Växande råvaror betänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

ven

rhx

Statens offentliga utredningar

1994: 1 13 Miljö- och naturresursdepartementet

Växande råvaror

Betänkande av Bgråvaruutredningen

Stockholm 1994

SOUoch Dskan köpasfrån Fritzeskundtjänst. FörremissutsändningaravSOUoch Dssvarar Fritzes,Offentliga Publikationer, påuppdragavRegeringskanslietsförvaltningskontor

Beställningsadress:Fritzeskundtjänst

10647 Stockholm

Fax: 08-2050 21

Telefon: 08-69090 90

REGERINGSKANSLIETS

ISBN 91-38-13768-2 OFFSETCENTRAL Stockholm 1994 ISSN0375-250X

Statsrådet Görel Thurdin

Genom beslut den november4 1993bemyndigade regeringen dåvarande chefen för Miljö- och naturresursdepartementet, statsrådetOlof Johansson,att tillkalla en särskild utredare att utreda möjligheterna att utveckla och öka användningen av biologiska råvaror Sverige,i

Med stödav bemyndigandet förordnades den 23 november 1993 f.d. Landshövdingen ClaesElmstedt till särskild utredare.

Till beredningen utsågsävensakkunniga,experter och sekreterare enligt nedanståendeförteckning. Utredningen har antagit namnet Bioråvaruutredningen.

Utredningen överlämnar härmed sitt betänkande Växande råvaror. Utredningen har därmed slutfört sitt uppdrag.

Stockholm ijuli 1994

ClaesElmstedt

Agneta Ahgren Stålhandske

Förteckning över sakkunniga, experter och sekreterare i Biorüvaruutredningen

SAKKUNNIGA

DepartementssekreterarenÅke Axenbom fr.o.m. 1994-01-01 DepartementssekreterarenHansBergmanfr.o.m. 1994-02-15 HovrättsassessomKerstin Cederlöf fr.0.m 1994-04-22 DepartementssekreterarenMaria Gårding Wämberg fr.o.m. 1994-0419 DepartementssekreterarenAnnika Helker Lundström fr.o.m. 1994-02-15t.o.m. 1994-04-19

EXPERTER

Agronomen Hans Berggrenfr.o.m. 1994-03-16 Agronomen StenLiljedahl fr.o.m. 1994-02-15 ProfessornRagnar Ohlson from. 1994-01-01

SEKRETERARE

Filosofie licentiaten Agneta Åhgren Stålhandskefr.0.m. 1994-0101

Sammanfattning

bakom utvecklingen av förnyelsebara råvaror Drivkrafter

flertal faktorer har varit drivande bakom de senasteårens Ett ökande intressei helavästvärlden för användandet av markant förnyelsebararåvaror.

miljöengagemangi samhället har påskyndat Ett starkt produktionsmetoder, material och produkter utvecklingen avnya lösamiljö- ochavfallsproblemen. Debiologiskt i strävanatt förnyelsebarhetoch koldioxidneutralitet baseraderåvarornas till långsiktigt hållbar utveckling. Många innebärmöjligheter en påförnyelsebararåvaror är ocksåbiologiskt produkter baserade Under förutsättning att avfallshanteringen utformas nedbrytbara. till kan biologiskt nedbrytbara så att dennaegenskaptas vara bidra till minska avfallsberget.Utbyggnaden av produkter att komposteringssystemkan därför komma att bli en kommunala för industriella FoU-satsningarinom området. viktig drivkraft

Livsmedel producerasi överskott i västvärlden. Förhoppningar överskottsarealenskall kunna användas finns därför att delar av förnyelsebararåvaror för tekniskaändamål. för produktion av

europeiskt miljömärkningssystem kan också Framtagandetavett produkter baseradepå förnyelsebararåvaror. komma att gynna har föreslagit att medlemsstaternaskall Europakommissionen ansluta sig till ett gemensamtmiljömärkningssystem eco-miljöval. Ettinitialt hinder för produkter från för bästa labelling råvaror kan dock att såvälstandarder som förnyelsebara vara mätmetoder för miljöegenskaperoch teknisk prestanda olika saknas.Existerandestandarder för petroleumbaserade ännu överförbara påde biologiskt baserade alternativ är inte

produkterna.

Produkterna

Produkter baseradepå förnyelsebararåvaror kan bara tastora

de uppfyller konsumentersoch marknadsandelar om högt ställda krav på funktion och pris. Eftersom producenters naturliga produkter, stärkelse,växtfibrer och råvarorna är som vegetabiliska oljor, innebär det att dessasstruktur och

sammansättning är given.Råvarorna måstedärför påolika sätt

modifieras för uppfylla de olika krav somställs att produktkomponenter. Modifieringen kan utföras med hjälp av

växtförädling ellermed hjälp biotekniska metoder, men av vanligare blir sannolikt genomorganisk- ellerenzymatisk syntes.

Om råvaran skall ingå industrielli produktion krävs ävenökad kunskap omprocesstekniskaegenskaper.

Såväl Sverigei sominternationellt pågårforsknings- och utvecklingsverksamhet direkt syftei att utveckla produkter baseradepå förnyelsebararåvaror för olika tillämpningar. Vid kommersialisering är de generellaproblemen delsatt produkterna i mångafall ännu inte tekniskt kan konkurrera fullt ut med konventionellt framställda alternativ, dels att de nästan undantagslöstär dyrare.

Papper och pappersprodukter ärför närvarande de överlägset störstamaterialgruppema sombaseraspå förnyelsebarråvara. Utredningen har dock koncentreratsitt arbetetill nyaprodukter baseradepå förnyelsebar råvara.

Exempelpå nya produktgrupper somkommit ut på marknaden ärprodukter baseradepå vegetabilisk olja, t.ex.Smörjmedel,och produkter baseradepå stärkelse,t.ex.plastsubstitut. För ett stort antal mineraloljebaseradeSmörjmedelfinns idag tekniskt likvärdiga och miljömässigt överlägsna vegetabiliska alternativ. - - De s.k. stärkelseplastemabestod initialt huvudsakligen av mineraloljebaseradekomponenter. Dessarönte dock en tillbakagång sedandet stod klart att den förmenta biologiska nedbrytbarheten endastbestod i att plasten fragmentiserades. Nya bionedbrytbara plaster, somnästanfullständigt bestårav förnyelsebar råvara, börjar dock nu komma ut på marknaden.

Utredningens förslag

Utredningens förslag syftar till att åstadkomma såväl kortsiktiga somlångsiktiga resultat. Avgörande för en framgångsrik introduktion avförnyelsebararåvaror och produkter är att en helhetssynutgör basenför statensagerandeinom området. Utredningen föreslår därför ett antal åtgärder varssamladeeffekt stimulerar utveckling och kommersialisering av produkter baseradepå förnyelsebararåvaror. Dessaåtgärder kan indelas i fyra huvudgrupper:

o Avgifter på miljömässigt negativa produkter. Dennaåtgärd möjliggör ensnabbaremarknadsintroduktion av alternativa produkter.

0 Framtagandeav miljästandarderför önskadeprodukter, samt utveckling avmätmetoder,för att möjliggöra jämförelser mellan produkter baseradepå traditionella respektive förnyelsebara råvaror.

0 En tvärvetenskaplig och industrirelaterad fbrskningssatsning inom området vid svenskauniversitet och högskolor.

En statlig satsningpå stödtill prototyp-och 0 demonstrationsanlüggningarvilket skapar förutsättningar för en

forskningsresultat. kommersialisering av

PetroleumbaseradeSmörjmedelhar dokumenterat negativa flera produktgrupper bland smörjmedlen finns miljöeffekter. För tekniskt fullgoda alternativ. Utredningen har diskuterat idag införandet producentansvarför mineraloljebaserade av ett har funnit detta inte skulle öka intressetför Smörjmedelmen att vegetabiliskt baseradesmörjmedel. Vi har också utveckling av mineraloljebaseradeSmörjmedelmed övervägt att beläggavissa funnit med avgiftger motsvarande effekt förbudmen att ettsystem flexibilitet för marknadensaktörer. Vi föreslår meninnebär större mineraloljebaseradeSmörjmedelbeläggsmed enavgift därför att kronor liter. l avsikt att stimulera insamling av om 5 per förorenadeSmörjmedelföreslårutredningen införandet av en

återbetalning avgiftsmedel för dessa.Ett sådant restitution av förfarande skulle sannolikt öka insamlingsgraden, vilket är

angelägetfrån miljösynpunkt, men är förenat med vissa problem. Formema för ett restitutionssystem bör administrativa

därför närmare utredas.

miljöanpassadeprodukter är ett generellt Bristenpå standarderför området.Till utredningen har framför allt bristen problem inom standarder för vegetabiliskasmörjmedel ochhydrauloljor på återkommande anförts ett avgörandehinder för en expansion som Avsaknaden tekniska standarder har bl.a.lett på marknaden. av maskintillverkare lämnar inga eller korta garantier om till att maskinernakörs med vegetabiliska alternativ. Utredningen anser

avgörandeför konkurrensförmågan för produkter att det är på förnyelsebararåvaror att miljömässiga och tekniska baserade utarbetas.Vi föreslår därför att delar avde medel som standarder föreslagnaavgiften på mineraloljebaserade genererasav den ovan till miljörelaterad Standardisering.Medel bör Smörjmedelavsätts för uppbyggnad de tekniska resursersomkrävs ocksåavsättas av fastställande tekniska och miljömässigaprestanda. för av

kommersiell utveckling förnyelsebararåvaror förutsätter en En av storskaligforskningssatsningöver ämnesgränseroch långsiktigoch industrin och den akademiskavärlden. Regeringenhar i mellan sammanhangvidtagit åtgärder för att stimulera till andra samverkanmellan industrin och den akademiskaforskningen.

Exempelpåfruktbara initiativ ar industridoktorander,forskarskolor Dessa måstedock utvecklas vidare och teknikbrostiftelsema. system ledatill den kontinuerliga ochaktiva samverkansom för att Utredningen bedömer, liksom t.ex.Nutek Näringseftersträvas. och teknikutvecklingsverket, att en slagkraftig

forskningssatsning inom området förnyelsebararåvaror

statliga forskningsanslag 50miljoner kronor per år förutsätter om under 10-15år.

Från utredningens sida finns enklar uppfattning att kapitahbrsärjningär enbegränsandefaktor för kommersialisering avforskningen inom området förnyelsebararåvaror. I bl.a. Tyskland och USA har anslagitsbetydande statliga medel till stöd för initiala kommersiella satsningar inom området. Delar av det överskott som genererasav denavutredningen föreslagna avgiften på mineraloljebaseradeSmörjmedelbör avsättasför finansiering avprototyp-ochdemonstrationsanläggningarför produkter baseradepå förnyelsebararåvaror. Vi uppskattar behovetav statligt kapitaltillskott till 100miljoner kronor år

per under fem år, ochanseratt de statliga medlen bör utgöra till

upp 40procent avfinansieringen för det enskilda projektet, medan medverkande företag bidrar med resterandekapital.

Utredningen har beaktaten rad produktgrupper för vilka det idag finns vegetabiliska och miljömässigt bättre alternativ. Detta gäller t.ex.mjukningsmedeli plaster,tryckfürger,färger ochlacker,vaskmedel, tvätl- ochrengöringsmedel,bilvürdsmedel,isølermaterial,organiska lösningsmedelochplaster.Vår bedömning äratt det är motiverat

att flera avdessaproduktgrupper närmare utreds med avseendepå miljömässiga, tekniska och ekonomiska möjligheter till, och konsekvenserav, enökad användning Sverige.i Vi föreslår vidare att,vid offentligupphandlingav tryckeriarbeten, prioriteras ett utnyttjande avvegetabiliska tryckfärger.

1 Inledning

1 Utredningsdirektiven

regeringssammanträdetden 4november 1993bemyndigades Vid Miljödepartementet att tillkalla en särskild dåvarandechefenför omfattad kommittéförordningen 1976:119 med utredare - av utreda möjligheterna att utveckla och öka uppdrag att biologiska råvaror i Sverigesamtatt beslutaom användningen av sekreterareoch annatbiträde åt utredaren sakkunniga, experter,

bilaga 1.

Biologiska råvaror utredningens definition 1.2 -

utredningen huvudsakligen begränsaosstill Vi har valt att i produkterbaserade förnyelsebararåvarorfrån ett-och tekniska fleråriga växterfrån svensktjordbruk.Marginellt behandlas även

kemikalier baseradepå skogsråvara.

har baserats att produkter baseradepå Avgränsningen delsbedömsha miljömässiga fördelar framför jordbruksråvaror konventionella produkter marknaden, dels är motsvarande etableradindustri, främst då den kraftigt konkurrensutsatta av Utredningen har därför ansettatt det, på såväl petrokemiska. samhällsekonomiska,arbetsmarknadsmiljö- och resursmässiga, regionalpolitiska grunder, är motiverat att utreda politiska som för öka konkurrensförmågan för denna behovet av åtgärder att

produktgrupp.

användningsområden skogsråvaraoch fiber- Traditionella av såledesinte utredningen. Inte heller produkter omfattas av läkemedel,finkemikalier eller livsmedel. behandlas

och trävaror har tidigare behandlatsi det särskilda Papper för träteknisk och träfiberforskning somregeringen program 1992 93:170 forskning för kunskap och presenterade i prop. om

framsteg.

Energiråvaror omfattas inte enligt utredningsdirektiven.

1.3 Utredningens arbete

Utredningen inledde sitt arbetei januari 1994.Arbetet har bedrivits genomdels sammanträdenmed helaberedningen, dels möten i mindre grupper.

Föratt fåen uppfattning omomfattningen av FoU-verksamheti Sverige med anknytning till förnyelsebararåvaror tillskrev utredningen initialt ett stort antal företag och organisationer som bedömdessomrelevanta. Påbasisav svarenfrån dessahar utredningen, anslutning tilli sammanträden, intervjuat representanterför följande företag: Alcro-Beckers AB, Lantbrukarnas riksförbund LRF, Mo och Domsjö AB, Mölnlycke AB, SvenskaLantmännensamtTetra Pak Packaging SystemsAB.

Utredningen företog den10februari 1994studiebesökvid företagen Lyckeby StärkelsensamtBinol Filium AB.

Kungliga Skogs-och Lantbruksakademien KSLA arrangerade den 22mars 1994ett möte Produkterfrån biologiskaråvaror vid - vilket utredningen presenteradesitt pågåendearbete. sambandI med mötet framförde representanterför Bergvik Kemi AB företagets synpunkter kring användningen av råtallolja som bränsle värmeverk.i

Påuppdrag av utredningen har projektledaren vid Statens Maskinprovningar, LouiseJohansson,sammanställt slutsatser kring tekniska prestanda och behovav Standardiseringav miljöanpassadehydrauloljor bilaga 2.

Utredningen har vidare haft kontakter med AzfallsskatteutredningenM 1993:09och beaktat desspreliminära slutsatser. Utredningen har därutöver tagit del avEnergiskalteutredningens betänkande SOU 1994:85,och avriksdagen nyligen fattade beslut, dei delarsomberör råtallolja. Utredningen har beaktat Närings- och Teknikutvecklingsverkets Nutek rapport Nya miljöanpassadeprodukterfrån förnyelsebararåvaror R 1994:12. Utredningen har även tagit del avresultat och slutsatser från projekt Rensmörjashydrauloljetest, vilket utförts på uppdrag av Göteborgs kommun.

BAKGRUND

2 Förnyelsebara råvaror en översikt -

2. 1 Varför förnyelsebara råvaror

förra århundradet baseradesmerparten av Vid mitten av växtmaterial i olika former. Återstoden industriråvaroma på animalieråvaraeller oorganiska råvaror somsand, utvanns ur ur järn och andrametaller.

upptäckten de fossilaråvarorna minskadesuccessivt I ochmed av traditionella råvarukälloma. Kol ochframför allt intressetför de mineralolja blev industrins universalråvaror. Efter andra

hade den industriella forskningen och utvecklingen världskriget området förnyelsebararåvaror minskat markant. inom andel material till tekniska tillämpningar har i Jordbrukets av motsvarandegrad minskat under 1900-taletfigur A.

och 1979 de första tydliga indikationema på Oljekrisema 1973 var rnineraloljan är ändlig De fossilabränslenasbidrag att en resurs. växthuseffektenhar ytterligare tydliggjort behovetav till ersättningsråvarorför mineralolja.

framställs merparten organiska kemikalier och För närvarande av syntetiska polymerer på petrokemisk väg med mineralolja eller

råvara.Omkring 85procent avvärldsproduktionen naturgas som organiskakemikalier framställs med petroleum sombas, av baseraspå naturgas ochmindre än fem medancirka tio procent baseraspå kol eller andraorganiska råvaror. procent

till Västeuropastotala oljekonsumtion, är dock Satt i relation denpetrokemiska industrin liten. Omkring förbrukningen inom råoljan användsinom denna industrigren, varav sju procent av procentenhetergår till framställning avplastprodukter. De fyra helt dominerande användningsområdena för mineralolja är

industriproduktion och fastighetsuppvärmning. transporter,

Även denpetrokemiska industrin förbrukar en marginell om råoljan, finns det anledning att öka användningenav andel av förnyelsebararåvaror i alla tillämpningar somidag baseraspå

fossilaråvaror. De förnyelsebararåvarorna är oändliga och

koldioxidneutrala ochger dessutombättre förutsättningar att

konstrueraprodukter somärbiologiskt nedbrytbara. Den biologiska nedbrytbarheten minskar riskerna för toxicitet och

upplagring i växteroch organismer. Den innebär även att avfallshanteringen kan görasmer flexibel med kompostering som ett alternativ till förbränning.

Sverigeär ett glesbefolkatland och vi har därför ännu inte ställts inför de mereller mindre akuta avfallsproblem storadelar som av världen i övrigt brottasmed. Soptipparsombokstavligen svämmar över är i många länderen realitet sommåsteåtgärdas snarast.l detta sammanhanghar storaförhoppningar knutits till biologiskt nedbrytbara materialfrån förnyelsebararåvaror. denl tidiga produktutvecklingen fannsen optimism att nedbrytbarhet innebaratt avfallet skulle kunna slängaspå en deponi för att därefter försvinna. Erfarenheternahar dock visat att biologisk nedbrytbarhet ären komplex kräver goda processsom komposteringsbetingelser för att fungera. Biologiskt nedbrytbara material är såledesingen tulipanaros utan ettelement i utvecklingen mot ett mer kretsloppsanpassatsamhälle.

Konsumenternas efterfrågan på miljövänliga produkter har bidragit till industrins uttalade intresseför förnyelsebara råvaror. Företagenser egenFoU inom området förutsättning för som en att såväl behålla existerandemarknadsandelar givetvis som - möjligheter att vinna helt nya.

Den industrialiserade västvärlden har idag enbetydande överproduktion av livsmedel. Det finns därför förhoppningar om att delar av överskottsarealenskall kunna användas för produktion avförnyelsebararåvaror för tekniska ändamål.

Även regionalpolitiska motiv har drivit på utvecklingen av förnyelsebara råvaror. l detta sammanhangsesproduktionen av vissa av råvarorna som enmöjlighet att finna avsättning för nischgrödor, vilka ger utvecklingsmöjligheter för ett allt mer konkurrensutsatt jordbruk och småskalig industri.

I det följande avsnittet presenterasde förnyelsebara råvaror som idag främst förs fram för tekniska tillämpningar. Vi redovisar också några exempel på produkter och produktområden för vilka den svenska industrin och forskarsamhället markerat sitt intresse genom forsknings- och utvecklingsinsatser. Redogörelsengör inte anspråk på att vara heltäckandemed avseendepå FoU-insatser. Med exemplen vill vi visaatt det landeti finns enbetydande kunskapspotential somredan har omsattstill färdiga produkter eller tekniskt avanceradeutvecklingsprojekt.

2.3 vegetabiliska oljor

Vegetabiliska oljor ärdendominerande jordbruksråvaran för industriella produkter; omkring 15procent avvärlds-

vegetabiliskaoljor användsutanför produktionen av livsmedelssektom.

oljor har mångatekniska tillämpningar: mjukgörare Vegetabiliska används för göra t.ex.plastmaterial böjliga och formbara; att stabiliseringsmedelskänker andrasubstanserkemisk motståndsemulgeringsmedelgör olösliga vätskorblandbara; kraft; annars tensider reducerar ytspänningenhos vätskor och ytaktivaämnen används ofta i rengöringsmedel;samtestrar,nylonerochhartser, vilka är basingredienseri mångaindustriellt framställda produkter. Bland dessakan nämnas,förutom plaster och rengöringsmedel, ävenSmörjmedel,bestrykningsmedel, rostskyddsmedel, klister ochlim, kosmetika, vattenavvisande

ämnen samtbränsle.

vegetabiliskaoljor användsbådeinom livsmedelssektorn Vissa för tekniskaprodukter, t.ex.sojaoljaoch rapsolja. och sområvara teknisk användning såsomlinolja, ricinolja Endel oljor har enbart ochtallolja.

rybs för närvarandedeendaoljeväxtersom odlas i Rapsoch är i Sverige.Oljan från rapsoch rybsanvänds idag störreomfattning ärdock även mycket användbarsom råvara mesti livsmedel. Den för vidareförädling till olika tekniskaprodukter.

har, efter antal år helt legatnere,återkommit Linodlingen att ett få vissbetydelse.Aven skogsindustrinsproduktion av att en tallolja är betydelsefull.

odlas i liten skala krydda. I mindre försök har även Vitsenap som solros,Vallmo ochcrambeodlats.

2.3.1Rapsolja

beteckningen ingår de fyra växtslagenhöstraps,vårraps, I raps höstrybs ochvårrybs. Vanligast i Sverigeärhöstrapssomsvarar för omkring 30-50procent avodlingsarealen.

Vegetabiliskaoljor utvinns oljeväxtfrö genomkall- eller ur varmpressning. Biproduktema rapsexpeller respektiverapsmjöl

används somdjurfoder.

Oljeproduktionen i Sverigeuppgick år 1993till 120000ton varav tredjedelarförbrukades inom livsmedelssektom och en två fjärdedel exporterades.Återstoden 10 000ton förbrukades i

tekniskatillämpningar inom landet.

Smärjøljeprødukter

Smörjmedelsgrundläggande funktion är att minska friktionen mellan två ytor somrör sig mot varandra. DagensSmörjmedelhar dock många ytterligare uppgifter, såsomöverföring av kraft eller värme,smutslösning, korrosionsinhibering, eller kylning och isolering tabell 1.

Gemensamtför Smörjmedelär att de alla bestårav en basolja med störreeller mindre tillsats avegenskapsförbättrandeämnen,s.k. additiv. Basoljornakan indelasi tre huvudgrupper: mineraløljør raffinerade petroleumoljor; syntetoljorsyntetiskt framställda oljor med petroleum, växtolja eller animaliefett sområvara samt vegetabiliskaoljor raffinerade växtoljor.

Smörjmedel tillhör de volymmässigt absolutstörstaproduktgrupperna inom den kemiska industrin. Världsförbrukningen av Smörjmedelutgör knappt enprocent avdet globala råoljeuttaget. I Sverigevarierar förbrukningen relativt kraftigt mellan åren: Enligt SCBsuppgifter fluktuerade förbrukningen från 209000till 146000 m3mellan åren 1989och 1993.Den genomsnittliga förbrukningen under dessafem år uppgick till 170000m3.Den ca generellatendensenvar dock att förbrukningen successivt minskade. Förbrukningen av Smörjmedelärdock konjunkturberoendevarför orsakentill volymminskningen är svårtolkad.

Bland vegetabiliska smörjoljor finns enkla, lågraffinerade produkter somexempelvis sågkedjeoljor,menävenprodukter med höga tekniska krav somhydrauloljor. Marknadsvolymen för de vegetabiliska oljorna är generellt mycket låg tabell 2. Det är barainom ett fåtal produktområden somsågkedjeoljor, penetreringsoljor, halkbaneoljor och rörtätningsfett somde vegetabiliska alternativen har 50procenteller mer av marknaden. Detta kan delvis förklaras av att kraven på teknisk prestanda för dessainte ärlika högasomför t.ex.hydrauloljor. Prismässigtär de vegetabiliska smörjmedlen inom samtliga produktgrupper ungefär dubbelt sådyra somde mineraloljebaseradealternativen. Till skillnad,frånsituationeninomenergiområdetfinns inte idagnägra ekonomiskastyrmedelavsedda stimuleraanvändningenatt av förnyelsebararåvarorframförfossila.

Det finns idag ett stortantal industriella aktörer den svenska marknaden med försäljning ocheller utveckling avvegetabiliska smörjmedel. Flertalet avde etableradeoljebolagenmarknadsför idag vegetabiliska alternativ till vissaavsina petroleumbaserade varumärken. Binol Filium AB ett dotterföretag till Karlshamns - AB har sedanflera år producerat och marknadsfört bl.a. rapsolje-baseradetekniska oljor. Företagethar enårsproduktion på över 2 000ton rapsoljebaseradesmörjmedel. Företagetsegna bedömningar är att produktionen år 1998kommer att vara ca

7 000 Dagensanläggning har en produktionskapacitet om ton. 10000ton.

Rapsmetylester

rapsoljan har begränsademöjligheter somdrivmedel. Den rena kan omförestring av rapsoljanfå en Däremot man genom dieseloljeliknande produkt. Omförestring är tekniskt settenenkel procedur, ochden omförestradeoljan kan direkt användas i dieselmotorer utan förändring konstruktionen. Vid av tillsätts etanol eller metanol ochman får då omförestringen antingenrapsmetylesterRME eller rapsetylesterREE.

har framför allt prövats bränslemen har en potentiell RME som konkurrensförmåga även inom kemisk-tekniska användningar avfettning och tändvâtskor. Hittills gjordaerfarenheterindikerar

mycket godalösandeegenskaper.

Med dagensrelation mellan priset för dieselbränsleoch till odlarna i Sverigeär RME inte konkurrenskraftigt, rapsfröpriser betraktas inom överskådlig framtid somett nischbränsle utan fordonskategorier. Dettaförklarasbl.a.av att den lämpat för vissa tillgängliga odlingsarealen för ärbegränsad.Allt talar för att raps betalningsviljan är högreför rapsoljasomlivsmedels-och

smörjmedelsråvara än somdrivmedel.

Mjukningsmedel

Vegetabiliskaoljor kan användassomkombinerade mjukningsmedel ochstabilisatorer i plaster.Kommersiella produkter finns sedanlänge på marknadenmen betraktasav nischprodukter lämpade för vissaspecifika industrin som tillämpningar, t.ex. klara plastfilmer. Vegetabiliskamjukningsmedel utgör mindre än procent den totalaförbrukningen av en av mjukningsmedel Sverige.i Liksom för de flestaövriga plastkemikalier har prisförhållandet relativt mineraloljebaserade produkter hittills varit ofördelaktigt. Dendominerandegruppen mineraloljebaserademjukningsmedel ftalaterna ärförknippade - med hälso-och miljöproblem se 3.1.8.

Tvätt-och rengöringsmedel

Renafettsyror, framställs ur de vegetabiliskaoljorna, är som viktiga råvaror framför allt inom tvål-, såp-ochtensidtillverkning.

Svensktallolja användsi t.ex.såprengöringsmedeloch vissa miljövänliga tvättmedel.

Överstyrelsenför civil beredskapÖCB har tillsammans med olika företaguppmuntrat och ekonomiskt stött olika projekt kring framtagning avtemsidertillverkade avvegetabiliska oljor. Aven tvålfetter baseradepå inhemsk råvara har tagits fram för tvåltillverkning.

l en ansökantill Nuteks Närings- och teknikutvecklingsverkets kompetenscentraskisserasett förslag till forskningsprogram kring Naturproduktbaseradetensider. dettaI ingår en rad intressenter från landets högskolor och industriforskningsinstitut, liksom företag som Berol Nobel AB den dominerande tensidtillverkaren i Sverige, KarlshamnsAB, Lyckeby Stärkelsenoch Svenska Mejeriemas Riksförening SMR. Det föreslagnaforskningsprogrammet baserastill delarpå redan idag pågåendeFoUsamverkan mellan den akademiska forskningen och Berol Nobel AB och Karlshamns AB.

Vegetabiliskatryckfärger

Vegetabiliska oljor kan användas tryckfärgeri somsubstitut för mineralolja. Hittills ärdet främst sojaoljasomanvänts i färgerna, vilket framför allt beror på att teknikutvecklingen inom området främst skett i USA där sojabönaärden dominerande oljeväxten. Även och linolja ar tekniskt fullgoda raps- alternativ. I Sverige ökar användningenav vegetabiliska tryckfärger. Råvaranär till allra störstadelen importerad sojaolja,mendet finns inga tekniska hinder för att på sikt utveckla tryckfärger baseradepå inhemsk råvara. Vid KarlshamnsAB uppges att 90procent av den olja man levererar till tryckfärgstillverkare utgörs av sojaolja,medan återstoden utgörsavrapsolja. Karlshamns AB har på uppdrag av ÖCB tagit fram tryckfärg med rapsolja bas. en som

Aftonbladet Göteborgi använder sedanen tid uteslutande vegetabiliska tryckfärger. Vid tidningens tryckeri pågår också försök att ersättade lösningsmedelsbaseradevaskmedlen med vegetabiliska alternativ.

Nyloner

Bland nylonema äridag endast någraprocentbaseradepå derivat från vegetabiliskaoljor. Sålunda tillverkas nylon 11 med ricinolja sområvara. Nylon 9 kan tillverkas från oljesyraoch nylon 13 skulle kunna tillverkas med erukasyrasområvara. Nylon 13har

rad positiva egenskaperjämfört med konkurrerande nyloner en den lämpad för kvalificerade tekniska användningsvilket gör isolatorer för högspänningsledningar, bränsletankar områden som och konstruktionsmaterial i båtar och flygplan. Prisi bilar som nylon 13dock inte konkurrenskraftig, varför den ännu mässigtär inte produceraskommersiellt.

2.3.2Linolja

linet Linum Usitassimumdet högst nyttiga linet Detodlade - uppdelat på två olika former: spånadslin och oljelin. Dessa är för fibems textilanvändning respektive oljans odlasprimärt

skull.

nygammal industrigröda. Föreandra världskriget Oljelin är en svenskaodlingen oljelin obetydlig. Vårt behov av frö var den av import. Under 1940-taletskeddeen snabb och oljatäcktesgenom priskonkurrens från billigare petroleumprodukter expansion,men generellt minskad användning linolja vid färgoch en sett av ochträimpregnering pressadeunder 1950-talet framställning I början 1960-talethade odlingen i det tillbaka oljelinet. av

närmasteupphört.

1980-talettog Hushållningssällskapet i Örebro län Vid mitten av nyetablering oljelinet i Sverige.Dagenssvenska initiativ till en av odlingsareal om ca5000hektar. linoljeanvändning motsvarar en Örebro Linutveckling AB har målsättning att etableratotalt som landet,vilket kräver marknadsexpansion ca10000hektar inom en såvältraditionella marknadsområden. inom som nya

förklaring till att oljelin expanderat somen alternativ En jordbruksgröda är de produktionstekniska likheterna med annan

oljeväxtodling att pressningen oljan och vissvidaresamt av kan skevid små,enklaanläggningar. Oljelinet kräver förädling därför mindre investeringar och utvecklingsarbete än t.ex. finns därför tämligen goda förutsättningar för spånadslinet.Det den enskilde odlarenatt engagerasig i vidareförädlingen t.ex.

genomodlarägda pressbolag.

Oljelinet har dock idag svag odlingsekonomi jämfört med en andra inhemskagrödor, vilket delvis är en följd av att lin inte

jordbruksprisregleringen. omfattas av

Merparten den linolja förbrukas inom landet importeras. av som Linolja importerasi två former: Den största mängden linolja till

färgindustrin kommer i form rå,oraffinerad olja. Inom detta av marknadssegmenthar densvenskaproduktionen av linolja tagit

vissamarknadsandelar. Deandra kvalitetema utgörs av

raffinerad olja processatsvid hög temperatur i syfte att som

förbättra hållbarhet och torkningsegenskaper.Det finns dock inte längre något raffinaderi för linolja Sverige.i

Traditionella användningsområden

Linfrö har viss avsättning inom livsmedelsområdet, bl.a. som hälsokost och till bröd. Normalt pressasdock fröet varvid en tredjedel till enfjärdedel blir olja,medanåterstodenblir linfrömjöl linfrökaka vilken användssomdjurfoder.

Den traditionella användningen av linolja har förutsättningar att öka till följd av det växandeintressetför biologiska och miljöriktiga råvaror. Vidare har linoljan visat sig ha bättre egenskaper för vissa tillämpningar. Den har bl.a.enbättre penetration i underlaget än konkurrerande råvaror.

I tekniska tillämpningar har linoljan traditionellt främst använts för träbehandling. Linoljan används idag till linoljefärger, alkydoljefärger, träoljor och rödfärg.

Ett annat traditionellt användningsområde för linolja är linoleummattor. Spackeloch kitt ärandra produkter där linolja utnyttjas som råvara.

Annan teknisk användning

Linolja har möjligheter att utvecklas för användning

inom nya områden, bl.a. somrostskyddsmedel och tryckfärg.i

I samarbetet mellan Lantbruksuniversitetet och Skogsindustrins Tekniska Forskningsinstitut STFI pågår sedan1992ett projekt

- Träfürg,jukt ochmikroorganismer syftei att jämföra olika färgers

och lackers, bl.a. linoljans, skyddande egenskaper.

