighet torde
råda om att ett sådant förbud måste finnas för de egentliga pilsnerdrickskaféerna, torde man i allmänhet icke mot överträdelse av förbudet på ställen av
reagera
undantagsbestämmelse närmast åsyftar. Nämnden befarar den typ, som revisionens icke heller att ett av undantag från förbudet för dessa ställen skall
medgivande komma att medföra nämnvärda ur nykterhetssynpunkt. Ur
några olägenheter dessa måste sålunda revisionens förslag anses fullt motiverat.
synpunkter
Överståthållarâmbetet ville närmast förorda att allmänt
(tillstyrkande)
tillstånd att å turistorterna förtära medhavda spritdrycker, samt att
gåves
således denna icke beroende av särskilt medgivande av
möjlighet gjordes
fall att av meddelat
länsstyrelsen. I varje syntes erforderligt, länsstyrelsen
tillstånd icke till sin verkan att avse allenast sådana gäster,
begränsades
med vilka avtal om träffats för minst tre dagar. Än vidare syn-
hespisning
tes den omständigheten, att å turistort funnes en lokal, varest spritutskånk-
icke böra medföra attitillstånd till förtärande av medhavd ning ägde rum,
icke skulle kunna lämnas beträffande annan lokal å samma ort.
sprit
Länsstyrelsen i Blekinge län (tillstyrkande) yttrade.
Villkoret att av spritdrycker ej äger rum å orten synes obilligt
utskänkning
En skulle bliva tvingad, om han ville ha en sup till och bör utgå. pensionatgäst
förtära att begiva sig över till en annan maten eller eljest någon spritdryck,
än där han bor, och den avsedda bekvämligheten för pensionatgäster restaurang,
bliva Det vidare länsstyrelsen, som om det skulle härigenom omintetgjord. synes
lämnade borde utsträckas att gälla även hotell och i denna paragraf medgivandet
orter än de Jämväl å dessa matställen pensionat å andra i paragrafen angivna.
kunna på att få till maten förtära spritdryck inackorderade ha berättigade anspråk
förekomma ofta exempelvis inom större av medhaft förråd. Sådana omständigheter industriorter, där äro inackorderade å pensionat.
tjänstemännen
i Värmlands län uttalade, att undantagsbe-
Länsstyrelsen (tillstyrkande)
i om »rekreationsorter›, oavsett om stämmelsen borde förklaras gälla fråga
utskänktes å orten eller samt att i försäljningsförordningen
spritdrycker ej,
bestämmelser om motsvarande lättnader jåmväl såvitt anborde meddelas
och med tillstånd till utskänkning av allenast pilsner
ginge hotell pensionat
samt alkoholfria och därmed jämförliga drycker. Rätt till förtäring» av sprit-
drycker borde vidare gälla alla å hotellet eller pensionatet boende.
I den med anledning av rusdrycksrevisionens förslag för 1937 års riksdag
framlagda propositionen (nr 242) anförde departementschefen bl. a. föl-
jande.
För egen del är jag av den uppfattningen, att rådande missförhållanden icke böra föranleda lättnader i förbudet. En författningsbestämmelse, enligt vilken
å hotell och pensionat skulle tillåtas förtära medförda spritdrycker, måste gästerna i och .för sig anses allt annat än tilltalande. I den mån en dylik ordning kunnat vinna insteg såsom en följd av att det kommunala vetot utgjort hinder mot anordnande av spritdrycksutskänkning även å vissa orter, där ett obestridligt behov av dylik utskänkning må ha gjort sig gällande, synes det riktiga förfarandet vara att medgiva undantag från principen om kommunernas vetorätt; det föreliggande
också möjlighet härtill genom bestämmelserna om turistutskänkförslaget erbjuder ning. Härutöver bör man enligt min mening icke sträcka sig. Det nu ifrågavarande stadgandet skulle väl i och för sig icke behöva medföra några nämnvärda olägenheter vare sig ur ordnings- eller nykterhetssynpunkt. Å andra sidan .kan det icke anses uteslutet att en eftergift i förevarande hänseende kan inverka menligt på upprätthällandet av förbudet till den del det alltjämt skulle bibehållas. Stadgandet torde dessutom komma att erhålla en mycket begränsad tillämpning och alltså endast i obetydlig mån kunna medverka till en nedgång i överträdelserna mot förbudet. Därest man ville genom lättnader bringa överträdelserna att upphöra, skulle det vara erforderligt att gå vida längre än revisionen ansett lämpligt, något som ur nykterhetssynpunkt icke kan anses tillrådligt.
av väcktes i andra kammaren en motion i före-
I anledning propositionen
varande ämne (nr 520 av herr vari hemställdes att riksdagen
Nylander), måtte besluta, att rusdrycksrevisionens förslag till spritdrycks-
5 kap. 5 § i
erhöll en sådan att möjlighet yppa-
förordning (förtäringsförbudet) lydelse
des för att och därmed likställda närings-
länsstyrelse medgiva pensionat
vilka företrädesvis frekventerades av orten, att låta
ställen, främlingar på
sina förtära medförda I motionen anfördes bl. a.
gäster egna spritdrycker.
Det får anses att överträdelserna mot det här ifrågavarande för-
oomtvistligt,
äro så allmänna, skäl icke låta sig beivra eller med frambudet att de av praktiska
Den bristande respekten för gällande bestämmelser sammanhänger gång bekämpa. i detta fall därmed att dessa så långt ifrån att äga stöd i den allmänna opinionen tvärtom av denna som ur nykterhetssynpunkt helt ändamålslösa ingrepp
uppfattas
friheten. -- - i den personliga
Även överträdande av förbudet mot spritutskänkning på
om ett ganska allmänt
kurorter i stort tolereras såväl av myndigheterna som av den pensionat, och dylikt
icke i överträdelserna, kan det icke undvikas, att allmänhet, vilken själv deltager
vållar irritation. Det måste betänkas, att förefintligheten av ett förbud ständig
tillåtande ett önskemål hos de företag, det här detta av spritförtäring ej kan vara
bestämda — och är fråga om. Det utgör i stället en eftergift åt gästernas önskemål om denna eftergift icke lämnades skulle i ett mycket stort antal fall med säkerhet
rotad torde nämligen den känsgästen vända pensionatet i fråga ryggen. Så djupt
rätt att i denna form intaga sin lan vara hos de flesta att de äga en okränkbar
och även låta vänner njuta av denna, som om det gällde egen lagligen inköpta sprit en tillställning inom hemmets väggar.
Värdfolket det här gäller ställes sålunda genom förtärings-
på de näringsställen
dilemma, som ger anledning till många ytterst obehagliga förbudet i ett allvarligt
Det förlorar i viss mån sin auktoritet gentemot gäster, blundande konsekvenser.
myndigheter och andra iakttagare och hlir lätt utsatt för
därigenom nog trakasserier av olika slag. Osäkerhetskänslan och den trots allt
ständiga risken dels för åtal, dels för förlust av öl- eller bilda ett
vinrättigheter mycket besvärande irritationsmoment i yrkesutövningen och kunna att
knappast undgå inverka menligt på resultatet av denna. Samtidigt inverkar ofta för vidkommande
gästernas smusslet med spritvarorna och förnimmelsen av att kunna anställa
obehag för värdfolket störande på trevnaden. —————
I utlåtande, nr 28, över och motionen anförde
propositionen bevillnings-
utskottet bl. a. följande.
Utskottet vill för sin del icke frånkänna motionärens
yrkande ett visst fog. Rådande förhållanden kunna sålunda anses ifrån
långt tillfredsställande. Att komma till rätta med det föreliggande stöter emellertid
spörsmålet på stora svårigheter. Till en början är det tydligt, att man icke har att räkna med att tillstånd
till utskänkning kommer att i vanlig för de av
ordning beviljas motionären avsedda näring-sställena. Bestämmelserna
om turistutskänkning ha en begränsad upp-
gift att fylla och torde därför endast enstaka håll vara att
på ägnade undanröja de av motionären åsyftade Ett av den
olägenheterna. stadgande innebörd, som motionären föreslagit, kan däremot väntas erhålla i ett stort antal fall
tillämpning men lärer å andra sidan kunna medföra särskilda ur
olägenheter ordnings- och nykterhetssynpunkt, varför utskottet icke heller anser denna Un-
väg framkomlig. der dessa förhållanden saknar utskottet att nu anvisa
möjlighet någon lämplig utväg. Det här avhandlade emellertid att
spörsmålet förtjänar uppmärksammas och torde, därest särskilda skulle befinnas få
åtgärder erforderliga, underkastas förnyat övervägande.
Bevillningsutskottets hemställan om bifall till i denna del
propositionen
bifölls av riksdagen. och motionärens blev så-
Rusdrycksrevisionens förslag lunda avslagna.
Nykterhetskommitténs tidigare förslag till provisoriska bestämmelser
( » Torsbypromemorian» )
Hösten 1946 kom den allmänna i
uppmärksamheten särskild grad att fästas på de på sina håll förekommande
synnerligen vanligt överträdelserna
av förbudet att förtära hotell och utan
sprit på pensionat spriträttigheter.
Vid polisutredningarna i då aktuella de s. k. och Sunne-
några fall, Torsby-
fallen, som omdebatterats i
mycket tidningspressen, visade det sig att på två
hotell utan förekommit vid ett
spriträttigheter spritförtäring mycket stort
antal slutna fester och som anordnats av enskilda
tillställningar, personer
eller föreningar. Det framkom emellertid att
också, någon anledning till
anmärkning ur ordnings- eller icke förefunnits vid
nykterhetssynpunkt dessa tillställningar.
Torsby- och Sunnefallen inför i en till fi-
drogs riksdagen interpellation
nansministern! I ett underhandsuttalande till denne förklarade
nykterhets-
kommitténs arbetsutskott, att utskottet funne de nuvarande
förhållandena
på detta område otillfredsställande och att det vore berett att föreslå kommit-
tén att taga till särskild utan att
upp frågan behandling avvakta ställnings-
Interpellation av herr Henriksson vid kammarens
1946 års höstriksdag (andra protokoll 1 36: 11 och 43: 18).l
Ä 18-5123/:2
till utskänkningsbestämmelsernas i övrigt. Finansmi-
tagandet utformning
nistern i sitt för detta uttalande samt yttrade
redogjorde int-erpellationssvar
vidare, att då han .även för egen del funne förhållandena otillfredsställande, han ämnade så snart kommittén inkommit med sitt förslag, upptaga detta
till behandling i vanlig ordning.
avgav därefter den 25 februari 1947 till finans-
Nykterhetskommittén
ministern en med till vissa ändringar av bestämmel-
promemoria förslag
serna om tillstånd till utskänkning av rusdryckeninedan kallad Torsby-
promemorian.
I nykterhetskommittén i ett av de inledande
Torshypromemorian gjorde avsnitten följande allmänna principuttalande. ,
Erfarenheten visar, att förbud och restriktioner, vilka ej ha tillräckligt stöd i det allmänna rättsmedvetandet, ofta få ogynnsamma följder. överträdelserna av sådana bestämmelser bli i allmänhet mycket talrika. Då vidare myndigheterna ha att se genom fingrarna med överträdelserna, uteblir åtminstone en viss benägenhet i viss utsträckning den åsyftade effekten med förhuden. Allvarligare är emellertid att överträdelserna kunna vara ägnade att hos allmänheten minska de många för föreskrifter över huvud och i synnerhet för sådana respekten myndigheters bestämmelser som beröra samma område som det åsidosatta förbudet. Enligt nykterhetskommitténs böra förbud och restriktioner genomföras eller uppfattning endast om de efter avvägning av olika intressen kunna anses motiupprätthållas verade av starka skäl. Om sådana föreskrifter bäras upp av ett väsentligt intresse, bör också om möjligt garantier skapas för att bestämmelserna följas.
Efter att ha närmare in om behovet av lättnader i bestäm-
gått på frågan
melserna för till slutna sällskap framhöll nykterhetskommit-
utskänkning
att kommittén i dåvarande ansett kunna förorda endast en tén, läge sig inom den ram och utan rub-
provisorisk lösning gällande lagstiftningens
bande av dess Kommittén förklarade sig skola senare taga upp
huvudlinjer.
till förutsättningslös behandling i ett större sammanhang.
frågan ny,
i förslag innebar i
Nykterhetskommitténs Torshypromemorian framlagda huvudsak följande.
Kommittén viss ökad användning av tillstånd till årsutskänk-
ifrågasatte
till slutna På orter, där utskänkningsställen med
ning, begränsad sällskap.
saknades och icke böra komma till stånd, men
vanliga rättigheter ansåges
där behov av till slutna ofta kunde beräk-
utskänkning sällskap tämligen
nas borde sådana tillstånd främst ifrågakomma. Dessa
göra sig gällande,
tillstånd borde i den formen att de överlåts till restau-
begränsade utnyttjas och i ansökningsförfarandet för rang- pensionatinnehavare. Någon ändring denna ifrågasattes icke. utskänkningsform
För utskänkning, som vore begränsad till slutna sällskap, syntes
tillfällig
däremot det förfarandet vara alltför omständ-
nykterh-etskommittén gällande
ligt. Kommittén föreslog därför en ny form med förenklad tillståndsprövi om till slutet sällskap. Denna syntes böra
ning fråga tillfällig utskänkziing
komma till orter, där behovet av rusdrycksutskänkning vid
användning på
slutna tillställningar mera sällan förekomme, liksom på orter, där visserligen ett mera behov av sådan utskänkning men där de
stadigvarande förelåge
kommunala myndigheterna önskade underkasta ansökan särskild
varje prövning. För denna form av tillfällig utskänkning skulle tillståndsgivningen över-
flyttas från länsstyrelserna till systembolagen. Den kommunala bestämmanderätten (Vetorätten) skulle utövas, icke av kommuns utan
fullmäktige, på
landsbygden av kommunalnämnden, i Stockholm av stadskollegiet och i annan stad av drätselkammaren (om särskilda utsetts,
utskänkningsdelegerade
i stället av dessa). Vidare den av remissförfarandet,
föreslogs förenklingen
att nykterhetsnämndens hörande icke skulle vara obligatoriskt. För att emellertid de intressen, som nykterhetsnämnden hade att företräda, alltid skulle bli tillgodosedda skulle en ledamot av nykterhetsnämnden ha rätt att deltaga i det kommunala organets överläggningar i ärende om
utskänknings-
tillstånd. Beträffande initiativrätten föreslog kommittén, att ansökan om tillstånd skulle få göras när som helst av restauratör, som ämnade handha
utskänkningen.
Yttranden över Torsbypromemorian av och
avgavs följande myndigheter
organisationer, nämligen kontrollstyrelsen, socialstyrelsen, överståthâllarämbetet (efter hörande av poliskammaren i Stockholm och Stockholms stads nykterhetsnämnd), länsstyrelsen i Östergötlands län (efter hörande av länsnykterhetsnämnden samt poliskamrarna i och läns-
Norrköping Linköping),
styrelsen i Malmöhus län (efter hörande av och
länsnykterhetsnämnden
föreningen Malmöhus läns landsfiskaler), länsstyrelsen i och
Göteborgs
Bohus län (efter hörande av länsnykterhetsnämnden och
landsfogden, polis-
kammaren i Göteborg), i Värmlands län (efter hörande av
länsstyrelsen
landsfogden och Värmlands av lands-
länsavdelning föreningen Sveriges
fiskaler), länsstyrelsen i Kopparbergs län (efter hörande av
länsnykterhets-
nämnden), länsstyrelsen i Västernorrlands län (efter hörande av
landsfog-
den och ordföranden svenska i länsnykterhetsnämnden), stadsförbundet, svenska landskommunernas förbund, nykterhetsnämndernas riksförbund,
Sveriges ilykterhetsvänners landsförbund, systembolagens förtroendenämnd,
Sveriges centrala restaurangaktiebolag, centrala hotell- och restau-
Sveriges
rantförening samt svenska turisthotellens riksförbund. En ganska knapp bland de hörda och
majoritet myndigheterna organisa-
tionerna tillstyrkte eller ville icke motsätta att i
sig förslagen Torsbyprome-
morian lades till grund för Reservationer och mot
lagstiftning. erinringar
vissa delar av framfördes dock även av en del av de remissin-
promemorian
stanser, som i och för sig Flera av dessa uttalade
tillstyrkte lagstiftning.
sympatier för tanken att man i någon form borde lätta förbudet att för-
på
tära medförd och utan i sam-
sprit på restauranger pensionat spriträttigheter
band med tillställningar för slutna
sällskap.
Bland de remissinstanser, som avstyrkte lagstiftning på grundval av nykterhetskommitténs förslag, ansåg flera att man borde än kommit-
gå längre
tén gjort och för vissa fall av medförd i slutna säll-
medge förtäring sprit
M
skap. Några av de avstyrkande myndigheterna och organisationerna hävdade
å att lösningen av problemet med överträdelser av och an-
förtäringsförbudet
ordnandet insynade lokaler borde sökas i en sänkning av spritfester på icke så att mellan restaurangsprit och mot_ av utskänkningsskatten prisskillnaden
bokssprit utjämnades.
mot förslag ut-
Nykterhetspolitiska betänkligheter nykterhetskommitténs
talades endast i sex nämligen i dem från länsnykterhets-
remissyttranden,
och Bohus län, i Kopparbergs län och nämnden i Göteborgs länsstyrelsen i samma län, ordföranden i länsnykterhetsnämnden
länsnykterhetsnämnden
i Västernorrlands riksförbund samt Sveriges nyk-
län, nykterhetsnämndernas
terhetsvänners landsförbund. Av dessa ansåg dock sistnämnda organisa-
sig
- tvekan - icke böra motsätta kommitténs förslag. tion om än efter sig uttalandena i skall i det följande åter-
Av de allmänna remissyttrandena
ges några avsnitt. hälsade kommitténs med tillfredsställelse från den
Socialstyrelsen förslag
att bestämmelser område, som
allmänna synpunkt, på alkoholförsäljningens
i stor och icke hade större betydelse ur nykterhetsöverträddes omfattning
synpunkt, icke borde bibehållas. emellertid förbi det
Förslaget ginge enligt Socialstyrelsens uppfattning
område, som vore föremål för överträdelse i stadgande på utskänkningens större nämligen förbudet mot förtäring av medomfattning än något annat,
förda utan utskänkningstillstånd för sådana rusdrycker på näringsställen
hade funnit påkallat att i
drycker. Redan rusdryckslagstiftningsrevisionen
viss förtäring. De senare årens starka höjningar omfattning legalisera dylik de utskänkta fallande särskilda skatterna och till-
av de på rusdryckerna
hade utan tvivel till att minska allmänhetens
läggen bidragit ytterligare
förbud. Det framstode därför såsom ofrånkomligt att frå- . respekt för detta om en bot mot detta missförhållande bleve föremål för prövning av gan Att så icke skett redan i förevarande sammanhang minskade kommittén.
avsevärt den betydelsen av det framlagda förslaget.
praktiska
Överståthållarâmbetet vitsordade att även för Stockholms del behov före-
av bestämmelser om utskänkning av rus-
låg av en uppmjukning gällande drycker tillslutna sällskap.
I fortsättningen anförde ämbetet bl. a. följande.
Med hänsyn till den stora roll kostnaderna ofta spela för personer, som på grund förlägga sina familjefester till lokaler utom av begränsade bostadsutrymmen nödgas kunnat huruvida man icke i första hand hemmet, hade det måhända ifrågasättas, bort söka av föreliggande fråga genom att under vissa förutsättningar en lösning av medförd vid slutna tillställningar.. Härigenom hade medgiva förtäring sprit kunnat fördel av att i samband med även dessa kategorier draga möjligheten större familjehögtidligheter erhålla extra tilldelning av den billigare motbokssprianförts, har överståthållarämbetet emellertid icke ten. .Av skäl, som i promemorian för det närvarande förorda en sådan lösning av frågan, utan ansett sig böra ansluter till nykterhetskommitténs ståndpunkt, att lättnader ämbetet sig i princip hänseende i första hand böra åstadkommas genom ett förenklat i förevarande vid meddel-ande av tillstånd till tillfällig utskänkning åt slutna sällskap. förfarande
i och Bohus län anförde bl. a. följande.
Länsstyrelsen Göteborgs
i denna del kan möjligen innebära en viss tidsvinst ifråga om själva Förslaget men det avhjälper icke de missförhållanden, som påtalats, tillståndsförfarandet
och innebär icke någon lösning av frågan att tillgodose de behov, som onekligen förefinnes. Därest det kommunala vetot, av kommittén, kommer
på sätt föreslagits att bibehållas, kommer detta att medföra, att i kommuner, där kommunalnämn-
i princip är motståndare till spritförtäring, något tillstånd därstädes dens majoritet till icke kommer att kunna meddelas och de påtalade miss-
sådan utskänkning förhållandena sålunda komma att bestå. Både ur social-, nykterhets- och kontroll-
vore det förmenande en fördel, därest det föresynpunkt enligt länsstyrelsens
behovet kunde, oberoende av komliggande tillgodosåges på så sätt, att tillstånd munal meddelas för deltagare i slutet sällskap att i samman-
myndighets yttrande,
med måltid förtära av deltagare eller festarrangör medförda sprithang verklig
Givetvis bör sådan begränsas till att avse endast visst drycker. tillståndsgivning tillfälle och viss lokal ävensom inskränkas till att avse endast vissa större högtids-
eller bemärkelsedagar för festarrangör eller sammanslutning.
uttalade, att förbundet ville be-
Sveriges nykterhetsvänners landsförbund
tona önskvärdheten av att inriktades att åstadkomma en
ansträngningar på
sådan av den att denna icke medförde ökad
tillämpning nya lagstiftningen
av dryckesvanorna eller i annan ordning försämrade nykterutbredning hetstillståndet. Syftet med de föreslagna ändringarna i Rff skulle uppenbar-
helt förfelas, om icke den tolerans vederbörande myndigheter hittills i ligen allmänhet visat beträffande överträdelser, varom nu vore fråga, förbyttes i
nit att beivra dem. Förbundet därför ifrån att utfärdandet av den
utginge
av i administrativ väg för att trygga
nya lagstiftningen åtföljdes åtgärder
en ökad aktivitet område från och åkla-
pä ifrågavarande polismyndigheters
gares sida.
uttalade bl. a. att kommittén hade kun-
Systembolagens förtroendenämnd
nat den av sin tid
överväga rusdryckslagstiftningsrevisionen på ifrågasätta
med viss av det allmänt praktiserade för-
anordningen legalisering mycket
farandet att och andra med-
på pensionat tillfälliga bostadsplatserförtära
förda Nämnden uttalade vidare att man endast borde räkna
rusdrycker.
med en jämförelsevis begränsad verkan av de föreslagna nya bestämmel-
serna.
Sveriges centrala hotell- och restaurantförening framhöll att spritförtä-
omfattande dimensioner vid sådana företag, som icke erhål-
ringen antagit
lit 50m helst d. v. s. lokaler som upplätes för festligheter
några rättigheter,
och till vilka anskaffade såväl mat som kaffe, vatten och pilsner
gästerna samt å motbok viner och spritdrycker. Rusdrycksförtäringen vid inköpta
detta vore icke straffbar. I ett stort antal av våra städer hade
slag av företag startats s. k. där ofta under flertalet av veckans
»festvåningam regelbundet,
förekomme fester, till vilka medförde spritdrycker. För-
dagar deltagarna
utom den förmån, som bereddes arrangörerna av dylika fester i form av
och med vid restaurangerna vilka in-
lägre sprit- vinpriser jämfört priserna
kluderade tillkomme dessutom den lockelsen att inga
utskänkningsskatt,
hämmande föreskrifter rådde i form av av konsumtionen eller
begränsning
bestämmelser rörande tiden för lokalernas öppethållande.
Svenska turisthotellens förklarade med intresse notera att
riksförbund sig
kommitténs att vara en av Förbun-
förslag avsåge tillfällig lösning frågan.
det underströk vikten av en absolut förutsättningslös behandling av densamma vid den förestående allmänna revideringen av rusdryckslagen. Förbundet anförde vidare bl. a.
Den fråga som emellertid för förbundets medlemmar är av allra största betydelse och aktualitet, och som tyvärr ännu väntar på sin lösning, är frågan om de på turisthotell och pensionat boende gästernas medhavda motbokssprit. Gästerna på turisthotell och pension-at göra anspråk på att få förtära sin medförda och på motbok inköpta sprit, trots att detta är i lag förbjudet. Det rör sig här i allmänhet om synnerligen måttlig förtäring, ty gästerna bo i regel på turisthotell eller pensionat i rekreationssyfte, och anse sig endast tillfälligt ha överflyttat sin bostad till respektive anläggning.
Länsstyrelsen i Västernorrlands län, som ansåg det synnerligen tvivelaktigt om nykterhetskommitténs förslag i nämnvärd grad skulle kunna avhjälpa missförhållandena, yttrade bl. a. följande.
Av nykterhetskommitténs promemoria framgår, att kommittén övervägt att lätta på -det nyss berörda förbudet att förtära medhavda spritdrycker, men att kommittén avvisat en sådan lösning av frågan, i första hand på grund av att detta skulle strida mot nu gällande principer på förevarande område. Med hänsyn till de missförhållanden, som föreligga med nuvarande system, kan länsstyrelsen icke finna några betänkligheter böra möta mot att göra avsteg från dessa principer liksom länsstyrelsen ej heller anser övrigaav nykterhetskommittén framförda invändningar däremot böra utgöra hinder för en reform av hithörande bestämmelser. Länsstyrelsen ifrågasätter därför huruvida icke dispens från det avsedda förbudet borde få lämnas av vederbörande polismyndighet, när det gäller slutna sällskap, eventuellt efter hörande av nykterhetsnämnden.
Länsstyrelsen i Kopparbergs län anförde bl. a.
Länsstyrelsen befarar att det kommer att möta svårigheter att utvälja de hotell
och pensionat, som kunna anses kvalificerade att regelmässigt erhålla tillfälliga rättigheter för slutna sällskap. I de speciella turistbygderna i detta län finnas ett stort antal hotell och pensionat, men nykterhetskommitténs mening kan väl icke vara, att alla dessa skola anses lämpliga att erhålla tillfälliga rättigheter för slutna sällskap. I varje fall anser länsstyrelsen, att bland dessa åtskilliga icke kunna komma ifråga på grund av lokalernas beskaffenhet och tvekar om ledningens möjligheter att upprätthålla god ordning. Helst borde endast ett etablissement å varje ort utrustas med möjligheter att erhålla dylika tillstånd. Därmed underlättades kontrollen, och för vederbörande innehavare bleve det en ambitionssak att sköta rörelsen på ett sådant sätt, att förtroendet icke förverkades. Hur saken än ordnas lär det icke kunna undvikas, att avund och irritation skapas mellan konkurrenterna på området.
framhöll i sitt yttrande bl. a. föl-
Nykterhetsnämndernas riksförbund jande.
Då av nykterhetskommittén föreslagna tillstånd till utskänkning till slutna sällskap främst avses ifrågakomma på orter där utskänkningsställen med vanliga rättigheter saknas, blir frågan närmast aktuell på landsbygden och detta samtidigt som nykterhetsförhållandena på landsbygden kommit i förgrunden, beroende dels på länsnykterhetsnämndernas röjningsarbete, dels —— och huvudsakligast — att förhållandena i nykterhetshänseende visat sig vara
därpå på land.sbygden mindre tillfredsställande än vad man förut trott.
har så vitt riksförbundet kan finna icke anfört andra
Nykterhetskommittén
motiv för behovet av ändrad lagstiftning än att nuvarande bestämmelser överträdas och förbundet ställer sig synnerligen betänksam till den uppläggning denna fråga fått samt anser att någon större olägenhet icke föreligger om nu gällande bestämmelser finge gälla intill dess nykterhetskommittén slutfört sitt ârbete.
Förslaget i Torsbypromemorian att göra systembolag till tillståndsgivande
mötte i vissa remissyttranden erinringar. I flertalet fall förordades att organ
tillståndsgivningen skulle åvila länsstyrelserna. Torshypromemorian har icke föranlett något förslag till riksdagen.
Framställningar till nykterhetskommittén
1) Gustaf-Adolf Lunsjö, Österbymo, har hos Kungl. Maj :t anhållit om »rätt att på landsortshotell vid festmåltider såsom födelsedagar, bröllop, taklags-
öl, bankmiddagar m. fl. liknande tillfällen servera de av värden för måltiden medhavda och avsedda spritdryckerna». Det framhålles, att de som bor »på landsbygden har det mycket svårt vid tillfällen då någon önskar bjuda sina vänner eller anställda på någon festmåltid, varvid sprit skall användas. Trångboddheten är i allmänhet lika stor som i städerna
på landsbygden
och har någon utrymme så finnes att få.›
ej personal
Kungl. Maj :t fann framställningen ej föranleda annan åtgärd än att hand-
i ärendet överlämnades (3/ 7 1946) till för att
lingarna nykterhetskommittén finnas tillgängliga vid fullgörande av dess uppdrag.
2) Föreningen Sveriges Stadsfiskaler har den 17 juli 1946 tillställt kommittén ett utdrag ur protokollet vid årsmöte den 29
föreningens september
1945. I protokollet heter det bl. a.
Stadsfiskal Berglund begärde ordet och framställde förslag att stadsfiskalsföreningen, såsom representant i visst avseende för rättsordningen och obunden som den vore av alkoholintressen eller nykterhetspolitiska idéer, skulle hos vederhörande myndighet göra framställning om en allmän översyn av gällande alkohollagstiftning samt anförde i huvudsak följande: Föreningens medlemmar torde i sin tjänsteutövning allmänt hava konstaterat att vissa bestämmelser i gällande alkohollagstiftning icke vunnit stöd i allmänna rättsmedvetandet. Dessa bestämmelser överträdas också i stigande omfattning och överträdelserna kunna icke annat än undantagsvis beivras och då på ett till synes obilligt sätt. Restriktionsbestämmelserna få icke bli självändamål. Deras syfte är att förhindra alkoholmissbruk. Vissa bestämmelser torde utan minsta men för nykterhetstillståndet och till gagn för laglydnaden kunna upphävas eller revideras. Jag syftar främst på de stadganden, som .förbjuda förtäring av pilsnerdricka och rusdrycker på lokal, som icke godkänts för utskänkningsändamål. De-t synes särskilt verklighetsfrämmande att alltjämt bibehålla förbudet mot förtäring av dylika drycker, då det sker i lokal, som disponeras av slutet sällskap, t. ex. för firande av en familjehögtid, eller å pensionat eller turisthotell av person, som längre tid intager sina måltider därstädes. Jag är fullt medveten om svårigheten att revidera nu gällande bestämmelser. Men att alltför länge bibehålla föreskrifter, som i övrigt aktningsvärda personer ut-an tvekan bryta emot eller kringgå, synes mig kunna bliva till svårt men för den aktning, som varje medborgare bör hysa för vår lagstiftning.
3) Länsstyrelsen i Värmlands län har till Kungl. Maj :t överlämnat ett
av kommunalfullmäktiges ordförande i Fryksände kommun (Torsby) uppgjort och av fullmäktige biträtt förslag »med begäran om utredning om
ändring av bestämmelserna för utskänkning av vin- och in-
spritdrycker,
nebärande att dessa ändras så att vid slutna såsom
tillställningar bröllop
och som anordnas å
familjehögtidsdagar, offentliga näringsställen, sådana lagligen åtkomna drycker få tillhandahållas, som skulle fått där-
serveras, est tillställningen kunnat anordnas i ett enskilt hem ~— —— —>.
Nu gällande lagbestämmelser rörande förbud mot
förtäring av alkoholhaltiga drycker på hotell och näringsställen, som icke ha särskilda att ut-
rättigheter skänka dylika drycker, torde utan överdrift kunna vissa
sägas till sina verkningar sakna allmänt stöd i medborgarnas rättsmedvetande. före-
I den mån så är fallet, ligger otvivelaktigt .fara för talrika överträdelser, alldenstnnd ett
handlingssätt, vars orätt gemene man icke erkänner, låter
svårligen sig förhindras genom restriktiva bestämmelser. Den del av ifrågavarande
lagrum, som jag härvidlag närmast åsyftar är rusdrycksförsäljningsförordningens bestämmelser om förbud mot förtärande av medhavda alkoholhaltiga drycker i den
på offentligt näringsställe, mån detta förbud även gäller för slutna såsom och
tillställningar bröllop familjehögtidsdagar eller annan personlig eller
representativ bemärkelsedag. I synnerhet med hänsyn till förhållandena på landsbygden, där å ena sidan de flesta
familjer icke ha möjlighet att i sina hem anordna
tillställningar av ifrågavarande slag och å andra sidan de offentliga där kunna
näringsställen, dylika lämpligen anordnas, nästan undantagslöst sakna rätt till av alkoholhaltiga före-
utskänkning drycker, faller det rimligt att ifrågasätta, om icke möjlighet borde beredas med-
o/örvitliga borgare att å näringsställe, vid abonnemang av lokaler för tillställning av ovan
angivet slag, tillhandahålla gästerna sådana lagligen åtkomna drycker, som skulle ha fått serveras, därest tillställningen kunnat anordnas i ett enskilt hem. - —— ——-
Handlingarna i ärendet överlämnades till den 27
nykterhetskommittén
januari 1947.
4) Svenska Taristhotellens föreslår i den 13
Riksförbund framställning
april 1948 att å turisthotell och som har boen-
pensionat, ej spriträttigheter,
de gäster må få rätt att förtära medhavda
spritdrycker.
Förbundet anförde bl. a. följande.
Såsom redan tidigare framhållits, sker det ofta, att allmänheten förtär medhavda spritdrycker, och förklaringen härtill torde vara, att gästerna
anse sig tillfälligt h-a förflyttat sin hemvist till respektive pensionat eller hotell, varvid det förefaller dem helt naturligt, att de böra ha rättighet att förtära sina å motboken
inköpta spritdrycker. Ehuru myndigheterna hittills låtit dessa överträdelser av lagen förbli ostraffade, vore det dock för företagarna en stor förmån, om detta allmänt förekommande »fickflasksystemaø blir i lag tillåtet. För är det nästan
företagarna ogörligt att övervaka, att lagens bestämmelser efterföljas, och en lag, som salmar stöd i den allmänna rättsuppfattningen, medför en allmän
avtrubbning av respekten för lag och rätt, som är mycket olycklig ur samhällets synpunkt.
I sitt yttrande över kommitténs anförde förbundet vi-
Torsbypromemoria
dare.
Problemet har dessutom tillspetsat sig genom de utländska
gäster på turisthotellen, vilka på sina pass erhålla motbokssprit, som de räkna med att få förtära inom hotellets lokaler.
Förbundet har hemställt om skyndsammast möjliga lösning av sistnämnda, för förbundet så väsentliga fråga, vilken borde utmynna i att gäster, som bodde minst 3 dagar (den tid för vilken man vore berättigad till helpensionspris) bleve berättigade att förtära sina å motbok inköpta spritdrycker även i lokaler, som vore insynade för annan utskänkning.
I
I en ny framställning den 26 januari 1949 föreslås att »den medförda spriten legaliseras å vissa hotell genom en form av klubbrättigheten.
5) Jämtländska turisthotellvärdar föreslår i en den 23 november 1948 inkommen skrift att förbudet mot att förtära medförd sprit upphäves.
Vi önska även påpeka det orimliga uti, att en gäst, som i turisthotellets matsal i samband med måltid förtär egen, lagligen inköpt sprit, därigenom gör sig skyldig till lagbrott, som kan förorsaka såväl honom själv som hotellets chef åtal.
En gallupundersökning bland turistvärdarna och den semestrande allmänheten skulle med visshet giva en i det närmaste IOO-procentig anslutning för, att det nuvarande förbudet mot att förtära medförd sprit borde upphävas.
Det torde knappast finnas någon, som är mera angelägen om främjandet av nykterhet och ordning inom sina anläggningar än turistvärdarna själva.
Vi önska få bort allt det smussel, som vi nu tvingas se genom fingrarna med. Ett upphävande av detta förbud, som saknar allt stöd i det allmänna rättsmed-
vetandet, skulle därför end-ast innebära, att det förhållande, som överallt tillämpas, härigenom sanktionerades.
Nykterhetskommittén
Rättighetssystemet vid utskänkning av bör ut-
rusdrycker uppenbarligen
formas i med det i Rff syftet att skall ordnas
enlighet angivna försäljningen
och handhavas så att därav uppkommer så ringa skada som möjligt. En viss begränsning av antalet rättigheter blir därvid nödvändig. För att detta sy-
stem skall kunna upprätthållas måste utskänkningsreglerna kompletteras
med förbud att på utskänkningsställe förtära eller förvara andra drycker än sådana som får utskänkas i lokalen. Sådana bestämmelser är inte något för Sverige säreget utan förekommer även i länder, där inte är
utskänkningen
underkastad någon mera ingående reglering. Skulle förtäring av medförda
spritdrycker i allmänhet tillåtas å pensionat, matställen, ölkaféer, konditorier och andra lokaler, där vin, öl eller alkoholfria serveras, skulle
drycker
skillnaden mellan sådan förtäring och den tillståndsbundna
utskänkningen
utsuddas till nackdel för förevarande område. Risken för ökad
ordningen på
förtäring av medförda bleve särskilt vid
spritdrycker påtaglig genomfö-
rande av kommitténs förslag om av av
slopande maximeringen spritinköp
vid utminutering. En sådan utveckling skulle leda till att
myndigheternas möjligheter att genom prövningen av utskänkningstillstånd reglera tillgång-
en till spritdrycker å offentliga lokaler skulle avsevärt försämras. Därtill kommer att man måste räkna med att olaglig överlåtelse av spritdrycker skulle förekomma i ökad omfattning genom att en viss skulle uppstå
press
på innehavare av lokaler utan utskänkningsrättigheter och medgäster på
att tillhandahålla och överlåta Det kan därför icke
spritdrycker. ifrågakom-
ma att slopa eller alltför kraftigt begränsa de allmänna förtärings- och förvaringsförbuden. *
Nykterhetskommittén vill sålunda till en början fastslå att förtärings- och
förvaringsförhuden måste behållas så länge rättighetssystemet består. Med
denna utgångspunkt vill kommittén fästa en brist i
uppmärksamheten på
den nuvarande utformningen av dessa förbud. Gällande bestämmelse i 5
kap. 5 § Rff innebär att det är förbjudet att förtära eller förvara eller låta i någon förtära spritdrycker på utskänkningsställe där tillstånd erhållits att utskänka endast vin. Däremot är det enligt denna bestämmelse icke förbjudet att å utskänkningsställe för spritdrycker förtära eller förvara eller låta någon förtära av gäst medförda spritdrycker. Ej heller är det enligt bestämmelsen förbjudet att på utskänkningsställe, där tillstånd erhållits att utskänka endast vin, förtära eller förvara eller låta någon förtära av gäst medfört vin. För närvarande regleras dessa situationer i det mellan Systembolaget och restauratören slutna överlåtelsekontraktet, vari restauratören får förbinda sig att icke tillåta sådan förtäring eller förvaring. Bryter restauratör mot detta villkor, gör han sig skyldig till kontraktsbrott, varvid länsstyrelsen kan förklara att kontraktet skall att gälla. Varken
upphöra
restauratören eller den gäst, som förtärt den medförda rusdrycken, kan emellertid straffas.
Detta förhållande har påtalats av socialstyrelsen, och
kontrollstyrelsen
systembolagens förtroendenämnd i över ti-
yttranden nykterhetskommitténs
digare förslag till och nöjes- och
förtärings- förvaringsförbud på idrottsplat-
ser (se s. 306 nedan). Socialstyrelsen anförde.
Det kan med fog göras gällande, att det är en brist i gällande försäljningsför-
— vilken hrist framträtt allt starkare under senare ordning på denna punkt år, till följd av fördyringen av de utskänkta rusdryckerna ——att denna icke förbjuder förtäring av medförda alkoholhaltiga drycker. Visserligen har i överlâtelsekontrakten mellan systembolagen och restauratörerna införts en bestämmelse, vilken ålägger restauratören att tillse, att inga andra rusdrycker förtäras inom hans utskänkningslokaler än sådana som anskaffats av honom enligt avtalet med systembolaget, men trots att sådan förtäring regelmässigt strider mot restauratörens intresse har det likväl visat sig, att denn-a form för förbud icke är tillfyllest; anordningens verkan gentemot tredje man måste ju också anses skäligen svag. Enligt socialstyrelsens mening borde därför nämnda brist i försäljningsförordningen avhjälpas.
förtroendenämnd, med vilken kontrollstyrelsen instäm-
Systembolagens
de, att missförhâllande skulle rättas till genom att be-
yrkade förevarande
stämmelsen i första av 5 5 § Rff utsträcktes att gälla såväl
punkten kap.
sprit- som vinrestauranger.
Nykterhetskommittén delar den av socialstyrelsen m. fl. framförda uppfattningen att den påtalade bristen i utformningen av gällande bestämmelse bör Detta torde vara desto mera befogat om, såsom kommittén
avhjälpas.
föreslår, överlåtelsekontrakten skall upphöra. Visserligen kan länsstyrelsen
motsvarande villkor i sin tillståndsresolution men det torde vara en intaga
stor fördel om frågan kan regleras i försäljningsförordningen, så att läns-
styrelserna behöver ha sin uppmärksamhet riktad därpå. Kommittén
ej
föreslår sålunda att förtärings- och förvaringsförbuden utformas så, att på utskänkningsställe gäst ej må förtära eller tillåtas förtära rusdrycker, som därstädes i laga ordning utskänkts till honom. Rusdrycker, som ej
ej
får utskänkas må ej heller förvaras därstädes eller
på utskänkningsställe,
eljest så att gästerna äger tillgång till dem (52 § 1 mom.).
Kommittén har i annat sammanhang föreslagit att nuvarande bestämmelser om skall att gälla. Dessa
besiktning av utskänkningslokal upphöra bestämmelser avses skola ersättas av livsmedelsstadgans föreskrifter om
serveringslokaler jämte kompletterande bestämmelser, som Konungen äger
utfärda (se s. 342). Delvis grund härav kommer »utskänk-
på begreppet
att fä en annan innebörd än vad det för närvarande anses ha.
ningsställe»
Med »utskänkningsställe» enligt förslaget skall sålunda förstås varje lokal, i. vilken utskänkning av rusdrycker bedrives efter meddelat tillstånd och vilken fyller de krav (bl. a. på särskilt godkännande av myndighet) som livsmedelsstadgan eller de kompletterande föreskrifterna kan innehålla.
uppställer
mening kan förtärings- och förvaringsför-
Enligt nykterhetskommitténs
buden under vissa förhållanden te sig alltför rigorösa. Det är även känt att förhuden överträdes i avsevärd omfattning. Detta är en ur allmän rättssynpunkt allvarlig sak. Erfarenheten visar nämligen, att förbud och restriktioner, vilka ej har stöd i det allmänna rättsmedvetandet och ofta
tillräckligt
åsidosättes, lätt får ogynnsamma följder i fråga om laglydnaden. De många överträdelserna är ägnade att hos minska respekten för så-
allmänheten
dana bestämmelser som berör samma område som de åsidosatta förhuden och kan dessutom medföra minskad respekt för myndigheternas föreskrifter överhuvud. Då vidare i sådana fall har en viss benägenhet att
myndigheterna
se genom med överträdelserna, uteblir i viss utsträckning den
fingrarna
åsyftade effekten med förhuden. Ur denna synpunkt kan det vara motiverat att medgiva vissa lättnader i de allmänna förtärings- och förvaringsförhuden.
Den frågan uppställer sig sålunda huruvida det ur nykterhetssynpunkt
starkt motiverade önskemålet att bibehålla förtärings- och förvaringsförhuden orubbade kan förenas med det av allmänna skäl föranledda intresset att åtminstone för vissa fall uppmjuka dessa förbud. Därvid är uppenbart. att om en uppmjukning skall ifrågakomma, denna bör begränsas till de fall där ett verkligt behov härav kan anses föreligga.
De fall, där förtärings- och förvaringsförhuden överträdes i stor omfattning och där man bör undersöka huruvida lättnader i förhuden kan åstadkommas, kan uppdelas på två grupper. Den första gruppen omfattar de fall, som kan betecknas som fickflaskeproblemet, d. v. s. när enskilda gäster förtär medförda spritdrycker på restauranger och andra serveringslokaler, som saknar rättigheter att utskänka sådana drycker. Till den andra gruppen hänföres Torshyfallet och därmed likartade situationer, d. v. s. förtäring av medförda spritdrycker inom slutna sällskap på lokaler som nyss nämnts. Dessa tvâ grupper av fall kommer i det följande att behandlas var för sig.
Fickflaskeproblemei Rusdryckslagstiftningsrevisionen föreslog på sin tid, som ovan nämnts, att i rusdrycksförsäljningsförordningen skulle införas en undantagsbestäm-
melse från förtäringsförbudet av innebörd, att länsstyrelse skulle äga att, där utskänkning ej äger rum i orten, efter hörande av magistrat eller kom-
munalnämnd, medgiva att gäst å hotell eller pensionat vid hälsobrunn, å badort eller å annan plats där kurortsrörelse eller därmed likartad verksamhet bedrives och med vilken avtal om träffats för minst tre da-
bespisning
gar finge tillåtas att förtära av honom medförda spritdrycker.
Förslaget
upptogs emellertid icke i propositionen och en motion i samma av-
riktning slogs av riksdagen.
I yttrandena över nykterhetskommitténs s. k. har
Torsbypromemoria
några remissmyndigheter ånyo upptagit den av revisionen aktualiserade frågan om undantag från förtäringsförbudet för gäster å hotell- eller
pensionat
å vilo- och rekreation.sorter. Kommittén har denna till över-
upptagit fråga
vägande och vill anföra följande. .
Enligt kommitténs mening är fickflaskeproblemet icke begränsat blott till turist- och rekreationsorter. Det har betydligt större räckvidd. Därvid åsyftas dem som året runt äter eller matställen som saknar
på pensionat
spriträttigheter. Skall någon lättnad i åstadkommas, tor-
förtäringsförbudet
de det därför vara mera att dessa fasta gäster, som ofta
angeläget tillgodose
ej har möjlighet att måltider i sin bostad, än dem som en kort tid
intaga
av året uppehåller turist- och rekreationsorter. Man torde sålunda
sig på ej
kunna göra gällande att dessa orter befinner sig i en särställning i föreva- a rande hänseende.
Kommittén är väl medveten om att överträdes i icke
förtäringsförbudet
obetydlig omfattning i fall av nyss angiven natur och kommittén delar även den från flera håll uttalade uppfattningen att förtäring av medförda spritdrycker i sådana fall i och för sig icke behöver vara störande ur
ordnings-
eller Kommittén har dock icke ansett förorda
nykterhetssynpunkt. sig böra
införande av en undantags- eller dispenshestämmelse från
förtäringsförbu-
det, en s. k. fickflaskeparagraf. Skälen härför, vilka väsentligen överensstämmer med vad departementschefen anförde vid anmälan av revisionens
förslag, är i huvudsak följande.
En anledning att medgiva undantag från i nu
förtäringsförbudet ifråga-
varande fall skulle vara att genom av vissa mindre
legalisering skadliga
former av förtäring av medförda söka vinna större förståelse
spritdrycker
hos den icke absolutistiska delen av allmänheten för betydelsen av alkohol-
lagstiftningens grundprinciper i öxrrigt och därmed ökad för bestämrespekt
melserna och bättre laglydnad. Emellertid synes det om det ifrå-
tvivclaktigt
gasätta undantaget skulle få sådan effekt. Det kan nämligen sägas att undantaget endast skulle täcka en relativt del av de fall i vilka lagöver-
ringa
trädelser förekommer och där för-täringen, om den sker i ordnade former och begränsad omfattning, icke behöver medföra vådor ur eller
ordnings- nyk-
terhetssynpunkt. En begränsning av undantaget till ett särskilt område skulle skapa gränsfall., där förbudets skulle te sig mera
upprätthållande
svårförståeligt än vid ett allmänt förbud. Den skulle kunna
uppfattningen
göra sig gällande i vissa kretsar, att om förtäring i ett fall är tillåten, så kan det icke göra så mycket om förbudet mot förtäring i ett annat fall överträdes. Därmed är man inne på en väg som kan leda till en alltmer uppluckrad respekt för alkohollagstiftningen. Risk synes även .föreligga att in-
förande av det ifrågasätta undantaget från förtäringsförbudet skulle kunna till en vanebildning, som dels skulle vara skadlig ur nykter-
giva upphov
och dels komma att leda till krav på successiv utvidgning av
hetssynpunkt
räckvidd. Är det ena tillåtet så bör även det andra tillåtas undantagets 0. s. v. försök att en uppställa en rationell
Varje genom fickflaskeparagraf
och ur alla tillfredsställande gräns mellan tillåten och otillåten
synpunkter
förtäring torde vara dömt att misslyckas. mening finns sålunda endast två möjlighe-
Enligt nykterhetskommitténs
ter mellan då det gäller att taga :ställning till fickflaskeproblemet. att välja Den ena är att behålla förbud och den andra att upphäva detsamgällande ma. medelväg synes vara mycket svår att åstadkomma.
Någon acceptabel
Ehuru vissa skäl talar för den senare av de båda lösningarna, har
möjliga
kommittén icke ansett förorda densamma, då den skulle innebära sig böra ett av för vårt rättighetssystem och man skulle
genombrytande principerna
befara en av läget ur ordnings- och nyk- _ ha anledning allvarlig försämring Det även kommittén att avvakta erfarenterhetssynpunkt. synes lämpligt heter av de av kommittén i andra avsnitt av detta betänkande framlagda
reformerna av nu gällande restriktionssystem.
genomgripande
avsnitt emellertid kunna På ett begränsat synes fickflaskeproblemet till en tillfredsställande i fråga om inackorde-
bringas lösning, nämligen
där bedrives som rörelse vid slutet bord i hemmet,
ringsstâllen matservering
om vartill även räknas militära mässar samt i frå-
i fråga personalmatsalar
kollektivhusmatsalar. av medförda spritdrycker å sådana ga om Förtäring kan avseenden med i hemmet. Vad
ställen i många jämställas spritförtäring
och kollektiv-
som väsentligt skiljer inackorderingsställen, personalmatsalar
husmatsalar från är de förras karaktär av slu-
övriga utskänkningsstållen
visar och den kretsen av tet bord, Vilket sig i lokalens anordning begränsade Allmänheten tillträde till sådana lokaler. I den mån en matgäster. äger icke eller kollektivhusmatsal står för en var, erfordras sålunda
personal- öppen utskänkningstillstånd i vanlig ordning.
Lokal, där av pilsnerdricka bedrives [12 § b)
inackorderingsutskänkning
torde hittills icke ha ansetts falla under förtärings- och förvaringsför- Pff], skäl att ändra nuvarande härvidlag synes icke före-
buden.1 Något ordning
de fasta och i övriga här av-
finnas. För gästerna på inackorderingsställen
sedda matsalar kan ett intresse föreligga att få förtära medförda befogat På härav föreslår kommittén i annat sammanhang att rusdrycker. grund och skall samt
förtärings- förvaringsförbuden ej gälla inackorderingsställen
heller eller kollektivhusmatsal, utskänkning av öl be-
ej personalmatsal där
vid tillfälle då matsalen användes av de personer för vilka den är drives, I om de militära mässarna föreslår kommittén dessutom att avsedd. fråga skall föreskriva villkor och meddela de föreskrifter i övrigt
Kungl. Majzt
(Jfr kommitténs maltdrycksbetänkande, SOU 1952:
som prövas erforderliga.
55 s. 217 ff. och 272.)
1 Se Thulin i TiS 1931 nr 8 sid. 8 och kontrollstyrelsens yttrande över 1934 års maltdryckskommittés betänkande (TfS 1940 sid. 70).
Beträffande personalmatsal och kollektivhusmatsal, där endast utskänkning av alkoholfria drycker bedrives enligt bestämmelserna i Aff, är icke samma prövning och kontroll föreskriven som i
Ölförsäljningsförordningen.
Med hänsyn härtill har kommittén icke ansett sig höra föreslå motsvarande
undantag från förtärings- och förvaringsförbuden i dessa fall. Något prak-
tiskt behov av sådana undantag torde ej heller finnas. En särställning intager emellertid som förut nämnts där
inackorderingsställen matservering
bedrives vid slutet bord i hemmet. För det fall att endast alkoholfria drycker utskänkes sådant ställe, har sålunda uttryckligt undantag från för-
på tärings- och förvaringsförbuden (13 § Aff). gjorts
Kommittén vill i detta framhålla att det står in-
sammanhang självfallet
nehavarna av här nämnda matsalar fritt att där förbjuda förtäring av starkare drycker. Matgästerna har sålunda rätt att
ingen ovillkorlig på dessa
utskånkningsställen få medtaga, förtära och förvara rusdrycker.
Spritförtäring i slutna sällskap (Torsbyfallet)
Fester i samband med familjehögtider, och andra lik-
föreningsjubiléer
nande tilldragelser måste av praktiska skäl ofta till lo-
förläggas offentliga
kaler. Nykterhetskommittén har undersökt, huruvida man kan lösa
proble-
met om spritförtäring vid sådana för slutna inom
tillställningar sällskap
den nuvarande lagstiftningens ram, d. v. s. med tillstånd till årsutskänkning
eller tillfällig utskänkning.
Antalet utskänkningsställen är som bekant tämligen litet. Det utgör knappt två per 10 000 invånare i genomsnitt för hela landet. Utskänkningsställena är väsentligen förlagda till städerna. De flesta orter i landet övriga saknar utskänkningsställe. 1950 saknades i 5 städer, näm-
spriträttigheter
ligen i Värnamo, Tranås, Hagfors, Kumla och Av landets 84 kö-
Fagersta.
pingar hade 40 spriträttigheter medan 44 var utan. På (utom
landsbygden
köpingarna) fanns 121 kommuner (av 2 285) med varav 53
spriträttigheter,
eller nära hälften i Malmöhus län. I hela Norrland fanns endast 4
köpingar
och 6 landskommuner med spriträttigheter. Möjligheterna för en arrangör av en fest i ett slutet att
sällskap förlägga
tillställningen till en lokal med spritutskänkning är sålunda, bortsett från vissa tätorter, mycket Ett behov kan därför att
begränsade. sägas föreligga
kunna för ändamålet utnyttja även andra lokaler än de s. k.
-spritrestau-
rangerna. Detta behov har enligt Rff i viss mån tillgodosetts genom institutet tillstånd till tillfällig utskänkning. En i ett slutet vid vil-
tillställning sällskap,
ken servering av spritdrycker är avsedd att äga rum, kan sålunda
förläggas
t. ex. till ett hotell eller ett pensionat utan årsrättigheter om tillstånd er-
hålles till tillfällig utskänkning.
Under de är som gått sedan Rff trädde i kraft har emellertid institutet tillfällig utskänkning fått en ganska begränsad användning. Sålunda utgjorde exempelvis det totala antalet under år 1950 begagnade tillstånd till tillfällig utskänkning av spritdrycker endast 205. Ett antal av de tillfälliga
tillstânden till allmänheten, t. ex. vid utställningar och
avsåg utskänkning liknande, varför antalet tillstånd som utnyttjades för utskänkning åt slutna
var mindre än det totala antalet tillstånd.
sällskap
Institutet innebär sålunda i sin nuvarande utform-
tillfällig utskänkning
icke lösning av den .föreliggande frågan.
ning någon praktiskt betydelsefull
härtill är bl. a. det Det av Anledningen omständliga ansökningsförfarandet.
i den förut nämnda s. k. fram-
nykterhetskommittén Torsbypromemorian
till en därför bl. a. förenkling av lagda förslaget provisorisk lösning avsåg förfarandet vid ansökan om tillstånd till och kom-
tillfällig utskänkning,
att sådant tillstånd skulle få meddelas av e.fter mittén föreslog systembolag
remissförfarande. förordade kommittén ökad anett förenklat Därjämte
av institutet tillstånd till årsutskänkning, begränsad till slutna vändning
sällskap.
Det som framlade i den s. k. Torsbypro-
förslag, nykterhetskommittén
var som redan nämnts endast avsett som ett provisorium. Förmemorian,
därför den att några större förändslaget måste bygga på förutsättningen,
i det inte fick Då frågan skall
ringar gällande försäljningssystemet göras.
i samband med av ett nytt försäljningssystem blir läget
lösas skapandet
ett annat. Kommittén har därför undersökt hur intresset av
givetvis ånyo
kunna anordna i slutna med servering av spritatt tillställningar sällskap
skall kunna tillgodoses utan att väsentliga olägenheter uppkommer drycker ur ordnings- eller nykterhetssynpunkt.
Därvid har kommittén i första hand övervägt möjligheterna att ytterli-
förenkla förfarandet beträffande ärenden om tillstånd till tillfällig utgare
till slutna Kommittén har emellertid kommit till den skänkning sällskap.
att även om man skulle kunna tillgodose de krav på snabb-
uppfattningen,
enkelhet man i detta sammanhang bör het och i tillståndsförfarandet som
vilket i och för vore värdefullt, man likväl icke löser proble-
uppställa, sig
tillfredsställande sätt. Man torde kunna utgå från att met på ett nämligen
enbart är det relativt omständliga förfarandet som är anledningen det icke
av institutet tillfällig utskänkning och till det till den ringa användningen
av vid festligheter i slutna stora antalet överträdelser förtäringsförbudet
Även tor-de vara av väsentlig betydelse. Med tillämpning
sällskap. prisfrågan
att restauratörvinst och utskänknings-
av utskänkningsreglerna följer ju
de serverade Särskilt då det är fråga skatt skall uttagas på spritdryckerna.
liknande som skulle hållas i hem-
om familjefester och andra festligheter,
av torde merkostnaden vid ut-
men om detta vore möjligt utrymmesskäl,
av en stor roll.
skänkning spritdryckerna spela
har i annat övervägt att föreslå att
sammanhang
Nykterhetskommittén
skulle avskaffas och ersättas med mot-
den särskilda utskänkningsskatten
av skulle skatten på alla
svarande höjning omsättningsskatten. Härigenom
bli densamma vid utskänkning och utminutering. Utskänknings-
rusdrycker skulle under alla bli högre än utminuteringspriset, priset omständigheter
men en viss utjämning skulle äga
beroende på de högre omkostnaderna,
vara att det skulle bli lättare att komma till rum. Fördelen skulle
härav
rätta med den olagliga förtäringen av medhavd nä-
utminuteringssprit på ringsställen utan spriträttigheter. Om bleve mindre skulle prisskillnaden
man med större utsikt till kunna lösa att
framgång problemet genom på
ett eller annat sätt möjligheterna till kontrollerad vidga laglig, utskänkning. Vid tillställningar i slutna skulle en av antalet
sällskap ökning rättigheter
till tillfällig tänkas kunna
utskänkning ifrågakomma.
Av skäl, som redovisas i nykterhetskommitténs principbetänkande (SOU
1952: 53, s. 143), har emellertid kommittén icke funnit föreslå nåsig höra gon utjämning av prisskillnaden. Om denna prisskillnad sålunda antages komma avtt bestå, följer härav att det icke är att finna en i alla av-
möjligt
seenden tillfredsställande av om en av
lösning frågan legalisering spritförtäring i slutna sällskap genom av omläggning utskänkningsreglerna.
Nykterhetskommittén har vidare av att införa ett
övervägt lämpligheten
generellt undantag från det allmänna beträffande slutna
förtäringsförbudet
sällskap. En sådan lösning synes emellertid mindre Den förutsätter
lycklig.
nämligen att begreppet slutet definieras så klart, att tvekan
sällskap någon
från allmänhetens och restauratörernas sida icke huruvida i visst föreligger
fall förtäringsförbudet är eller Att gällande undantaget tillämpligt. upp-
ställa en sådan definition möter emellertid stora och
svårigheter risk före-
ligger även att utvecklingen skulle leda till en allt vidsträcktare av
tolkning
begreppet. Därtill kommer att icke alla i slutna är så tillställningar sällskap ordnade, att det icke behöver befaras att ur
olägenheter uppstår ordnings-
och Det icke uteslutet att
nykterhetssynpunkt. synes tillställningar i slutna
sällskap skulle anordnas i undanväsentligen syfte att utnyttja ett generellt
tag från förtäringsförbudet.
För legalisering av i slutna kan alltså ett
spritförtäring sällskap sådant
generellt undantag icke rekommenderas. Enär det faktiska behov som före-
ligger emellertid bör tillgodoses sätt, föreslår kommittén att det
på något
skall ankomma att från fall till fall
på offentlig myndighet pröva huruvida undantag bör beviljas. Möjlighet till sådant bör endast undantag föreligga
i de mest angelägna fallen, d. v. s. vid och andra därmed
familjefester jämförliga tillställningar (52 § 2 mom.).
Vad härefter gäller vilken som bör
frågan myndighet givas befogenheten
att pröva torde — sedan
dispensärendena, systembolagen enligt kommitténs
förslag omvandlats till ett rent -- valet endast
försäljningsorgan stå mellan länsstyrelserna och länsnykterhetsnämnderna. Detta val är icke enbart
en praktisk utan beror även
lämplighetsfråga, på innebörden av dispens-
prövningen i allmänhet.
Utgår man från att endast skall dispensmöjligheten omfatta sådana tillställningar i som skulle till slutna sällskap, förlagts enskilt hem om förut-
sättningar förelegat därför, torde man kunna att
påstå några olägenheter
av dispensmöjligheten icke behöver ur allmän
uppstå nykterhetssynpunkt.
Vad det gäller att bedöma vid
dispensprövningen är främst
tillställningens
art samt huruvida det finnes befara anledning att festen kommer att anordnas på sådant sätt att ur
olägenheter uppkommer Dis-
ordningssynpunkt.
blir sålunda främst en givetvis stor
pensprövningen ordningsfräga, varjämte
vikt hör läggas vid enhetlighet och konsekvens i tillämpningen av undan-
Med härtill böra
tagsföreskriften. hänsyn synes länsstyrelserna lämpligen
anförtros vinnes även överensstämmelse med till-
prövningen. Härigenom ståndsprövningen i utskänkningsärendena.
Av karaktär vidare att utredningen i dispens-
dispensprövningens följer
ärendena i allmänhet kan till sådana förhållanden som har be-
begränsas
ur Det blir länsstyrelsens egen sak att bestäm-
tydelse ordningssynpunkt.
ma hur pass omfattande utredningen skall göras. Naturligt är att den första ansökningen från en viss restauratör föranleder en grundligare undersök-
än senare framställningar. I vissa fall kan det vara motiverat att höra
ning
den kommunala nykterhetsnämnden. Med hänsyn till att det här gäller privata fester av rent speciell karaktär har kommittén icke ansett det motiverat att tillerkänna kommunerna vetorätt beträffande ifrågavarande med-
För att tillgodose kommunernas intresse föreslås emellertid att
givanden. före varje oktrojperiods början skall lämna fulllänsnykterhetsnämnden
i länets kommuner tillfälle att yttra sig beträffande frågan, i vilken
mäktige
medgivande till undantag från förtäringsförbudet bör lämnas
omfattning
inom kommunen under perioden. Fullmäktige kan alltså föreslå t. ex. att medgivande företrädesvis lämnas för vissa ställen, som håller en relativt hög standard, eller att medgivande icke lämnas för ställen av en viss typ. Be-
gagnar sig fullmäktige av sin yttranderätt, bör fullmäktige i regel angiva
vilket eller vilka ställen som i första hand skall komma i fråga.
Polismyndighetens yttrande torde i regel erfordras innan länsstyrelsen
ärende om från förtäringsförbudet. Då därtill kommer att
prövar dispens
ärenden av detta slag bör behandlas utan onödigt dröjsmål, torde det vara
lämpligt att dispensansökan visserligen skall ställas till men länsstyrelsen
ingivas till polismyndigheten i orten som har att med eget över-
yttrande sända ansökningen till länsstyrelsen. Länsstyrelsens beslut bör direkt till-
ställas sökanden samtidigt med att avskrifter översändes till polismyndigheten och kommunens nykterhetsnämnd (54 § 1 mom.).
Då -utskänkningstillstånd enligt kommitténs förslag skall givas direkt till
vederbörande restauratör, torde dispens från förtäringsförbudet även böra lämnas direkt till denne och sålunda givas innebörden av ett tillstånd att vid en viss angiven tillställning servera av gästerna medförda spritdrycker. Det torde böra ankomma på Kungl. Maj :t att lämna närmare anvisningar
angående de slag av tillställningar för vilka medgivande må lämnas. Som
utgångspunkt torde därvid kunna tagas de regler, som för närvarande till-
lämpas vid prövning av ansökningar om extra tilldelning. Enligt anvisningar
meddelade av Systembolagens förtroendenämnds verkställande utskott den
5 juni 1947 finge giltiga grunder -för beviljande av extra tilldelning i normal-
fall anses vara för handen bl. a. vid firande av 40-, 50-, 60-, 65-, 70-, 75- och
80-årsdagar; vid bröllop, silverbröllop, 40-årsminne av bröllop samt guld-
bröllop; vid begravning; vid avlagd akademisk examen.
19-51236?
Enligt kommitténs mening bör för ett visst utskänkningsställe i regel icke lämnas medgivande till förtäring av medhavda drycker av sådana slag, som får utskänkas på stället i fråga.
Det undantag från förvaringsförbudet, som ett lämnat förtäringsmedgi-
vande innebär, gäller självfallet endast den familjefest som medgivandet avser. Det är sålunda enligt förslaget inte tillåtet för restauratören på ett utskänkningsställe med endast ölrättigheter att där förvara överblivna rusdrycker från ett förtäringstillfälle till ett annat.
Då lämnar ett förtäringsmedgivande, skall länstyrelsen till-
länsstyrelsen
lika föreskriva de villkor som kan anses erforderliga. Några kvantitetsbegränsningar bör därvid ej föreskrivas, då det ligger i sakens natur att sådana bestämmelser strider mot förtäringsmedgivandets karaktär och de för övrigt skulle vara omöjliga att kontrollera.
Ansökan om förtäringsmedgivande göres lämpligen på formulär, som fast-
ställes av Kungl. Maj :t eller av central myndighet. Formuläret bör göras så fullständigt att därav framgår alla uppgifter, som kan vara av betydelse för ärendets avgörande. Härigenom kan en snabb handläggning åstadkommas.
Kommitténs nu framlagda förslag motiveras främst av önskemålet, att man skulle kunna förlägga vissa tillställningar, framför allt familjefester 0. d., till restauranger och pensionat som saknar årsrättigheter, utan att härför skulle behöva igångsättas någon stor administrativ apparat och utan att spritförtäringen skulle bli väsentligt dyrare än om den ägt rum i vederbörandes hem. Man bryter visserligen därigenom rättighetssystemet på-denna punkt, men detta torde ej vara så allvarligt, då förtäringen vid familjefester står den som äger rum i hemmen mycket nära?
förtäring Dispensrätten beträffande förtäringsförhudet vid tillställningar i slutna
sällskap bör alltså av angivna skäl begränsas till familjefester och därmed jämställda tillställningar. För andra tillställningar i slutna sällskap bör
förtäringsförhudet gälla och de allmänna utskänkningsreglerna. sålunda
Det synes kommittén att därvid i mån av behov
tillämpas. lämpligt
institutet årsutskänkning begränsad till slutna sällskap får ökad användning. Särskilt torde denna form av utskänkningstillstând kunna vara
lämplig på orter, där utskänkningsställen med vanliga rättigheter saknas och
icke anses böra komma till stånd, men där behov av sådan begränsad utskänkning tämligen ofta kan beräknas göra sig gällande. Så är t. ex. fallet, då man för ett visst näringsställe kan förutse ett stadigvarande behov att då och då anordna servering för särskilda slag av sällskap, såsom vid firmafester, sammankomster i föreningar och ordenssällskap, utan att likväl
generella spriträttigheter anses böra beviljas stället i fråga? Årsrättigheterna kan då av länsstyrelsen begränsas att gälla endast för i de särdeltagare
skilda slagen av tillställningar, endast för minst ett visst antal deltagare o. s. v. Sådanarättigheter existerar redan nu.3 Även formen med tillstånd till
1 Herr Utterström förordar i första hand en förenklad form av tillfällig (s. 376).
utskänkning
5 Se t. ex. kontrollstyrelsens yttrande den 16 november 1949 (TfS 195W sid. 193).
° Se t. ex. Kungl. Maj:ts res. den 3 februari 1950 (TiS 1951 sid. 115) och den 19 maj 1950 (TfS 1951 sid. 149). Jfr rättsfall i TiS 1951 sid. 218.
bör kunna i sådana fall. Någon änd-
tillfällig utskänkning givetvis tillämpas
av bestämmelserna beträffande dessa former av utskänkningstillstånd
ring
torde icke vara under att undantag från förtärings-
påkallad förutsättning
och kan medgivas enligt här skisserade system.
förvaringsförbuden om rusdrycksförtäring i slutet sällskap på inackorderingsställen Frågan
samt i (inklusive militära mässar) och kollektivhusmat-
personalmatsalar
salar är ett Vad inackorderingsställena angår torde det så-
specialproblem.
som förut nämnts inte finnas skäl att ändra nuvarande ordning, enligt vilken och inte anses tillämpliga på sådana
förtärings- förvaringsförbuden
ställen. För det fall att en användes vid fester för personalen
personalmatsal
vid vederbörande institution eller företag, eller att en kollektivhusmatsal brukas vid festligheter som anordnas av hyresgäster i kollektivhuset, synet det icke heller finnas tillräckliga skäl att förbjuda förtärandet av medförda För torde ett sådant förbud vara mycket svårt att rusdrycker. övrigt vid fester i dylika slutna sällskap. I den mån personalens res-
upprätthålla
hyresgästernas önskemål kan, utan olägenhet ur nykterhetssyn-
pektive
beaktas synes detta böra ske. Däremot synes förhuden alltjämt böra
punkt,
i fråga om personal- och kollektivhusmatsalar i den mån matsalarna
gälla
användes av andra än dem, för vilka de är avsedda, d. v. s. vid tillfällen då lokalerna uthyres till utomstående organisationer eller enskilda. Eljest skulle både de bestämmelserna om medgivande till förtäring av
föreslagna
och reglerna om tillfällig utskänkning i många fall lätt kunna
rusdrycker kringgås. Nykterhetskommittén har utformat sitt förslag i enlighet med nu angivna
Se 45 § till (SOU 1952:55
riktlinjer. förslaget ölförsäljningsförordning
s. 272). Genom den föreslagna ordningen skulle sålunda undantag från förtärings- och förvaringsförbuden gälla följande utskänkningss-tällen:
a) inackorderingsställen avseende de fasta inackorderingsgästerna;
b) personalmatsalar och kollektivhusmatsalar, där utskänkning av öl äger rum efter anmälan, avseende vid vederbörande insti-
personalen
tution eller företag respektive hyresgästerna i kollektivhuset.
Sveriges centrala hotell- och restaurantförening (s. 277) samt IOGT
(s. 309) har i olika sammanhang fäst uppmärksamheten på den rusdrycks-
förtäring, som i stor utsträckning äger rum i privata festvåningar och offent-
liga samlingslokaler utan några som helst ntskänkningsråttigheterå De privata festvåningarna och med dem jämförliga privata lokaler utgör i detta hänseende ett komplicerat problem. I åtskilliga fall torde lokalägaren
biträda med utskänkning av alkoholfria drycker, vilket förutsätter tillståndseller anmälningsbevis. I sådana fall kan han ställas till ansvar ej blott för underlåtenhet att anmäla respektive söka tillstånd till utskånkningen av alkoholfria drycker utan även för den förtäring och förvaring av starkare drycker som ägt rum?
1 Jfr TfS 1946 sid. 224. 9 Se rättsfall i TfS 1942 sid. 54-56.
Rusdrycksförtäringen i de privata festvåningarna och med dem jämställda lokaler inrymmer ett flertal olika former från den helprivata förtäringen, som närmast är jämställd med den som sker i hemmet, till den mer eller
mindre offentliga förtäring som närmar sig ntskänkning på restaurang. Om-
fattningen av sådan förtäring har betydelse dels med hänsyn till restauratörernas intresse, dels på grund av den utskänkningsskatt som går förlorad för staten dels ock ur allmän ordnings- och nykterhetssynpunkt- Den betydelse förtäringen har i sistnämnda hänseende varierar allt efter de förhållanden under vilka förtäringen sker. I flertalet fall torde den icke föranleda
några olägenheter ur ordnings- och nykterhetssynpunkt. Av det sagda framgår att det är mycket vanskligt att göra någon gränsdragning på detta om-
råde. Nykterhetskommittén finner sig icke böra föreslå några åtgärder men anser att utvecklingen på området bör följas med uppmärksamhet (se »vidare s. 313 och 314).
15. Förbudet mot
Kap. utskänkning
vid och
offentliga föreställningar danstillställningar
Enligt 5 kap. 3 § Rff må utskänkning av rusdrycker ej ske vid offentligt
skådespel, varieté- eller cirkusföreställning eller, med undantag av konsert,
annan föreställning, till vilken allmänheten har tillträde, eller vid offentlig danstillställning. Förbudet avser lokal eller plats, där föreställningen eller danstillställnin-jgen äger rum, och annan därmed i inre förbindelse stående lokal. Rätt till utskänkning må emellertid för särskilda fall medgivas i Stockholm av poliskammaren och eljest av länsstyrelsen, sedan i stad magistraten samt på landet kommunalnämnden avgivit yttrande. I det följande behandlas förbudet mot utskänkning vid offentliga föreställningar (varietéförbudet) och förbudet mot utskänkning vid offentliga danstillställningar (dansförbudet) var för sig.
Varietéförbudet
Varietéförbudet går ursprungligen tillbaka till ett stadgande som år 1896 infördes i 1895 års I detta föreskrevs för-
brännvinsförsäljningsförordning. bud mot utskänkning av spritdrycker i samband med varietéföreställningar,
skåd-espel och andra dylika Såsom för för-
offentliga tillställningar. grund
budet anfördes bl. a., att dessa föreställningar medförde ett ökat förtärande av spritdrycker -och en l-ockelse till osedlighet grund av beskaffenheten
på
av de som vid flera av dem, särskilt de s. k. varieté-
prestationer erhjödes
erna. Genom att borttaga rättigheten att utskänka vid sådana
spritdrycker föreställningar avsåg man att beröva dessa mycket av den dragningskraft,
som gjorde dem talrikt besökta, samt och inskränka de
avvärja skadliga
verkningarna. Med hänsyn till att ett tillfredsställande sätt
svårigheten på
definiera begreppet erhöll stadgandet en om-
varietéföreställning tämligen
fattande räckvidd, och detta föranledde att förbudet icke
gjordes ovillkorligt
utan länsstyrelsen fick rätt att för särskilt tillfälle för medgiva undantag att icke av stadgandet skulle sträcka än som vore
verkningarna sig längre behövligt.
Bestämmelserna, vilka så gott som oförändrade upptogs i 1905 års bränn-
vinsförsäljningsförordning, infördes därifrån i 1917 års rusdrycksförsälj-
ningsförordning, därvid de emellertid ändrades i flera hänseenden. Bl. a. utsträcktes förbudet att omfatta även vin. Förbudet, som be-
enligt tidigare
stämmelser avsåg lokal eller plats med utsikt över
föreställningen, utvidga-
des vidare att alla lokaler som står i inre förbindelse med för gälla platsen
föreställningen. Rusdryckslagstiftningsrevisionen föranstaltade om en röundersökning
rande antalet beviljade undantag från varietéförbudet. Det visade att -
sig
-- antaom man bortser från vad som kunde inbegripas under Sångkonsert tillstånd icke var stort. Tillstånden hade avsett let meddelade synnerligen
kabareter, ofta för välgörande ändamål, trolleriföreställningar
exempelvis samt andra Det hade tämligen ofta förekommit att sam-
artistuppträdanden.
ma tillståndsresolution omfattat flera tillfällen.
De nuvarande bestämmelserna från motsvarande stadganden
skiljer sig
i 1917 års endast i vissa detaljer. Varietéförbudet gällde enligt
förordning
icke om konsert, vid vilken uteslutande utfördes denna förordning i fråga
instrumentalmusik. I enlighet med rusdryckslagstiftningsrevisionens förslag
ändrades bestämmelsen så att förbudet icke kom att avse något slag av kon-
sert. Numera faller sålunda luta eller kvartettsång icke
exempelvis sång till
förbudet. Såsom av vad kunde enligt 1917 års
under framgår nyss angivits från utskänkningsförbudet »för
förordning länsstyrelsen medgiva undantag särskilt tillfälle›. Revisionen föreslog den ändringen av undantagsstadgan-
att tillstånd skulle kunna lämnas »för särskilda fall». Härmed avsågs, det, skulle kunna omfatta flera bestämda tillfällen. att en tillståndsresolution Däremot revisionen icke att gå ännu längre och medgiva
ansåg lämpligt
tillstånd lämnades för en utan närmare av de sär-
att tidsperiod angivande
skilda fall då skulle Även i denna del överensstäm-
föreställningar äga rum.
mer 5 kap. 3 § Rff med revisionens förslag. i motion (I: 16 av herr Wistrand m. fl.) ut- Vid 1945 års riksdag föreslogs rörande sådan av 5 kap. 3 § Rff, att »utskänkning av
redning omarbetning
må även i samband med sådana nummer av soarébetorusdrycker äga rum nad som icke kunna direkt hänföras till konsert›. Utskänkningskaraktär, förbudet motionärerna alltför rigoröst m-ed hänsyn till ett par fall, syntes som då varit föremål för prövning. I det ena var omständigheterna
rättslig
följande.
med tillstånd utövade utskänkning av vin å En person, som vederbörligt hade i samband med utskänkningen anordnat en restaurang i Stockholm, förutom med orkestermusik och sång med pianoackompanje-
underhållning
med av dikter av den danske författaren Kaj Munk.
mang jämväl upplåsning
av Stockholms râdhusrätt den 1944 (nr 31, 2:a avd.) Genom utslag 8 maj till ansvar, emedan icke kunde hänföras fälldes anordnaren underhållningen vid vilken äga rum. En ledamot av* till sådan konsert, utskänkning finge fann den att av dikter i mindre
rådhusrätten omständigheten, upplåsning
icke kunna anses medföra att underhållutsträckning förekommit, skäligen vore att anse såsom sådan tillställning, vid vilken enligt 5 kap. 3 § ningen Rff av äga rum utan särskilt medgivande
utskänkning rusdrycker ej finge
och ville sålunda fria från ansvar.
Motionärerna yttrade bl. a.
Med hänsyn till den konstnärliga halten av ifrågavarande upplåsning synes det inkonsekvent detta slag av underhållning med varieté, i all tämligen att jämställ-a för vilka tillstånd och som utföras i synnerhet som de konserter, ej erfordras ofta kunna vara av betydligt mindre konstnärlig art. samband med utskänkning, Hade dikter varit tonsatta och sjungits vid tillfället i fråga, hade ifrågavarande ansvar. Hur domstolen skulle ställt sig för den vederbörande sannolikt undgått
r 295
_ hämdelse skett i form av -s. k. melodram — recitation med orkester-
uppläsningen
— är svårare att bedöma vid avsaknad av praxis ackompanjemang på området. Med hänsyn till det musikaliska inslaget är det visserligen ej uteslutet, att underhållningen kunnat anses såsom konsert, men detta är tveksamt, då uppläsningen är så att säga det centrala i ett dylikt framförande.
Med hänvisning till förevarande rättsfall synes en viss uppmjukning i paragrafens föreskrifter böra ske i sådan riktning, att även annan underhållning (än konsert) av mera konstnärlig halt får äga rum utan särskilt tillstånd i samband med utskänkning av rusdrycker. Som härovan antytts, måste det te sig som tämligen otillfredsställande, att en innehavare av utskänkningsrättigheter måste söka länsstyrelsens tillstånd för att anordna underhållning medelst upplåsning av en skönlitterär författares alster, då han utan sådant tillstånd får låta utföra sång och musik av i många fall betydligt enklare slag.
(betänkande nr 32) ville icke förneka att ett förtyd-
Bevillningsutskottet
ligande av stadgandet i 5 3 § Rff kunde anses önskvärt. Redan vid till-
kap.
komsten av förordningen ifrågasattes att skillnaden mellan »varietéföreställ-
och >konsert>> borde klarare än som skett angivas i författningstex-
ning»
ten. Några i dessa hvänseenden klargörande bestämmelser tillkom emellertid icke, utan tveksamma fall avsågs skola få lösas i tillämpningen. Även enligt utskottets torde det bereda vissa svårigheter att i författningstexten
mening
giva en uttömmande beskrivning av den underhållning, som ej borde omfattas av ifrâgavarande utskänkningsförbud. Utskottet förutsatte att frågan skulle komma att behandlas av 1944 års nykterhetskommitté och avstyrkte med hänsyn härtill bifall till motionen.
Riksdagen biföll utskottets hemställan. Vid 1950 års riksdag togs frågan upp på nytt, då det föreslogs i motion
(II: 111 av herr Dickson) att varietéförbudet skulle I motionen
upphävas.
anfördes att, om någon källarmästare önskade förströ sina gäster med att uppvisa t. ex. en trollkarl, ett danspar, en balettensemble eller något liknande varieténummer, så vore detta, för såvitt utskänkning samtidigt förekomme, tillåtet endast i särskilda fall och först sedan två myndighetsinstanser uttalat sig i ärendet. Varför denna form av oskyldig förströelse, vanlig i andra länder, skulle förmenas oss svenskar och de utlänningar, som gjorde oss glädjen att gästa oss, vore för motionären icke begripligt.
Bevillningsutskottet (betänkande nr 15) avstyrkte motionen under hänvisning till nykterhetskommitténs arbete och riksdagen biföll utskottets hem-« ställan.
Nykterhetskommittén
Av det anförda framgår att varietéförhudet har verk-
mycket vittgående
ningar. Det är sålunda inte endast utskänkning på teatrar, egentliga varietéer och därmed jämförliga lokaler som förhindras utan det blir på grund av förbudet också omöjligt att på restauranger anordna annan underhållning än sådan som kan kallas för konsert. Stundom har det visat vara
sig ganska
tveksamt, vad som kan rymmas under denna Belysande är så-
beteckning.
lunda ett rättsfall, som även i På Berns sa-
åberopats riksdagsmotionen.
longer i Stockholm hade nummer, som bestått i dels att »en artist
uppförts
imiterat med munnen och händerna samt utfört musikstycken
fågelläten
medelst och med av en en leksaksballong och
visselljud hjälp cykelpump,
en dammsugare ävensom på ett odefinierbart instrument med stråke, dels att en annan artist vid utförandet av sångnummer imiterat tre kända skåde-
och en Källarmästaren blev på grund härav dömd till
spelare vissångare»
böter? och liknande har också föranlett straff. Klart är att
Operaparodier
sådan underhållning som recitation 0. d. faller under förbudet.
Nykterhetskommittén har från länsstyrelserna inhämtat uppgifter om an-
talet från varietéförbudet under 1949. Det visar sig att sådana un-
undantag
i de flesta län är ytterst sällsynta. I flera fall uppgives att ansök-
dantag
om undantag icke förekommit under det senaste årtiondet. Det är
ningar
huvudsakligen badorrt-srestauranger och vid enstaka välgörenhetstillställ-
på ningar som varietéuppträdanden o. d. tillåtits. Enligt kommitténs mening är det icke nödvändigt att upprätthålla varieté-
förbudet i hela dess nuvarande omfattning. Det synes knappast vara något
att hindra restaurangerna från att anordna även annan
nykterhetsintresse
underhållning än konsert för sina gäster. Att därigenom skulle uppstå sådana faror i nykterhets- och avseende, som på 1890-talet anfördes
sedligt
som skäl för förbudet, torde inte behöva befaras. Någon anledning att upphäva förbudet även i vad det teatrar och verkliga varietéer torde emel-
gäller
lertid icke I om sådana ställen torde förbudet ha praktisk
föreligga. fråga
för det stundom förekommande fallet, att det finns
betydelse huvudsakligen
en restaurang som är så belägen att den lätt kan få inre förbindelse med teaterlokalen.
Det bör också att sådana av »föreställningar› som kan före-
påpekas slag
komma restauranger faller under kontrollbestämmelserna i 13 § ord-
på
ningsstadgan för rikets städer. Detta innebär att den som vill anordna sådan göra anmälan därom hos polismyndigheten och är
föreställning skall skyldig att ställa sig till efterrättelse de ordningsföreskrifter polismyndig-
heten meddelar. Om eller innebär något, som strider
föreställningen åsyftar
mot eller allmän eller föranleder svårare oordning, kan den
sedlighet lag och dess förnyande förbjudas. De nu återgivna bestämmelserna upplösas
endast i städerna och, på grund av särskilt förordnande,
gäller visserligen
i vissa andra större orter men det alldeles övervägande antalet spritrestau-
t-orde vara dessa - Om utländska artister an-
ranger belägna på platser.
vändes Vid tillkommer kontrollföreskrifterna i
restaurangunderhållning,
den 31 december 1913 angående rätt för utlänning. och i utlan-
kungörelsen
det bosatt svensk undersåte att här i riket giva offentlig föreställning m. m. eller att därvid medverka samt bestämmelsernai förordningen den 23 oktober
. 1908 angående bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter.
I enlighet med vad här ovan anförts har i kommitténs författningsförslag (51 § 1 mom.) från varietéförbudet undantagits förutom konsert även artist-
eller annan därmed jämförlig underhållning, som å restaurang
uppträdande
beredes gästerna utan särskild avgift.
1 Se Svea hovrätts utslag den 17 oktober 1944 (Svensk juristtidning 1945, rättsfallen sid. 55).
Dansförbudet
Dansförbudet infördes genom 1917 års rusdrycksförsäljningsförordning och har alltså gällt sedan den 1 januari 1919. De ursprungliga bestämmelserna skilde sig från de nuvarande i huvudsak endast därutinnan att länsstyrelsens dispensrätt blott avsåg »särskilt tillfälle»
Förbudet tillkom på förslag av 1911 års nykterhetskommitté. Såsom motivering framhöll kommittén att allvarliga missförhållanden enligt vad det visat sig yppats i en del danslokaler, i vilka i
offentliga spritutskänkning
sammanhang med danstillställningar förekommit.
Rusdrgckslagstiftningsrevisionen gjorde en undersökning angående läns-
styrelsernas praxis vid dispensgivningen, avseende tiden omkring år 1930. Enligt denna undersökning de flesta orter i landet,
beviljades dispens på
där det fanns erforderliga i om
förutsättningar fråga utskänkningslokaler
och detta icke blott vid enstaka festligheter utan i fall vid
många regelbun»
det återkommande tillfällen. Under åren 1929 och 1930 förekom utskänkning i samband med dans på 315 restauranger, fördelade 128 olika orter.
på
Dessa år var totala antalet tillstånd 5360 5581 och totala antalet
resp. danstillställningar ca 12 000 resp. ca 13 000.
Under hänvisning till att undantag från sålunda
utskänkningsförbudet
meddelats av länsstyrelserna i synnerligen stor uttalade revi-
utsträckning,
sionen att det knappast kunde anses att bibehålla en föreskrift
försvarligt
med karaktär av undantagsbestämmelse, då den i förvand-
tillämpningen
lats till allmän regel. revisionens hade man att mellan
Enligt mening välja
å ena sidan att rätt att från för-
upphäva länsstyrelsens medgiva undantag
budet mot utskänkning i samband med dans, frånsett alldeles
möjligen spe-
ciella fall, samt å andra sidan att tillåta i samband med dans-
utskänkning
tillställningar, eventuellt med viss begränsning. Revisionen erinrade vidare om att offentliga vore underkastade
danstillställningar tillståndsprövning
av polismyndighet jämlikt bestämmelser. Revisionens för-
ordningsstadgans
slag innebar att särskilt icke skulle erfordras för att
medgivande längre
bedriva utskänkning i samband med å lokal som
offentlig danstillställning
huvudsakligen var avsedd för restaurangrörelse.
Mot revisionens förslagi denna del reserverade herrar Jo-
sig Englund, hansson och Ljunggren, vilka bibehållande av förbudet med
föreslog möj-
lighet till dispens endast skäl och vid enstaka danstillfälle.
på synnerliga
Som motivering anfördes framför allt att till att
restaurangdansen bidroge utbreda alkoholförtäringen bland ungdomen.
Revisionens förslag upptogs i nr 242 till 1937 års
propositionen riksdag. Riksdagen intog däremot en annan ståndpunkt. anför- Bevillningsutskottet
de, att enligt dess mening gällande bestämmelser om i sam-
utskänkning
band med danstillställning av vissa håll ett
myndigheterna på tillämpats på
sätt, som kunde giva anledning till befogade För framtiden måste
erinringar. anses önskvärt att tillstånd till dans i samband med å restau-
utskänkning
rang meddelades med större och varsamhet än som dittills skett.
urskillning
Särskilt funne utskottet det icke vidare böra att
ifrågakomma medgivande
lämnades för viss tidsperiod utan av de särskilda då dans
angivande dagar
skulle äga rum. Då det för av dessa synpunkter icke torde
tillgodoseende
vara tillräckligt att lägga avgörandet enbart ville
i polismyndighetens hand, utskottet för sin del förorda sådan ändring av :ts att för
Kungl. Maj förslag
utskänkning i samband med dans skulle erfordras
å restaurang alltjämt jämväl medgivande från sida.
länsstyrelsens
Resultatet blev att de gamla bestämmelserna bibehölls med den
ändringen,
att dispens skulle kunna lämnas »för särskilda fall›.
Dansförbudet har sedermera uppmärksammats i olika
sammanhang?
Bl. a. behandlades det av den s. k. i dess betänkande an-
snabbutredningen
gående nykterhetstillständet under krigsåren (SOU 1944: 3 s. 200-215). Även denna utredning en
gjorde undersökning angående länsstyrelsernas praxis vid dispensgivningen, varvid det visade att sig dispensgivningen
tilltagit. Antalet danskvällar med
på restauranger rusdrycksutskänkning
uppgick 1939 till närmare 19 000. resultat i redo-
Undersökningens övrigt
visas i snabbutredningens betänkande, vartill här må hänvisas.” Två av utredningens ledamöter (majoriteten) ansåg i dåvarande —— med
sig läge stark tiilströmning till och en oroväckande av
spritrestaurangerna stegring
— böra förorda att
könssjukdomarna restaurangdans i samband med ut-
skänkning helt skulle stoppas. Även på längre sikt framstode det dessa
enligt ledamöters mening såsom ett önskemål att
rusdrycksutskänkningen prin-
cipiellt skildes från den offentliga dansen. För realiserande av detta önskemål ifrågasattes att länsstyrelsernas rätt att från för-
medgiva undantag
budet mot vid skulle
utskänkning offentliga danstillställningar borttagas
eller åtminstone de särskilda fall, då kvalificeras
undantag finge beviljas,
att avse endast verkliga
undantagsfall. Även ungdomsvårdskommittén har 0n1 och tagit upp frågan utskänkning
offentlig dans. I sitt betänkande III om och 1945:
ungdomen nöjeslivet (SOU 22 s. 308) föreslår kommittén att man rätt att
upphäver länsstyrelsernas bevilja undantag från utskänkningsförbudet. Nykterhetskommittén yttrade
sig den 29 november 1945 över betänkande och
ungdomsvårdskommitténs
förklarade därvid att kommittén inte böra ta till frå-
ansåg sig ståndpunkt
gan om restaurangdans utan ytterligare
utredning. Nykterhetskommittén ville emellertid framhålla att bestämmelser inte torde
gällande tillämpas
med den »urskillnjng och varsamhet», som förutsattes av vid
riksdagen författningens antagande. Nykterhetskommittén fann det angeläget att åt-
gärder vidtoges för att bringa i bättre överensstämmelse
lagtillämpningen
med lagstiftarnas intentioner.
Vid 1946 års riksdag väcktes motioner (I: 212 av herr m. fl. och
Englund
II: 343 av herr Sandberg m. fl.) om viss av
ändring undantagsbestämmelsen
1 Jämför artiklarna »Restaurangdansen och lagen» i Tidskrift för systembolagen 1939
(TfS) sid. 186-188 samt »Utskänkningen och den offentliga dansen» i TfS 1941 sid. 175.
2 Å sid. 205-209 i betänkandet lämnas en utförlig redogörelse för tillämpningen av stadgandet rörande restaurangdansen. Jämför redogörelse för rättsfall i TfS 1943 sid. 21-23, där bl. a. tillståndspraxis i Göteborg och Stockholm belyses, samt 1943 års déchargedebatt i riksdagens andra kammare (TfS 1943 sid. 215—~217).
i 5 kap. 3 § Rff i syfte att öka kommunalrepresentationens inflytande på
utskänkning i samband med restaurangdans. Förslaget hade aktualiserats
i några ärenden om utskänkningstillstånd. I ett av
genom avgörandena
fallen hade stadsfullmäktige i Borås, förekommen anledning, vid be-
på
av ansökan från systembolaget om tillstånd till utskänkning un-
handlingen
der oktrojperioden den 1 oktober 1945-den 30 september 1949 föreslagit det villkoret för utskänkningsrörelsen, att offentlig dans icke finge anordnas
å restaurang mer än en i veckan. Länsstyrelsen vägrade att fastställa
gång
detta villkor, då en sådan dess mening finge anses stå
inskränkning enligt
i strid mot bestämmelserna i 5 kap. 3 § Rff. Ärendet drogs genom besvär under Kungl. Maj :ts prövning. Kungl. Maj :t fann sig emellertid icke mot
i 3 kap. 10 § 2 mom. Rff kunna bifalla besvären? Under åbe-
stadgandet
av detta och ett annat likartat fall i motionerna att undan-
ropande yrkades
tag från förbudet i 5 kap. 3 § Rff skulle kunna heviljas endast jämlikt de.
grunder som av stadsfullmäktige eller kommunalfullmäktige blivit bestämda. Motionerna föranledde icke någon riksdagens åtgärd. Bevillningsutskottet
anförde i sitt utlåtande bl. a. följande.
I ett till bevillningsutskottet nu inkommet yttrande över de föreliggande motionerna har socialstyrelsen framhållit, att länsstyrelsernas tillståndsgivning i förevarande avseende sedan lång tid tillbaka varit ojämn och att de meddel-ade tillstånden på sina håll torde ha varit långt talrikare än som motsvarade lagstiftarens ursprungliga intentioner. Utskottet, som helt ansluter sig till de-t av 1937 års riksdag gjorda uttalandet om önskvärdheten av att tillstånd till dans i samband med utskänkning å restaurang meddelas med urskillning och varsamhet, finner de av socialstyrelsen sålunda påpekade bristerna vid tillämpningen av gällande bestämmelser betänkliga. Såsom framhållits av kontrollstyrelsen i likaledes avgivet yttrande torde kommunerna få anses äga speciella förutsättningar för att bedöma, i vad mån särskilda bestämmelser äro påkallade med avseende på omfattningen och för anordnande av restaurangdans, kombinerad med utskänkning.
villkoren
Det torde därför vara ett rimligt krav, att i fall, då fullmäktige ansett sig böra förorda vissa regler för tillståndsgivningen, dessa regler skola — liksom redan nu är förhållandet beträffande av fullmäktige förordade grunder för tillfällig utsträck-
- bliva för bindande. ning av utskänkningstiden länsstyrelsen
Ehuru utskottet såsom framgår av vad nu nämnts finner skäl tala för en ändring av stadgandet i 5 kap. 3 § rusdrycksförsäljningsförordningen i av motionärerna
riktning, anser sig dock utskottet med hänsyn till det nu pågående utredåsyftad
nykterhetslagstiftningens område icke böra framlägga förslag till ningsarbetet på ändrade bestämmelser i ämnet. Frågan om tillståndsgivningen beträffande ut-
vid de i 5 kap. 3 § avsedda tillställningarna bör enligt utskottets meskänkning
icke lösas såsom en fristående fråga på sätt motionärerna förordat. ning lämpligen Utskottet förväntar nämligen, att principerna rörande kommunernas medinflytande över handhavande vid restaurangdans eller eljest
rusdrycksutskänkningens komma att noggrant omprövas inom 1944 års nykterhetskommitté. Härigenom torde även förevarande som har anknytningar åt olika håll, komma att
spörsmål, erhålla en mera allsidig belysning än vad som vid frågans behandling inom utskottet varit att åstadkomma. Utskottet utgår härvid ifrån att de i motio-
möjligt nerna och av utskottet anförda Synpunkterna komma att beaktas vid den pågående utredningen.
1 Se artikeln »Restaurangdansförbud kan ej föreskrivas som oktrojvillkor» i TfS 1945 sid. 234-236. Jfr ovan sid. 212.
Nykterhetskommittén Även kommittén har införskaffat vissa uppgifter
angående länsstyrelser-
nas dispensgivning. Uppgifterna avser år 1949. Under detta år förekom utskänkning i samband med dans 364 av landets 583
på offentliga sprit-
restauranger och på 38 av de 419 vinrestaurangerna. Totala antalet danstillställningar var 15 250. Detta innebär en minskning i förhållande till 1939, då totala antalet danskvällar var närmare 19 000, men siffran är högre än för 1929, då den var ca 12 000. På 217 restauranger förekom
utskänkning
vid offentlig dans regelbundet minst en gång i veckan under den tid restaurangen var öppen. Ett femtiotal restauranger hade regelbundet dans två gånger i veckan hela året om, ett tiotal tre gånger i veckan. Tre restauranger (två i Göteborg och en i Djursholm) hade dans fyra gånger i veckan, d.. v. s. mer än hälften av årets dagar. Antalet danskvällar inom de olika länen framgår av t-ab. 10. Såsom framgår av de anförda siffrorna har rätt till utskänkning vid
danstillställningar beviljats i så stor utsträckning att danskvällarna på
många håll knappast längre har den karaktär av undantag som gällande bestämmelser otvivelaktigt syftat till. På de flesta orter förekommer dock
restaurangdans i samband med rusdrycksutskänkning tämligen sällan. Till belysning av frågan om restaurangdansens betydelse särskilt för de yngres
nöjesliv har kommittén i sin undersökning av ungdomens alkoholvanor medtagit även en fråga om i vilken utsträckning de intervjuade ungdomarna deltagit i restaurangdans (se SOU 1951: 43 sid. 177 o. f.). Kommittén har även eftersträvat att få möjlighet till en bedömning av vilken roll dansrestau-
rangerna spelar för könssjukdomarnas spridande (SOU 1951: 43 sid. 109
o. f.). Båda undersökningarna synes visa att har för
restaurangdansen betydelse
kvantitativt tämligen begränsade kategorier. Detta beror till vis-s
säkerligen
del på de gällande bestämmelserna som inskränker om-
restaurangdansens
fattning. Kommittén anser det vara av vikt att restaurangdans i samband med rusdrycksutskänkning inte ges ökad i det moderna
betydelse nöjeslivet.
Med hänsyn till de stora lokala variationerna när det dansrestau-
gäller
rangernas roll och de olägenheter som offentlig dans i samband med “rusdrycksutskänkning kan ha, har kommittén vidare funnit det angeläget att underlätta anpassningen till lokala förhållandena och uppfattningenpå
de
vederbörande ort genom att ge kommunerna möjlighet att i fortsättningen inverka på antalet dispenser från det generella förbud, som förutsättes skola bestå. Kommittén föreslår därför liksom motionärerna vid 1946 års riksdag att den kommunala skall äga fastställa allmänna
representationen grunder
för beviljande av tillstånd att utskänka rusdrycker vid danstillställning. Författningsförslaget har avfattats i överensstämmelse härmed (51 § 2 mom._).
Enligt förslaget äger stads- respektive kommunalfullmäktige bestämma så-
dana grunder före varje oktrojperiods början. Härunder inrymmes också be-
fogenhet för fullmäktige att helt förbjuda vid offentrusdrycksutskänkning
lig dans inom kommunen.
Tidigare har vid flera tillfällen påtalats att gällande bestämmelser sina
på håll inte tillämpas med den urskillning och varsamhet, som ursprungligen
avsetts. De av införskaffade
nykterhetskommittén uppgifterna angående länsstyrelsernas dispensgivning styrker denna uppfattning. Kommittén har
därför liksom förut den meningen att bör användas
undantagsbestämmelsen
med större försiktighet än hittills.
I juni 1947 utsände Maj :t till ett cirkulär, vari
Kungl. statsmyndigheterna
dessa anbefalldes att inom sina respektive områden undersöka möjligheterna att åstadkomma ett snabbare och enklare förvaltningsförfarande. Bland de
som framkom med anledning av detta cirkulär, fanns även
förslag, några
som rörde förfarandet vid av tillstånd till av rus-
beviljande utskänkning
drycker i .samband med danstillställningar. Sålunda föreslog länsstyrelserna
i Stockh-olms, Jönköpings och Gävleborgs län ävensom Föreningen Sverig-es
kommunalborgmästare att ärenden angående sådana tillstånd skulle överflyttas från länsstyrelsen till lokal (i regel Läns-
myndighet polismyndighet).
styrelsen i Gävleborgs län framhåller att för
ifrågavarande tillställningar
ofta även fordras tillstånd jämlikt 13 § för rikets
ordningsstadgan städer
och att en av danstillstånden därför bl. a. skulle medföra den
överflyttning
fördelen, att vederbörande sökande kunde få båda de tillstån-
erforderliga
den hos samma myndighet. Vidare har länsstyrelsen i Kristianstads län ifrågasatt, huruvida den nu föreskrivna remissen av danstillståndsärendena till kommunal kommunalnämnd) bör vara
myndighet (magistrat resp.
obligatorisk. Länsstyrelsen framhåller att dessa .ärenden ofta
gäller regel-
bundet återkommande danskvällar, där yttrandet består i ett
rutinmässigt tillstyrkande. Enligt länsstyrelsens mening synes bestämmelsen därför böra
uppmjukas, så att remiss endast behöver ske då såvfinner
länsstyrelsen erforderligt.
Nu refererade har överlämnats till för att
förslag nykterhet-skommittén tagas under vid kommitténs arbete med hithörande
övervägande frågor.
Såsom ovan framhâllits har tillämpningen av de nu bestämmel-
gällande
serna icke varit tillfredsställande. För att råda bot härpå har kommittén bl. a. föreslagit ökat kommunalt vid ärendens
inflytande ifrågavarande handlägg-
ning. Att samtidigt härmed ärendena till skulle
överflytta en lägre myndighet
-enligt kommitténs mening icke vara lämpligt. Kommittén föreslår alltså att ärendena fortfarande skall avgöras av länsstyrelsen.
Frågan om remissförfarandet kommer i ett nytt läge genom om
förslaget
ökat kommunalt inflytande. IDetta inflytande skulle, såsom av
författnings-
texten framgår, utövas på det sättet, att före
fullmäktige varje oktrojperiods
början bereddes tillfälle att avgiva ett för länsstyrelsen bindande
yttrande. Det synes under sådana förhållanden onödigt att låta någon kommunal myn-
dighet yttra sig Ai varje särskilt dispensärende. Även vad länsnykterhets-
nämnden beträffar synes det tillräckligt att denna uttalar en för
sig gång
varje oktrojperiod. Med hänsyn till dansärendenas vikt ur allmän
ordnings-
synpunkt torde det däremot vara att den lokala
lämpligt polismyndigheten
avger utlåtande angående varje ansökan. Det förefaller att låta
praktiskt ansökningarna ingivas direkt till polismyndigheten.