2.4 Stärkelse

Stärkelseär en kolhydrat somär rikligt förekommande i växter somspannmål, tapioka ochpotatis, där den lagrasupp i kärnorna respektive rotknölama.i , Med åren har stärkelse blivit en allt viktigare teknisk råvara. Mycket talar för att stärkelsekan bli ett avde mestintressanta alternativen till den fossila oljan somindustriråvara. Av den globalt producerade majs-ochvetestärkelsenförbrukas sex

respektivefyra procent i tekniska tillämpningar utanför

livsmedelssektom.

användasvid produktion av plaster, filmer, stärkelse kan t.ex. geler, absorptionsmedel,lim, tensider ochandra tekniska produkter. Förutom att stärkelsenär nedbrytbar ochbiologiskt förnyelsebarsåhar råvaranocksåfunktionella fördelar i vissa tillämpningar. När produktionen kommit upp i volym räknar ocksåmed att produkterna kan bli prismässigt man konkurrenskraftiga.

2.4.1Stärkelseråvaror

stärkelseråvaraär avvägning mellan pris, kvalitet och Valet av en användningsområde.

är dendominerande stärkelseråvaranglobalt sett.Majs har Majs såväl högavkastning högt stärkelseinnehåll ochger därmed som enbillig råvara.

Potatisstärkelsensegenskaperäröverlägsna majsstärkelsensi tekniska tillämpningar t.ex. som torrstyrke- och många retentionskemikalievid papperstillverkning men har trots detta

svårt attpriskonkurrera.

europeiskastärkelseföretagenarbetar med flera De stora råvarubaser. I Europa har majsstärkelseen marknadsandel om ca delvis importerad, medan 25 procent härrör från 50 procent från vete. Produktionen har ökat kraftigt potatis och 25 procent rad åroch EU har för närvarande ett betydande under enlång av stärkelseöverskott.

såväl majs de proteinrika biproduktema för För somvetesvarar betydande del intäkterna och har därmed enavgörande en av betydelseför stärkelsenslönsamhet.Även potatis innehåller i lågahalter vilket gör det dyrt att utnyttja. I bl.a. protein men Holland utvinns dock ett högvärdigt potatisprotein genom lakvatten. l Sverigeutnyttjar det odlarägda indunstning av företagetLyckeby Stärkelsenomfattar Sverigesstärkelseproducenter med dotterbolag biprodukten potatisfiber för olika kosttilläggsprodukter.

Densvenskastärkelseproduktionen har av historiska skäl på potatis.Enstor andel den stärkelsesomefterfrågas baserats av densvenskaindustrin importeras dock, med majssom den av dominerande råvaran.

LyckebyStärkelsenhar ägarnasfabrikspotatis sområvarubas men producerar ävenvetestärkelsefrån svensk råvara,samt

importerar majsstärkelse.Lyckeby Stärkelsenärocksåden största svenska importören avpotatisstärkelse,vilket förklaras av att tillgången på regleringsmedelför prisrabatter begränsatden svenska odlingsvolymen.

Huvuddelen av den svenskastärkelsenfrån fabrikspotatis produceras vid Lyckeby Stärkelsensfem anläggningar Blekingei och Kristianstad län. Livsmedelsstärkelsefrån veteproduceras vid tre mindre fabriker Blekinge,i Södermanland och Skaraborg.

Lyckeby Stärkelsenharsommål att öka den potatisbaserade produktionen från 50000till 80 000ton stärkelse fram till sekelskiftet.Enförutsättning för dettaär dock att svensk produktion kan hävda sig tekniskt och prismässigt, samt att EU inte kvoterar stärkelseproduktionen efter historiska volymer.

2.4.2 Teknisk användning

Volymmässigt ärindustrin utanför livsmedelsområdet den helt dominerande avnämarenför stärkelse tabell 3. Omkring 80 procent av den totala stärkelseförbrukningen i Sverigeanvänds inom denna sektor.

Papper

Den svenskapappersindustrins förbrukning av stärkelseoch stärkelsederivat baserastill 25procentpå svenskfabrikspotatis, medan återstoden importeras. Pappersindustrin liksom övriga tekniska marknader får köpa stärkelsetill världsmarknadspriser. Den svenskamarknadsandelenhar begränsatsav tillgången på medel för att sänkaden högre inhemskaprisnivån.

Under 1980-talethar pappersindustrins efterfrågan på stärkelse ökat med 5-10procentper år. Tillväxten beror dels påen ökad pappersproduktion, specielltavbestrukna kvaliteter, dels på att prisrelationer och teknisk utveckling möjliggjort en ökad inblandning avstärkelse.En fortsatt tillväxt kan förutses även

om ökningstakten inom pappersindustrin och andra traditionella marknader förväntas ned till två till år.

tre procent per

Etanol

Etanol kan tillverkas från rad olika råvaror: sockerrika som en sockerbetor,stärkelserika spannmål och potatis och som sågspån,skogs-och salixflis. cellulosarika som

viktigaste marknader är: konsumtionssprit; råvara till Etanolens kemiska industrin; teknisk användning t.ex.lösningsmedel, den karburatorsprit, spolarvätska samtdrivmedel.

tillverkas för humankonsumtion vid Etanol från vete Skånebrännerierutanför Kristianstad. LantmännensLidköpingfabrik har tidigare bedrivit etanoltillverkning från vete men produktionen ligger sedannågraår. Planer finns dock att nere verksamhetenmedinriktning på denväxande återuppta drivmedelsmarknaden.

Annan teknisk användning

omfattande FoU-arbetekring stärkelsebaseradeplastmaterial Ett pågår i mångaländer, framför allt i USA. Bland annatstärkelsemjölksyrabaseradeplaster tillverkas i kommersiell skala.De och högapriserna gör dock att plasternahittills används i tillämpningar där marknadsmässiga-,tekniska- eller miljöskäl gör priset ar underordnad betydelse.Enligt bedömningar av att av of LocalSelf-Reliance ett oberoendeamerikanskt Institute kommer det genomsnittliga priset för forskningsinstitut biologiskt baseradeplaster att halveras under perioden 1992-1996. skulle i såfall, enligt bedömare,innebäraungefär det Det samma dubbla priset för biologiskt baseradeplasterjämfört med

konventionella.

Även frånsåväl företag förbrukare är stort för om intresset som stärkelsebaseradeprodukter, ärdet svårt att nu förutspå hur snabbtmarknaden för stärkelsebaseradeplasterkommer att växa. styrmedel i form miljöavgifter, krav på komposterbarhet, av återanvändning kan få avgörandebetydelse. m.m. en

Sverigehar Lyckeby Biopactagit fram engångstallrikar, bestick, I livsmedelsförpackningar m.fl. produkter baseradepå stärkelse.

framtida produktområde för stärkelsebaserade Ett annat produkter är blöjor. Dagensallt-i-ett-blöja består till stor del av baseraspåmineralolja. I Sverigebedriver bl.a. material som Mölnlycke AB utvecklingsarbetekring biologiskt nedbrytbara

blöjor.

Ett indirekt användningsområde för stärkelseär som råvaravid bakteriell framställning av mjölksyra. Mjölksyrabaserade polymera material är ett intressantutvecklingsområde för bland annat förpackningsindustrin. De mjölksyrabaseradematerialen har t.ex.fördelen framför de stärkelsebaseradei att de tål vatten. Problemennär det gäller mjölksyra ärdock flera, delsatt rent tekniskt få fram tillräckligt storakvantiteter till rätt pris, delsatt processeni sig ärsynnerligen energikrävande. Energiförbrukningen uppges varaväsentligt högre änvid framställning av polyeten.

Genteknikföretaget Amylogen HB ägs avSvalöf Weibull AB och Lyckeby Stärkelsen har med hjälp av genteknik tagit fram potatis med förändrade stärkelsesammansättningar.Normalt innehåller potatis en blandning av amylos och amylopektin, men Amylogen har lyckats få fram delsenpotatis somtill nästan 100procent innehåller amylopektin, delsen som till 70procent utgörs av amylos. Amylopektin används i storamängder bl.a.som bindemedel pappersindustrin.i För industrin blir det mycket billigare om mankan utvinna amylopektin direkt potatisen. ur Idag får man välja mellan att bearbetaden vanliga potatisstärkelsen eller importera majsstärkelse.Amylogen har inför odlingssäsongen1994ansöktom tillstånd att stori skalaodla den transgenapotatisen. Nästastegäratt testastärkelseni full skalai fabrik.

2.5 Agrofiber

Under de senasteåren har betydande insatsergjorts från jordbrukets sida för att utnyttja jordbruksgrödor för produktion av fiberråvara agrofiber.

Huvuddelen avinsatsernahar gjorts inom ramenför projekt Agrofiber somdrivits av Hushållningssällskapen Skånei under perioden 1986-91.Betydande insatserhar ocksågjorts inom projekt Norrfiber vid Lantbruksuniversitetet i Umeå och projekt Industrigrödor vid Högskolan Karlstad.i

Syftet med projekt Agrofiber var att utvärdera nya jordbruksgrödors ekonomiska och kvalitetsmässiga konkurrenskraft som fiberråvara. Projektet visadeatt rörflen, vid sidan av elefantgräs, har de bästafiberegenskapema.

Förhoppningama om att utnyttja storaåkerarealerför produktion av agrofiber måstedock tonasner. Massaindustrinsprocessteknik är anpassadtill vedråvara och har utvecklats i enskalasominte är rimlig för jordbruksgrödor. Inom de närmastetio åren kommer processteknik för framställning av kemisk massafrån agrofiber i Sverige inte att vara tillgänglig. I det kortare perspektivet kan

enklarehögutbytesmassorbaserade kemimekanisk möjligen teknik komma till användning. Inledande försök har gett positiva

resultat.

2.5.1Rörflen

Rörflen förekommer vilt i Sverigeochhar också i blygsam omfattning odlats foder. Rörflen har utvärderats sombåde som och fibergröda i ett flertal forsknings- ochutvecklingsenergiprojekt under densenastetioårsperioden.

Odlingsförsök har visat att rörflen är intressantför såväl energifiberändamål. Den ger hög avkastning och är mycket som anpassningsbartill olika mark- och klimatförhållanden. Dessa egenskapergör rörflen nästanlika hög avkastning i norra att ger södraSverige.Rörflen är dock fortfarande att betrakta som somi enutvecklingsgröda.

I sambandmed inledningen avjordbrukets omställningsprogram etablerades 4000hektar rörflen i Sverige.Totalt är25 1991 ca produktionen kontrakterad för avsättning inom procent av energisektorn.

2.5.2Spånadslin

Spånadslinodling ochlinberedning har gamla traditioner i Nya råvaror för textilproduktion först bomull och Sverige. därefter syntetfiber har emellertid konkurrerat ut linet genom lägre pris och flera områden bättre egenskaper. Av stor betydelseför utvecklingen i Sverigeoch delar avEuropa äratt spånadslinet, i motsatstill övriga jordbruksgrödor, saknade gränsskydd och fick konkurrera till världsmarknadspris.

svenskaspånadslinodlingen är idag begränsadtill Den enstakahektar för hemslöjd. Svensk import försöksodlingar samt linfiber och är stigandetack vare det ökande intresset av garner modeindustrin. Sverigehar sedan mitten.av 1960-taletinget från storskaligt linberedningsverk.

Teknisk användning avIinfiber

Linfiber användstraditionellt till hushållstextilier och kläder. l Europahar användningen lin till hushållstextilier gått tillbaka, av

medan linet fått enrenässansinom modeindustrin. Linfiber används ocksåtill högkvalitetspapper sedlar ochi cigarretter.

Den svenskaicke-textila användningen avlinfiber ärför närvarande försumbar. Eftersom området förutsätter ett betydande utvecklingsarbeteärdet svårt att preciseravilka volymer somkan bli aktuella. Inom flertalet områden handlar det om relativt småmen högt förädlade volymer.

Linfibem ansesha flera potentiella marknader på industrisidan, bl.a. vid armeringavplast;somersättningför asbest bromsbeläggi och packningar; somisølermaterial;som råvara i textilier; non-woven som absorptionsnzaterialoch tekniskafilter.i I dessatillämpningar är det framför allt den s.k. kortfibem, somidag saknaren stabil marknad, somär av intresse.Idag ärcottolin-gam en blandning av lin och bomullsfiber den viktigaste avsättningenför kortfiber. Efterfrågan understiger dock de volymer kortfiber somerhålls vid långfiberproduktionen, varför betydande lager av kortfiber tidvis byggts upp. För linets veddel torde energimarknaden ligga närmast till hands.Även här är dock avsättningsmöjlighetema begränsade,eftersom förbränningen förutsätter därtill anpassade pannor.

SvenskaLantmännen driver ett projekt syftei att utveckla nya typer av isolering med jordbruksfiber sområvara. Det finns idag ett stort intresse från marknaden att få fram alternativ till glas-och mineralullsbaserade isolermaterial, då dessalett till problem i såväl boende-somarbetsmiljön.

Även oljelin kan potentiellt användassomfiberrävara. Vid bl.a. Jordbrukstekniska Institutet utvecklas teknik för utvinning av fiber från lin.

2.6 Förnyelsebara råvaror från skogsbruket

Den svenskaskogen bestårhuvudsakligen av gran, tall och björk, vilka alla ärutmärkta råvaror för massa-och pappersframställning. De Iångfibriga vedslagengran och tall utgör den viktigaste andelenav skogsresursema.Av vedrâvaror tillverkar den svenskaskogsindustrin dels mekaniskt förädlade produkter somträ ochboard, dels kemiskt och mekaniskt förädlade produkter sommassa,papper och kartong. Av dessaär massaoch pappersindustrin den klart viktigaste; den svarar för ca 80procent av skogsindustrins totala produktionsvärde. Huvuddelen avproduktionen 80-85 procent exporteras.Av vedråvaran används idag främst cellulosan. Resterande förnyelsebara råvaror; hemicellulosaochlignin utnyttjas i begränsad omfattning.

har mycket tillgångar vedråvara.Tillväxten av Sverige stora av störreänefterfrågan under överblickbar råvara kommer att vara år. Detråder dock obalansmellan barr- och framtid 15-20 en lövved, varför lövved importeras. Sverigehar dock goda

på längresikt öka den inhemska lövvedsmöjligheter att Efterfrågan påjordbruksgrödor sområvara för produktionen. kommer därför sannolikt inte att styrasavbrist på massaindustfin

vedråvara.

för Nuteks kompetenscentrahar ett förslag inkommit Inom ramen upprättandet ett BiofiberEngineeringCentervid Chalmers om av Tekniska Högskola. Målsättningen för verksamheten är att förädling vedfiber med inriktning mycket specifika bedriva av fuktresistenta fibrer, bättretryckbara fibrer, tillämpningar, t.ex. med barriäregenskaperetc.Bland företag sommarkerat sitt fibrer kan nämnasStoraTeknik AB, Mölnlycke AB, intresseför centrat Nobel AB, BIM Kemi AB, M0 och DomsjöAB och Tumba Eka

Bruk AB.

2.6.1Cellulosa

den huvudsakliga råvaran vid pappersframställning. Cellulosa är används också råvara för olika kemikalier och Cellulosa som kanske inte direkt associerarmed skogsråvara. material somman kemiskt modifieras till olika derivat, exempelvis: Cellulosa kan Cellulosaacetat, t.ex.används iacetatsilke;viskos som som viskossilkeoch i cellofan;cellulosanitrat somanvänds i används i ochgevärsammunitionoch karboxymetylcellulosa CMC dynamit användsi bl.a. klisterochbindemedelien mängdolika som sammanhang.CMC användsocksåsoms.k.skyddskolloid i

tvättmedel.

2.6.2Hemicellulosa

Hemicellulosa är uppbyggd s.k.pentoseroch hexoser, vilka är av sockermolekyler. Pentoserfrånbiomassaanvänds i olika typer av främst för framställning foderjüstsomär ett proteinrikt dag av djurfoder; xylitol björksocker som användssomtandvänligt

sötningsmedeloch furankemikalier, vilka har en rad

användningsområden t.ex. somlösningsmedelvid

smörjoljeraffinering. Såkallade furanhartser används inom

ävenför byggnadsmaterial. gjuteriindustrin men

Hexoserochpentoserfråncellulosaoch hemicellulosahar en

potentiell användning sområvara för kemikalieframställning. Cellulosabaseradetanolför humankonsumtion inte att förväxla

med träsprit tillverkades tidigare Sverigei framställningen men har nu upphört. Nutek bedriver för närvarande ett särskilt forskningsprogram med inriktning på billigare framställningsmetoder för etanol från cellulosa och hemicellulosa.

2.6.3 Lignin

Lignin ärden komponent i vedråvaran somär minst industriellt utnyttjad. Idag används huvuddelen av ligninet somenergiråvara för skogsindustrin.

Lignin är kemiskt sett enkomplicerad molekyl med heterogen sammansättning,vilket försvårar den kommersiella användningen. I växten fungerar lignin bl.a.somett slags cement mellan cellerna.Lignin har ocksåenviss resistensverkan mot mikroorganismer, vilket försvårar mikrobiell nedbrytning av ligninrika produkter.

Lignin kan användassomgarvämnen, emulgerings- och dispergeringsmedel, lim, hartsetc.I USA tillverkas storamängder avsådanaprodukter. Marknaden Nordeni och Europa domineras av BorregaardAS.

Den kanske värdefullaste komponenten lignini är fenol. Många försök har gjorts att kommersiellt framställa fenol från lignin, men projekten har regeli stupatpå att fenol från petroleum är billigare och bättre. Idag baserasi princip helavärldsproduktionen av fenol på mineralolja.

2.6.4 Tallolja

Råtallolja ärenbiprodukt vid massatillverkning. Råtalloljan fraktioneras vidare till en rad produkter, där de viktigaste är fettsyror och hartssyror.

Det största användningsområdet för tallfettsyra är som råvara för bindemedel alkydfärg.i I de flestasåpprodukter, och mångai miljövänliga tvättmedel baserastensidemapå fettsyror från tallolja.

Tallhartsets störstaanvändning ärsomkomponent i lim för pappersindustrin. Ansenliga mängder går dessutom till färg- och lackindustrin. Tallharts kan ocksåutgöra råvara för framställning av emulgeringsmedel för gummitillverkning.

deneuropeiskadestillationen av råtallolja sker i Huvuddelen av Norden. Bergvik Kemi AB har endestillationskapacitet om 000 år, vilket innebär att företaget är den största 120 ton per talloljedestillatören i Europa.

2.7 Protein mer än en biprodukt -

biprodukt vid pressning oljeväxtfröer ärproteinrikt mjöl. En av Idag används dettasomdjurfoder, menbehovet avnya användningsområden kommer att öka, speciellt om den tekniska vegetabiliskaoljor får ett genombrott. Enstarkt användningen av pådrivande faktor i sammanhangetär Blair House-avtalet mellan USA och EU,enligt vilket EUbl.a. förbundit sigatt begränsa mängden proteinfoder från oljeväxter se 4.2.3.

Teknisk användning animalieproteiner har lång tradition, av speciellt inom livsmedelsindustrin. För vegetabiliskaproteiner är erfarenheternabegränsade,även Henry Ford redanpå 1930om stödde utvecklingen sojaproteinfibrer för kläder ochandra talet av tekniska tillämpningar, t.ex.bakluckan på dåtidens bilar.

Forskningen inom dettaområde är tämligen begränsad Sverige.i Företag t.ex.Lyckeby Stärkelsensöker dock aktivt nya som användningsområden för det protein somidag är enbiprodukt

vid stärkelseframställning.

Under 1970-taletbedrevsett omfattande FoU-arbetei främst Kanada,för framställa olika rapsproteinprodukter Sverigeoch att första hand för human konsumtion. I Sverigevar såvälföretag i mångauniversitetsinstitutioner engagerademed finansiellt som stöd från STU.

Rapsproteinhar tekniska egenskapersomär likartade de hos lsolatet kan spinnasoch koncentratet kan extruderas. sojaprotein. Genom sin aminosyrasammansättningaminosyror ärbyggstenar proteiner har rapsprotein vissaunika tekniskaegenskaperbl.a. i bindemedel ochvid filrnbildning. Med hjälp avbl.a.modern som datorgrafik kan dessafördelar utvecklasytterligare. Rapsprotein ärsamtidigt de allra billigaste alternativen på marknaden. ett av

Kaseinär ett mjölkprotein somunder flera tusenår använtssom bindemedel i färger under en period försvann från men som marknaden, utkonkurrerat petroleumbaseradealternativ. av Företag i bl.a.USA ochTyskland marknadsför idag kaseinbaseradefärger för inomhusbruk. Funktionsmässigt kan färgerna närmast jämförasmed latexfärger. Prismässigtär de ungefär

dubbelt så dyra.

Sojaprotein kan t.ex.användassombindemedel vid bestrykning av papper. Andra användningsområden under utveckling är som råvara lim,i samti plastfilm för användning inom livsmedelsområdet.

Ett annat användningsområde för

vegetabiliska proteiner är som fiberråvara. Ett flertal projekt pågår världen över exempelvis kring ärtprotein England och sojaprotein Japan.

3 Produkter och deras miljöeffekter

Den kanskeviktigaste basalakunskapen som vi hittills vunnit om avfall aldrig kan försvinna; det kan baraspädas miljöfrågor är att eller ingå i någon form kretslopp där det enda ut, koncentreras av påverka är i vilken form och med vilken hastighet olika vi kan skall löpa. Ledstjäman i all framtida produktutveckling kretslopp därför i störstamöjliga mån reduceraavfalletredan måste vara att vid källan.Dettakan delsåstadkommasgenomåtervinning av

material ochåteranvändning produkter, dels genomatt redan i av produktutvecklingen optimera förbrukningen avsåväl råvaror

somenergi.

Mänsklig verksamhetkommer emellertid alltid att resultera i

eller mindre avfallsvolymer. I vilken utsträckning avfallet större påverkar miljön avgörsdock avvilka ämnen somingår i

produkterna. Produkter baseradepå förnyelsebararåvaror

någon garanti för att de ärbiologiskt nedbrytbara innebär inte miljöanpassade änprodukter baseradepå syntetiska eller ensmer material. Men ett ökat utnyttjande av förnyelsebararåvaror ger

ökademöjligheter att skapaprodukter som kanbrytas ned

biologiskt. Det innebär också produktutveckling där själva en koldioxidneutral. Detta i motsatstill mineralolja där råvaran är nettotillskott koldioxid till atmosfären. förbränningen ger ett av

3. 1 Produkterna i samhället

Den materiella standardökningen i industriländema har varit

snabbunder 1900-talet.Mätt capita ökadematerialper förbrukningen i USA med 70procent mellan åren 1925och 1980.

Demiljöproblem följt denna intensiva produktionsökning, som av under årtionden förändrats. De storamiljöskadoma har senare orsakadestidigare främst utsläpp från deenskilda fabriksav anläggningarna.Idag är huvudproblemet i stället det enorma

flöde produkter somströmmar ut i samhället. av

våra produkter är på mångasätt mer Miljöeffektema av svårkontrollerade ochsvårhanterade än de storapunktutsläppen.

Pådenna mängd diffusa d.v.s. mångaoch små källor som - produkterna utgör, hjälper inte de vanliga lösningarna. l stället

måsteavfallet minskasredanvid källan. Detta sätt att hantera

problemenmåstebli vägledande i den framtida synenpå

utvecklingen avprodukter.

I det följande avsnittetdiskuteras några produktgrupper för vilka förnyelsebara alternativ har utvecklats.

3.1.1 Smörjmedel

Den genomsnittliga årliga förbrukningen avSmörjmedel Sverigei under de senastefem åren 1989-1993 uppgår till ca170000m3. Ungefär hälften avdenna volym förbrukas samband medi användningen och sprids därmed okontrollerat i naturen. Vidare kommer omkring 20procent avsmör-jmedlenaldrig till kontrollerad slutbehandling utan förbränns okontrollerat, hamnar i dagvatten, deponerasetc.Det innebäratt närmaretvå tredjedelar

av denförbrukadeoljanspridsokontrollerati miljön. Resterandevolymer kommer till spilloljeföretagen där oljan förbränns. Insamlingen av förbrukade Smörjmedelskötsav ett antal olika förtag, där Reci Industri AB ärdominerande

på marknaden. l Halmstad finns en anläggning Scanfuel för upparbetning avavfallsoljor. Härifrån skickas oljan vidare till förbränning i cementugnar.[Sverige finns för närvarande ingen återvinningsanläggning för smörjmedel. En sådan har funnits Jönköpingi men lades ned för några år sedan och såldestill utlandet.

Miljöeffekterna av traditionella Smörjmedelär ytterst påtagliga:

en liter mineraloljakanjiirstöra kvaliteten 1000000liter grundvatten. Kostnaderna för sanering sambandi med oljespill är ofta betydande. De hälsoproblemsomrelaterastill petroleumbaserade Smörjmedelärdels derascancerframkallandeeffekt, dels irritation avhud och slemhinnor.

Vegetabiliska Smörjmedelfinns idag för vissa användningsområden tabell 2. Vegetabiliska Smörjmedelhar låg toxicitet, ingen irritationseffekt samtingen mutagenicitet skadeverkan på arvsmassan. Ett fåtalrapporter om allergireaktioner har förekommit. De vegetabiliska oljorna bryts vattenmiljöi ned snabbareän övriga oljor, vilket innebären minskad risk för kroniska effekter och bioackumulering. Oljorna ärheller inte akut vatten eller fisktoxiska. Resultatenavprojekt Rensmörjas hydrauloljetest bilaga 3 bekräftar de vegetabiliska oljornas miljöfördelar. De studerade vegetabiliska hydrauloljoma är snabbt biologiskt nedbrytbara och uppvisar låg toxicitet. Ren smörjaangeräven i sina specifikationer för hälso- och miljökrav på miljöanpassadehydrauloljor att additivhalten inte bör överstiga fem procent.

3.1.2Färger, lacker och lösningsmedel

består huvudkomponentema bindemedel, Färgerochlacker av fyllmedel, lösningsmedel ochtillsatsmedel. Den pigment, har störstbetydelsefrån såvälarbetsmiljö- som komponent som miljösynpunkt är lösningsmedlet.De organiska lösningsyttre medlenshälsoeffekter har lett till i det närmastefullständig en övergångtill vattenbaseradefärger för inomhusbruk.

för utomhusbruk är fortfarande baseradepå organiska Färger lösningsmedel.Då färgen torkar lättflyktiga organiska avges föreningar VOC; Volatile Organic Compounds, vilka bl.a.

medverkar till bildning s.k.marknära ozon vilket bidrar till av I USAhar såvälmånga delstaterlokalt, som bildningen av smog. skärpt kraven avseendeutsläppsnivåer av VOC från EPA centralt,

färger ochlacker.

VOC kan sänkasdrastiskt om petroleumbaserade Utsläppen av lösningsmedel ersättsmed vegetabiliskaoljor. Användning av

vegetabiliska oljor medför ocksåatt bindemedel i regel kan

De vegetabiliska oljorna har i sig självaegenskapersom uteslutas. debinder till underlagetochvid torkningen bildar en fast, gör att och relativt hård yta. De traditionella linoljefärgema glänsande används idag framför allt vid målning av träfasader.Derasstörsta

detorkar relativt långsamtoch därför är olämpliga nackdel är att t.ex.vid industriell målning.

användning växtoljebaseradefärger kan det dock vara Vid viss av med tillsats bindemedel, t.ex.för korrosionsskydd. nödvändigt av bindemedel idaganvänds äri regel petroleumbaserade, De som alkyder, akryl m.fl. denI tidiga färgindustrins utveckling var t.ex. bindemedlen baseradepånaturligt förekommande substanser. få renässansoch produkter baseradepå Dessabörjar nu en palmitin- och stearinsyrafrån vegetabiliska oljor används i vissa

specialfärger.Likasåproducerasmjölkproteinet kaseinför

användning sombindemedel i inomhusfärg.

3.1.3Tryckfárger

huvudkomponenterna pigment och Tryckfärg bestårav bindemedel. Bindemedlet utgör den flytande faseni tryckfärgen

och äri allmänhet petroleumbaserat.Bindemedletssamman-

sättningvarierar beroende tryckmetod och användnings-

område.

tidigare huvudsakligen varit baserad Dagstidningsfärg, som enbartpå rnineraloljor, har genomskärpta krav börjat ersättas, USA, med bl.a.vegetabiliska tryckfärger. De vegetabiliska främst i

färgerna är tekniskt likvärdiga med och vid kolorerad tryckningt.0.m. överlägsna de mineraloljebaseradealternativen. I USA är det framför allt sojaoljasomanvänds tryckfärgema.i Rent tekniskt fungerar dock ett flertal andra vegetabiliskaoljor, t.ex. rapsolja, lika bra färgerna.i

Intressantatt noteraär att det amerikanskajordbruksdepartementet beslutatatt enbart anlita tryckerier somarbetar med vegetabiliska tryckfärger. I 1993års VegetableInk Printing Act föreslåsregeringenåläggasatt vid offset-tryckning utnyttja vegetabiliska tryckfärger såi stor utsträckning somär tekniskt möjligt och ekonomiskt konkurrenskraftigt jämfört med petroleumbaseradetryckfärger.

Initialt bestod denya tryckfärgerna av en blandning av vegetabiliska oljor och mineraloljor. En andra generationens tryckfärger somuteslutandeär vegetabilisktbaseradehar utvecklats och förutspås komma att ersättade nuvarande blandfärgema. Vegetabiliskt baseradetryckfârger uppges vara fördelaktiga vid pappersåtervinning, då vegetabilisk tryckfärg är lättare att tvätta ur papperet. Tryckfärgens nedbrytbarhet ärockså en fördel vid kvittblivning avslammet sombildas efter tvätten.

3.1.4 Vegetabiliska vaskmedel

Efter användning av lösningsmedelsbaseradetryckfärger sker tvättning av tryckformar, valsar och tryckkar med respektive färgtyps lösningsmedel. Vissaavdessa,somtoluen, är aromatiska lösningsmedel, vilka särskilt uppmärksammats från arbetsmiljösynpunkt.

l strävan att minska hanteringen av lösningsmedel inom tryckeribranschen har man med framgång gjort försök med vaskmedel baseradepå vegetabiliska oljor. De vegetabiliska vaskmedlen är särskilt väl lämpade för vegetabiliska färger, men även för petroleumbaseradefärger har vegetabiliska alternativ tagits fram.

Fortfarande är dock de vegetabiliska vaskmedlen förenade med vissa tekniska problem.

3.1.5 Tvätt- och rengöringsmedel

Svenskahushåll förbrukar över 20kilo tvätt- ochrengöringsmedel per person och år. Vid bedömning avdessaämnens negativa miljöeffekter är just de stora volymerna enväsentlig parameter.

Den övervägandedelen rengöringsmedlen somanvänds i av Sverigetillverkas ocksåhär i landet. Förtvättmedel är situationen den omvända: minst två tredjedelarimporteras.

Tensider ingår i tvätt- och rengöringsmedel är enstor och som komplex ämnenmed mycket varierande miljöegenskaper. grupp Tensidernasuppgift i tvätt- ochrengöringsmedel är att lösgöra fet smutsochöverföra smutsentill tvättvattnet.

Råvarorför produktion tensider hämtas i princip ur två källor: av Animaliska ochvegetabiliska fetter ocholjor samtmineralolja och naturgas.

Inom EU finns krav pá att tensiderskall vara primärt bionedbrytbara, vilket betyder att 80procent av ursprungstensidenskall försvinna inom en viss tid i reningsverksmiljö. Detbör dock noterasatt det finns exempel på tensidersom uppfyller EU:s ger upphov till toxiska normer, men som nedbrytningsprodukter ochbetraktassommiljöfarliga ämnen. Beteckningenprimärt bionedbrytbart innebär såledesingen garanti för miljövänlighet.

Deni särklassmestanvändatensidtypen i tvätt- och rengöringsmedelär linjär alkylbensensulfonat LAS som framställs mineralolja. LAS vara primärt bionedur uppges brytbart betraktas inte biologiskt lättnedbrytbart. LAS är men som ocksågiftigt för fisk ochdetär ifrågasatt om LAS hinner brytas ned under uppehâllstiden i reningsverk.

Flertalet tvätt- och rengöringsprodukter somutvecklats i syfte att mindre miljöbelastandeinnehåller fettsyrasalter från bl.a. vara kok0s-,palm- eller tallolja. Fettsyrasalternaanses soja-,raps-, biologiskt lättnedbrytbara. De kan dock bilda normalt som svårlösligakalcium- ochmagnesiumsalter ochdärigenom få minskad nedbrytbarhet.

Konsumenternasökandemiljömedvetenhet har medfört att tvättoch rengöringstillverkarna börjat utveckla mer skonsamma produkter. I takt med den minskandeanvändningen avklorerade lösningsmedel ökar dock användningen av tensider, vilket skärperkraven på godamiljöegenskaper hos dessaVegetabiliskt baseradetensiderar lättnedbrytbara ochbedöms somett intressantområde att vidareutveckla.

3.1.6Bilvårdsmedel

Mångabilvårdsartiklar innehåller ämnen somär skadliga för hälsan ochmiljön. En genomgångavkonsumentmarknaden i

Göteborg visadeatt det fanns drygt 450olika produkter på bensinstationer, biltvättar, biltillbehörsaffäreri och dagligvaruhandel. Årsförbrukningen några produktgrupper totalt riketi av och direkt avkonsumenterna framgår av tabell

Kallavfettningsmedel består till 97procent av petroleumbaserade lösningsmedel. Vanligen används lacknaftasomvid hanteringen medför risk för såväl hälsasommiljö. Merparten av den förbrukade mängden lösningsmedel hamnar luften. Fåi verksamhetergenererarkolväteutsläpp i sammastorleksordning.