Tabell. 10. Undantag från förbudet mot utskänkuing vid offentlig danstillstlillning
år 1949.
Därav med offentlig dans Antal N Total_ Dzo i sprit antal regel- genom-
Darâv
L ä n
en gång sälllzfrliaän p_er
ofggtlig mgdgfi kglâälsár snâtt
restau- dans i veckan en gång en ån 1949 r :å: ranger i veckan
i vegckaâ
| stad | 76 33 12 — | 21 928 28 | |||||
| Stockholms | sprit vin | 79 20 | 6 —— 14 583 29 | ||||
| Stockholms län | sprit vin | 38 24 15 17 - 6 5 ~— 3 | - | 3 — | 6 1 578 66 —— — — 2 165 33 | ||
| Uppsala | sprit Vin | 26 | ——- — | — | — | — — | |
| Södermanlands | sprit vin | 15 9 7 — — — 20 12 | 5 7 —— 5 | 1 | 3 625 69 —— —— ~— | 63 5 | |
| Östergötlands | sprit Vin | 12 2 - | — | 2 | 3 1,5 | ||
| Jönköpings | sprit vin | 11 9 9 - 9 4 | 1 —-— — 3 - | 2 | 6 229 25 — 1 241 60 | — —- | |
| Kronobergs | sprit vin | 9 1 - | —- | 1 | 3 3 | ||
| Kalmar | sprit Vin | 17 10 10 1 | 6 1 —-— —- | 1 | 3 566 57 | 31 31 | |
| Gotlands | sprit vin | 5 4 2 14 12 | —— —-— — | 3 — 8 —— 4 659 55 | 1 276 69 — | — — | |
| Blekinge | sprit Vin | 9 — — | — | —-— ——- — | |||
| Kristianstads | sprit vin | 36 20 19 - | 6 —— — — | 6 | 8 523 26 | — —- | |
| Malmöhus | sprit Vin | 115 77 27 17 33 2 634 34 42 2 —— — | 2 | 15 7,5 | |||
| Hallands | sprit vin | 23 16 14 7 ~—- — | 1 —— —-— — —- | 1 1 124 70 | |||
| Göteborgs och Bohus sprit | Vin sprit | 61 38 19 53 4 20 11 | 4 - 5 | 4 15 1907 50 3 | - 3 618 56 | 216 54 | |
| Älvsborgs | Vin sprit | 11 — — —— — 16 12 | 1 | 5 | 6 265 22 | —— — | |
| Skaraborgs | vin | 13 -— | — — | —- — | |||
| Värmlands | sprit vin | 12 9 9 1 -— —-— 1 16 10 —— 7 | 2 | 3 | 4 327 36 3 343 34 | 1 l | |
| Örebro | sprit Vin | 4 1 - | - | 1 | 1 l |
Därav med offentlig dans
Därav Dzo i sprit regel- :§31- genom-
L ä n bundet dans offgåtlli en ån séi111:Ix12;in snitt per g restau» dans dansi vegckaâ en gäng
eråeráän kfgggr rest.
ranger i veckan
vegckagl
Ii
N Västmanlands sprit 12 7 1 - 6 114 16
vin 11 - — —— — j
| Kopparbergs | sprit vin | 13 7 —— 3 16 3 — — | 4 153 22 3 6 2 |
| Gävleborgs | sprit | 13 9 —— 3 | 6 306 |
34 vin 13 1 - - 1 31
| Västernorrlands | sprit vin | 20 13 — 8 -- | 7 —— — — | 6 | 534 41 - |
| Jämtlands | sprit vin | 6 4 - 29 — -— — — | 1 | 3 | 57 14 - |
| Västerbottens | sprit vin | 3 3 — — 1 1 - | —— 1 | 3 | 35 12 1 |
i Norrbottens sprit 6 6 — 1 5 84
vin 3 1 —— -— 1 5 5.
Hela riket sprit 583 364 135 71 1.58 14 354 39
vin 419 38 11 -- 27 896 24
Summa 1 002 402 146 71 185 15 250 38
Anm. Tabellen avser endast restauranger
med offentlig utskänkning och endast offentlig dans. Dans i klubbrestauranger eller för slutna sällskap är sålunda ej medräknad. Beträffande säsongrättigheter gäller uppgifterna om dansfrekvensen
givetvis säsongen. Restauranger, som har öppet hela året men regelbunden dans endast under en del av året, angives i tabellen ha dans »regelbundet mer än en gång i veckan» respektive »en gângi veckan».
16. och
Kap. Rusdrycker på nöjes- idrottsplatser
Gällande ordning
Beträffande tillstånd till utskänkning på nöjes- och idrottsplatser finns för närvarande särskilda bestämmelser. Vanliga regler angående till-
inga stånd till utskänkning gäller.
I fråga om offentliga tillställningar stadgas i 13 § ordningsstadgan för rikets städer. För att anordna sådan tillställning krävs anmälan till eller tillstånd av polismyndigheten, olika för olika grupper av tillställningar. Nöjestillställningar fordrar tillstånd. Detsamma har tidigare gällt beträffande alla av Emellertid har Högsta domstolen i utslag den
slag idrottstävlingar.
27 augusti 1948 funnit travtävlingar icke vara sådana tillställningar, som jämlikt 13 § ordningsstadgan kräver tillstånd (NJA 1948 s. 503).
Polismyndigheten äger meddela ordningsföreskrifter, såsom angående ord-
o. d. äger vidare förbjuda tillställningens för-
ningsvakter Polismyndigheten nyande, om tillstållningen visar sig åsyfta eller innebära något sedlighets-
sårande eller lagstridigt eller föranleda oordningar av svårare beskaffenhet. Inträffar av dessa omständigheter eller anordnas tillställning utan till-
någon
stånd, där sådant fordras, äger polismyndigheten även upplösa tillställningen. Bestämmelserna tillämpas för riket i dess helhet.
Tidigare utredningar I sitt betänkande angående nykterhetstillståndet under krigsåren (SOU
1944: 3) behandlade snabbutredningen frågan om övervakningen av ord-
ningen vid andra offentliga danstillställningar än å restauranger (s. 214
och 215).
Såväl av de lokala polismyndigheterna som av länsstyrelser ha påtalats brister i nykterhetshänseende vid de offentliga folkliga nöjesplatserna, enkannerligen på landsbygden. Detta dansbanefylleri uppmärksammades redan av 1928 års rusdryckslagstiftningsrevision.. De alltfort föreliggande bristerna ha bestyrkts av det från polismyndigheterna införskaffade uppgiftsmaterialet rörande för fylleri anhållna personer. ,Ett påfallande stort antal av dessa ha på landsbygden anhållits å eller i närheten av offentliga nöjesplatser.
Möjligheterna att få till stånd förbättrade nykterhetsförhållanden på sådana nöjesplatser, där alkoholutskänkning icke förekommer, äro i betydande grad beroende av allmänna åtgärder till .förbättring av nykterhetstillståndet. I den mån
icke förekommer vid dansbanor, torde onykterheten numera pilsnerutskänkning
vara att tillskriva motboksspritens verkningar. Genom förbättrad 0rdväsentligen ningsvakthållning bör man dock kunna åstadkomma en förbättrad ordning på själva nöjesplatsen. Efterhand som det tränger in i allmänna medvetandet att alko-
icke erhålla tillträde till nöjesplatsen och att berusade holpåverkade personer bliva effektivt av ordningsmakten, kan man möjligen hoppas, att
omhändertagna
skola börja undvika att samlas till sådana nöjesplatser. Den onyktra personer
bör även kunna rensa upp förekommande tillhåll skärpta ordningsvakthållningen för olaga spritöverlåtelser å eller invid nöjesplatserna.
Det har .för utredningen framstått såsom angeläget att erhålla en ordningsvakthållning med nödig auktoritet mot alkoholpåverkade personer. Huru denna vakthållning bör organiseras har utredningen ansett sig icke behöva ingå närmare på.
Utredningen vill endast understryka kravet på att det bör åligga ordningsvakterna att från nöjesplatsen avvisa ej blott berusade personer utan var och en, som genom sitt uppträdande stör den allmänna trevnaden. Skyldighet skall sålunda föreligga för ordningsvakt att på sådant sätt ingripa även mot vilkas alkoholpersoner, påverkan ej nått berusningsgränsen, att de avvisas. ,
I sitt förslag till allmän (SOU 1944: 48)
ordningsstadga upptog ordningsstadgeutredningen förbud mot förtäring av alkoholhaltiga å allmän drycker
plats (19 §) och vid offentlig (47 I till det
tillställning §). motiveringen
senare förbudet yttrade bl. a. (s. 159).
utredningen följande
Närvaro av spritpåverkade personer måste vid offentlig tillställning anses utgöra ett störande moment för ordningen. På grund härav har det funnits att lämpligt i ordningsstadgan införa förbud mot förtäring av rusdrycker vid och pilsnerdricka dylik tillställning, varvid dock undantag gjorts för det fall, att förtäringen sker i samband med tillåten utskänkning av den varom är. Vidare har i dryck, fråga stadgan intagits föreskrift, att spritpåverkade personer skola avvisas. Detsamma har synts böra gälla beträffande personer, som eljest genom sitt —— uppträdande exempelvis genom oväsen eller ofredande av andra - verka störande på den allmänna ordningen. Föreskriften avser givetvis såväl tillstånd den, som i påverkat söker inträde, som den, vilken efter erhållet tillträde visar spritpåverkan eller uppträder störande. Befogenhet — att avvisa —— och även skyldighet spritpåverkade
eller andra här avsedda personer bör tillkomma ordtillställningens anordnare, ningsvakt eller annan, som har ansvar för ordningens under tillupprätthållande ställningen. Biträde av polispersonal synes böra påfordras endast i fall av verkligt behov.
Ungdomsvårdskommittén behandlade ingåend-e i sitt betänkande del iIIl
angående ungdomen och nöjeslivet (SOU 1945: 22) offent-
ordningen på
liga nöjesplatser (s. 185, 186 och 310).
Det är känt att slagsmål och andra i stor uppträden utsträckning utspelas på och i närheten av folkliga nöjesplatser, såsom dansbanor och tivolin. Våldshandlingarna är i regel orsakade »- —— ——— Från håll har av alkoholberusning. många under senare år omvittnats, fall att nöjesplatser på landsbygden och i åtskilliga också i städerna blivit tillhåll för överförfriskade bråkstakar. Vid en del nöjesplatser hålls en sträng ordning. Detta torde i allmänhet vara fallet vid till Folk-
parkernas centralorganisation anslutna folketsparksföretag ävensom vid de större nöjesetablissemangen i våra större städer. Vid åtskilliga nöjesplatser emellersläpps tid nära nog vilka individer som helst in. Dessa uppges nämligen vara mera spendersamma än den nyktra -— —— — publiken. I den allmänna debatten har i åtskilliga sammanhang klagats över att spritpåverkade personer, vilka inte kunnat sägas vara berusade, fått närvara vid offentliga nöjestillställningar och, om de avförts därifrån, nppehållit anslutsig i omedelbar ning till etablissemangets område, där de uppträtt hotfullt eller störande. Som
ovillkorlig regel bör, anser kommittén, gälla, att spritpåverkade personer inte ”får tolereras vid nöjestillställning. Detsamma bör gälla beträffande personer som eljest genom sitt uppträdande —- oväsen eller ofredande av andra — exempelvis genom verkar störande A på den allmänna ordningen.
Med den inställning till frågan om alkoholen och nöjeslivet som kommittén här och i andra sammanhang deklarerat, ter det sig för kommittén att inte självklart, 20—512.m2
bara personer utan också alkoholen själv bör hell bannlysas vid alkoholpåverkade offentliga tillställningar av nöjeskaraktär. För vid nöjesplatser finns
undersökningar angående nykterhetstillståndet
i betänkande del III s. 143
utförliga redogörelser ungdomsvårdskommitténs
—151. Efter av drar denna kommitté
genomgång undersökningsmaterialet
den konklusionen, att inte kan sägas ha den standard som är
nöjeslivet önskligt och lyckligt.
Ungdomsvårdskommittén föreslog därför förbud mot alkoholutskänkning
form vid folkfester av vad slag det vara månde.
ivarje
över ungdomsvårdskommitténs betänkande Nykterhetskommitténs yttrande angående ungdomen och nöjeslivet
Den 29 november 1945 avgav nykterhetskommittén yttrande över ungdoms-
vårdskommitténs betänkande del III angående ungdomen och nöjeslivet. Nyk-
terhetskommitténs arbete befann då ett förberedande stadium. Det
sig på
var därför för kommittén att ta definitiv till förslagen.
omöjligt ståndpunkt
hade inte heller framlagt något mera ingående
Ungdomsvårdskommittén som kunde sägas belysa de föreslagna åtgärdernas sanutredningsmaterial,
nolika inverkan Under sådana förhållanden kunde nyk-
på ungdomsfylleriet.
terhetskommittén endast från allmänna utgångspunkter bedöma de olika
Beträffande det förbudet mot utskänkning och förtäring
frågorna. föreslagna av alkoholhaltiga drycker vid offentliga nöjestillställningar yttrade nykter-
hetskommittén bl. a. följande.
har inhämtat, att rättighet till försäljning av alkoholhal- Nykterhetskommittén endast förekommer vid folkliga nöjesplatser. Med hänsyn tiga drycker undantagsvis till vad anfört i denna fråga vill emellertid nykterhetsungdomsvårdskommittén kommittén föreslå, att uttryckligt förbud mot utskänkning vid nöjesplatser och
idrottsplatser snarast möjligt intages i rusdrycksförsäljningsförordningen. Detta förbud kan dock enligt kommitténs mening knappast göras undantagslöst. för närvarande rum vid vissa restauranger inom Utskäukning av rusdrycker äger större såsom Liseberg i Göteborg och Folkets park i Malmö. Det nöjesområden, finns också andra utskänkningsrättigheter, som blivit hävdvunna och som måhända bör från förbudet. föreslår, att det överlämnas åt undantagas Nykterhetskommittén när särskilda skäl finnes, meddela tillstånd till rus- Kungl. Maj :t att undantagsvis, drycksutskänkning även inom här åsyftade områden. till utskånkning av alkoholdrycker på idrotts- och nöjesplatser Rättigheterna torde emellertid medföra mindre olägenheter ur nykterhetssynpunkt än förtäringen av medhavda Det finns för närvarande intet allmänt förbud mot spritrusdrycker. allmän men sådant förbud förekommer i åtskilliga lokala förtäring på plats, och det av domstolarnas praxis, att sådan förtäring ofta ordningsstadgor, framgår betraktas som förargelseväckande beteende. Det torde också vara en allmän åsikt,
att inte bör tolereras vid idrottstävlingar, dansbanetillställningar spritförtäring eller liknande tillfällen. Det är vidare att möjligheten att beivra och uppenbart, där huvudsakligen ungdom samlas, skulle högst förhindra fylleri på dessa platser, avsevärt om det funnes ett förbud mot förtäring och förvaring av rusutökas, inte bara ett förbud mot att uppträda berusad, vilket senare är ett drycker, Bland annat skulle man med en sådan bestämmelse kunna mångtydigt begrepp. effektivt förhindra att nöjesplatserna bjuda ut sina varor till de ung-. langare på besökarna. vill därför föreslå, att ett förbud mot domliga Nykterhetskommittén
förtäring och förvaring av rusdrycker på sådana platser fogas till
5 kap. 9 § rusdrycksförsäljningsförordningen. Bestämmelserna bör även omfatta förbud för arrangörer eller ledning att tillåta förtäring eller förvaring och alltså vara konstruerade på samma sätt som motsvarande förbud mot spritdrycksförtäring på vinrestauranger eller rusdrycksförtäring på ölkaféer och nykterhetskaféer.
Vid yttrandet fanns fogade förslag till erforderliga författningsändringar. Nykterhetskommitténs yttrande remitterades till kontrollstyrelsen, social-
styrelsen, överståthållarämbetet och samtliga länsstyrelser (vilka hörde länsnykterhetsnämnder och kommunala myndigheter i den som
utsträckning ansågs lämpligt) samt till nyk- Föreningen Sveriges stadsfiskaler, Sveriges
terhetsvänners landsförbund, Nykterhetsnämndernas riksförbund, Riksidrottsförbundet, Sveriges idrottsplatsförbund, Svenska travsportens riksför-
bund och Folkets parkers centralorganisation.
Förslaget till utskänkningsförbud på nöjes- och tillstyrktes
idrottsplatser
av 18 länsstyrelser, 4 organisationer, 25 länsnykterhetsnämnder, fullmäktige i 46 städer, fullmäktige i 42 landskommuner och 7
polismyndigheter.
Länsstyrelserna i Malmöhus och län instämde men före-
Gävleborgs i syftet
slog, att länsstyrelsen skulle kunna medgiva från förbudet. Läns-
undantag
styrelsen i Malmöhus län yttrade bl. a.
Länsstyrelsen har i princip ej något att erinra mot att i förordningen införes förbud mot .utskänkning av rusdrycker inom område, som är för allmänheten tillgängligt såsom nöjes- eller idrottsplats, därest —— såsom i förslaget också förutsatts — i vissa fall kunna dock
undantag medgivas. Någon anledning synes ej föreligga att från länsstyrelserna till Kungl. Majzt överflytta den tillståndsgivning, varom här är fråga. Lämpligt synes vara att i författningstexten angives att länsstyrelsen, sedan i annan stad än Stockholm magistraten och på landet kommunalnämnden avgivit yttrande, må, om särskilda skäl därtill äro, medgiva undantag från förbudet. Med hänsyn till gängse restriktiv praxis torde ett förbud, om det göres dispensabelt på nu föreslaget sätt, icke komma att medföra någon mera betydelsefull förändring.
Socialstyrelsen visade stark tveksamhet inför lagförslagets utformning och
anförde.
De allmänna skäl, som kunna anföras för speciell återhållsamhet vid tillståndsgivningen å dylika platser, äro, att publiktillströmningen är mycket stark vid särskilda tillfällen och att publiken till stor del utgöres av ungdom. I fråga om nöjesplatserna tillkomma därjämte de betänkligheter mot tillstånd till rusdrycksutskänkning, som föranledes av att offentlig dans är den vanligaste nöjesformen å dylika platser. Beträffande idrottsplatserna torde den upplysta allmänna meningen vara bestämt inriktad mot alkoholförtäring i samband med idrottsutövning och åskådande av idrottstävlingar. För både nöjesplatser och idrottsplatser gäller slutligen, att de yttre anordningarna ofta äro ganska primitiva, till exempel i fråga om belysning, och att bevakningen är otillräcklig, särskilt vid stark publiktillströmning.
Dessa allmänna skäl ha emellertid medfört, att tillstånd till utskänkning av rusdrycker å sådana platser lämnats i mycket begränsad omfattning. Något påtagligt behov av en särskild anordning för ökad återhållsamhet i detta avseende kan därför knappast anses ha framträtt.
Kontrollstyrelsen avstyrkte förslaget och framförde följande allmänna
synpunkter.
finner för sin del, att strävandena att åstadkomma nykterhet Kontrollstyrelsen och god ordning och idrottsplatser förtjäna att på allt sätt stödjas och på nöjeskontrollstyrelsens mening har nykterhetskommittén emellertid främjas. Enligt vid utarbetandet av sitt förslag icke tillräckligt beaktat den synpunkt, som mäste till vid all lagstiftning i nykterhetsfrämjande syfte, nämligen att det ligga grund bruket varom fråga är, icke bör förbjudas i större utsträcklojala av de drycker, för att motverka och förhindra missbruk. Erfarenheten ning, än som är nödvändigt har tydligt visat, att alltför stränga restriktionsbestämmelser äro ägnade att medföra ett kringgående av de meddelade stadgandena, vilket i många fall icke kan bemästras utan tvärtemot åstadkommer olägenheter ur av myndigheterna syftet och därtill minskar respekten för gällande föreskrifter. nykterhetssynpunkt
Styrelsen anförde vidare.
Kommittén har icke att rusdrycksutskänkningen vid de nu avgjort gällande, sedda skulle ha medfört några olägenheter ur nykterhetssynpunkt, utan platserna har endast motiverats med en hänvisning till ett allmänt hållet uttalande förslaget av ungdomsvårdskommittén. Under sådana förhållanden kan kontrollstyrelsen icke finna, att tillstånd till å nöjes- och idrottsplatser hittills meddelats i sådan utskänkning av rusdrycker eller sätt, att anledning föreligger att, såsom nykterhetsomfattning pâ sådant ›kommittén förbjuda sådan utskänkning och överflytta den föreslagit, principiellt av hithörande ärenden från länsstyrelserna till Kungl. Maj:t. slutliga prövningen
och klara definitioner be-
Socialstyrelsen k0ntroll.styrelsen efterlyste greppen nöjesplats och idrottsplats.
Överståthållarämbetet, i Kristianstads samt Göteborgs och
länsstyrelserna
Bohus län; Svenska travsportens riksförbund, Folkets parkers centralorgani-
i 3 städer, i 6 landskommuner och 2 polis-
sation, fullmäktige fullmäktige myndigheter avstyrkte förslaget.
i Kristianstads län anförde bl. a. .
Länsstyrelsen
för sin del den uppfattningen, att förbudsvägen icke är Länsstyrelsen hyser rätta vägen, då det gäller att komma tillrätta med ungdomsfylleriet. En anhopning
av förbud, sådan som för närvarande florerar ohämmat i vår nykterhetslagstiftkan medföra en motsatt verkan mot den man vill åstadkomma ning, lätteligen att verka avtrubbande på ansvarskänslan. Vad beträffar det nu föreslagna genom förbudet torde detsamma icke vara behövligt om länsstyrelserna i allmänhet till-
en restriktiv nykterhetspolitik, då det gäller idrotts- och dansbanetilllâmpa ställningar.
i Kristianstads län hade vidare svärt att förstå, varför ej
Länsstyrelsen
skulle kunna anförtros att avgöra, huruvida ut-
länsstyrelserna uppgiften
må inom område för nöjes- eller idrottsplats.
skänkningsställe förläggas
skulle väl vara den som i alldeles särskild grad
Länsstyrelsen myndighet,
vore insatt i det egna länets nykterhetsförhållanden.
Liknande anfördes av i och Bohus
synpunkter länsstyrelsen Göteborgs
län. ,
till och på nöjes- och idrottsplatser Förslaget förtärings- förvaringsförbud .tillstyrktes av socialstyrelsen, 22 länsstyrelser, 3 organisationer, 25 länsnyk-
terhetsnämnder, fullmäktige i 47 städer, fullmäktige i 43 landskommuner
och 10 polismyndigheter. Kontrollstyrelsen och länsstyrelsen i Skaraborgs
län instämde i men att förtärings- och förvaringsförbuden
syftet föreslog
skulle intagas i en kommande allmän ordningsstadga. Sveriges nykterhets-
vänners landsförbund fann det angeläget att de föreslagna förhuden kom till stånd men hyste tvekan angående den lämpligaste placeringen av bestämmelserna. Enligt förbundets mening hörde sådana förbudsbestämmelser närmast hemma i en allmän men praktiska skäl talade för att
ordningsstadga de infördes i författningarna om alkoholförsäljning.
Överstäthållarämbetet, länsstyrelsen i Kristianstads län, fullmäktige i 2
städer, fullmäktige i 5 landskommuner och 2 polismyndigheter avstyrkte
“
förslaget.
Senare utredningar m. m.
Länsnykterhetsnämnden i Skaraborgs län vidtog under är 1948 på före-
kommen en angående nykterhetstillståndet hos de peranledning utredning
soner, som i av bevistade idrottstävlingar i länet eller med-
egenskap publik följde idrottslag vid resor till olika tävlingar. Härvid uppdagades missför-
hållanden i fem polisdistrikt, medan övriga 17 distrikt var utan anmärkningar. Länsnykterhetsnämnden uttalade önskvärdheten av att de olika
idrottsföreningarna i länet hade sin uppmärksamhet riktad på detta spörs_-
mål samt vägrade berusade personer tillträde till idrottstâvlingar. ,
Beträffande ordningsförhållandena vid utomhusfestplatserna i länet gav
länsnämnden följande sammanfattande omdöme.
Även om nykterhets- och ordningsförhållandena vid de inspekterade festplatserna voro i stort sett utan allvarligare anmärkningar synes dock en icke obetydv lig del av den manliga festpubliken hysa den uppfattningen, att alkoholförtäring hör samman med besök å en festplats. Så t. ex. iakttogs på en mindre festplats, som besöktes av en publik på_ ca 800 personer och där ordningen upprätthölls av en polisman samt av en Ordningsvakt, flera »sällskap» ogenerat sitta och dricka medförda spritdrycker.
Vid stora har hänt att publiken gjort sig skyldig till idrottsevenemang otillbörligt uppträdande i samband med konsumtion av spritdrycker.‘ Det är
tydligt att sådana tendenser hos publiken bör föranleda åtgärder från arrangörernas sida för att förhindra missförhållanden. I vissa fall har sådana åtgärder också vidtagits. Här kan även nämnas, att riksidrottsförbundets samarbetskommitté under åren 1951 och 1952 i samråd med nykterhetsor-
gamisationerna bedrev en kampanj för nykterhet i samband med idrott.
Storloges av IOGT Verkställande Råd har i en till nykterhetskom-
Sveriges
mittén den 24 mars 1949 inkommen framställning föreslagit att varje form
av förtäring och förvaring av alkoholhaltiga drycker inom offentservering,
och med dem i inre förbindelse stående lokaler, i vilka
liga samlingslokaler
icke är tillåten, skall effektivt förhindras. Med offentliga sam-
utskänkning lingslokaler avses »0rdenshus, föreningshus, Folkets Hus, bygdegårdar,
1 Se bl. a. artikeln »Idrottsevenemang och rusdryckskonsumtion» i Tidskrift för systembolagen (TiS) 1944 sid. 83.
idrottshus och s. k. medhorgarhus, skolornas gymnastik- och
Sporthallar, samlingslokaler m. fl.›. I framställningen anföres följande.
Nu gällande bestämmelser äro i detta hänseende icke tillfredsställande. På sina håll lagen ha tolkats så, att om en lok-al icke är att anse som utskänksynes d. v. s. om inga som helst rättigheter förvärvats vare sig för utskänkningslokal, av alkoholhaltiga eller alkoholfria drycker, så betraktas den som ett privat ning område, där servering av vilka alkoholhaltiga drycker som helst må förekomma, blott det icke bevisligen sker mot kontant ersättning. Medförd sprit serveras alltså, på samma sätt som skett på vissa pensionat utan spriträttigheter. Man torde
kunna från att detta icke är i överensstämmelse med lagstiftningens andeutgå mening. På många i landet har denna alkoholförtäring medfört mycket allvarplatser Vi anse oss särskilt böra fästa uppmärksamheten på att en del liga olägenheter. dansföreningar i vissa trakter av landet anordnar ett slags knytkalas med dans, närmast avsedda för en medelålders publik. Vid dessa tillställningar medför delnästan undantagslöst rusdrycker. I många fall består matsäcken utetagarna slutande av brännvin. Landsfiskalerna ha här haft starka erinringar att göra mot de missförhållanden med grovt fylleri och liknande, som därvid allvarliga framträtt. Oavsett dessa grova utslag av alkoholmissbruk, synes det oss, att rusdryckshela syfte mer eller mindre omintetgöres, om en fullförsäljningslagstiftningens okontrollerad förtäring i stor skala på detta sätt tolereras vid sidan ständigt om inom de företag, som efter omsorgsfull prövning av myndigutskänkningen heterna ansetts böra tilldelas utskänkningsrättigheter. Ur samhällets synpunkt
är det också att i långt större utsträckning än vad som varit fallet angeläget, under det senaste kvartsseklet söka begränsa de festligheter och andra sammankomster, vid vilka alkoholhaltiga drycker må förekomma. Den förbättring av som samhället eftersträvar, kan icke nås, så länge vanenykterhetstillståndet, genom anordningar av detta slag främjas. Här ifrågavarande lokaler bildningen i stor av folkrörelserna. Genom uthyrningen av desamma ägas utsträckning kan de nu och indirekt komma att medverka till utbredande och vidofrivilligt makthållande av en sed, som står i uppenbar motsättning till deras sociala och
kulturella målsättning.
Nykterhetskommittén
Med beaktande av nu material har nykterhetskommittén om-
tillgängligt om och idrottsplatser. Av vad tidigare prövat frågan rusdrycker på nöjes-
anförts att innesluter två spörsmål, dels frågan om ut-
framgår problemet dels frågan om förtäring och förvaring. skänkning Vad först om utskänkningsförbud beträffar vill nykterhetskomfrågan
mittén anföra följande.
Den myndigheten torde ofta ha anledning att iakttaga
tillståndsgivande stor återhållsamhet vid av utskänkningsnättigheter på nöjes- och beviljande Denna återhållsamhet betingas främst av försäljningsförordidrottsplatser.
allmänna att all försäljning av rusdrycker skall ordnas och
ningens syfte
handhavas så att därav så ringa skada som möjligt. Det torde
uppkommer
numera håll vara allmänt erkänt att rusdrycksförtäring inte
på ansvarigt
bör tolereras vid idrottstävlingar. Och vid offentliga nöjestillställningar bör - inte minst med till — i mån
rusdrycker hänsyn ungdomen möjligaste
hållas borta. Man kunde därför i överensstämmelse med kommitténs ovan
refererade yttrande överväga att införa förbud mot utskänkning på nöjesoch Som kommittén framhållit i det tidigare förslaget, vore
idrottsplatser.
det emellertid i så fall av omständigheterna påkallat att i åtskilliga fall med-
undantag från förbudet. Kommittén vill därför efter förnyat övervä-
giva
föreslå att normalt inte skall beviljas men att
gande utskänkningstillstånd
därtill skall grund av särskilda skäl. Med denna an-
möjlighet föreligga på syn-es det mest ändamålsenligt att avgörandet ligger hos länsstyrelordning
serna. I tveksamma fall torde ärenden av detta slag ofta bli föremål för Kungl. :ts genom att besvär anföres. Kommittén har alltså från-
Maj prövning
sitt beträffande tillståndsmyndigheten men har inte
gått tidigare förslag
ändrat mening i sakfrägan. Kommittén förutsätter att möjligheterna att ge tillstånd utnyttjas sparsamt.
föreslår sålunda att tillstånd till utskänkning inom
Nykterhetskommittén
område, som för allmänheten tillgängligt som nöjes- eller idrottsplats, skall av länsstyrelsen kunna meddelas endast om särskilda skäl kan andragas (34 § andra stycket i författningsförslaget). Som särskilda skäl torde
få anses exempelvis att utskänkningsrättigheter redan finns på området
och att inga anmärkningar framkommit mot restaurangens skötsel eller dess
inverkan nykterhetstillståndet bland anläggningens besökare. I fortsättpå ningen diskuteras vissa frågor av betydelse för bestämmelsens tillämpning. Enligt uppgift från kontrollstyrelsen har tillstånd till årsutskänkning av
rusdrycker inom områden, som skulle kunna betecknas såsom nöjes- el-ler
idrottsplatser och därmed närmast jämförliga områden, för oktrojperioden
den 1 oktober 1949-den 30 september 1953 meddelats i följande omfattning:
Skansens restauranger . . . . . . . . . . . . . . . . . . Stockholm
Spritdrycker Tennisrestauranten (Tennisstadion) . . . . . . › › Tre Kronor (Kungl. Tennishallen) . . . . . .. » › Rest. Fjädern (Badmintonhallen) . . . . . . .. » Vin Restaurang Tyrol, Djurgården . . . . . . . . .. » » Solvalla travbanas restaurang . . . . . . . . . .. » » Ulriksdals kapplöpningsfält . . . . . . . . . . . .. Solna » Restaurang Herrgåfn, Björknäs . . . . . . .. Boo kommun Spritdrycker K. S. S. S:s klubbhus, Sandhamn . . . . . .. Djurö kommun › Tivolirestaurangen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sölvesborg › Folkets park . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Malmö » Jägersro . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. » » M. F. F.-stadions rest. (Tennisstadion). .. » Vin Falsterbo golfklubb . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Skanör m. Falsterbo Spritdrycker Bökebergs restaurang . . . . . . . . . . . . . . . . .. Hyby kommun ›
i Folkets park . . . . .. Lund » Tyrolerrestaurangen Klubbhuset å. Tylösands golfbana . . . . . .. Söndrums kommun » Båstads golfklubb . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Västra Karups kommun » Huvudrestaurangen å Liseberg . . . . . . . . .. Göteborg » Lisebergs värdshus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. » » Restaurang Vara, Liseberg . . . . . . . . . . . .. » » Restaurang Ekebacken, Liseberg . . . . . . .. » Vin Åbyfältets restaurang . . . . . . . . . . . . . . . . .. Mölndal Spritdrycker Gästgivaregården, Furuviksparken . . . . . .. Valbo kommun » Skidfrämjandets friluftsgård, Österström . Holms kommun Vin
För det föreslagna stadgandets är det att innebör-
tillämpning nödvändigt den av begreppen nöjes- och idrottsplats klarlägges.
Vad först uttrycket nöjesplats beträffar avses därmed nöjesfält
verkliga
och dansbanor, medan däremot hit räknas fritidsområden, såsom ej parker, bad- och Ett kan icke som sådant hån-
campingplatser. utställningsområde
föras till nöjesplats, ehuru det förekommer att ett har
utställningsområde
särskild icke avgränsad i vilket fall denna
men nöjesavdelning, nöjesavdel-
ning naturligtvis faller under den föreslagna bestämmelsen. Vad därefter beteckningen idrottsplats därmed förutom
angår åsyftas egentliga idrottsanläggningar även hästsportanläggningar, skjutbanor, ten-
nisbanor, golfbanor o. d. Däremot torde friluftsbad även om det
inrymmer
anläggningar för utövande av idrott icke hänföras hit. Sveriges idrottsplatsförbund uttrycker saken så, att det enligt förbundets »en mening föreligger bestämd skillnad mellan å ena sidan en med dess
idrottsplats speciellt nykter-
hetskrävande verksamhet och med en för idrottsutövarna och till
publiken
viss begränsad del av koncentrerad vistelse och å
dagen på anläggningen
andra sidan ett friluftsbad, vars funktion är att en
huvudsakliga mottaga
bredare allmänhet, som där en större eller mindre del av sin
tillbringar dag
i samband med
badning».
När det gäller att avgöra om ett område är till och
hänförligt nöjes-
idrottsplats eller ej, måste också beaktas det i bestämmelsen villkoret
givna
att området skall vara för allmänheten utmönstras
tillgängligt. Härigenom
alla privata områden och alla för allmänheten. anläggningar som är stängda Med ledning av det anförda torde Skansen i Stockholm och
Furuvikspar-
ken utanför Gävle få anses somfritidsområden. Inom dessa fritidsområden finns dock nöjesfält, som är att betrakta som Förhållandet är
nöjesplatserf
här analogt med de särskilda inom
nöjesavdelningarna utställningsomräde-
na. Vidare torde golfklubbarnas klubbhus få betraktas som delar av
privata
fritidsområden och likaså segelsällskapens klubbhus som
privata anläggningar, varför där befintliga utskänkningsställen faller under den föreej
slagna bestämmelsen. , Däremot torde stadgandet vara tillämpligt sådana mera kända ställen
på
som Tennisrestauranten (Tennisstadion), Tre Kronor
Restaurang (Kungl. Tennishallen), Restaurang Fjädern (Badmintonhallen), Restaurang Tyrol på
Djurgården och Solvalla travbanas i Stockholm; Ulriks-
restaurang, samtliga
dals kapplöpningsfâlt i Solna; i Boo soc-
Restaurang Herrgårn Björknäs, ken; Tivolirestaurangen i Sölvesborg; Folkets och MFF-stapark, Jägersro
dions i Malmö; i Folkets res-
restaurang Tyrolerrestaurangen park i Lund;
taurangerna å Lisebergyi Göteborg; Åbyfältets i Mölndal. Av desrestaurang
sa nu torde flertalet höra till dem som haft
uppräknade utskänkningsställen
rättigheter en längre tid och beträffande vilka till från
möjligheten undantag
förbudet bör kunna komma till e
användning.
Även om begr-eppen och tolkas så som kommittén
nöjesplats idrottplats
1 Beträffande utskänkning inom Furuviksparken se rättsfall i ’I‘fS 1948, s. 62.
antytt, kan besvärliga gränsfall Hur skall t. ex. en invid en
uppkomma. idrottsplats uppförd och för idrottsplatsens avsedd bedö-
publik restaurang mas? Först kan konstateras att inom det för idrottsom restaurangen ligger platsen inhägnade området fallet är klart. Men även är beom restaurangen lägen utanför detta område, torde den i vissa fall vara att hänföra till området, nämligen om den är med eller
sammanbyggd idrottsanläggningen
eljest har sådant samband med idrottsplatsen, att dess funktion att
tillgodo-
se huvudsakligen idrottsutövarna och idrottspuhliken är klar. Samma
prob-
lem kan naturligtvis uppstå beträffande en restaurangen
nöjesplats. Ligger
inom nöjesplatsens område, finns intet utrymme för tvekan, även om restaurangen och nöjesplatsen drives i olika däremot
regi. Ligger restaurangen
utanför området utan att ens gränsa till kan man, även om
nöjesplatsen,
båda drives i samma regi, tala om sådant samband att utskänk-
knappast
ningsstället behandlas såsom hörande till Dessa och liknande
nöjesplatsen.
situationer får avgöras från fall till fall.
Nykterhetskommittén övergår slutligen till frågan om förtärings- och förvaringsförbud.
Såsom tidigare framhållits torde den
lagliga utskänkningen av rusdrycker på nöjes- och idrottsplatser ha medfört mindre ur
olägenheter nykterhets-
synpunkt än förtäring av som fört med Denna
rusdrycker, publiken sig. upp-
fattning synes ha delats av som med få till-
remissmyndigheterna, undantag styrkte förslaget om förtärings- och förvaringsförbud. Nykterhetskommittén har fortfarande den uppfattningen att av förtäring
rusdrycker ej bör förekomma och men kommittén
på nöjes- idrottsplatser
ansluter sig till den av med flera fram-
kontrollstyrelsen remissmyndigheter
förda meningen att föreskrifter härom har sin i en allmän
naturliga plats ordningsstadga. Ordningsstadgeutredningen föreslog förbud mot förtäring
av alkoholhaltiga drycker å allmän och vid alltså
plats offentlig tillställning,
förbud med betydligt räckvidd tidilängre än de av nykterhetskommittén
gare föreslagna förtärings- och förvaringsförbuden och på nöjes- idrottsplat-
ser. till allmän över-
Ordningsstadgeutredningens förslag ordningsstadga
arbetas emellertid för närvarande av särskilda den 22 1949 till-
september
kallade sakkunniga för översyn av rikets städer m. m.
ordningsstadgan för
Ur direktiven för de må anföras.
sakkunniga följande
Frågor om tillställningar av ren nöjeskaraktär (allmänna folknöjen), idrottstävlingar och andra tillställningar, som icke åsyfta om allmänt eller överläggning enskilt ärende, höra alltjämt regleras i ordningsstadgan. Härvid böra de sakkunniga eftersträva en lämplig avvägning mell-an å ena sidan intresset ur ordningens och sedlighetens synpunkt att nöjeslivet hålles inom rimliga gränser och att god ordning och nykterhet upprätthålles samt å andra sidan vikten av att icke medborgarnas disposition av sin fritid till men för den allmänna trivseln kringgärdas av onödiga restriktioner. En speciell fråga, som berett vissa svårigheter i tillämpningen och som därför bör särskilt uppmärksammas av de sakkunniga, utgör ordningsvakthållningen vid de offentliga - — — böra därför om tillställningarna. De sakkunniga överväga, ej ordningsstadgan lämpligen bör kompletteras med uttryckliga bestämmelser om ansvaret för ordningshållningen vid offentliga tillställningar.
Av direktiven framgår att prövningen av de tidigare av nykterhetskommittén förtärings- och förvaringsförbuden faller inom ramen för
föreslagna de uppdrag. De sakkunniga torde även höra uppmärksamma
sakkunnigas det av IOGT om förbud mot servering, förtäring och
framlagda förslaget
av inom offentliga samlingslokaler och förvaring alkoholhaltiga drycker med dem i inre förbindelse stående lokaler, i vilka utskänkning icke är tilllåten s. 291). Kommittén har med hänsyn härtill överlämnat sitt mate-
(jfr rial till de sakkunniga för närmare övervägande.
17. mot reklam
Kap. Åtgärder olämplig
Frågans uppkomst och tidigare behandling
En av huvudprinciperna för den svenska nykterhetslagstiftningen är att
försäljningen av rusdrycker inte skall vara förenad med enskilt vinstintresse. På partihandelns område är denna princip genomförd i så måtto att AB Vin- & spritcentralen ensamrätt till försäljning av rusdrycker till
äger
återförsäljare. En tillverkare kan således inte sälja till någon annan köpare inom landet än Vin- & Däremot år det inte för en-
spritcentralen. förbjudet
skilda att verka som agenter för in- eller utländska tillverkare och uppbära provision för denna verksamhet. Det är inte heller förbjudet att göra reklam för rusdrycker. Någon sådan bedrives inte av Vin- & spritcentralen eller av systembolagen, men det förekommer i viss utsträckning att utländska firmor eller deras agenter i Sverige annonserar eller på annat sätt reklamerar för sina varor. Denna reklam har väckt offentlig diskussion och man har ansett att den i en del fall utformats så att den utöver att främja det reklamerade varuslaget på bekostnad av andra också uppfattats som en uppmaning till allmänheten att öka konsumtionen av rusdrycker över huvud taget.
För tillverkning och försäljning av öl finns ingen
lagstadgad begränsning
av det enskilda vinstintresset och inte heller någon inskränkning i rätten att reklamera för varorna. Även ölreklamen har kritiserats vid skilda tillfällen.
Frågan aktualiserades redan 1939 genom en interpellation i andra kammaren av herr Mosesson. På denna svarade finansminister Wigforss den 7 juni 1939 att han ansåg det tydligt att åtgärder som är ägnade att stimulera förbrukningen av rusdrycker inte kan vara väl med alko-
sägas förenliga hollagstiftningens andemening,
Då reklamverksamheten går ut på att åstadkomma en sådan ökning, kommer denna verksamhet givetvis i strid med den grundsats, som varit en av huvudlinjerna i svensk lagstiftning på detta område, och det föreligger därför även enligt min uppfattning anledning att överväga vidtagande av åtgärder gentemot denna propaganda, framför allt emot den som sker under mer eller mindre anstötliga former eller som rör sig med vilseledande eller till sanningshalten tvivelaktiga påståenden. Särskild uppmärksamhet synes därvid böra ägnas åt den reklam, som bedrives för olika slag av essenser, och åt frågan om utlämnande av sprit för tillverkning därav. Att helt förbjuda varje slag av reklam för alkoholhaltiga drycker lärer emellertid, så länge försäljningen av dessa drycker utgör en lagligen tillåten näring, knappast kunna komma i fråga.
Frågar man sig, vilka möjligheter som stå till buds då det gäller att begränsa alkoholdrycksreklamen över huvud taget och särskilt att komma till rätta med avarterna av densamma, så måste det till en början konstateras, att nu gällande lagstiftning icke torde innehålla något stadgande, på grund varav ett ingripande skulle kunna ske. Då denna fråga tidigare i olika sammanhang varit på tal, har det med rätta framhållits, att ett genom speciallagstiftning stadgat förbud mot
utbjudande av viss vara, vars spridande av särskilda skäl icke anses önskvärt, icke skulle bliva effektivt utan ett motsvarande förbud i tryckfrihetsförordningen. Den reklam, varom här är fråga, sker till stor del och måhända företrädesvis genom spridande av tryckta skrifter eller genom annonser i tidningar och tidskrifter. Genom speciallagstiftning skulle man visserligen kunna förbjuda utbjudandet av alkoholhaltiga drycker och stadga straff för den, som gjort utbjudandet, men då man härigenom icke skulle kunna träffa personer i utlandet, skulle ett effektivt bekämpande av den utländska reklamen med nödvändighet förutsätta, att boktryckare och tidningsutgivare här i landet kunde ställas till ansvar för den reklam, som utginge från tryckeriet eller inflöte i tidningen. En grundlagsändring i syfte att införa förbud mot alkoholdrycksreklam förefaller emellertid att vara en åtgärd, som icke bör övervägas, förrän andra ntvägar visat sig resultatlösa.
Såsom återstår då — såsom -
en möjlig utväg interpellanten själv ifrågasatt en auktoritativ vädjan till enskilda företag och sammanslutningar, som härvidlag främst äro ansvariga. Det förefaller icke osannolikt, att åtskilligt kan stå att vinna på denna väg, och jag är därför beredd att låta genom kontrollstyrelsen samt
Vin- & spritcentralen rikta hänvändelser till vederbörande i det aktiebolaget
som med avses. Skulle dessa hänvändelser icke medföra syfte, interpellationen
resultat, torde frågan om erforderliga åtgärder få upptagas till» förnyat åsyftat
. övervägande.
Finansministerns uttalande ett remissyttrande av kontrollsty-
byggde på
relsen den 10 1939, i vilket även vissa konkreta åtgärder diskuterades. _
maj
Det böra kunna till övervägande, huruvida icke Vin- & sprit-
synes upptagas centralen kunna vid av utländska spritdrycker och viner med säl-
skulle inköp
träffa .avtal därom, eller reklamering i görligaste mån undjaren att annonsering
om den skedde i former, som vore ägnade att väcka anstöt. vekes, i all synnerhet Det kunde från Vin- & spritcentralens sida framhållas, att om reklame-
ju därvid
skedde hittills skett, man kunde riskera, att ring och annonsering på sätt som hela denna verksamhet genom svensk lagstiftning förbjödes.
om bedrivna reklamen det vara
I fråga den av maltdryckstillverkarna torde svårare ernå resultat. Det privatekonomiska intresset
att genom någon slags vädjan
starkt framträdande. Det är nämligen i fråga om maltdrycksindustrien mycket kan emellertid huruvida icke den form av reklamverksamhet, som
ifrågasättas, särskilt att »öl är bröd i flytande form» även-
påtalats av interpellanten, nämligen som att »öl är vitaminrikt», torde kunna bringas att upphöra genom påpekanden till de ledande inom bryggeriindustrien.
Vissa hänvändelser i det av statsrådet nämnda torde ha
Wigforss syftet
under den närmaste tiden efter Frågan förlo-
gjorts interpellationssvaret.
rade emellertid till stor del sin aktualitet under krigsåren, då importen av utländska eller starkt begränsades. Efter. kriget
rusdrycker omöjliggjordes
fick saken nytt aktualitet. Förhållandena belyses utförligt i en prome-
på
moria till finansministern av verkställande direktören i Spritcentralen,
Sahlin. I som är daterad den 21 januari 1947, er-
envoyén promemorian,
om att det eliminerats från rus-
inras privatekonomiska intressetstegvis
olika så att i om rusdryckshandeln endast
dryckshanteringens grenar, fråga
två områden kvarstode, där inte funnes. Direktör Sahlin
någon begränsning intresse av drickspengar, dels på syftade då dels på serveringspersonalens
den verksamhet som inom landet bedrives av agenterna för utländska leverantörer av viner och I skildras vidare utveck-
spritdrycker. promemorian
från tiden för genomförandet av
lingen i fråga om de uländska agenturerna
1917 års lagstiftning.
I samband med den inlösen av företag inom vin- och spritdryckshanteringen, som verkställdes av Spritcentralen under de första åren efter dess tillkomst, blev
ett betydande antal agenturer för utländska hus inom branschen föremål jämväl för inlösen. I stor utsträckning övertogs de inlösta agentfirmornas representation och rörelse av för ändamålet bildade aktiebolag, vilka fingo karaktären av dotterbolag till Spritcentralen. Såsom ledare för dessa företag placerades i regel agenturernas dittillsvarande innehavare, vilka för sitt arbete i dotterbolagens tjänst
fast lön och bidrag till kontorskostnader. Inflytande provisioner gottgjordes fingo
och kostnaderna för reklam bestredos helt av de utländska firmorna. bolagen Denna organisation av de s. k. agentbolagen har sedermera i huvudsak bevarats med undantag endast för grunderna för ledarnas ersättning, v-ilken under senare
med dels fast lön och dels en mindre andel av den för buteljår i regel utgått importerade varor inflytande provisionen. _
Agentbolagen representerade vid sin tillkomst och ännu under åtskillig tid framåt de viktigaste utländska leverantörerna. Deras tillskapande var säkerligen på sin tid en åtgärd, som i hög grad underlättade den nya lagstiftningens tillämpning och särskilt partihandelns omläggning. De svårigheter i förhållande till de vinodlande länderna, som gjort sig gällande för en del andra staters vidkommande, då de sökt genomföra mer eller mindre långt gående inskränkningar i rusdryckshanteringen, kunde för vårt land så gott som helt undgås. Skulle 1917 års reformer ha förts ut i livet med bibehållande av ett- stort antal privata agenturer för de ledande .utländska husen, hade de i stort sett friktionsfria förhållanden, som präglade detta område av vår handelspolitik, sannolikt ,icke kunnat åvägabringas.
Utvecklingen under 1930-talet och det sista världskriget har emellertid förändrat läget. Steg för steg har Spritcentralens agentbolag övergivits av sina ursprungliga huvudmän, som burits av uppfattningen, att från Spritcentralen fristående och helt avlönade agenter ägde större förutsättningar att med-
på provisionsgrundval verka till en expansion av omsättningen än agentbolagens chefer med deras endast i mindre grad av försäljningens volym avhängiga inkomster. Därtill har kommit, att de mycket talrika nya leverantörer till Spritcentralen, som under senare år och särskilt under kriget uppträtt på marknaden, för sin representation här i landet i det stora flertalet fall engagerat enskilda agenter. Ett yttre, för envar skönjbart kriterium på denna utveckling är den årligen starkt växande reklamen ——genom annonsering, broschyrer o. s. v. — för utländska viner och spritdrycker.
är således numera, att den verksamhet, sombedrives av agentbolagen och
Läget som ursprungligen avsåg och även under någon tid lyckades hålla denna gren
relativt fri från privatekonomiskt intresse, alltmer överav rusdryckshandeln
av de enskilda och att därmed ett viktigt och växande område flyglats agenterna
utlämnats till fritt för enskild företagsamhet med av hanteringen ånyo spelrumdirekt intresse stegring, i uppenbar motsättning mot
av rusdryckskonsumtionens en av de ledande grundsatserna för reformarhetet på detta område av sociallagstiftningen. Förutom de sociala och ekonomiska aspekter, som äro att anlägga på frågan, berör denna emellertid även med handelspolitiken sammanvävda spörsmål.
r Direktör Sahlin slutar sin framställning med att ifrågasätta om inte agent-
till för närmare med att ~ verksamheten borde göras föremål utredning syfte
till en lösning som kunde avhjälpa de med verksamheten
framlägga förslag
i dess nuvarande form förenade olägenheterna.
har från AB Vin- & Spritcentralen inhämtat vissa
Nykterhetskommittén
uppgifter angående nuvarande förhållanden. För närvarande köper bolaget
genom ett 100-tal fristående agenter och har själv endast 8 agenturer. Alla fatvaror köpes dock numera direkt från utlandet (särskilt konjak och franska låttviner). Det är endast buteljvarorna som kan bli föremål för en till allmänheten riktad reklam. De härtappade varorna har inte de utländska leverantörernas namn på etiketterna och köparen vet därför inte från vilken firma varan kommer.
1950 importerades för 33,2 milj. kr., varav 17,6 kr.
milj. på buteljimport och 15,6 på fatimport. Av de 17,6 milj. kr. på buteljvaror kom 8,0 milj. på
Spritcentralens agenturer och 9,2 milj. på de fristående agenterna, som förtjänar 10--15 % av denna summa. Resterande 0,4 milj. kr. utgjordes av import utan förmedling av agenter. Hela fatimporten skedde direkt till
Sprit-
centralen. Genom de fristående verksamhet har ett starkt
agenternas privat-
ekonomiskt intresse således här återinförts och under de senaste 15 åren förstârkts. Det bör framhållas, att om Spritcentralen undantagsvis
köper
buteljvaror direkt av en firma i utlandet, firmans agent i Sverige ändå får
sin provision.
Utvecklingen har medfört en ökad reklamvrerksamhet, särskilt genom annonser. Tidigare var det vanligt att agenterna även besökte privatpersoner men detta förbjöds genom 1937 års lagstiftning (4 12 § Rff). Cir-
kap. kulär med reklambroschyrer förekommer dock, och systembolagschefer och
restauratörer uppsöks fortfarande personligen. Det har också uppgivits, att
ersättning i viss utsträckning lämnats till Serveringspersonal, t. ex. hov-
mästare i festvåningar, om de säljer av ett visst märke.
Spritcentralen har vid något tillfälle vägrat köpa av firmor som annonserat men detta har hittills endast skett när det varit om
olämpligt, fråga illojal reklam med falsk ursprungsbeteckning. Det bör påpekas att systembolag på begäran av privatperson kan importera direkt från utlandet, om
inte :Spritcentralen för en viss vara (2 kap. 10 § 1 mom. och 4 kap. 11 § Tiff).
Dessa bestämmelser gör att Spritcentralen knappast kan vägra köpa ett märke som efterfrågas. Att reklamen verkligen har betydelse för efterfrågan
har man märkt bl. a. under den stora annonskampanj för amerikansk
whisky som pågick åren närmast efter kriget.
Alla ingripanden på detta område försvåras genom att de berör de handelspolitiska förbindelserna med utlandet. Det är därför intresse att
av
undersöka vad handelstraktaterna säger om agenturverksamhet. Vid förfrågan hos UD:s handelsavdelning har uppgivits att endast den franska handelstraktaten (av den 31 december 1881, ändrad den 2 december 1908) har uttryckliga bestämmelser därom. Det står där bl. a. (artikel 17):
Franska handelsresande, som reser i Sverige för franska firmors räkning, får där ———— order med eller utan ——-—-——utan att vara under-
upptaga varuprov kastade andra restriktioner än dem som inhemska handelsresande är underkastade. Franska handelsresande .får inte i något hänseende behandlas sämre än andra nationers. Varje förmån, som beviljas någon annan nation, skall omedelbart gälla även Frankrike.
Den amerikanska handelstraktaten av 1935 undantar uttryckligen spritdrycker från den handelsfrihet som stadgas.
Med till i den franska traktaten synes man inte kun-
hänsyn ordalydelsen na franska agenter att här verka för sina varor, men det synes
förbjuda vara att underkasta dem en viss kontroll, förutsatt att denna även
möjligt
inhemska och andra nationers handelsresande. gäller
Nykterhetskommittén.
delar den i av 1939 och i di-
Nykterhetskommittén interpellationssvaret rektör Sahlins uttalade uppfattningen, att förhållandena på
promemoria
område inte är tillfredsställande. Reklamen för olika agenturverksamhetens
har stundom bedrivits i olämpli-ga former. rusdrycker
Kommittén har diskuterat olika att skapa en bättre ordning
möjligheter och funnit åtgärder vara förtjänta att närmare övervägas:
följande
a) av agenturverksamheten till Vin- & spritcentralen;
monopolisering
b) utvidgat förbud mot illojal reklam ;
c) från Vin- & spritcentralens sida mot firmor som reklamerar
åtgärder olämpligt;
d) tillstånd för agenturverksamhet. I stället för eller med de ovannämnda åtgärderna kan ytterli-
samtidigt
gare tänkas:
e) från Vin- & spritcentralcn eller an-nat centralt organ ifråga
rådgivning om annonsering;
f) bland allmänheten.
organiserad upplysningsverksamhet
Av de föreslagna ett förbud mot en ur nykterhetssyn-
åtgärderna synes
reklamverksamhet i och för vara möjligt att genomföra. punkt olämplig sig I om konkurrens förekommer redan vissa bestämmelser som
lagen illojal kriminaliserar reklam, m. m. i samband med utöv-
osannfärdig bestickning
av Genom eller precisering av dessa bening näringsverksamhet. skärpning stämmelser torde det vara att komma åt mera flagranta fall av
möjligt
reklam för Men om man vill nå synes svåolämplig alkoholdrycker. längre,
att en bli stora. Det torde för righeterna göra rimlig gränsdragning mycket övrigt i ett stort antal fall kunna råda delade meningar om en viss reklams
måste med nödvändighet bli i viss mån subjektiv. lämplighet. Avvägningen Gentemot bestämmelser, som avser att reklam i form, kan
reglera tryckt också anföras de som innebär i
komplikationer tryckfrihetsförordningen detta sammanhang.
Den lättast vägen för kontroll av agenturverksamheten synes
framkomliga vara att kräva tillstånd för denna verksamhet. I vilken utsträckning en sådan
skulle kunna vålla olägenheter torde dock böra näråtgärd handelspolitiska mare utredas. vill därför föreslå att frågan om till-
Nykterhetskommittén stånd för beträffande och vin upptages till
agenturverksamhet spritdrycker
under medverkan av särskild området. Därvid bör överprövning expertis på
utom av koncession över huvud taget, även frågan om vägas, lämpligheten koncessionen bör vara eller endast konstrueras
grundad på behovsprövning
sådant sätt att tillstånd som m-issbrukas genom olämplig reklam kan inpå dragas. I båda fallen torde en viss övervakning böra äga rum genom den tillståndsgivande myndigheten eller annat lämpligt organ.
Vare sig ett koncessionssystem införes eller ej, synes det vara önskvärt med en rådgivande verksamhet från centralt organs sida till för
något tjänst
dem som bedriver reklam detta område.
på
I Finland har sedan 1936 till agenter, och reklam-
tidningar, bryggerier
firmor överlämnats vissa anvisningar angående reklamens innehåll och dessutom har i förekommande fall mindre an-
Alkoholbolaget påpekat lämpliga
nonsformuleringar för annonsörerna. Anvisningarna utarbetades sin tid
på
av en kommitté, där utom Alkoholbolaget även
pressen, agentorganisationer
och bryggerier var representerade. Ur må
anvisningarna följande punkter
citeras:
2) att vid reklamen icke borde användas uttryckssätt, vilka måste anses locka eller maria till förtäring av alkoholdrycker, varför t. ex. följande uttryckssätt icke borde få förekomma: »drick», »njut», »—— — efterfråga överallt — —», »—- —om på Eder ort icke finnes, sänd - —», »— ——håll alltid hemma
en beställning — —», »Ni köper säkert även en annan gang», 0. s. v.;
4) att vid reklam för rusdrycker icke borde hänvisas till hälsa, medicinering, stimulerande av aptiten eller förkylningsbot ej heller göras reklam för alkoholdrycker såsom näringsämnen, förlänare av sinne för humor eller en känsla av välbefinnande eller såsom en hjälp vid bekymmer. Såsom exempel på dylik reklam kunde nämnas »det behagligaste före måltidenn, »stimulerar aptiten», »bäst mot
»— — humör - »————- sinne för humor förkylning», ger gott -», ger —— —», »——— utplånar Edra bekymmer -—- —», o. s. v.;
5) man borde icke åberopa hemmens förnämhet eller rekommendera alkoholdrycker för olika tillfällen, såsom till julen eller påsken eller till förtäring i samband med bastu eller bad, och alltså icke göra reklam på följande sätt: »-——— serveras i alla förnäma hem ~ —», åt Edra i hemmet firade fester
»————ger glans eller Edra restaurangkvällar -», »——— unna Er i kväll nöjet att ——», o. s. v.;
7) icke idealisera rusdryckerna eller åberopa experter och auktoriteter eller giva detaljerade anvisningar rörande förtäring av rusdryckerna. Det oaktat kan likväl i korthet omnämnas t. ex. de i cocktailblandningarna ingående ämnena eller framhållas, tillsammans med vilken maträtt t. ex. ett vin bör drickas;
10) icke missbruka alkoholbolagets namn på sådant sätt, att en person, som icke närmare känner till saken, får den uppfattningen, att det just är alkoholbolaget som annonserar.
Enligt meddelande från Alkoholbolaget till nykterhetskommittén har
dessa anvisningar i regel följts. Man har t. 0. m. ofta sänt annonsntkast till
Alkoholbolaget för påseende i förväg. Under och efter har annonsekriget
ringen efter anmodan från bolaget nästan helt
upphört. Några repressalier
i form av köpvägran har inte förekommit från sida.
bolagets
Det är troligt att en verksamhet av liknande slag som den finska skulle kunna vara till nytta även i Hänvändelser till annonsörer lär tidi-
Sverige.
gare i vissa fall ha gjorts utom från och även
kontrollstyrelsen Spritcentralen
från vissa systembolag samt från Centralförbundet för
nykterhetsundervis-
ning (CFN) och dessa hänvändelser torde också ha resultat. Ett kon-
givit
cessionssystem skulle otvivelaktigt vara ägnat att medföra större
försiktig-
het vid utformningen av reklamen och skulle också ge möjlighet att effektivt ingripa i händelse av missbruk. Alldeles oavsett om tillstånd kräves eller
ej
synes Vin- & spritcentralen ävensom CFN, vilket enligt kommitténs
förslag skall fungera som statens organ för nykterhetsupplysning, böra uppmärk-
samma ev. förekommande olämplig propaganda och påpeka saken för annonsörerna. En rådgivning kan tänkas få betydelse inte bara för agenturernas utan även för bryggeriernas och bränneriernas annonsering.
Den intensifierade upplysningsverksamhet i nykterhetsfrågan som man
eftersträvar är i och för sig en motvikt mot olämplig propaganda. Det kan dessutom tänkas att i konkreta fall en viss annonsering eller annan reklam kan föranleda att upplysningsverksamheten inriktas sådant sätt att den
på
verkar som en motåtgärd mot den olämpliga reklamen. Om en propagandakampanj av stor omfattning skulle igångsättas och i samband härmed fel-
aktiga uppgifter angående alkoh-olens verkningar eller på annat sätt olämpliga uppmaningar skulle spridas, blir självfallet en sådan upplysningsverk-
samhet särskilt angelägen.
Nykterhetskommittén föreslår sålunda att frågan om tillstånd för (eller ev. monopolisering av) agenturverksamhet beträffande blir före-
rusdrycker
mål för särskild utredning.
2]—5l23()2
18.
Kap. Speciahnotivering
Dispositionen i från Rff :s förslaget skiljer sig disposition huvudsakligen
därutinnan, att bestämmelserna i 3 kap. Rff (Om rätt till detaljhandel)
uppdelats och inarbetets i 3 (Om och 4 (Om
förslagets kap. utminutering) kap.
utskänkning) samt att vissa kontroll- och besvärshestämmeler
ordnings-,
samlats i ett nytt kapitel, 5 (Särskilda bestämmelser). Vidare har de-
kap. taljhestämmelserna om partihandelsbolaget i insatts i samma kaförslaget
pitel som handlar om och medan motsva-
utminuterings- restaurangbolagen,
rande bestämmelser i Rff återfinnes i det som handlar
kapitel om partihande-1 och inport.
Allmänna bestämmelser i 1 av har i med motsva-
kap. förslaget jämförelse
rande kapitel i Rff och delvis omarbetats. De två första
omdisponerats para-
graferna i förslaget innehåller definitioner. Därefter har införts en generell förbudsbestärmnelse i 3 § för att redan från utmärka vad
början tydligt
som menas med Detta allmänna
olovlig försäljning. stadgande kompletteras
av vissa speciella förbudsbestämmelser i 4—6 §§. Därmed har den
olovliga
försäljningen avgränsats och förslaget till den legala
övergår försäljningen.
Reglerna härom inledes med förordningens ändamålsbestämmelse i 7 §.
1 §.
Såsom tidigare i olika nämnts har till hänförts,
sammanhang rusdrycker
förutom spritdrycker och vin, även av klass III, för vilka
maltdrycker
införts benämningen starköl.
Begreppen spritdryck och vin har samma innebörd som i Rff.
2 §. Begreppet utskänkning definieras oförändrat såsom försäljning till för-
täring på stället. Innebörden härav kommer emellertid, med till det
hänsyn
nya försäljningsbegrepp som kommittén i 3 §, att bli vidsträck-
uppställer
tare än vad fallet är för närvarande. Se under 3 §.
3 §.
Här har såsom förut nämnts ansetts att införa en för-
lämpligt generell
budsbestämmelse. Det torde nämligen redan i detta kapitel i
förordningens
början vara värdefullt att kunna klart avgränsa den
olovliga försäljningen
från den motsvarande bestämmelse finns icke i
legala försäljningen. Någon
Rff, där det först av ansvarsbestämmelserna (7 1 §) vad som
kap. framgår menas med olovlig försäljning.
Här har vidare införts en definition Rff icke
på försäljning. upptar någon
sådan definition; uttrycket får därför i Rff anses ha den innebörd som det
har enligt vanligt språkbruk.
I förslaget har det emellertid ansetts att i till den
lämpligt anslutning
generella förbudsbestämmelsen införa ett vidare försäljningsbegrepp. Allt tillhandahållande som sker mot ersättning räknas här till försäljning. Det är likgiltigt i vilken form lämnas; inte endast
ersättningen penningar
och varor utan även tjänstbarheter faller in under stadgandet. Sådana kompletterande specialregler, som Rff innehåller i 1 kap. 2 § sista stycket (tillhandahållande av rusdrycker ä nattklubbar o. d.) och 6 § 2 mom. (an-
vändande av rusdrycker såsom bytesobjelqt eller betalningsmedel), blir
därigenom onödiga. Dessa förfaranden innefattas i det nya
försäljningsbegreppet och skall sålunda alltjämt vara förbjudna.
S. k. lån av rusdrycker, d. v. s. utlämnande av rusdryck mot återbekommande av samma kvantitet av samma räknas för närvarande icke
dryck,
såsom försäljning; så skall icke heller ske enligt förslaget. Genom att starköl enligt förslaget hänföres till rusdrycker, kommer dessa regler att gälla även starkölet. Tillhandahållande av starköl grund
på
av tjänsteavtal, t. ex. såsom dagöl eller friöl, blir sålunda icke tillåtet. Jfr i detta hänseende utdelning av öl (klass II), vilket föreslås fort-farande vara tillåtet (se SOU 1952: 55, s. 228 och 229, där även det nya försäljningsbegreppet behandlas utförligare). I detta sammanhang vill kommittén beröra ett speciellt nämli-
problem,
gen frågan om spritförsäljning till de anställda restaurang.
på Enligt utslag
av Högsta domstolen den 18 december 1943 har sådan hän-
försäljning ej
förts till utskänkning, »enär det i 5 kap. ll § Rff förbudet mot ut-
stadgade
skänkning annorstädes än i lokal som godkänts vid icke kan
besiktning
anses av till för vid dess
gälla försäljning rusdrycker personalen förtäring
måltider inom arbetslokalen».-1 Kontrollstyrelsen hade uttalat i målet och
sig
kategoriskt förklarat att restauratören inte fick utskänka sprit till personalen på andra villkor (beträffande besiktigad lokal, mattväng, ransoner, tider etc.) än till allmänheten. Ombudsmannen i Centrala Hotell- och
Sveriges
Restaurantförening intygade emellertid att det »sedan ålder varit
brukligt,
att personalen vid restaurangerna i vårt land i samband med av
intagande
sina måltider inom till restaurangen hörande eller andra
personalmatsalar
lokaler, vilka icke besiktigats och godkänts för utskänkning av
rusdrycker,
haft rätt att förtära starkt begränsade kvantiteter rusdrycker». utlå-
Enligt tande i målet av juris professorn I. Agge skulle begreppet enutskänkning
dast innebära tillhandahållande av rusdrycker åt allmänheten. Det skulle ›vara mot språkbruk och ratio legis stridande att beteckna personalen som gäster och tillhandahållandet till dem av rusdrycker som
utskänkning». Agge
påpekar att det i 1 kap. 2 § fjärde stycket Rff uttryckligen sagts att vad som
stadgas angående utskänkning även skall gälla tillhandahållande av rusdryc-
ker i samband med sådana tillställningar, till vilka tillträde är beroende av medlemskap i viss förening, som uteslutande eller är bildad för
väsentligen
att anordna dylika tillställningar, eller vilka eljest är att med
jämställa
offentliga tillställningar (bl. a. nattklubbar). Att detta som
tillägg, gjordes
1 Se referat i Tidskrift för systembolagen (TfS) 1944 sid. 128-130.
1932 i samband med att ordningsstadgan för rikets städer fick utsträckt tilllämpning, ansetts nödvändigt, tyder enligt Agge på att lagstiftaren inte ansett tillställningar av denna typ och alltså inte heller andra privata tillställningar
höra under Rff :s tillämpningsområde.
Såsom förut utvecklats uppställer nykterhetskommittén ett så vidsträckt
att under försäljning inbegripes allt tillhandahållande
försäljningsbegrepp
som sker mot ersättning. Härigenom blir det fullt tydligt att såväl utskänk-
i nattklubbar som i mer eller mindre slutna sällskap är försäljning i
ning rusdrycksförsäljningsförordningens mening. Å andra sidan föreslår kom-
mittén att nuvarande regler i 5 kap. 11 § Rff angående besiktning och godkännande av utskänkningslokal skall slopas, enär det i de flesta fall får
anses tillräckligt att hälsovårdsnämnden godkänt serveringslokalen enligt
bestämmelserna i nya livsmedelsstadgan (se under 42 § tredje stycket i förslaget). Till serveringslokal räknas även till densamma hörande biutrymmen, såsom lagerrum, omklädningsrum, tvätt- och diskrum. Serveringslokal får ej tagas i bruk förrän den godkänts av hälsovårdsnämnden.
Enligt den föreslagna ordningen skall försäljning av rusdrycker till restaurangpersonal för förtäring vid personalens måltider inom arbetsloka-
len alltid hänföras till utskänkning, eftersom det är fråga om tillhandahål-
lande mot ersättning och försäljningen sker i godkänd serveringslokal. Ser-
veringen av rusdrycker i sådan lokal (med därtill hörande biutrymmen) förlorar ej sin karaktär av utskänkning, därför att den sker till restaurangper-
sonalen. Härav följer att vanliga utskänkningsrestriktioner gäller för sådan
utskänkning. Det torde nämligen icke finnas någon anledning att sätta ut-
skänkningsbestämmelserna (måltidstvånget, 10 cl-regeln, utskänkningsti-
derna etc.) ur kraft för sådan utskänkning. Den av Högsta domstolen an-
vända tolkningen av begreppet utskänkning kan sålunda icke tillämpas på den föreslagna ordningen. Av det ovan sagda framgår att den sedan gammalt tillämpade praxis,
att restaurangpersonalen vid sina måltider inom till restaurangen hörande
lokaler som ej besiktigats haft rätt att förtära rusdrycker, enligt förslaget
skall få den ändrade innebörden att serveringen till personalen i regel kommer att behandlas och redovisas såsom utskänkning. Härigenom blir det
på grund av förtärings- och förvaringsförbuden i motsats till nu förbjudet
för personalen att i lokalerna medtaga och förtära egna rusdrycker. Med hänsyn till utskänkningskontrollen kan det ej heller anses lämpligt att personalen för närvarande har en sådan rätt. Endast för den händelse
personal-
matsalen är belägen i en annan byggnad eller eljest på sådant sätt att den ej kan sägas höra till serveringslokalen med därtill hörande biutrymmen, vilket får avgöras från fall till fall, har personalen rätt att medtaga och förtära egna rusdrycker. I detta fall kan även det föreslagna institutet av öl i
utskänkning
personalmatsal användas, varvid gäller undantag från och förva-
förtärings-
ringsrförbuden (se kap. 14 s. 285 och 291). I personalmatsal som i
ej ligger
serveringslokal får å andra sidan icke utan särskilt tillstånd utskänkas rusdrycker till personalen.
4 §.
Nykterhetskommittén föreslår i annat sammanhang (se SOU 1952: 55, s. 97 ff.) att man inom landet av starköl, vars alkohol-l
medger försäljning
styrka inte överstiger det nuvarande d. v. s. 4,5
exportölets, viktprocent. Läg-
re maximigräns har ej föreslagits, enär det bör vara att
möjligt försälja
även inom ramen för den fastställda Genom bestäm-
starkporter gränsen.
melserna i 6 § har emellertid även i en hållits
fortsättningen möjlighet öp-
pen att inom landet försälja maltdrycker, vars alkoholhalt 4,5
överstiger
viktprocent, dock endast för medicinskt, farmaceutiskt eller
vetenskapligt,
likartat ändamål. Beträffande utskänkningen av starköl se under 36 § 1 mom. samt 13
kap. av allmänna motiveringen.
5§.
1 mom. Genom detta som oförändrat i vill
stadgande upptagits förslaget
man liksom nu förhindra att den som tillverkar eller
försäljer rusdrycker
skänker bort sådana i samband med rörelsens bedrivande. Förbudet kommer i motsats till nu att även av starköl.
gälla gåva
2 mom. i förslaget avviker till sin från motsvarande bestämmelser
lydelse
i Rff endast därutinnan, att orden salubod» mot »butikm
»öppen utbytts
Av det nu gällande stadgandets placering i 5 (om
kap. utskänkning) framgår, att med »utdelning» av rusdrycker endast till åsyftas utdelning
förtäring på stället? Enligt kommitténs bör emellertid all utdel-
mening
ning av rusdrycker i fall vara Detta har
ifrågavarande förbjuden. angivits
därigenom att stadgandet i förslaget placerats bland de allmänna bestämmelserna.
(5§.
Det kan synas tveksamt, i vilken mån att
möjligheterna sälja rusdrycker
på apotek för medicinskt ändamål bör bibehâllas i den
nya författningen.
Med hänsyn till den föreslagna friare av ut-
försäljningen rusdrycker genom minuteringsaffärerna kommer apoteksförsäljningen inte att uppenbarligen
äga någon nämnvärd betydelse såvitt de vanliga En-
rusdryckerna angår. ligt medicinalstyrelsens mening bör för övrigt redan nu att möjligheterna
inköpa sådana rusdrycker på apoteken starkt inskränkas. Detta av
framgår
en skrivelse, som styrelsen den 2 maj 1951 avlåtit till och
kontrollstyrelsen
i vilken även exportöl behandlas. Ur skrivelsen må här anföras
följande.
Beträffande försäljningen av exportöl har en mindre verkställts. Reutredning sultatet av denna utredning från ett antal utvalda tala för slumpvis apotek synes att vid förordnande av exportöl från apotek medicinska synpunkter icke alltid varit vägledande. Beträffande vin och spritdrycker har medicina-lstyrelsen vid flera tillfällen bland annat i skrivelse till kontrollstyrelsen den 20 juni 1946 givit uttryck åt den meningen att varken vin eller andra till avsedda rusförtäring drycker kunna anses hava något medicinskt värde.
l Jfr även TfS 1929 nr 12 sid. 1. Beträffande speciellt förbudet mot utdelning av rusdrycker vid auktioner se rättsfall i TfS 1944 sid. 245-247. Förbudet har ansetts även i tillämpligt det fall att utdelningen skett före auktionens början. Se rättsfall i TfS 1943 sid. 24.
Det är otvivelaktigt att hos personer, som vant sig vid alkoholstarka maltdrycker eller vid vin och spritdrycker, sådana drycker kunna utöva inflytande på vissa eventuellt andra ämnen än alkohol. Detta förfunktioner, t. ex. aptiten, genom hållande innebär dock under beteckningen läkeicke något skäl att fortsättningsvis medel då, för att citera professorn N. Svartz, låta försälja dessa drycker på apotek, alkoholen kan fullständigt undvaras vid behandling av olika kroppsliga sjukdomstillstånd. synes det vara av vikt, att dessa drycker Ur psykologiska synpunkter icke från såsom läkemedel. En eventuell önskan från längre försäljas apotek enstaka läkares sida att förskriva dessa drycker bör kunna tillmötesgås genom bibehållande i viss av kontrollstyrelsens rätt till medgivande av utsträckning sådan förskrivning i form av rekvisition hos systembolagen. I överensstämmelse härmed vill medicinalstyrelsen ifrågasätta sådana ändrade bestämmelser rörande av eau de vie, vin och exportöl å apotek, att försäljning dessa icke vidare skola försäljas såsom läkemedel. Däremot synes någon ändring om rätten att från förskriva de huvudsakligen för utvärtes eller ifråga apotek tekniskt bruk avsedda varorna absolut alkohol och koncentrerad sprit eller utdärav icke för närvarande böra komma till stånd. spädningar
kommitténs vinnes den enklaste och smidigaste lös-
Enligt uppfattning
av denna att i författningen bibehålla de nuvarande
ningen fråga genom
till men ge Kungl. Majzt befo-
möjligheterna apoteksförsäljning samtidigt
att närmare bestämma omfattning. På grund av denna
genhet försäljningens
kan :t då föreskriva exempelvis, att endast vissa slag
befogenhet Kungl. Maj av får att vissa kvantitetsbegränsningar skall rusdrycker säljas på apotek,
vid sådan försäljning o. s. v.
iakttagas
av (och alltså även s. k. starkporter) på apotek reg-
Försäljning exportöl
leras nu i första hand i 5 § 2 mom. den 1 juni 1923 (nr 141)
förordningen
förbud mot införsel till och försäljning inom riket av exportölf angående detta får säljas endast på behörig läkares
Enligt lagrum exportöl på apotek
(alltså icke veterinärs eller tandläkares) recept. Att i förslaget göra motsvarande emellertid icke i den mån starköl överhu-
undantag synes behövligt;
skall få kan med de föreslagna bestämmelserna
vudtaget säljas på apotek
Kungl. Maj :t göra sådant undantag.
7 §.
Bestämmelsen i 1 3 att all av skall
kap. § Rff, försäljning rusdrycker
ordnas och handhavas så att därav så ringa skada som möj-
uppkommer
har oförändrad i Stadgandet ger uttryck åt den
ligt, upptagits förslaget.
som och andra har att följa vid för-
grundläggande princip, myndigheter ordningens tillämpning.
9 §.
2 och 3 mom. Den alldeles delen av det vin, som konsumeras
övervägande
inom landet, av vara. Import av rusdrycker skall enligt
utgöres importerad
12 § 1 mom. vara förbehållen Då allt vin lämpligen bör
partihandelsbolaget.
kontrolleras av detta bolag, har i förslaget liksom i Rff föreskrivits skyldighet för de inhemska vintillverkarna att allt för hemmamarknaden av-
sälja
sett vin till Beträffande starköl torde däremot importen
partihandelsbolaget.
1 skall enligt kommitténs förslag upphävas. Författningen
bli skäligen obetydlig i jämförelse med den inhemska och det tillverkningen
har därför ansetts vara en att låta även det inom riket till-
onödig omgång
verkade starkölet gå genom
partihandelsbolaget.
4 mom. Ungefär motsvarande bestämmelser redan nu även i
gäller fråga
om exportöl. Bestämmelserna återfinnes i 6 § den 15 decem-
förordningen
ber 1939 (nr 887) angående och av
tillverk-ning beskattning maltdrycker.
10 §.
Enligt 13 § i förslaget tillkommer rätt till endast det av
utminutering
Kungl. Maj :t godkända utminuteringsbolaget, under det att tillstånd till ut-
skänkning enligt 25 § ges direkt till företag eller enskilda restauratörer. På grund härav kommer hittillsvarande rätt att inbördes idka
systembolagens
partihandel att upphöra. kan sålunda icke driva för-
Utminuteringsbolaget
säljning av rusdrycker till andra än som erhållit till-
återförsäljare sådana, stånd till utskänkning.
12 §. 1 mom. Rff får av
Enligt rusdrycker importeras endast partihandelsbo-
laget samt, efter tillstånd av av Dessa sist-
kontrollstyrelsen, systembolag.
nämnda bolag bedriver emellertid icke för den im-
någon import egen del;
port, som rum dem, sker endast för
äger genom privatpersoners räkning.
Även denna s. k. privatimport emellertid till största delen
går genom parti-
handelsbolaget och det finns en tendens att detta
tydlig på bolag överflytta
också den del av ifrågavarande som ännu är kvar hos import systembolagen.‘ Det torde därför icke finnas att bibehålla
någon anledning import-
rätten för I har denna
utminuteringsorganisationen. förslaget rått alltså för-
behâllits Därav icke utan vid-are
partihandelsbolaget. följer att rusdrycker,
som importerats för en skall utlämnas direkt
privatpersons räkning, från
partihandelsbolaget till personen i Det kan visa att
fråga. sig lämpligt
liks-om för närvarande anlita som
utminuteringsorganisationen mellanhand
för vissa åtgärder av mera bl. a.
expeditionell natur, registrering.
Proceduren vid av är för
privatimport rusdrycker närvarande besvärlig
och omständligJ särskilt i
Förenklingar synes påkallade, fråga om import av lättvin. Enligt vad nykterhetskommi-ttén erfarit har bl. a. riksdagsrevisorer-
na sin uppmärksamhet riktad saken. Detta
på xspecialproblem synes böra övervägas i särskild ordning.
Enligt förordningen om (nr 141/1923) får sådant öl för närva-
exportöl
rande endast i vissa fall. I och importeras speciella med att starköl får säljas på samma sätt som vin torde samma böra även i om
regler gälla fråga
import av starköl. 3 mom. bestämmelsen i 1 mom. får Enligt i utlandet tillverkat starköl importeras endast av AB Vin- och Partihandel med
spritcentralen. sådant öl
får jämlikt 8 och 10 §§ bedrivas av detta och
bolag utminuteringsbolaget.
Utländska maltdrycker som skall här i landet bör i de i säljas svenska till- 3 1 Nu gällande praxis i fråga om privatimport av rusdrycker behandlas i en uppsats i TfS 1950 sid. 208-211.
l
verkarnas och allmänhetens intresse vara underkastade samma grundläg-
gande bestämmelser angående klassificering och identifiering, som gäller
för de svenska maltdryckerna. Nykterhetskommittén föreslår därför att be-
stämmelserna i 3 och 27 §§ förordningen om tillverkning och beskattning
av maltdrycker i tillämpliga delar skall gälla även importerat utländskt starköl. 3 § behandlar maltdryckernas klassindelning samt 27 § märkning av etikett och flaska. Det torde därvid vara tillräckligt att flaskan eller kärlet tydligt utvisar namnet på det utländska bryggeri, där tillverkningen skett, samt sifferbeteckning för den klass, till vilken maltdrycken i Sverige är hänförlig, På grund av de praktiska svårigheterna att märka flaskorna på sätt 27 § föreskriver, torde stämpling å kork, propp eller annan förslutning icke böra krävas i dessa fall. Denna paragraf stadgar vidare att kontrollstyrelsen äger meddela närmare föreskrifter om det sätt, på vilket uppgifterna skall
Även bestämmelsen att etikett icke må innehålla benämning, som
anbringas.
är att sken av att vara av annan klass än den till
ägnad giva maltdrycken
vilken den är hänförlig, gäller beträffande allt utländskt öl.
Det bör enligt kommitténs mening åligga dem som bedriver partihandel med utländskt starköl (AB Vin- och spritcentralen och utminuteringsbolaget) att tillse att märkning sker i överensstämmelse med maltdryckstillverk-
ningsförordningens och kontrollstyrelsens föreskrifter.
Ett stadgande, som reglerar nu behandlade fråga, har beträffande starkölet införts i förevarande moment. Motsvarande bestämmelse i fråga om öl (klass II) har införts i förslaget till ölförsäljningsförordning.
4 mom. De under a), d), e) och f) upptagna bestämmelserna gäller redan nu icke blott för och vin utan även för exportöl (enligt 3 § 1-3
spritdrycker
och 5 mom. förordningen om exportöl). Bestämmelsen under b) har däremot för närvarande icke någon motsvarighet beträffande exportöl. I fråga om rätt för inresande att medföra gäller enligt den nyssnämnda för-
exportöl
ordningen (3 § 4 mom.), att denna rätt är begränsad till en liter; enligt förslaget tillkommer det Konungen att bestämma kvantiteten även såvitt starköl angår.
5 mom. Samma redan nu även för exportöl (enligt 7 § för-
regel gäller ordningen om exportöl).
13-19 §§.
Dessa behandlas i huvudsak i den allmänna motiveringen; se
paragrafer
av denna 7 och 8 samt, beträffande 14 och 16 §§, även kap. 10. 15, 18
kap.
och 19 §§ kommenteras dock i vissa hänseenden här nedan.
15 §.
I denna paragraf avsedda åtgärder skall ankomma på utminuteringshola-
för vederbörande nuvarande be-
get i stället systembolag. Kontrollstyrelsens
att meddela närmare föreskrifter om uttagande av utgifterna för
fogenhet
sådan som oförmäles i paragrafen, har slopats, enär bestäm-
försändning,
melser härom torde intagas i det avtal, som enligt 64 och 68 §§ i förslaget skall upprättas mellan staten och utminuteringsbolaget.
Beträffande frågan om de lämpliga formerna för järnvägspersonalens med-
verkan vid den kostnadsfria försändningen av rusdrycker har nykterhetskommittén avgivit yttrande den 15 mars 1945.‘ Kommittén anser icke den nuvarande ordningen medföra sådana olägenheter att en omläggning av försändningen av rusdrycker genom järnvägens försorg bör övervägas. Kommittén har sålunda icke funnit anledning föreslå någon ändring på denna
punkt.
18 §.
förutsätter, att i om skall fin-
Nykterhetskommittén lagen nykterhetsvård
nas bestämmelser om rått för nykterhetsvårdsorgan att få uppgift om viss persons inköp av rusdrycker.
Kommittén har under denna under 19 och 20 §§ samt vid be-
paragraf,
handlingen av vissa stadganden i Rff (s. 352) fäst uppmärksamheten på vissa bestämmelser, som enligt kommitténs mening bör i den nya
inflyta lagen om nykterhetsvård. Några författningsbestämmelser på dessa punk-
ter har emellertid ej utarbetats, utan kommittén har endast skisserat innehållet i de föreslagna reglerna. Anledningen härtill är att kommittén ej haft möjlighet att insätta de föreslagna bestämmelserna i deras rätta sammanhang. Nuvarande alkoholistlag ligger i stöpsleven och har sålunda ej kunnat tjäna som underlag för hestämmelsernas utformning. Vidare har al-
koholistvårdsutredningens förslag till lag om nykterhetsvård (SOU 1948: 23)
vid remissbehandlingen blivit föremål för ett stort antal erinringar och
har därför ansetts mindre lämpat som utgångspunkt. Nykterhetskommitténs
förslag torde sålunda få beaktas vid den fortsatta bearbetningen av alko-
holistvårdsutredningens förslag inom vederbörande departement.
19 §.
Det förutsättes, att i lagen om nykterhetsvård skall regleras de fall, då länsnykterhetsnämnd äger avstänga en person från inköp av rusdrycker hos
utminuteringsholaget. Sådan avstängning (ev. begränsning av inköpsrätten)
bör kunna äga rum i fråga om:
1) den som varit föremål för hjälpåtgärder, övervakning eller sluten vård
enligt lagen om nykterhetsvård,
2) den som gjort sig skyldig till rattfylleri eller varit överlastad av alko-
holhaltiga drycker, 3) den som eljest gjort sig skyldig till straffbelagd handling och därvid varit påverkad av sådana drycker,
4) den som gjort sig skyldig till vissa kvalificerade fall av olovlig försäljning, nämligen överlåtelse till avstängd person eller till person under 21 år, yrkesmässig överlåtelse eller eljest överlåtelse i större omfattning.
20 §.
Uttrycket »starka drycker» i Rff synes böra utbytas mot det vidare ut-
trycket »alkoholhaltiga drycker» (jfr kap. 13 s. 259).
Olovligt tillhandahållande innefattar förutom olovlig försäljning även
*Angående frågans tidigare behandling se TfS 1945 sid. 55 och 159-162.
gåva till avstängd eller under 21 år. I om person person lagen nykterhetsvård bör sådana I denna bör även finnas bestämmelser
gåvor förbjudas. lag
om skyldighet för att meddela butikspersonalen länsnykterhetsnämnden an-
märkningsvärda iakttagelser beträffande viss köpare (genom angivande av
födelsenummer) . Den nuvarande bestämmelsen i 4 10 § andra att
kap. stycket avhämtning
icke må äga rum genom ombud som kan hava
antagas ej fyllt 18 år synes
efter ordalagen närmast syfta det fall att för annans
på en person räkning
avhämtar rusdrycker som redan blivit d. v. s. endast så-
inköpta, tjänstgör
som bud. Bestämmelsen har emellertid i första hand ansetts
gälla själva
inköpet. Person som för annans ——
räkning inköper rusdrycker uppträder
som ombud i —— måste sålunda 18 år?
egentlig mening ha fyllt
Enligt kommitténs som 18 år eller som av
uppfattning bör person, ej fyllt
länsnykterhetsnämnden avstängts från rätten att för
inköpa rusdrycker
egen räkning, heller för annans -- i —
ej räkning egenskap av ombud få
inköpa sådana drycker. härav kan eller under
Kontroll stickprovsvis en pe-
riod anordnas i kan
utminuteringsaffärerna. Utminuteringsbolaget sålunda
vid behov kräva
ombudslegitimation.
Däremot synes rätten att för annans endast avhämta
räkning rusdrycker,
som redan blivit lämnas fri. Kommittén har sålunda
inköpta, ej bibehållit
gällande förbud mot som är under 18 år. avhämtning genom person Någon motsvarighet till 4 kap. 10 § sista Rff har icke i
stycket upptagits
förslaget. Sådan bestämmelse avses i stället skola i det inflyta avtal, som enligt 64 och 68 §§ i skall :mellan och förslaget upprättas staten utminuteringsbolaget, samt i de som förutsättes
ordningsföreskrifter, bolaget skola
utfärda för
utminuteringsaffärerna.
21 §.
Bestämmelserna i första stycket, som är med 4
likalydande kap. 9 § 2
mom. Rff, har liksom detta till att
stadgande syfte förhindra ombudskap i
vissa former, bedrivet såsom rörelse eller nämligen eljest utövat i större om-
fattning och mot ersättning.
25 §.
1 mom. Detta moment motsvaras i Rff av 1 1 och
kap. 5 § 3 mom. jämte
2 mom. i samma
paragraf.
I formellt avseende en skillnad mellan
föreligger betydande förslaget och
nu nämnda lagrum. Medan för rätt till i
behörighetsvillkoren utskänkning
Rff utformats endast som en till hänvisning motsvarande villkor för rätt till för vissa
ledamotskap i styrelse rusdrycksförsäljningsholag, har bestäm-
melserna i förslaget en fullt karaktär.
självständig
Bland de olikheterna bör i första hand sakliga nämnas, att bestämmelserna i förslaget i delar även
tillämpliga gäller juridiska personer, medan stad-
gandena i Rff sin kan direkt
enligt avfattning tillämpas endast på fysiska
l Se rusdryckslagstiftningsrevisionen (SOU 1934: 39) sid. 363 och artikeln ›0mbudsk0ntrollen› ;TiS 1941 sid. 172.
En annan olikhet består däri, att icke alla i förslaget upptagna personer.
för rätt till — såsom i Rff — tillika diskvalifikationsgrunder utskänkning
hinder att vara ledamot i för restaurangföretag. Person, som
utgör styrelse
avses i andra under c), kan vara sådan ledamot, ehuru han
stycket nämligen
icke kan erhålla tillstånd att själv idka utskänkningsrörelse. Tillräckliga skäl att utesluta en sådan från har icke ansetts före-
person styrelseledamotskap
har skäl ansetts föreligga att som för närvarande alltid uteligga. Ej heller sluta den som äger till avsalu tillverka maltdrycker eller är styrelseledamot i från att vara ledamot i styrelse för restau-
bryggeriföretag möjligheten rangföretag eller att själv driva utskänkning av rusdrycker.
De i Rff kraven att den blivande tillståndsinnehavaren skall
uppställda ha sig känd för ordentlighet och prövas i övrigt vara lämplig för uppgjort
draget har oförändrade införts i förslaget. Länsnykterhetsnämnden äger
såväl som de lokala remissinstanserna och länsstyrelsen ingå i
självfallet prövning av sökandens personliga lämplighet. Om behörighetskraven icke är uppfyllda, då ansökan om tillstånd prövas,
skall avslås. Skäl till föreligger alltså bl. a.
ansökningen givetvis avslag
om tillstånd sökes av ett bolag, i vars styrelse finnes person, som avses i förevarande moments tredje stycke. Uppkommer under tillståndstiden en sådan situation som avses i a)-c), blir bestämmelserna i 39-41 §§ tillämpliga. Se vidare under dessa paragrafer ävensom under 28 §.
2 mom. Liksom enligt Rff skall, då utskänkningsrörelse bedrives av juridisk för rörelsen finnas en av myndighet godkänd föreståndare.
person, Medan godkännande Rff lämnas av kontrollstyrelsen, har emellertid
enligt
kommittén ansett att meddelas av den tillstånds-
lämpligast godkännande givande myndigheten i samband med prövningen av ärendet i övrigt. Till-
ståndsmyndigheten bör göra den utredning om vederbörandes person som kan anses pâkallad. Särskilt i det fall, då den föreslagne föreståndaren kommer från annan ort, bör myndigheten söka utröna, om han tidigare varit föreståndare för rörelse av här avsett slag och om han därvid visat sig olämplig; skulle så vara fallet utgör detta naturligtvis ett starkt skäl mot godkännande.
Stadgandet i andra stycket innebär en nyhet. Det synes praktiskt att en
vikarie för föreståndaren kan godkännas redan i samband med tillståndets beviljande; avbrott i rörelsen, som annars eventuellt skulle uppstått i avvaktan på godkännande av en ersättare för föreståndaren, kan på detta sätt undvikas.
Kravet på särskild föreståndare för juridisk persons utskänkningsrörelse gäller enligt Rff icke utskänkning, som bedrives å luftfartyg.‘ Kommittén har emellertid icke funnit anledning uppställa något sådant undantag från den allmänna regeln. Även för rörelse, för vilken tillstånd lämnats enligt 35 §, torde, oavsett trafikens art, alltid böra finnas en föreståndare i de fall då rörelsen drives av en juridisk
person.
3 mom. Beträffande detta moment se kap. 11 s. 197-202 och 209.
1 se närmare
Angående sådan utskänkning under 35 § nedan.
26 och 27 §§.
Beträffande innehållet i dessa hänvisas till 11 och till
paragrafer kap. övergångsbestämmelserna.
28 §.
Med denna paragraf inledes de bestämmelser, som
reglerar ansökningsför-
farandet i de vanliga utskänkningsärendena, d. v. s. sådana som avser annan årsutskänkning än turist- och
trafikutskänkning.
Första och andra styckena behandlas i 11.
kap.
Beträffande tredje stycket må här anmärkas, att sökandens före-
(resp.
ståndares eller föreståndarvikaries) kan visas t. ex. in-
lämplighet genom
tyg av stadsfiskal, landsfiskal, ordförande i stads- eller kommunalfullmäktige eller annan Då är om av tillstånd
myndighetsperson. fråga förnyelse
torde sökandens behörighet i regel vara känd av
länsstyrelsen.
Olikheterna mellan innehållet i stycke och 3 kap. 8 §
paragrafens fjärde
Rff betingas bl. a. därav, att sistnämnda från att an-
lagrum utgår varje
sökan som regel avser flera medan det ut-
utskänkningsställen* föreslagna
skänkningssystemet däremot måste medföra att en ansökan kom-
vanligen
mer att avse endast ett I den mån en sökande önskar
i utskänkningsstâlle.
tillstånd för flera restauranger inom samma län, finns emellertid inte heller enligt det systemet hinder mot att dem i samma an-
nya något uppta
sökan.
29 och 30 §§.
Beträffande dessa hänvisas till 11.
paragrafer kap.
Tredje stycket i 30 § avser ärenden, där tillstånden icke är avsedda att
gälla från oktrojperiodens början.
31 och 32 §§.
Angående innehållet i dessa paragrafer se kap. 12.
33 §.
Såsom i annat berörts (se s. 286) har kommittén
samm-anhang övervägt,
huruvida ett enklare förfarande beträffande ärenden ut-
angående tillfällig
skänkning åtminstone för vissa fall skulle kunna införas. På anförda skäl har kommittén emellertid stannat för att icke föreslå sådant.
något Enligt
förslaget skall alltså, liksom Rff, ärenden utskänk-
enligt angående tillfällig
ning behandlas på i stort sett samma sätt som ärenden årsut-
angående
skänkning. Vissa olikheter emellertid. 33 § andra
föreligger Enligt stycket
i skall sålunda — liksom 3 förslaget enligt kap. 11 § 3 mom. Rff vederbörande kommun icke såsom vid alltid behöva företrädas
årsutskänkning
1 Det torde vara vanligt att Systembolag i en och samma ansökan upptar alla de utskänkningsställen, för vilka tillstånd önskas.
av fullmäktige utan kunna delegera sin yttranderätt i sådana
frågor angå-
ende tillfällig utskänkning, som skall behandlas under
löpande oktrojperiod.
Denna anordning har givetvis tillkommit för att förfarandet skall bli enklare och snabbare. Utformningen av delegationsinstitutet överensstämmer enligt förslaget i stort sett med gällande bestämmelser. Stadgande om att magistrat resp. kommunalnåmnd skall höras i fråga, huruvida skall till-
delegation
sättas eller ej, har emellertid ansetts onödigt. Vidare den olikhe-
föreligger ten att yttranderâtten enligt förslaget kan blott, såsom delegeras ej enligt
Rff, på särskilt utsedda personer utan även på ett kommunalt organ. Denna anordning har i om införts av en särskild
fråga ölförsäljningen på grund
framställning till kommittén, som redovisas i (SOU
maltdrycksbetänkandet
1952: 55, s. 276), och det har ansetts att en liknande
lämpligt möjlighet
finnes även för rusdryckernas del.
34 §.
Bestämmelserna i första stycket är i sak oförändrade. i andra
Stadgandet
stycket behandlas i kap. 16.
35 §.
Såsom i annat (s. 204) framhâllits är
sammanhang trafikutskänkningen
enligt förslaget en art av (eller av ut-
årsutskänkning undantagsvis tillfällig
skänkning), medan den däremot enligt Rff är ett alldeles av
speciellt slag
utskänkning med en tillståndstid av högst ett år. I har. emellertid
övrigt själva begreppet trafikutskänkning samma innebörd som enligt förslaget enligt Rff.
Förslagets bestämmelser om den (i
tillståndsgivande myndigheten prin-
cip Kungl. Majzt) behandlas i kap. 11 (s. 202). Här må endast att
påpekas,
denna myndighet kan med stöd av 36 § 2 mom. vid tillståndets i
beviljande
olika hänseenden begränsa en som torde vara
utskänkningsrâtten, möjlighet
av betydelse bl. a. i om av starköl i Så-
fråga utskänkniug restaurangvagn.
som ägare till Aktiebolaget har även i
Trafikrestauranger järnvägsstyrelsen
likhet med varje restauratör rätt att vid behov i ut-
företaga inskränkningar skänkningenf
I förslaget har kretsen av dem, som kan erhålla tillstånd till trafikutskänkning å luftfartyg, icke såsom i Rff begränsats till för luft-
företag
trafik.” Detta innebär emellertid knappast
någon saklig förändring; någon
annan än vederbörande lufttrafikföretag kan icke utan före-
självt givetvis
tagets medgivande erhâlla tillstånd till utskänkning å maskiner.
företagets
För närvarande synes råda en viss osäkerhet om i vilken mån Rff är till-
lämplig på utskänkning ombord å svenska fartyg och luftfartyg på färd till
1 Under senaste kriget meddelade järnvägsstyrelsen föreskrifter om måltidstvång och kvantitetsbegränsningar beträffande utskänkning av pilsnerdricka irestaurang- och kafévagnar samt i sovvagnar. Se TfS 1942 sid. 52. 2 Bestämmelsen i Rff innebär i praktiken givetvis att tillstånd till utskänkning å ett visst luftfartyg endast meddelas det lufttrafikföretag, som använder luftfartyget i fråga.
eller från utlandet. Författningstexten säger ingenting direkt härom och
inte heller förarbetena ger någon ledning. Enligt nykterhetskommitténs me-
bör av skäl en lösning sökas efter i huvudsak följande linjer.
ning praktiska
Då ett svenskt eller luftfartyg har lämnat svensk hamn respektive
fartyg
svensk flygplats för färd direkt till utlandet (alltså utan anlöpande av ytter-
ligare svenska hamnar eller flygplatser) hör de svenska rusdrycksförsäljningsbestämmelserna icke längre anses gälla för fartyget eller luftfartyget i fråga. Ur svensk synpunkt torde nämligen som regel icke föreligga något
intresse av att det svenska utskänknin-gssystemet å ett fortskaff-
upprätthålla
ningsvmedel som på detta sätt har lämnat Sverige! Den föreslagna principen skulle innebära, att för å ett fortskaffningsmedel i det angivna
utskänkning
läget icke skulle fordras tillstånd av svensk myndighet och att vid utskänk-
ningen icke skulle behöva iakttagas svenska restaurangrestriktioner. Rätt till
fri skulle ända till dess fartyget eller luftfartyget åter-
utskänkning föreligga
vänt till d. v. s. till dess fartyget sin första svenska hamn och
Sverige, anlöpt
sin första svenska Härigenom tillgodoses även de av
luftfartyget flygplats.
trafikflyget genom turistutredningen framförda önskemålen om att bli likställt med de som med slutdestination till utländsk hamn under färd
fartyg,
inom svenskt område äger rätt att servera spritdrycker till passagerare ombord. (Jfr s. 239 och 245).
För ett svenskt fartyg eller luftfartyg, som befinner sig på färd mellan svenska hamnar respektive svenska flygplatser (ävensom för fartyg som ligger i svensk hamn), hör däre-mot de svenska rusdrycksförsäljningsbestäm-
melserna gälla i fuull utsträckning, även om fortskaffningsmedlet i fråga är
destinerat till utlandet eller kommer därifrån. I detta fall har fortskaffningsmedlet en sådan till svenskt territorium att det synes
nämligen anknytning
naturligt att kräva att svenska regler iakttages. För utskänkning ombord bör alltså fordras tillstånd av svensk myndighet och svenska restaurangrestriktioner skall iakttagas. Det sagda gäller givetvis i lika mån fartyg och luftfartyg i ren inrikestrafik. Skillnaden blir endast att dessa fartyg och luftfartyg blott kan få tillstånd att utskänka vin och starköl, medan tillstånd
för den andra kategorien även kan avse spritdrycker.