Det kan förtjäna att påpekasatt avfettning av fordonskarosserär enspecifikt nordisk företeelsesomframför allt förekommer i Sverige, Finland och Norge. I dessaländer leder användningen av dubbdäck, kombinationi med omfattande vägsaltning vintertid, tidvis till svår nedsmutsning. Förbjöds dubbdäcken med sina asfaltupprivande egenskaper,ansesbehovetav fordonsavfettning helt upphöra.

Det ökande miljömedvetandet kombinationi med den stora uppmärksamheten bilvårdsmedel har påskyndat produktutvecklingen bort från de traditionella, petroleumbaseradeavfettningsmedlen. Det finns idag ett relativt stort utbud av miljöacceptablasyntetiska och vegetabiliska kallavfettningsmedel och schampon.

3.1.7 Plaster

Plastemas andelavhushållsavfallet uppgår till åtta viktprocent. Mätt volymi ärdock andelen väsentligt högre; uppskattningsvis utgör plastförpackningar omkring 15procent av volymen hushållsavfall.

Det finns idag enmängd olika plaster bulk-polymerer marknaden. Bland de vanligaste förbrukningsvarori kan nämnas polyeten PE somanvänds förpackningar,i isolering och plastfilmer; polystyrenP5 somanvänds förpackningar,i engångskoppar och -bestick;polyetenterejialatPE T somfrämst används flaskori samtpolyvinylklorid PVC används i som byggmaterial, vattenledningsrör m.m.

Gemensamt för alla polymerer är derasstora kemiska motståndskraft, vilket leder till att de bryts ned mycket långsamti miljön. N edbrytningsproduktema är i mångafall dåligt klarlagda. Situationen kompliceras ytterligare avatt polymerernanästan alltid blandas med olika tillsatsmedel additiv. VissaPVCprodukter bestårtill 60-70procent avadditiv. Det miljömässiga kunnandet omdessatusentals tillsatsämnen ärbegränsat.

Avfallsforskningsrådet AFR har i nyligen publicerad en Life cycleassessmentandsolidwaste,APR-rapport29, utredning 1994 skisseratnedbrytningstid ochnedbrytningsvägar för de vanligastebulkpolymerema. Engenerellslutsatsavrapporten är nedbrytning accelereras ljuspåverkan. PEoch PS att plastemas av under inverkan solljus,brytasned mereller mindre uppges, av fullständigt inom överskådlig tid In short-term perspective. a PET är motståndskraftiga och inget avdessabåda PVCoch mer material bryts ned fullständigt under överskådlig tid.

Nedbrytningsförhållandena på konventionella soptippar är allt optimala ochdessutomhögstvarierande. Det är således annatän med någon vetenskapligsäkerhetförutsäga vare sig omöjligt att bortkastad plastprodukt i realiteten blir liggande på hur längeen eller de miljöeffekter nedbrytningen leder till. deponin, som

vegetabiliskt baseradepolymerer somidag står till buds har i De vissafall bristande tekniskaegenskaper.De är dessutom ännu väsentligt dyrare ände konventionella plastema. Somtidigare 2.4.1 finns dockbedömningar sompekar mot att priset nämnts deförnyelsebaraplastemakommer att halveras under 1990på taleti takt med att produktionen ökar i volym.

3.1.8Mjukningsmedel

plaster är vid normala temperaturer hårda ochspröda. Med Vissa mjukningsmedel kanegenskapernaförbättras såatt tillsats avett polymermaterialen blir slagtåligaochflexibla.

användningen mjukningsmedel är somadditiv i Denstörsta av PVC-produkter. Bland användning kan nämnasgummi, annan färg, lim och fogmassa.

Dendominerande mjukningsmedel är ftalatema. Dessas gruppen eventuellahälsoeffekter äromdiskuterade och har framför allt eventuellacancerriskeroch att de migrerar handlat om vandrar från livsmedelsförpackningar in i livsmedlet. Ftalatemaingår i detsåkallade begränsningsuppdraget.I detta har Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen på regeringens uppdrag tagit fram förslag till åtgärderför att begränsa användningen ämnen kan ha särskilt skadlig inverkan på av som miljön.

Den näststörsta gruppen mjukgörare är klorparaffiner. Dessa användsframför allt flamskyddsmedel i kabeloch golv. som Klorparaffiner är svåmedbrytbara i miljön och kan migrera ur plasten.Naturvårdsverket har inom begränsningsuppdraget användningen vissaklorparaffiner bör upphöra. föreslagit att av

PVCärett biologiskt stabilt material,men tillsatt mjukningsmedel kan angripasav mikroorganismer vilket kan leda till att egenskapernaväsentligt förändras. Föratt förhindra dessa angrepp tillsätts ofta s.k. biostabilisatorer till mjukgjord PVC. De föreningar somanvändsärbl.a.arsenik-,tenn- och kopparorganiska föreningar.

Derivat avvegetabiliska oljor, främst Sojaolja,kan användas som kombinerade mjukgörare och stabilisatorer plaster.i De ger god stabiliseringseffekt, migrerar långsamt plasteni och är resistenta mot tensider. De vegetabiliska mjukgörama utgör idag mindre än en procent avden totala svenskaförbrukningen av mjukgörare. Den begränsadeanvändningen förefaller bero på en kombination avhögt pris ochatt produkterna inte funktionsmässigt kan konkurrera med t.ex.ftalatema.

I USA är användningen avvegetabiliska råvaror mjuknings-i medel väsentligt störreoch uppgår till 15procent avden totala förbrukningen. Sojaolja somär den enskilt störstaråvaran - svarar för drygt sexprocent avtotalanvändningen.

3.1.9 Isolermaterial

Isolermaterial för hus harsomhuvudbeståndsdel mineraler. I Sverige domineras marknaden avtvå storatillverkare vilka baserar sina produkter på stenRockwool respektive glas Gullfiber. Isolermaterial baseradepå cellulosafiber har liteni skala börjat lanseraspå marknaden. De kommersiella produkterna är ännu tämligen osofistikerade och marknadsförs enbart formi av lösullsisolering, t.ex.för isolering mellan bjälklag på vindar.

Till cellulosafibems både positiva och negativa egenskaperhör att den, till skillnad från mineralull, tar upp vatten. Vid isolation med mineralull är man tvingad att använda fuktspärr på insidan av väggen. Med en otillräcklig fuktspärr riskerar att man utfällning avvatteni isoleringen. Dettaresulterar fritti vatten i väggen och tillväxt avmikroorganismer i anslutning till reglar m.m. Motsvarande problem uppstår i en cellulosaisolering först sedan väsentligt större vattenmängder tagits upp i väggen.Vid isolation avbjälklag och väggar ovan mark uppstår normalt inte detta problem.

Enannan faktor av betydelse för inomhusmiljön är att hus isolerade med cellulosafiber har förutsättningar att hålla enjämn luftfuktighet.

Stenull och glasull är vid kontakt med huden ochvid inandning

damm kraftigt irriterande. Irritationen orsakasav små hårda av fibrer. Det finns flera studier somvisar ett sambandmellan

och mineralullsexponering. l bl.a.USAär materialet klassat cancer hälsovådligt och i Tyskland producerasmaterialetpå dispens som i brist påersättningsmaterial. Med cellulosabaseradeisolations-

material uppstår inte dessaproblem.

3.2 Biologisk nedbrytbarhet

Detbör framhållas att egenskaperhosenkemisk produkt, t.ex.

nedbrytbarhet, inte beror på råvaransursprung utan på

produktens kemiskastruktur. Det innebaratt enprodukt baserad

påbiologiska råvaror inte med nödvändighet är miljömässigt

bättre än syntetiskt framställda produkter. Fömyelsebararåvaror

erbjuder dock goda möjligheter att skapaprodukter och material

miljötolerabla, eftersomnaturligt förekommande somär mer substanserofta matchasav mikroorganismer med enzymsystem

anpassadeför nedbrytning avdessa.

produkt baseraspå biologiska råvaror innebär inte någon Att en för den ärbiologiskt nedbryttar. Justnedbrytbarheten garanti att har dock ofta företagenanväntssomförsäljningsargument. av kring biologiskt nedbrytbara polymerer plaster förstördes Ryktet de första produkterna på marknaden.Dessabetod av delvis av enbartnågraprocent stärkelse,medanåterstodenutgjordes av

konventionella petroleumbaseradeplaster.Den förmenta nedbryt-

bestod i materialet fragmentiseradestill plastflingor. ningen att Dessamaterial har dock försvunnit från marknadenoch börjat

polymerer med ett stärkelseinnehållom närmare 100 ersättasav Fortfarande diskuterasdock huruvida den petroleumprocent. baseradekomponenten i dessabryts nec i komposter.

3.2.1Biologiskt nedbrytbart avfall

Biologiskt nedbrytbara produkter har mereller mindre faktabaseradegrunder ifrågasattsfrån miljösynpunkt. Den bestickandekritiken är att dagenssophanteringskanske mest inte är anpassatför nedbrytbart avfall. Detta gäller såväl system avsaknaden ett utbyggt systemför scpsortering,sombristen av storskaliga komposter för hushållssopor.Även lättnedbrytbarat

material tidningspapper har visat szgsvåmedbrutna på som konventionella deponier. Vid förbränning äravfalletsbiologiska

outnyttjad egenskap. nedbrytbarhet en

En förutsättning för att biologiskt nedbrytbara material skall kunna bidra till att minska det växande avfallsberget äratt det antingen brännseller komposteras under betingelser som medger biologisk nedbrytning. Efter vad somframgår av litteraturen har inget land idagett effektivt och heltäckande komposteringssystem för avfall. Enkompost innebär i sig inga större tekniska problem. Svårigheten ligger ställeti i att bygga upp ochorganisera ett heltäckandesystemför sortering och insamling. Förbrukade produkter tillverkade avbiologiskt nedbrytbart material bör insamlas tillsammans med annatorganiskt avfall för gemensam kompostering.

Om speciell komposthantering utvecklasansesdet på sikt finnas goda förutsättningar att nedbrytbara material kan bidra till att minska avfallsvolymema. I dagsläget kan biologiskt nedbrytbara produkter dock tjäna sompåtryckningsmedel på kommunerna för en utbyggnad av komposteringshanteringen.

Kompostering exemplet Borås kommun-

Ett antalstörre komposteringsprojekt har initierats Sverige.i Ett exempel är Boråskommun somnyligen beslutat att hantera hushållsavfallet i en komposterbar respektive en ickekomposterbar fraktion. Sorteringen baseraspåatt hushållen själva lägger det komposterbara materialet i svarta säckar, medan det icke-komposterbara läggsi vita. De insamlade säckama kan sedan sorterasautomatiskt med hjälp av fotoceller. Det komposterbara avfallet transporterasför närvarande till en komposteringsanläggning Falkenberg,i men Boråskommun kommer vid årsskiftet 199495 ha färdigställt en egenanläggning för rötning och kompostering. Inom ramen för Boråsprojektet har även testats sopsäckarav s.k. Novon-plast tillverkade av ett amerikanskt företag med sammanamn. N ovon-plasten baseraspå majsstärkelseochuppges av tillverkaren brytas ned fullständigt vid kompostering. Slutsatsenfrån Boråskommun efter försöken med Novon-påsama är att kvaliteten bör förbättras och priset sjunka innan det blir aktuellt att byta ut den vanliga polyetenpåsenmot en komposterbar. Dessutommåste själva påstillverkningen justerasför att passadennatyp material. av

3.2.2 Biologiskt nedbrytbara kemikalier

Den biologiska nedbrytbarheten är enodiskutabelt relevant egenskapnär det handlar om olika typer avkemikalier tabell 5. För kemiska produkter innebär oftast själva handhavandet en spridning avprodukterna, somdärmed kommer ut i miljön under

okontrollerade betingelser. Ett tydligt exempel på detta är som tidigare diskuterats Smörjmedel.Kemikalier somär biologiskt nedbrytbara minskar riskerna för bioackumulering i luft, mark

och vatten.

3.3 Förnyelsebara produkter och material standarder och mätmetoder

pånationellt och internationellt överenskomnastandarder Bristen för tekniskaoch miljömässiganormer lägger ofta avgörande hinder i vägenvid utvecklingen och lanseringenavprodukter baseradepå förnyelsebararåvaror. Detta problem ärmycket uttalat vad gäller vegetabiliskahydrauloljor se 3.3.2. Ytterligare bristen på standarder är att åtskilliga material en konsekvensav har marknadsförts under den falskaförespeglingen att de är biologiskt nedbrytbara eller påannatsätt miljövänliga. En falsk marknadsföring kan leda till att konsumensådantyp av förtroende för miljöargument urholkas och att ävenseriösa ternas producenter får svårt att vinna gehörpå marknaden. Ett tydligt exempelpå detta diskuterats i avnitt 3.2,olika typer av är, som stärkelsebaseradeplastsubstitut under falska förespeglingar som biologiskt nedbrytbara. lanseratssom

Standarder har sedanlängeutarbetatspå frivillig grund på framför allt industrin. Fördetta arbetefinns såväl initiativ av nationella internationella l Sverigesvarar SIS som organ. Standardiseringskommissionen i Sverige tillsammans med ett antal fackorganför olika områden avstandardiseringsarbetet. Miljöfrågor behandlasinom denallmänna standardiserings-

gruppen SIS-STG.

Inom EUanvändsStandardiseringsomett verktyg i genomförandet den inre marknaden. Det innebär att EU:s av direktiv innehåller grundläggande krav vilka sedanpreciserasi form europastandarder.Uppfyllandet aveuropastandarder av avgörandeför offentlig upphandling inom EU. kommer att vara Inom det europeiskastandardiseringsorganetCEN Committé Européende Norrnalisation pågår sedanlänge inom sektorn Healthcare and Environment arbetemed att tafram standarder för mätmetoder ochmätutrustning på miljöområdet. Bland annat berör arbetetstandarderför biologisk nedbrytbarhet.

3.3.1 Standardisering av förpackningsmaterial

Europa

Inom den del av det europeiska standardiseringsorganetCEN sombehandlar nedbrytning avförpackningar och förpackningsmaterial återfinns arbetsgruppen CEN TC 261.En subkommitté SC4 inom dennabehandlar området förpackningar och miljön. Målsättningen för subkommittén är att behandla allatyper avmiljöaspekterrelateradetill förpackningar ochförpackningsmaterial, t.ex.nedbrytbarhet, material-, energi-och annanåtervinning. Motsvarande svenska standardiseringskommitté TK 78 har fem arbetsgrupper vars inriktning speglar det europeiska arbetet.

Italien

Italien ärdet förstaland somlagstiftat omnedbrytbar plast och somdärigenom har försökt hålla jämnastegmed användningen avbioplaster. År 1988fastställdes lag alla slags

genom en ny att förpackningar, inklusive plastpåsar, skall varabiologiskt nedbrytbara. Problemet med denna lag var att den inte definierade vilken metod somskulle användas för att fastställa nedbrytbarheten. Efter omfattande utredningar fastställdes en metod, Sturm-test, i vilken materialets nedbrytbarhet fastställs genommätning avsyrekonsumtion och alstrad koldioxid. Metoden har dock fått endel kritik, bl.a. ansesresultatet variera beroende på ommaterialet först hållits i varmt vatten;metoden simulerar kloak- och inte jordmiljö och metodentar inte hänsyn till solljusets inverkan på nedbrytningen.

USA

I USA har EPA amerikanska Naturvårdsverket och USDA jordbruksdepartementet utfört vissastudier kring biologisk nedbrytbarhet. Kongressenhar dock ännu inte fastställt några standarder för området.

Kongressenhar dock lagstiftat om att s.k. Six-bottle-rings, alltså plasthållare för flaskor och burkar, skall tillverkas av biologiskt nedbrytbart material. Lagen kom till främst för att skydda viltet från ringar slängdai naturen. EPA har dettai sammanhanginte fastställt att något specielltmaterial skall användas,

utan har i stället specificeratde funktionella egenskapersommaterialet

måsteuppfylla. Materialet testasmed avseendepå fragmenteringsgrad; tidsbegränsning för nedbrytningen; samt nedbrytningsprodukternas effekter i marin miljö.

specificerafunktionella egenskaperistället för enstaka Genom att material vill EPA industrin riktlinjer, snarareän direktiv, för

ge sin materialutveckling. För närvarande tillverkas ringarna av etenbaserade,ljusnedbrytbara polymerer. Även EPAs regler

om endast äranpassadeför denna endaproduktgrupp kan de på sikt underlätta marknadsföringen avbiobaseradematerial. Klart preciseradedefinitioner och mätmetoder kommer dock så

nödvändigt för att övertyga såvältillverkare småningom att vara

konsumenter att materialen dels har miljömässiga fördelar, som dels inte påverkar produktens kvalitet. l dettasammanhangkan

pågårvid ASTM American Societyfor Testing de studier som Materials få stor betydelse.Studierna rör olika nedbrytningsvägar för plastmaterial. Dessaomfattar oxidering samtf0to-, kemisk- ochbiologisk nedbrytning. ASTM har utvecklat standardiseradelaboratorietestersommäternedbrytningshastighetoch nedbrytningsgrad för olika material. ASTMs mätmetoder ärdock svåraatt använda generellt, då deär standardiseradeför specifikabetingelser, exempelvis komposteringsmiljö; avfallsdeponering; aerob anaerobbiologisk nedbrytning och nedbrytning i havs- respektive sötvatten.

Vid ASTM fram klassificerings- och märkningssystem för

tas nu plastmaterialen. I USAantasatt resultaten avstudierna vid ASTM

utgöra riktlinjer för industrins utveckling avbionedkommer att brytbara material.

Det kan i sammanhangetnämnasatt plastindustrin på eget

arbetarmed testmetoder ochmärkningssystem för initiativ egna bionedbrytbara material.

3.3.2Standardisering av Smörjmedel

Miljöanpassade Smörjmedelintroducerades under 1980-taletpå den svenskamarknaden. Fortfarande saknasdock Sverigei

och standarder. Maskin- och komponentrelevanta normer tillverkare saknardärmed normer för att kunnabedöma egenskapernahosde vegetabiliska oljorna. Inte heller vad avser oljomas miljöegenskaperoch toxicitet finns idag vedertagna standarder.

Nederländerna

Vid holländska Miljödirektoratet har man formulerat kriterier för smörjmedels nedbrytbarhet och toxicitet.

Vid Miljödirektoratet kommer man nu att gå vidare i sina bedömningar och genomföra s.k.livscykelanalyser LCA se 3.4.1 avolika smörjmedel.LCA-analysema skall vara genomförda sluteti av 1994.Påbasisavanalyserna kommer sedannågon form avstatliga styrmedel att införas i syfte att stimulera utvecklingen ochanvändningen av miljövänliga Smörjmedel.

Deholländska kriterierna baseraspåav OECD accepterade mätmetoder. Enligt uppgifter från smörjmedelsbranschen kommer sannolikt OECDsmätmetoder på sikt att utgöra internationell standard för området.

Tyskland

Tyskland är sannolikt det land somkommit längst i standardiseringen avvegetabiliska Smörjmedel.Man har ormulerat förslag på kriterier för miljöanpassade hydrauloljor, vilka bl.a. innefattar biologisk nedbrytbarhet, bakterietoxicitet och rav på tillverkaren att tillhandahålla en detaljerad konfidentiell nnehållsdeklaration avprodukten. Godkända produkter får närkas med Blå ängeln.

7.4 Miljökonsekvensbedömningar

et finns i Sverigeidagett antal olika miljömärkningssystem som aseraspå olika myndigheters eller intresseorganisationers nedömningarav produkters miljöpåverkan.

ledömningama grundas på olika miljökriterier för den enskilda rodukten eller produktgruppen. Detta är ett hanterligt tillväga- ;ångssättför ett komplext problem. Dock ger det inget vagganill-graven-perspektiv på produkten. Miljömässigt intressanta aspektersom t.ex.hur långt produkten transporteras innan den iår konsumenten, hamnar utanför bedömningen.

3.4.1Livscykelanalyser

Livscykelanalyser internationellt: Life-Cycle Assessment, förkortat LCA, är den etablerade termen på en numera systematiskbeskrivning ochutvärdering av all miljöpåverkan de nödvändiga material- ochenergiflödena för orsakad av framställning, användning ochomhändertagandeav en produkt; såledesproduktens miljöbelastning frånvaggan till graven.

Gemensamtför alla LCA-metoder äratt material- och energiflöden tillmäts ett index somindikerar graden av miljöpåverkan. Olika metoder betonardock olika parametrar, varför utfallet för produkt kan varierahögst betydligt beroende en på vilken metod somanvänds tabell 6.

ofta framförd kritik mot livscykelanalyser är att de jämför En äpplen ochpäron, d.v.s. att olika typer av miljöpåverkan inte låter sigjämföras. De olika metodernablir subjektiva genomatt en miljöfaktor t.ex. energiförbrukning fullständigt kan enskild överskuggaandra,väl såviktiga, miljökomponenter. Metoderna blir heller inte bättre än avden tillgängliga kunskapen, summan utforskad miljöpåverkan kanskealdrig tasmed varför mindre väl En kritik är att LCA hittills tenderat att i analysen. annan typ av användas ett led företagensi marknadsföring änsomett mersom verktyg i produktutvecklingen.

med omdöme,och i medvetandeom att ingen LCA ger Använda facitpå produktens miljöpåverkan, kan LCA-metoder dock ett hjälpmedel i jämförelsenmellan produkter eller vara bra Inte minst kan de underlätta industrins interna processer. miljörevisionsarbete.

StandardiseradeLCA-metoder är under utarbetande inom det Internationella StandardiseringsorganetISO. Standardiseringsskall bl.a.baseraspå ett nordiskt standardiseringsprogram arbetet Nordiska Ministerrådet. Målsättningen för det finansierat av projektet är utarbeta manual för LCA-analyser. nordiska att en Manualen är avseddatt användassåvälsomproduktvid myndighetsbeslut, somvid industriell dokumentation produktutveckling. Arbetet beräknaspubliceras i slutet av 1994.

Industriförbundet ochett tjugotal svenskastorföretag har I regi av det s.k.Produktekologiprojektet under treår utarbetat ett handgripligt LCA-koncept: EPS-systemet.EPSär den engelska för Miljöprioriterande strategier i produktdesign, förkortningen ochanalyssystemetskall under 1994föreligga som dataprogram. är tänkt att konstruktörens hjälp i miljöarbetet Programmet vara skall bestå datadiskett med cirka 100såkallade och av en miljöindex, värderade i miljöbelastningstal. Dessatal ELU; Environmental Load Unit kilo ellerper enhetoch talar angesper

omhur stor miljöbelastning ett ämne,en processeller en vara ger. Ju lägre ELU desto mindre miljöpåverkan. För att förebygga missbruk avEPSkrävs att företag somvill använda systemet först skall gåen grundutbildning och få ett EPS-körkort.

3.4.2 Nordiska miljökriterier

Sedan 1989har de nordiska ländernaett gemensamtmiljömärkningssystem den s.k.i Svanen-märkningen. Systemet är frivilligt vilket innebäratt producenter och importörer ansöker om att få använda märket påsina produkter.

Miljömärkningen baseraspåen initial avgränsning av produktgruppen, d.v.s. en mängd produkter som tillfredsställer i stort sett sammabehov. Därefteridentifieras de viktigaste miljöaspekterna för produktgruppen, och fastställsde miljökriterier somskall uppfyllas för att enprodukt inom gruppen skall få miljömärkas.

Av intresseför denna utredning är kriteriedokumentet för sågkedjeolja,liksom riktlinjer för utarbetandet avförpackningskrav.

Vad avserförpackningar angessommiljökriterier bl.a. att miljömärkta förpackningar skall ha ett lågt vikt nytta förhållande jämfört med andra förpackningar för sammaproduktgrupp på marknaden. Likaså bedöms den s.k. totalutnyttjandegraden, där såväl förpackningens-somförpackningsmaterialets återvinningsgrad beaktas.

För miljömärkning avsågkedjeoljorbeaktasbl.a. toxicitet och bioackumulering.

kan påverka biologiska råvarors 4 Regelverk som

konkurrensförmåga

1 Inledning

direktiv läggsstor vikt vid att belysamöjligheterna I utredningens utveckling ochanvändning biologiska råvaror med att främja av styrmedel. Bl.a.anförs att För deområdendären olika typer av biologiskaråvarorbedömsfördelaktigbörutredaren ökadanvändningav effekterför främjaanvändningenavråvarorsomkan övervägavilka att utveckling dei Sverigeredaninfördastyrmedleninom nåsmed av områden. Sådanlagstijining börsesöversomkan utgöra berörda introduktionochanvändning biologiskaråvaror. hinderför av

kapitel görs genomgång avde regelverk somkan l detta en för framställning och användning avbiologiska påverkavillkoren analyserasi vilken mån dessaregelverk kan råvaror. Vidare utgöra hinder för en ökad användning.

4.2 Jordbrukspolitiken

4.2.1Allmänna styreffekter avjordbrukspolitiken

jordbrukspolitik håller på att anpassastill EUzs.En Sveriges den hittillsvarande jordbrukspolitiken i ingåendebeskrivning av EUfinns i SOU1992:87Åtgärderför attjörbereda Sverigeoch jordbrukochlivsmedelsindusiriför EG.Här redogörs endast Sveriges för de delar berörbiologiska råvaror. som

EU:sjordbrukspolitik ingår att upprätthålla en I Sverigesliksom prisnivå på jordbruksprodukter somger jordbrukarna en

acceptabellevnadsstandard.Världsmarknadsprisema på

jordbruksprodukter äri regel mycket låga,eftersom världs-

marknaden har karaktärenav dumpingmarknad. De interna hållsdärför bl.a. genom prisstöd i form av priserna uppe gränsskydd och exportstöd.

såväl EUomfattar systemetför prisstöd främst l Sverige som livsmedelsgrödor. I sambandmed reformeringen avEU:s

jordbrukspolitik har prisstödet minskats kraftigt gemensamma och med inkomststöd i form av arealbidrag. Systemet ersatts spannmål, oljeväxter ochproteingrödor. Somvillkor för omfattar

att få arealbidrag för denna s.k. basarealmåstelantbrukaren hålla 15-20procent avbasarealen träda.i Detta gäller baragårdar med enbasarealstörre änca20 ha. Trädan får dock odlas med grödor för icke livsmedelsändamål, exempelvis energigrödor och grödor för industriell och teknisk användning. l systemetingår särskilda regler för oljeväxterochstärkelseinklusive potatisstärkelse. Det finns även ett särskilt stödsystemför fibergrödor såsomspånadslin.

4.2.2 Stärkelse

Den svenskastärkelseproduktionen somhuvudsakligen baseras på fabrikspotatis sområvara täcker ungefär en tredjedel av stärkelsebehovet.Importen utgörs avvete-,majs-och potatisstärkelse. Prisnivån på stärkelseskyddasgenom en rörlig införselavgift medanexportbidrag saknas.

Stärkelseproduktionen inom EU baserastill hälften på majs. Återstoden domineras av Potatis- och vetestärkelse.EU producerar mer stärkelseän vad somförbrukas.

Inom EUfår teknisk industri somanvänder stärkelsestöd för att kompensera för skillnaden mellan EU:sinhemska pris och världsmarknadspriset. I Sverige utgår ett liknande stöd till användare avstärkelseför tekniska ändamål.

För svensk stärkelseproduktion innebärett EU-medlemskapett antal tekniska förändringar av regleringama. På kort sikt väntas dock inte ett medlemskap leda till att konkurrenskraften markant förändras för svenskstärkelseproduktion jämfört med annan jordbruksproduktion.

Stärkelsefabrikema Sverigei är internationellt settsmå vilket skulle kunna leda till att svenskaodlare får sämrebetalt än t.ex. danska och tyska. Detta kan emellertid motverkas av att den svenskastärkelseindustrin är inriktad påatt utveckla nischprodukter, processeroch kunnande,snarareän att producera bulkvara. Det finns även möjligheter att förbättra kapacitetsutnyttjandet vid de befintliga anläggningarna.

Ett frågetecken dettai sammanhangär vilket utfall Sverige får om stärkelseproduktionen kvoteras mellan EU-ländema.

4.2.3Vegetabilisk olja

Inom EUodlas och solrospå vardera 45procent av raps oljeväxtarealen,medan sojabönorodlas på resterande 10procent. mängder sojabönor importeras. Inom EUproduceras också Stora mängderolivolja. EU tillämpar världsmarknadspris på både stora och mjöl från oljeväxter. För oljeväxter utgår inget prisstöd olja arealbidrag, vilket ärhögre än det för spannmål. I det s.k. utan ett Blair House-avtaletmellan USA och EUsomföregick GATTöverenskommelseni januari 1994,förband sig EUatt begränsa den oljeväxtareal fårarealstöd till en nivå sommotsvarar som genomsnittsarealenför åren1989-91.I Blair House-avtalet förband sig EU ävenatt begränsamängdenproteinfoder från oljeväxter, där oljan går till teknisk användning eller bränsle utöver den

överenskomnaarealen.Maximal mängd motsvarar 2,2ton rapsmjöl eller ca800000hektar raps.

eventuellt BLI-medlemskapfår Sverigeenbasarealom 1,8 Vid ett miljoner hektar. Oljeväxtemas andelav basarealenkommer att till 132000hektar vilket är genomsnittsarealenför de maximeras årenföre inträdet. I enlighet med EU:sjordbrukspolitik och tre Blair House-avtaletskall minst 10procent av oljeväxtarealen träda.Förhandlingar pågårdock kring huruvida den utgöra neddragning oljeväxtarealensomdet svenskaomställningsav inneburit skall likställas med trädan. Utöver de programmet hektaren Sverigetilldelats tillkommer den odling för 132000 som ickelivsmedelsändamål ärmöjlig på trädesareal. som oljeväxtarealenmellan länder gör såledesatt Kvoteringen av Sverigei stort sett kanbehålla sin nuvarande odling. Lönsamhetenför svenskoljeväxtodling relativt spannmålsodling

torde dock komma att minska.

Under vissaförutsättningar kan odling oljeväxter för teknisk av användning på trädesarealkomma ifråga. Denförsta förutsättningen ärgivetvis att intäkterna täckerde rörliga kostnaderna.Den andraförutsättningen äratt växtföljden i övrigt

tillåter odling avoljeväxter.

4.2.4Oljelin

Oljelin är gröda somkan odlaspå den svenska en omställningsarealen,och tillhör de grödor sominom EUfår odlas basarealen inte trädesarealen.Inom EUutgår ett men för närvarande ärungefär dubbelt så högt per arealstöd som hektar somstödettill spannmålsodling.

Blair House-avtaletinnebäringa kvantitativa begränsningarför oljelinfrö. Med dagensregler skulle ett medlemskap EUi innebära

en kraftig förbättring avde ekonomiska villkoren för svensk odling av oljelin, ävenom Europakommissionen enligt uppgift strävar efter att något minska arealstödet.

4.2.5 Fibergrödor

I Sverige omfattasinte fibergrödor somspånadslin och hampa av jordbruksregleringen. Lin för tekniska ändamål får odlas på omställningsmark, medanhampa är förbjudet att odla enligt narkotikastrafflagen 1968:641.Inom EU utgår för båda dessa grödor ett betydande arealstöd.Förhampagäller emellertid att endast vissa namngivna sortermed låg halt avden narkotiska substansentetrahydrocannabinol ärgodkända för odling.

Vid ett eventuellt EU-medlemskapförbättras kraftigt villkoren för svensk odling avspånadslin. Stödet för hampa kan emellertid inte utnyttjas då det deni svenskanarkotikalagstifmingen inte differentieras mellansorter med hög respektive låg halt av narkotisk substans.

4.3 Energipolitiken

4.3.1 Allmänna styreffekter av energipolitiken

Inom energiområdet används sedanmånga år både ekonomiska styrmedel och regleringar. De ekonomiska styrmedlen utgörs av en kombination av skatter, avgifter och bidrag.

Energiskatter på fossila bränslen ökar intresset för att använda biomassasombränsle. Fossilaråvaror somanvänds produkt-

som råvaror är emellertid obeskattade.Energiskattema kan därför resultera i att biomassai första hand användssombränsle medan fossila råvaror användssomproduktråvaror. Energipolitiken, och i syrmerhet energibeskattningen, kan såledeskomma att negativt påverka utvecklingen och användningenavbiologiskt material för industriella ändamål. Risken för detta ärhögre högre skatterna på energiområdet är.

Ett exempel påen råvarasomanvänds bådesomindustriråvara och sombränsleâr spån från sågverk och träbearbetningsfabriker. Den s.k. Tritñberlagen1987:588 som numera ärupphävd föreskrev att man måsteha tillstånd för att i större skala få använda spånsombränsle. Syftetvar att skydda träskiveindustrin mot konkurrens om råvaran.Ett annatexempelär råtallolja,

en biprodukt från massaindustrin. Råtalloljan är användbar dels som

brännolja med speciellatalloljebrännare, delssombiologisk råvara för denkemisk-tekniska industrin Bergvik Kemi AB som tillverkar kemikalier bl.a. för färgindustrin.

Bergvik Kemihävdar att de högaskatterna på brännolja i fjärrvärmesektom gör att betalningsviljan för råtalloljan där överstigerderas betalningsförmåga för råvaran,och att

egen tillgången på råtallolja till acceptablapriser kommer att minska

nuvarande kontrakt går ut. efterhand som

Riksdagenbeslutade i maj 1994rskr. 1993 941293på skatteutskottetsinitiativ bet. 1993 94:SkU34 om en schabloniseradkompensation på 9örekWh för fjärrvärmeleveransertill industrin eller växthusnäringen. l det sammanhangetanförde utskottet att detfinns skäl att sökaundvikaatt stimuleratill användning rdtalløljansomett bränsle.Den

av schabløniseradekompensationenbördärförinteutgåför dendelav fjämzürmeleveransen kan hänförligtill råtallolja. Föratt

som anses

möjligagenomslagbörenligtutskottetsmeningi dessafall största rätalloljaniförstahand användför leveransavvärmetill

anses industrin.

Energiskatteutredningen FI 1992:15har behandlat frågan i betänkandetSOU 1994:85 Ny lagomskatt energi.Utredningen bedömer s.210 att det för närvarande inte finns anledning att antaatt såstora mängder råtallolja kommer att köpas upp av andraförbrukare äntillverkningsindustrin att råvaruprisbildningen i någonhögre grad riskerar att påverkas i för Bergvik Kemi AB negativ riktning. Energiskatteutredningen finner bl.a.mot bakgrund av riksdagensbeslut maji 1994,inte anledning att närmarediskutera de förslag somframförts av Bergvik Kemi AB.

4.3.2 EU:s mineraloljedirektiv

EG-direktivet CouncilDirective9281EEC antheharmonization thestructures exciseduties mineraloilsinnebär ett krav på

on medlemsstaterna gemensamminimiskattesats på

om en oljeprodukter. I artikel 8.1 i direktivet uppställs vissatvingande undantagfrån beskattning för mineraloljor somanvänds för andra

møtorbrünsleellerför uppvärmning. ändamålän som

Mineraloljedirektivet omfattas inte av EES-avtalet.Detblir därmedbindande för Sverigeförst i ochmed ett eventuellt medlemskap EU.i

4.4 Miljöpolitiken

4.4.1 Försiktighetsprincipen och substitutionsprincipen

Lagenom kemiska produkter, 5§,lyder: Densomhanterareller importerarenkemiskproduktskallvidta deåtgärderochiakttade försiktighetsmåtti övrigtsombehövsför att hindra eller motverkaskada människoreller i miljön. Dennaprincip brukar benämnas försiktighetsprincipen.

Lagtextenfortsätter: Därvid skallsådanakemiskaprodukterundvikas somkanersättasmedmindrefarliga produkter.Denna princip kallas substitutionsprincipeneller utbytesregeln.

Kemikalieinspektionen har myndighetsansvaret för lagen om kemiska produkter. Myndigheten framhåller att substitutionsprincipen angerett förhållningssätt till kemiska produkter. Syftet med lagtexten är att markera att alla somhanterar kemiska produkter har ett ansvar, snarareänatt pekaut enskilda kemiska produkter somkan ersättas.Mot denna bakgrund har Kemikalieinspektionen inte meddelat några tillämpningsföreskrifter för substitutionsprincipen.

4.4.2 Producentansvar

Begreppetproducentansvar introducerades kretslopps-i propositionen prop. 1992 93:180 efter tysk förebild. Innebörden är att den somtillverkar eller importerar eller i övrigt handhar en vara eller en förpackning har det slutliga ansvaretför hur den skall tas om hand då den förbrukats.

Riksdagen bemyndigade vid sin behandling avkretsloppspropositionen regeringen att införa producentansvar för olika produktgrupper bet. 1992 93:]0U14,rskr. 1992 932344.Hittills har regeringen fastställt förordningar omproducentansvar för bl.a. Wellpapp och returpapper.

Regeringen har vidare tillsatt enkretsloppsdelegation sombl.a. har till uppgift att utreda hur systemetmed producentansvar kan vidgas till fler produktgrupper, exempelvisbilar, däck, plaster, byggnadsmaterial och elektroniska produkter.

Sedanlänge förekommer pantsystempå flaskor och aluminiumburkar. Syftet är att geincitament till återlämning avde använda varorna och förpackningarna såatt de skall kunna tas om hand på ett miljöriktigt sätt.

Regeringenhar nyligen tillsatt utredare med uppgift att föreslå en påskyndar utvecklingen mot minskade avfallsåtgärder som mängder, minskad användning avmiljöskadliga ämneni produkter och samtett förbättrat omhändertagandeav varor avfall ochrestprodukter dir. 1993:68.Syftet med en avfallsskatt är incitament till sorteringav avfall ochökad återvinning av att ge restprodukter ochmaterial.

4.4.3Insamlingskrav på biologiskt baseradeprodukter

Riksdagenbeslutadevid sin behandling av kretsloppspropositionen bl.a. ett mål för insamling av returpapper på 75 om Detinnebär dock inget krav på inblandning av returfiber procent. jordbruksutskottet framhöll att materialåtervinning i i papper. bör prioriteras framför energiutvinning. Valet bör dock princip med utgångspunkt från denmetod sombästhushållar med göras

resurser.

Det är ännuför tidigt att dra slutsatserom på vilket sätt ambitionerna för återvinning ochåteranvändning kommer att påverkautvecklingen produkter baseradepå förnyelsebara av råvaror. Frånskogsindustrin har framförts farhågor omatt överdrivna ambitioner kan ledatill att skogenstillväxt och

massaindustrinskapacitetinte utnyttjas.

Biologiskaråvaror äri mångafall begränsatåteranvändbara, men lämpar sig oftast väl att återföratill naturens kretslopp genom eller kompostering. Överdrivna krav på materialförbränning återvinning kan innebära konkurrensnackdel för biologiska en råvaror jämfört med material har bättre förutsättningar för en som driven återanvändning. Dettakan i sin tur ledatill ett långt minskat intresseför utveckling nya material och produkter av från biologiska råvaror. Om ambitionerna vad gäller materialåtervinning ledertill sådanakonsekvenserkan de komma att utgöra hinder för utvecklingen av biologiska råvaror. ett

4.5 Lagen om offentlig upphandling

I Sverigereglerasstatensoch kommunernas upphandling av Lag 1992:1528 offentligupphandling.I denna angesatt § 22 En om upphandlandeenhetskallantaantingendetbudsomharlägst anbudsprisellerdetanbud är mestfördelaktigtmedhänsyntill som samtligaomständighetersåsompris,driftskostnader,funktion, Enhetenskalliförfrågningsunderlagetelleri miljöpåverkanm.m. upphandlingangevilkaomständigheterdentillmüter annonsenom

betydelse.Omständighetenskallommöjligtangesefter angelägenhetsgrad,meddenviktigasteförst.

Offentlig upphandling kan såledesutnyttjas somett styrmedel i miljöarbetet. Miljökriterier vid offentlig upphandling kanvara en ersättning för mer generella styrmedel de fall däri sådanaav olika skäl inte är möjliga att tillämpa.

4.6 Gentekniklagen

Växtförädlingen har storbetydelseför utvecklingen avbiologiska råvaror. Gentekniken blir ett allt viktigare verktyg i växtförädlingen, eftersom den betydligt snabbareoch specifikare än traditionella tekniker möjliggör förändringar av växternasanlag. För både stärkelse-och oljeproducerandeväxterbedrivs omfattande genteknisk forskning såväl Sverigei som internationellt. I Sverige har t.ex.Amylogen HB tagit fram potatis med modifierad stärkelsesammansättningför användning inom pappersindustrin.

Riksdagen har nyligen antagit en Lag1994:900 omgenetiskt modifieradeorganismer.Lagen omfattar alla typer av organismer utom människa; såledesdjur, växter och mikroorganismer.

Gentekniklagen är utformad som en ramlag varför lagens inverkan på den svenskagentekniska forskningen och produktionen i hög grad kommer att vara avhängig de enskilda myndigheternas föreskrifter.

4.6.1 innesluten användning av genetiskt modifierade växter

Enligt gentekniklagen skall växter inbegripas i bestämmelserna för s.k. innesluten användning 2§. I regeringensproposition angesi specialmotiveringen att En inneslutenanvändningkan ocksåskei växthus,omdettaär tillräckligt slutet.

Från forskarsamhället finns en uttalad oro att konventionella växthus inte skall ansessom tillräckligt slutet i lagensmening. Det skulle så falli innebäraatt växtgenetisk forskning i växthus betraktas soms.k. avsiktlig utsättning, med därav följande tillståndsplikt.

Jordbruksutskottet anför i sitt betänkande kring gentekniklagen att Oavsett omdetvid dennyalagenstillämpning blir fråga

om inneslutenanvändningelleravsiktlig utsättningutgår utskottetfrån att kraven verksamhetenävenifortsättningenkommer efter

att anpassas

risker föreliggerför omgivningenellerför miljön ellerför de som utarmningavdengenetiskamångfalden.

avgörandeför fortsatt svenskindustriell och akademisk Det är forskning inom områdetväxtgenetik att tillämpningsföreskriftema för försök i växthus utformas i enlighet med

jordbruksutskottets synpunkter.

4.6.2Avgifter för myndigheters prövning

gentekniklagenlyder: Regeringenellerdenmyndighetsom 20§i regeringenbestämmerfdr meddelaföreskrifteromskyldighetför densom sådanverksamhet i förstastycketelleransöker bedriveren somavses tillstånd till verksamhetellergärenanmälanomverksamhetenatt om betalaavgifterför myndighetersverksamhetenligtdennalag.

angeläget avgifterna sättspå sådannivå att de inte Det är att en hinder för gentekniskforskning och utveckling, vilket utgör något sådanverksamhet lämnar landet. Exempel kunde få till effekt att orimliga avgifter lett till utflyttning av genteknisk på att verksamhetfrån landet finns från Danmark, där tolkningen av en modifierad ramlag för genteknik medförde avgifter om nu danska kronor tillstånd för industriell produktion 100000 per respektivetillstånd för s.k.fältförsök.

4.6.3Etisk bedömning av genteknisk verksamhet

gentekniklagen i att Ett tillståndfdr lämnasendastom I anges denverksamhet ansökanavserärgodtagbarfrån hülso-och som miljöskyddssynpunktochetisktförsvarbar. I gentekniklagen anges dennybildade Gentekniknämnden skall bevakade vidare att frågorna.Detframgår dock inte lagtexten vilka etiska etiska av skall diskuteras. Avsaknaden av formella frågeställningar som riktlinjer för det etiskaställningstagandet kan komma att försena

tillståndsgivningen.

4.7 Standarder

standarder för produkter baseradepå förnyelsebara Bristen har till utredningen återkommande anförts somett hinder råvaror för kommersialisering. Framför allt har detta problem betonatsi

sambandmedhydrauloljor.

Vid StatensMaskinprovningar i Umeåhar, på uppdrag av Jordbruksdepartementet, under två år bedrivits ett projekt avseendetekniska egenskaperhos hydrauloljor. Arbetet skall avrapporteras i juni 1994.Av ett preliminärt slutsatsdokument bilaga 2 från Maskinprovningama framgår flera förklaringar till att de vegetabiliska hydrauloljorna ännu inte fått ett kommersiellt genombrott på marknaden: Oljoma ärbetydligt dyrareän de mineraloljebaseradealternativen; komponent och maskinbyggare lämnar korta eller ingagarantierför sinaprodukter om man använder vegetabiliska oljor; samtmånga mätstandarder som används för att fastställa hydrauloljors tekniska egenskaperär inte tillämpbara på vegetabiliska oljor.

Göteborgs kommun bedriver inom projektet Rensmörjastudier kring vegetabiliska hydrauloljors miljöeffekter. Projektet skall redovisas sommaren1994.En sammanfattning projektet av redovisas bilagai Inom projektet har utarbetats miljö- och hälsokravsspecifikationer för miljöanpassadehydrauloljor, vilka baseraspå oljans respektive additivens nedbrytbarhet; toxicitet mot vattenorganismer samthälsofara. Additivhalten får heller inte överstigafem procent. I projektet konstateras Smörjmedelär enav destörstaochviktigastekemiskaproduktgruppernafrån miljö- och hälsosynpunkti vårt modernasamhälle.Någonellernågrainstitutioner bördärför i uppdragatt i samarbetemedintresseradeberördaföretag, ta tagi ochmedverkai denfortsatta utvecklingen miljöanpassade av hydrauloljorochandrasmörjoljor.Sådanainsatserskullegynnaberörda företagskonkurrenskraftsamtidigtsommiljö ochhälsakanförbättras.

Påbasisav ovan nämnda utredningar kan konstateras att en avgörande faktor för att vegetabiliska hydrauloljor skall få ett genombrott på marknaden är att standarder utarbetasför såväl tekniska-, toxiska- sommiljönormer. För detta krävs opartisk en medverkan av intressenter utanför petroleumbranschen.

DISKUSSION OCH ÖVERVÄGANDEN

Förutsättningar för ökad industriell användning 5 biologiska råvaror för tekniska ändamål av

5.1 Bakgrund

tidigare avsnitt utredningen har redovisatsett stort antal I av olika produkter vilka kanbaseraspå förnyelsebararåvaror. Genomgåendeför mångaavdessaprodukter är att de i betydande utsträckning tillverkades förnyelsebararåvaror före av genombrottetför mineralolja somindustriråvara.

Trots att starkaskälunder de senasteårenmotiverat en ökad användning biologiska råvaror för utveckling mot av ändamål, har relativt få kommersiella produkter nått tekniska nya marknaden.Det viktigaste skälet är att utvecklingen av denna typ produkter är komplicerad ochförutsätter samverkanmellan av flera olika företag,mellan olika forskningsdiscipliner typer av samtmellan företagoch forskare.

Historiskt harlantbruket och industrin utvecklats oberoendeav varandra vilket bl.a.förklaras att jordbruksnäringen inte har av någon traditionell samverkanmed övrig industri. Huvudsakligen har företag inom lantbrukssektom och industriföretag verkat på olika marknader. Dettahar fått till följd att jordbrukspolitiken inte är sammankopplad med industripolitiken. För att åstadkomma ett kommersiellt genombrott för förnyelsebararåvaror måsteen samverkankomma till stånd mellan företag inom lantbrukssektorn,producenter halvfabrikat och producenter av av kornsumentprodukter.

Forskning kring förnyelsebararåvaror är en multidisciplinär kräver samverkanmellan såvälolika verksamhet som mellan högskolaoch näringsliv. Graden forskningsområden som samverkan har hittills imångafall varit otillräcklig. av

Andra förklaringar till denlångsammautvecklingen är bristen på formella standarderanpassadetill produkter baseradepå biologisk råvara;otillräckliga kunskaper kan ligga till grund som för produkt- ochprocessutveckling samtbrist kapital för investeringari produktion ochmarknadsutveckling.

Slutligen kan konstaterasatt den ekonomiskakonkurrenskraften för produkter baseradepå biologisk råvara ofta ärdålig. Det kan bl.a. förklaras av endyr råvara och brist på industriell processteknik. Produkternas positiva miljövärde har heller hittills inte vägts in i prisbilden.

5.2 Marknadsförutsättningar

Konsumenternas växande miljömedvetande har lett till enökad efterfrågan på produkter baseradepå förnyelsebar råvara. För att en ökad användning skall komma till stånd krävs dock att de nya produkterna har goda tekniska prestanda,rimliga priser ochbra miljömässiga egenskaper.Produkter baseradepå förnyelsebara råvaror har i regel bra miljöegenskaper.Marknadsförutsättningarna begränsasdock av kraven på konkurrenskraftiga priser ochgoda tekniska prestanda.Produkternas miljöfördelar kan, under förutsättning att dessastekniskaprestanda är likvärdig med konkurrerande altemativs, öka betalningsviljan hos konsumenten. Det ärdock ovanligt att bättre miljöprofil kan en uppväga en sämreteknisk prestanda.

Sågkedjeoljaär ett exempel på enprodukt baseradpå förnyelsebar råvara somtagit betydandemarknadsandelar. Prisdifferensen inom detta område är tillräckligt liten för att en betydande andel konsumenter skall välja den miljöriktigare produkten. Det motsattagäller för hydrauloljor, där endasten liten andel av konsumenterna väljer det vegetabiliskaalternativet. Detta indikerar att prisdifferensenmellan vegetabiliska och fossilbaseradehydrauloljor är för stor för att marknadenskall välja bort den fossilbaseradeprodukten. Enförändring av prisrelationen mellan produkterna skulle sannolikt leda till en ökad användning avden vegetabiliska hydrauloljan. En avgift på denna typ av fossilbaseradeprodukter skulle såledeskunna få effekt konsumentledet.i

Det ärdäremot mycket svårt att med avgifter över styra konsumtionen till produkter baseradepå förnyelsebar råvara om dessastekniska prestanda är sämreän de fossilbaserade altemativens. Sammaresonemanggäller också prisskillnaden om mellan olika produkttyper är såstoratt det krävs orimliga avgifter för att åstadkomma någon styrande effekt. Exempel på den senaretypen av produkter ärdet plastsubstitut Biopol som tillverkas avdet brittiska företaget Zenecaf.d. ICI. Biopol har mestblivit känt genom tyska Wellas lansering materialet i av schampoflaskor. Priset på detta material ligger för närvarande på över 100kronor per kg, att jämföra medpolyeten kostar som ca åtta kronor per kg.

59 ,

Detfinns idag tydliga marknadssignaler att miljöanpassade produkter är intressanta.Frånindustrin finns därför ett starkt stödför långsiktiga forskningsinsatserinom relevanta områden vid universitet ochhögskolor. Ett förslag till strategiskt forskningsprogram inom området har tagits fram avNutek och redovisas i rapporten Nyamiljöanpassadeprodukterfrån förnyelsebararåvaror-förslagtill strategisktforskningsprogram R 1994:12.Målet för forskningsprogrammet är att skapaen grund för delsframtagning substitut för traditionella av produkter och material, delsutveckling av helt nya. Vad gäller gamlaprodukter kommer priset på dessaatt vara ersättning av avgörandeför vilket pris marknaden kommer att tolerera för som de produkterna. För och unika produkter finns helt andra nya nya frihetsgrader när det gäller prissättning.

För produkter Biopol, samten rad andra produkter baserade som på förnyelsebararåvaror, är dethöga priset det främstahindret marknadsintroduktion. Dettakan delvis påverkasmed för en ytterligare FoU. Enväsentligarefaktor för priset är dock i många fall storlekenpå produktionsanläggningen. Det finns ett flertal produkter där kraftigt ökad produktion skulle föra ner priset en på produkten till nivå där marknadsintroduktion på en en kommersiella villkor skulle möjlig. Här uppstår dock ett vara svårlöst problem: Marknaden är liten eftersom priset är högt, men för investerai stor anläggning förutsätts enbetydande att en marknad. Dennaerhålls först när priset är tillräckligt lågt och även dåmed betydandetröghet. Med normala avkastningsen krav på kapital går dennaekvation inte ihop annat äneventuellt

på mycket lång sikt.

Enmycketbetydelsefull faktor för en produkts marknadsförutsättningar äratt den överensstämmermed de formella krav samhället, samt att dessakrav är tydligt somuppställs av formulerade. Produkterna skall myndigheterna godkännasför av användning i tillämpningar där de kan påverka människors hälsa. Dessutomuppställer samhälletandra typer av krav på produkterna, t.ex.dessasegenskaperi avfallsledet.

Vad gäller produkters hälsoeffekterfinns klara regelsystem,även deteventuellt kan finnasbrister i dessaberoendepå att nya om råvaror tillkommer. Förkraven på produkternas typer av egenskaperi avfallsledet, t.ex.definition av nedbrytbarhet och råvaransfömyelsebarhet, råder däremot betydande värdet av oklarheter. I dettasammanhangförekommer olika typer av krav ochnågot samförstånd har intenåtts om långsiktiga regler. Detta påverkar kraftigt industrins vilja att utveckla nya produkter

se 3.3.

Även tillverkare utrustning används tillsammans med nya av som produkter ställer krav. Exempelpå detta är krav från maskintillverkare avseendehydrauloljor, växellådsoljor m.m. Så

länge inte omfattande provningsresultat kan redovisas när det gäller nya produkter har maskintillverkare enmycket restriktiv inställning till dessaoch lämnar mycket korta eller inga garantier.

För att komma till rätta med de hinder somidag föreligger krävs betydande insatserbådeavseendeStandardisering av produkterna och bestämningavtestmetoder.

5.3 Samhällskrav

Konsumenternasefterfrågan på olika produkter är helt avgörande för industrins val avprodukter och produktionsmetoder. Detta gäller ävenersättningavfossilbaseradeprodukter med förnyelsebara. Marknaden har dock enbegränsad förmåga att bedöma långsiktiga effekter avolika produkters användning. Den är också ofta subjektiv och kan kortsiktigt underskatta produkters farlighet respektive överskatta andra produkters miljövänlighet. Det finns därför motiv för samhälletatt styrautvecklingen. Samhälletspåverkan måsteske enligt enkla och klara principer. Substitutionsprincipen lageni om kemiskaprodukter skulle kunna utgöra basenför en sådanstyrning.

För att skapaen utveckling önskvärdi riktning skall samhället tidigt fastlägga tydliga definitioneravvilkentypavproduktersom skalleftersträvasfrån miljö- ochhülsosynpunkt.Definitionema måste vila på saklig grund för att gemotiv till en långsiktig industriell utveckling önskadi riktning. Ett viktigt underlag för definitionerna är olika typer avlivscykelanalyser se 3.4.1. Oklara definitioner eller motsägelsefullaregler och styrmedel kan leda till att förtroendet för vadsompresenterassomriktigt att använda från miljö- eller hälsosynpunkt rubbas hos konsumenten. Denna typ av skador på samhälletstrovärdighet kan vara svåra och ta lång tid att rätta till. Detär i dettasammanhangviktigt att klargöra att produkter baseradepå förnyelsebar råvara inte automatiskt måstevara bättreän fossilbaseradeprodukter från miljösynpunkt.

Andra medel somsamhället har för att skapaen önskad utveckling ärstödtill forskning,utvecklingochdemonstrationsanläggningarsamtadministrativaochekonomiskastynnedel.Inom områden där förnyelsebaraalternativ ännu inte är tekniskt konkurrenskraftiga krävs långsiktiga satsningarpå FoU. Dessutom krävs ofta betydande investeringar i prototyp- och demonstrationsanläggningar PoD samtmarknadsföring för att sänka priset på produkten till enkonkurrenskraftig nivå. Detta gäller t.ex.olika typer aversättningsmaterial för polyeten och polypropylen, vissavegetabiliska Smörjmedelsamt biologiska förstärkningsfibrer och isolermaterial.

Förprodukter äruppenbart hälso-eller miljöskadliga kan som dessutomdirektaförbud övervägas.Dettablir särskilt aktuellt om mindre farliga alternativ finns till rimliga kostnader. Exempelpå sådanaprodukter är fossilbaseradformolja och sågkedjeolja. har miljöfördelar ochär tekniskt likvärdiga med Produkter som mindre lämpliga produkter kan stimuleras med hjälp av avgifter. Exempel sådanaprodukter är vegetabilisk hydraulolja, vegetabiliskarengöringsmedel och cellulosabaserade isolationsmaterial.

5.4 Ansvarsfördelning

För den industriella utvecklingen av produkter baseradepå förnyelsebarråvarabör detföreligga ett delat ansvar mellan samhälleochnäringsliv. Vi har under utredningen definierat ansvarområdenmellan olika parter, vilket fördelningen av diskuterasi det följande avsnittet.

Standardiserings och provningsverksamhet O

samhälletsviktigaste uppgifter för att stimulera En av produkter baseradepå förnyelsebararåvaror är utvecklingen av tydligt regelverk för produkternas tekniska att fastställaett prestandaoch miljö- ochhälsomässigaegenskaper.Enbetydande regler måsteskapas ett internationellt perspektiv del avdessa ur och i samarbetemed omvärlden. För svensktvidkommande är i förstahand europeisk likformighet viktig att uppnå. en

oForskningsprogram vid svenskauniversitet och högskolor

industriell utveckling ochproduktion avkvalificerade Svensk material ochprodukter förutsätter att det vid svenskauniversitet ochhögskolor finns spetskompetensinom de för området grundläggande forskningsdisciplinema. Tillgången till inhemsk forskarkompetens gerförutsättningar för rekrytering av kvalificerad personaltill näringslivet. Forskargrupper som arbetar vetenskapensfrontlinje dessutomtillgång till resultatenfrån i ger storadelar det internationella forskningsarbetet. av

Forskning är till sinkaraktär långsiktig. Braforskning kan och bör därför inte detaljstyras.Däremotfinns det anledning att via finansiella medelstimulera de forskningsområden tillförsel av svenskindustri bedömersomangelägna.Denhelt som övervägandedelen den forskning sombedrivs vid universitet av och högskolor är öppen.Därmedärdet naturligt att det

huvudsakliga finansieringsansvaretåvilar staten.Näringslivet måste emellertid medverka till att personliga kontakter upprättas med den akademiskavärlden såatt ett effektivt kunskapsutbyte kommer till stånd. Detta kan exempelvis åstadkommasgenom finansiering avindustridoktorander och uppdragsforskning; genom upplåtande avutrustning och kompetensvid företagen för genomförande av forskningsuppgifter ochgenområdgivning till forskargruppema.

oUtvecklingssatsningar inom industrin

Den riktade akademiskaforskningen förutsätter enparallellt pågåendeutvecklingsverksamhet inom näringslivet. detI initiala forskningsskedet ärdennanormalt avmindre omfattning än den akademiska forskningsverksamheten. Efter hand som en kunskapsbas byggs upp måsteutvecklingsverksamheten expandera och fåstörreomfattning än forskningen. Näringslivet är huvudansvarig för att denna utveckling kommer till stånd.

OSatsningar på prototyp- och demonstrationsanläggningar PoD

Målet för all industrirelevant forskning och industriell utveckling är kommersialisering avresultaten formi av produkter och tjänster. Detta är normalt ennäringslivsangelägenhet.Vad gäller utveckling avprodukter motiverade utifrån hälso- och miljöaspekter, där substitution avbefintliga produkter ofta förutsätts, kan dock speciellaproblem uppstå eftersom kommersialiseringsfasenär utdragen och kostsam. sådanaI situationer kan därför en delning avfinansieringsansvaretmellan näringsliv och samhällevara befogad.

5.5 FoU som medel att stimulera användningen av biologisk råvara

Ett betydande arbetehar senaretid lagtsner på att identifiera forskningsområden, vilka bedömssomviktiga för att utnyttja biologisk råvara för tekniska ändamål. Närings- och teknikutvecklingsverket Nutek har, somtidigare nämnts, presenterat ett strategiskt forskningsprogram Nya miljöanpassade produkterfrån förnyelsebararåvaror.l dettaprogram definieras ett stort antal viktiga forskningsområden. Utgångspunkten för urvalet av forskningsområden har varit rad produkter för vilka en näringslivet uttryckt intresse.Drivkraften bakom näringslivets engagemanghar till betydande del varit förväntade framtida marknadskrav, vilka till stor del bottnar miljötänkande.i

Programmetinnehåller därför huvuddelen av de samhälletbör prioritera när det gäller produktområden som för fram produkter baseradepå biologiska forskning att ta det gäller forskningensinriktning har ett antal råvaror. När viktiga frågeställningar identifierats för olika produkter. Dessa delsframställning ochmodifiering avbiologiska råvaror, gäller på och framställning funktionella material. dels krav - av -

Nuteks verkar sedantre år tillbaka en Utöver programgrupp området Polymerantaterial,tensideroch industrigrupp inom smörjmedelfrånförnyelsebararåvaror.Industrigruppen består av tolv större ochmindre svenskaföretag vilka tillsammans helakedjan från växtförâdling till konsumentrepresenterar produkter. Gruppen har liksom Nutek ambitionen att initiera grundläggande forskning inom området och att med denna som bedriva omfattande utvecklingsarbete.Målsättningen är att bas ett utvecklingsarbetet snarastskall leda till produktion i demonstrations-ochfullskala. Exempel på områden där viss produktion redan initierats ärvegetabiliska hydrauloljor och stärkelsebaseradeengångstallrikar. Områden där förutsättningar för produktion analyserasärcellulosafiberbaseradeisolationsbiologiskt baseradförstärkningsfiber lin och skivor, vätskebarriärer.

Mångaprodukter är teoretisktmöjliga att tillverka av förnyelsebararåvaror, endastett fåtal avdessatillverkas av men idag. Engrundläggande orsak till detta är bristande dessaråvaror En orsak är outvecklade relationer mellan företag kunskap. annan jordbrukssektorn, övrig tillverkningsindustri och den inom akademiskavärlden. Bådadessahinder kan övervinnas genom industrirelevanta satsningarpå forskning inom området.

forskningsprogram skall kopplas till åtagandenfrån Ettdylikt bedriva utvecklingsarbete inom området. industrin att Utredningen definierar nedannågraviktiga kriterier på FoUmed syfte att skapaökad användning av förnyelsebara satsningar råvaror.

osatsningama bör områdendärfördelarnamedförnyelsebara avse råvarorär storafrån hälso-ochmiljösynpunkt.Storleken på fördelarna avgörs denegativaeffekternaaversattaråvaror av samtden omsattavolymen avdessa.Aven möjligheterna att utveckla helt nya material bör vägasin.

Forskningoch utveckling skall målinriktad och utnyttja de 9 vara områdendärsvenskaföretagochforskareär internationelltstarka.De satsningar forskning somgenomförsmåstevara långsiktiga. Program startasbör ha löptid på minst tio år. som en

0Arbetet bör inriktas på områdendär detfinns industriintressenter som ärbereddaatt samverka och bidra med utvecklingsarbete och kommersialisering av produkter. När det gäller samhällets forskning skall denna vara öppen och tillgänglig för alla.

oDet ärviktigt att insatsernastår i proportiontill förväntat utbyte samt att samhälletföljer uppdesatsningarsomgenomförsför att säkerställaatt önskadeeffekter erhålls. Utbytet av forskningen kan mätas i faktisk kunskapsgenereringmen också det antali utbildade personerinom området somgår vidare till näringslivet. Andra viktiga indikatorer ärnäringslivets engagemangi forskningen samtvilken utveckling och produktion som genererats.

Tack vare de initiativ som tagitsavnäringslivet och Nutek har en rad forskargrupper formulerat omfattande och genomarbetade förslag till forskningssatsningar inriktade på miljöanpassade och biologiska råvaror. Exempel på sådanaförslag, vilka utgör viktiga delar i ett forskningsprogram, är växtbioteknik, Smörjmedel, ytaktiva ämnen ochpolymerer från förnyelsebara råvaror.

Enförutsättning för att uppnå en långsiktigt ökad användning av biologiska råvaror är att ovanståendeinitiativ tastillvara. Samtidigt bör understrykas att helt avgörande för utfallet av ett forskningsprogram äratt ennära samverkanmellan olika discipliner, och mellan forskare och näringsliv, skapas. Forskningsprogrammet måstedärför organiseraspå ett sådant sättatt fungerande arbetsmodeller stimulerasoch att starka incitament skapasför samverkan. De negativa incitament för samverkan somidag finns måste möjligastei mån undanröjas. BådeNutek och den ovannämnda industrigruppen angeratt omfattningen av ett forskningsprogram bör 50 miljoner vara ca kronor per år för att ge avsedd effekt. Detta gäller efter ett uppbyggnadsskede. Varaktigheten hosett program bör vara minst tio år.

5.6 Statligt stöd till prototyp- och demonstrationsanläggningar

Som tidigare nämntsär kommersialiseringsfasenför produkter från förnyelsebara råvaror ofta utdragen och kostsam od1 har därmed enrelativt hög risknivå. Uppskalningen utvecklingsav resultat till produktion kräver i regel flera steg,där först mycket storaproduktionsvolymer ger lönsamhet.Även uppskalningen är ofta förknippad med betydande risker. Risknivån och den mycket långa återbetalningstiden på investerat kapital utgör ett betydande hinder för produktionssatsningar.

Denheterogenaindustristrukturen inom området ökar också behovet riskkapital. Detfinns idag en väletablerad

av konsumentnäraindustri i Sverigemed framståendeoch stora

Mölnlycke AB och Tetra Laval AB. Även på företag som råvarusidanfinns stark företagsgruppering, i första hand

en

lantbrukskooperationen. Den trångasektorn vid representeradav

produkter baseradepåförnyelsebara råvaror är utvecklingen av de företag i produktionsledet befinner sig mellan

som konsumentnäraoch råvaruproducerande företag.Industriledet för halvfabrikatsmaterialtillverkning är relativt dåligt utvecklat och företagen i dennasektorär dessutombetydligt mindre än de övriga i förädlingskedjan. Några exempelpå företag inom detta led ärBinol Filium AB vegetabiliska Smörjmedel och Lyckeby Stärkelsenpappers- och livsmedelsstärkelse. Frånutvecklingssynpunkt ärden intermediära delen av förädlingskedjan den mest investeringstunga då enkommersiell satsning förutsätter en

den tillgängliga processtekniken. För större uppskalning av kommersiella satsningarär dessutomden svenskamarknaden för liten, varför produktionssatsningar normalt måste görasi Europa.

Denindustriella utvecklingen av förnyelsebaraprodukter är komplex och långsiktig. Denheterogenastrukturen bland aktuella företag i produktionsledet kommer sannolikt ytterligare att fördröja utvecklingen inom området. Frånutredningens sida finns

klar uppfattning att kapitalförsörjningen är enbegränsande en faktor för den industriella utvecklingen avförnyelsebara produkter se 6.1l.

6 Analys av tänkbara åtgärder för att främja biologiska råvaror

6.1 Inledning

l direktiven sägsatt Utredaren börutredabehovet styrmedelav som främjar utvecklingenav enökadanvändningavbiologiskaråvarorinom deområdendärensådananvändningkanvarafördelaktigfrån såväl samhällsekonomisk miljö- ochresurshushâllningssynpunkt.som

Direktiven förutsätter att eventuella förslagomåtgärder för att främja biologiska råvaror föregåsav enanalys:Ett ställningstagandeifråga omutnyttjandeavstyrmedelfiir att stimuleraen övergångtill sådanaråvarorbörbaseras envärderingav konsekvenserna,jämfört medanvändning andraråvaror.Härvid börav såvälhandelspolitiskasomkonkurrensaspekterbeaktas. kravDe som följer avetteventuelltEG-medlemskapskallsärskiltbeaktas.