Angående av rusdrycker för trafikutskänkning ges vissa föreskrif-
inköp
ter i 38 § 2 mom. om har sådant samband med själva ut-
Frågan inköpen
att den lämpligen bör behandlas i anslutning till dessa.
skänkningsreglerna
Föreskrifterna i 38 § 2 mom. är i sak av samma innebörd som motsvarande bestämmelser i Rff. I fråga om fartyg och luftfartyg utsäger de endast att rusdrycker, avsedda för utskänkning å fortskaffningsmedel vid tillfälle då des-sa användes i inrikes trafik, skall inköpas hos utmzinuteringsbolaget. Hur
fartyg och luftfartyg skall anskaffa rusdrycker, avsedda för utskänkning vid
andra tillfällen, är något som ej beröres i förordningen. En redogörelse för hur detta för närvarande faktiskt tillgår torde emellertid vara motiverad?
1 den mera lokalt betonade utrikestrafiken se nedan.
Angående (t. ex. Öresundstrafiken) 9 i de närmast två har under hand inhämtats från
Uppgifterna följande styckena generaltullstyrelsen.
Å fartyg eller luftfartyg, som skall avgå från svenskt tullomrâde till utri-
kes ort, får utan erläggande av tull eller skatt för omproviantering tagas bord dels å tullager och eller
(tullnederlag transitupplag) provianteringsfri-
lager eller i frihamn dels från utlandet i
upplagda rusdrycker, inkomna, tullpackhus kvarliggande rusdrycker, som anmälts till med transitering fortskaffningsmedlet i fråga, dels ock från AB Vin- & för utspritcentralen försel inköpta rusdrycker. Å eller tullager provianteringsfrilager upplagda
rusdrycker är i regel utländska sådana men kan även vara av inhemsk tillverk-
ning. Rusdrycker, liksom annan proviant, får under nu rådande allmänna
exportförbud i allmänhet icke ombord å i utrikes
tagas fortskaffningsmedel
fart till större myckenhet än vederbörande tullanstalt för
prövar erforderlig
resan. Rusdryckerna tages ombord under tullkontroll samt i
förseglas lämp-
ligt utrymme under tullverkets eller Sedan eller luft-
plomb sigill. fartyget
fartyget lämnat Sverige får hela det förrådet fritt
förseglade disponeras;
förseglingen får då brytas av fortskaffningsmedlets Under egen personal. färd mellan svenska hamnar och (samt under
flygplatser fartygs uppehåll
i svensk hamn) kan däremot av förrådet användas endast de kvantiteter
tullmyndigheterna utlämnar. Endast från ombord-
provianteringsfrilager
tagna rusdrycker samt rusdrycker, som medförts från utländsk
tidigare
resa, får på detta sätt utlämnas. sker efter hand, med
Utlämning varje gång
den kvantitet som finnes för nästa av resan ex. för fär-
erforderlig etapp (t.
den till nästa svenska hamn).
Då fartyg inkommer till svenskt tullområde från utrikes ort och medför-
rusdrycker, utlämnas därav för ombord tullfritt så stor kvan-
förbrukning
titet »som för ändamålet beräknas under åtgå uppehållet i inkomsthamnen samt, om fartyget skall avsluta sin utländska resa å annan svensk unort, der färden till nästa hamn. såsom
Övriga rusdrycker förseglas Överskotts-
proviant. Om den utländska resan berör svenska hamnar får
ytterligare
emellertid, för färden mellan dessa, av de efter
förseglade rusdryckerna
hand utlämnas av bestämda kvantiteter samma sätt
tullmyndigheterna (på
som vid resa till utlandet). För
luftfartyg gäller motsvarande regler.
Det torde böra ankomma att föreslå de
på generaltullstyrelsen ändringar
i tullförfattningarna och deras som kan erfordras för
tillämpning att önsk-
värd kongruens skall mellan och
uppnås utskänkningsreglerna anskaffnings-
förfarandet i vad gäller utrikesfarten.
Den ovan lämnade redogörelsen gäller även förhållandena inom den mera lokalt betonade utrikestrafiken mellan och de
Sverige övriga nordiska län-
derna. Beträffande denna trafik har emellertid 1950 års statsrevisorer ifrågasatt vissa ändringar. Revisorerna har bl. a. uttalat
följande.
För den utrikes fartygstrafiken i allmänhet har sedan gammalt medgivits ett provianteringsförfarande, vilket bereder möjlighet till skattefri utförsel av sådana till skeppsproviant hänförliga varor, som vid konsumtion eller försäljning inom landet eljest äro belagda med indirekta skatter av skilda Förutom slag. denna skattebefrielse åtnjutes, i den mån varorna äro av utländskt ursprung, jämväl befrielse från belöpande tullavgifter. De vittgående förmåner i form av tull- och skattefrihet, som sålunda innefattas i denna provianteringsrätt, komma av fartyg
praktiskt taget alla kategorier till del under förutsättning, att dessa genom tullmyndigheterna i vanlig ordning utklareras till utrikes ort samt att de i övrigt uppfylla föreskrivna tullformaliteter. Med hänsyn till den restauration, som i allmänhet förekommer ombord å fartyg i reguljär passagerartrafik speciellt på avlägsnare länder, torde provianteringsmöjligheterna ha sin största betydelse i vad avser denna trafik.
En särställning i den utrikes passagerartrafiken intar onekligen den reguljära persontrafik, som äger rum mellan Sverige och orter i de övriga nordiska länderna. I dessa fall är i huvudsak fråga enbart om en närtrafik med kortvariga och täta turer samt färdsträckor, som icke sällan väsentligt understiga rutter i den inrikes fartygstrafiken. I anslutning till den ombord å ifrågavarande fartyg bedrivna restaurangrörelsen förekommer regelmässigt såväl skattefri utskänkning av spritvaror, vin och exportöl ur fartygens proviantförråd som försäljning av obeskattade varor av skilda slag, såsom tobaksvaror, konfityrer, choklad, kex m. m. — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — --
En undersökning av gällande utskänknings- och försäljningspriser ombord å fartygen utvisar, att dessa priser, ehuru de understiga de inom landet i motsvarande fall tillämpade, i betraktande av de låga inköpspriserna likväl måste anses vara relativt betydande. Detta måste sålunda innebära, att en väsentlig del av den bortfallande skattemarginalen utnyttjas vid prissättningen av dessa varor, vilket givetvis bör bidraga till en icke oväsentlig vinst för restaurationsrörelsen.
Enligt revisorernas mening framstår det såsom principiellt oriktigt, att betydande medel, vilka egentligen ha» karaktär av skattemedel, som med hänsyn till monopolrättens allmänna innebörd rätteligen borde komma statsverket till godo, på sätt här sker skola undandragas det allmänna för att i stället tillgodoföras statliga eller enskilda restaurationsföretag. Det anförda synes därför revisorerna giva anledning att starkt ifrågasätta lämpligheten av ett fortsatt bestånd av den nuvarande provianteringsordningen på de trafikleder, varom här är fråga. En avveckling av dessa förmåner, varigenom den tilldelade provianten belades med sedvanlig skatt och sålunda komme att betinga samma pris som vid försäljning inom landet, torde därför böra övervägas.
Det synes också revisorerna, som om de skäl, vilka ligga bakom tillkomsten av de tillämpade provianteringsmöjligheterna och som alltjämt torde motivera deras bibehållande i vad gäller trafiken på mera avlägsna länder, icke göra sig med samma styrka gällande i avseende å den närtrafik, varom här är fråga. Ifråga-
privilegier lära nämligen få anses betingade i första hand av önskvärd-
varande
heten att underlätta den i egentlig mening internationella fartygstrafiken genom att bl. a. undanröja de hinder som skiljaktigheter länderna emellan i fråga om varubeskattningens utformning, inköpsvillkor m. m. kunna utgöra för denna trafik. Några sådana skiljaktigheter torde emellertid, bortsett från restriktionssystemets olikartade natur, knappast kunna åberopas de nordiska länderna emellan.
Över revisorernas uttalande har utlåtanden avgivits av bl. a. kontrollstyrelsen,1 som hemställt, att frågan om avveckling av gällande provianteringsordning på förevarande område göres till föremål för särskild utredning.
1951 års riksdag? har i likhet med revisorerna funnit starka skäl tala för en av nuvarande provianteringssystem, såvitt fråga är om den
omläggning
mera lokalt betonade utrikestrafiken, och under åheropande härav hos Kungl. Maj :t anhållit om en närmare utredning av frågan (riksdagens skrivelse nr
1 Se TfS 1951 sid. 56.
*Jfr statsutskottets utlåtande nr 174 sid. 51.
317). Nykterhetskommittén, som utgår ifrån att en sådan utredning kom-
mer till stånd under medverkan av erforderlig expertis, är medveten om att de principer för de svenska rusdrycksförsäljningsbestämmelsernas tilllämpning på svenska fartyg och lulftfartyg i utländsk trafik, som kommittén ovan förordat, behöver modifieras i vad angår sådan utrikestrafik »av mera lokal karaktär som avses i riksdagens framställning. Med till de-t
hänsyn
nära samband som råder mellan utskänkningsbestämmelserna, å ena, samt sättet för rusdryckernas anskaffande, å andra sidan, anser kommittén det
emellertid icke vara lämpligt att något förslag om dylika modifikationer
framlägges, förrän den av utredningen verkställts.
riksdagen begärda
36 §.
1 mom. Starköl bör enligt kommitténs uppfattning få förekomma endast på egentliga restauranger med sprit- eller vinservering. Det bör däremot inte få serveras på exempelvis konditorier med vinrättigheter; dessa skulle nämligen i så fall lätt kunna få karaktär av för starköl. Än mindre bör
ölstugor
det finnas utskänkningsställen som enbart serverar starköl.
Bestämmelserna i förevarande paragraf har utformats grundval av de
på
nu angivna principerna. Det skulle alltså endast förekomma tre olika
typer
av utskänkningstillstånd, avseende respektive alla av vin slag rusdrycker,
och starköl eller enbart vin (men däremot ej enbart starköl). Om en person, som innehar utskänkningstillstånd för vin och starköl eller för enbart vin, ansöker om tillstånd även för även för starköl och
spritdrycker respektive
ansökningen bifalles, bör nytt tillstånd utfärdas, avseende i det förra fallet alla slag av och i det senare fallet vin och starköl.
rusdrycker
Angående kommuns rätt enligt förslaget att med bindande verkan hegränsa en sökt rättighet till viss eller vissa se s. 227.
drycker Angående 2 mom. se kap. 12.
37 §.
Beträffande innehållet i tillståndsbevis innebär olik-
förslaget inga sakliga
heter i jämförelse med Rff. Angående de myndigheter som skall erhålla avskrift av sådant bevis se under 54 § nedan.
Enligt Rff skall länsstyrelsens beslut i tillstândsärenden (alltsåi
samtliga
även ärenden angående tillfällig i en eller flera
utskänkning) kungöras ortstidningar. I förslaget har kungörelseförfarandet inskränkts till ärenden angående ârsutskänkning (med undantag av trafikutskänkning). Enligt
kommitténs mening kan det nämligen knappast anses att föreskriva
påkallat
ett så omständligt förfarande i ärenden angående som
tillfällig utskänkning,
ju oftast avser servering vid ett enstaka tillfälle. Den besvärsrätt i
dylika
ärenden, som anses tillkomma kommunens invånare kvarstår emel-
i gemen, lertid givetvis även enligt för besvärstidens beräk-
förslaget; utgångspunkten
ning får bestämmas enligt allmänna regler.
22 -512362
38 §.
1 mom. Ändringarna i förhållande till nu gällande bestämmelser är betingade av utminuteringsbolagets inrättande och det därav föranledda avskaffandet av överlåtelsekontrakten beträffande utskänkningsrättighetex (se härom kap. 11). Bestämmelserna i första stycket tredje punkten, vilka utgör rättsgrunden för det s. k. vinstkvantitetssystemet, är oförändrade. Såsom framhållits i (sid. 131) förutsätter kommittén att
principbetänkandet
denna fråga blir föremål för särskild utredning inom den närmaste framtiden. I avvaktan på resultatet av denna utredning synes de nuvarande bestämmelserna tills vidare kunna bibehållas.
2 mom. Detta moment har behandlats under 35 §.
39 §. Enligt 3 kap. 20 § Rff gäller, att om innehavare av utskänkningstillstånd
avlider eller försätts i konkurs dödsboet eller konkursboet inte behöver söka nytt tillstånd för att få fortsätta utskänkningen under den tid som åtgår för avveckling eller överlåtelse av rörelsen. Det räcker med en anmälan till länsstyrelsen; dock måste även föreståndare för rörelsen förordnas. Förevarande paragraf i förslaget bygger på samma Vissa olikheter finns
principer.
emellertid.
1 mom. Bland de fall, för vilka bestämmelserna är har för-
tillämpliga,
utom dödsfall och konkurs även Samma
medtagits omyndighetsförklaring.
skäl för ett förenklat förfarande måste anses även här.
nämligen föreligga
I dessa fall har rätt att oberoende av det här
samtliga länsstyrelsen givetvis
föreslagna förfarandet återkalla tillståndet, då missförhållanden yppats i samband med utskänkningens bedrivande och rättelse ej kunnat vinnas i annan ordning. Se 41 §.
Tiden för ingivande av anmälan har förlängts från en till två månader. I överensstämmelse med den allmänna principen har föreskrivits, att anmälan skall ingivas till länsnykterhetsnämnden som har att vidarebefordra den med eget yttrande.
Möjlighet har beretts sökanden att, om den först anmälde föreståndare-n icke godkännes, inom viss av länsstyrelsen bestämd tid anmäla före-
ny ståndare. Anordningen med en på förhand godkänd vikarie har införts även här. Vidare har den tid, under vilken rörelsen får fortsättas, utsträckts att omfatta hela den återstående tillståndstiden eller den kortare tid
länssty-
relsen finner skäl bestämma i stället för den maximitid av ett år, som gäller enligt Rff. Det har nämligen synts kommittén att dödsboet,
naturligt,
konkursboet eller förmyndaren även i detta avseende får inträda i de rättigheter, som tillståndsinnehavaren haft, såvida i det fall att
ej länsstyrelsen
större delen av oktrojperioden återstår finner skäl föreskriva kortare tid. Slutligen har, för det fall att någon föreståndare icke godkännes, tiden för utskänkningsrättighetens upphörande bestämts till den dag, då beslutet angående föreståndaren vunnit laga kraft. Genom att beslutet icke såsom läns-
andra beslut i omedelbart länder
styrelsens rusdrycksförsäljningsärenden
till efterrättelse (59 § andra stycket), får utövaren av försäljningsrättigheten tillfälle att åtgärder för att undvika rättsförlust eller ekonomisk för-
vidtaga
lust.
de som skall erhålla meddelande on1 länsstyrel-
Angående myndigheter
sens beslut se under 54 § nedan.
Avser konkursboet eller att överlåta rörelsen, blir
dödsboet, förmyndaren
40 § tillämplig.
2 mom. Har den som erhållit tillstånd till utskänkning sedermera kommit i sådan ställning som avses i 25 § 1 mom. andra stycket b) eller c) — han tillträder varmed rätt eller skyldighet att deltaga
en befattning, följer i beslut tillverkning eller av eller att utöva
angående försäljning rusdrycker
däröver eller han förvärvar rätt att tillverka eller blir
till-syn rusdrycker
i annat företag med rätt till sådan tillverkning än parti-
styrelseledamot
- bör även i detta fall viss tid stå till för avhandelsbolaget förfogande
eller överlåtelse av rörelsen. föreslår sålunda
veckling Nykterhetskommittén
att det i 1 mom. förfarandet med till fortsatt utskänk-
stadgade möjlighet
föreståndare även dessa fall. Detta innebär ning genom göres tillämpligt på att sådan tillståndshavare äger att inom två månader anmäla att han vill fortsätta rörelsen viss föreståndare. Gör han ingen anmälan, har
genom han sålunda likväl en frist två månader att avveckla eller överlåta rö-
på
relsen. Då det i allmänhet icke torde vara att hela återstoden av
lämpligt
i härför, torde i regel böra före-
oktrojperioden tages anspråk länsstyrelsen
skriva att rörelsen skall vara avvecklad eller överlåten inom viss kortare tid.
Tillståndshavare, vars behörighet upphört på grund av ådagalagd bristan-
de lämplighet, har däremot icke ansetts böra få motsvarande förmåner. Så snart tillståndsmyndigheten konstaterat att vederbörande icke längre är lämplig att utöva rörelsen, skall tillståndet återkallas. Se 41 §.
40 §.
Denna paragraf innehåller bestämmelser om överförande av utskånkningstillstånd å annan då den rörelse tillståndet avser överlåtes under lö-
person, pande tillståndstid.
Enligt nuvarande system med överlåtelsekontrakt har Systembolag möj-
lighet att under oktrojperioden på ett enkelt sätt överföra ett utskänknings-
tillstånd från en person till en annan genom att teckna nytt överlåtelsekontrakt med ny innehavare av rörelsen. Nykterhetskommittén har velat bevara möjligheten att, utan den omgång som ett nytt tillståndsförfarande skulle innebära, överföra utskänkningstillstånd till ny person. Kommittén har därvid anknutit till den ordning, som enligt 13 § 6 mom. Pff gäller för över-
låtelse av årsutskänkningsrättighet avseende pilsnerdricka och som kom-
mittén i något modifierad form upptagit i 34 § av sitt förslag till ölförsäljningsförordning (se SOU 1952: 55, s. 16 och 255 ff.).
Då det här inte gäller att ett nytt utskänkningsställe utan endast är
öppna
fråga om ny innehavare av en utskänkningsrörelse som redan bedrives, bör någon kommunal vetorätt icke föreligga i sådana fall; det är ju endast fråga om ett personbyte. För närvarande har Systembolag rätt att utan medverkan av de lokala myndigheterna teckna nytt överlåtelsekontrakt.
Tillståndsmyndigheten (Kungl. Maj :t i fråga om tillstånd till turistutskänkning och sådana tillstånd till trafikutskänkning, där beslutanderätten ej delegerats till länsstyrelsen, samt länsstyrelsen i övriga fall) skall pröva dels skälen för överförandet dels den nye innehavarens behörighet och lämplighet dels ock omständigheterna i övrigt.
Såsom giltiga skäl synes böra ifrågakomma, förutom dödsfall, konkurs, omyndigförklaring eller bristande behörighet på grund av bestämmelsen i 25 § 1 mom. andra stycket b) eller c) (se under 39 § 2 mom.), andra därmed jämförliga förhållanden såsom varaktig sjukdom, ävensom övriga omständigheter, som ej kan anses göra överförandet olämpligt ur ordnings- eller nykterhetssynpunkt. Möjlighet bör emellertid finnas att hindra överförande av en rättighet där överlåtelsen sker i rent spekulationssyfte. Utöver vad nu sagts skall tillståndsmyndighetens prövning avse endast den nye innehavarens person. Är rörelsen avsedd att överlåtas å en juridisk person, skall såväl den juridiska personens som den enligt 25 § 2 mom. obligatoriska föreståndarens lämplighet och behörighet prövas.
Förfarandet har konstruerats så att ansökan, när det ej är fråga om trafikutskänkning, ingives till det förberedande organet, d. v. s. länsnykterhetsnämnden (i Stockholm direkt till överståthållarälnhetet). Polismyndigheten och kommunens nykterhetsnämnd skall lämnas tillfälle att yttra sig i ärendet. Lokala synpunkter på överföringsfrågan kan alltså framföras men länsstyrelsen är vid sitt avgörande inte bunden därav. Är fråga om turistutskänkning, skall länsstyrelsen med eget yttrande vidarebefordra ärendet till Kungl. Maj zt.
Ansökan, som gäller överförande av ett trafikutskänkningstillstånd, ingives till länsstyrelsen, eftersom de lokala organen ej är inkopplade på sådana tillstånd (se 35 §). Länsstyrelsen införskaffar den utredning som kan anses erforderlig och insänder i förekommande fall, d. _v. s. när Kungl. Maj :t meddelat tillståndet, handlingarna med eget utlåtande till Kungl. Majzt.
Överfört tillstånd skall avse återstoden av den tillståndstid, som gällde för
förre innehavarenn
41 §.
Enligt 36 § 2 mom. äger vederbörande myndighet i samband med beviljande av utskänkningstillstånd föreskriva särskilda villkor för eller in-
skränkningar i utskänkningsrätten. Förevarande paragraf anger de möjligheter myndigheten i sådant hänseende har under löpande tillstândsperiod. I första stycket första punkten uppräknas de olika slag av ingripanden
som myndigheten i allmänhet har att välja mellan. Gemensam förutsätt-
ning är att missförhållanden yppats i samband med Detta
utskänkningen.
uttryck täcker bl. a. de mera speciella fall, som angivits i 3 19 § 3
kap.
inom. Rff. Det ligger i sakens natur, att i utskänk-
verkliga inskränkningar
ningsrätten i allmänhet ej bör förrän visat
tillgripas lindrig-are åtgärder sig verkningslösa.
Om förhållandena under förändras så att en
löpande tillståndsperiod
tillståndshavare icke längre uppfyller fordran allmän för er-
på lämplighet
hållande av tillstånd, skall det beviljade tillståndet återkallas. Detta utsäges i andra punkten av första fall av bristande näm-
stycket. Övriga behörighet,
ligen att tillståndshavaren förklarats eller försatts i konkurs eller
omyndig
att han blivit grund av bestämmelsen andra obehörig på i 25 § 1 mom. stycket b) eller c), nämnes icke i enär dessa fall redan behandlats i
paragrafen,
39 och 40 §§. Som exempel att en juridisk blivit att
på person olämplig
bedriva utskänkningsrörelse kan nämnas det fall sammansättatt styrelsens ning förändrats så att den stär i strid med i 25 § 1 mom. reglerna tredje stycket; tillståndet måste då återkallas. Vid den av
praktiska tillämpningen
bestämmelserna i andra punkten torde vederbörande myndighet i regel böra bereda tillståndshavaren tillfälle att rättelse.
vidtaga
Åtgärder av här avsett slag bör i första hand ankomma naturligen på den tillståndsgivande myndigheten. För att till ett snabbare
ge möjligheter
och därmed också effektivare i de fall, där tillstånd meddelats
ingripande
av Konungen, har emellertid i andra att i dessa stycket föreskrivits, fall även länsstyrelsen kan Sådana utom vidtaga åtgärder. åtgärder är, såvitt angår anmaning att vidtaga rättelse, att betrakta såsom och provisoriska skall av omedelbart underställas
länsstyrelsen Konungens prövning.
42 §.
Första stycket i förslaget har oförändrat från 5 9 § 1 mom.
upptagits kap.
första stycket Rff.
I 5 kap. 12 § 1 mom. Rff att må vara förenad med
stadgas, utskänkning ej
annan handel till vars drivande särskild anmälan fordras. Samma bestämmelse fanns såväl i 1917 års som i den dess-
rusdrycksförsäljningsförordning
förinnan gällande av år 1905. 1911 års
brännvinsförsäljningsförordningen
nykterhetskommitté, på vars förslag infördes i 1917 års förord-
stadgandet
ning, framhöll, att stadgandet i kommitténs icke såsom i 1905 års
förslag
förordning innehure förbud mot utlämnande av till
rättighet utskänkning
åt idkare av handel utan att åstadkomma att av rus-
avsåge utskänkning
drycker utan undantag bedreves såsom särskild rörelse i för densamma avsedda lokaler. I Rff torde ha samma innebörd som i 1917 års
stadgandet förordning.
Även i en ny torde böra finnas ett för-
rusdrycksförsäljningsförordning
bud mot att av bedrives i samma lokal son1 han-
utskänkning rusdrycker
delsrörelse. Ett sådant förbud har i andra av förevarande upptagits stycket paragraf. Ordet »handelsrörelse› har här samma som van-
betydelse enligt
342-
därunder faller alltså icke en ren serveringsrörelse. I fråga
ligt språkbruk;
om konditorirörelse ha särskilt undantag gjorts. man bortser från föreskrifter inom alkohollagstiftningen och där- Om med saknades intill den 1 juli 1952 uttryck-
sammanhängande författningar
bestämmelser om av serveringslokaler. I 11 § hälso-
liga förhandsbesiktning
bl. a. lokal, där matvaror försäljes, att vårdsstadgan föreskrives angående den skall vara av viss beskaffenhet och att den ej »får tagas i bruk, förrän
hälsovårdsnämnden lämnat sitt tillstånd därtill, men med detta stadgande,
som för endast städer och vissa andra tätorter, torde man
övrigt gäller
ha För delar av landet fanns
knappast åsyftat serveringslokaler! övriga föreskrift om godkännande av vare sig försäljnings-
överhuvudtaget ingen
eller serveringslokaler.
I detta hänseende har en ägt rum, sedan livsmedels-
väsentlig förändring
av den 21 december 1951 (nr 824) trätt i kraft den 1 juli 1952. Denstadgan na bestämmelser om förhandskontroll av bl. a.
upptar nämligen utförliga
såväl i städerna som Föreskrifterna är i
serveringslokaler på landsbygden.
hithörande delar av följande lydelse:
8§.
Bestämmelserna i 9-11 §§ avse, där annat ej särskilt angives, följande slag
av lokaler, nämligen för eller beredning av livsmedel, avsedda för föra) lokaler framställning säljning eller för servering åt allmänheten; b) lokaler för sådan servering;
Med lokal för viss verksamhet avses icke blott sådant rum eller utrymme, vari verksamheten utan även till densamma hörande biutrymmen, såsom bedrives, tvätt- och diskrum. Såsom lokal anses jämväl fast lagerrum, omklädningsrum,
1 mom. Den som ämnar inrätta lokal, som avses i 8 §, äger tillställa hälsovårdsnämnden av sådana ritningar och uppgifter som kunna förslag häröver, åtföljt erfordras för granskning. Det åligger hälsovårdsnämnden att skyndförslagets samt granska förslaget samt avgiva yttrande i anledning av granskningen (för-
handsbesked om godkännande). Har före meddelande av byggnadslov till den byggnad, vari byggnadsnämnd lokalen eller till de ändringsarbeten, som erfordras för lokalens inär belägen, inhämtat hälsovårdsnämndens yttrande beträffande lokalens lämplighet rättande, för ändamål och har hälsovårdsnämnden härvid fått granska ritifrågavarande över lokalen och övriga erforderliga uppgifter om densamma, skall hälsoningar vårdsnämnden vara skyldig att på framställning av den som vill inrätta lokalen
avgiva förhandsbesked som i första stycket sägs.
l I viss utsträckning torde det emellertid i praktiken ha tillämpats även på sådana lokaler; är unse prop. 1951: 63 sid. 84 och 124. Vidare bör här anmärkas, att även serveringslokaler derkastade den kontroll, som enligt hälsovårdsstadgan skall utövas över samlingslokaler (se hälsovårdsstadgan 8 § 6-8 mom. och 43 § 6 och 7 mom.).
Vad i första stycket stadgas skall äga motsvarande tillämpning då någon, som ämnar övertaga rörelse, vilken bedrivits i en i 8 § avsedd lokal, önskar förhandsbesked av hälsovårdsnämnden huruvida hinder möter mot att använda lokalen i befintligt skick samt vilka ändringar som i sådant fall påfordras.
2 mom. Innan lokal, som avses i 8 §, tages i bruk, skall lokalens innehavare skriftligen anmäla förhållandet till hälsovårdsnämnden. Anmälan skall innehålla uppgift om fastighetsägarens och näringsidkarens namn och adress ävensom om rörelsens art och belägenhet.
3 mom. Lokal får ej, därest ej nedan annorlunda stadgas, tagas för
i anspråk ändamål, som avses i 8 §, förrän hälsovårdsnämnden efter lokalens färdigställande utfärdat bevis, att lokalen godkänts. Sådant bevis skall —-— förutom lokalens
upptaga
~— därest rörelsen drives belägenhet fastighetsägarens samt, av annan, dennes namn eller firma ävensom det ändamål, för vilket lokalen godkänts.
Godkännande kan av hälsovårdsnämnden återkallas, om lokalen till av
följd att den däri bedrivna rörelsen utvidgats eller underhållet av lokalen
väsentligt eftersatts icke längre fyller de krav, som enligt de i hälsovårdsområdet
gällande bestämmelserna uppställts för lokal med samma användning, eller
eljest synnerliga skäl föreligga.
Ombygges lokal eller vidtages eljest med densamma väsentlig eller
förändring användes lokalen till annat ändamål än det, för vilket lokalen
godkänts, är godkännandet icke längre gällande. I sådant fall skall vad i 1 och 2 mom. samt ovan i detta moment är stadgat äga motsvarande tillämpning.
Vad i nästföregående båda stycken stadgas skall angivas i beviset om lokalens
godkännande.
5 mom. Har någon överlåtit rörelse, som av honom bedrivits varom
i lokal, förmäles i 8 §, skall ha-n inom fjorton dagar därefter göra anmälan om
skriftlig överlåtelsen till hälsovärdsnämnden.
10 å.
1 mom. Lokal, som avses i 8 §, skall vara lämplig för sitt ändamål och
fylla skäliga hygieniska krav. Härvid skall särskilt
iakttagas följande.
Lokalen skall vara tillräckligt rymlig och ljus. och andra
Lager- biutrymmen skola finnas i den utsträckning, som erfordras för det ändamål, vartill lokalen är avsedd. Lokalen skall vara försedd med för
lämpliga anordningar luftväxling och, där så med hänsyn till varornas beskaffenhet för av
erfordras, kylning varorna. Den skall hava lätt till vatten beskaffenhet där
tillgång av lämplig och, så anses erforderligt, vara försedd med för bered-
ändamålsenliga anordningar ning av varmvatten. Golv, väggar och tak ävensom bord, och annan in-
hyllor redning skola vara så beskaffade att de med lätthet kunna Lokalen skall
rengöras. hava lämpliga anordningar för utestängande av flugor och råttor.
Lokalen skall vara utrustad med ett med hänsyn till till-
personalens storlek räckligt antal tvättställ.
Lokalen får icke stå i förbindelse med bostad eller därtill hörande
utrymme annat än genom förstuga, vindfång eller annat dylikt icke till bostad använt, väl ventilerat utrymme. Lokalen får ej heller eljest stå i sådan förbindelse med annan lokal, att sanitära olägenheter kunna antagas uppkomma därav.
Lokalen får ej ligga så nära utomhus beläget avträde eller
urinkur, stall, fähus, svinhus, gödselstad eller upplag för orenlighet, att därav kan uppstå sanitär olägen-
het.
2 mom. Serverings-, försäljnings- eller som inom
förvaringslokal, är belägen område, där hälsovårdsstadgans bestämmelser för landet får, därest den i
gälla,
lokalen bedrivna rörelsen är av mindre omfattning, av hälsovårdsnämnden godkännas, även om lokalen icke till alla delar uppfyller de i 1 mom. givna särskilda föreskrifterna, därest viktiga sanitära krav icke eftersättas. Vad i nästföregående stycke är stadgat skall, såväl i stad som på landet, gälla jämväl kiosk.
I lokal, som avses i 8 §, får icke förvaras vara eller ämne, som kan antagas i lokalen förvarade livsmedel främmande lukt eller smak eller eljest bibringa göra dem otjänliga till människoföda. Lokalen ävensom sådana redskap, förvaringskärl och andra tillbehör, vilka användas därstädes, skola hållas rena och i gott stånd. Golv i lokaler, där arbete dagligen bedrives eller dit allmänheten äger tillträde —— dock icke —- skola rengöras dagligen efter slutat arbete. magxasinsutrymmen Detsamma gäller redskap, som äro i dagligt bruk.
Ehuru den kontroll av som föreskrives i de nu åter-
serveringslokaler,
givna bestämmelserna, i huvudsak är avsedd att tillgodose hygieniska krav, kan den mening i stort sett anses tillräcklig
enligt nykterhetskommitténs även ur Att i rusdrycksförsäljningsförordningen förenykterhetssynpunkt.
skriva en särskild av torde därför vara
inspektion utskänkningslokaler
En viss till av livsmedelsstadgans kon-
onödigt. möjlighet komplettering
trollföreskrifter emellertid böra finnas? Kommittén har an-
synes alltjämt
sett att erhåller att utfärda sådana kom-
lämpligt Konungen befogenhet
hestämmelser. Föreskrift härom har intagits i tredje stycket
pletterande
av förevarande paragraf.
43 §.
Denna i sak från motsvarande bestämmelser i Rff
paragraf skiljer sig
endast därutinnan att, i överensstämmelse med den allmänna principen, även ansökningar om medgivande till lokalbyte skall passera länsnykterhetsnämnden. Det har förekommit att bestämmelserna om ombyteav utskänkningsställe i det fall att ett restaurangföretag, som äger en vinterrestaurang
tillämpats och en sommarrestaurang, velat överflytta utskänkningsrättigheterna från
den förra till den senare vid sommarsäsongens inträde. Detta förfaringssätt innebär att bestämmelserna om förvärvande av tillstånd till utskänkning kringgås. Enligt kommitténs mening skall i sådana fall särskilt tillstånd till säsongutskänkning sökas för vardera restaurangen.
44 §.
Innehållet i denna skiljer sig från motsvarande bestämmelser
paragraf
i Rff endast föreskriften att avskrift av tillståndsbeviset skall fingenom
nas tillgänglig på utskänkningsställe.
1 Det kan här förtjäna anmärkas, att kontrollföreskrifterna i livsmedelsstadgan ej omfattar lokaliteter för trafikutskänkning.
45 §.
Beträffande innehållet i denna paragraf se kap. 13.
46 §.
Vita Bandets har i skrivelse den 12 oktober 1949 hos nyk-
centralstgrelse
terhetskommittén hemställt, att i de nya rusdrycks- och pilsnerdricksför-
måtte införas en bestämmelse om att varje res-
säljningsförordningarna där utskänkning av rusdrycker eller pilsnerdricka förekommer,
taurang, skall tillhandahålla alkoholfria måltids-, läske- och festdrycker samt utan anmodan tillhandahålla gästerna förteckning över dessa drycker.
I skrivelsen anföres bl. a. följande.
I rusdrycksförsäljningsförordningen och i pilsnerdricksförsäljningsförordningen finnas för närvarande föreskrifter om, att friskt dricksvatten ständigt skall tillhandahållas i lokal, där rusdrycker och pilsnerdricka serveras. Av olika skäl har denna bestämmelse föga betydelse, då det gäller att främja det därmed avsedda
att bjuda ett verkligt alternativ till alkoholförtäringen. Bättre resultat i syftet sådan riktning skulle uppenbarligen vinnas, om restauranger vore förpliktade att alltid ha tillgängliga även andra alkoholfria måltids- och festdrycker.
På restauranger och näringsställen med sprit- och vinrättigheter kunna gästerna välja sina alkoholdrycker med ledning av listor över sådana drycker. Någon liknande förteckning över de alkoholfria dryckerna, som serveras, förekommer däremot icke. Detta får ofta den psykologiska verkan, att det för gästen framstår, som om restaurangpersonalen särskilt vill framhäva alkoholdryckerna och vill rekommendera att gästen beställer sådana.
Om i lag inrycktes en bestämmelse, att även alkoholfria drycker av annat slag än vatten skall finnas tillgängliga i utskänkningslokal för vin- och spritdrycker och att det är önskvärt att li.sta finns tillgänglig på de alkoholfri-a drycker, som. restaurangen serverar, skulle detta enligt vår mening kunna bidraga till en ökad efterfrågan på drycker och sålunda möjligen även i någon mån mot-
alkoholfria
verka en ytterligare utbredning av alkoholvanorna. Möjligen skulle en sådan anordning också stimulera restaurangerna att hålla en bättre sortering av alkoholfria drycker.
Samarbetskommitté för Nykterhetsfrågor har i
Kvinnoföreningamas
skrivelse den 16 mars 1950 instämt i Vita Bandets hemställ-an.
ett behov av att icke alkoholhaltiga måltids- och
Uppenbarligen föreligger
festdrycker finns att tillgå på restaurangerna. I stor utsträckning är önskemålet härom redan tillgodosett; det bör ju också ligga i vederbörande företags eget intresse att även denna punkt lämna gästerna en god service.
på
har emellertid i olika sammanhang framförts och det torde vara
Klagomål
att förhållandena ännu icke kan betecknas som tillfredsstäl-
obestridligt
lande även om utvecklingen synes gå i rätt riktning. Saken torde ur nyk-
äga en sådan vikt att det synes motiverat att stödja utveck-
terhetssynpunkt en författningsbestämmelse. Beträffande vin- och spritrestaulingen genom
rangerna har en sådan bestämmelse införts i förevarande paragraf.
Det är även önskvärt att de alkoholfria dryckerna upptages på någon för-
eller lista, som hålles tillgänglig för gästerna på samma sätt som
teckning
vinlistan. finner det emellertid icke erforderligt att.
Nykterhetskommittén
införa ett uttryckligt stadgande härom.
47 och 48 §§.
Angående dessa paragrafer se kap. 13.
49 §.
Paragrafens sakliga innehåll överensstämmer helt med motsvarande bestämmelser i Rff. Det har emellertid ansetts lämpligt att placera bestämmelserna i anslutning till föreskrifterna on1 utskänkningstider.
50 §.
Beträffande denna paragraf se kap. 13 (s. 254——259).
51 och 52 §§.
I fråga om dessa paragrafer hänvisas till kap. 15 resp. kap. 14.
54 §.
1 mom. I de två fall, som nämnes i första stycket, skall yttrande inhämtas endast från polismyndigheten och denna myndighet bör sålunda få underrättelse om beslutet. När länsstyrelsen lämnat ett förtäringsmedgivande, har det emellertid ansetts att även den kommunala nykterhetsnämnden, som har att övervaka nykterhetstillståndet inom kommunen, bör få del av beslutet.
Beslut, som avses i andra stycket, kan vara vanliga tillständsbeslut eller ha meddelats enligt 39--41 §§, 43 § eller 48 § 3 och 4 mom.
2 mom. Sådan registreringsskyldighet, som här föreskrives, re-
föreligger dan nu enligt förordningen om av försäljning pilsnerdricka.
55 §.
Någon stad utan fullmäktige finnes numera ej. Efter
kommunindelnings-
reformens genomförande torde även på landsbygden komma att
fullmäktige
finnas i praktiskt taget alla kommuner. I en eller annan kommun torde dock folkmängden komma att bli så ringa att utseende av fullmäktige ej är obligatoriskt. Bestämmelsen om kommunalstämma har därför hehållits i
förslaget.
56 §.
Första stycket motsvarar 3 kap. 21 § Rff. Förslaget avviker från sistnämnda lagrum därutinnan att nuvarande uppräkning av de tillfällen då ingri-
pande av länsstyrelsen eller polismyndigheten kan äga rum (arbetsinställelse, tingssammanträde, inskrivningsförrättning, vapenövningsmöte eller
annan truppsammandragning, marknad, torgdag eller auktion samt annan
till större folksamling ledande förrättning, ävensom då eljest detaljhandel
kan föranleda oordningar) förkortats och omformulerats. Denna
uppräk-
ning torde vara onödig. Förändringarna innebär emellertid inte någon sak-
olikhet; bestämmelsen har i fråga om de tillfällen då ingripande kan ske
lig
samma innebörd som det nu gällande stadgandetl
Förslaget avviker vidare från Rff därutinnan, att kommunalnämnd icke
skall äga meddela tillfälligt förbud mot utminutering på grund av
längre befarade Enligt nykterhetskommitténs mening bör nämligen enoordningar. dast de myndigheter som har att svara för ordningens upprätthållande äga
meddela sådant förbud.
Andra motsvarar 3 kap. 22 § Rff och överensstämmer i sak med
stycket
detta lagrum utom såtillvida att den alternativa förutsättning för inskränk-
i som i Rff angivits med orden »så ock då
ningar rusdrycksförsäljningen,
särskilda skäl därtill äro», icke medtagits i förslaget. Dessa 0rd till-
eljest
lades år 1946 i syfte att skapa en formell grund för fortsatt vidmakthållande
av de särskilda kvantitetsbegränsningar inom utminuteringen (borttagandet
av »fjärde litern») som införts under det senaste världskriget. Enligt för-
skall ju nägra allmänna kvantitetsbegränsningar inom utminuteringslaget
en icke gälla.
57 §.
Beträffande denna paragraf hänvisas till kap. ll (s. 207).
58 §.
egentlig saklig olikhet mellan denna och mbtsvarande
Någon paragraf
bestämmelser i Rff föreligger icke.
59 §.
Allmänna bestämmelser om rätt att anföra besvär över länsstyrelses heslut saknas i Rff.
Bestämmelserna i första stycket innebär endast ett lagfästande av vad som för närvarande tillämpas. Även reglerna i andra stycket torde överensstämma med gällande praxis. Det har emellertid ansetts lämpligt, att uttryckliga föreskrifter i dessa ämnen finnes.
Rätt att anföra besvär över myndighets beslut tillkommer i princip den som beslutet rör. Har en ansökan avslagits, endast sökanden klaga?
äger
Har ansökan bifallits, anses besvärsrätt tillkomma envar som har intresse av saken, dels varje kommunmedlem, dels sammanslutningar såsom ideella
föreningar (nykterhets- och frikyrkliga organisationer), dels ock de lokala
myndigheterna, kommunen och nykterhetsnéimndenfi Även länsnykterhetsnämnd har av allmänna skäl ansetts äga besvärsrätt över länsstyrelses besluts*
1 i Karlskrona 1940 m. m.
Ang. Iördagsiörbud mot utminutering under försvarsberedskapen se I‘fS 1940 sid. 165-167.
3 Se t. ex. Kungl. Maj:ts res. den 4 oktober 1946 (TIS 1946 sid. 253) och den 7 oktober 1949 (TiS 1950 sid. 238).
3 Jfr Kungl. Majzts res. den 20 augusti 1937 (TiS 1938 sid. 119 och 120) och den 1 mars 1946 (TfS 1946 sid. 124).
4 Se t. ex. Kungl. Majzts beslut den 7 november 1947 på besvär av bl. a. länsnykterhetsnämnden i Skaraborgs län.
60-72 §§.
Bestämmelserna om partihandelsbolaget samt och dess
restaurangbolaget
dotterbolag är i sak oförändrade. Föreskrifterna om
utminuteringsbolaget
behandlas i kap. 7.
Ansvarsbestämmelsema i förslaget bygger samma som mot-
på principer
svarande föreskrifter i Rff. På grund som finnes av de väsentliga olikheter, mellan de materiella i och i Rff, avviker emellertid
stadgandena förslaget
även de föreslagna straffbestämmelserna i hänseenden från de
åtskilliga nu gällande.
73 §.
1 mom. Detta moment upptar regler on1 straff för den som russäljer drycker utan att pä grund av särskilt tillstånd eller annorledes äga någon rätt till Liksom Rff har den
rusdrycksförsäljning. enligt olovliga försälj-
ningen i förslaget indelats i tre olika med olika straffska-
svårighetsgrader
lor, nämligen ett normalfall, ett kvalificerat fall och ett särskilt lindrigt fall. Förslaget skiljer från Rff endast därutinnan, att såsom kvalificerad
sig
förbrytelse även räknas försäljning till som är och till av-
person underårig
stängd person, samt därigenom, att till sådana medför
försäljning personer
straff enlfgt den kvalificerade skalan även för den händelse omständigheterna skulle kunna anses vara synnerligen mildrande. Här har kommittén anslutit sig till framförtfl Jfr
de synpunkter snabbutredningen tidigare 74 §.
Beträffande försäljning till underårig må anmärkas att åldersgränsen vid utminutering är 21 är (19 §), medan gränsen vid är 18 år
utskänkning
(50 §). 74 §.
Tillhandagående med rusdrycksanskaffning i former motsvarande den]
som i 4 9 § 1 mom. Rff med orden för annans kap. angives »å egen motbok
räkning anskaffa rusdrycker» innebär om enligt förslaget, tillhandagåendet
sker mot ersättning, försäljning av rusdrycker; särskild straffbe-
någon
stämmelse erfordras därför icke för detta fall. Sker utan
tillhandagåendet
ersättning föreligger gåva; bestämmelser om straff för otillåten sådan bör, såsom kommittén i annat sammanhang framhållit, om upptagas i lagen
nykterhetsvård. I rusdrycksförsäljningsförordningen mäste däremot alltjämt
finnas särskilda bestämmelser om straff för den av tillhanda-
typ olovligt
gående, som i Rff beskrivits såsom »att låta motbok av annan använegen das för inköp för dennes härtill om försla-
räkning». Motsvarigheten skulle,
gets utminuteringsbestämmelser genomföres, vara, att någon tillåtes att för
eget rusdrycksinköp använda rekvisition och legitimationshandling, som
underskrivits av respektive utfärdats för annan. Härmed bör in-
jämställas
köp för tredje mans räkning. Förevarande innehåller bestämmelparagraf
1 Se SOU 1944: 3 sid. 220-223, där redogörelse för tidigare riksdagsbehandling av frågan lämnas.
ser om straff för dessa fall. Liksom i föregående paragraf har bland straff-
skärpningsgrunderna upptagits det fall att det olovliga tillhandagåendet av-
ser underårig eller avstängd person. (Jfr motiveringen till 73 §.) I förslaget har även liksom i Rff stadgats straff för brott mot föreskriften i 21 § första stycket (4 kap. 9 § 2 mom. Rff). Straffskalan är oförändrad.
76 §.
Denna paragraf behandlar vissa fall av överskridande av rått till utskänkning. 7 kap. 6 § 1 inom. Rff upptar straff även för överskridande av utminuteringsrätt i motsvarande fall. Sistnämnda föreskrifter har ansetts Överflödiga i förslaget, eftersom enligt detta utminuteringsrätt endast skall tillkomma ett enda, för hela riket gemensamt och under kontroll
sträng statlig
stående bolag. Att förslaget icke upptar straff för utskänkning, som bedrives oaktat återkallelse av meddelat tillstånd, beror därpå att detta fall ansetts falla direkt under 73 § l mom.
77—81 §§.
I den mån skiljaktighet här mellan och Rff består den
föreligger förslaget
i stort sett endast däri, att de materiella bestämmelser, till vilka
hänvisning
sker, i förslaget har andra paragrafnummer än i Rff. Dock har straff för underlåtenhet att i utminuteringslokal ha ett av för-
tillgängligt exemplar
ordningen m. m. (se 7 kap. 7 § Rff) icke i av skäl som
upptagits förslaget
berörts under 76 §. Vidare har i 81 § 4 mom. orden »eller luftfar-
tillagts
tygs»; att dessa 0rd fattas i 7 kap. 11 § 4 mom. Rff bero ett försynes på biseende (jfr 2 10 § 4 mom. Rff).
kap.
82 §.
Den i förevarande paragraf upptagna om som motregeln tystnadsplikt, svarar bestämmelsen i första av 7 12 § Rff, har med
punkten kap. hänsyn
till den föreslagna bestämmelsen i 57 § 2 mom. utsträckts att även förgälla säljares räkenskaper. I andra och tredje av nuvarande straffbe-
punkten
stänimelsc stadgas straff för ämbets- eller. som
tjänsteman, bryter tystnads-
plikten. Direkt motsvarighet härtill saknas i förslaget, som i detta fall endast hänvisar till reglerna om ämbetsbrott. 25 kap. 3 § strafflagen innehåller nämligen en allmän föreskrift om straff för sådant brott och
någon anledning
att här frângå denna föreskrift kommitténs icke.
föreligger enligt mening
Däremot har straffansvaret att även annan än ämbets-
utvidgats gälla
eller tjänsteman för det fall att sådan fått del av här avsedda
person uppgif-
ter och vidarebefordrar dem. Detta har bedömts såsom med hän-
nödvändigt
syn till den skada som man kan vålla att affärsförhållantredje genom yppa den till en annan i branschen. I detta fall hlirsälunda straffbe-
företagare
stämmelsen i förevarande
paragraf tillämplig.
83 §.
Den i 7 kap. 14 § Rff upptagna om verkan av visst återfall i brott
regeln
mot förordningen har ändrats till överensstämmelse med de
principer, på
vilka âterfallsbestämmelser numera bygger (jfr lagen den 3
strafflagens
1938 om i vissa delar av strafflagen, övergångsbestämmelserna juni ändring punkt 1).
84 §.
1 mom. 7 15 § Rff innehåller bestämmelser om straff för delaktighet
kap.
i försäljning av rusdrycker m. m. Dessa föreskrifter överensstämmer
olovlig
med dem, som fanns i strafflagen vid den tid då Rff tillkom. Se-
upptagna
dan dess har emellertid ändrats. I
strafflagens delaktighetsbestämmelser förslaget har de nya bestämmelserna gjorts tillämpliga genom hänvisning
till dem. Brott mot 73 och 74 §§ i förslaget motsvarar brott mot 7 kap. 1 och 2 §§ Rff; 3 § i 7 kap. Rff saknar motsvarighet i förslaget.
Andra av 7 15 § 1 mom. Rff upptar en regel 0n1 frihet från
stycket kap. för den som olovligen köpt rusdrycker eller eljest fått delaktighetsansvar
sådana åt sig anskaffade. Det måste emellertid anses synnerligen stötande att inte skall kunna straffas ens i det fall att han själv förmått
köparen
den andre till den olovliga åtgärden. I förslaget har regeln därför modifierats så att den icke gäller anstiftan} Se vidare s. 356.
2 mom. avviker från Rff endast därigenom, att orden »handha-
Förslaget
vande av» såsom överflödiga uteslutits.
85 §.
olikhet föreligger icke mellan denna paragraf och 20 § i 7
Någon saklig
Rff, bortsett från att Systembolag i 2 mom. utbytts mot ulminuterings-
kap.
bolaget.
Övergångsbestämmelserna.
av förslag kan uppenbarli-
Proposition pä grundval nykterhetskommitténs
vid 1954 års Med hänsyn till den tid, som
gen framläggas tidigast riksdag.
efter behövs för prövning av tillståndsansökningar, för erfor-
riksdagsbeslutet derliga organisationsåtgärder m. m., innebär detta att en ny rusdrycksför-
kan träda i kraft den 1 oktober 1955.
säljningsförordning tidigast
Nu den 30 september 1953 och nästa oktroj-
löpande oktrojperiod utgår
skulle alltså sluta den 30 1957. Enligt motiven till Rff har
period september
man i denna fastställt så att den kommunala tillstånds-
oktrojperioderna
skall i som skild från de kommunala
prövningen tidenibli så långt möjligt
valen; och därmed också den kommunala prövningen
ansökningsförfarandet
av om tillstånd till två år efter de kommu-
frågor årsutskänkning äger rum
nala valen i riket. De skäl, som föranlett nu gällande periodindelning, äger
och denna indelning bör därför behållas.
alltjämt giltighet
Vid den då för nästa oktrojperiod kommer
tidpunkt utskänkningstillstånd
att utfärdas (våren-sommaren 1953) kan man ännu icke överblicka, när
skall träda i kraft. Tillstånd torde
en ny rusdrycksförsäljningsförordning
därför få meddelas som d. v. s. för en tid av fyra år. För att under-
vanligt,
1 Jfr motionen II: 15 vid 1947 års riksdag. En redogörelse för motionens innehåll och behandling finnes i TIS 1947 sid. 62.
lätta övergången till det nya systemet torde emellertid systembolagen böra överlåta tillstånden endast för en del av perioden, t. ex. två år.1 I nya rusdrycksförsäljningsförordningen bör finnas en bestämmelse, att första okunder det nya systemet endast skall räcka till och med den 30
trojperioden
september 1957. Sådan bestämmelse har upptagits i 27 § av förslaget.