I detta avsnitt skall kartläggasvilka styrmedel somkan vara tänkbara för att främja biologiska råvaror och konsekvensernaav olika alternativ.

6.2 Behov av ytterligare åtgärder inom jordbrukspolitiken

lordbrukspolitikens utformning har stor betydelseför produktionsförutsättningama för biologiska råvaror. Stöd till livsmedelsgrödor tenderaratt minskaintressetför produktion av andra grödor. bådeI Sverigesoch EU:sjordbrukspolitik finns emellertid särskilda system somundantar en del av åkerarealen från livsmedelsproduktion. Påsådanmark får energi-och industrigrödor odlas.

Konkurrensförmågan för svenskproduktion avbiologiska råvaror jämfört med andra länders beror naturligtvis på skillnader i geografiskt läge, klimat och jordmåner, menocksåpå skillnader i kostnader för olika produktionsfaktorer. Utredningen har inte närmare studerat denna fråga,men anseratt eftersom detta förhållande gäller livsmedel lika väl sområvaror för industriell användning så utgör inte sådanaskillnader någon grund för att överväga särskilda åtgärder i Sverige.

Sammantagetfinner utredningen att möjligheterna för svenskt jordbruk att producera biologiska råvaror för industriell

användning i det storahela är goda. Mot denna bakgrund, samt Sverigeväljer att bli medlem i EU 1995,finner utredningen om anledning attöverväga ytterligare åtgärder inom det ingen jordbrukspolitiska området.

6.3 Återvinning hinder för förnyelsebara material som

Källsortering, återvinning och återanvändning har kommit att bli lösenord för kretsloppssamhället. Dessaåtgärderhar ett något av pedagogiskt värde då deinvolverar det enskilda hushållet. stort Aven från miljösynpunkt är återvinning och återanvändning i mångafall fördelaktigt, framför allt då det insamladematerialet har påtagligt negativa miljöeffekter som batterier ellerutgörs av lätt kan återvinnas som aluminiumburkar. en ändlig resurs som Vi dock att ambitioner för återvinning och återanvändning anser får motverka nytänkandet inom material- ochövrig inte produktutveckling.

Sålängesamhället är beroendeav icke förnyelsebara energiråvaror, kan vi inte finna någonprincipiell invändning mot användabrännbart, rent avfall för energigenerering. att Förbränning sorteratavfall är vad avserutsläppsnivåer attav jämställamed biobränsle. Vi anseratt framför allt återvinning av plaster riskerar att konserveraanvändningen avpetroleumbaseradeprodukter se 4.4.3. Kostnadenför återvinning av plast ärhög ochdet miljömässiga värdet ifrågasatt. Industrin bör stimulerastill framtagning avnya typer av material och produkter baseradepå förnyelsebararåvaror. Incitament kan vara ökadeforskningsresursertill området, riskvilligt kapital till nyetablering industri för tillverkning avprodukter baseradepå av förnyelsebararåvaror, framtagning avstandarder miljömässigaoch tekniska för produkterna samtett avfallshanteringssystem produkternas eventuella biologiska somdrar nytta av nedbrytbarhet.

6.4 Effekter koldioxidskan på fossila råvaror av en

Ekonomiskastyrmedel ger incitament till en förändring i de fall där kostnaden för förändringen är mindre änstyrmedlets storlek. En viss giveneffekt nås till mindre samhällskostnader änmed styrmedel. Svavelskattenochkväveoxidavgiften är varje annat exempelpåekonomiska styrmedel inom miljöområdet. Desom har lägstkostnaderför att minska utsläppen får lönsamhet i att vidta åtgärder, exempelvis genomatt installera rökgasrening,byta till ett bränsle somger mindre utsläpp osv.

l princip bör ekonomiska styrmedel styra likformigt. Dagens differentierade skatteskalor för energi utgör drivkrafter för att olika typer av bränslen allokeras till olika marknader påett skattemässigt optimalt sätt,snarareänpå ett samhällsekonomiskt. Detsamma gäller givetvis sådanaråvaror somkan användas antingen sombränsle eller för tekniska ändamål.

l det följande skall analyseraseffekternaav att införa enskatt motsvarande koldioxidskatten även på mineraloljebaserade råvaror.

De viktigaste kategoriernaav produkter somtillverkas av mineralolja och andra fossila råvaror ärplaster ochorganiska kemikalier.

Plastertillverkas sågott som uteslutandeav fossil råvara. Det kol somfinns bundet i plastmaterialet bildar koldioxid vid förbränning och bidrar därigenom till växthuseffekten.Även vid tillverkningen av råvara till plast användsenergi väsentligen formi av petroleumprodukter, vilka ocksågenererarkoldioxid.

Kemikalier, som organiska lösningsmedel,rengöringsmedel och mjukningsmedel plasteri baserashuvudsakligen på mineralolja. - Mångaav dessaämnen sprids diffust i naturen i samband med användningen. Den skadeverkan de därvid åstadkommer på miljön är ofta väsentligt störreän den somorsakasavförbränning av motsvarande mängd mineralolja.

En anledning att lägga koldioxidskatt på mineralolja somanvänds sområvara, äratt uppnå konkurrensneutralitet mellan användning av biomassaoch fossila råvaror somindustriråvara, jämfört med att använda dem sombränsle. Ytterligare en anledning äratt mångasådanaprodukter, t.ex.plast, efter slutanvändning ofta förbränns avfallsförbränningsanläggningar.i

En beskattning produktiansledet,i motsvarande miljöskattema på fossila bränslen, för den mineralolja somanvänds i den svenska petrokemiska industrin, skulle tveklöst missgynna denna relativt utländska konkurrenter. Som nämndes i avsnitt 4.3.2innehåller dessutom EU:s mineraloljedirektiv ett obligatoriskt undantag från beskattning av sådanmineralolja.

En beskattning produktledeti avplastprodukter och andra produkter tillverkade avmineralolja skulle likställa inhemskt producerade och importerade produkter. Dock skulle ensådan beskattning bli administrativt svårhanterlig, dåett stort antal återförsäljareav produkter med fossilt ursprung skulle bli skatteskyldiga. Det torde ävenvara svårt att fastställa det fossila innehållet deni storamängd produkter sominnehåller mineraloljebaseradematerial figur B.

har diskuterat möjligheten att införa en beskattning i Vi även azgfizllsledetpå petroleumbaseradeprodukter. Två viktiga fördelar

med skatteni avfallsledet är att inhemsk industri inte att ta ut och att antalet skattskyldiga blir begränsat.Skatten missgynnas lämpligen i förbrännings- respektive deponeringsledet. tas ut

beskattning i avfallsledet förutsätter en effektiv källsortering En differentierad hantering avfallet i kommunerna. Enannan och av är det material skall beskattasär lätt att förutsättning att som Bland mineraloljebaseradeprodukter somåterfinns i särskilja. plast dethelt dominerande materialet, varför en hushållsavfall är beskattning enbart plastavfall skulle förenkla av beskattningsförfarandet.

Det förslagutredningen diskuterat baseradespå en

schabloniseradbeskattning av plastavfall, där schablonen stickprovsanalyser hushållens avfall. Fördelen fastställsgenom av beskattning är att den är tämligen lättadministrerad. med denna form beskattning är ocksåtilltalande såtillvida att Ensådan av differentierar mellan långlivade plastprodukter t.ex. byggden och slit-och släng-artiklar t.ex. engångsbestick. Vi material dock funnit att sådanbeskattning inte skulle få någon har en styrandeeffekt, då dengenerellt drabbar hushållen utan någon

mellan hög- ochlågförbrukare av plastprodukter. åtskillnad invändning är att kemikalier somsprids i samband Ytterligare en användningen inte skulle omfattas avskatten. Miljömed dennaspridning är ofta avsevärt störreän de som effekterna av genererasav tex. plaster.

existerandealternativ till plastmaterial Användningen av idag bristande teknisk prestanda hosmångaav begränsas av produkterna. De förnyelsebaraplastema är också,enligt

amerikanskaberäkningar, genomsnittligen fyra gångerdyrare än

petroleumbaseradeplaster.

därmed deti dagslägetskulle medföra orimligt höga Vi anser att skatterpå rnineraloljan, koldioxidbeskattning enligt ovan om en skulle få enstyrande effekt.

det är förenat med storaadministrativa svårigheter Vi finner att införa generelltverkande koldioxidskatt på fossila att en produktråvaror enligt samtliga tre ovan redovisadealternativ.

Vidare talar EU:smineraloljedirektiv mot införandet aven skatt i

produktionsledet. Mot denbakgrunden ärvi inte beredda att

föreslånågon avdessaåtgärder.

Vi vill i sammanhangeterinra omavfallsskatteutredningen

M 1993:09 arbeteskall vara avslutat den 30juni 1994. vars

6.5 Åtgärder för begränsning vändningen

en av an av rátallolia som bränsle

Råtallolja ären biologisk råvara för produkter somi stor utsträckning ersätter petroleumbaseradekemikalier. Bergvik Kemi AB har hävdat att energibeskattningenleder till stora prishöjningar på råtallolja. Vi har emellertid funnit att olika bedömningar avden framtida prisutvecklingen på råtallolja går starkt isär. Vidare har riksdagen nyligen vidtagit åtgärder för att inte stimulera till användning avråtallolja sombränsle. Mot denna bakgrund finner vi att det inte finns anledning att nu överväga någraytterligare åtgärder riktade mot råtallolja som bränsle.

6.6 Begränsning av användningen av mineraloljebaserade smörjmedel

Utredningen har tidigare redovisatatt enstor del av smörjoljorna inte tasom hand efter användning, utan sprids i naturen på ett okontrollerat sätt. I enlighet med substitutionsprincipen bör produkter för vilka det finns miljömässigt bättre alternativ ersättas,om det kan ske till rimliga kostnader.

För många mineraloljebaseradeSmörjmedelfinns idag vegetabiliska alternativ tabell 2. Fleraavdessa,somsågkedjeolja, formolja, rörtätningsjêtt,halklmnealjaochrülsfett,kan inte samlasupp efter användning. De hamnar därför miljön.i De fossilaoljornas negativa effekter på miljön ärväldokumenterade. Detfinns i dessafall motsvarande produkter baseradepå vegetabiliska oljor på marknaden. Dessaär tekniskt likvärdiga med eller överlägsna de traditionella fossila oljeproduktema. Miljömässigt ärde överlägsna de fossila oljorna, eftersom de snabbtbryts ned i naturen och orsakar liten skadainnan de brutits ned. Den huvudsakliga orsaken till att de vegetabiliska oljorna dessai tillämpningar inte slagit igenom ärav allt att döma ekonomisk. De vegetabiliska produkterna kostar betydligt mer, huvudsakligen beroende på högre råvarukostnader.

Hydrauloijor sprids mångai fall miljöni i sambandmed slangbrott och läckagepå t.ex.Skogsmaskineroch grävmaskiner. Även här finns det vegetabiliska alternativ till de fossila hydrauloljoma. Jämfört medt.ex.sågkedjeoljaärdock hydraulolja enavancerad produkt somstömingsfritt måstesamverka med de hydrauliska komponenterna under olika temperatur- och tryckförhållanden. Standardiseringsarbetet området befinner sig i ett tidigt stadium. Det förekommer därför att komponenttillverkare begränsar sina garantiåtagandenom andra oljor än de traditionella används. Redan dag användsi emellertid

vegetabiliskahydrauloljor med gott resultat.Speciellt ökar användningen i skogsmaskiner.

Motoroljørsprids till del i naturen genomoljespill, oljerök och en bristande avfallshantering. Motoroljor kan för även genom närvarande inte tillverkas biologisk råvara. Enligt inhämtade av uppgifter torde sådanutveckling ligga långt fram i tiden. en

Oljor i tryckfürgerkan ersättasmed vegetabiliska oljor. Huvuddelen trycksvärtan bränns upp t.ex.i sambandmed av pappersåtervinning. l viss mån sprids de emellertid i naturen, i sambandmed deponering. I USAhar de vegetabiliska t.ex. färgernafått stort genomslag,bl.a. genombeslut att vid offentlig upphandling stimulera användningen avvegetabiliska tryckfärger se 3.1.3.

6.6.1Förbud och regleringar

I Österrike finns idag förbud mot användning av mineraloljebaseradeSmörjmedeli tillämpningar där yt- eller grundvatten kan hotas.I Tyskland Miljöministeriet att i rekommendationer avser till delstatemaföreslåatt enbart biologiskt nedbrytbara smörjoljor ochdrivmedel används inom områden sombedömssomsärskilt känsligafrån miljösynpunkt.

Utredningen befarar dock att ett sådantsystem i Sverigeskulle medföra högaadministrativa kostnader i förhållande till den uppnådda effekten. I motsatstill ekonomiska styrmedel skulle ett med lokala förbud endastha styreffekt inom de skyddade system områdena.Utredningen finner det inte möjligt att specificera områden där utsläpp mineralolja intehar negativ inverkan på av miljön.

6.6.2Ekonomiska styrmedel

Avgifter eller skatterpå smörjoljor förekommer Norgei och Italien.

Norge införde 1988med en skatt om 50öre per liter. Avsikten var skattenskulle finansiera ett bättre insamlingssystem och en att miljömässigt försvarbar behandling avspillolja. Avgiften omfattar alla motor-, växellåds-, industri-, och hydrauloljor. Undantagna är exempelvis skär-,rostskydds-, vit-, värmeöverförings-, form-, härd-, transformator- och brytaroljor. Dennorska smörjoljeavgiften avgränsasmed hjälp tulltaxenummer. Det innebär att av ävenvissavegetabiliska oljor är skattepliktiga. Finans-

departementet får emellertid utfärda undantag från avgiften för vissa miljövänliga oljor.

Ett försök att ersättaskattenmed ett branschfinansierat retursystem för spillolja dvs producentansvar ledde inte till någon effekt. I stället har skatten omvandlats till en avgift om en krona per liter. För olja somåterlämnas till godkänd behandling, återbetalasenkrona per liter. Eventuella överskott tillfaller statskassan.

Norge har inte begärt undantag från EU:smineraloljedirektiv se 4.3.2 i sina EU-förhandlingar. Från norsk sidaanser man att smörjoljeavgiften inte ståri strid med direktivet.

I Italien beläggsmineraloljebaseradeSmörjmedelmed enavgift om ca4,50kronor per liter kombinerat med ett restitutionssystem.

De norska och italienska systemenmed enskatt eller avgift per liter på icke vegetabiliska hydraul- och smörjoljor haren fördel i att det är administrativt enkelt. En ytterligare fördel är att ett och samma systemkan användas för alla smörjoljor.

Liknande systemfinns Sverigeföri andra produkter såsom batteriavgift och bilskrotningsavgift. Enligt rapporten Sâjimgerar miljäskatterDs 1994:33ärerfarenheternafrån dessaområden i stort settgoda. Emellertid kan det finnas risk för missbruk, antingen genomatt man privat för in nya eller utrangeradevaror för att undvika avgiften eller att man på motsvarandesätt för in utrangerade varor för att få ut restitutionen.

Fråganom en avgift på smörjoljor ärförenlig med EU:s mineraloljedirektiv se 4.3.2 har inte något entydigt svar. Enligt direktivtexten gäller det obligatoriska undantaget från skatt även smörjoljor. Detta kontrasterasmot det faktum att Italien, är som medlem EU, hari ett avgiftssystem, liksom att Norge i sina medlemskapsförhandlingar inte ansettatt deras smörjoljeavgift står strid medi direktivet. Vårslutsatsäratt detärmöjligtatt behålla eller införaenavgift vid etteventuelltsvensktmedlemskapi EU. Om avgften kombinerasmedenrestitutiøn,liksomi NorgeochItalien, torde inget hinderföreligga.l annatfall kanförhandlingarmedEUangående utformningenavavgiftssystemetkommaatt krävas.

A vgift på mineraløljebaserade smörjmedel

En eventuell svensk avgift på mineraloljebaseradesmörjmedel bör läggaspåen sådan nivå att de vegetabiliska alternativen blir konkurrenskraftiga. Avgiften bör omfatta samtliga smörjmedel, såledesävenprodukter för vilka vegetabiliska alternativ ännu inte finns framtagna. dettaI sammanhangbör beaktashur vegeta-

Smörjmedel skall definieras, d.v.s. hur stor andel av smörjbiliska medlet skall utgörasavvegetabiliska oljor för att inte som produkten skall omfattas avgiften. Den långsiktiga målsättav vid utveckling vegetabiliska Smörjmedelbör givetvis ningen av smörjmedlen i stort sett fullständigt skall utgöras av vara att vegetabilisk råvara. Påbasis diskussioner med branschenoch av RenSmörjaBilaga 3 finner utredningen det dock i rapporten från detvegetabiliska innehållet skall uppgå till dagslägetskäligt att 80-90procent för att smörjmedlet Skallklassificeras somvegetauppskattning kan dock behöva analyserasdjupare biliskt. Denna eventuellt reviderasför att framtida utveckling av nya och passa vegetabiliska Smörjmedel,t.ex.motoroljor. typer av

Prisskillnaden i Sverigemellan vegetabiliska Smörjmedeloch

fossilbaserademotsvarighet ligger mellan 5 och 15kronor deras bedömer 5kronor liter är en tillräcklig nivå för per liter. Vi att per närmastfullständig övergångtill vegetabiliska att åstadkomma en vad gäller sågkedjeolja,penetreringsolja, raka skäroljor, oljor rörtämingsfett, halkbaneoljor, rälsfett och formolja. För övriga ersättasmed vegetabiliska alternativ bedömer vi att oljor somkan marknadsandel 50 procent är möjlig att uppnå. Vi på sikt en om omkring tredjedel dentotalasmörjoljemarknaden bedömer att en av medvegetabiliskaalternativ. Dennauppfattning stärks kanersättas bedömning görs i en ansökan till den avatt samma Miljöstrategiska stiftelsenSmörjmedelurförnyelsebararåvaror,

förslagsställare:YKI m.fl.. Detbör dock betonas att förbruk-

Smörjmedelärkraftigt konjunkturberoende. Därmed är ningen av alla prediktioner smörjoljemarknaden förenade med ett stort av osäkerhet. mått av

hydraulolja innebäravgiften en ökad prisnivå med ca För Erfarenheterpekar dock på att hydraulolje- 50 procent. i skogsmaskineroch liknande sjunker med förbrukningen med det högre oljepriset. Detberor på att läckage 20procent och det förebyggande underhållet förbättras. åtgärdastidigare att Kostnadsökningenblir såledesendast 20 procent.

har erfarit minskningen, oljeförbrukningen till Utredningen att av avgift kan uppskattas till 10000m3 år, varav följd av en per huvuddelen beror på minskad förbrukning avhydraulolja. en 1993årsförbrukning 145000m3 Med utgångspunkt från om förbrukningen sjunker till 135000ma, skulle enavgift leda till att 45000m] kan utgöras vegetabiliska Smörjmedel. varav av Mängden avgiftsmedel brutto blir 450miljoner kronor med ca denna fördelning.

mineralsmörjoljor skulle till följd av Nettoförbrukningen av avgiften minska med 55000m3om året. Denna minskning ca kommer till del naturen till godo genomminskade utsläpp stor ochövergång till vegetabiliska alternativ. Flertalet av de smörjidag kan ersättasmed vegetabiliska alternativ används medel som

ocksåi tillämpningar där oljan förbrukas i samband med användningen och såledesinte kan samlasin.

Samhällskostnadema,utan hänsyn till förväntade positiva hälso-, miljö- och sysselsättningseffekter,kan grovt beräknas till fem kronor per liter växtolja somersättermineralsmörjoljor. Det motsvarar 225miljoner kronor per år eller 4,10kronor per liter minskade oljeutsläpp i naturen.Föratt bli meningsfull måste denna siffra relateras till de miljöskador oljan kan geupphov till. Saneringskostnademavid oljeutsläppvarierar men ärofta betydande.

Ett annatsätt att relaterakostnadernatill nyttan är tumregeln att en liter olja kan förstöra kvaliteten på enmiljon liter grundvatten. Per kubikmeter grundvatten ärdå samhällskostnaden0,00041öre.

Resursförbrukningen och den negativa miljöpåverkan somkan uppstå vid odling avoljeväxter och framställning olika av växtoljeprodukter bedömer vi somringa i förhållande till de skador somkan orsakasavde mineralsmörjoljor de ersätter. som

Vi bedömer såledesatt samhällskostnademaär låga förhållandei till de positiva miljöeffekterna.

Restitutiøn på Smörjmedel

Ett systemför restitution sambandi med inlämning förorenad av olja skulle sannolikt stimulera till en ökad insamlingsgrad. Återbetalningen torde främst beröra motoroljor sombyts med jämna mellanrum. Växellådsoljor och hydrauloljor byts mycket sällan och formoljor, sågkedjeoljoroch liknande produkter sprids i naturen i samband med användningen.

Enfråga sombör övervägasärhuruvida ett eventuellt restitutionssystem bör omfatta även vegetabiliska oljor. Ett motiv för att dessaskulle omfattasavrestitutionen är förenklingen av restitutionssystemetsamtstimulansen till insamling även av förorenade vegetabiliska oljor. Ett motiv för att inte innefatta vegetabiliska oljor är att dettaskulle kunna betraktas som en subvention, eftersom dessaoljor inte är avgiftspliktiga. De mängder som äraktuella för återlämning äremellertid små, eftersom huvuddelen av dessaoljor används tillämpningari som innebär att oljan sprids sambandi med användningen. Vi anser därför att ävende vegetabiliskaoljorna bör omfattas ett av restitutionssystem.

Restitutionen får dock inte vara så högatt den gör det lönsamt att importera förbrukad mineralolja. Det bör ocksåslåsfast att restitutionssystemet endastska omfatta inhemskt förbrukad olja.

värdet på spilloljan, följer restitutionen, ger den Detökade som av insamladeoljan positivt värde äveni insamlingsledet. ett

diskuterat möjligheterna till missbruk av Vi har även utspädning av oljorna föreinlämning restitutionssystemet genom Vi har funnit att missbruk medelst utspädning av till restitution. är lätt att avslöjadå detta leder till engrumling oljan med vatten dels upptäcks vid okulär besiktning, delsenkelt avoljan som en med vattenhaltstester. Utspädning avoljan med kan kontrolleras lösningsmedel ärdock svåratt avslöja,vilket kan olika typer av erbjuda möjligheter till otillbörlig restitution. Föratt förebygga

eventuellt bedrägeri, utspädning med brännoljor, bör t.ex. genom därför inte överstigamarknadspriset för dessa.Det restitutionen eventuell restitution i dagsläget inte bör vara högre innebär att en liter. Vid oförändrad insamlingsnivå på än ca2,50kronor per en 000m3skulle dettainnebäraenåterbetalning påca100 ca45 kronor åretberäknat på 1993årssmörjmedelsmiljoner om förbrukning. Vi dock att det är rimligt att anta att menar kommer att öka till 60000m] om året.Därmed insamlingen ca återbetalningenuppgå till 150miljoner kronor om året. skulle antagandenskulle avgiftssystemetgenereraett årligt Med dessa överskott på 300miljoner kronor om året. ca

ovanstående vi att ett restitutionssystem skulle Påbasisav anser ökad insamling begagnadeSmörjmedel.Vi bedömer ledatill en av kostnadenför restitutionen låg relativt de skador som kan som uppstå vid spridning oljorna i miljön. Vi anserdock att av restitutionssystem måsteföregåsaven fördjupad införandet avett utredning. I denna måstebl.a.belysasrisken för bedrägeri med

systemetochmöjligheterna att förebygga detta.

6.6.3 Producentansvar för smörjoljor

Tidigare i betänkandethar nämnts att regeringen har införa producentansvar för olika produktbemyndigande att Norge har, tidigare nämnts, övervägt attinföra ett grupper. som sådantproducentansvar vad gäller spillolja. Förhandlingarna norskaregeringen ocholjebranschengav emellertid mellan den

inget resultat.

Ett systemmed producentansvar på smörjoljor skulle innebäraatt

oljebranschenåtar sigatt samla in och omhänderta spillolja

motsvarande smörjoljeanvändningen i landet. en viss procent av sådant systemendast får effekt på oljor Det är uppenbart att ett kan samlasin, d.v.s. i förstahand motoroljor. Deoljor som som i sambandmed användningen påverkassåledes sprids i naturen Systemetstyr heller inte över användningen från inte av systemet. mineraloljebaseradetill vegetabiliskaoljor.

6.7 Standarder för vegetabiliska smörjmedel

Vegetabiliska Smörjmedel har funnits på marknaden sedan 1980talet. Trots detta finns ännu inga tekniska-, toxiska- eller miljöstandarder framtagna för oljorna. Inom såväl det internationella standardiseringsorganet ISO,somdet europeiska standardiseringsorganet CEN finns kommittéer somhar att beakta petroleumprodukter inklusive smörjmedel ISO TC 28 respektive CEN TC 19. Inom ISOpågår ävenarbetekring framtagning av standarder för sågkedjeoljaISO TC23SC 17. Inom SIS-STCbehandlas Smörjmedelinom projektet Flytande och gasformiga bränslen,samtSmörjmedel.

Bristen på standarder miljö- och tekniska- för vegetabiliska Smörjmedel har till utredningen återkommande anförts somett avgörande hinder för en expansionpå marknaden. Avsaknaden av tekniska standarder för hydrauloljor har bl.a. lett till att maskintillverkare lämnar inga eller korta garantier om maskinerna körs med vegetabiliska alternativ.

Föratt övervinna användarnasoch maskin- och komponenttillverkarnas avvaktande hållning, måsteresurseravsättasför framtagning av mätmetoder, standarder och utprovning av komponenter. Enligt vad vi erfarit har varesig representanterför de storasmörjmedelsföretageneller komponent- och maskintillverkarna hittills visat intresseför att inom ramenför SIS verksamhet driva frågan omStandardiseringavvegetabiliska Smörjmedel. De fåtaliga svenskaproducenternaav vegetabiliska Smörjmedelärsmå företag.Dessahar därför haft svårt att driva och få gehör för initiering avstandardiseringsarbeteinom området. Därför krävsatt statliga medel avsättsdels för framtagningen avstandarder, dels för själva det praktiska testningsförfarandet av smörjmedlen. Inom för det målrelaterade ramen stödet finns medel avsattaför miljörelaterad Standardisering, vilket för budgetåret 199495 uppgår till 500000kr.

Som tidigare nämnts pågår internationellt en skärpning av miljönormema vad gäller läckageavhydrauloljor. Det är inte osannolikt att en sådanutveckling kommer även i Sverige,kanske inom ramen för ett internationellt miljösamarbeteinom EU.

Sverige år en stor tillverkare ochexportör avsåväl skogsmaskiner somandra entreprenadmaskiner. Möjligheterna för denna branschatt behålla och öka sina marknadsandelar beror bl.a. på möjligheterna att erbjuda produkter klarar kommande som miljökrav.

Ur ett internationellt perspektiv ärSverigesframgångar inom området sannolikt beroendeav upprättandet avinternationella tekniska och miljöstandarder för vegetabiliska hydrauloljor. En

underlättar ävenproduktutvecklingen ochborde Standardisering därmed ligga i de svenskamaskintillverkarnas intresse.Staten

driva på utvecklingen standarder på flera sätt:delsgenom kan av vegetabiliska hydrauloljor på marknaden, dels att öka intressetför för ett svensktstandardiseringsarbete genomatt avsättaresurser området. Dessaåtgärder har hittills inte vidtagits. inom

Åtgärder för främjandet andra miljöanpassade 6.8 av

produkter

förnyelsebararåvaror innebärofta miljöfördelar Användning av de bättre arbetsmiljö,de har mindre negativ påtre nivåer: ger en miljön änpetroleumbaseradealternativ både inverkan på den yttre desnabbarebryts nedoch att de resulterande p.g.a.att nedbrytningsproduktema är mindre toxiska för organismer. produkter från förnyelsebararåvaror kaldioxidneutrala. Slutligen är

för utredningen har inte medgett ensåfullständig Tiden existerandeprodukter från förnyelsebararåvaror att utredning av på vetenskapliga och ekonomiska grunder kunna vi anseross förslag till styrmedel skulle gynna användningen av lämna som gäller mjukningsmedel,tryckfiirger,färgeroch dessa.Detta t.ex. vaskmedel,tvätt- ochrengöringsmedel,bilvârdsmedel,isolerlacker, lösningsmedel.Vårbedömning är dock att det är materialsamt dessaproduktgrupper närmare utreds med angelägetatt flera av på miljömässiga, tekniska ochekonomiska möjligheter avseende och konsekvenser ökad användning i Sverige. till, av, en

nedan för utredningens överväganden avseende Vi redogör tryckfärger, mjukningsmedel i plaster samthampa. vegetabiliska

6.8.1Förslag till offentlig upphandling av vegetabiliska

tryckfárger

stimulera användningen vegetabiliska tryckfärger i I avsikt att av USA, föreslåsi 1993års VegetableInk Printing Act regeringen vid offset-tryckning utnyttja vegetabiliskatryckfärger i åläggasatt så utsträckning somärtekniskt möjligt och ekonomiskt stor konkurrenskraftigt jämfört med petroleumbaseradetryckfärger.

amerikanskajordbruksdepartementet har tidigare beslutat att Det alla tryckningsarbeten skall utförasmed departementets vegetabiliskatryckfärger. Devegetabiliska tryckfärgema har

miljöfördelar de baseraspå en förnyelsebarråvara, genom att de resultera i väsentligt lägreutsläpp av samtatt uppges lättflyktiga organiska föreningar VOC jämfört med

petroleumbaseradetryckfärger.

I Sverige reglerasoffentlig upphandling av lag 1992:1528 om offentligupphandlingI denna angesatt 22§ En upphandlandeenhet skallantaantingendetbudsomhar lägstanbudsprisellerdetanbud som ärmestfördelaktigtmedhänsyntill samtligaomständighetersåsompris, driftkostnader,funktion, miljöpåverkanm.m.Enhetenskalli förfrågningsunderlageteller i annonsenomupphandlingangevilka omständigheterdentillmäter betydelse.Omständigheten skallom möjligtangesefterangelägenhetsgrad,meddenviktigasteförst.

Lagomofentlig upphandlinginnebäratt det även vid svensk offentlig upphandling finns möjlighet att stimulera användningen avvegetabiliska tryckfärger. Det antal tryckerier somidag arbetar med vegetabiliskt baseradefärger är, enligt vad utredningen erfarit, begränsat.Det är dock vår övertygelse markering att en från myndigheternas sida att vegetabiliskatryckfärger är önskvärda dels skulle vara av pedagogiskt värde för att sprida kunskapenom existensenavvegetabiliska alternativ, delsskulle ha enkraftigt pådrivande effekt vad gäller såväl produkt- som teknikutvecklingen inom området. Detta skulle, likheti med utvecklingen i USA, bidra till att sänkakostnaderna för de vegetabiliska färgerna.

I sammanhangetförtjänar att påpekasatt regeringskansliets förvaltningskontor kräver miljömärkningslicens av leverantören av kopieringspapper. specificerademiljökrav vid offentlig upphandling av tryckeriarbeten bedömer vi helt linjei med vara detta förfarande.

6.8.2Åtgärder för en ökad användning av vegetabiliska mjukningsmedel

Mjukningsmedel tillsätts vissa plastersomvid normala temperaturer är hårdaoch spröda. Den helt dominerande gruppen mjukningsmedel är ftalaterna. Dessaseventuella hälsoeffekter är omdiskuterade och har framför allt rört eventuella cancerriskeroch migrering från livsmedelsförpackningar in i livsmedlet.

Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket har på uppdrag av regeringen arbetat fram ett förslag till åtgärder för att begränsa användningen av ämnensomkan ha särskilt skadlig inverkan på miljön. Ftalatema är ett av de ämnensomingår i det så kallade Begränsningsuppdraget 1990. I lagenom kemiska produkter 5§ den så kallade substitutionsprincipen fastslås Därvid - - att: skallsådanakemiskaprodukterundvikassomkanersättasmedmindre farliga produkter.

vegetabiliska oljor, främst sojaolja,kan användassom Derivat av mjukgörare ochstabilisatorer i plaster. Mjukgörare kombinerade baseradepå epoxiderad sojaoljautgör idag ungefär enprocent av

förbrukade mjukningsmedel i Sverige.I USA uppges

uppgå till omkring procent avförbrukade förbrukningen sex

mjukningsmedel.

det är angeläget attde tekniska och ekonomiska Vi anseratt till ökad användning vegetabiliskt baserade möjligheterna en av

mjukningsmedel utreds.

6.8.3Tillstånd för odling av hampa

Cannabissativa är intressant industrigröda, särskilt Hampa en odlades i Sverigei slutet av 1950-talet,då somfibergröda. Hampa flera verk för beredning hampfiber i Sverige. detocksåfanns av

kvalitet motsvarar linfiber ochhar samma Fibrernahar en som användningsområden.Avkastningen är hög och odlings-

vilket gör hampabilligt att odla. De vedartade kostnadernalåga, utgör biprodukten vid fiberberedning, kan delarnaavväxten,som användas bränsleeller som råvara vid etanolt.ex. som fröna kan ha intressantaegenskaperför tillverkning. Oljan från

tekniska tillämpningar.

svenskaodlingen förbjöds p.g.a.risken för att Dentidigare skulle utnyttjas för framställning av narkotiska ämnen, hampan Spånadshampahar dock obetydlig produktion främsthasch. en Enligt Läkemedelsverket LVFF 1990:47 avnarkotiska ämnen. narkotika de ovanjordiska delarna avvarje växt av räknas som

släktet av förbudet svårigheter att lätt kunna skilja generella uppges vara narkotiska sorter från andra.

sig ekonomiskt betydelsefullt för Om det i framtiden visar vara kunna odla hampa industrigröda, bör frågan Sverigeatt som ärberättigade till aktualiserasom desorter av spånadshampasom

jordbruksstöd inom EU, fortfarande bör betraktassom drogväxter

fortsättningsvis viktigt med kontroll i Sverige.Det är dock även ingenodling hög-cannabinola sorter förekommer. avatt av

möjligt växtförädling utveckla låg- Det torde vara fullt att genom hampa,vilka utseendemässigtavviker från cannabinolasorter av Såvälväxtförädling som teknisk utveckling av övriga sorter. förutsätter emellertid att lagstiftningen inte hindrar hampa och utveckling inom området. Utredningen förutsätter forskning berörda myndigheter uppmärksammar dennaaspekt och att föreslårerforderliga åtgärder.

6.9 Gentekniklagen

I avsnitt 4.6 redogörs för denav riksdagen nyligen beslutade Lagen1994:900 omgenetisktmodifieradeorganismeroch dess betydelse för svensk växtgenetiskt forskning och utveckling. I sitt betänkande kring gentekniklagen 1993 94:joU29 anför Jordbruksutskottet Utskottet delari vissmåndefarhågorsom franzjiirsuatt utredningskravet...kanbli onödigtbetungandeeller hämmandeför forskningenliksomför all verksamhetdär annan inneslutenanvändningavgenetiskmodifieradeorganismer förekommer. Utskottet anför vidare Det ärenligt utskottetsmening ytterstangelägetatt Sverigeocksåframtideni kanupprätthållaett gott jbrskningsklimatochindustriellt klimat, inte minst detgentekniska omrâdet.

Gentekniklagen innebärett införlivande avtvå EG-direktiv om innesluten användning respektive avsiktlig utsättning vilka omfattasav EES-avtalet90 219 EEGrespektive 90 220 EEG. Vi anserdärför att det är angelägetatt dennya lagen tillämpas i enlighet med övriga stater,vilka omfattasavdirektiven, och att lagen inte leder till förhållanden sommissgynnar svensk genteknisk forskning relativt omvärlden.

I sammanhanget förtjänar att belysasinternationella erfarenheter av gentekniklagstiftning. I Danmark infördes år 1986en ramlag för genteknik. Denna lag reviderades år 1990till följd av forskarsamhällets och industrins kritik.

Bakgrunden till kritiken mot den ursprungliga lagen bl.a. de var kraftiga förseningar och destorakostnader denmedförde för den industriella forskningen. Ansökningar omtillstånd för industriell produktion avgentekniskt framställda produkter, togi vissa fall över två år. Kostnaden för tillstånd för såväl industriell produktion soms.k. fältförsök där t.ex.gentekniskt modifierade växter odlas på friland uppgick till 100000danskakronor. Den administrativt komplicerade och dyrbara tillämpningen av den danska gentekniklagen ledde till att danska genteknikföretag, somNordisk Gentofte och Novo, valde att etablera försök utomlands.

Med hänsyn till genteknikens betydelseför utveckling av förnyelsebara råvaror anservi att detär ytterst angelägetatt Sverige också framtideni kan upprätthålla ett gott forsknings- och industriklimat inom det gentekniska området. Tillämpningsföreskrifterna för den svenskagentekniklagen bör därför följas upp såatt de inte leder till utflyttning genteknisk forskning av från Sverige.

avseende forskningsanslag till området 6.10 Förslag

förnyelsebara råvaror

tillgång till råvaror från ett antal existerande I Sverigefinns produceras i sådant överskott att de kan utgöra grödor som kan industriella tillämpningar utanför livsmedelsområdet. råvaror för redovisades ett antal aktuella och potentiella råvaror I kapitel 2 frånjord- och skogsbruk.

Sverige gedigen forskningstradition både inom Detfinns i en ochhögskolor och inom viss industri, bl.a.vad gäller universitet kolhydratområdet.

vid universitet och högskolor har en unik ochviktig Forskningen sin uppgift att för en långsiktig kunskapsroll genom svara uppbyggnad. Högskolan skall därför inte göraavkall på sin

högkvalitativ, oberoendegrundforskning, även för integritet då har oomstritt egenvärde. Endynamisk forskningsindustrin, ett högskolan, med tätaochlivaktiga kontakter med verksamhet vid dock förutsättning för högskolansegen näringslivet är en kompetensutveckling. Inom vissaforskningsfält är det oomstritt

kunskap högskolan ännu inte hunnit bygga att industrin har som har bådehögskolan och industrin ett ansvar för att täta upp. Här kontakter tasoch upprätthålls.

kommersiell utveckling förnyelsebararåvaror kräver en En av över ämnesgränseroch mellan industrin samladforskningsansats ochden akademiska världen. Det finns från industrins sida ett

nyväckt och mycket uttalat intresseför förnyelsebararåvaror. framgår tydligt vid en genomgång Industrins aktiva engagemang inkommit till de strategiska avförslag till forskningsprogram som liksom ansökningar till deavNutek föreslagna stiftelserna, kompetenscentra.Dessaansökningar och programförslag är kompletterade med brev från ett mycket brett spektrum samtliga vilka inte endastuttalar sitt intresseför att utgöra en av företag, diskussionspartner för den akademiskaforskningen inom flertalet fall ävenärberedda att aktivt medverka området, utan i arbeteoch finansiering. Programmen rör områden som med eget växtbioteknik, vegetabiliska Smörjmedel samtamfifila t.ex. polymerer från förnyelsebararåvaror. Denekonomiska

omfattningen är storleksordningen 8-10 avprogrammen av miljoner kronor per år och program.

stödja den industriella utvecklingen avförnyelsebara I avsikt att avsnitt 5.5,Nutek utarbetat ett förslag till råvaror har, somnämtsi forskningsprogram inom området. Förslagethar nyligen

form rapport Nya miljöanpassadeprodukterfrån publicerats i av en förnyelsebararåvarorR 1994:12.För att åstadkomma ett

konkurrenskraftigt forskningsprogram, är Nuteks bedömning att

detta bör tilldelas ekonomiska och personellaresurser om 50 manår eller 40-50miljoner kronor per år.

För att forskning om förnyelsebararåvaror inom rimlig tid skall ge värdefulla resultat för samhälle och industri, behövsstora personella och ekonomiska resurser.l detta avseendedelar utredningen Nuteks bedömning. Vi finner ocksåNuteks bedömning av kapitalbehovet för ett sådant forskningsprogram om ca50 miljoner kronor per år, väl underbyggd. Finansieringsbehovetmotsvarar insatsernafrån 7-8 kompetenscentraenligt Nuteks modell eller ett till tvâ forskningsprogram enligt modell från stiftelsen för strategisk forskning. Vi finner ocksåatt de förslag till forskningsprogram sominkommit till Nutek är väl underbyggda och vittnar om såvälen gedigen akademisk kompetensbassomett uttalat industriellt för engagemang området. Vi bedömer därför att det inom ramenför existerande offentliga forskningsmedel finns förutsättningar att bygga upp ett forskningsprogram avden omfattning somområdet förnyelsebara råvaror kräver.

6. 11 Statligt stöd till prototyp- och demonstrationsanläggningar

Målet för all industrirelevant forskning och utveckling är kommersialisering av resultaten formi och tjänster. Detta av varor är normalt en angelägenhetför näringslivet. Somdiskuterats i kapitel 5är kommersialiseringsfasenför produkter från förnyelsebara råvaror ofta utdragen och dyrbar. Risknivån och den mycket långa återbetalningstiden utgör ocksåbetydande hinder för produktionssatsningar. Detta är inte ett specifikt svenskt förhållande utan gäller generellt för området. Nedan följer några exempel på internationella statliga satsningar inom området förnyelsebara råvaror.

6.ll.l Omvärldsanalys

I LISA uppgår för budgetåret 1993de federala satsningarna på biologiskt baseradeprodukter och industriell forskning kring bioprocessertill 124miljoner dollar. Det är tre procent av den totala statliga forskningsbudgeten för bioteknikrelaterad forskning. såvälI absolutasomrelativa siffror är USAdet land i världen somsatsarmestpå bioteknikrelaterad forskning.

Inom ramen för 1991årsAlternative Agricultural Researchand CommercializationAARC Act initierade amerikanskajordbruksdepartementet USDA ett forskningsprogram med uppgift att

ekonomiskt stödja kommersialisering produkter baseradepå av råvaror. För att erhålla forskningsstöd från AARC förnyelsebara ansökan skall skogs-ellerjordbruksgröda krävs att avseen animalieråvara råvara för en ny industriell alternativt som produkt. I den första ansökningsomgångenfördelades 10miljoner

dollar på 25projekt. Somexempelpå projekt kan nämnas majsstärkelse,vegetabiliska Smörjmedel,agrofiber kemikalier från stärkelsebaseradeplaster. Gemensamtför projekten är att de och kommersialiseringsstadiet, att man tidigare haft svårt allaär i men finna riskkapital för marknadsintroduktion. Alla att en projekt är ålagdaatt återbetalautbetalade kommersiellt lönsamma AARC. Ytterligare finansiering 25miljoner dollar medel från om tillkommer från privata finansiärer.

AARC har ävengjorts bedömningar vilken betydelse de Vid av finansierade projekten kan ha för sysselsättningenpå arbetsmarknaden.Initialt bedömsprojekten genereranågot hundratal arbeten; siffra förutsesmer än tredubblas nya en som på fyra år. lett längre tidsperspektiv ärbedömningen att antalet flera framför allt inom området etanol arbetenskall öka till tusen, från biomassa komma att expandera kraftigt. somanses

förbundsregeringen beslutat inrätta en särskild s.k. I Tysklandhar med uppgift att samordnaolika insatserför att främja fackagentur och användning förnyelsebararåvaror. Målet är att produktion av industriella användningen sådanaråvaror skall kunna den av de arealer hittills används för livsmedelsökasoch att som produktion delvis skall kunna utnyttjas på annat sätt.Avsikten är stimulera utvecklingen mer miljövänliga produkter även att av ochproduktionsmetoder.

får äventill uppgift att svara för att Den nya agenturen samarbetetmellan industrin och råvaruproduktionen förbättras utarbeta förslag till hur helakedjan från odling avråvaror och att till färdiga produkter skall kunna utformas. Enannan viktig för insamling och sammanställning av uppgift blir att svara information samt att vara rådgivare till förbundsregeringen, delstatema, industrin och jordbruket. Agenturen skall ävensvara för samordning mellan olika projekt, vilket förutsätter att ochnäringslivet medverkar och stämmer av sina olika delstatema stödåtgärder.

För år 1993förfogade agenturen över 55miljoner DEM för projektverksamhet, samt två miljoner DEM för administration av

verksamheten.

6.11.2 Statliga insatser for enkommersialisering avprodukter från förnyelsebara råvaror

För att åstadkommaen svensk kommersialisering av forskningsresultat inom området förnyelsebara råvaror, förutsätts att vi har en industri somförmår ta tillvara de forskningsresultat somgenereras.Den svenskaindustristrukturen inom detta område är mycket heterogen:Det finns väletablerad en konsumentnära industri med storaoch framgångsrika företag. Likaså finns på råvarusidan en stark företagsgruppering. Den trånga sektorn inom området är materialtillverkningen som representerasavsmå och kapitalsvaga företag.

Förförnyelsebararåvaror har situationen idag många likheter med den somgällde för ny energiteknik börjani 1980-talet.I av båda fallen handlar det om ny högteknologi somär dyrbar att utveckla och därmed har svårt att finna en marknad. Samma miljöskäl som var bevekelsegrunden för framtagning av ny energiteknik, d.v.s. att utveckla alternativ till fossil råvara, gäller även för utvecklingen av förnyelsebara råvaror.

Påbasisav ovan anförda skäl anservi det motiverat att statenoch industrin delar på ansvaretför finansieringen vid den initiala kommersialiseringen avFoU-resultat. Paralleller till ett sådant förfarande finns inom energitekniksektorn. Som exempel kan nämnasatt det efterförslag från den s.k. oljeersättningsdelegationen inrättades enavgift på oljeprodukter och kol. Avgiften var i förstahand ämnadatt finansiera utvecklingen av ny energiteknik somskulle leda till minskad oljeanvändning. Avgiftsmedlen fördes till en nyinrättad fond, som senarefick namnet Energiteknikfonden. Den aktuella avgiften är numera borttagen, men Energiteknikfonden förfogar fortfarande över finansiella medel på ca200miljoner kronor per år.

Vår bedömning äratt behovetav statligt kapital till PoDanläggningar inom området förnyelsebara råvaror kommer att uppgå till 100miljoner kronor årligen under den kommande femårsperioden. Vi anserdet skäligt att det statliga bidraget utgör upp till 40procent av finansieringen och att medverkande företag står för resterandekapitalförsörjning. Det statliga bidraget kan finansieras med intäkterna från den utredningensi avsnitt 6.6.2 diskuterade avgiften på mineraloljebaseradeSmörjmedel.

m FÖRSLAG

7 Utredningens förslag

7.1 Inledning

material från biologiska råvaror har imånga fall Produkter och egenskaper.De kan ävenhafördelar vad nya och unika tekniska och minska miljöpåverkan. Trots dessa gäller att spararesurser för ökad användning produkter från förnyelsestarka motiv en av kommersialiseringen gått långsamt.Den grundbara råvaror har läggandeförklaringen till dettaär att utvecklingen avprodukkomplicerad och därför förutsätter samverkanmellan terna är företag,mellan företag och forskare,och mellan olika typer av olika forskningsdiscipliner.

storskalig kommersiell satsning på Förutsättningarna för att en tekniskaprodukter från förnyelsebararåvaror skall kunna Produkterna måsteha likvärdigtekniskprestanda realiserasärflera: fossilbaseradekonkurrerande alternativen. Detta är idag med de för fåtal produkter, vissaSmörjmedel. enrealitet endast ett som förutsättning för att skapakonkurrenskraftiga En annan produkter från förnyelsebararåvaror är att det vid svenska universitet och högskolor finns spetskompetensinom de för områdetgrundläggande forskningsdisciplinerna. Den övergripande forskningssatsningenmåstevidare vara tvärdisciplinärt resultatenfrån olika kompetensområdenförmår orienteradså att till marknadsorienterade produkter. knytas samman

Näringslivet har ett stort för att akademiskaforskningsansvar kommersialiserbara projekt. Detta ärnormalt resultat nyttiggörs i näringslivsangelägenhet.Vid utveckling av produkter en baseradepå förnyelsebararåvaror ärdock ofta utvecklingsfusen ochkostnadskrävande.Vidare bidrar den heterogenaföretagsutdragen strukturenbland aktuella företag i produktionsledet till att bromsa

utvecklingen.

Vad gäller tekniska och miljömässiga egenskaperärexisterande mätmetoderochstandarderinte direkt tillämpbara på produkter baseradepå förnyelsebararåvaror och material. En förutsättning produkterna skall kunna lanseraspå såväl den svenska för att deninternationella marknaden är därför att resurseravsätts som för framtagning mätmetoder, standarder och utprovning av av Ettsådant initiativ förutsätter vidare en koordikomponenter. mellan svensktochinternationellt standardiseringsarbete. nering

Utredningen anseratt åtgärder för att främja utveckling av produkter från förnyelsebara råvaror måstegesåväl kort- som långsiktiga resultat. En framgångsrik introduktion av förnyelsebara råvaror förutsätter att statenhar enhelhetssyni sitt agerandeinom området. Utredningen prioriterar åtgärder som omedelbart resulterar i marknadsmässigtkonkurrenskraftiga produkter. Lyckade marknadsintroduktioner gerspridningseffekter formi av ett generellt ökat intresseför produktutveckling och kommersialisering avprodukter från fömyelsebara råvaror. Detär ocksåavgörande för utvecklingen inom området att klara riktlinjer fastställs för värdering och mätning avolika produkters tekniska prestanda.

För att uppnå ovanståendeföreslår utredningen att ett antal åtgärder vidtas, varssamladeeffekt blir att möjligheterna förbättras att i Sverigeutveckla ochmarknadsföra miljömässigt önskvärda produkter från förnyelsebararåvaror. Dessaåtgärder kan indelas fyra huvudgrupper:i

0 Avgifter på miljömässigt negativa produkter. Denna åtgärd möjliggör ensnabbaremarknadsintroduktion av alternativa produkter.

o Framtagande avmiljöstandarderför önskadeprodukter, samt utveckling avmätmetoder,för att möjliggöra jämförelsermellan produkter baseradepå traditionella respektive förnyelsebara råvaror.

OEn tvärvetenskaplig och industrirelateradforskningssntsning inom området vid svenskauniversitet och högskolor.

0 En statlig satsningpå stödtill prototyp-ochdemonstrationsanläggningarvilket skapar förutsättningar för en kommersialisering avforskningsresultat.

7.2 Begränsning av användningen av mineraloljebaserade smörjmedel

PetroleumbaseradeSmörjmedelhar dokumenterat negativa miljöeffekter. För vissa produktgrupper bland smörjmedlen finns idag tekniskt fullgoda vegetabiliska alternativ.

Utredningen anseratt ett systemmed avgiftpå mineraloljeen baseradesmörjmedel ger enstyrverkan somär likformig och generell över hela marknaden ochär det kraftfullaste verktyget att successivtminska användningen avmineraloljebaseradesmörjmedel. Vi har vid en internationell genomgångfunnit exempel på

avgifter på mineraloljebaseradeSmörjmedel.Desamhällskostnader avgift bedömer vi vara småjämfört som en genererar med demiljöfördelar den skapar.

har varit avgiften skall ligga på ensådannivå Vår bedömning att de vegetabiliska alternativen blir prismässigt konkurrensatt kraftiga. Vi bedömer att avgiften kommer att genereraenbruttointäkt på cirka 450miljoner kronor årligen. I syfte att förebygga en spridning i miljön smörjmedlen,anservi att avgiften bör av kombineras med restitution. Vid enrestitution blir nettoen intäkten smörjmedelsavgiften 300miljoner kronor per år. av ca

Utredningensförslag:Vi föreslåratt mineraloljebaseradeSmörjmedel beläggsmed avgiftomfem kronorperliter. Viföreslåräven en restitution.Dockbördennärmareutformningenav införandetaven restitutionssystemetutredas.

7.3 Åtgärder för inrättandet standarder för produkter av från förnyelsebara råvaror

på tekniska och miljöstandarder för produkter baseradepå Bristen förnyelsebararåvaror är ett problem somgäller flertalet i utredningen diskuterade produktgrupper. Dettaärocksåett problem framförs såvälsvenskasominternationella som av tillverkare.

Till utredningen har framför allt bristen på standarderför vegetabiliska hydrauloljor återkommande anförts somett avgörandehinder för expansionpå marknaden. Avsaknaden en tekniska standarder för hydrauloljor har bl.a. lett till att av maskintillverkare lämnar inga eller korta garantier om maskinerna körs med vegetabiliskaalternativ.

För att övervinna användarnasoch maskin- och komponenttillverkarnas avvaktande hållning, måsteresurseravsättasför mätmetoder, standarder och utprovning av framtagning av Inom för det statliga målrelateradestödet till komponenter. ramen Standardiseringfinns medelavsattaför miljörelaterad Standardisering,vilket för budgetåret 1994 95uppgår till 500kkr. medel är dock delsredan knutna till pågåendeprojekt, dels Dessa alltför begränsadeför att kunna täckaett såomfattande standardiseringsarbete förutsätts om en kommersialisering som produkter från förnyelsebararåvaror skall komma till stånd. av

Utredningensförslag: Viföreslåratt delaravdemedelsomgenererasav deni 7.2föreslagnaavgiften mineraloljebaseradeSmörjmedelavsätts till miljörelateradStandardisering.lförsta handbörstandarderutarbetas für smörmedelochplastmaterialbaserade förnyelsebarråvara.Medel

börocksåavsättasfiir uppbyggnad deav metodersomkrävsñir fastställande produkternastekniskaochmiljömässigastandarder.av

7.4 Förslag avseende forskningsanslag till område förnyelsebara råvaror

En kommersiell utveckling av förnyelsebara råvaror förutsätter en samlad och storskalig forskningssatsning över ämnesgränseroch mellan industrin och den akademiska världen. Utredningen har tagit del av Nuteks förslag till forskningsprogram inom området Nya miljöanpassadeprodukterfrån förnyelsebararåvarorR 1994:12. Vi finner den i programmetgjorda bedömningen av kapitalbehovet för ett sådant forskningsprogram, om ca 50 miljoner kronor per år, väl underbyggd. Vi vill speciellt betonaatt förutsättningen för att ett sådant forskningsprogram skall leda till kommersialiserbara produkter dels är enaktiv medverkan av näringslivet, delsatt programmet organiseraspå ett sådant sätt att tvärdisciplinär samverkanstimuleras. l forskningsprogrammet skall utnyttjas den högavetenskapliga kompetens somfinns i landet inom bl.a.kolhydratkemi, polymerkemi, ytkemi, växtbioteknik och tribologi. Forskningen skall vara inriktad mot områden för vilka näringslivet markerat sitt intresse.

I Utbildningsdepartementets Agenda2000Ds 1994:35 poängteras att enväxelverkan mellan den akademiska världen och näringslivet bidrar till ökad kvalitet och förnyelse såväli näringslivets somuniversitetens och de forskande högskomas forskningsverksamhet. Flera åtgärder har ävenvidtagits för att stimulera till kunskapsutbyte. De avbl.a. TFR Teknikvetenskapliga forskningrådet finansierade industridoktorandernahar varit ett fruktbart koncept för ett ökat person- ochkunskapsutbyte mellan näringsliv och högskola.Forskarskolorär ett annat förslag från TFR se Forskningför kunskapochframsteg,prop.199293:170. Forskarskoloma syftar till forskarutbildning inom brett definierade ämnesområden.Enligt TFR skulle detta öka både frekvensen doktorsexaminationer och kvaliteten på de nya doktorerna.

Vi anseratt samtligaovandiskuterade koncept utgör nödvändiga inslag i en forskningssatsningriktad mot området förnyelsebara råvaror. Vi anserävenatt deav riksdagen inrättade Teknikbrostijtelsernase Statenochforskningen,Ds 1994:5 inom ramen för sin verksamhet har möjlighet att bidra till att en ökad samverkan mellan högskola och näringsliv kommer till ståndinom området. Dessasystemmåstedock utvecklas vidare för att leda till den kontinuerliga och aktiva samverkansomeftersträvas.

Riksdagensbeslut att överföra delar av de tidigare löntagarfonderna till forskningsstiftelser innebar en stark injektion i forskningssystemet. Fondernahar till uppgift att koncentrera satsningarnatill långsiktiga områden och göra storastrategiska satsningar. Dessamedel kan användasför en forskningssatsning

inom området förnyelsebararåvaror.

förslag: Vi att detfinns behov attav samladen Utredningens anser akademiskaochindustriellakompetenseninomområdetförnyelsebara i storskaligochlångsiktigfvrskningssatsning.Vi bedömeratt råvaror en sådansamladñirskningsansatsmotsvararstatliga storleken en forskningsmedel 50miljonerkronorperår under10-15år. om måstenäringslivetaktivt bidramedekonomiskaoch Därutöver personellaresurser.

7.5 Statligt stöd till prototyp- och

demonstrationsanlâggningar

Frånutredningens sida finns en klar uppfattning att är begränsandefaktor för kommersialikapitalförsörjning en forskningen inom området förnyelsebararåvaror. Vi seringen av därför att statligt stöd till prototyp- och demonstrationsanser anläggningar PoD ärnödvändigt om en kommersialisering av akademiska och industriella forskningen skall realiserasav den svensk industri.

bedömning äratt behovet statligt kapitaltillskott till PoD- Vår av anläggningar under den kommande femårsperioden inom förnyelsebararåvaror kommer att uppgå till 100miljoner området årligen. Vi det skäligt att det statliga bidraget utgör kronor anser finansieringen och att medverkande företag upp till 40 procent av står för resterandekapitalförsörjning.

intäkterna från den 7.2i föreslagnasmörjmedels- Vi föreslår att av avgiften, överförs 100miljoner kronor per år under fem år till vilka skall för fördelningen av medlen till Nutek, ansvara godkända POD-anläggningarrelateradetill förnyelsebararåvaror.

förslag: Viföreslåratt statenavsätter100miljonerkronor Utredningens årligenunderfemår finansiellt stödtill PoD-anlüggningarinom som områdetförnyelsebararåvaror.Detstatligabidragetfinansierasgenom föreslagnaavgiften mineraloljebaseradesmörjrnedel. deni avsnitt 7.2 börNutek i uppdragatt fiir fördelningenavmedlen. Vidare ges ansvara detskäligtatt detstatligabidragetutgörupptill 40procentav Vi anser finansieringenfiir detenskildaprojektet.

7.6 Åtgärder för främjandet andra miljöanpassade

av produkter

Mångaav de utredningeni redovisade vegetabiliska alternativen till petroleumbaseradeprodukter är ännu otillräckligt utredda med avseendepå de tekniska och ekonomiska möjligheterna till ett ökat utnyttjande. l utredningen har diskuterats; mjukningsmedel,tryclçfiirger,färger ochlackar,vaskmedel,tvütt-ochrengöringsmedel,bilvårdsmedel,isolermalerial,organiskalösningsmedeloch plaster.

Utredningen har inte haft möjlighet att penetrera samtliga diskuterade produktgrupper i sådan omfattning att vi

anserosspå miljömässiga och tekniska grunder kunna- geförslag på eventuella ekonomiska styrmedel. Vår bedömning ärdock att det ärangelägetatt flera avdessaproduktgrupper närmareutreds med avseendepå miljömässiga, tekniska och ekonomiska möjligheter till, och konsekvenserav, enökad användning avvegetabiliska alternativ i Sverige.Vi redogör nedan mer detaljerat för utredningens förslag till åtgärder avseendevegetabiliska tryckfärger och mjukningsmedel plaster.i

7.6.1 Förslag till offentlig upphandling av vegetabiliska tryckfirger

Enligt Lag1992:1528 omoffentligupphandlingärmiljöpåverkan en omständighet somkan tillmätas betydelse vid offentlig upphandling. Vid svensk offentlig upphandling finns således möjlighet att gynna vegetabiliska tryckfärger. Detärvår övertygelse att enmarkering från offentliga myndigheter att vegetabiliska tryckfärger är önskvärt dels skulle vara av pedagogiskt värde för att sprida kunskapen omexistensenav vegetabiliska alternativ, dels skulle haen kraftigt pådrivande effekt vad gäller såväl produkt- somteknikutveckling inom området. En sådan åtgärd vore också linjei med de krav på miljömärkningslicenssomregeringskanslietsförvaltningskontor ställer på leverantören av kopieringspapper.

Utredningenanseratt vid offentligupphandlingavtryckeriarbetenbör prioriterasett utnyttjandeavvegetabiliskatryckjärger.

7.6.2Åtgärder för ökad användning vegetabiliska

av mjukningsmedel

Derivat av vegetabiliska oljor, främst sojaolja, kan användassom kombinerade mjukgörare och stabilisatorer i vissaplaster. Den

mineraloljebaserademjukningsmedel dominerande gruppen av -

omfattas det s.k.begränsningsuppdraget. Vi anser ftalatema av

- intentioner är därför att det i linje med substitutionsprincipem -

-

tekniska ochekonomiska möjligheterna till en angelägetatt de

vegetabiliskt baserademjukningsmedel ökad användning av

utreds.

berördamyndigheterutrederdetekniskaoch Vi utgårfrdn att

möjligheternatill ökadanvändningavvegetabiliska ekonomiska

mjukningsmedeliSverige.

TABELLER OCH FIGURER

Smörjmedel Procent Motoroljor 33 Hydrauloljor O Processoljor Marina motoroljor Transmissionsoljor Metallbearbetningsoljor Industrismörjmedel Växellådsoljor Sågkedjeoljor Isoleroljor Smörjfett Vitoljor Formoljor Tvåtaktsoljor Turbinoljor Värmeoljor Ovriga oljor

Tabell 1: Den svenska smörjmedelsmarknaden

Procentuell avförbrukade smörjmedelsprodukteri Sverige.Källa: Rena smörjan, Kem]892

Produktgrupp Marknads- Marknads- Genomsnittligt Genomsnittligt

Penetrerings-

Vattenblandbara

: Användningen fluktuerar med konjunkturen. År 1989uppgick förbrukningen till

ca 440mm. z Användningen varierar med byggkonjunkturen. År 1990uppgick förbrukningen till 2 700mi

Tabell 2: Volym och prisuppgifter för vissa mineralolje- respektive vegetabiliskt baserade smörjmedel

Uppgifternaavsersvenskaförhållanden.Samtligai tabellenangivnaSmörjmedel,utomhydrauloljør ochblandbaraskärvütskor,kanidagfullständigtersättasmedvegetabiliskaalternativ.Förblandbara skärvätskorkan 75-80procentavdemineraloljebaseradealternativensubstitueras.Vegetabiliska hydrauløljørkan flertaleti tillämpningarersättamineraloljebaseradealternativ. Källa: SCB,Binol FiliumAB samtRena smörjan, Kem 892

Teknisk användning

Råvara Förbrukad mängd ton potatis 25000-30000 Svensk Importerad potatis 30 000-35000 Importerad majs 25000-30000 Ovrig import 5000 120000-130000 Summa Glykos

Råvara Förbrukad mängd ton 10000-12000 Svenskpotatis 2000-4000 Svenskt vete Importerad majs 2000-4000 14000-20000 Summa Övrig livsmedelsanvändning

Råvara Förbrukning ton Svenskpotatis 6000-8000 2000-3000 Svenskt vete Importerad majsoch 5000-6000

potatis 13000-17000 Summa

Svensk vändning stärkelse i olika Tabell 3: an av delmarknader svenskastärkelsemarknadenuppgårför närvarandetill Den 150000-160000ton år. Deviktigastedelmarknaderna per ochdessasråvarubaserredovisasi tabellen.Volymernaiir uppskattningaravseendeår 1992.Källa: FoLI-programfiir stärkelse1993, Stiftelsenlantbruksforskning

Tabell 4: Förbrukning av bilvárdsmedel i Sverige Källa: Rapportfrån Kem] 190

produkter Antal konsument- Antal hälsofarliga Funktion Antal

produkter konsument-

produkter

1987 1991 1987 1991 1987 1991

4 163 4254 983 1047 202 174 Smörjmedel

1674 494 593 243 309 Rengöringsmedel 1652

4856 4 131 1601 1281 1093 823 Färg

443 138 296 99 181

663 527 267 203 116 71 Polermedel

739 891 133 189 121 171 Fotokemikalier

721 165 188 46 59 Tvättmedel 762

Antal kemiska produkter inom vissa stora produktgrupper Tabell 5:

svenskaförhållandenochbaseras Kemikalieinspektionens Uppgijiemaavser produktregister,Källa: SCB

Utvärderingsmetod Kvot; resultatindex vätskekartong polykarbonatflaska EPS 0,86 Effektkategorimetodenviktad 1,23-1,31 Eko-knapphet-metoden 1,22

Tabell 6: Jämförelse mellan olika LCA-metoder

KvotenMiljöindex vätskekartongMiljöindex âterfyllbar polykarbanatflaskalberäknadmedtreolikaulvürderingsmetøder. Om kvotenär mindreänett utfallervälskekartongen som fördelaktigarefrån miljösynpunkt.Om kvotenär störreän ell är plaslflaskanmiljömässigtbättre.Plaslflaskanantasanvändas100 gånger.Allt avfallantasförbrännasochvärmen utvinns som ersätteroljebaseradvärme.Alternativanvändning denskog av somsparasnärplastflaskananvändsinkluderasinte ianalysen. Källa: Rqörsk1993

E1925

300 .1980

.1989

Växt- Org. Oorg.

material mineral mineral

för industriell materialanvändning i USA Figur A: Trender

i USA i miljonerton. Denökadeanvändningenav Trenderför industriell materialanvändning

beroddenästanuteslutande enökad vüxtmaterial 52 miljonerton mellanåren1925och1989

oorganiska mineral 230 miljonerton beror användning papper.Denökadeförbrukningenav

av

ochhalvledare.Organiska mineral frånfossilaråvaror huvudsakligen tillverkningavkeramer

vilketförklaras denallmäntökadeanvändningen ökadeundersammaperiodmed165miljonerton, av

industri.Källa: The CarbohydrateEconomy, 1992, Institute

fossil råvarainomkemisk-teknisk av for LocalSelf-Reliance.