Av de olika stadgandena i övergångsbestämmelserna torde punkterna 1-
3 knappast kräva några särskilda kommentarer. Punkt 4 har behandlats i kap. 10 (s. 186). Beträffande punkt 5 må endast anföras, att stadgandet i andra meningen av första stycket är föranlett därav att den första auktorisationsperioden för utminuteringsbolaget icke, såsom senare torde bli fallet, kommer att sammanfalla med ett eller flera kalenderår; den vanliga regeln om ansökningstid (60 och 65 §§) passar därför icke för den första perioden. För denna torde i stället höra föreskrivas, att ansökan skall ingivas före den 1 oktober året före det under vilket försäljningen skall taga sin
början. Vid avvecklingen av systembolagen och rörelsens Övertagande av utminuteringsbolaget synes det av besparingsberedningens sakkunniga i promemo-
ria av den 19 juli 1941 föreslagna förfarandet kunna tillämpas. Det synes
lämpligt att kontrollstyrelsen meddelar närmare anvisningar 6). (punkt
Enligt kommitténs mening saknas anledning att icke låta de bolag, som
vid den nya förordningens ikraftträdande är partihandels- respektive restaurangbolag, fungera såsom sådana under hela auktorisationsperioden. Erfor-
derligt stadgande härom meddelas i punkt 7.
stadganden i Rff som icke återgivits i parallelltexten till
författningsförslaget.
3 kap. I § Rff upptar stadganden om indelning av riket i detaljhandelsområden. Om den föreslagna riksinköpsrätten genomföres, erfordras ej nå-
gon sådan indelning och stadgandet saknar därför i
motsvarighet förslaget.
Detta gäller även 4 kap. 1 § och 5 § Rff, som innehåller be-
första stycket stämmelser om hemortsholag och tilldelning av visst utminuteringsställe,
samt 4 kap. 6 § Rff, som innehåller specialregler om inköp i annan affär än den, till Vilken vederbörande normalt är bunden. I 3 kap. 9 § 2 mom. och 18 § Rff finnes vissa bestämmelser, vilka olika
på
sätt angår sådana utskänkningstillstånd, som tillkommer ansökan av
på
kommunalfullmäktige. Någon kommunal initiativrätt av detta slag skall
emellertid ej föreligga enligt förslaget.
Enligt Rff är systemholagen i regel bärare av och
utskänkningstillstånden
dessa skall, för att få utnyttjas, av bolagen överlåtas. Om sådan överlåtelse handlar bl. a. 3 kap. 15 § första och tredje styckena, 16 § 1 mom. och 17 §
Rff. Enligt förslaget skall utskänkningstillstånd meddelas den, som skall
utöva det, och överlåtelse av tillstånd kommer alltså icke i fråga. 4 kap. 4 § Rff upptar föreskrifter om fastställande av den högsta
mycken-
het, som får utminuteras tillvarje köpare. Eftersom förslaget
E enligt några
1 I avbidan på resultatet av nykterhetskommitténs arbete har systembolagen under innevarande oktrojperiod överlåtit tillstånden för två år i sänder.
kvantitetsbegränsningar icke skall förekomma vid utminuteringen erfordras ingen motsvarighet till dessa föreskrifter.
Enligt 4 kap. 16 § Rff äger kontrollstyrelsen utfärda närmare föreskrifter angående utminuteringen. Anledningen till detta stadgande torde närmast vara den, att utminuteringen för närvarande skötcs av ett ganska stort antal systembolag och att den önskvärda enhetligheten därför icke kan vinnas
utan Om utminuteringen i entämligen detaljerade tillämpningsföreskrifter.
lighet med förslaget omhänderhaves av ett för he-la riket gemensamt bolag, torde några sådana föreskrifter däremot icke erfordras.
4 kap. 17 § Rff handlar om klagan över beslut, varigenom Systembolag vägrat någon eller fastställt inskränkningar beträffande hans
inköpstillstånd inköp. Bestämmelser om att länsnykterhetsnämnds beslut angående avstängning eller begränsning av inköpsrätten kan överklagas hos socialstyrelsen bör finnas i lagen om nykterhetsvård.
6 kap. 1-15 §§ Rff innehåller vissa föreskrifter om systembolagen (organisation och ekonomisk förvaltning m. m.). Dessa bolag motsvaras i försla-
get av utminuteringsbolaget. Att föreskrifterna inte medtagits i parallell-
texten till beror, såsom förut angivits, därpå, att de
författningsförslaget båda bolagstyperna företer så stora skiljaktigheter att en direkt jämförelse
dem emellan i detaljer är svår att göra.
Enligt 7 kap. 1 § 4 mom. Rff skall bestämmelserna om straff och andra
för olovlig försäljning äga tillämpning även vid hyteshandel med påföljder rusdrycker och användande av sådana drycker som betalningsmedel. Om försäljn-ingsbegreppet utvidgas i enlighet med 3 § andra stycket i förslaget,
kommer det emellertid att täcka även de här fallen och en särskild
âsyftade
regel av denna art blir alltså överflödig.
7 kap. 3 § Rff straffbelägger vissa obehöriga förändringar av motbok jäm-
te därav. Någon motsvarighet till motboken skall icke förekom-
utnyttjande
ma och någon straffbestämmelse av förevarande slag behö-
enligt förslaget
ves därför icke.
7 kap. 13 § Rff upptar en särskild regel för det fall, att den som är
pliktig åtala förbrytelser mot förordningen själv beträdes med olovlig för-
säljning av rusdrycker; detta skall bl. a. föranleda att åklagaren avsättes från sin Kommittén — som finner det ur
tjänst. principiella synpunkter mindre lämpligt att i en specialförfattning uppta bestämmelser av denna
karaktär — förmenar att i denna del de allmänna bör
grundsatser gälla, som kommit till i (25 7 §), såframt icke alldeles
uttryck strafflagen kap.
särskilda skäl talar däremot. Några sådana skäl kan i detta fall icke anses
föreligga och förslaget innehåller därför icke någon motsvarighet till 7 kap.
13 § Rff.
I 7 kap. 16 § Rff stadgas skyldighet för den som idkar detaljhandel med
rusdrycker att lämna nykterhetsnämnd och dess ombud erforderliga upp-
lysningar. Motsvarighet till denna bestämmelse bör finnas i lagen om nykterhetsvård.
7 kap. 18 § Rff behandlar vissa (bl. a.
tvångsåtgärder vitesföreläggande) gentemot Systembolag, som tredskas att fullgöra Rff :s eller kontrollstyrelsens
föreskrifter. Systembolagen motsvaras enligt förslaget av ett för hela riket
gemensamt utminuteringsholag m/ed starkt statligt inflytande. Möjlighet att
gentemot detta bolag vidtaga tvångsåtgärder av här avsett slag har icke an-
setts erforderlig.
Enligt 7 kap. 19 § Rff åligger det dels allmän åklagare och dels dem vilka särskilt antagits att vaka över förordningens efterlevnad att åtala förbrytelser mot densamma. Rätt att åtala sådana förbrytelser tillkommer enligt lagrummet envar (med vissa undantag beträffande närstående m. fl.). Enligt nykterhetskommilténs uppfattning bör emellertid kontrollpersonal icke fungera som åklagare. Icke heller bör någon allmän åtalsrätt finnas; den som anser att åtal bör ske har att vända sig till vederbörande åklagare (vid behov till landsfogden, riksåklagaren eller justitiekanslern) med begäran därom. Under sådana förhållanden erfordras inga särskilda föreskrifter om åtal.
7 kap. 21 § Rff innehåller föreskrifter om förvandling av böter och viten. Allmänna bestämmelser härom finnes emellertid numera i lagen den 9 april 1937 om verkställighet av bötesstraff.
19. Vissa
Kap. specialförfattningar
1. Lagstiftningen om olovlig befattning med spritdrycker och vin.
Gällande bestämmelser.
För att förhindra har det inte ansetts tillräck-
olovlig rusdryckshantering
med de straffbestämmelser som finns i tillverknings- och försäljningsligt Erfarenheterna från 1920-talets början föranledde utfärdan-
förordningarna.
de av en särskild den 20 1924 (nr 225) med särskilda bestämmelser
lag juni
med och vin, vilken bl. a. ger möj-
angående olovlig befattning spritdrycker
att i sådana som är tillverkade, im-
lighet taga beslag rusdrycker olovligen
eller försålda? Till denna ansluter sig lagen den 27 november 1925
porterade
(nr 463) om utsträckt av 1924 års lag samt lagen den 31 maj
tillämpning
1935 (nr 234) med till bestämmelser rörande införsel av
tillägg gällande
och vin till svenskt territorialvatten. Dessa tre lagar har allt-
spritdrycker
sedan sin tillkomst endast haft karaktär. De har i regel erhållit
provisorisk
för en tid av fem år i sänder. förlängdes senast år
giltighet Giltighetstiden
1948 och utgår den 30 juni 1953.
I den (1948: 101), vari förlängning av lagarnas giltighetstid
proposition
senast anförde bl. a., att frågan
föreslogs, föredragande departementschefen
om i borde först efter det nykterhetskom-
ändringar lagstiftningen prövas
mittén resultatet av sitt arbete samt att i samband med denna fråga framlagt böra huruvida icke tiden då vore inne att giva en mera
jämväl syntes prövas,
karaktär åt i fråga.
permanent lagstiftningen
Nykterhetskommittén.
Antalet fall av och ha minskat under de
smuggling hembränning synes
senaste årtiondena. Även om statistiken över förseelser inte utan
uppdagade
kan användas för att bedöma de handlingarnas verkliga om-
vidare olagliga
dock de siffrorna ge vid handen att såväl smugg-
fattning, synes tillgängliga
numera är och i mind-
ling som hembränning betydligt sällsyntare försiggår
re skala än under vissa Tabell 11 visar antalet beivrade
tidigare perioder.
av och 1924 års lag samt
överträdelser brännvinstillverkningsförordningen
antalet i per är sedan 1920.
upptäckta smugglingsförsök genomsnitt
att närmare den för
För belysa illegala rusdryckshanteringens betydelse
har kommittén verkställt en närmare analys av ett alkoholkonsumtionen
urval som beivrats av Stockholms rådhusrätt dels under senare år av de fall,
dels under vissa år, dock ej före 1918.
tidigare
l Vid tid en särskild för vilken riksdagen anslog medel. samma organiserades spritpolis, i statspolisen. Sedan 192? har också tullens resurser Sedan 1938 ingår denna som en avdelning 1937 ändrades organisation för att åstadkomma större successivt förstärkts. kustbevakningens effektivitet. Bättre tekniska hjälpmedel, bl. a. snabbgående tulljagare, anskaffades.
Tabell 11. Antalet belvrade fall av hembränning och olovlig befattning samt antalet
ilpptäckta smuggllngsförsök i genomsnitt per år sedan 1920.
Antal förseelser mot
Antal sprit- . . _ i Årligen brännvinstill- nI(;:rtx:1ilttg;er
3 lT§ger;)e‘;:}a3::;:oeSsl:fElslr:,:‘::l,_
| verknrngsfdr- ordnmgen | med spritdryc_ ker och vin | ket | tullbeslag | ||
| 1920 | 2 146 | - | 570 | 168 | |
| 1921/25 | 689 | 2 456 ‘ | 2 213 | 553 | |
| 1926/30 | 671 | 2 777 | 2 145 | 30? | |
| 1931/35 | 1 087 | 3 081 | 1 529 | 490 | |
| 1936/39 | 684 | l 842 | 831 | 15‘5 | |
| 1940/44 | 385 | 599 | 326 | 16 | |
| 1945/49 | 283 | 1 997 | 1 833 | 1‘7 | |
| 1950 | 257 | 1 810 | 1 672 | 19 | |
| 1951 | - | - | 2 042 |
1 1924/25
Denna genomgång har visat, att den beivrade
olagliga alkoholhanteringen
förekommit huvudsakligen bland en från såväl som
nykterhetssynpunkt
andra sociala synpunkter svårt belastad Särskilt
ganska kategori personer.
markerad var denna tendens under den tid, då den
olagliga rusdryckshante-
ringen i större än nu hade även karaktär. På se-
utsträckning yrkesmässig
nare år har som ovan nämnts smugglingen helt förändrat karaktär och torde vara kvantitativt i förhållande till den
betydelselös legalt tillgängliga spriten.
De iusmugglade kvantiteterna är numera fördelade så små och så
på poster många händer att de även torde vara av när det att
ringa betydelse gäller
öka tillgången på sprit för missbrukarna. Den som ut-
olagliga hantering,
görs av och införsel samt handel med hembränd eller
olovlig tillverkning
insmugglad har alltså dels minskat i dels alltmer -- i den
sprit, omfattning,
mån hanteringen avsett kvantiteter av —— inriktats att förse
betydelse på
ett asocialt bottenskikt med Endast i rena torde
rusdrycker. undantagsfall
de nu nämnda formerna av ha att
olaglig rusdryckshantering tjänat syftet
komplettera en i övrigt skötsam motboksinnehavares
legala tilldelning.
Bland de heivrade förseelserna återfinnes endast ett fåtal, som avsett
olovlig försäljning eller befattning med Det finns emellertid motbokssprit.
anledning förmoda, att denna form av h-ar om-
olaglig hantering betydande
fattning och utgör den viktigaste tillförselkällan Iför alkoholmissbrukarna. Möjligheterna att i större upptäcka och beivra denna form
utsträckning
av olaglig hantering torde emellertid vara små. Kommittén har i annat sam-
manhang uppehållit sig mera utförligt vid mot baköverlåtelseproblemet grunden av de ändringar i försäljningslagstiftningen, som föreslås (SOU
1952: 53, s. 134). Kommitténs till ny
förslag försäljningslagstiftning synes
icke omedelbart behöva föranleda ändringar i 1924 års lag. Vid den
några
av denna som torde bli efter några års tillämpning
översyn lag erforderlig
får erfarenheten utvisa huruvida man skall
av det nya försäljningssystemet
att införa sådana bestämmelser dels angående straff i vissa fall
överväga även för vid av utminuteringssprit dels angående köpare olovlig försäljning
förverkande av sådan vilka snabhutredningen (se SOU 1944:
sprit, föreslog
3 s. 223--234 och s. 257). Denna ansåg det uppenbart, att även den som olovligen förvärvade utredning utminuteringssprit i vissa fall borde drabbas av särskilt straffansvar, nämligen vore om s. k. langare, alltså sådana personer, vilka olovligen förvärdå fråga vade utminuteringssprit i syfte att vidare —- med förtjänst —-— avyttra denna. För ett framgångsrikt bekämpande av den illegala rusdryckshanteringen ansågs det att langarna kunde drabbas av straff icke endast då de sålde nödvändigt, spriten utan redan i oc-h med att de i försäljningssyfte förvärvade denna på olovlig väg eller i samma syfte forslade, dolde eller förvarade sådan olovligt åtkommen sprit. Enligt vad utredningen erfarit torde det på vissa håll, särskilt i Stockholm ej vara ovanligt att personer, vilka kunde hänföras till kategorien langare, uppehölle sig utanför eller i närheten av systembolagens utminuteringslokaler, där de sökte övertala motboksägare, som ämnade besöka utminuteringslokalen, att anskaffa och överlåta utminuteringssprit. Utredningen ansåg sig däremot icke böra förorda införandet av straffsanktion för den som olovligen förvärvade utminuteringssprit för egen konsumtion. Snabbutredningen föreslog vidare att uppenbarligen olovligt förvärvad utminuteringssprit skulle vara förverkad, så snart skälig anledning till antagande av försäljningssyfte förelåge, samt därutöver i två fall, då samhällsskadan genom spritkunde antagas vara särskilt stor, nämligen då dessa anträffades hos dryckerna som ej fyllt 21 år eller som på grund av alkoholmissbruk stode under övernågon, vakning enligt alkoholistlagen.
Nykterhetskommittén har i sitt förslag delvis beaktat de synpunkter
snabbutredningen framfört, då kommittén i 84 § av nya rusdrycksförsäljinfört straff för den till vilken rusdrycker olovligen för-
ningsförondningen
sålts (73 §) eller eljest olovlig-en anskaffats (74 §), i den mån han anstif-
tat gärningen. Beträffande lagstiftningen mot den olagliga hanteringen i övrigt synes för
närvarande inte heller något behov av mera betydelsefulla förändringar föreligga. När det gäller att avskära missvhrukarna från förtäringsmöjligheter, torde en av de direkt på missbrukarna inriktade vårdåtgärderna
förbättring
ha större effektivitet än en av lagstiftningen eller en ökning av
skärpning
kontrollen över den olagliga marknaden.
Några specialfrågor måste dock i detta sammanhang beröras.
En särskild är sålunda om den ställning, som starkölet enligt för-
fråga
skall få, bör föranleda att utvidgas att omfatta även
slaget lagstiftningen
starköl. Åtminstone en ett behov av en sådan ut-
på punkt synes praktiskt
i vad angår bestämmelserna i 11 § 2 mom.
vidgning föreligga, nämligen
av 1924 års lag. detta lagrum skall spritdrycker och vin, Vilka, utan
Enligt
att hava införts eller olovligen tillverkats, uppenbarligen åtkom-
olovligen
mits överlåtelse av dryckerna eller av inköpsrätt till dryc-
genom olovlig
kerna, vara förverkade även om ingen fälles till ansvar för den över-
olovliga
låtelsen. Detta gäller dock endast för så vitt anträffas under så-
dryckerna
dana omständigheter, att det tillika är uppenbart att de är avsedda att i befintligt eller förarbetat skick olovligen avyttras. Det synes önskvärt att den möjlighet, som lagrummet erbjuder, kommer att stå till buds även för starkölets del. I övrigt synes behovet av att göra 1924 års lag tillämplig även på starköl mindre framträdande. Det torde dock vara lämpligt att så sker; därigenom vinnes bl. a. att samtliga slag av rusdrycker blir enhet-
ligt reglerade ur förevarande synpunkt. Ändringen torde lämpligen kunna
få formen av en särskild lag av innehåll att vad i 1924 års lag finnes stadgat med avseende å vin skall äga tillämpning även i fråga om starköl. 1925 års kan införsel av spritdrycker till farvatten, som ligger
Enligt lag utanför territorialvattengränsen men innanför en linje tolv sjömil från kus-
ten, under vissa omständigheter vara att anse såsom olovlig införsel. Lagen gäller icke vin och synes ej heller böra avse starköl.
Från den enligt 1924 års lag gällande regeln, att införsel av spritdrycker
och vin till svenskt territorialvatten med vissa mindre farkoster skall anses såsom olovlig införsel till riket, göres i samma lag undantag såtillvida att straffrihet eller strafflindring samt frihet från förverkandepåföljd äger rum,
om det av omständigheterna uppenbarligen framgår att dryckerna icke är
avsedda att olovligen införas till riket (således oavsett om dryckerna är avsedda att till annat land). I 1935 års lag stadgas att denna undan-
smugglas
i den mån Konungen så förordnar, icke skall äga tillämpning vid
tagsregel,
införsel till område inom territorialvattnet, i fråga om vilket avtal med främmande stat om för av olovlig införsel
gemensam bevakning bekämpande
av alkoholvaror träffats, med mindre av omständigheterna tillika uppenbaratt icke är eller varit avsedda att olovligen in-
ligen framgår, dryckerna
föras till den stat, med vilken avtalet ingåtts. Det synes riktigast att dessa bestämmelser, som bl. a. avser vin, även göres tillämpliga på starköl.
ju
Vad därefter angår huruvida förevarande lagstiftning hör göras
frågan,
i samband med införandet av ett sådant system för rusdrycks-
permanent som nykterhetskommittén föreslagit, är kommittén av den försäljningen
att så icke omedelbart hör ske. Det är givetvis icke möjligt att
uppfattningen
bestämt det systemets verkningar med avseende å sådan förutsäga föreslagna som avser; man måste här avvakta de erfa-
olovlig hantering, lagstiftningen
renheter som kommer att vinnas under systemets tillämpning. Det finnes därför kommitténs mening anledning att efter en eventuell rusdrycks-
enligt
reform låta behålla sin provisoriska karaktär un-
ifrågavarande lagstiftning
der någon tid.
ytterligare
I detta sammanhang vill kommittén till behandling upptaga en fråga, som aktualiserat att i 1945 till kommittén avlämna
kontrollstyrelsen genom maj
avskrifter av en skrivelse, som inkommit till styrelsen från landsfiskalen i Edefors distrikt, samt av svar denna skrivelse. I skrivelsen
styrelsens på
har landsfiskalen framhållit det till förhållandet, att olov-
synes egendomliga
samt vissa därmed likartade brott mot förordning-
lig brännvinstillverkning
arna handel med skattefri och angående vissa alkoholhaltiga
angående sprit
m. m. är iterationsgrundande i förhållande till sådan olovlig he-
preparat
med spritdrycker och vin, som avses i 10 § 1 mom. 1924 års lag
fattning
(förvaring, forsling m. m. av olovligen tillverkat brännvin) men däremot icke vice versa. I sitt svar har kontrollstyrelsen åberopat ett uttalande av
1926 års rusdryckslagstiftningsberedning, på vars förslag ifrågavarande
iterationsbestämmelse införts. Ur detta uttalande, i vilket det av landsfiskalen förhållandet beröres, må följande här anföras.
påpekade
Det skulle visserligen vara önskvärt, att samtliga författningar, i vilka stadgas straff för skilda former av olovlig rusdryckshantering, bleve i ett sammanhang överarhetade i syfte att överallt införa den regeln, att brott mot vilket som helst av dessa stadganden skulle anses innebära anledning till iterationsstraff, då brott därefter mot liknande stadgande i någon annan av ifrågavarande för-
beginges fattningar. En dylik överarbetning torde emellertid knappast kunna ske, så länge vissa hithörande bestämmelser hava allenast provisorisk giltighet.
I den (1928: 171), genom vilken iterationsbestämmelserna
proposition
förelades uttalade departementschefen bl. a. föl-
riksdagen, föredragande jande.
Vid den omarbetning av författningarna angående olovlig rusdryckshantering, som blir därest nu förevarande lagstiftning framdeles förlänas per-
erforderlig, manent torde de förut antydda väsentligen formella och av lagstiftningens
giltighet,
karaktär som kunna anses vidlåda det nu provisoriska betingade oegentligheter,
bliva beaktade och utan svårighet kunna avlägsnas. föreliggande förslaget,
har i sitt svar till landsfiskalen anfört, att det påtalade
Kontrollstyrelsen
förhållandet torde kunna först i samband med en
lämpligen undanröjas
allmän revision av straffbestämmelser samt att
rusdrycksförfattningarnas
torde komma att upptagas av nykterhetskommittén.
frågan
Med av vad sålunda förekommit vill kommittén framhålla att
anledning
1924 års vad kommittén nyss anfört alltjämt bör ha endast pro-
lag enligt
visorisk karaktär. I överensstämmelse med de ovan återgivna uttalandena
av 1926 års och vederbörande departe-
rusdryckslagstiftningsberedning
mentschef torde bl. a. rättelse av det av landsfiskalen anmärkta förhållandet tills vidare böra anstå. Innan permanent, synes en
lagstiftningen göres
allmän av bestämmelserna böra göras. Därvid bör även denna fråga
översyn regleras.
2. angående handel med skattefri sprit samt angående
Förordningarna alkoholhaltiga preparat m. m.
De av icke behöva för-
nykterhetskommittén framlagda förslagen synes
i nu bestämmelser om försäljning av de-
anleda några ändringar gällande
o. d. Dessa bestämmelser återfinnes i förordningen den 1 naturerad sprit
1918 handel med skattefri sprit.
juli angående
I den samma utfärdade angående vissa alkoholhaltiga
dag förordningen
m. m. måste däremot, om kommitténs förslag genomföres, 1 §
preparat
ändras. Här talas om vara som icke är att anse
andra stycket nämligen
eller Med kommit-
såsom »rusdryck, pilsnerdricka, exportöl apoteksvara».
skulle detta motsvaras av »rusdryck, öl eller apoteksvara».
téns terminologi
I i förordningen icke erforderlig.
övrigt synes någon ändring
20. av
Kap. Sammanfattning nykterhetskommitténs förslag
rörande och
rusdrycksförsäljning nykterhetsvård
1. Motbokssystemet avskaffas. Rätt till av
inköp rusdrycker (spritdryc-
ker, vin och starköl) i utminuteringsbutikerna tillkommer varje man och kvinna, som fyllt 21 år och icke av länsnykterhetsnämnden avstängts från
inköpsrätt.
2. Avstängning från sker endast som åt-
inköpsrätt nykterhetsvårdande
gärd på grund av misskötsamhet i nykterhetshänseende och på grund av olaga försäljning, icke på grund av t. ex. stora inköp eller erhållen social-
hjälp.
3. Alla av karaktär koncentreras till of-
uppgifter nykterhetsvårdande
fentliga organ, nykterhetsnämnder och länsnykterhetsnämnder. Den upp-
rustning av dessa, som under alla omständigheter är erforderlig, påskyndas.
4. De nuvarande avskaffas och ersättes av ett centralt ut-
systembolagen
minuteringsbolag med nödigt antal distriktskontor och med butiker på i stort sett samma platser som för närvarande. Kommittén även
framlägger
ett alternativt med 24 (alternativ II).
förslag länssystembolag 5. Alla -inköp av spritdrycker i utminuteringsbutikerna enregistreras,
ligt huvudalternativet (alternativ I) centralt, alternativ II hos
enligt resp.
Systembolag. Inköp av vin och starköl registreras i den mån :t så
Kungl. Maj
förordnar. Registrering sker enligt båda alternativen efter födelsenummer, varför köparen måste kunna legitimera med av födelsenum-
sig angivande
mer (enligt alternativ II ev. annat kundn-ummer).
6. Inköp kan enligt alternativ I i vilken som
göras utminuteringsbutik
helst i hela riket mot företeende av med födelsenum-
legitimationshandling
mer. Avstängning kontrolleras genom en tryckt alternativ
spärrl-ista. Enligt
II hänvisas varje köpare liksom nu till en viss butik, varvid sker
legitimering genom jämförelse mellan namnteckningarna å köparens rekvisitionsblankett
och affärens registerkort.
7. Försäljning av starköl med en alkoholhalt av 4,5
högst viktprocent
medges under i stort sett samma villkor som nu gäller för svaga viner,
d. v. s. utminutering i utminuteringsbolagets butiker och utskänkning (utan
mattváng) på restauranger där servering av sprit eller vin är tillåten. För utskänkning av starköl på vinrestauranger fordras särskilt tillstånd.
8. Beträffande utskänkningen på restaurangerna upphäves kvantitetsbegränsningarna för alla rusdrycker utom egentligt brännvin, varav endast 10 cl får serveras till varje gäst vid ett och samma besök.
Länsstyrelsen
får att föreskriva restriktioner för viss restaurang, där missför-
möjlighet hållanden uppstått. 9. Måltidstvånget vid utskänkning av spritdrycker bibehålles. Vin och
starköl skall i få servera-s utan måltidstvång. Kontrollstyrelsen får
regel
att i om restauranger med spriträttigheter medgiva undan-
möjlighet fråga
tag från beträffande som genom utspädning med
mältidstvänget spritdryck
vatten eller annan alkoholfri dryck erhållit särskilt låg alkoholhalt (lättgrogg) samt beträffande viss särskilt tillagad dryck, vari ingår spritdryck och vars alkoholhalt icke överstiger 22 volymprocent (spritdrink).
10. För att understödja strävandena att göra arbetsdagen spritfri skall servering av spritdrycker inte få äga rum före kl. 15. Vin och starköl får serveras från kl. 12. Kontrollstyrelsen får möjlighet att medge utskänkning av spritdrinkar före kl. 15. Nuvarande bestämmelser om utskänknings avslutande skall i huvudsak gälla oförändrade (kl. 22 med möjlighet till utsträckt tid).
11. Förhudet mot utskänkning vid offentliga föreställningar (varietéparagrafen) avskaffas såvitt angår uppträdanden på egentliga restauranger
men bibehålles i form av förbud mot rusdrycksservering på teatrar och varietéer. För utskänkning i samband med offentlig dans fordras liksom nu särskilt tillstånd varvid kommunerna tillagts vetorätt.
12. av inom omrâde, som är för allmänheten
Utskänkning rusdrycker
tillgängligt såsom nöjesplats eller skall endast få äga rum om
idrottsplats,
särskilda skäl kan åberopas.
13. Liksom nu skall folkrestaurangerna handhavas av
utskänkningen pâ
de allmänna medan rätt till restau-
restaurangbolagen, utskänkning på övriga
ranger kan ges även till enskilda restauratörer. Enligt alternativ I ges rättigheterna direkt av länsstyrelsen till restauratören utan överlätelsekon-
trakt med utminuteringsbolaget. Länsnykterhetsnämnden inträder i stället
för systembolagen som beredande och kontrollerande organ. Enligt alternativ II behålles den nuvarande ordningen i detta avseende. Restaurangernas
vinstkvantitetssystem har tidigare av kommittén föreslagits bli föremål för särskild utredning.
14. Det kommunala vetot och möjligheterna till turistutskänkning behålles efter i huvudsak nuvarande regler. Den kommunala vetorätten utsträckes till att omfatta även restaurangdansen.
15. En möjlighet öppnas för länsstyrelsen att för visst tillfälle medge
förtäring av medhavda rusdrycker på näringsställen utan sprit- eller vinrättigheter i samband med familjefest eller annan därmed j ämförlig tillställning
i slutet sällskap. Genom bestämmelser i ölförsäljningsförordningen tillåtes förtäring av medhavda rusdrycker i personalmatsal och kollektivhusmatsal vid tillfälle, då matsalen användes av de personer för vilka den är avsedd.
16. Den kommunala nykterhetsvärden blir i sina huvuddrag oförändrad, men statsbidraget höjes till 80 % utan begränsning till viss maximisumma. Härigenom förutses en väsentlig ökning av nykterhetsnämndernas resurser.
17. Länsnykterhetsnämnderna får en mera auktoritativ sammansättning.
Samtliga ledamöter utses av Kungl. Wajzt. Ordföranden skall ha domar-
kompetens. Länsstyrelserna, socialstyrelsen, medicinalstyrelsen och lands-
tingen (stadsfullmäktige) avger förslag. 18. Länsnykterhetsnämndernas personalutrustning förstärkes. Varje
nämnd får en kanslichef och en konsulent (i de minsta länen en kanslichef, som tillika är konsulent) och de större länen dessutom en assistent. Samtliga nämnder får heltidsanställd biträdespersonal. Enligt alternativ II skall fortfarande vissa tillståndsärenden handläggas av Systembolaget, varför i detta fall personalutrustningen hos länsnykterhetsnämnderna kan göras något mindre.
19. Förslaget innebär en betydande personalminskning hos kontrollsty-
relsen och systembolagen. Övertaliga befattningshavare förutsättes i viss ut-
sträckning komma att användas inom nykterhetsvården. I en del fall skall
förtidspensionering användas. Kontrollstyrelsens statistikavdelning överföres till socialstyrelsen, vars nykterhetsvårdsbyrå även i övrigt något för-
stärkes för att kunna handlägga det ökade antal ärenden, som blir följden
av nykterhetsnämndernas och länsnykterhetsnämndernas upprustning. 20. Nykterhetskommitténs förslag beträffande försäljningens organisa-
tion medför en ärlig kostnadsminskning på ca 7,6 milj. kr i 1950 års penningvärde enligt alternativ I och ca 5,8 milj. kr enligt alternativ II. Därigenom blir det möjligt att utan ökade kostnader för det allmänna verk-
ställa den upprustning av nykterhetsvården och effektivisering av nykter-
hetsupplysningen, som är nödvändig även under nuvarande förhållanden.
Dessutom torde en v-iss besparing uppkomma. Nykterhetsvårdens upprust-
beräknas de för staten och kommunerna till-
ning höja årliga utgifterna
sammans med ca 4,5 milj. kr, när den kommunala nykterhetsvården blir helt utbyggd. För de närmaste åren beräknas dessa utgifter bli lägre, men
i stället tillkommer vissa övergångskostnader för pensvionering av övertalig systembolagspersonal. Även med hänsyn tagen till de ökade utgifterna för
öppen nykterhetsvård uppstår vid alternativ I en årlig kostnadsminskning för det allmänna på ca 3,2 milj. kr, varav för statsverket ca 2,4 milj. kr och för kommunerna ca 0,8 milj. kr. Om alternativ II väljes minskasstatsverkets besparing till ca 0,6 milj. kr, medan kommunernas besparing blir oförändrad.
RESERVATIONER M. M.
l. Herrar och Waldemar Svensson
Englund
samt fru Larsson
Försäljningsorganisationen m. m.
En läsare av de som åtfölja nykterhetskommitténs be-
undersökningar,
tänkande, vinner förtrogenhet med en mångfald faktorer, som utöva inflytande ett lands nykterhetstill-stånd. Några återfinnas .i land efter land,
på
andra äro säregna för ett land. Säreget svensk och mäktigare än någon annan faktor i sitt inflytande på nykterhetstillståndet i Sverige är den individuel-la spritransoneringen. Fördelarna äro små, nackdelarna överväldigande. Som den allt överskuggande uppgiften .för en» svensk nykterhetsreform framstår därför avvecklingen av denna ransonering. Den starka samling, som inom kommittén kunnat vinnas kring kravet på denna avveckling måste därför hälsas med stor tillfredsställelse.
är emellertid sammanvävd med ett flertal andra åt-
Spritransoneringen
gärder, vilka i och för äro av värde och därför så långt möjligt böra
sig
bibehållas. Ett viktigt sådant grepp är att plamnässigt utnyttja den favoriserade observationspunkt rörande olika personers alkoholvanor, som en säljare av intar. Det var huvudtanken i dr Bratts ursprungliga
rusdrycker
och i Finland, där man saknar spritransonering men följer de olika
förslag
köparna vid deras ha hälften av de ingrepp mot dessa som
inköp, köp-are,
ansetts erforderliga, grundats på observationer i samband med inköpen. Med hänsyn till sådana observationers uppenbara värde, måste vi i olikhet med kommitténs majoritet ge ett bestämt företräde åt alternativ II, som bibe-
håller köparens normala anknytning till visst försäljningsställe.
Bibehållandet av denna nära anknytning av varje köpare till ett bestämt försäljningsställe är i alternativ II nära om också måhända icke alldeles ovillkorligt sammankopplat med ett bibehållande av en lokal system-
bolagsorganisation. Detta är från våra utgångspunkter en ytterligare för-
tjänst hos alternativ II. Vid en så djupt ingrip-ande förändring i de materiella reglerna för försäljningen av rusdrycker, so-m det i detta fall är fråga om,
bör man vid övergången begränsa ändringarna i försäljningsorganisationen
till vad som framstår som en tvingande konsekvens av ändringarna i för-
säljningsreglerna. Denna övergång kan nämligen väntas bli framgångsrikare,
om den är anförtrodd åt personer inordnade i sitt hittillsvarande arbetsförband och icke åt personer som samtidigt flyttas från ort till annan och/eller
grupperas in i nya arbetsförband, vilkas medlemmar äro främmande för varandra. Kommitténs majoritet föreslår emellertid att omläggningen av
försäljningsreglerna skall i tiden sammankopplas med djupgående omlägg-
av och nykterhetsvårdsorganen. I sina detaljer är detta
ningar försäljnings-
utarbetat med mycken omsorg av förnämliga experter och är säker-
förslag ligen beträffande det kommande förvaltningsarbetets det-aljer präglat av för-
utseende så långt ett sådant förutseende nu är möjligt. Beträffande utformningen av vissa huvuddrag i den nya organisationen, såsom beträffande sammanförandet av samtliga uppgifter till ett organ eller deras fortsatta uppdelning på två organ och, .i sistnämnda fall, dess fördelning på de två organen, samt beträffande försäljningsorganets lokala eller rikskaraktär, rådde länge stor tveksamhet inom kommittén. För vår del hysa vi på grunder, som i det följande skola beröras, stor tveksamhet inför det organisations-
alternativ, ett riksutminuterings-bolag, helt frikopplat från nykterhetsupp-
gifter och en med samtliga sistnämnda, disparata uppgifter belastad länsnykterhetsnämnd, som kommittén till slut stannat för.
Det är emellertid inte vår mening att i detta alternativs ställe nu omedelbart förorda ett annat slutligt organisationsalternativ. Kommitténs tveksamhet är för vårt sätt att se ett för att i förväg utan prak-
belägg svårigheten
tiska prov bestämma den slutliga organisationen. Och denna tveksamhet framstår för oss som ytterligare ett skäl att låta den organisatoriska omlägg-
ningen efterföl ja icke åtfölja förändringen i försäljningsreglerna. Eftersom
de nya organen äro medel i de nya försäljnings- och nykterhetsvårdsreglernas tjänst böra de i det prövande begynnelseskedet kunn-a smidigt anpassas efter de behov, som och i tveksamma fall icke i för-
tillämpningen avslöjar
väg bin-das till en fast form. Hela vår hittillsvarande svenska utveckling har
använt en motsatt metod i fråga om försäljningsorganets utformning: ex-
periment först, lagregel sedan. Bolaget i Falun bildades 1850, det första lagbudet begränsat till ett enkelt medgivande att överlåta försäljning åt sådana bolag är daterat 1854. Med ledning av utfallet av experiment under åren 1855 till 1905 med högst växlande bolagstyper utformades den i 1905 års
brännvins-försäljningsförordning fixerade bolagstypen, efter nya experiment
med nya försäljningsregler under åren 1912 till 1916 den i 1917 års rus-
drycksförsäljningsförordning angivna. Det första Sarabolaget föddes utan
stöd av lag 1915. Sådant stöd fick det först 3937.
Mot av denna erfarenhet -- som inte är till sam-
bakgrund ju begränsad
hällets nykterhetsvårdsorgan utan har giltighet för organen för de flesta
samhällsingripanden, exempelvis för organen för undervisning och rättsvård
— skulle vi sålunda föredra, att så litet som möjligt söka binda den organisatoriska anpassningen till de nya försäljningsreglerna genom i förväg fixerade regler och i stället lämna erforderligt utrymme för övergång i etapper under ständig anpassning till de erfarenhet-er, som under denna (övergång göras.
Det är emellertid angeläget, att de frågeställningar, som denna steg för steg fortgående anpassning ha att ge svar på, klart redovisas. Av de uppgifter,
364:
som för närvarande åligger den organisatoriska konstellationen nykterhets-
nämnd-systembolag bör enligt kommittén spritransoneringen bortfalla.
Följande fem relativt åtskilda arbetsuppgifter komma emellertid att kvarstå:
1) på den enskilde missbrukaren med särskild anpassning till dennes
egenskaper inriktade åtgärder (»individuell nykterhetsvârd»); 2) utminutering av rusdrycker;
3) förslag till eller prövning av ansökningar rörande inrättande av försäljningsställen för rusdrycker eller öl och rörande kringföring av öl;
4) övervakande av skötseln av sålunda -medgiven försäljning;
5) registrering av de data som äro erforderliga för handhavande av uppgifterna under 1)-4).
Den andra av dessa uppgifter vilar för närvarande helt på systembolagen, de övriga fyra äro med vissa variationer från ort till ort fördelade på nykterhetsnåmnd och systembolag.
Kommittén hänför i båda alternativen den första av uppgifterna restlöst till nykterhetsnämnderna, den andra i alternativ I lika restlöst till ett nyinrättat riksutminuteringsbolag och i alternativ II liksom nu till lokala sy-
stembolag. Uppgifterna 3 och 4 hänföras i alternativ I principiellt till nykterhetsnämnderna, men riksbolaget har tillagts självständig befogenhet att inrätta utminuteringsställen och utöva viss nykterhetsinspektion över dessa.
I alternativ II blir beträffande rusdrycker fördelningen mellan länsnykterhetsnämnd och systembolag i stort sett den nuvarande. Uppgiften 5 är enligt båda alternativen avsedd att handhavas av länsnykterhetsnämnden, men försäljningsorgan-et skulle alltjämt vissa av de data, vilka
registrera ligga till grund för nykterhetsvård och tillståndsgivning. I fråga om uppgifterna 3 (inrättande av försäljningsställen), 4 (kontroll över försäljningsställen) och 5 (registrering) har kommittén sålunda tving-
ats att uppge den restlösa hänföringen till ettdera av de två organen. Det ger på sitt sätt ett intressant belägg på h-ur nära sammanvävda med var-
andra nykterhetvårds- och försäljningsuppgifter äro.
Särskilt utpräglad synes oss svårigheten vara att vid en fördelning av uppgiften på två från varandra relativt fristående organ träffa ett avgörande
mellan att låta den ursprungliga och grundläggande befattningen med spörs-
mål rörande inrättande av försäljningsställen kvarbliva hos försäljningsorganet och som hittills begränsa nykterhetsvårdsorganets andel till ett senare
yttrande eller att överföra denna ursprungliga och grundläggande befattning
med tillståndsärenden till länsnykterhet-snämnderna. Inrättandet av ett en-
staka försäljningsställe och tillämpningen i samband med tillståndsgivningen av lagens för detta inrättande nykterhetsvårdsuppgifter, regler inrymmer
som kvantitativt ha större räckvidd än av ett enstaka fall
handläggningen
av den individuella som faller inom den första
nykterhetsvård, uppgiften.
En framgångsrik av förutsätter i båda fallen ett
lösning uppgiften ihärdigt
nykterhetsintresse, som icke låter sig nedslås av motgångar eller motstånd.
Men de egenskaper i övrigt, som äro erforderliga för framgång äro högst
olika. Til1st:’mdsgivningen kräver företrädesvis ekonomisk insikt och ekono-
miskt handlag, den är en uppgift långt mera befryndad med bolagets försälj-
ningsuppgift än med den individuella nykterhetsvården. Skall man i fortsättningen ha två organ på detta område, så ter det sig, såvitt man utan föregående prov med en motsatt anordning kan döma, ändamålsenl-igare att kombinera utminutering av rusdrycker och tillståndsgivning än individuell nykterhetsvård och tillståndsgivning. Hittills synes det också endast i något enstaka fall 11a förekommit personalunioner mellan arbetet med den individuella nykterhetsvården och arbetet med tillståndsärendena. Att tillfredsställande rekrytera de i alternativ I föreslagna kamslicheferna synes också komma att möta utomordentliga svårigheter. Att altern-ativ Il bibehåller den nuvarande grupperingen ter sig därför tills vidare som ett avgörande företräde hos detta gentemot alternativ I, som drager den organisatoriska gränsen mellan individuell nykterhetsvård och tillståndsgivning å ena sidan och utminutering av rusdrycker å den andra.
Inom kommittén ha vi förordat en prövning av den organisatoriska anordning, som 1912 utan mera detaljerad utformning föreslogs av dr Ivan Bratt, ett enhetligt regionalt organ, av Bratt förslagsvis betecknat som walko-
holnämnd, uppdelat på en nykterhetsvårdsbyrå och en försäljningsbyrå för
samtliga i det föregående berörda uppgifter. Då ett sådant organ som nyk-
terhetsvårdsorgan måste tilldelas vissa offentligrättsliga befogenheter, kan
det uppenbarligen icke få bolagsaform. Det måste emellertid dela vissa egenskaper med det affärsdrivande verket, men detta i den uttunnade form, som
exempelvis jordbruksnämnden skulle ha fått, därest svenska spannmålsaktiebolaget, som ursprungligen föreslogs, hade införlivats med nämnden.
Vi äro emellertid väl medvetna om att ett sammanlförande av försäljningsoch vårduppgift till ett organ kan ha vissa folkpsykologiska risker. 1911 års
nykterhetskommitté var för sin del så obenägen att tilldela försäljningsorganet någon som helst nykterhetsvårdsuppgift att den föreslog dess förlägg-
ning till en särskilt inrättad kontrollnämnd. Hade detta
förslag godkänts
skulle man sålunda fått tre organ, nykterhetsnämnd, kontrollnämnd och
försäljningsbolag. Denna uppspaltning vann emellertid ingen resonans vid
remissförfarandet och föreskrevs därför inte i -1917 års förordning.
Skulle emellertid starka invändningar av motsvarande natur rätts-
eller
liga vanskligheter förhindra utformningen av ett organ so1n samtidigt är nykterhetsvårdsorgan och affärsdrivande verk, torde man alternativt böra pröva en anordning, som formellt bevarar den nuvarande åtskillnaden men
gör samverkan mellan nykterhetsvårdsorgan och försäljningsorgan långt
intimare än den hittills varit.
Man synes få ett tillförlitligare material för en bedömning av den ända-
málsenligaste framtida organisationen och samtidigt den smidigaste formen för infogning av en del av den vid spritransoneringens slopande överflödiga systembolagspersonalen i det vidgade nykterhetsvårdsarbetet om omläggningenv sker i följande ordning.
I försäljningsförfattningen föreskrives, att av ärenden rörande
beredning
tillstånd till försäljning av rusdrycker skall som hittills och enligt alternativ II handhavas av Systembolag. Systembolag tillågges enligt alternativ II motsvarande befattning med tillstånd rörande försäljning av öl.
I organisatoriskt hänseende hihehålles den nuvarande systembolagsorganisationen till en början oförändrad. I samband med ransoneringsbestäm-
melsernas slopande får länsnykterhetsnämnden överta sådana lokalutrym-
men hos Systembolaget i residensstaden (eventuellt hos annat Systembolag i länet, där anslutning till detta ur nykterhetssynpunkt finnes tjänligare)
som därigenom bli lediga.
Sedan sådan sammanflyttning ägt rum upptages till en början problemet om registreringen under de nya förutsättningarna till omprövning.. Bortfallet av ransoneringen kommer att i nämnda hänseende betyda en avsevärd besparing, men registreringen är redan nu ett kvantitativt betydande problem inom de större nykterhetsnämnderna och måste bli det än mera inom den framtida Ett avgörande synes man därvid kunna
nykterhetsvärden. träffa utan föregående experiment: samtliga registerhandlingar som avse
en persons nykterhetsförhållanden bör finnas i ett register och i den mån nykterhetsvård och försäljning handhaves av åtskilda organ antingen hos V nykterhetsvårdsorganet eller hos ett särskilt registreringsorgan fristående från båda. I den mån ett särskilt försäljningsorgan för framtiden kommer
att handha registreringsuppgifter av nykterhetsvårdsnatur, synas de höra
begränsas till uppgifter som avse ett fåtal detaljer av vikt för bedömningen av en persons konsumtions- och nykterhetsförhållanden. I nåra anslutning till bedömningen av det framtida behovet av registrering och av använd-
ningen av den hittillsvarande registreringspersonalen inom Systembolag
och blir det erforderligt att träffa avgörande om
nykterhetsnämnder
den framtida av och ställningen för den personal, som in-
användningen
om systembolagen hittills ägnat åt nykterhetsvårdsuppgifter, kontroll-
sig
föreståndare, s. k. beslutsättare etc. De dessa hittills haft
arbetsuppgifter äger en sådan gemensamhet med nykterhetsvården i uppgiftens allmänna
bakgrund, att kontrollföreståndare i några fall samtidigt varit ombudsman i länsnykterhetsnämnd eller från den ena befattningen övergått till den
andra. Person som nu upprätthåller sådan befattning hos Systembolag bör därför beredas möjlighet att försöka sig på närliggande uppgifter inom den
till sitt arbetsområde och till sitt personalbehov utökade länsnykterhetsnämnden. Det vid den här föreslagna anordningen kunna ske utan
synes att han till en början formellt frånträder sin anställning hos systembolaget. .
Genom denna anordning kan man vänta att efter hand få en tillfreds-
ställande nykterhetsvårdsorganisation utkristalliserad. Att organisatoriskt
avgränsa den andra grupp som handhar eller handlägger utminuteringsärenden torde icke möta större svårigheter. Den största svårigheten i hela
avser, som framhållits i det föregående, handha-
organisationsspörsmålet
vandet av tillståndsärendena. Dessa komma till följd av tillståndsförfarandets utformning att förete en med fyraåriga intervall; den per-
anhopning
sonal, som sysselsättes därmed måste mellan dessa tidpunkter av anhop-
ning sysselsättas också med andra uppgifter och då uppkommer frågan om
till vilken av de två förenämnda avdelningarna anknytningen bör ske. Det synes oss uppenbart, att de personer inom systembolagen, som hittills handhaft frågor om överlåtelse av tillstånd till utskänkning av rusdrycker, ha större förutsättningar att bl. a. genomföra den nya centraliserade beredning av ärenden rörande tillstånd till handel med öl, som enligt kommitténs förslag skall föregå ärendets överlämnande till länsstyrelsen för slutlig omprövning och beslut, än funktionärer inom länsnykterhetsnämnden som åtminstone till en början måste vara relativt främmande för sådana spörsmål. Huruvida tillståndsprövningen i ett senare skede bör överföras till länsnykterhetsnämnden, blir eventuellt ett viktigt vid den tidpunkt,
spörsmål
då man på grundval av ett under de angivna formerna bedrivet intimt sam-
arbete mellan länsnykterhetsnämnd och systembolag har tillräckligt erfa-
renhetsmaterial för att pröva huvudfrågan: ett organ med särskilda avdel-
ningar för nykterhetsvård och försäljning eller även i fortsättningen två
organ i intim samverkan.
Handhavandet av den fjärde uppgiften, övervakningen av rättigheterna,
har så nära samband med handhavandet av tillståndsberedningen, att dess
organisatoriska placering synes böra följa tillståndsberedningens åt.
2. Fröken Svensson
Valborg
Inköpsregistreringen (18 §), måltidstvånget (45 §) och 10 cl-bestämmelsen
(47 §).
Den svenska rusdryckslagstiftningen har icke motsvarat de förhoppningar
som från nykterhetsvänligt håll knöts till densamma vid dess tillkomst. Den har mera legaliserat än motverkat spritmissbruket, snarare ökat än begränsat antalet spritkonsumenter. Motboken har för många blivit liktydig med ett slags medborgarintyg. Hela systemet med indelningen av folket i olika
förbrukarkategorier, ransoneringen, kontrollen, den uppenbara klasskarak-
tär-en i ransoneringsbestämmelserna har vidare bidragit till att underminera den hittillsvarande lagstiftningens anseende i folkets ögon.
Kommitténs ståndpunktstagande i kärnfrâgorna är ett uttryck för den
djupgående äsiktsförskjutning i fråga om den hittillsvarande rusdryckslag-
stiftningens nykterhetspolitiska värde som ägt rum. Det är en radikal förändring som här föreslås. Jag har även anslutit mig till kommitténs uppfattning i huvudfrågorna. Å andra sidan har jag ansett mig böra uttrycka
en särskild meningi några detalj spörsmål, där, enligt min uppfattning, kommittémajoriteten icke dragit konsekvenserna av den principiella uppfattning
som präglar dess betänkande. I dessa punkter har den, utan att ange vägande nykterhetspolitiska skäl, slagit vakt om gällande bestämmelser som icke har stöd i folkets rättsmedvetande utan snarast betraktas som krångel
och trakasserier. I tre av dessa har jag ansett mig böra avge reservation.
Den första punkten gäller registreringen av inköpen. Det enda som här-
med är att man med hjälp av den föreslagna spärrlistan kan för-
uppnås
hindra kända missbrukare från att personligen inköpa alkoholvaror i ut-
men deras möjligheter att få fatt i »systemsprit› minuteringsaffärerna,
kommer dock att vara taget obegränsade. De som genom spärr-
praktiskt
listan kommer att avstängas från utgör en så liten del av befolk-
inköp
ningen, att deras missbruk icke kan anses motivera att samtliga inköp i riket skall Det är min absoluta på de er-
registreras. övertygelse, grundad
fanheter jag under kommittéarbetet vunnit om det hittillsvarande registreringssystemets bristande effektivitet ur nykterhetspolitisk synpunkt, att den
effekten blir betydligt större om de medel, som den
nykterhetsfrämjande
kommer att kosta, i stället anslås till direkt nyk-
föreslagna registreringen terhetsfrämjande åtgärder. Med den förstärkning av de nykterhetsvårdaude
organen som kommittén rekommenderar bör det bli möjligt att på ett mera effektivt sätt än hittills beivra alkoholmissbruk.