I Förpackningar31% I Maskinteknik2% II Byggnadssektom17% ElÖvriga24% 4% 7% I Konfektion1% I Hushållsgods3% I Jordbmk 3% I Möbler4% ElTransportssktorn7%

EI elektronika 7%

24%

Figur B: Världskonsumtionen av plaster

Världskønsumtiønen plaster1 992 fördeladav olikasektorer.Källa: Sverigesplastjörbund

BILAGOR

Bilaga 1: Utredningens direktiv

biorávara slutsatsdokument från Bilaga 2: Miljöanpassade hydrauloljor av - Statens maskinprovningar

hydrauloljetest sammanfattning Bilaga 3: Projekt Ren Smörjas

9281EEC punktskatter på Bilaga 4: EG:s mineraloljedirektiv om mineralolieprodukter

Bilaga 1 5

W:

Kommittédirektiv

WW

W

Dir. 1993:124 Utveckling av biologiska råvaror

Dir. 1993:124

Beslut vid regeringssammanträde1993-11-04

Mitt förslag

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas utreda möjligheterna att att utveckla och öka användningenav biologiska råvaror i Sverige. Utredaren skall därvid - belysa förutsättningarna för en ökad användning sådanaråvaror, av - kartlägga den internationella utvecklingen inom området, utreda behovet av olika styrmedel för att biologiska råvaror, - gynna - föreslå organisations- och samarbetsformerför forskning om och utveckling och marknadsföring av sådanaråvaror, - utreda hur substitutionsprincipen i lagen 1985:426 om kemiska produkter kan tillämpas för att stimulera användningen biologiska råvaror. av

Biologiskt baserade produkter för kretsloppsanpassning

Stor enighet råder i vårt land om nödvändighetenatt ställa samhället om såatt vi får en utveckling är långsiktigt hållbar. Det innebär bl.a. som att förbrukningen av råvaror som inte är förnybara måstebegränsas kraftigt. Det kan skegenom återanvändningoch återvinning och stegvis genom en övergång till förnybara råvaror från växt- eller djurriket. Det pågår en intensiv utveckling i världen av sådanaråvaror. En ökad avsättning för biologiskt baseradeprodukter är ett sätt att skydda miljön. Produkter baserade förnybara råvaror är ofta fördelaktiga som alternativ till produkter baserade uttömliga resurser. En övergång till sådana råvaror bidrar till att minska växthuseffekten genom dels minskad användning av fossila råvaror, dels i flera fall minskad genom energiåtgång i produktionen. Dessutom skapas möjligheter att utan

miljöproblem och på ett resurshushållandesättåterföra avfallet till naturens

kretslopp. utnyttjande sådanaråvaror ger också de areella Ett ökat och breddat av svensk industri möjligheter till utveckling med inriktnäringarna och nya marknader och stärkt konkurrenskraft. Jordbruket och skogsning mot nya i det sammanhangetviktiga Det gäller inte minst de ca bruket är resurser. 000 ha åkermark redan har undantagits från livsmedelsproduktion 380 som jordbrukets omställning, och de ytterligare arealer från vilka produgenom samhällsekonomiskt olönsamma överskott. En utveckling i denna ceras också regionalpolitisk betydelse genom att den kan medriktning har stor verka till säkra och skapa arbetstillfällen på landsbygden. Det är att nya bakgrund angelägetatt åstadkommaförutsättningar för en ökad mot denna användning av förnybara växtbaseraderåvaror. svenskaodlingslandskapethyser betydandenatur- och kulturvärden, Det betingas brukningen jorden. l propositionen om en strategi för som av av mångfald föreslår regeringen att på samma sätt som i den nya biologisk skogspolitiken skall miljömålen vikt och betydelse som skilda ges samma övervägandeni syfte att bygga mänsklig verksamhetpå ekoloekonomiska gisk gmnd. Detta innebär sammantagetatt en utveckling mot en större biologiska stora möjligheter att vidareutveckla användning av resurserger näringsliv, de övergripande miljömålen måstebeaktasi det svenskt men att utvecklingsarbetet. substitutionsprincipen är angiven i 5 § lagen 1985:426 om Den s.k. produkter. Den hanterareller importerar en kemisk produkt kemiska som skall vidta de åtgärder och iaktta de försiktighetsmått i övrigt sombehövs motverka skada människor eller i miljön. Därvid för att hindra eller kemiska produkter undvikas kan ersättasmed mindre skall sådana som produkter. Särskilda föreskrifter försiktighetsmått kan beslutas. farliga om alternativ till miljö- och hälsoskadligaprodukter blir lätt tillgängli- Om bra tillämpa substitutionsprincipen. Det finns särskilt ga blir det lättare att starka skäl minimera användningenav sådanakemiska produkter som att inte kan återvinnas eller brytas ned biologiskt. För t.ex. produktgrupper hydraulolja och rengöringsmedel finns redan fullgoda som sågkedjeolja, vegetabiliska alternativ. Flera miljö- och hälsofarliga produkter har förbjudits. Det gäller t.ex. kemiska bekämpningsmedel.Dessutomkommer mångasådana traditionella användsi dag förbjudna om någraår. Det pågårdärför medel som att vara intensiv utveckling biologiska växtskyddssystemoch biologiskt baseen av rade bekämpningsmedelmed betydligt bättre egenskaper. finns flera andra produktgrupper där konkurrensenär särskilt tydlig Det tillverkade biologiskt baseradematerial och varor tillverkamellan varor av icke-fömybara material med föråldrad teknik. Det gäller t.ex. kläder, de av förpackningar, tvätt- och rengöringsmedel, läkemedel, möbler, skor, byggmaterial, färg och kemisk-tekniska produkter. Råvarorna till dessa

produkter kan ha olika karaktär, allt från värdefulla extrakt som utvinns i små mängder till lågförädlade bulkråvaror vars priser ofta är avgörande konkurrensmedel. Förutom som råvara kan biomassaanvändas som bränsle och ersätta fossila bränslen. För biobränslenär priset i ännu högre grad avgörande en konkurrensfaktor. Frågan om användning biologiskt baseradebränslen av har utretts i annat sammanhang och skall inte ingå i denna utredning. I regeringens proposition 199293: 180om riktlinjer för kretsloppsanen passad samhällsutveckling aviseradesett ökat utnyttjande ekonomiska av styrmedel i miljöarbetet. Mot denna bakgrund har regeringen beslutat att utreda konsekvensernaav skatt avfall dir. 1993:68. Det är viktigt att kunna värdera biologiska råvaror och de traditionella råvarorna även med avseendepå hälsa, miljö och säkerhet.Möjligheten att göra sådanavärderingar är avhängig ökade forskningsinsatser inom flera områden såsom ekologi, biologi, kemi, medicin, växtodling och växtförådling. Det är angelägetatt skapa produkter tillverkade biologiska råvaror. av Det återstår emellertid ett omfattande forsknings- och utvecklingsarbete för att åstadkomma biologiskt baseradematerial med helt nya egenskaper. Det kan bli fråga om att använda kombination mångatekniker en av som ligger i gränslandet mellan materialteknik, bioteknik, medicin, elektronik och datateknik. Det behövs forskning för att skapa metoder att ta fram material med egenskapersomöverträffar vad hittills har åstadkommits som inom t.ex. hållfasthets- och sammanfogningsteknik. Sådana nya material kan ha lägre råmaterialkostnad och lägre energikostnadoch dessutomvara biologiskt nedbrytbara. Resultatenav framsteg inom detta forskningsområde kan komma många sektorer tillgodo såsomsjukvården, försvaret och industrin. I detta sammanhangkan biotekniken öppnanya perspektiv. Traditionella svenska biologiska produkter som papper och trävaror måsteutvecklas ytterligare såatt deras konkurrenskraftoch förådlingsvärde förbättras. Det är motivet för det särskildaprogramför trätelcniskforskning och träfrberforslcning somregeringen presenteradei 199293: 170 prop. om forskning för kunskap och framsteg. Sverige deltar i EG:s agro-industriella forskningsprogram AAIR med Skogs- och jordbrukets forskningsråd som svenskt huvudansvarigt organ. Statensnaturvårdsverk är via Naturvetenskapliga forskningsrådetengagerat i EG-programmet BIOTECHNOLOGY vad gäller bioteknik och biologiska råvaror. Det är nödvändigt att forskningen biologiska råvaror samordom nas och organiseras så att tillgängliga resurserutnyttjas effektivt. Vid en sådan samordning är det angelägetatt följa den övergripande strategi for forskningen som innebär att statentar det huvudsakligafrnansieringsansvaret för grundforskningen medan den tillämpade och marknadsnära mer forskningen och utvecklingen bör drivas av marknadsaktörema, i bland med delfinansiering från staten.

Mot denna bakgrund bör särskild utredare tillkallas med uppdrag att en möjligheterna utveckla och öka användningenav biologiska råvautreda att ror i Sverige.

Uppdraget

Utredaren bör kartlägga den nuvarandetillgången på och användningen biologiska råvaror. Utredaren bör där belysa förutsättningarna för en av användning sådanaråvaror inom olika varuområden samt belysa ökad av konsekvensernahärav främst från miljösynpunkt. En utgångspunktbör vara

återanvändning och materialåtervinning av produkter skall ställas mot att återföra biologiskt baseradeprodukter till det biologiska möjligheterna att Även samhällsekonomiska,arbetsmarknadspolitiskaoch regiokretsloppet. nalpolitiska konsekvenserbör belysas. Utredaren bör vidare kartlägga den internationella utvecklingen inom området med avseendepå konsumenttrender,styrmedel, industriell utveck-

ling och insatser för forskning och utveckling. områden där ökad användning biologiska råvaror bedöms För de en av fördelaktig bör utredaren överväga vilka effekter för att främja användkan nåsmed utveckling de i Sverige redaninförningen av råvaror som av inom berörda områden. Utredaren bör beakta biobränsleda styrrnedlen kommissionens arbete och samråda med Utredningen om att begränsa

utsläppen koldioxid från trafiken dir. 1993:40. av m.m. Utredaren bör utreda behovet styrmedel somfrämjar utvecklingen av av användning biologiska råvaror inom de områden där en sådan en ökad av fördelaktig från såväl samhällsekonomisksom miljöanvändning kan vara resurshushållningssynpunkt.Sådanlagstiftning bör sesöver som kan och hinder för introduktion och användning av biologiska råvaror. Ett utgöra ställningstagande i fråga utnyttjande av styrmedel för att stimulera en om övergång till sådanaråvaror bör baseras en värdering av konsekvenjämfört med användning andraråvaror. Härvid bör såvälhandelsserna, av konkurrensaspekterbelysas.De krav somföljer av ett eventupolitiska som ellt EG-medlemskap skall särskilt beaktas. Utredaren bör vidare lämna förslag till organisations- och samarbetssärskilt främjar forskning och utveckling och marknadsföformer som om ring avbiologiska råvaror. Utredaren bör närmare utreda hur substitutionsprincipen kan tillämpas

praktiskt för att stimulera användningenav förnybara råvaror. Utredningsarbetet bör avslutat före utgångenavjuni 1994. vara utredaren bör gälla regeringensdirektiv till samtliga kommittéer och För särskilda utredare utredningsförslagensinriktning dir. 1984:5, anom gåendeEG-aspekter i utredningsverksamhetendir. 1988:43 samtom att

redovisa regionalpolitiska konsekvenserdir. 1992:50.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för Miljö- och naturresursdepartementet

att tillkalla en särskild utredare omfattad kommittéförordningen med

av uppdrag att utreda möjligheterna att utveckla och öka

användningen av biologiska råvaror i Sverige,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterareoch annat biträde utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta fjortonde huvudtitelns anslagUtredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandensöverväganden och bifaller hemställan.

Miljö- och naturresursdepartementet

WWW

Bilaga 2

STATENS MASKIN- Dnr 49:4194 PROVNINGAR

LJ aj

Miljöanpassade hydrauloljor bioråvara. av

Maskinprovningarna har på uppdrag av Jordbruksdepartementet gjort en omfattande provning och kartläggning av miljöanpassade hydrauloljor.

Projektet påbörjades i slutet av 1992 och kommer att redovisas ijuni 1994.

Eftersom ett omfattande läckage sker i naturen vid haverier och vid reparation i fält är det av största betydelse att övergång till miljöanpassade en oljor kan genomföras.

Som exempel kan nämnas att vi i våra mätningar konstaterat att varje skogsmaskin läcker ut mellan 1000 och 3000 liter hydraulolja i naturen per år. Det finns ca 4000 Skogsmaskiner, i drift i Sverige. Totalt säljs 34000 m3hydrauloljor per år i Sverige.

Redan 1987 introducerades de första vegetabiliska hydrauloljorna i Sverige och

skogsmaskinerna blev eftersom de tillhör de mest högläckande maskinerna

naturligt de första försöksmaskinerna.

Användningen ökade på de större skogsbolagens maskiner, och används idag på 20-80% av skogsmaskinerna, beroende på skogsbolag och del av landet. På andra typer av mobila maskiner är användningen ytterst begränsad.

När det gäller smörjolja för smörjning av kedja och svärd har idag nästan samtliga maskiner separat smörjutrustning och de tekniska kraven på denna oljetyp är heller inte lika omfattande som för hydrauloljor. Omställning till miljöanpassade kedjesmörjoljor är därför betydligt enklare. Här är det i stort sett bara priset som

styr.

För mobila maskiner där växellådan ingår del hydraulsystemet som en av finns på marknaden än så länge ingen miljöanpassad produkt som uppfyller de speciella krav växellådan ställer. Hos Binol Filium AB, som är den största producenten av vegetabiliska oljor i Sverige, pågår ett pilotförsök med denna typ av oljor.

När vi startade vårt projekt 1992 fanns inga mer omfattande provningar gjorda på andra mobila maskiner än skogsmaskiner. l projektet har därför tre skogsmaskiner

och tre grävmaskiner kontinuerligt följts upp med kemiska och fysikaliska analyser av hydrauloljan för att kartlägga vilka egenskaper som förändas under drift.

Sex miljöanpassade oljor har dessutom parallellt analyserats i laboratorium för att

jämföra dessa oljors tekniska egenskaper med bergoljebaserade hydrauloljor.

För ändamålet har en speciell rigg för utprovning slitage i hydraulpumpar av byggts upp. Försök pågår även på andra platser nu men de miljöanpassade oljorna har inte än fått något totalt genomslag.

Vi har funnit att det i huvudsak beror av följande faktorer.

oljorna har betydligt högre pris och blir därför svåra att 1 De miljöanpassade ett motivera framförallt hos enskilda entreprenörer.

2 Komponent- och maskinbyggare lämnar korta eller inga garantier för sina

produkter om man använder miljöanpassade oljor.

3 Detta beror i sin att dessa oljor har andra grundläggande fysikaliska tur

egenskaper.

Exempelvis har dessa oljor densitet och värmekapacitivitet. Densiteten annan visat sig ha betydelse för speciell typ av slitage i självsugande har stor en pumpar. Värmekapacitiviteten har betydelse för den systemtemperatur hydraulsystemet får. Frystemtemperaturen påverkar i sin tur hur snabbt oljan

bryts oxiderar i systemet. Dagens hydraulteknik och komponenter är ner, dessutom anpassad mineralolja med ibland stora mängder additiver. mot en

4 Många mätstandarder används för att fastlägga hydrauloljors tekniska som egenskaper är inte tillämpbara på miljöanpassade oljor.

exempel på detta kan vi nämna viskösa egenskaper i kyla, värmetålighet Som och oxidation, vattenkänslighet och vatteninnehåll.

vegetabiliska oljor kristalliserar och övergår så småningom i fast form om de utsätts för kyla under längre tid. Gällande standard för mätning av en flytbarhet i kyla tar inte hänsyn till tiden som provet utsätts för kyla.

Det grundläggande för miljöanpassad olja är att den så snabbt som möjligt - en skall brytas ned den hamnar i naturen. Finns den däremot kvar i om hydraulsystemet skall den tåla hög värme utan att oxideras. Lösningen blir

därmed balansgång så länge inte nya tekniska lösningar på hydraulsystem en tillgången på begränsas, eller systemtemperaturen hålls nere. lanseras där syre

Standarder för mätning oxidationsstabilitet är anpassade till mycket av oxidationsstabila mineral- och turbinoljor, och är alltså inte tillämpbara på oljor

som är avsedda att snabbt brytas ned i naturen.

Fritt i oljan är skadligt för t kullager och tätningar. vegetabiliska oljor vatten ex binder andel vatten kemiskt, men i mätmetoder för bestämning av en stor bundet och fritt vatten åt. Bundet vatten påverkar vattenhalt skiljs inte dessutom oxidationsstabiliteten hos vegetabiliska oljor negativt.

Det finns mer än tio olika produkter med varierande kvalitet på de tekniska egenskaperna. l stort sett alla smörjmedelsföretag marknadsför miljöanpassad en produkt parallellt med övriga bergoljebaserade mineraloljor.

För att övervinna användarnas avvaktande hållning, orsakad av avsaknad på bevis på driftsäkerhet, behöver därför betydligt mer resurser satsas på framtagning av mätmetoder, standarder och utprovning av komponenter.

Vad som dessutom har avgörande betydelse för utvecklingen är att de stora mineraloljeproducerande smörjmedelsföretagen, komponent- och maskintillverkarna inte har något egentligt intresse i vegetabiliska produkters framgång. De har sedan många år bedrivit ett omfattande och framgångsrikt internationellt utvecklings- och standardiseringsarbete för bergoljebaserade oljor. Men eftersom

vegetabiliska produkter inte ger någon ytterligare lönsamhet för branchen driver de inte på utvecklingen dem eller standards för av dem. Därför krävs en opartiskt medverkan med tekniska resurser för att driva på utvecklingen.

Bilaga 3

Ren Smörjas hydraulolj e-test i Göteborg

tâallANDyExEMPLAK

utfört på uppdrag av Göteborgs kommun, miljö- och

hälsoskyddsnämnden

Göran Värmby, Värmby Miljökonsult och Ulf Duus, Bokoxen; Göteborg ijuni 1994

En UTVECKLINGSPROJEKTFÖRGÖTEBORGSKOMMUN GöranVärm UlfDuus VårmbyMiljökonsultAB BokoxmAB Brännabbenv,3 Solbacken1 44850Tollered 41267Göteborg

ñnv :An :aa w--:------

Innehållsförteckning ;08

L Förord

5 För Dig bara har 5 min

G Bakgrund

6 Syfte och upplägg

3 Resultat från miljötester

Resultat från förarenkäter och tekniska analyser 9

arbetssättet f O Erfarenheter från

f f

Diskussion

Slutsatser och rekommendationer

Litteratur

l 5

Bilagor

renhållningsbil Volvo FL 7 ârsmodell-89, Bil l Testresultat från fordon l en vegolja med viss inblandning syntetester. hydraulik Norba med delsyntet av

renhâllningsbil Volvo F 7 årsmodell -85, Bil 2 Testresultat från fordon 2 en hydraulik Phoenix med vegetabilisk olja.

kranbil Scania P 92 årsmodell -87, Bil 3 Testresultat från fordon 3 en hydraulik HIAB FOCO med syntetester.

1117 årsmodell -91, Bil 4 Testresultat från fordon 4 en kranbil Mercedes hydraulik Palfmger med syntetester.

Volvo BM årsmodell -86, Bil 5 Testresultat från fordon 5 traktorgrävare - en VME med syntetester.

fordon 6 grävmaskin Liebherr 902 D årsmodell Bil 6 Testresultat från en - vegolja med viss inblandning syntetester. 85 med delsyntet av

grävmaskin Åkerman H 7 C årsmodell Bil 7 Testresultat från fordon 7 en - hydiaulolja baserad på mineralolja 91 med referensolja vanlig

Bil 8 Smöxjoljeflödet i Sverige

hälsokravspeciñkation på miljöanpassade Bil 9 Ren Smörjas miljö- och hydrauloljor.

Bil 10 Utvalda oljor.

Bil ll utvalda fordon. Data om

Förarenkät-blankett.

Bil 12

13 Afoetsmetodik, upplägg och genomförande. Bil

Bil 14 Kontaktpersoner . Analysresultat från nedbrytbarhetstester NIVAs lab i Oslo. Bil 15

vattenorganismer Zoologiska Bil 16 Analysrmultat från toxicitets-tester institutionen Göteborgs Universitet.

gaskromatogiañ-analyser på NIVAs lab i Oslo.

Bil 17 Analysresultat från

ñltrerbarhetstester och köldegenskapsanalyser Bil 18 Analysresultat från institutionen för Maskinkonstruktion KTH.

Bil 19 Slitagemetall-analyser.

Förord

Projekt Ren Smörjas hydrauloljetest har genomförts på uppdrag Göteborgs av kommuns miljö- och hälsoskyddsnärnnd. Arbetet har utförts mellan september 1992 och juni 1994. En referensgrupp med representanter från deltagande företag och undertecknade har varit knuten till projektet.

Deltagande företag har varit: Göteborgs Lastbilscentral GLC, Schaktcentralen, Göteborgs Stads Renhållningsverk, Binol Filium, Mobil, OK, RaisioGA Lindberg, Shell, Statoil.

Projektet har utförts pilotstudie med kontroller som en och provtagningar på fordon som varit i arbete under fältmässiga förhållanden i ett år. Fordonen och använda hydrauloljeprodukter har haft mycket skiftande och sinsemellan olika arbetsförhållanden och hydrauliksystem. För att undvika orättvisa jämförelser mellan produkter har därför valt att namnge dessa. Det väsentliga i denna form pilotprojekt är enligt vår uppfattning av att studera typer av produkter och fordon och förändringar före och efter användning.

Vi vill tacka deltagande företag för aktiv medverkan en i projektet liksom Kemikalieinspektionen for ett moraliskt stöd.

Ett särskilt omnämnande vill göra om GLC och Jan-Olof Amäs bidragit som med såväl administrativt, praktiskt ekonomiskt stöd projektet. som i

Undertecknade För innehållet i denna svarar rapport.

Ulf Duus Göran Värmby

För dig bara har 5 minuter

miljö- och hälsoskyddsnämnd har ett omfattande På uppdrag av Göteborgs kommuns hydrauloljor genomförts i Göteborg inom ramen för pilotprojekt med miljöanpassade miljöfarligheten hos begagnadhydraulolja från projekt Ren Smörja. För första gångenhar för samarbeteoch miljöanpassningav produkter maskiner ute i fält analyserats.Ett koncept

i komplicerade systemhar utformats.

Smörjmedel och speciellt hydrauloljor m Bakgrunden till Göteborgs initiativ är att naturmiljön i mycket storamängder. Då högläckande oljor, är miljöfarliga, tillförs som förändrastill dessaläckageär detviktigt att produkterna detofta är svårt att göra något

såofarliga möjligt för miljön. att vara som

påskynda produktutveckling och ökad Syftet med hydrauloljetestetär att stimulera och en hydrauloljor. Ett övergripande syfte är att miljöanpassade annat mer användning av for lösa komplicerade samarbetsfomier mellan kommun och företag att utveckla nya

miljöproblem.

hydrauloljor, uppfyllde Ren Smörjasmiljö- Under år testadessex miljöanpassade som ett renhållningsbilar, tvâ oanvänd produkt, i olika fordon: Två och hälsokrav för sex och traktorgrävare. Som referens testades kranbilar och två grävare en grävmaskin en mineraloljebaserad hydraulolja i grävmaskin. De produkter som vanlig en även en baseradepå vegetabiliskaoljor och uppfyllde miljökraven och fick vara med i fält-testetär

s k syntetestrar.

Resultatoch slutsatser:

miljöanpassadeär det även efter ett årsanvändning.Några från början är Produkter som påvisas. Det gäller även oljomas miljöegenskaper har kunnat förändringar av svår bryta ned Den är lika toxisk ekologiskt och att mineraloljeprodukten som testats.

efter användningsomdenvar före. för miljöanpassadehydrauloljor kan De miljö- och hälsokrav som Ren Smörjasatt upp miljöanpassadoch bör kunnaanvändassomunderlag utgöra mall för att kalla en produkt en

till en norm. miljöoljor vid normala driftförhållanden När det gäller funktion har samtliga testade mineraloljebaseradehydrauloljor. Viss försiktighet bör fungerat likvärdigt med vanliga hydraulolja i befintlig fordonspark. Aldre dock iakttas innan byter till miljöanpassad man innebära tätningaroch packningar,högatryck och temperaturerkan t ex fordon medgamla med låga arbetstemperaturerbör väljas i vissa läckageproblem. Enklare hydraulsystem alltid ske med leverantör olja och första hand vid byte till miljöolja. Samråd bör av

hydrauliksystem. analysernaoch desamladekunskapernafrån falttestetvisar att Miljötestema, de tekniska rätt framförallt tekniksidan och miljötestriktningen i nuvarande utveckling är men miljöolje-produkterbehöver förbättrastekniskt, t ex ifråga systembehöverutvecklas. Vissa fordons-och komponenttillverkare behöver blandbarhet och frltrerbarhet. Hydraulik, om drasmed i utvecklingsarbetetmer. rekommenderas.En opartisk samhällsansvarig vi arbetat på i Ren Smörja Sättet som utveckling och marknad samarbetarmed användareoch tillverkare för att få igång en aktör

för miljöanpassadeprodukter. produktgruppemafrån miljö- och Smörjmedel är de störstaoch viktigastekemiska en av bör därför i moderna samhälle. Någon eller några institutioner hälsosynpunkt i vårt företag, i och medverka i den i samarbetemed intresseradeberörda ta tag uppdrag att Sådana miljöanpassade hydrauloljor och andra smörjoljor. fortsatta utvecklingen av kan konkurrenskraftsamtidigt som miljö och hälsa insatserskulle gynna berörda företags

förbättras.

Bakgrund

På uppdrag av Göteborgs kommuns miljö- och hälsoskyddsnärnnd har ett omfattande fält-test av miljöanpassade hydrauloljor genomförts i Göteborg. För första gången har miljöfarligheten hos begagnad hydraulolja från maskiner ute i fält analyserats.

Hydraulolja används i många maskiner i s k hydraulsystem för att överföra krafter som behövs för stora lyft eller

press.

Hydrauloljetestet är ett delprojekt inom kommunens större smörjolje-projekt Ren Smörja i Göteborg, som startades hösten 1992 och kommer att

som slutredovisas hösten 1994. Det är viktigt att betona att detta fält-test är ett pilot-projekt med ett begränsat antal fordon under vissa givna förutsättningar, vilket innebär att en viss försiktighet med generella slutsatser bör iakttas.

Bakgrunden till Göteborgs initiativ är att Smörjmedel och speciellt hydrauloljor m högläckande oljor tillförs naturmiljön i mycket stora mängder. Detta beskrivs i Kemikalieinspektionens rapport Rena Smörjan KernI 892, bilaga En del läcker ut då oljan används, del kommer

se en ut vid olämplig hantering av förbrukad smörjolja s k spillolja. Användning och hantering Smörjmedel, såväl förbnrkad, är mycket omfattande i

av ny som Göteborg.

Smörjmedel är en miljö- och hälsofarlig produktgrupp används i stort sett

som överallt i maskiner, fordon i ett modernt samhälle. Endast ett fåtal

m m kemiska produktgrupper kommer i liknande volymer och breda

upp användningsområde.

Ett annat skäl till Göteborgs initiativ är att fortsätta och utveckla de sarnarbetsfonner med näringslivet, Kemikalieinspektionen och andra aktörer som påbörjades i Miljöprojekt Göteborg och som fortsatt i Kemikaliesvepet och FörpackningsLyftet. Syftet har här hela tiden varit att uppnå konkreta resultat och att angripa miljöproblem redan i tillverkningen produkt.

av en

Syfte och upplagg

Syftet med hydrauloljetestet är att stimulera och påskynda

en produktutveckling av miljöanpassade hydrauloljor samt få igång ökad

en användning av sådana produkter. Ett annat syfte är att påverka användningen inom den befintliga maskin- och fordonsparken. Ett tredje syfte är att vidareutveckla de arbetsmetoder prövades i bl Miljöprojekt Göteborg,

som a med samarbete direkt med berörda företag och med inriktning verkliga förhållanden ute i fält.

Ren Smörja satte upp ett antal miljö- och hälsokrav för vad kan betecknas

som

-7-

miljöanpassad hydraulolja som oanvänd produkt. Det gjordes i som en samråd med Kemikalieinspektionen. Kraven omfattar biologisk a nedbrytbarhet, toxicitet, hälsoaspekter och max-gräns for additiv tillsatser, se

bilaga Då i projektet varit begränsade har vi tills vidare lämnat resurserna frågan om livscykelanalyser.

Samarbete etablerades även med Statens Maskinprovningar i Umeå som pâ

jordbruksdepartementet drivit ett parallellt testprojekt om uppdrag av med inriktning på funktion och drift SM miljöanpassade hydrauloljor, men

l994:XX.

Inbjudan gick ut och tillverkare inom Sverige bjöds in att delta med de produkter Leverantörer klarar Ren Smörjas krav i ett fält-test i Göteborg. De sex företag som som kraven Binol Filium, Mobil, OK, RaisioGA Lindberg, Shell och klarade är: Castrol anmälde också produkt klarade kraven, men det var för Statoil. en som sent för att komma med i fält-testet.

De produkter uppfyllde våra miljö- och hälsokrav var antingen som vegetabiliska eller syntetiska eller blandningar dessa. En vegetabilisk estrar av framställd någon växt t eller rybs hydraulolja består av en olja av ex raps basolja. syntetisk eller esterolja är baserad på fettsyror och som En ester alkoholer med varandra. Estrama tillverkas vanligen av som reagerat vegetabiliska fettsyror. En blandolja eller s k del-syntet är en blandning av

vegetabilisk olja och syntetisk ester i ungefär lika stora andelar.

företag ställde med vegetabilisk produkt, två företag med delsyntet Ett upp blandolja företag med syntetiska esteroljor. Dessutom användes även och tre referensolja mineraloljebaserad hydraulolja. en - en

Fälttester testades sedan under år ute i fält på sju olika fordon. Vi Miljöoljoma ett valde olika typer fordon sammantaget representerar en stor tre av som Renhållningsverket ställde tvâ renhållningsfordon till användargrupp. Göteborgs Lastbilscentral GLC två kranbilar och Schaktcentralen förfogande, tre grävmaskiner, varav en referensmaskin.

fordon gjordes tvâ oljebyten före test-start för att få så liten För varje restmängd mineralolja som möjligt.

Programmet för genomförandet hela projektet redovisas i bilaga 13. av

vid tillfällen från fordonens hydraulsystem: vid start, i Prover togs ut tre och efter full tid. Tekniska analyser gjordes vid samtliga tillfällen halvlek och Stockholm. Tre från start full av deltagande företag KTH i prover resp

-3-

tid analyserades med avseende på miljöfarlighet.

Tre maskiner valdes ut för miljötestema: en grävmaskin med blandolja, en en traktorgrävare med syntetisk ester och grävmaskin med en en mineralolja referensolja. Här syftet någorlunda jämförbara var att fordon och driftförhållanden for att bättre kunna jämföra rniljöegenskapema mellan olika typer av produkter.

För att även miljödata från ett fordon restmängd mineraloljeprodukt utan av tog vi prov på ytterligare ett fordon fyllt från fabriksleverans med miljöolja. Det var en nylevererad renhållningsbil fylld med de miljögodkända en av delsyntetiska hydrauloljoma.

Som stöd for projektet bildades en referensgrupp med deltagande företag som har träffats vid fem tillfällen under testets gång.

Resultat från milj

Den biologiska nedbrytbarheten förändrades inte av 1400-1700 timmars drift under den ett-åriga testperioden i grävmaskinemas hydrauliksystem för någon

av de tre miljötestade produkterna. Se vidare bilagoma 15-17. Nedbrytbarhetstester och gaskromatografi-analyser har gjorts av NIVA i Oslo. Toxicitetstestema har gjorts Zoologiska Institutionen av vid Göteborgs Universitet.

Mineraloljeprodukten svår att bryta ned både före och efter var användning ca 20 % nedbrytning efter 28 dygn i båda fallen.

De två miljöoljoma fortfarande relativt lätta bryta var att ned. Den delsyntetiska produkten hade nedbrytning på en ca 70 % och den syntetiska estem ca 60 %, efter 28 dygn.

Inte heller eko-toxiciteten giftigheten för detta - i fall vattenlevande organsimer, Daphnia-alger förändrades användningen. - av

Mineraloljeprodukten utslag för hög toxicitet ger mot Daphnia-algema både före och efter användning.

Den vegetabiliska produkten uppvisar ingen toxicitet, varken före eller efter

användning.

Den syntetiska ester-produkten utslag för hög toxicitet klass med ger i mineraloljeprodukten - - både fore och efter användning.

Gaskromatograti-analysema oljomas kemiska

av sammansättning visar att inga nämnvärda förändringar produkterna skett under användning. av

9 9 9 9 9 9 9 9 å

v

3 3 3 å s

9 9 9 9 9 9

å 3

. 9 9 9 9 9 G ä ä å

o

9 9 9 9 ä

I

V

I m

g

Resultat från förarenkäter och tekniska analyser

Förarnas synpunkter I stort är föramas omdömen tämligen positiva. På frågan om funktion av miljöoljoma under normal drift finns 99 % av totalt 84 kryss i rutan likvärdigt. Ca 85 % av kryssen har satts under likvärdigt när det gäller ett totalt allmänt omdöme. Se vidare bilagoma 1-7.

På grund av olika typer av fordon och stor variation ifråga om hydrauliksystemens arbetsförhållanden är det emellertid föga meningsfullt att jämföra de olika produktema och fordonen med varandra.

Förama på renhâllningsbilama ger mest positiva omdömen när det gäller miljöoljoma. Endast vid två 176 observationer har de noterat något

av sämre för funktion vid mycket förhållanden och luktmässig

- varma upplevelse.

Även kranbilsförama svarar på de flesta frågor att miljöoljoma är likvärdiga, med undantag av funktion vid kallstart. Där har förarna nästan 50 %

en av av sina noteringar på något sämre.