Den andra gäller måliidstvänget. Kommittémajoriteten hävdar punkten
att en viktig beståndsdel i den svenska restaurangknlturen är föreskriften om att inte må intagas annat än i samband med måltid. Per-
spritdrycker
sonligen anser jag att den enskilde själv må ha rätt att avgöra den saken. Det krav som samhället, myndigheter och medmänniskor har rätt att ställa på honom eller henne är ett nyktert och hyfsat uppträdande. Bland den breda
allmänheten betraktas måltidstvånget som en obehörig inblandning och ett
tillgodoseende av restauratörernas ekonomiska intressen. Att tillse att hyfs och restaurangerna kommer, som hittills, att ligga
ordning upprätthâlles på
i restauratörernas eget intresse, då de i annat fall löper risk att förlora
ju
Man kan visserligen tvinga gästerna att betala
utskänkningsrättigheterna.
för den föreskrivna minimimåltiden, men däremot icke att äta upp den. En hel del mat nu till restaurangerna, mat som gästerna betalar
går spillo på
för men icke konsumerar. Det finns, min uppfattning, ingen anled-
enligt att det impopulära måltidstvånget i samband med spritning upprätthålla utskänkningen.
intar en från kommittémajoriteten avvikande mening i fråga
Slutligen jag
om via‘ utskänkning av brännvin. Den blir, an-
10—centilitersma:cimeringen ser en verklighetsfrämmande och meningslös bestämmelse, jag, fullkomligt
utan något som helst underlag och därför utan varje be-
nykterhetspolitiskt
Prisskillnaden brännvin och exempelvis ›folkk0njak» är obe-
rättigande. på
och deras alkoholhalt ungefär densamma. Att föreskriva
tydlig respektive
en av hrännvinet kommer otvivelaktigt att restauranggästerna maximering bli betraktat som ett krångel för krånglets egen skull. Den suggestiva verkan som de nuvarande visat ha kommer utan
maximeringsbestämmelserna sig
tvivel att göra även i fortsättningen om maximering föreskrives
sig gällande
brännvin. Här - liksom för också i
inom utskänkningen på övrigt fråga
om måltidstvånget —— inställer sig också om nödvändig kontroll
problemet
av föreskrifternas efterlevnad.
Jag rekommenderar därför att den ifrågasätta registreringen av inköpen
icke genomföres, att det s. k. måltidstvånget slopas och att den föreslagna
10-centilitersmaximeringen icke kommer i f-råga.
3. Herr Utterström»
Av min till principbetänkandet fogade reservation (SOU 1952: 53 s. 162)
framgår att jag icke anser att kommitténs förslag till rusdrycksförsäljningsförordning bör läggas till grund för en ny försäljningslagstiftning. Skulle så
emellertid bli fallet, har jag ansett mig höra här redovisa följande avvikande
mening om utformningen i några detaljfrågor.
Försäljningsorganisation (13 §), legitimationshandling och inköpsförfarande
(17 §) samt registrering (18 §).
Kommittén har redovisat två alternativ för försäljningskontrollens
organisation. Båda alternativen utgå från att och
kvantitetsbegränsningen slopas att allmänhetens rusdrycksinköp registreras samt att missbrukare avstängas från inköpsrätt. Som framgår av det föregående kan jag icke ansluta till mig den av kommittémajoriteten förordade fria försäljningen. anser Jag mig
dock böra granska vissa sidor i de båda alternativ i om
fråga bolagsform
och teknisk utformning av försäljningen, som av kommittén. Där-
framlagts
jämte skall jag i korthet skissera huru anser att
jag själv försäljningsorga-
nisationen och kontrollen bör ordnas under samma som
förutsättning legat
till grund för de av kommittén alternativen I och II.
uppgjorda
Frågan om lämpligheten av en ytterligare koncentration av antalet systembolag är helt beroende av de uppgifter, som komma att
påläggas försäljnings-
organen. Genomföres det föreslagna alternativ I, bli
systembolagen praktiskt
taget endast distributions- och försäljningsorgan. Under sådana förhållanden synes bärande skäl mot en starkare koncentration icke kunna anföras. Bibehållas systembolagen åter vid vissa och vid befatt-
kontrolluppgifter
ning med utskänkningsärenden enligt alternativ II, bör koncentrationen icke utsträckas längre än till ett konsekvent fullföljande av tankegângen i nu
gäl-
lande försäljningsförordning, d. v. s. alternativ II förutsätter i
såsom prin-
cip ett bolag i varje län.
Angående alternativ I.
Enligt detta alternativ skall den som önskar rus-
utminuteringsvis köpa
drycker å utminuteringsstället lämna undertecknad rekvisition
egenhändigt
samt legitimera med eller annan försedd med
sig medborgarkort handling,
namnteckning och födelsenummer. I varje butik skall finnas en
spärrlista
upptagande födelsenumret samt första bokstaven i efternamnet
på samtliga
personer i riket, vilka äro spärrade för inköp. Denna lista beräknas komma att omfatta cirka 50 000 personer innehålla cirka 100 blad.
och
24-5112362
Vid närmare undersökning finner kommittén, att medborgarkort i varje
fall för närvarande icke komma att tillställas allmänheten. Kommittén diskuterar därefter de eventuella andra legitimationshandlingar, som kunna komma i fråga vid rusdrycksinköp. Därvid framhålles att kravet på kontroll
av namnteckningen icke synes böra göras ovillkorligt. Kravet på uppgift om födelsenummer måste däremot ovillkorligt upprätthållas. Såsom exempel legitimationshandlingar anföras bl. a. åldersbetyg, pass, körpå lämpliga
kort och identitetskort, under förutsättning att dessa handlingar för-
postens
ses med födelsenummer.
Det må konstateras att icke någon av nu nämnda handlingar för närvarande är försedd med födelsenummer och således icke kan användas såsom
legitimationshandling vid rusdrycksinköp. Detta kan emellertid ordnas på
sådant sätt, att vederbörandes nuvarande legitimationshandling (åldersbetyg,
eller körkort) mot ny försedd med födelsenummer. Ett sådant
pass utbytes
utbyte kommer dock att kräva icke ohetydliga kostnader för såväl den enskilde som det allmänna.
En stor del av allmänheten använder relativt sällan åldersbetyget, körkortet eller passet. Skulle någon av dessa handlingar komma att erfordras vid
skulle den i allmänhetens ögon snabbt förlora sin ursprung-
rusdrycksinköp,
liga karaktär och huvudsakligen komma att betraktas som ett slags motbok. Om den nuvarande motboken, som kommittémajoriteten förmenar, utgör ett
socialt prestigetecken och en anordning som suggererar till inköp av rus-
drycker, torde den nya inköpshandlingen inte undgå att erhålla samma värde
och egenskap.
Avsevärda komma även att om dessa all-
praktiska olägenheter uppstå, männa legitimationshandlingar skulle användas vid rusdrycksinköp. Såsom exempel härpå kan anföras följande.
De nuvarande motböckerna äro så konstruerade, att femtio inköp kunna göras på dem, varefter de av vederbörande systembolag utbytas mot nya. Trots att motböckerna sålunda ha relativt kort varaktighet och äro försedda med speciellt slitstarka pärmar, förslitas de mycket starkt. Erfarenheterna ha givit vid handen, att ungefär en tredjedel av de utbytta motböckerna äro så förslitna att texten på pärmarna icke kan läsas. Av de något mer än 700 000 motböcker, som årligen förnyas, äro sålunda mer_ än 200000 helt förslitna. Lika stor, om icke större, förslitning måste man räkna “led be-
träffande andra legitimationshandlingar. De olika handlingsutställande myn-
digheterna komma därigenom att åsamkas ett arbete med utstäl-
avsevärt
lande av nya handlingar i stället för förslitna sådana.
Komma de av 1949 års uppbördssakkunniga föreslagna skattekorten till utförande, bortfalla emellertid en del av de här framförda invändningarna
mot de föreslagna legitimationshandlingarna. Årligen utlämnas av systembolagen ungefär 24000 ersättningsmotböcker
för förkomna sådana. Om annan legitimationshandling än motbok införes, har man ingen anledning att räkna med. att antalet förkomna sådana handlingar skulle bli mindre än antalet förkomna mothöcker. En förkommen
motbok kan spärras på ett effektivt sätt. Motboksinnehavaren erhåller nämligen motbok med nytt nummer varvid det tidigare motboksnumret spärras. Möjligheten att spärra någon av de av kommittén legitimations-
föreslagna
handlingarna, i samband med att ny utställes för en
legitimationshandling
borttappad sådan, finnes däremot icke. Den nyutställda legitimationshandlingen måste nämligen förses med samma födelsenummer som den förkomna. som tillhört avliden kan — av
Legitimationshandling, person, på grund
att kravet på bestyrkt namnteckning icke är —— utan större risk
ovillkorligt
för upptäckt utnyttjas obehörigen. Sådant utnyttjande. av
legitimationshand-
ling kommer endast i att kunna eftersom
sällsynta undantagsfall upptäckas,
någon originalnamnteckning icke finnes vare vid
sig utminuteringsstället
eller hos registreringscentralen. Enligt det tänkta inköpsförfarandet skall kunden vid
personligt inköp
avlämna en egenhändigt underskriven rekvisition samt sin
uppvisa legitima-
tionshandling. Vederbörande funktionär skall därefter kontrollera, att kunden icke är uppförd i att överensstämmer med
spärrlistan, namnteckningen
legitimationshandlingens, i de fall där denna är försedd med
egenhändig
namnteckning, samt anteckna eller markera kundens födelsenummer med ledning av uppgifterna i Då födelsenumret alltid
legitimationshandlingen.
innehåller nio (9) siffror, är funktionärens antecknande av detta nummer tidsödande, vartill kommer att det stor risk för
uppenbarligen föreligger
felskrivning. Att under de pressande förhållanden, varunder
utminuterings-
personalen måste arbeta under fredagar och lördagar, utföra denna anteckning felfritt torde vara utan eller avsevärd för-
omöjligt personalökning
längning av väntetiden för kunden. i måste också
Slagningen spärrlistan
vara mera tidskrävande än slagningen i de nu
befintliga utminuteringsregist-
ren. Även med beaktande av att å motbokens av
instämplingen stämpelblad
den inköpta kvantiteten skulle bortfalla, torde bli
expeditionstiden längre
än den nuvarande samt risken för fel bli avsevärt större. Vid personliga inköp skall förete sin
köparen legitimationshandling jämte
en underskriven rekvisition, d. v. s. 2 vid ombud
handlingar; inköp genom
skall ombudet i regel förete fullmakt, rekvisition och
uppdragsgivarens legitimationshandling jämte i enstaka fall d. v. s.
egen legitimationshandling,
tre eller fyra För närvarande kräves endast en vid in-
handlingar. handling
köp, motboken, i enstaka fall två, då ombud avkräves ombudsblan-
nämligen
kett eller fullmakt. V De många fel vid av de som
anteckningen niosiffriga födelsenumren,
måste uppstå, medföra också att av måste bli behäf-
registreringen inköpen
tad med samma fel och således i fall bild av en många ge en missvisande persons inköp. Värdet av registreringen måste därmed bli minskat.
väsentligt
I angående kostnaderna för de med
kalkylen registreringen förenade ar-
betsuppgifterna har någon icke till de kostnader, som komma
hänsyn tagits
att åsamkas olika för av födelsenummer
myndigheter anbringande på legi- I timationshandlingarna. Ej heller har någon hänsyn till kostnaderna tagits
för utställande i stället för förekomna eller
av nya legitimationshandlingar
förslitna sådana. Dessa kostnader torde såsom framgår av det föregående komma att till icke obetydliga belopp.
uppgå
Den beträffande behovet av personal vid registrerings-
gjorda kalkylen
centralen är alltför summarisk för att läsaren med någorlunda säkerhet skall kunna bedöma densamma. Kommittén har räknat med att 61 befatterfordras för denna central. I detta antal torde - förutom ningshavare ingå - för och av rekvisitionerna, för
arbetsledning personal stansning sortering
av beräknade 100 000 registerutdrag, för statistik-
iordningställande årligen
för av samt servicepersonal för maskin-
föring, iordningställande spärrlistan
och vaktmästare. En av behovet av personal för dessa
parken beräkning
olika — med av erfarenheten från andra större
arbetsdetaljer synes ledning
som bearbeta hålkort -- handen, att det antalet be-
företag, ge vid angivna
är alltför knappt i förhållande till arbetsuppgifterna.
fattningshavare
Angående alternativ II. Vid en mellan alternativ I och alternativ II synes mig alterna-
jämförelse
tiv II ha stort företräde, då det dock ger möjlighet till en relativt effektiv efterkontroll och registrering. detta alternativ skola kunderna liksom nu vara bundna till viss bu-
Enligt
tik. De nuvarande motböckerna skola emellertid I stället skola kun-
slopas.
dernas å antecknas s. k. ordnade
inköp utminuteringsstället på inköpskort,
efter födelsenummer eller ev. annat kundnummer och försedda med vederbörandes Kunderna förutsättas skola erhålla ett häfte rekvi-
namnteckning.
sitionsblanketter, försedda med vederbörandes födelsenummer (kundnummer). beredes kunden möjlighet att göra inköp på s. k. allmän
Därjämte
blankett, vilken vid förses med vederbörandes nummer.
inköpet
För större delen av kundkretsen torde det icke utgöra någon som helst olägenhet att vara bunden till viss butik. Erfarenheterna från annan detaljhandel tala härför. Flertalet hålla sig i regel till bestämda butiker. personer Detta torde även gälla vid av rusdrycker. För en mycket begränsad del
inköp
av allmänheten i de största städerna finnes dock ett behov av att kunna göra i valfri butik i staden. Detta gäller speciellt personer, inom yrken där
inköp
växlar, såsom exempelvis anställda inom byggnadsindustri och
arbetsplatsen
För sådana personer kan det vara bekvämt att ha möj-
transportverksamhet.
att i den butik, som i närheten av den tillfälliga ar-
lighet göra inköp ligger
Detta behov kan, liksom redan nu är fallet, tillgodoses, utan
betsplatsen. åsidosättande av erforderlig kontroll, genom ett speciellt transportkort.
Beträffande alternativ II inskränker jag mig i övrigt till att påpeka, att det kommer att medföra icke kostnader att slopa den nuvarande re-
oväsentliga vid utminuteringsställena och ersätta den med inköpskort för gistreringen
i runt tal två miljoner kunder utökat med det icke obetyd-
systembolagens
liga antal, som torde tillkomma genom bortfallandet av den nuvarande pröv-
ningen och ålderstillämpningen.
Organisationen vid fri inkäpsrätt. Vid utformningen av försäljningskontrollens organisation är det nödvän-
att till en början söka bilda sig en uppfattning om huruvida en registre-
digt
ring av allmänhetens rusdrycksinköp över huvud taget kommer att ha något
värde ur nykterhetssynpunkt, om kvantitetsbegränsningen slopas. Uppen
barligen kommer avstängningen av missbrukare att vara av ringa värde, när i stort sett alla få inköpa obegränsade kvantiteter. Trots det begränsade värde som registreringen av rusdrycksinköpen torde komma att få vid en fri försäljning, anser jag dock, att en viss registrering temporärt horde bibehållas tills praktiska erfarenheter vunnits om huru borttagandet av kvantitetsspärrarna och det individuella kontrollförfarandet
inverkar på nykterhetstillstândet och huruvida nykterhetsvårdsorganen över
huvud taget komma att ha någon praktisk användning av uppgifterna om enskilda personers rusdrycksinköp. Registreringen torde närmast böra betraktas som en säkerhetsanordning under åren närmast efter en eventuell
till fri inköpsrätt. övergång
Med hänsyn till registreringens tvivelaktiga värde synes det föga välbetänkt att införa helt nya såsom föreslagits i såväl alter-
registreringsformer,
nativ I som alternativ II, med de dyra uppläggningskostnader detta skulle medföra. Den nuvarande registreringsformen bör därför bibehâllas.
Gränsdragningen mellan försäljningsorgan och nykterhetsvårdsorgan bör
i delar huvudsakligen vara den som föreslagits i alternativ II,
tillämpliga
d. v. s. att uppgifter om personer, som gjort sig skyldiga till alkoholmissbruk
m. m. samlas hos länsnykterhetsnämnderna under det att uppgifter om allmänhetens rusdrycksinköp registreras hos vederbörande utminuteringsställe.
Mothoken bör bibehållas såsom tekniskt hjälpmedel för försäljningen. Den som önskar inköpsrätt får ansöka därom. Ansökningarna prövas med led-
ning av de uppgifter, som finnas hos länsnykterhetsnämnderna. I den utsträckning länsnykterhetsnämnd begär skall försäljningsorganet lämna upp-
gift om kundkretsens inköp. Uppgift härom inhämtas i huvudsak genom
granskning av avstämplingarna i förbrukade motböcker, ett förfaringssätt,
som redan nu användes vid systembolagen och visat sig fungera tillfredsställande. Vid behov kan uppgift om de senaste inköpen inhämtas på veder-
börande utminuteringsställe genom granskning av avstämplingarna, då mot-
boken nästa gång företes för inköp. . ,
I de fall nykterhetsvårdsorganen förordna därom, spärras inköpsrätten för som gjort sig skyldiga till fylleriförseelse eller annan förseelse av
personer, sådan art, att denna åtgärd anses böra vidtagas. De spärrade motboksnumren sammanföras i en lokal spärrlista, som omfattar mot-
samtliga spärrade böcker inom försäljningsömrådet. Denna spärrlista kommer att bli betyd-
ligt hanterligare än motsvarande lista enligt alternativ Idärigenom att antalet spärrar är avsevärt mindre och att motboksnumren i regel utgöras- av högst femsiffriga tal medan födelsenumren i sistnämnda lista äro niosiffriga. Då motbokenv bibehålles, komma de totala kostnaderna för försäljnings-
att bli väsentligt lägre än i alternativ I. blir som
organisationen Spärrlistan
nämnts mera och behovet av om födelsenummer och
hanterlig, anteckning
kontroll mot bortfaller. Denna förenkling kan beräk-
legitimations-handling
nas medföra ett minskat behov av i förhållande till alternativ I
personal
med omkring 150 personer å samtliga utminuteringsställen sammantagna. Förutom nu berörda besparingar tillkomma vid jämförelse med alternativ I de som skulle därigenom att olika myndigheters arbete med
uppkomma
utställandet av bortfaller. De totala kostnaderna
legitimationshandlingar
skulle därmed sannolikt bli lägre än de för alternativ I beräknade.
Utminuteringstiden (16 §).
av den dagliga tid, varunder försäljningsställe för rusdrycker Längden hålles icke ringa betydelse ur nykterhetssynpunkt med öppet, äger säkerligen nuvarande och kommer sannolikt att vara större vid
försäljningslagstiftning
ett utan individuell ransonering. Vid bortfall av kvantitetsbegränssystem ningen kan det tillfälliga behovet av inköp komma att för många köpare och kanske främst då för de ur nykterhetssynpunkt mindre pålitliga få en dominerande för valet av tidpunkt för inköp. Det måste därför
betydelse
vara att icke utsträcka affärstiderna på sådant sätt, att tillgodo-
angeläget
seendet av en önskan att göra lätt kan leda till
tillfälligt uppträdande inköp
missförhållanden. Kommittén anför också att affärstiderna böra bestämmas sätt, att missförhållanden i görligaste mån undvikas. på ett sådant En sådan är svår att göra, men det torde vara
avvägning givetvis mycket
att en förlängning av den nu i allmänhet tillämpade
ofrånkomligt generell
affärstiden icke kan rekommenderas ur nykterhetssynpunkt.
Utskänkningstillstånd (24 och 25 §§, 28-30 §§ samt 57 §).
I om föreslår kommittén (alternativ I)
fråga utskuänkningsrättigheterna
den att vederbörande restauratör skall äga själv göra ansökan
ordningen,
om sådan och att tillståndet skall lämnas direkt till denne. I detta
rättighet
avseende ansluter till alternativ II, vilket innebär att systembolagen
jag mig
skola vara bärare av Dessutom böra full-
alltjämt utskänkningsrättigheterna.
i kommun bibehållas vid nuvarande ansökningsrätt.
mäktige
Den av kommittén alternativ I föreslagna ordningen kommer säker-
enligt
att medföra en avsevärd ökning av antalet ansökningar. Systembola-
ligen
och kommunernas återhållsamhet i fråga om dylika
gens förhandsprövning
ha utan tvivel medfört en begränsning av antalet utskänknings-
ansökningar
ställen. I om utövandet av bör som för närvarande gälla att
fråga utskänkning
skall överlåtas av till restauratör eller restaurangbolag.
rättigheten bolaget böra även kunna erhålla tillfälliga utskänkningstillstånd Systembolagen
att utövas inom viss kommun vid enstaka tillfällen för slutna sällskap. Medtill sådant tillstånd bör avse antingen ett bestämt antal tillfällen
givande
eller en allmän befogenhet för Systembolaget att utöva utskänkning inom
kommun till slutna sällskap. Den allmänna regeln, att systembolag icke skall bedriva utskänkning i egen regi, bör gälla även för dessa fall. Systembolagen synes emellertid böra äga överlåta nu ifrågakommande tillstånd
utan hörande av nykterhetsnéimnd eller polismyndighet, vilka ju haft till-
fälle att yttra sig redan vid behandlingen av ansökan om dessa tillstånd.
Överlåtelse av utskämkningstillstând anser jag emellertid icke böra, såsom nu är fallet, vara underkastad fastställelse av länsstyrelsen utan pröv-
ningen av restauratörens lämplighet bör ankomma på systembolaget.
Till kommitténs förslag att länsnykterhetsnämnderna skola vara förberedande och övervakande organ ansluter jag mig så tillvida, att länsnykterhetsnämnden skall vara remissinstans i fråga om utskänkningstillstånd och
övervakning ur nykterhetssynpunkt åligga denna. Den övervakning som kan
erfordras ur andra synpunkter, nämligen den ekonomiska kontroll som kan föranledas av statens fiskaliska intressen samt övervakningen av restauratörens iakttagande av bestämmelser i försäljningsförordningen eller
eljest meddelade föreskrifter, bör icke lämpligen läggas på länsnykterhetsnämnden
utan åvila systembolaget.
Inskränkningar i utskänkningsrätten (36 §).
Den rätt som här tillägges länsstyrelsen såsom tillståndsgivande myndighet kan medföra, att exempelvis kvantitetsbegränsning eller höjd utskânk-
ningsålder föreskrives för en enstaka restaurang, där missförhållanden konstaterats. I fråga om höjning av utskänkningsåldern innebär detta en återgång till den ordning som gällde före den 1 oktober 1938 med endast den skillnaden, att länsstyrelsen icke är bunden; av eventuella kommunala önske-
mål eller förslag. De motiv som föranledde ändringen i försäljningsförordningen i fråga om
lokala bestämmelser om utskänkningsåldern, såsom önskvärdheten av enhetliga bestämmelser över hela landet, synas mig alltjämt äga full giltighet. Härtill kommer att det måste bli förenat med stora svårigheter att övervaka
efterlevnaden av föreskrift om kvantitetshegränsning och höjd utskänkningsålder på en enstaka restaurang. Det kan bli nödvändigt att ålägga
restaurangen att införa särskilda tekniska anordningar som möjliggöra en
nöj aktig övervakning.
Enligt mitt förmenande torde det därför vara häst för det allmänna och även för den enskilde restauratören, om konstaterade missförhållanden i första hand medföra varning eller erinran samt om härmed ej vinnes avsett resultat, totalt utskänkningsförbud för kortare eller längre tid.
Utskänkningstiden (48 §).
Kommitténs förslag innebär, att spritdrycker icke få utskänkas före kl. 15.00, medan vin och starköl få utskänkas från kl. 12.00.
Önskvärdheten av en och resultatet av en av SARA i
spritfri arbetsdag
Stockholm utförd undersökning, utvisande att den alldeles övervägande
delen av lunchgästerna, omkring 90 procent, beställde spritdrycker till en
genomsnittlig mängd som mycket nära anslöt sig till den högsta tillåtna kvantiteten, synas väl motivera kommitténs förslag i fråga om utskänk-
ningstiden för spritdrycker.
Ehuru det sålunda kunde vara önskvärt att strävandena till en spritfri arbetsdag finge stöd i lagstiftningen, befarar jag dock att denna bestämmelse kan komma att medföra avsevärda nackdelar.
En spritfri arbetsdag kommer sannolikt inte att bli en alkoholfri arbetsdag, utan starkvinet kommer att i stor utsträckning ersätta spritdryckerna. Konsumtionen av importerade starkviner kommer säkerligen att ökas avsevärt och då de få serveras utan kvantit-etsgräns kommer detta sannolikt att
påverka nykterhetstillständet.
Enligt mitt förmenande innebär bibehällandet av utskänkningstidens
vid kl. 12.00 med utskänkningsrestriktioner mindre vädor ur nykterbörjan hetssynpunkt än en till kl. 15.00 framflyttad utskänkningstid utan kvanti-
tetsbegränsning.
Förtäring av medhavda rusdrycker (52 § 2 mom.).
Med hänsyn till de mycket vanliga överträdelserna av förtäringsförbuden,
som lära förekomma, måste en lösning av denna fråga anses önskvärd. En lämpligare lösning skulle dock enligt mitt förmenande vara, att system-
därest de bibehölles såsom bärare av utskänkningstillstånden, er-
bolagen,
hölle ett antal tillstånd till tillfällig utskänkning i enlighet med vad jag anfört angående utskänkningstillstånden (s. 374). Dessa tillfälliga utskänkningstillstånd skulle då kunna komma till användning vid särskilt motive-
rade festligheter av offentlig eller enskild natur, huvudsakligen å ort där
årsutskä-nkning av spritdrycker och vin icke bedrives eller å annan ort där lokalförhållandena nödvändiggöra detta.
En sådan av problemet bör dock måhända ej utesluta den möj-
lösning
kommittén ansett böra beredas den som av utrymmesskäl nödgas för-
lighet
firandet av en familjehögtid utom hemmet utan att densamma för-
lägga dyras genom de utgående utskänkningsskatterna.
4. Herr
Onsjö
Övergångstidenå
I likhet med kommittén anser jag i princip tidpunkten nu vara inne att
vidtaga djupgående förändringar i gällande ordning för försäljning av rus-
drycker. Det nuvarande restriktionssystemet med dess individuella kontroll-
1 Denna fråga behandlas i principbetänkandet (SOU 1952: 53) sid. 149 ff.
förfarande innebär en betydande överorganisation utan att det kan göras gällande, att man genom det-samma nått den nykterhetseffekt, som var avsikten vid dess införande. Med hänsyn till de höga kostnader och det byråkratiska och för de skötsamma medborgarna ofta irriterande förfarande, som nu medföra, är ense med kommittén, att mot-
gällande anordningar jag
bör ersättas av ett enklare förfarande. De väldiga summor som
bokssystemet
motbokskontrollen kostar kunna ur nykterhetssynpunkt säkert användas bättre än som nu sker.
Man måste emellertid ha klart för sig, att den av kommittén föreslagna
ordningen med en praktiskt taget fri försäljning av spritdrycker kommer att särskilt i övergångsskedet medföra en stark påfrestning, varigenom nyk-
terhetstillståndet löper fara att mer eller mindre starkt försämras. Det kan icke förnekas, att man vid övergången råkar in i en period, beträffande vilken det nu icke kan bedömas, huru konsekvenserna kunna bli i
allvarliga
nykterhetsavseende, särskilt i betraktande av att de nykterhetsvårdande organen knappast från början kunna ha erhållit sin avsedda utbyggnad och ej heller förvärvat den nödiga rutinen för att fylla sin uppgift. Enligt min mening hade det därför varit välbetänkt att under en övergångstid, förslagsvis två år, behålla den nuvarande systembolagsorganisationen för utnytt-
jande av den sakkunskap och kunnighet, som dess personal förvärvat på
förevarande område. Motbokssystemet borde till en början vara kvar med fri inköpsrätt, för att så snart erfarenheterna så gåve vid handen successivt avvecklas. Jag anser med andra 0rd att man bör ha tillfälle att under en tid pröva den fria försäljningen med bibehållande i stort sett av nuvarande möjligheter till kontroll. Under tiden skulle det även bli möjligt att på ett
nöjaktigt sätt upporganisera de avsedda nykterhetsvårdan-de organen och
göra dem skickade att övertaga den krävande och ansvarsfulla uppgift, som
tillagts dem enligt kommitténs förslag.
Jag anser sålunda, att kommitténs förslag borde ha inne-fattat en övergångsanordning av den innebörd jag ovan skisserat.
Ciderfrégan}
Nykterhetskommitténs majoritet anser icke, att det bör beredas ökade möj-
ligheter att tillverka och försälja cider. I en framställning från fruktodlare hnar yrkats bl. a. att cider av svensk frukt med en alkoholhalt motsvarande den för maltdrycker av klass II fastställda, som eljest får försäljas endast i den ordning som gäller för vin, måtte få säljas och beskattas efter samma regler, som gäller för sådana maltdrycker. Kommittén har avvisat framställningen i första hand med den motiveringen, att en ciderkonsumtion
skulle medföra olägenheter ur nykterhetssynpunkt. Jag anser att kommittémajoritetens inställning i denna fråga icke låter
sig förena med de allmänna principer som ligger till grund för kommitténs förslag i övrigt och som jag anslutit mig till. Genom att förenkla försäljn
1 Denna fråga behandlas i principbetänkandet (SOU 1952:53) sid. 117 ff.
— framför allt när det -- och ba uingsbeståmmelserna gäller starkspriten bort en hel del föreskrifter, som mera vållar irritation än har någon nykterhets-främjande verkan, vill kommittén avleda intresset från alkoholdryckerna och på så sätt skapa förutsättningar för en sundare inställning till alkoholbruket. Samtidigt vill kommittén åstadkomm-a en förskjutning av konsumtionen från starkare till svagare drycker och föreslår därför att det gillande starkölsförbudet skall upphävas. Under sådana förhållanden förefaller det mig icke vara tillräckligt motiverat att fortfarande förhindra en friare försäljning av den cider, som håller högst 2,8 viktprocent alkohol. En sådan cider skulle ur nykterhetssynpunkt ha den fördelen i för-
alkoholsvag
hållande till maltdrycker av samma alkoholhalt, att den på grund av sin fruktsyrehalt icke kunde förtäras i sådana mängder, att någon berusning
skulle uppstå. Enligt min mening finns det sålunda ej tillräcklig anledning att av nyk-
terhetspolitiska skäl inta en avvisande hållning i denna fråga. Jag föreslår därför att cider med en alkoholhalt av högst 2,8 viktprocent åtminstone tills vidare får försäljas efter i huvudsak den ordning som kommittén föreslår för försäljning av öl (klass II). Skulle det visa sig att ciderkonsumtionen medför olägenheter ur nykterhetssynpunkt, vilket förefaller vara osannolikt, torde det då inte vara någon svårighet »att ingripa med restriktioner eller förbud. En sådan anordning står enligt min mening i god överensstämmelse med den av kommittén antagna principen att regleringar och ingripanden om möjligt bör företagas först i de fall då missförhållanden uppstått.
Försäljning av starkare cider, med en alkoholhalt överstigande 2,8 viktprocent, bör däremot i enlighet med kommitténs ståndpunkt liksom nu endast ske i den ordning som gäller för vin.
5. Herrar och Sefve
Hagberg, Onsjö
Folkrestaurangerna (25 § 3 mom.).
Enligt gällande bestämmelser är de allmänna restaurangbolagen ensamma berättigade till utskänkning a.v spritdrycker på restaurang eller avdelning av
restaurang, som är att beteckna som folkrestaurang. Otvivelaktigt har nämnda bolag strävat efter att i praktisk handling omsätta de nykterhetspolitiska
och sociala motiv, som varit grundläggande för dessa bestämmelser. Positiva resultat kan härvidlag redovisas. Viss standardförbättring på f0lkrest-aurangerna har inträtt. Folkhyfsningen på denna typ av näringsställen har stigit. Å andra sidan synes man inom ledningen för de allmänna restaurangbolagen vara benägen medge, att nämnda standard ännu på många håll lämnar att önska. »Man är ännu» — heter det i ett av dessa
åtskilligt övrigt
uttalanden —-— ifrån målet att till
>mycket långt göra folkrestaurangerna
trivsamma ställen, som folk besöker för att inta måltider, och där de som så önska kunna få till maten.» Från centrala restaurang-
spirituosa Sveriges
sida göres gällande, att det svåraste hindret för förverkligandet
aktieholags
av bolagets intentioner i detta avseende i större omfattning än so1n skett, har legat i den hårda byggreglering, som gällt under centralbolagets hela r verksamhetstid. i l 7 Emot folkrestaurangerna i deras nuvarande erinras inte säl-
gestaltning
i lan, att matpriserna icke hålles på den allmänna nivå, som man hopp-ades l på, då ensamrätten s-in tid gavs åt dem att driva dylik rörelse med sprit-
på
utskänkning. Eller med andra 0rd: De allmänna restaurangbolagen skulle ha i eller försummat sin funktion. Icke heller
misslyckats prisreglerande
skulle matens kvalitet alltid ha varit av önskvärt slag. Dessa erinringar bestrides från folkrestaurangernas sida. Se vidare Sveriges centrala restaurang-
skrivelse av den 10 februari 1951 till nykterhetskommittén (sid.
aktiebolags
198 ff.).
Då tävlan med enskild icke föreligger och förutsätt-
någon företagsamhet
till effektiva saknas, är det vår me-
ningar jämförelser följaktligen enligt
ning ganska svårt att avgöra, huruvida folkrestaurangerna haft möjligheter att nå längre i fråga om standardförbättring än vad fallet för närvarande är. Likaledes kan näppeligen objektivt bedömas, huruvida möjligheter till generellt sett lägre matpriser än nu gällande varit eller är för handen.
Ostridigt är däremot, att folkrestaurangerna är avsevärt mera lönande än restauranger av högre klass. Kritikerna av folkrestaurangerna gör gällande, att det bättre ekonomiska re-sultatet på dessa restauranger utnyttjas till att subventionera de allmänna restaurangbolagens restauranger av högre klass.
härav blir — kritiken —— dels att de i ekonomiskt hänseende Följden enligt mindre välsituerade gästerna delvis får bestrida kostnaderna för gästerna på första- och andraklassrestaurangerna, dels att den enskilda restaurangnäringen, som är hänvisad till att driva endast förstaklassrestauranger, försättes i ett ogynnsamt konkurrensläge. Utan att ta ställning till det meningsutbyte, som i denna del sedan_ ganska lång tid tillbak-a förts mellan företrädare för de allmänna.restaurangbolagen och för den enskilda restau-
rangnäringen, må framhållas, att centrala restaurangaktiebolag i Sveriges
sin ovannämnda skrivelse till nykterhetskommittén »icke velat bestrida, att
ensamrätten till rusdrycksutskänkning på folkrestarurangerna är av ekono-
misk betydelse för bolagets verksamhet»
Enligt vår mening kan m-an svårligen komma till klarhet beträffande viktiga avsnitt av detta problem, så länge drivandet av folkrestauranger är med
monopolrätt förbehållet de allmänna restaurangbolagen. Uppgift står alltför
ofta mot uppgift. Blott en fri och tävlan på lika basis mellan olik-a
öppen
företagsformer lärer kunna skänka den erfarenhet, som erfordras för ett objektivt bedömande. Tilläggas kan att i och med att de allmänna restau-
rangbolagen beretts möjligheter —- och även begagnat sig därav — att kon-
k-urrera med den enskilda näringen i fråga om restaurangrörelse av högre
klass, synes ändamålsenligt att även den enskilda restaurangrörelsen får
konkurrera med de allmänna bolagen i fråga om folkrestaurangverksam-
heten.
Understundom har gjorts gällande, att tillsynen över och skötseln av en folkrestaurang icke utan eftersättande -av kravet på effektiv och ur social synpunkt tillfredsställande ledning skulle kunna överlämnas till privata restaruratörer och därmed till ett »expansivt privatekonomiskt intresse›. Farhågor av denna art synes oss numera vara obefog-ade, icke minst med hän-
syn till de bestämmelser i övrigt för övervakningen av spritutskänkningen,
som kommittén förordar. Enligt vår uppfattning finnes därutöver erfaren-
hetsmässig grund för påståendena i Sveriges hotell- och restaurangförbunds
skrivelse av den 21 september 1950 till nykterhetskommittén (sid. 198 ff.) att har mot en allt mera markerad och dokumenterad
»utvecklingen gått
uppfattning, att hög restaurangstandard icke kan förenas med bristande och
ofullständig kontroll av nykterhetstillståndebx Ingenting talar vår enligt
åsikt för att inte de enskilda restaur-atörerna i lika grad som de all-
hög
männa restaurangbolagen skulle vara i tillfälle de krav
tillgodse på nykter-
hetsfrämjande driftsformer, som lagstiftningen avsett.
Med vad ovan anförts har vi som vår mening velat framhålla, att bärande skäl att även i fortsättningen upprätthålla monpolet för de allmänna restau-
rangbolagen att ensamma driva s. k. folkrestauranger med spritutskänkning
icke föreligger. Fastmera borde ur samhällets vara angeläget att
synpunkt
under ledning av det allmänna möjligheter skapas till tävlan på likaberättigad grund mellan å ena sidan offentlig och å andra sidan enskild företagsamhet på ifrågavarande område. Vad under framkommit
utredningen sy-
nes oss ha bort föranleda nykterhetskommittén att föreslå i
åtgärder angiven riktning.
6. Herr
Hagberg
10 cl-bestämmelsen (47 §) och tidpunkten för spritdrycksutskänkningens
början (48 § 1 mom-.)
Såsom bl. a. rusdryckslagstiftningsrevisionen framhållit, föreligger ett
samband mellan utminuteringen och utskänkningen beträffande de konsumtionsbegränsande åtgärderna. Erfarenheten har sålunda visat att en be-
gränsning av utminuteringen med nödvändighet kräver utskänkningsrestrik-
tioner. Den frågan uppkommer därför, vilken inverkan kommitténs änd-
ringsförslag beträffande utminuteringsreglerna bör få på föreskrifterna om
utskänkningsrestriktioner. I fråga om utminuteringen innebär kommitténs att motbokssysförslag,
temet och därmed den direkta begränsningen av inköpens kvantitet skall slopas. De nuvarande utskänkningsrestriktionerna har närmast införts som
komplement till utminuteringsbestämmelserna. Sambandet mellan utminu-
teringen och utskänkningen talar sålunda för att även utskänkningsrestriktionerna bör avskaffas.
Denna ståndpunkt intar också kommittén, dock med vissa undantag. I frå-
föreslås sålunda att vid utskänkning till varga om kvantitetsbegränsningarna
besök må -- i fall tills vidare _- utskänkas je gäst vid ett och samma varje
högst 10 cl brännvin (47 § i förslaget). I fråga om spritdrycksutskänkning-
ens föreslås, att densamma framflyttas från kl. 12 till
början på dagen
kl. 15 (48 § 1 mom.).
l dessa fall kan jag ej dela kommitténs uppfattning. Jag häller nämligen före, att den står i motsatsförhållande till kommitténs principiella underkännande av restriktionssystemets värde såsom ett medel i den moderna
Denna kommitténs mening utgör otvivelaktigt un-
nykterhetsvårdens tjänst.
för dess till flertalet av de frågor, den haft
derlaget ståndpunktstagande
underställda för bedömning. För mången skulle det enligt min åsikt sig förefalla att kommittén, samtidigt som den i allt väsentligt av-
egendomligt
visar restriktionssystemet, likväl föreslår nya restriktioner, däribland en tiden för — av icke räckvidd.
utskänkningens början obetydlig
Kommitténs försök att överbrygga här nämnda principiella motsatsförhållande synes icke övertygande. Kommittén understryker vid olika
mig
tillfällen det suggestiva momentet i ransoneringssystemet. (Exempelvis: ›Centiliterbestämmelserna verkar utan tvekan suggestivt» »Bestämmelserna har även den verkan att de uppammar det s. k. centilitertänkandet, som koncentrerar intresset kring spriten, vilket enligt all erfarenhet är skadligt ur nykterhetssynpunkt.» »Fixeringen av ett maximum har otvivelaktigt, trots att detta maximum kan anses som ganska högt, föranlett en benägenhet att ta ut hela den medgivna kvantiteten.›) Ävenledes har gjorts gällande, att maximeringen på restaurangerna skulle vara vanebildande i ännu högre
än Kommittén dock bortse från det sug-
grad motboksransoneringen. synes
momentet i ransoneringssystemet, då den föreslår en ny restriktion
gestiva i fråga om utskänkningen av brännvin. Kommittén betygar, att ett bland skälen att slopa kvantitetsbegränsning-
arna på restaurangerna är att det föreslagna friare utminuteringssystemet kan väntas minska restaurangernas spritdrycksutskänkning. Den
pressen på s. k. kompletteringssupningen torde sålunda till stor del komma att upphöra. Särskilt i om kan, säger kommittén, ett avskaf-
fråga folkrestaurangerna
fande av motboksransoneringen väntas göra sig märkbart i form av mindre efterfrågan på restaurangspriten, vilken alltid måste ställa sig avsevärt dyrare än den utminuterade spriten. Denna kommitténs uppfattning, som jag
delar, synes mig icke vara förenlig med dess förslag om kvantitetsbegränsning i fråga om utskänkningen av brännvin.
Motsvarande invändningar torde kunna göras beträffande kommitténs
förslag i fråga om tiden för spritdrycksutskänkningens början. I likhet med
kommittén anser jag, att den tendens att göra arbetsdagen spritfri, som redan gör sig gällande i vida kretsar, bör på skilda sätt uppmuntras. En sådan utveckling är ur olika synpunkter önskvärd och behövlig. Den nyare forskningen har visat att även relativt måttliga alkoholmängder försämrar arbets-
genom att minska mängden av det utförda arbetet, försämra dess
förmågan
kvalitet och öka risken för olycksfall. När det gäller en sådan praktisk fråga
som alkoholförtäringens inverkan att föra motorfordon kan
på förmågan
hänvisas till Goldbergs undersökningar (se SOU 1951: 44 s. 72 ff). Vidgad folkupplysning i detta sammanhang bör eftersträvas. Genom det ökade statliga stöd åt nykterhetsupplysningen, som kommittén föreslår, skapas förutsättningar för att ytterligare inskärpa vikten av en spritfri arbetsdag hos den stora allmänheten.
Denna utveckling främjas dock icke enligt min mening genom nya restriktioner. Erfarenheten går i motsatt riktning. I övrigt förtjänar erinras därom att rätten till spritförtäring på restaurangerna vardagar från kl. 12 har varit fastslagen sedan så lång tid tillbaka och så präglat många medborgares levnadsvanor, att ett förslag om inskränkning däruti icke kan väntas vinna
förståelse i nödig utsträckning.
En ytterligare anledning till tveksamhet beträffande ändamålsenligheten i kommitténs förslag såväl i fråga om brännvinsrestriktionerna som tiden
för spritdrycksutskänkningens början ligger i det förhållandet att utskänk-
ningen i Sverige städse varit en mindre dominerande försäljningsform än den är i de flesta andra länder. Då fylleriförseelserna sedan 1914 minskat mera än konsumtionen, torde detta delvis vara betingat av att utskänkningen minskat förhållandevis mera än utminuteringen. Framhållas bör också den sanering av restaurangvanorna, som utan tvivel ägt rum i vårt land under de senaste decennierna.
Ävenledes förmenar jag att den omständigheten att utskänkningen äger rum offentligt i och för innebär ett återhållande moment. Den restau-
sig
rangbesökande allmänhetens reaktion mot fall av berusning är numera, enligt vad erfarenheten ger vid handen, av en annan och starkare karaktär än vad som kunde iakttagas för blott ett par årtionden sedan. En väsentlig
mentalitetsförändring har härvidlag ägt rum. Farhågorna för att en från kvantitetshegränsningar fri utskänkning av
spritdrycker redan från kl. 12 skulle leda till ur ordningssynpunkt mindre tillfredsställande förhållanden på restaurangerna förefaller mig sålunda överdrivna. Som kommittén själv framhåller kommer med de föreslagna friare förhållandena även ett större personligt ansvar än för närvarande att åvila den, som fått utskänkningsrättigheter, restauratören. Han skulle visserligen få handha utskänkningen under friare former men å andra sidan skulle han med hänsyn till sin restaurangs renommé ha stort intresse av att
förhindra att olägenheter ur ordnings- och nykterhetssynpunkt uppstår.
7. I.-Ierrar och Sefve
Onsjö
10 cl-bestämmelsen (47 §).
Kommitténs utredningar har visat, att spritransoneringar framkallar snarare en ökning än en minskning av spritförtäringen. Som en följd härav föreslår kommittén ett borttagande av såväl motboken som av nu gällande
kvantitetsbegränsningar vid utskänkningen. Den inför emellertid en ny typ
av ransonering, nämligen av brännvin, som enligt förslaget skall få utskänkas med högst 10 cl till varje gäst vid ett och samma restaurangbesök.
Det finns enligt vår mening ej någon anledning tro, att en sådan kvantitetsbegrånsning av en viss rusdryck skall ge bättre resultat än andra av kommittén underkända ransoneringar. Nykterhetseffekten av den föreslagna beskärningen av brännvinskvantiteten blir säkerligen ringa, samtidigt som svårigheterna att övervaka efterlevnaden av bestämmelsen blir stora.
8. Herrar och Waldemar Svensson samt
Englund
fru Larsson och fröken
Öberg
Utskänkningen.
Till kommitténs om önska vi en kort
förslag utskänkningsregler foga
kommentar.
En omfattande erfarenhet från tiden för restriktionssystemets tillämpning ger vid handen, att utskänkning och utminutering äro förbundna genom kommunicerande rör: åtgärder i avseende å den ena försäljningsformen återverkar på omfattningen av den andra. _
Det kan därför med säkerhet förutses, att de nya utminuteringsreglerna komma att åtföljas av en viss återgång i den utskänkning som ur
nykterhetssynpunkt är mest ömtålig: folkrestaurangernas. De skäl som åberopats
för vissa av de nuvarande utskänkningsrestriktionerna komma därvid att få minskad bärkraft. Vi ha emellertid för vår del funnit det svårt att i för-
väg med tillräcklig noggrannhet bedöma återverkningarna på utskänkning-
en av de nya utminuteringsreglerna och därmed spörsmålet om det behov av utskänkningsrestriktioner som efter deras införande till kom-
äventyrs
ma att kvarstå och hur dessa i så fall böra utformas.
Vi skulle därför ha föredragit att det beretts möjlighet till om-
ytterligare
prövning av de nya utskânkningsreglerna och av restaurangernas villkor under det nya utminuteringssystemet genom att ett visst, om också kortvarigt intervall skilde ikraftträdandet av de nya utminuterings- och utskänknings-
reglerna åt.
Kommittén har emellertid icke anslutit sig till tanken på ett dylikt inter-
vall. Vi ha således nödgats ta ståndpunkt till spörsmålet om utskänknings-
restriktionernas framtida utformning utan att avvakta återverkningarna på utskänkningen av utminuteringsreformen. Vid det val, som vi därvid redan nu haft att träffa, ha vi funnit kommittémajoritetens förslag väl avvägt och därför anslutit oss till detsamma.
Särskilt av experten,
yttrande regeringsrådet Klackenherg
Utöver de allmänna erinringar mot kommittémajoritetens förslag rörande rusdrycksförsäljningen, som jag i särskilt yttrande framfört i principbe-
tänkandet, anser jag mig här böra anmäla avvikande mening beträffande föl-
jande detaljer i förslaget.
1. Beträffande tiden för utslcdnkningen har kommittén föreslagit att denna endast såvitt avser upphörandet skall vara föremål för kommunalt veto (31 och 48 §§). Bibehållandet av denna rätt för kommunen är givetvis ur nykterhetssynpunkt av större vikt än vetorätten beträffande öppningstiden. En dylik olikformighet beträffande det kommunala vetot synes dock vara otillfredsställande ur lagstiftningssynpunkt och torde för övrigt sakna egentlig motivering. Jag förordar, att det kommunala vetot göres tillämpligt både beträffande tidens början och slut.
2. Det s. k. varietéförbudet (51 § 1 mom. andra stycket) har kommittén kommit runt genom en föreskrift att »konsert, artistuppträdande eller annan därmed jämförlig underhållning», som beredes restauranggäst utan sär-
skild avgift, ej anses hänförlig till föreställning, som är förbjuden i samband med rusdrycksutskänkning. Jag delar uppfattningen att en uppmjukning
av gällande stadgande är påkallad och kan tekniskt genomföras även i denna form. Kommittén har dock gått betydligt längre än dess motivering räcker.
Det föreslagna undantaget synes enligt motiveringen kunna till begränsas »sång, konsert, upplåsning eller annan därmed jämförlig underhållning»
och man bör enligt min mening stanna härvid. Kommitténs formulering öppnar för restaurangerna att öka sin naken-
möjligheter dragningskraft genom
dans och liknande kontinentala förlustelser eller stripteaseföreställningar, importerade från de amerikanska barerna. Erfarenhetsmässigt stimulerar
dylika anordningar i hög grad sprit- och vinomsättningen. Det gamla varieté-
förbudet uppbars icke enbart av nykterhetsskäl utan var även inriktat mot den atmosfär av sexuell snaskighet, som lätt väcks hos en alkoholförslappad publik. Även den, som icke är benägen att hemfalla åt bigotteri i någon form, kan konstatera, att stadgandet varit av betydelse för standarden hos
svenskt restaurangliv. Någon anledning att nu slopa det väsentliga i stad-
gandet föreligger icke heller.
3. Beträffande restaurangdansen (51 §) föreslog snahbutredningens ma-
joritet, som jag tillhörde, att länsstyrelserna icke skulle äga rätt
längre
bevilja undantag från det i lagen fastställda förbudet mot dans i samband
med rusdrycksutskänkning. Motiveringen var i huvudsak följande.
Den allmänna bedömningen av restaurangdansens verkningar i nykterhetsavseende kan icke begränsas till ett svar på frågan om dess omedelbara betydelse för fylleriet. Väsentligare för bedömandet äro verkningarna på längre sikt. För vissa grupper av stadsbefolkningen synes restauran-gdansen i betydande grad ha verkat grundläggande på vanor vid alkoholbruk och s. k. uteliv. Dansen har kommit att tjäna såsom lockelse till en eljest icke avsedd alkoholförtäring. För en stor del av den publik, som besöker dessa dansaftnar, torde det psykologiska och konventionella trycket att låta beställningen omfatta även spritdrycker och vin vara en icke önskad belastning på den naturliga lusten att dansa.
Under en period, då ungdom tidigt kommer ut i förvärvslivet och erhåller relativt goda inkomster, ökas möjligheterna f-ör utbildandet av dylika kostsamma
vanor och anspråk, och miljön blir särskilt riskabel härför i sådana fall, då de unga inkomsttagarna bo kvar hemma hos föräldrarna utan att i ekonomiskt hänseende göra rätt för sig. Sammankopplingen av rusdrycksutskétnknimg och dans framstår även ur socialmoraliska och socialhygleniska synpunkter såsom icke önskvärd. De direkta alkoholverkningarna, vilka äro av hämningsnedsättan-de natur, te sig redan på ett tidigt stadium mera olämpliga vid den offentliga dansen än eljest. Alkoholverkningarna framträda i form av slapphet i uppträdande och omdöme och utgöra tvivelsutan det nödvändiga underlaget för många av de hållningslösa sexuella förbindelser, som följa efteråt. Till den häftiga aktuella spridningen av de veneriska sjukdomarna synes rusdrycksutskänkningen, icke minst i samband med offentlig dans, bära en betydande del av ansvaret.
De anförda skälen synes inte ha jävats av kommitténs Även
utredningar.
om det är ett framsteg, att kommittén lägger in grunderna för danstillstånden under det kommunala vetot, har jag *icke funnit ändra min
anledning
tidigare ståndpunkt. Detta yrkande, som helt sammanfaller med ungdomsvårdskommitténs enhälliga förslag, innefattar mot allmän-
ingen avoghet
hetens och speciellt ungdomens lust att dansa utan tar endast sikte att
på
bryta hopkopplingen med alkoholen, som har en helt roll i samman-
negativ hanget.
4. Kommittén har sökt lösa det s. k. att för
fickflaskeproblemet genom
personalmatsalar och kollektivhusmatsalar, där av öl bedrives,
utskänkning stadga undantag från eljest gällande förtärings- och förvaringsförbud. Att
göra spritförtäring lovlig på sådana ställen är enligt min mening ägnat att
ingiva allvarliga betänkligheter, särskilt sedan inköpsrätten på systembo-
lagen blivit obegränsad. Det förefaller föga att öppna
logiskt legala möj-
till vid fabriker och andra
ligheter spritförtäring på personalmatsalarna arbetsplatser samtidigt som man i syfte att göra arbetsdagen såvitt möjligt spritfri framflyttar tiden för spritutskänkningens början på restaurangerna
till kl. 15. Förslaget att officersmäss skall beträffande rätt till
spritförtäring jäm-
ställas med personalmatsal reellt med i 34 §, synes svårförenligt stadgandet som förbjuder tillstånd till inom kasernområde för
utskänkning upplåtet krigsmaktens behov.
5. Det är beklagl-igt att kommittén om
förbigått problemet rusdrycksför-
täring å icke insynade lokaler. Dylik föranleder för närvarande
förtäring ej
sällan missbruk, och olägenheterna kan förväntas bli än större, sedan den spärr, som systembolagens :av försvunnit
beviljande extratilldelning utgör,
och envar fått rätt att göra
obegränsade spritinköp.
6. Gällande förbud mot överlåtelse av skall kommit-
rusdrycker enligt
téns förslag bibehâllas. Redan under nuvarande har denna bestämsystem melse icke i högre grad respekterats och. kan ricke sägas ha
slagit igenom
i rättsmedvetandet. Det förefaller hur kommittén, som med
obegripligt
enahanda motivering olika stadganden och med emfas talat om
borttagit
risken för av den allmänna kan tänka detta
uppluckring laglydnaden, sig
förbud med straffsanktion vid fri Förbudet bör
upprätthållet försäljning.
rimligtvis begränsas till försäljning, som skett i större skala eller till ung-
dom och avstängda.
223-512362
Bilaga nr I.
Tekniska kommentarer till alternativ I
registreringen enligt
Av byrådirektören N. Godenius
De registreringsprinciper, som utgöra underlag för detta registreringsalternativ, kunna sammanfattas i tre punkter.
1. Registrering av inköp måste under alla förhållanden i större eller mindre utsträckning bygga på inköpsrekvisitionerna. Även om man genom att binda kundernas inköp till visst utminuteringsställe kan göra huvuddelen av inköpsre-
vid utminuteringsaffärerna i samband med inköpen, måste man i gistreringen alla de fall, då inköp medgives vid annat utminuteringsställe, avvakta att inköpsrekvisitionerna från dessa försäljningsställen kommer registreringsorganet tillhanda. Registreringen kan således ej bli fullständig och rättvisande, förrän dessa inköpsrekvisitioner bli di-sponibla. Under sådana förhållanden kan det icke innebära försening att helt bygga registrering-sförfarandet på de avlämnade in-
någon köpsrekvisitionerna.
2. Den moderna elektrotekniken har medfört en snabb utveckling av hålkortsmaskinen. Med en modern hålkortssorterare kan en person i dag sortera blanketter med en hastighet av upp till 40 000 kort per timme eller med en tabulator göra sammanställningar och sammanräkningar av uppgifter å hålkort med en hastighet av upp till 9 000 kort per timme. Felrisken är dessutom väsentligt mindre vid maskinell bearbetning än vid manuell. Genom att utforma rekvisitionsblanketterna såsom hålkort kunna de användas i moderna hålkortsmaskiner. De fördelar en maskinell registrering medför utnyttjas härigenom vid inköpsregistreringen.
3. Regional registrering av inköpen (t. ex. länsvis eller per försäljningsställe) medför i samband med flyttningar en arbetskrävande och omfattande överflyttning av registreringsuppgifter mellan de olika registreringsorganen. Ju mer registreringsverksamheten decentraliseras, desto flera komma överflyttningarna att bli. Enda sättet att helt undvika sådana är en central riksregistrering. Enligt alternativ I skall därför all inköpsregistrering ske vid en rikscentral. Inköpen skola där registreras oberoende av var i landet inköpen göras. Genom en sådan centraliserad registrering komma även möjligheterna till stordrift vid den maskinella anläggningen att kunna bättre utnyttjas.
På den svenska marknaden finnas för närvarande tre konkurrerande hâlkortssystem, nämligen IBM, Power och Bull. Med vart och ett av dessa system kan inköpsregistreringen lösas enligt ett flertal olika alternativ. Vilket system och vilket alternativ som skall väljas är beroende på många faktorer, såsom möjligheten till samverkan med andra myndigheter, som använda hålkortsmaskiner. eller möjligheten att använda en maskinanlâggning även för andra uppgifter. Då utvecklingen dessutom går snabbt inom detta område och därför nya möjligheter snart kunna uppkomma, kan man under sådana förhållanden icke rekommendera visst bestämt system eller en viss bestämd registreringsmetod. För att giva en ram för de kostnader som en maskinell registrering kan komma att kräva har ett av de möjliga alternativen kostnadsberäknats. För att kostnadsramen skall vara betryggande har därvid valts ett system med manuell stansning. De olika kostnadsposter som ingå häri, t. ex. personalkostnader, maskinkostnader, kunna inom den angivna ramen komma att få andra proportioner inbördes.
Som ovan framhållits bygger registreringssystemet enligt alternativ I på utformningen av inköpsrekvisitionen som hålkort, s. k. dualkort. För att registreringen skall kunna ske, måste i detta kort instansas kundnummer, d. v. s. folkbokföringsnummer, samt den kvantitet som inköpes. Dessa uppgifter måste således finnas
angivna på blanketten. Fyra alternativ synas därvid möjliga beträffande folkbok-
föringsnumret. a. Vederbörandes folkbokföringsnummer instansas en blanketter på samling som häftas och i förväg utlämnas till de inköpsberättigade.
b. Numret antecknas på inköpsrekvisitionen av butikspersonalen i samband med försäljningen (eventuellt av köparen för att sedan kontrolleras av personalen). c. Folkbokföringsnumret markeras av butikspersonalen genom ett »mark sensingförfarande» i samband med inköpet. Detta innebär i folkatt för varje siffra bokföringsnumret finnes en kolumn med förtryckta siffror (0-9). I stället för att skriva siffrorna markeras i varje kolumn siffra. erforderlig d. Folkbokföringsnumret stansas av butikspersonalen med hjälp av en specialkonstruerad kassaapparat samtidigt som betalningen inslås i denna. Kommittén har icke ansett alternativ a. lämpligt, enär häftet med inköpsrekvisitioner skulle representera inköpsrätten och därigenom om den nuvarande påminna motboken. Vilket av de övriga alternativen som väljes är beroende på det hålkortssystem, som kommer till användning. Metoden med »mark har den försensing» delen vatt man icke behöver handstansa korten, enär en automatisk maskin avläser markeringarna och samtidigt stansar uppgifterna. Den under d. redovisade metoden är helt ny och har därför först under hösten 1952 introducerats på den svenska marknaden. Den använda stansande kassaapparaten har ursprungligen konstruerats för de engelska där den konsumbutikerna, användes för redovisning av återbäring. Vid får kunden sitt kundinköp uppgiva nummer, som inslås i apparaten i samband med som bebetalningen. Samtidigt loppet bokföres i kassaapparaten, stansas ett hålkort som användes för registrering av kundens inköp. Efter denna summeras maskinellt registrering den sammanlagda inköpssumman och uträknas återbäringsbeloppet. I England således ett tillämpas registreringssystem som till sin princip i hög grad överensstämmer med alternativ I.
Den inköpta kvantiteten rusdrycker bör å inköpsrekvisitionen angivas för spritvaror i deciliter och för vin — vid tillfälle då man önskar registrering av vin- -—— i buteljer. torde inköpen Härigenom som regel icke mer än två siffror (i enstaka fall tre) bli erforderliga för vardera av dessa uppgifter. Påföringen kan ske genom anteckning, med »mark sensing» eller med hjälp beroende av kassaapparat på den metod, som användes för folkbokföringsnumret. Det föreslagna inköpsförfarandet enligt I kommer att registreringsalternativ innefatta följande arbetsmoment: 1) kontroll mot samt spärrlistan 2) anteckning (mark sensingmarkering eller stansning med kassaapparat) av folkbokföringsnummer och inköpskvantitet. Dessa arbetsmoment motsvaras i det nuvarande utminuteringssystemet av: kontroll i kundregistret, centiliterkontroll vid (vilken efterhandsinköp ofta är synnerligen arbetskrävande) samt i motbok instämpling av inköpskvantitet. Förfarandet vid det föreslagna kan icke förväntas systemet taga längre tid i anspråk än som är fallet enligt nuvarande Härtill kommer system. att inköpskontrollen enligt förslaget icke är bunden till ett register, varför dubblering vid köbildning kan ske beträffande samtliga arbetsmoment. Liksom för närvarande böra enligt det föreslagna systemet inköpsrekvisitionerna insändas till distriktskontoret samtidigt med den ekonomiska redovisningen. Härifrån_ sändas blanketterna direkt till registreringscentralen. Översändande en gång i veckan torde vara fullt tillräckligt. Vill man däremot så aktuell ha registrering att gjorda inköp skola kunna avläsas t. ex. 10 dagar efter inköpsdatum, torde det bli erforderligt att översända blanketterna till registreringscentralen två gånger i veckan..
Vid registreringscentralen kunna hålkorten stansas antingen manuellt eller maskinellt, det senare om mark sensingmetoden användes. Uppgift om inköpsställe och datum för inköp bör som regel vid stansningen gangpunchas, d. v. s. maskinellt .dupliceras å alla ink-öpsrekvisitioner från samma inköpsställe och samma dag. Stansas hålkorten i kassaapparaten, bortfaller som regel allt stansningsarbete vid centralen. Väljes den manuella stansningsmetoden, beräknas på grundval av från posten erhållna uppgifter om stansningshastighet åtgå 35 stansningsoperatriser för detta arbete. Användes åter maskinell stansning (mark sensingmetoden), inbesparas härigenom minst 25 operatriser. Till registreringscentralen inkomna rekvisitioner sorteras där maskinellt halvmånadsvis efter folkbokföringsnummer. Dessa halvmånadsserier samm-ansorteras sedan i register innehållande inköpsrekvisitioner för en 4-månadersperiod. Sålunda erhållna 4-månadersregister för den tid registreringen skall omfatta uppställas parallellt i kortlådor. Då beställning av uppgift å inköpskvantitet för viss person inkommer från nykterhetsnämnd, framtages ur dessa register vederbörandes inköpsrekvisitioner. För att underlätta arbetet i registren skola inköpsrekvisitionernas hörn vara avskurna så att olikfärgade ledkort här kunna sticka upp och markera rekvisitionsblanketternas uppställning. Dessa ledkort insorteras maskinellt samtidigt med rekvisitionernas sortering.
De för beställningen utplockade korten bearbetas i tabulator, varvid summerad inköpsförteckning och summakort erhålles. Rekvisitionsblanketterna insorteras icke i registret utan på deras plats insättes i stället resp. summakort. Rekvisitionsblanketterna översändas tillsammans med tabulerade inköpsförteckningar till beställande nykterhetsnämnder. Genom att originalblanketterna på detta sätt bifogas, erhålles sådan kontroll att kontrollstansning av de inkomna blanketterna kan bortfalla.
Uppställningen i -l-månadersregister .förenklar i hög grad gallringsarbetet. Vid rekvisition från nykterhetsnämnd torde det som regel icke vara erforderligt att gå längre tillbaka i tiden än ett år. Il-månadersregister från tidigare perioder kunna därför arkiveras, allt efter som dessas ålder överskrider ett år. För sorteringsarbete, tabuleringsarbete samt för skötseln av register beräknas åtgå 18 personer.
Användes metoden med anteckning av folkbokföringsnumret i affären och manuell stansning på centralen, bör uppgifter kunna erhållas 21 dagar efter inköpsdatum. Önskas inköpsbesked med uppgifter redan 10 dagar efter inköpsdatum, erfordras uppsortering av inkomna blanketter varje vecka. Man torde då få räkna med viss kostnadsökning. Användes åter mark sensingmetoden eller stansning genom kassaapparat, minskar resp. bortfaller tiden ,för stansningen vid centralen.
Genom uppstansning av spärrkort för i spärrlistan upptag-na kan på maskinell väg lätt kontrolleras, att in-ga försäljnin-gar gjorts till spärrade personer. Sådan kontroll betingar blott en obetydlig merkostnad.
De stansade inköpsrekvisitionerna kunna direkt användas -för maskinell statistisk bearbetning. Önskas därvid en geografisk statistik, bör även köparens hemortskommun angivas å inköpsrekvisitionen under den period statistiken avser. Sådan statistik bör dock endast göras stickprovsvis under kortare perioder, varför härför erforderligt merarbete vid inköpsstållena blir av ringa betydelse. För statistikarbeten, arbetsledning och redigering av spärrlistan har beräknats ett personalbehov av 8 personer.
m 2; -v
Bilaga
PM med vissa
uppgifter
under lunchtid
angående spritdrycksutskänkningen
I det följande återges vissa uppgifter, som insamlats vid SARA:s restauranger under våren 1949. Uppgifterna avser i första hand serveringen vid lunchtid och gäller 1) gästernas socialgruppsfördelningpå II och III klass restaurangerna; 2) spritdrycksförtäringen inom de olika grupperna på dessa restauranger; 3) det totala antalet gäster och spritdryckskonsumenter samt storleken av dessas sprituttag vid ett mindre antal restauranger av I, II och III klass; 4) restaurangernas inkomster av spritserveringen.
1. Gästernas socialgruppsfördelning. För att belysa denna fråga utsändes i mars månad genom SARA:s försorg ett frågeformulär (s. 394) till samtliga chefer för SARA:s II och III klass restauranger, såväl i Stockholm som i landsorten, sammanlagt 70 restauranger (28 II klass och 42 III klass, s. 395). Avsikten var att utröna hur publiken vid lunchtid (kl. 12-—14) en vanlig arbetsdag fördelade sig tre på följande grupper. 1) Kroppsarbetare i arbete (under måltidsrast). .. 2) Övriga ordinära lunehgäster (kontorister, tjänstemän etc. under måltidsrast), i fortsättningen kallade tjänstemän. 3) Övriga gäster (resande, arbetare som hade fridag etc.). Undersökningen företogs tisdagarna den 29/3 och 5/4 1949. Att två dagar valdes berodde på att man ville undersöka om någon skillnad förelåg mellan början och slutet av månaden. Fördelningen framgår av tabell 1.
Tab. 1. Antal restauranger där gästernas fördelning på olika den 29/3 1949 grupper var den i vänstrakolumnen angivna. II klass III klass Sthlm Landsorten Sthlm Landsorten övervägande grupp 1 (kroppsarbetare i arbete) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. -— — 10 7 Hälften 1, hälften andra . . . . . -- 6 5 grupp övervägande grupp 2 (tjänstemän i arbete) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 8 4 6 övervägande grupp 3 (övriga) eller hälften 2, hälften 3.. - 3 1 3 grupp grupp Summa 17 11 21 21
Fördelningen den 5/4 var nästan exakt densamma, varför den här förbigås. Det framgår av tabellen att mer än två tredjedelar av tredjeklassrestaurangerna i Stockholm och mer än hälften i landsorten tar sin huvudsakliga lunchpublik bland kroppsarbetare, som besöker restaurangen under Vid 7 stockmiddagsrasten. holmsrestauranger och 5 landsortsrestauranger bestod publiken uteslutande eller praktiskt taget uteslutande av folk ur denna kategori. Om man tar hänsyn till antalet gäster vid de olika restaurangerna, finner man att av samtliga 4 339 gäster på Stockholms tredjeklassrestauranger mellan kl. 12
och kl. 14 den 29 mars 1949 ca 2600 eller ca 60 % var kroppsarbetare i arbete. (Den 5 april var motsvarande siffror 4 106, 2 550 och 62 %.) Av de återstående var det övervägande antalet, enligt restaurangchefernas bedömande, tjänstemän på lunchrast. På andraklassrestaurangerna blir enligt uppgift en arbetsklädd person inte insläppt.
2. Spritförtâringen inom de olika grupperna.
För att undersöka spritförtäringen bland kroppsarbetare och tjänstemän torde man, som framgår av siffrorna i tab. 1, kunna inskränka sig till III klass restaurangerna beträffande arbetarna och till II klass restaurangerna när det gäller tjänstemännen. Fördelningen på III klass restaurangerna framgår av tab. 2.
Tab. 2. Andel av arbetarpubllken (grupp 1) som förtärt sprltdrycker under
- den 29/3 1949.
mlddagsrasten
Antal Ill klass restauranger, där av arbetarpubliken
de flesta .
de flesta alla eller
drack nästan alla Sza
?3a°1;’dI:_:;‘k
ingenting drack
mggrenting
A. Stockholm
- 10 . övervägande arbetarpublik . . . . . . . . . C:a hälften arbetarpublik . . . . . . . . . .. 6 övervägande annan publik . . . . . . . .. 5
Summa 21
B. Landsorten
. . . . . . . .. övervägande arbetarpublik C:a hälften arbetarpublik . . . . . . . . . .. - Övervägande annan publik . . . . . . . .. 2
Summa 2 10 21
Siffrorna för den 5/4 är praktiskt taget desamma.
Andelen spritförtärande arbetare tycks vara något mindre på restauranger, där flertalet gäster inte är arbetsklädda. Men skillnaderna torde inte vara stora. De båda landortsrestaurangerna med majoritet för icke-spritförtärande gäster hade endast någon enstaka arbetsklädd gäst. På 3/5 31V stockholmsrestaurangerna och 2/5 av landsortsrestaurangerna var spritförtäringen praktiskt taget undantagslös, och minoriteten icke-spritförtärande var inte stor på de andra. V
Tjänstemännens spritförtäring framgår av tab. 3. Någon uppdelning av restaurangerna på olika publiktyper är här ej nödvändig.
Tab. 8. Andel av tjänstemnnnnpubllken som förtñrt sprltdrycker under lunchrusten.
Antalet II klass restauranger, där av tjânstemannapubliken
mer än de flesta
de flesta - alla eller
Restauranger drack nästan alla
lägg?! äçaaä* någgâaäliåck
ingenting drack
ingenting ingenting . Stockholm .. i 7
.29/“3
b 5/4 . . . . 11 Landsorten 29/3 . . . . 2
V
› 5/4 . . . . 3 Summa 29/3 . . . . 9
› 5/4 . . .. 14
Även här är spritförtäring regel. Den» enstaka restaurangen, där majoriteten av tjänstemännen inte drack sprit, hade endast 2--4 sådana gäster. Det är dock mindre vanligt bland denna publik att alla gästerna dricker sprit, förmodligen beroende tjänstemännen i större utsträckning »äter ute›, även om de inte öns-
på att kar till maten, medan de arbetare, som inte vill ha sprit, inte heller kostar
sprit på sig att äta på restaurang. I fråga om tjänstemännen är skillnaden mellan sista och första veck-an i månaden större än beträffande arbetarna. Den första veckan är frekvensen spritkonsumenter påtagligt större, vilket väl närmast sammanhänger med månadsavlöningen. För arbetarpubliken kunde ingen sådan förskjutning (eller i varje fall en ytterst obetydlig) konstateras. Här skulle man snarast .väntat sig ett motsatt förhållande, d. v. s. att restaurangspriten träder i stället för den förbrukade motboksransonen, men ett sådant sammanhang visar. sig. inte i spritförtäringsfrekvensen. Däremot kan kanske den något större besöksfrekvensen i slutet av månaden förklaras på detta sätt. (Totalantalet gäster var den 29 mars 7283
‘ och den i
5 april 6 979.)
3. Gästantal och spritdryckskonsumtion före och efter kl. 15.
Uppgifterna för denna undersökning inhämtades av SARA under veckoperioden 21/2-27/2 1949. Siffrorna anger totalantalet gäster under denna vecka på 12 stockholmsrestauranger och 12 landsortsrestauranger, i båda fallen fördelade på 3 I klass avdelningar, 3 II klass avdelningar A, 3 II klass .avdelningar B och 3 III klass avdelningar. Antalet gäster som intagit sprit på dessa restauranger under den tiden av tab. 4. -
angivna framgår
Tab. 4. Gltstantal och spritkonsumtion före och efter kl. 15 i februari 1949.
Kl. 12-15 Kl. Ifö-stängning
Därav % Därav %
Restaurangtyp Gåstantal som intagit Gästantal som intagit
sprit sprit
I klass
Stockholm (3 st.) . . . . . . . . . . 2 380 83,7 6 777 97,8
Landsorten (3 st.) . . . . . . , . . 1 120 77,6 4 409 93,1
’
Summa 3 500 81,7 11 186 95,9 I I klass
Stockholm (6 st.) .; . . . . . . .. 5 138 87,3 14 307 98,9 Landsorten (6 st.) . . . . . . . . . 1 408 82,7 4 477 94,1
Summa 6 546 84,1 18 784 97,7
III klass g _ k
Stockholm (3 st.) . . . . . . . . . . 7 101 98,2 22 444 99,4
Landsorten (3 st.) . . . . . . . . . . 1 792 87,2 5 313 93,5
Summa 8 893 96,0 27 757 98,3
Samtliga V
Stockholm . . . . . . . . . . . . . . . . 14 619 92,0 43 528 99,0
Landsorten . . . . . . . . . . . . . . . . 4 320 80,0 14 199 93,6
Samtl. rest. 18 939 89,3 57 727 97,6
Snabbutredningen (SOU 1944: 3 sid. 193 och 194) hade genom SARA införskaffat motsvarande uppgifter beträffande en I klass restaurang, två II klass restauranger och tre III klass restauranger i Stockholm avseende 4 dagar i mitten av oktober 1943. Uppgifterna redovisas i sammandrag i tab. 5.
Tab. 5. Gästantal och rusdryckskonsumtion före och efter kl. 15 på några restau-
ranger i Stockholm under 4 dagar i oktober 1943.
Procentuell fördelning av gästerna efter spritkonsumtion.
| Män | kl. 12-15 15- kl. 12--15 15- kl. 12-I5 | 1 klass | 11 klass | 111 klass | 15- | |
| Spritranson | 7‘/2 cl I5 cl 6 cl 12 cl | 4 cl | 8 cl | |||
| Antal gäster | 236 664 398 1 144 1 805 s 560 | |||||
| Därav: ingen sprit - - - - - - 7- 30 | 5 12 | 1 | 4 | 03 | ||
| Del av spritranaonen - - - - % 32 | 53 | 5 | 12 | — | 12 |
Hela spritransonen . . . . . . % 38 42 83 87 96 98-’
Sta 100 100 100 100 100 100 Hela spritransonen + vin
och/eller lättgrogg . . .. y. 12 20 20 37 13 20 Vin, totalt .. . . . . 74 3 18 8 9 6 7
Kvinnor Spritranson - - . . I. . . . . . 71/2 cl 71/3 cl 6 cl 6 cl Antal gäster. . . . . . . . . . . . 52 363 51 342 Därav ingen sprit - - - . - - 74 58 8 41 2 Del av spritransonen - - - - % 21 55 10 19 Hela spritransonen . . . . . . % 21 37 49 79
5:a 100 100 100 100
Hela spritransonen + vin
och/eller lättgrogg . . . . % 7 17 22 25 Vin, totalt . . . . . . . . . . .. % 5 26 14 11
I tab. 6 göres en jämförelse för stockholmsrestaurangernas del mellan 1943 och 1949.
Tab. 6. Spritkonsumtion på stockholmsrestauranger 1943 och 1949.
Procent gäster som intagit sprit
Restaurangklass Kl. 12-15 Kl. lå-stängning
1949 1943 1949 1943
I . . . . . . . . . . . . . . . 83,7 65,3 97,8 94,2
II . . . . . . . . . . . . . . . 87,3 85,1 98,9 99,2
III . . . . . . . . . . . .. . . 98,2 95,8 99,4 99,7
Siffrorna överensstämmer som synes i stort sett. Skillnaden i fråga om förstaklassrestaurangerna kan bero på att 1943 års siffror gäller endast en restaurang och endast 4 dagar, varför den lägre spritförtäringsfrekvensen 1943, mycket väl kan vara en tillfällighet. Det finns därför ingen anledning att antaga, att någon förändring av betydelse inträffat mellan 1943 och 1949.
Landsortens siffror är som synes genomgående lägre, vilket kan förmodas sammanhänga med att möjligheterna att äta på spritfria restauranger där är mindre än i Stockholm, varför även personer, som inte önskar sprit till maten. i större utsträckning måste äta på spritrestauranger om de över huvud taget vill äta ute. Dessutom är ju absolutistfrekvensen större i landsortsstäderna.
Det bör tilläggas att procentsiffrorna givetvis gäller antalet personer, för vilka sprit beställts. Antalet personer, som verkligen druckit sprit, är av kända skäl säkerligen något mindre.
Spritlconsumtionen per gäst framgår av tab. 7. I siffrorna för spritkonsumtionen ingår även sprit till lättgroggar.
Tab. 7. Sprltkonsumtion per gist, som intagit sprit. Kl. 12-15 Kl. lö-stängning Högsta Högsta cl tillåtna spritkvantitet cl tillåtna spritkvantitet pr gäst, cl pr manlig gäst, cl I klass Stockholm .. 7,4 7,5 + 2 lättgr. å 21/2 12,9 15 + 2 lättgr. å 2‘/, Lands0rten.. 5,8 7,5 » › › n 13,2 15 » » › no
II klass A Stockholm .. 5,5 6 › › › » 10,3 12 n › » I Landsorten.. 7,8 7,5 v » › › 13,6 15 n › › v
II klass B Stockholm .. 6,4 6 r › › » 11,4 12 a» » r s Landsorten.. 8,4 7,5 » no » » 15,5 15 » no » ›
III klass Stockholm .. 4,0 4 › s a › 8,0 8 s » n › Landsorten.. 6,6 5 + 0-2 » » » 9,9 10 + 0-2 » › »
Man kan inte underlåta den reflexionen att spritkonsumtionen tämligen nära ansluter sig till den högsta tillåtna ransonen. Antalet kvinnor redovisas inte, men det är mycket troligt att skillnaden mellan den genomsnittliga förtäringen och den högsta tillåtna i huvudsak beror på kvinnornas lägre konsumtion, vilken ju efter kl. 15 också är betingad av kvinnornas lägre ranson. För detta antagande talar bl. a. att skillnaden är minst på II klass B- och III klass restaurangerna, där kvinnliga gäster är sällsynta.
4. Reslaurangernas inkomster av spritserveringen. Materialet är här detsamma som i närmast föregående undersökning. Resultatet framgår av tab. 8.
Tab. 8. Totalkassa och spritkassn före ooh efter kl. 15.
Kl.12-15 Kl. IÖ-stângning Restaurangklass Totalkassa Totalkassa Spritkassa % Spritkassa % I (6 rest.) . . . . . . 20 082 5 670 28,2 120 566 47 043 39,0 II (12 rest.) . . . . . . 32 173 9 771 30,4 143 250 -60 102 42,0 III (6 rest.) . . . . . . 27 416 12 488 45,6 108 998 59 047 54,2
Vad som är av speciellt intresse, när det gäller en ev. framflyttning av tiden för spritserveringens början, är väl närmast lunchspritkassans förhållande till dagens totalkassa. Detta tal anger nämligen bruttoinkomstens minskning vid en sådan åtgärd. Siffran blir för de olika klasserna I %
klassg=_4,0
II » =- 5,6 % III » = 9,2 %.
Av dessa siffror är det huvudsakligen den förstnämnda som har intresse, då de övriga restaurangerna äges av de allmänna restaurangbolagen och en utebliven inkomst här endast betyder en minskad vinst till statskassan. Svårare kan det vara för de enskilda restauratörerna, vilkas vinst redan i förväg är starkt beskuren. Det bör dock beaktas att bruttovinstens minskning inte blir proportionell mot bruttoinkomstens, eftersom den genomsnittliga bruttovinsten 1947 var 39 % av försäljningsvärdet, medan vinsten på spriten endast var 18 % vid de restauranger av denna typ, som ingår i priskontrolluämndens undersökning. En minskning av spritkassan innebär sålunda endast hälften så stor vinstminskning som en lika stor minskning av matkassan. Den verkliga vinstminskningen torde därför hålla sigomkring 2 %, förutsatt att besöksfrekvensen förblir oförändrad och att förhållandena på de 6 SARA-restaurangerna kan anses representativa för samtliga förstaklassrestauranger. En viss minskning av besöksfrekvensen torde vara sannolik. Å andra sidan skulle väl spritserveringeus upphörande medföra något minskade kostnader och förmodligen också åstadkomma en viss ökning av vinserveringen. Då lättvinsserveringen inte är föremål för vinstbegränsning, synes den angivna siffran (2 %) för vinstminskningen närmast vara maximisiffra, om man inte tar hänsyn till en ev. minskning av besöksfrekvensen.
Huruvida de medtagna I klass restaurangerna (se sid. 396) kan anses representativa för samtliga I klass restauranger är svårt att bedöma.
Frågeformulär för undersökningarna l och 2.
Restaurang: . . . . . . . . . . . . Klass: . . . . . . . . . . . . . . . . Ort: . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Uppgifter angående publikens sammansättning tisdagen den / 1949
klo
Anvisning: Sätt ett kryss (J21) i rutan framför den rad under varje fråga som när-
mast motsvarar Ert intryck! 1) Hur stor del av publiken föreföll att vara kroppsarbetare i arbete (d. v. s. som
besökte restaurangen under middagsrasten eller eljest under ett kortare uppehåll i arbetet)?
Svar: |:| Ingen eller endast någon enstaka.
eller mindre än en fjärdedel. o |:| Omkring |:| Omkring hälften. |:I Omkring eller något mera än tre fjärdedelar. |:| Praktiskt taget alla.
2) Hur var det med dessa Icroppsarbetares spritförtäring? Svar: |:{ De flesta drack ingenting.
|:[ Mer än hälften drack sprit men många drack ingenting.
|:| De flesta drack sprit, endast ett mindre antal drack ingenting.
|:| Alla eller nästan alla drack sprit, ingen eller endast någon enstaka drack
ingenting. 3) Hur stor del av publiken föreföll i övrigt att vara sådamysom påtagligen besökte
restaurangen under lunch- eller middagsrasten för att äta sin vanliga måltid (kontorister, tjänstemän etc.)?
Svar: |:| Ingen eller endast någon enstaka. |:[ Omkring eller mindre än en fjärdedel. I:| Omkring hälften. j:| Omkring eller något mera än tre fjärdedelar. i |:] Praktiskt taget alla. › 4) Hur var det med dessas spritförtäring? Svar: |:| De flesta drack ingenting; 1:] Mer än hälften drack sprit men många drack ingenting. !:| De flesta drack sprit, endast ett mindre antal drack ingenting. Alla eller nästan alla drack sprit, ingen eller endast någon enstaka drack ingenting. 5) Hur var det med spritförtäringen bland övriga gäster (resande, arbetare som hade fridag, obestämda strökunder)? Svar: De flesta drack ingenting. |:] Mer än hälften drack sprit men många drack ingenting. I:) De flesta drack sprit, endast ett mindre antal drack ingenting. |:| Alla eller nästan alla drack sprit, ingen eller endast någon enstaka drack ingenting. \ 6) Totalt antal gäster under tiden kl. 12-14 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . å
VUvppgifterna lämnade av
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Restaurangchef.
Förteckning över i undersökningarna l och 2 ingående
restaurangavdelningar.
Klass II. Stockholm - Stockholm Damberg, Södergârd, Grå Kvarn, » _ Österport, › Hörnan. › Örnen, v» Kronobergskällaren, › Gästis, Eskilstuna Lindgården, » Stadshotellet, › Mäster Anders, ø Standard, Gävle Oden, » Hörnan, Hudiksvall Norra Brunn, » Nybrokällaren, Härnösand Pilen, » Hörnan, Sollefteå Port Arthur, › Runan, Sundsvall Röda Berget, » Faxe, Söderhamn Röda Stugan, » Täljekällaren, Södertälje S. H. T., › Lejonet, Uppsala Skeppet, » Vasakällaren, Västerås
Klass III. Damberg, Stockholm Värdshuset, Enköping Ejdern, n Gästis, Eskilstuna Grå Kvarn, Stadshotellet, i) Hörnan, Hotell Baltic, Gävle Kronobergskällaren, Standard, D Lindgården, Hörnan, Hudiksvall Lyktan, Nybrokällaren, Härnösand Mäster Anders, Stadshotellet, Ljusdal Oden, Gripen, Mariestad Norra Brunn, Stadshotellet, Norrtälje Pilen, Stadshotellet, Sala Port Arthur, Hörnan, Sollefteå Röda Berget, Rogge. Strängnäs S. H. T., Stenvillan, Sundbyberg Shanghai, Runan, Sundsvall Skeppet, Faxe. Söderhamn Södergård, Tälj ekällaren, Södertälje Söderport, Lejonet, Uppsala Vimpeln, Gutekällaren, Visby Österport, Vasakällaren, Västerås Örnen, Stadshotellet, Örnsköldsvik
Förteckning över i undersökningarna 3 och 4 ingående restauranger.
vvvvvvvuvevveruvasvu
I klass. II klass B. Stadshuskällaren, Stockholm Pilen, Stockholm Östermalmskällaren, n Oden, i
W 6, 19 Österport, i)
Stadshotellet, Uppsala Gästis , Eskilstuna Stadshotellet, Västerås Lejonet, Uppsala Hotel Baltic, Gävle. Gutekällaren, Visby
II klass A. III klass. Damberg, Stockholm Kronobergskällaren, Stockholm Södergård, D Port Arthur, i) S. H. T., › Norra Brunn, i) Nybrokällaren, Härnösand Runan, Sundsvall Täljekällaren, Södertälje Vasakällaren, Västerås Hörnan, Sollefteå Värdshuset, Enköping.
Bilaga m- 3.
rörande matavfall
Utredning
Till
1944 års nykterhetskommitté.
Sarabolaget får härmed överlämna utredning angående mängden matavfall från bolagets olika restauranger inkl. lunchrum under 1948. I bilagda förteckning har för varje restaurang upptagits, förutom uppgift om omsättningen av mat och totala antalet gäster under året, mängden matavfall i liter totalt samt per 100 gäster och per 1 000 kronors omsättning.
I syfte att bättre överblick skall erhållas över materialet ha restaurangerna uppdelats i grupper med hänsyn främst till prisklass. Därvid ha restauranger i Stockholm och restauranger utom Stockholm behandlats något olika. Inom den förra gruppen har uppdelningen skett i I klass rest-auranger, folkrestauranger utan självservering, folkrestauranger med självservering och restauranger utan spritutskänkning, till vilken sistnämnda grupp samtliga lunchrum hänförts. om
Ifråga restauranger utom Stockholm har uppdelningen skett i I klass restauranger utan folkrestaurangavdelning, I klass restauranger med folkrestaurangavdelning och
folkrestauranger.
I förteckningen ha ett par restauranger uteslutits, nämligen W 6 i Stockholm och Stadshotellet i Uppsala samt lunchrummet vid Esselte; i fråga om dessa restauranger har redovisningen av matavfall sammanförts med annan så
redovisning att några säkr.a siffror icke kunnat erhållas.
Det presenterade materialet torde icke kunna bli föremål för någon mer exakt statistisk bearbetning. Uppgifterna angående antalet gäster och mat-
mängden avfall inkomma månadsvis till bolagets huvudkontor, men kunna där icke bli föremål för närmare kontroll. Såsom framgår av siffermaterialet varierar inom varje grupp matavfallsmängden avsevärt, rälknat såväl per 100 gäster som per 1 000 kronors omsättning. Huruvida matavfallsmängden blir stor eller liten
på en restaurang beror på ett flertal faktorer. I matavfallet ingår icke blott mat, som serveras gästerna men icke förtäres av dem, utan även avfall, som i köket vid
uppkommit matens tillredning och tillagning. Matavfall av sistnämnda slag torde en
utgöra mycket stor del av den totala matavfallsmängden. I matavfall .från köket
ingår exempelvis avfall vid rensning av fisk och grönsaker samt allt sådant som
uppkommer vid ansning av de matvaror, som skola serveras gästerna. En annan omständighet, som påverkar de nu ifrågavarande siffrorna, är och be-
utrymmet skaffenheten av kylanläggningar i restaurangerna. Sålunda torde de relativt
höga siffrorna för följande restauranger i Stockholm, Röda Öster-
nämligen Stugan, malmskällaren, Hörnan och Örnen, bero på att kylanläggningarna vid dessa restauranger äro bristfälliga. Detsamma gäller Alhambra, beträffande vilken
restaurang en tillkommande omständighet är, att den är öppen endast sommartid. Helt allmänt torde man kunna säga, att storleken av mängden matavfall till stor del beror
på den omsorg och skicklighet, med vilken arbetet inom utföres och
restaurangen ledningen av restaurangen utövas.
På grund av de förhållanden, som ovan påpekats, torde ej heller för säkra slutsatser kunna dragas av de för de olika grupperna angivna medeltalssiffrorna, per 100 gäster och per 1 000 kronors omsättning, även om sistnämnda siffror ge uttryck för en viss regelbundenhet. Av de angivna gruppmedeltalen torde antalet liter matavfall per 100 gäster ha det största intresset. Dessa medeltalssiffror sjunka regelbundet med restaurangklassen. överensstämmelsen mellan Stockholmsrestaurangerna och landsortsrestaurangerna i fråga om sistnämnda gruppmedeltalssiffror är även påfallande. Ett undantag härvidlag utgör gruppen I klass restauranger utom Stockholm utan folkrestaurangavdelning, i fråga om vilken grupp medeltalssiffran är anmärkningsvärt hög. Detta kan emellertid bero redan därpå, att gruppen endast omfattar tre restauranger och att den ifrågavarande medeltalssiffran därför är mycket osäker.
Gruppmedeltalssiffrorna för matavfallsmängden per 1000 kronors omsättning varierar däremot högst avsevärt. Orsaken härtill torde huvudsakligen vara olikheterna i prissättning inom de olika grupperna av restauranger.
Till jämförelse med medeltalssiffrorna för matavfall per 100 gäster kan nämnas, att Södersjukhusets medeltalssiffra för matavfall per 100 måltider är 7,6 liter. På sjukhuset serveras 308 244 d-agportioner för patienter och 90 864 dagportioner för personal eller sålunda tillhopa 399 108 dagportioner. Då varje dagportion består av tre måltider, blir totala antalet måltider på sjukhuset per år 1 197 324. På grundval av sistnämnda siffra och antalet liter avfall har sedan den nämnda medeltalssiffran för matavfall per 100 måltider uträknats. Siffrorna avse år 1948.
Stockholm den 29 augusti 1949.
STOCKHOLMSDISTRIKTETS ALLMÄNNA RESTAURANGAKTIEBOLAG
G. Bohman.
Förteckning över Sarabolagets restauranger med uppgift för
varje
restaurang om mängden matavfall i liter under år per 100
1948, totalt,
gäster och per 1000 kronors matomsättnin.
Mat- Mat- . Omsättn. . Matavfall .avi .avi Avdelmng Gastantal Anm. 1 000 kn liter
E 11t1.0%er[gar
gäster kr.
A. Restauranger i Stockholm. I. Första klass restauranger Bromma . . . . . . . . . . . . . . . . 258-6 137 908 4 835 3-5 18-7 Göta Källare . . . . . . . . . . .. 601-2 174 305 15 235 8-7 25-3 (med festvåning) Hotell Reisen . . . . . . . . . . .. 777-4 361346 43 675 12-1 56-2 (med fo1kr.avd. och festvåning) Stadshuskällaren . . . . . . . .. 803-4 226 679 24 215 10-7 30-1 (med Iunchrum och Iestváning) Östermalmskâllaren . . . . . . . 522-6 162 115 18 925 11-7 36-2 (med festvåning) Alhambra . . . . . . . . . . . . . . . 352-8 86 368 16 100 18-6 45-6 Summa resp. medeltal 3316-0 1 148 721 122 985 10-9 35.4
II. Follcrestauranger utan självservering Lindgården (Blå Porten) . . 1 075-5 429 576 17 693 4-1 16-5 Damberg . . . . . . . . . . . . . . . . 1 151-8 735 635 55 575 7-6 48-5 Grå Kvarn . . . . . . . 670-4 560 241 53 205 9-5 79-4 Hörnan . . . . . . . . . . . . 468-1 377 697 45 020 11-9 96-2 Kronobergskällaren.. 1 295-4 795 758 82 317 10-3 63-5 Lyktan . . . . . . . . . . . 349-3 288 240 19 530 6-8 55-9 Mäster Anders . . . . . . . . . . . 380-4 313 388 20 655 6-6 54-3 Norra Brunn . . . . . . . . . . . . 327-9 269 698 28 675 10-6 87-5 Oden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 940-2 752 278 79 325 10-5 84-4 Pilen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 930-9 733 136 72 420 9-9 77-8 Port Arthur . . . . . . . . . . . . . 936-1 721 064 60 040 8-3 64-1 Röda Berget . . . . . . . . . . . . . 675-4 520 023 47 480 9-1 70-3 Röda Stugan . . . . . . . . . . . . 194-4 98 566 11 975 12-1 61-6 S. H. T. . . . . . . . . . . . . . . . . 1 368-2 1 060 695 83 980 7-9 61-4 Södergârd . . . . . . . . . . . . . . . 878-1 624 323 53 165 8-5 60-5 Söder-port . . . . . . . . . . . . . . . 533-4 445 843 38 440 8-6 72-1 (enb. III klass) Örnen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 318-2 282 039 30 570 10-8 96-1 Österport . . . . . . . . . . . . . . . . 768-8 598 976 53 040 8-9 67-4 Summa resp. medeltal 13 280-5 9 607 176 835 105 9-0 67-7
III. Folkreslauranger med sidlvservering Ejdern . . . . . . . . . . . . . . . . . . 172-3 182 684 9 700 5-3 56-3 Shanghai . . . . . . . . . . . . . . . . 250-2 237 356 21 355 9-0 85-4 Skeppet . . . . . . . . . . . . . . . . . 119-1 116 723 7 600 6-5 63-8 Summa resp. medeltal 541-6 536 763 38 655 7-0 68-5
IV. Restauranger utan spritservering samt Iunchrum Riksdagsrestaurangen . . . . 149-9 100 340 4 390 4-4 29-3 Rotundan . . . . . . . . . . . . . . . 285-2 251 944 11 716 4-7 41-1 Atlas Dieselrestaurangen . . 355- 415 378 22 020 5-3 61-9
Omsättn. Matavfall Avdelning Gästantal 1 000 kr. liter
Domänstyrelsen . . . . . . . . . . 169-7 139 924 L. M. Ericsson Telesignalf. 116-6 75 977 Kanslihuset . . . . . . . . . . . . . . 200-9 151 811 L. M. Ericsson . . . . . . . . . .. 1 396-9 1 628 242 Tobaksmonopolet . . . . . . . . . 166-0 244 799 L. M. Ericsson, Kabelverk. 85-1 95 367
Summa resp. medeltal 2 926-2 3 103 782 153 684
Samtl. rest. istockholm,
summa resp. medeltal 20 064m? 14 396 442 1 168 42.9
B. Restauranger utom
Stockholm.
I. Enklare första klass
restauranger Västerås, Stadshotellet .. . . 107 500 Bollnäs, Stadshotellet . . . . . 42 873
» Stora Hotellet . . . 48 433
Summa resp. medeltal 198 806
II. Första klass restauranger med /olkreslaurangavdelning Eskilstuna, Stadshotellet . . 1 387-5 425 800 r-A Norrtälje, Stadshotellet . . . 310-9 205 701 Nynäshamn, Stadshotellet . 247-0 72 782 Sala, Stadshotellet . . . . . . . 327-4 136 101 Strängnäs, Stadshotellet . . . 272-0 114 913 Sundbyberg, Stenvillan . . . 638-0 369 915 Visby, Gutekällaren . . . . . . 364-1 157 331 Gävle, Hotell Baltic . . . . .. 696-4 279 157 Ljusdal, Stadshotellet . 248-8 101 871 Örnsköldsvik, Stadshotellet 397-9 133 725 r-u-A
Summa resp. medeltal 4 890-0 1 997 296 167 847 aaoocøoxo-:ouwwa: N:
III. Enbart folkreslauranger Enköping, Värdshuset . . . . 166-1 107 533 1 920
» , Gästis . . . . . . . .. 273-7 158 194 14 625 Mariefred, Gripen . . . . . . .. 44-o 42 266 2 905 Södertälje, Täljekällaren . . 345-5 199 003 24 015 Uppsala, Lejonet . . . . . . . . . 456-4 283 103 42 336 Västerås, Vasakällaren .. . . 474-2 316 621 37 500
Dd-D-‘Id
Hudiksvall, Hörnan . . . . . . 214-3 126 920 11 925 Härnösand, Nybrokällaren. 313-o 217 409 6 700 Sollefteå, Hörnan . . . . . . . . 227-3 135 512 4 020 Sundsvall, Runan . . . . . . . . 374-4 199 419 15 125 Söderhamn, Faxe . . . . . . . . 132-8 96 200 3 815 Gävle, Standard . . . . . . . . . 313-3 208 943 11 295
Summa resp. medeltal 3 335-0 2 091 123 176 181 T‘
°?‘.“.“‘3°‘:“P’.“."‘"°.‘-“P’T‘
Samtl. rest. utom Stockholm,
VI IPIFOOQOI-‘DFWOP-|@l\’)®
summa resp. medeltal 9 051-6 4 287 225 370 798 °.°
Samtliga restauranger,
summa. resp. medeltal 29 115-9 18 683 667 1 539 227 “P o:
Statens [1952
offentligaiutredningar
Systematisk förteckning
(Siffrorna inom klammer beteckna utredningar-nas nummer i den kronologlska förteckningen»
Allmän lagstiftning. Rittsskipning. Fångvñrd. Allmänt näringsväsen..
Det yngsta tångvårdsklientelet. [51 Nordiskt patentsamarbete. [43] Räjongplaa för fångvarden. Betänkande med förslag till [21] än fbrtogandelag och
allmän ransoneringslag. [24] Fast egendom. Jordbruk med bimirlngcarr. Zonexprop-iationsutredningen. Betänkande med förslag
Betänkande angående vissa fiskerättmliga föivhiållandc
till vissa ändringar i byggnadslagstlitningen. [25] mv fisket
om tomträtt inom lappmarkerna samt tillgodogörandet
förslag till ny lagstiftning kronovattnen därstädes och i Jämtlands län um. m. [1
Lagberedxêrâäensm. m. .
Den jordbruksekonomiska undersökningen. [41]]
Stttsförfattnlng. Allmän statsförvaltning.
Vattenvisen. Skogsbruk. Bargain-nk. Löneplan eller kollektivavtal. [3]
med förslag till allmänt resereglemente Barrskogstillgzingarna och skogsindusiriens xräxvarufö Betänkanée
m. m. [s] sörjning. [15] Allmän folkomröstning. 1950 års folkomröstnings- och
valsättsitrednings betänkande. 2. 7] Bilaga 1. Folkomröstmigsinstitutet i Schweiz. [ ] Bilaga 2. Folk- Industri. omröstmngsinstltutet i Förenta staterna. 9] Bilaga 3. Polkomxöstnin sinstitutet utanför Schwe och Förenta staiema. 18] 8. Kommunal folkomröstning. 47]
arbetsuppgifter och organisa on.
Byiggâiadsstyrelsens
Handel och sjöfart.
Kommnnaliörvaltning.
Förslag til kommunallag m. m. Kommunallagskom-
[14] F6m‘lttén::ltl)etlfirsag an sd tåg-sååm. m. Komm unaliagsk om-
mitténs betänkande. 4. [48]
Kommunikationsväsen.
Statens och kommunernas ñnansvisen.
Busslinjeutredningen. 1. Betänkande med förslag ti 1949 års 2. Betänkande med tör-
av tiliäggsvärde (goodwill) för bussiöreta
s till tgpsbördssakkunniga.sa ändrin ar i uppbördsiörtamndet. 1] m. m.
Princ an heräknøäxgia
ende driftbidrag till primär om- tänkande med förslag till ändrade bestämmelser rt
muner. _pbetgiáäiâande rande våuöreningar m. m. [26] Bestämmelser och praxis rörande statens budget. [45] Betänkande med förslag till förbättrade kommumikatic
ner i Härjedalen och nordvästra Hälsingland.. [27]
Politl.
1944 års nykterhetskommitté. 3. Undervisning. tolkupp- Bank, kredit- och penningväsen.
lysning och forskning på alkohoifrågans område. [12]
l vissa främmande länder Förslag till lag om bankrörelse m. m. [2]
4. Nyklerhetsförhållanden Förslag om samtörvaltning av stadshypoteks- och bc
m. m. [52]5. Prlncipbetänkande. [53] 6. Rusdiycksför-
stadskreditorganisatlonema. [32]
sâljning och nykterhetsvård. [54] Rekrytering och utbildning av polispersonal. [30]
Försñkringsvâsen.
Nationalekonomi och socialpolitik.
Sjömännens sjukförsäkring. [10] Yttranden m. m. över 1950 ärs långtidsutrednings be-
tänkande. Ekonomiskt långtidsprogram 1951-1955.
[11 Kyrkovñaen. Undervianingsväaen.Andlig odling i övrigt. Semegterit husmödrar, lantbrukare m. fi. 19]
förslag angående arbetsmar dsstati- Bokutrednlngen. 23 Be;ct%kan?‘§4x)neden. Vidgat tillträde tlillhögrestudier. [29] Stöd at och vissa andra ensamstående kvinnor Supplement nr 8 till familjenamn 1920. [31
m. m. ?ägor Den första lärarhögskolan.Sverlfes33] V Behovsprövnin på bostadsmarknaden. Hyresreglerings- Yrkesvâgledningen och skolan. [42]
kommitténs etänkande. 1. Bam och film. [51]
. Bostadskollektiva [(37]ommitténs betänkande.
Healmhåââl[ .
Socialtorsékringsutrednlngen. Sjukförsäkring och yrkes- Försvarsväsen.
skadetöxsäkring. [39 oc] Krlstidspolitik och tidshushållning i Sverige under Militärpsykoiogi och personaltjänst. Arbetsuppgifter
och efter andra världskriget. Del 1. [49] Del 2. [50] central organisation. [40]
Utrikes ärenden. Internationell rätt.
Hälso- och sjukvård. i
Betänkande angående hälso- och sjukvården vid krig och Nordisk passfrihet. Betänkande nr 1. [4_
Tuli- och valutalättnader i resandetraf en mellan ds
andra uzomordentliga förhållanden. [22 Betänkande angående psykopatvård m. m. [46] nordiska länderna. Betänkanden ,nr 2 och 3. [16-17
KUNGL. BOKTRYCKERIET P. A.NORSTEDT å: SÖNER 5123.62