De två grävmaskinsförama med miljöoljor är de har flest noteringar i

som något sämre-sämre-kolunmema. Det gäller framförallt kallstar1, mycket varma förhållanden, hälsomässig upplevelse, hantering och allmänt omdöme. Den grävmaskin traktorgrävaren med syntetester fick vissa problem med ryckighet vid mycket förhållanden.

varma

Grävmaskinsföraren med referensolja mineraloljebaserad har flera noteringar på både plus- och minus-sidoma ifråga om hälsomässig upplevelse och luktmässigt

. Driftmässigt har samtliga fordon varit i arbete under hela testet. Vissa driftstömingar har inträffat för de sju deltagande fordonen. De två

tre av grävmaskinema med syntetester resp delsyntet, fick vissa läckageproblem. l ena fallet av mindre omfattning, i det andra av större omfattning. I förstnämnda fallet uppstod även vissa problem med styrsystemet. I en av kranbilama uppstod också ett mindre läckage. I samtliga fall åtgärdades läckagen genom byte av tätningar och packningar.

Tekniska analyser De tekniska analyserna har gjorts deltagande företags laboratorier och visade mycket god överensstämmelse sinsemellan.

Analysvärdena, som i de flesta fall är medelvärden av 5-6 värden, visar att

-10-

viskositetsindex och vattenhalt under och efter testet är viskositet, tillfresställande för samtliga miljöoljor. Syratalet, som visar oljomas bra med undantag vegetabilisk på renhållningsbil och åldrande, är av en en på kranbil, där värdena är något över 1,0, som brukar en syntetester en vamingsgräns. andra sidan är förhöjningen inte mer än 3 betraktas som en på någon de testade produkterna, vilket är ett positivt resultat. Se tiondelar av vidare bilagoma l-7.

inga anmärkninsvärda resultat, utom möjligen Slitagemetall-analysema visar delsyntet och kranbil med syntetester, där för grävmaskinen med en järnhaltema är något förhöjda.

det tvâ oljor är helt klara utan synliga avlagringar Utseendemässigt är som delsyntet i renhållningsbilama och eller föroreningar. Det är en en av mineraloljan referensoljan. Övriga produkter visar avlagringar då provena filterbyte fordon blev det avlagringar även i stått ett tag. Trots i tre

slutprovema.

dålig för flera produkter. Endast mineraloljan och Filtrerbarheten är relativt vegoljan har över 80 % ñltrerbarhet. Se vidare bilaga 18.

för kyla uppvisar bra värden utom för en Köldegenskaptestema extrem - i traktorgrävaren. Ytterligare produkt, också den produkt, en syntetester en har värden tyder dåliga köldegenskaper. Vegoljan en syntetester, som dåliga köldegenskaper endast i provet från test-start. Se bilaga 18. uppvisar

Erfarenheter från arbetssättet

rekommendera det arbetssätt använt. Dvs samarbete mellan en Vi vill som kommun, och företag är intresserade i den offentlig institution som en som har alla deltagit vunnit på projektet olika aktuella frågan. I vårt fall som uppnåtts. En positiv och konstruktiv attityd bland sätt. Konkreta resultat har projektet har märkts blivit tydligare alltunder alla som deltagit i som projektets gång.

sammanlagda lagts ned från alla deltagare, från Ser man till de resurser som fordonsförare till oljebolagens lab, innebär ett samarbete av detta slag att

kommunen sätter in peng och får tio tillbaka. en

speciellt viktigt när arbetar med mer komplicerade Vi tror det är man krävs många olika kompetenser för att en bra miljöproblem där det

helhetslösning.

-11.

Diskussion

Utifrån vårt begränsade pilotprojekt kan följande resonemang föras.

Miljö

visar varken mineral- eller miljöoljoma, som vi testat i vårt Miljötestema att pilotprojekt, förändrats efter 1400-1700 timmars drifttid i tre relativt

hårt arbetande grävmaskiner en traktorgrävare. Viss likvärdiga och utspädning i form påfyllning med färsk produkt i hydraulsystemen skedde

av

projektets gång, har troligtvis haft begränsad betydelse. Påfyllda under men mängder har hållit sig inom 10-20 % totalvolymen olja.

av

Miljötestema således ett positivt resultat för miljöoljoma där det länge

ger diskuterats inte dessa blir giftiga och svåmedbrytbara efter användning.

om

Mineraloljeprodukten är klan svårast att bryta ned, vilket var förväntat.

och vegoljan klart lättare att bryta ned. De höga Syntetestem var nedbrytningsvärden tillverkarna för dessa produkter uppnås dock

som uppger

Det beror med sannolikhet restmängden av mineralolja i inte. stor hydrauliksystemen 10 % och företagen använt testmetod.

ca att en annan

I toxicitetstestema rnineraloljeprodukten väntat utslag för hög eko-

ger som

Troligtvis är det ämnen ingår i additiven tillsätts basoljan toxicitet. som som mirieraloljan står för den toxiska effekten.

som Syntetestern också utslag för hög toxicitet i klass med

ger mineraloljeprodukten vilket är förvånande. Att basoljan i denna produkt

skulle toxisk är inte sannolikt. Påverkan från något lösts ut från

vara som hydraulsystemet eller från den restmängd motorolja som fanns i systemet är

tänkbara förklaringar. Vad talar emot motoroljeteorin är att delsynteten

som inte uppvisar någon toxicitet, trots motsvarande resthalt motorolja. Viktigt att

reda är den uppmätta toxiciteten är representativ för syntetestrar eller ta om

det är något speciellt just med denna produkt eller förhållandena under just om detta fálttest.

Delsynteten visar ingen toxicitet alls. Den delsyntetiska oljan från den

fabriksfyllda renhållningsbilen visar toxicitet. Möjliga förklaringar till

en svag det påverkan från additiven tillsatsema i oljan eller från utlösningar

kan vara

från hydraulsystemet.

Förarna Föramas synpunkter och enkätsvar tyder i stora drag på att miljöoljoma

fungerat bra under normala driftförhållanden.

Renhållningsfordonen har uppenbarligen fungerat bäst.

Vid kallstart på vintern och under mycket varma förhållanden sommaren

tycks vissa av rrriljöoljoma i vissa av fordonen i traktorgråvaren och i

en av kranbilama fungera något sämre. Delsynteten i grävmaskinen har dock fungerat helt likvärdigt med normal hydraulolja enligt föraren. Något mönster är svårt att se.

När det gäller läckage och andra driftstömingar är det mycket svårt utan mycket noggranna undersökningar att uttala sig om orsaker till det ena och det andra som inträffat.

Det kraftigaste läckaget inträffade på grävmaskinen årsmodell -85 med blandolja. Vi bedömer att det kan ha ett samband med byte från mineraloljeprodukt till vår miljöolja, då ett liknande läckage på detta fordon inträffat tidigare. Det började också läcka samtidigt de tre största kolvama. En trolig orsak kan vara att tätnings- och packningsmaterialet ifråga som

bytts tidigare påverkades på ett negativ sätt grund av olika egenskaper hos

de olika oljorna.

De två övriga läckagen i traktorgråvaren årsmodell -86 med syntetester och

i kranbilen årsmodell -87 med syntetester var av mindre omfattning men

skedde samtidigt på i stort sett samtliga tänkbara läckagepunkter varför vi också här ser ett samband med bytena till miljöolja. Inte heller på dessa fordon har liknande läckage uppstått tidigare. Också här är den troliga orsaken densamma som för grävmaskinen, dvs påverkan på tätnings- och packningsmaterial, som inte heller i dessa fall bytts ut någon gång.

Ett visst mönster kan möjligen skönjas betr läckage-risk. Risken ökar för äldre fordon med gamla tätningar och packningar. Vi vill också peka på problem som kan orsakas av dålig blandbarhet mellan miljöoljor och mineraloljebaserade produkter. Det kan leda till dålig frltrerbarhet med ökade påfrestningar i systemet som följd.

De tekniska analyserna En tolkning av de normala tekniska analyserna visar att de flesta miljöoljoma har bra värden. Två produkter en av syntetestrama i kranbilama och vegoljan i en av renhållningsbilama uppvisar dock något höga syratal.

KTHs analyser visar dålig frltrerbarhet för flera miljöoljor. En förklaring kan vara att det uppstår geler eller någon fonn av utfallningar då miljöoljoma blandas med rester av motoroljor som funnits kvar i vissa hydrauliksystem. Motoroljor innehåller tensider såsom dispergenter och detergenter, vilket kan ge dessa effekter.

Det är intressant att notera att en av miljöoljoma en delsyntet i en av renhållningsbilama har fungerat helt likvärdigt med mineraloljeprodukt och haft alltigenom goda analysresultat.

För ytterligare resonemang, jämförelser och utvärdering tekniska och av funktionsmässiga aspekter vill vi hänvisa till Statens Maskinprovningars rapport SM juni---94.

och rekommendationer

Slutsatser

Även materialet och pilotprojektet arbetat med begränsat om är vill vi dra ett antal slutsatser:

Pâ miljö- och hälsosidan har hydrauloljetestet utfallit positivt. Produkter som från början är miljöanpassade är det även efter ett års användning. Några förändringar oljomas miljöegenskaper har kunnat påvisas. Aven av om hälsoeffekter inte har testats pá använd produkt, finns det skäl det att anta att inte heller här skett några förändringar. Mineraloljeprodukten testats är som lika toxisk ekologiskt och svår att bryta ned efter användning den som var före.

De miljö- och hälsokrav som Ren Smörja satt för miljöanpassade upp hydrauloljor kan utgöra mall för att kalla produkt miljöanpassad och bör en en kunna tillämpas som underlag för nonn. en

När det gäller funktion har samtliga testade miljöoljor vid normala driftförhållanden fungerat likvärdigt med vanliga mineraloljebaserade hydrauloljor. Ändå bör viss försiktighet iakttas innan byter till man miljöanpassad hydrarulolja i befintlig fordonspark. . Enklare hydraulsystem som i renhâllningsbilar, kranbilar fordon, där m arbetstemperaturen inte är alltför hög, lägre än 85-90 °C, bör väljas i första hand

Hydraulsystem läcker mycket bör prioriteras. som

Man bör se upp om det varit motorolja i systemet tidigare, det kan innebära problem med ñltrerbarheten om det finns rester motorolja kvar. av

Äldre fordon, speciellt sådana med hög arbetstemperatur, höga tryck och med äldre tätningar och packningar kan innebära läckagerlsker vid byte. Man bör noga kontrollera att tätnings- och packningsmaterialet är i god kondition och tål den aktuella miljöoljan. Samråd bör alltid ske med leverantör olja av och hydrauliksystem före byte till miljöolja.

Bäst är givetvis att redan då ett fordon levereras ha fabriksfyllt med lämplig rniljöolja. Miljö- och hälsoproblemet finns dock i första hand i den befintliga fordonsparken varför det är viktigt finna strategi för de att en system och fordon, utöver skogsmaskinema, som i forsta hand är lämpliga för byte till

miljöolja.

Miljötestema, de tekniska analyserna och de samlade kunskaperna från fálttestet visar att riktningen i nuvarande utveckling är rätt men framförallt tekniksidan och miljötest-system behöver utvecklas. Vissa miljöolje-produkter behöver förbättras tekniskt, t ex ifråga om blandbarhet och filtrerbarhet. Hydraulik-, fordons- och komponenttillverkare behöver dras med i utvecklingsarbetet mer.

10. Sättet som vi arbetat på i Ren Smörja rekommenderas, speciellt när man behöver lösa miljöproblem i mer komplicerade system. En opartisk samhällsansvarig aktör samarbetar med användare och tillverkare för att få igång en utveckling och marknad för miljöanpassade produkter.

ll. Smörjmedel är en av de största och viktigaste kemiska produktgruppema från miljö- och hälsosynpunkt i vårt modema samhälle. Någon eller några institutioner bör därför i uppdrag att i samarbete med intresserade berörda företag, ta tag i och medverka i den fortsatta utvecklingen av miljöanpassade hydrauloljor och andra smörjoljor. Sådana insatser skulle gynna berörda företags konkurrenskraft samtidigt som miljö och hälsa kan förbättras. Medel för sådan forskning och utveckling borde kunna sökas t ex hos MISTRA, den miljöstrategiska forskningsfonden.

Litteratur

Bilaga

1 4

No L 31612 Officialjournalof theEuropean Communities 31.10.92

COUNClLDlRECTlVE9Z81EEC

of 19October1992

onthe harmonintionof thestrucruresof exciseduties mineraloil: on

THECOUNCILOFTHF.EUROPEANCOMMUNlTlES. HASÅDOVTEI T11lSDIRECTlVE:

Havingregard theTreatyestablishingto he European Scopc

EconomicCommunity.and particular Article99 thereol. irIirr l

Havingregard theproposalto fromtheCommission MemberStatt-sshallimpose harmonizeda excise . duty mineralon oilsinaccordancewiththisDirectivc.

Havingregardto theopinionof theEuropeanParli- MemberStatesshallfix theirrates accardance

amentfi. withDirectives9282EEC theapproximationon of the

ratesof excisedutyonmineraloils.

Havingregard theto opinionoftheEconomicandSocial Committee, l rIire2

Vi. thepurposesofthisDirectivemineral shalloil

WhereasDirective92l2EEC laysF downprovisions cover on thegeneralarrangementsforproductssubjecttoexcise a productsfallingwithinCNcode2706;

duty; b productsfallingwithinCNcodes270710, 270720, 2707JO,270750,27079100and270799 except WhereasDircctivclZKZEECClaysdownprovision 27079930,27079950and27079970; in respectoftheminimumratvsofexciscdutyapplicableto c productsfallingwithinCN 2709; code certainmineraloils; d products fallingwithinCNcode2710;

e productsfallingwithinCN code2711.including Where-as important theto properfunctiorringofthe chemicallypuremethaneand butcxcluding internalmarket determine propane to commondefinitionsforall naturalgas; mineraloil productswhichshallbesubject thegeneral to t productsfalling within CN codes271210, excisemonitoringsystern. 2712 2000,27129031.27129033,27129039und

27129090; Whereas useful basesuchdcfinitionsis to onthosein X productsfallingwithinCN code2713with the

thecombinednomenclaturcforce thedateofin at the exceptionofresinousproducts.usedbleaching adoption earth. of thisDirectrve; acidresiduesandbasicresidues;

h productsfallingwithinCNcode2715; Whereasit necessarytolaydowncertainobligatory i products fallingwithinCNcode2901; exemptionsCommunityat level; j productsfalling within CN codes290211U0

29021990,290220,290230.29024100.29024200, Whereas.however, appropriatepermitMember 290243 and00 290244; to States applyto onanoptionalbasiscertainother productsfalling exemp- withinCN codes34031100and tions reduced withintheiror rates ownterritorywhere 340319;

thisdoes giverise distortionsnot to ofcompetition; l products fallingwithinCNcode3811;

m productsfallingwithinCNcode3817. Vhereas rnvidefor necevarvin a rocedureto authorizetheintroductionof further Mineraluilsotherthanthoseforwhichalevelof cxemptionsrateor duty specifiedin the Directive reducrons; rates RZXZEECshallbe suüjccttoexciseduty intendedfor offeredforsale use, orused heatingas fuelormotorfuel.The ofduty Whereas necessaryprovidefor review rate to to a procedure becharge-dshallbefixed.accordingto the for forall theexemptionsreduced use,:it rate or rate-sprovidedfor theequivalentheatingfuel fuel. thisDirectiveinorder monitortheir or motor to continuedcompatibilirywith theproperfunctioning01 the internal ln additiontothetaxableproductslistedin para. market. graph anyproductintendedforuse.offeredforsale or usedasmotorfuel,orasanadditiveorextenderin motor fuels.shallbetaxedasmotorfuel.Anyotherhydro- 0 OJNoc 1z.zi.iz.ivvd p,ix carbon. forcoal,lignite, 9 O]NoC IllJ,is. 1991, 2249.p. except peatorothersimilarsolid 0 OJNoc 69,iii. 1991 zs. hydrocarbonsornatural intendedgas, for offeredfor use. O NoL 76.23. 1992. saleorusedforheatingpurposesshallbetaxed the See 19ofthisOfficialJournal at rate page for theequivalentmineraloil.

Jl. l0.91 Officialjournalof theEuropeanCommunities NoL JI6I3

However.coal,lignite. othersimilarsolid meaningof AdditionalNote4 to Chapter27ofthe peator any consideredestablishhydrocarbonsnatural besubjecttotaxation combinednomenclatureshallbe an or gasmay accordancewithArticleJ J of Directive9ZI2EEC. mentfortheproductionmineraloils.

Withoutprejudicetotherulesonmovementlaid Referencesparagraphabovein l to codes theof thoseoftheversion down Directive92l2EECMemberStatesneednot CombinedNomenclatureshallbeto considerestablishmentsfortheproductionofmieraloils oftheCN in forcewhenthisDirectiveadopted. thoseestablishmentsin whichtheonlyproductsmanufactured mineraloilsforwhichalevelofduty nol are specified Directive9282EEC.

ll. Eatablishmentof theexciseduty

ÅrIite 6

ArIirr J MemberStatesneednottreatasproductionofmineral

oils: ln eachMemberStatemineraloilsshallbesubject speciticexcisedutycalculated l000litresof a operationsduringwhichsmallquantitiesofmineral toa per productat temperaturea ofIS°C.However.forproducts oilsareobtainedincidentally;

listed Article2l used heavyas fueloils,andforLPG h operationsbywhichtheuser aof mineraloilmakes andmethane.thespecificdutyshallbecalculatedper itsre-usepossible hisownundertaltingprovided l 000ltilogram. thattheexcisedutyalreadypaid suchoilon notless

thantheexcisedutywhichwouldbe due the MemberStates calculatemay thespecificexciseduty duty: re-usedoil wereagaintobeliable exciseto forheavyfueloils.LPGandmethaneamannerother

thanthatprovidedlorinparagraphln thateventthey c theoperationconsistingof mixing.outsideaproducshallbeobliged ealculateto proportiontothequanti- tionestablishment bondedwarehouse,mineral or a ttes. oils with othermineraloils or othermaterials,

provided:

i thatexciseduty theon componentshasbeenpaid Arlirle4 previously;and

In addition thegeneralprovisionsdefiningthe ii thattheamountpaid notlessthantheamount to chargeable andtheprovisionsforpaymentof the oftheexcisedutywhichwouldbechargeableon event excisedutysetoutin DirectiveâzllzllEl-ZC.exciseduty themixture.

onmienraloilsshallalsobecontedue theon occurrence mentionedArticle23 Thefirstconditionshallnotapplywherethemixture ofoneofthechargeableevents exemptedaspecificuse. of thisDirective.

MemberStatesmayalsoprovidethatexcisedutyon duewhen establishedthat ArIice7 mineraloilsshallbecome afinaluseconditionlaiddown nationalrulesforthe of reduced ofduty exemptionnotor On changea oneormoreratesofexciseduty.stocksof purposea rate or longerfuliilled. mineraloilputintoconsumptionmaybesubjectto an no increasein or areductionof theexciseduty.

Theconsumptionof mineraloilswithinthecurtilageofanestablishmentproducingmineraloilsshallnot beconsideredachargeableeventgivingrisetoexciseduty ArIire8

aslong theaa consumptionfor thepuroseof such

production. ln addition theto generalprovisionssetoutin Directive92lZEEC on exemptusesof excisable However.wheresuchconsumptionforpurposesnot products.andwithoutprejudiceto otherCommunity related thatto productionandin particularfor the provisions,MemberStatesshallexemptthefollowing propulsionof vehicles,thisshallbeconsideredchar-a fromtheharrnonizedexcisedutyunderconditionswhich

geableeventgivingrisetoexciseduty. theyshalllaydownlorthepurposeof ensuringthe correctandstraightforwardapplicationof suchexemptionsandofpreventinganyevasion.avoidanceorabuse:

ÅrIire 3 a mineraloilsusedforpurposesotherthanaamotor

fuelsor asheatingfuels; WithoutprejudicetoArticle anestabishmentin whichtheproductslistedinArticle2 l aremanufac- b mineraloilssuppliedforuseasfuelslorthepurpose

turedor subjectedto a specificprocesswithinthe ofairnavigationsotherthanprivatepleasureflying.

3 4

No L 3I6l4 Olficialjournalof theEuropean Communities JI. 10.92

Forthepurposesoi thisDirectiveprivatepleasure a forstationarymotors; flyingshallmeantheuseoaircraft its owneror th; natural legalor personwhoenjoy:itsuseeither b inrespectof plantandmachineryusedin construc-

throughhire throughor anyothermeans.lor other tion.civilengineeringandpublicworks;

thancommercialpurposesandin particularother thanforthecarriageof c forvehiclesintendedforuseoffthepublicroadwayor passengersorgoods fortheor whichhave supplyof servicesior consideration notbeengrantedauthorizationforuse or lor the purposesof publicauthorities. mainly thepublichighway.on

Membt esmaylimitthe olthisexemption 4. TheCouncil.actingunanimously scope on a proposal tosuppliesofjet fuelCN codeZ7l0005l; fromtheCommission, authorize MemberState may any tointroducefurtherexemptionsrecutionsor forspecific

c mineral policyconsiderations. oilssuppliedforuseasfuelforthepurposes

of navigationwithinCommunitywatersincluding

fishing,otherthan privatepleasurecraft. A Member Statewishing introduceto sucha measure shallaccordinglyinformtheCommissionandshallalso

For:hepurposesof thisDirective. providetheCommissionwithallrelevant privatepleasure or necessary crattshallmean craltusedbyits information.TheCommissionshallinlormtheother any ownerorthe naturalm legalpersonwhoenjoysits either MemberStatesof theproposedmeasurewithin use one throughhire through otheror lorother month. any means, thancommercialpurposesandin particularother

thanforthecarriageofpassengersorgoods forthe or TheCouncil supplyof servicesfor considerationor for the shallbedermedto haveauthorizedthe purposesof publicauthorities. exemptionorrecutionproposedwithintwomonthsof

theotherMemberStatesbeinginformed laiddowninas

thesecondsubparagraph.neithertheCommissionnor

anyMemberStatehasrequestedthatthematterbeconsi- Withoutprejudice otherCommunityto provisions. deredbytheCouncil.

MemberStates applytotal partialmay exemptions or or reductionsin therateol duty mineralto oilsusedunder

fiscalcontrol: theCommissionconsidcrsthatthe xemptions or reductionsprovidedfor in paragraph4 longer areno a in the processoi producingelectricity sustainable.particularlyin termsof faircompetition and distortion or combinedpowerandheatplants; of theoperationoi theinternalmarket,or

Communitypolicyin theareaoi protectionoftheenvi-

b for navigationon inlandwaterwaysotherthanfor ronment. shallsubmitappropriateproposalsto the

privatepleasurecraft; Council.TheCouncilshalltake unanimousdecision a on theseproposals. c in thefieldofpassengertransport.andthecarriageof

goods. rail;

ln anyevent,and thelatestbeforeat Jl December d in thefieldof pilotprojectsfor thetechnological t996,theCouncilshallreviewthesituation development withregardto of more .nvironmentally-frieudlytheexemptionsreduction: products or setoutin paragraph4on andin particular relation fuelsromto thebasisofareport theCommission renewable andshallunaniresources; mouslydetermi onaproposalfromtheCommission.

alter oi the P e thefieldof themanuiactudevelopment.testing , andmaintenance . anyor all of themshallbeablished.modiliedor of aircraftandships; extended.

f exclusivelyin agriculturalandin horticulturalworks.

andin forestryandinlandfisheries; NolaterthanJl December1997theCouncilsltall

g respectofdredgingoperationsnavigable reviewtheexemptionsprovidedfor paragraphsl b water- andZb. waysand ports. onthebasisofareport theCommissionand takingaccountof theexternalcostsentailedin such

meansoftransportandtheimplicationsfortheenviron-

mentandshalldecideunanimously. proposalona from MemberStates also, themay caseoi all theCommission. orsome whether abolish modifyto or those of thefollowingindustrialandcommercial apply uses. a exemptions. reduced of taxationrate ongasoil andorLPGandor

methaneandor lteroseneusedunderfiscalcontrol.

providedthattheratecharged notlessthanthe Member Statesshallbelree giveeffect theto to minimumratesetin Directive9282EEC the on approx- exemptionsor. ductionsin therateof dutysetoutin imationof theratesof excisedutyonmineraloils: paragraph4 refunding theexcisedutypaid.

4 4

Europeanf unities NoL31615 Jl. l0.92 Officialjournalof the

WhenMemberStatesadoptthesemeasures.theyshall lll. Controls containreferencetothisDirectiveorshallbeaccompaa official nied suchreferenceontheoccasionoftheir Arlirle9 publication.Themethodsofmakingauchreferenceshall unanimously belaiddown theMemberStates. ByJl DecemberI99ZtheCouncil.acting thebasisof aproposalfromtheCommission,shall MemberStatesshallcommunicatetotheCommison adoptCommunityrulesfortheeolouringorthemarking the ofthemainprovisionsofnatinallawwhich sion texts of thosemineraloilswhichareexemptfromdutyor theyadeptin thefieldgovernedbythisDirective. whicharesubjecttoareducedrateasfuelor asmotor fuel. ArlirfeIl

ThisDirectiveaddressedtotheMemberStates. lV. Finalprovision:

DoneatLuxembourg.I9 October1992. Årlirfe10

MemberStatesshallbringintoforcethelaws.regu- ForIbeCouncil lationsandadministrativeprovisionsnecessarytocomply TbePresident withthisDirectivenotlaterthanJl DecemberI99Z. shallfonhwithinformtheCommissionthereof. core They

KUNGL. BIBL.

l99il -09-0 9

STOCKHOLM

Statens offentliga 1994 utredningar

Kronologisk förteckning

Ändradansvarsfördelningför denstatliga Vårandesstämmaochandras, . . r statistikenFi. Kulturpolitikochinternationalisering.Ku.

h Kommunerna,LandstingenochEuropa 36.Miljöochfysiskplanering.M. . + Bilagedel.C. 37.Sexualupplysningochreproduktivhälsaunder

Mänsföreställningar kvinnorochChefskap.om S. l900-taletiSverige.UD. , VapenlagenochEG.Ju. 3 Kvinnor,barnocharbeteiSverige1850-1993.UD. , . Kriminalvårdochpsykiatri.lu. 4C.GamlaJ ärungasomblivitäldre.Omsolidaritet . SverigeochEuropa.Ensamhällsekonomisk mellangenerationerna.Europeiskaäldreåret1993.S. , konsekvensanalys.Fi. 4OLångsiktigstrålskyddsforskning.M.

. EU,EESochmiljön,M. 4I. Lediglietslagstiftningenenöversyn.A, . - Historisktvägval FöljdemaförSverigeiutrikes--- 42.Statenochtrossamfunden.C. . ochsäkerhetspolitiskthänseendeavattbli, å Uppskattadsysselsättning skattemasom betydelse

. r respektiveintebli medlemiEuropeiskaunionen.UD. fordenprivatatjänstesektorn.Fi.

O Förnyelseochkontinuitetomkonstochkultur 44.Folkbokforingsuppgiñemai samhället.Fi. . i i framtiden.Ku. 45.Grundenforlivslångtlärande.U.

Anslutningtill EU Förslagtill övergripande- 46,SambandetmellanSamhällsekonomi,transfereringar . lagstiftning.UD. ochsocialbidrag.S.

Omkrigetkommit...Förberedelserformottagande 47.Avveckling denobligatoriskaav anslutningen , avmilitärtbistånd1949-1969Bilagedel.+ SB. till Studentkårerochnationer,U.

Suveränitetochdemokrati 48.Kunskapför utveckling bilagedel.A.+ . +bilagedelmedexpertuppsatser.UD. 49.Utrikessekretessen,Ju.

13.JlK-metoden,m.m.Fi. 50.Allemanssparandetenöversyn.Fi.

- 14.Konsumentpolitiki ennytid.C. 51 Minneochbildning.Museernasuppdragoch

. 15.Påväg.K. organisation bilagedel.Ku.+

16.Skoterkömingpåjordbruks-ochskogsmark. 52.Teaternsroller,Ku.

Kartläggningochåtgärdsforslag.M. 53,Mästarbrevför hantverkare.Ku.

Års-ochkoncemredovisningenligtEG-direktiv. 54.Utvärdering praxisi asylärenden.av Ku. . Del ochl ll. Ju. 55.Rättentill reformeratbilstöd.S.

ratten- Kvaliteti kommunalverksamhet-nationell 56 Ettcentrumför kvinnorsomvåldtagitsoch . . uppföljningochutvärdering.C. misshandlats.S.

Renarolleri biståndet-styrningocharbetsfördelning57.Beskattning fastigheter,av del Principiella . ieneffektivbiståndsforvaltning.UD. utgångspunkterför beskattning fastigheter

av m.m. 20 Reformeratpensionssystem.S. Fi, . 2l. Reformeratpensionssystem.BilagaA. 58,6 JuniNationaldagen.Ju.

Kostnaderochindivideffekter.S, 59 VilkavattendragskallskyddasPrinciperoch

. 22.Reformeratpensionssystem.BilagaB, förslag.M.

KvinnorsATPochavtalspensioner. 5C VilkavattendragskallskyddasBeskrivningar

. av 23.Förvaltabostäder,Ju. vattenområden.M.

2å Svenskalkoholpolitikenstrategiforframtiden. 60,Särskildaskäl utformningochtillämpning . - i av 25.Svenskalkoholpolitik bakgrundochnuläge, 2 kap,5 §ochandrabestämmelseri

w 26.Attförebyggaalkoholproblem.S. utlänningslagen,Ku.

27.Vård alkoholmissbrukare.av 61.Pantbankernaskreditgivning.N.

28.Kvinnorochalkohol,S, 62.Rationaliseradfastighetstaxering,del Fi.

Barn Föräldrar Alkohol.S. 63.Personnummerintegritetocheffektivitet.Ju. . - A r Vallagen.Ju. 64.Medrapsi tankarnaM. . Vissamervärdeskattefrägorlll Kulturm.m.Fi. 65.Statistikochintegritet,del2 Lagom . - r 32 MycketUnderSammaTak.C. personregisterförofficiellstatistikm.m.Fi. . w Vandelnsbetydelsei medborgarskapsärenden, 66.Finansiellam.m. tjänsteri förändring.Fi. . Ku. 6l Räddningstjänsti samverkanoch entreprenad. 34,Tekniskt .

utrymmeförytterligareTV-sändningar.Ku. Fo,

68,Otillbörligkurspávcrkanochvissainsiderfrágor.Fi.

1994 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

GeneralPrinciplesofEnvironment 99.DomareniSverigeinförframtiden 69.Onthe utgångspunkterför fortsattutredningsarbete. Protection.M. lnomkommunalutjämning.Fi. DelA+B. Ju. 70. utlåtanden utfärdas hälso 100.Beskattningenvidgränsöverskridande 71.Omintygoch som av sjukvårdspersonali yrkesutövningen.S. omstruktureringarinomEG,m.m.Fi. och 72.Sjukpenning,arbetsskadaochförtidspension 10l.Höjribban

förutsättningarocherfarenheter.S. Lärarkompetensföryrkesutbildning.U. - Analysochutvärdering bistånd.UD. 73.Ungdomarsvälfärdochvärderingarenunder- 102. av levnadsvillkor,livsstilochattityder.C. 103.Studiemedelsfinansieradpolisutbildning.Ju. sökningom 104.PVC planförattundvikamiljöpåverkan.M. PunktskatternaochEG.Fi. -en . 105.NylagstiftningomradioochTV. Ku. Patientskadelag.C. . 106.Sjöarbetstid.K. TradeandtheEnvironmenttowardsa . playingfield.M. l07.Säkrarefinansieringavframtidakärnavfallssustainable .Tillvaronströsklar.C. kostnader.M.

K. 108.Säkrarefinansieringavframtidakämavfalls .Citytunnelni Malmö. bankombudsman.Fi. kostnaderUnderlagsrapporter.M. Allmänhetens - . från lO9.Tågetkommer.K. iakttagelserunderenreform Lägesrapport- . vid universitet 110.Omsorgochkonkurrens.S. Resursberedningensuppföljning sex högskolor det resurstilldelningssystemcilll. BilarsmiljöldassningochEG.M. och av nya grundläggandehögskoleutbildning.U. 112.Konsumenternaochlivsmedelskvaliteten. for skiljeförfarande.Ju. Enstudieavkvalitetsupplevelser.Jo. 81.Nylagom Förstärktamiljöinsatserijordbruket 1l3.Växanderåvaror.M. 82. svensktillämpningavEG:smiljöprogram.Jo. - 83.Övergångavverksamheterochkollektivaupp-

sägningar.EUochdensvenskaarbetsrätten.A.

84.Samvetsklausulinomhögskoleutbildningen.U.

85.Nylagomskatt energi.

EnteknisköversynochEG-anpassning.

Motiv. Del - Författningstextochbilagor.Delll. Fi. - 86.Teknologiochvårdkonsumtioninomsluten

somatiskkorttidsvård1981-2001.S.

87.Nyatidpunkterförredovisningochbetalningav

skatterochavgifter.Fi.

88.MervärdesskattenochEG.Fi.

89.TullagstiftningenochEG.Fi.

90.Kart ochfastighetsverksamhet

finansiering,samordningoch författningsreglering.M.

9 .TrafikenochkoldioxidenPrinciperförattminska trafikenskoldioxidutsläpp.K.

92.Miljözonerförtrafiki tätorter.K.

93.Levandeskärgårdar.Jo.

94.Dagspresseni 1990-taletsmedielandskap.Ku.

95.Enallmänsjukvårdsförsäkringi offentligregi.S.

96.Följdlagstiftiiingtill miljöbalken.M.

97.RegleringavVattenuttagurenskildabrunnar.M.

98.Beskattningavförmåner.Fi.

Statens offentliga 1994 utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Barn FöräldrarAlkohol.[29] - - Omkrigetkommit...Förberedelser Gamlaärungasomblivitäldre.Omsolidaritetmellan förmottagandeav militärtbistånd1949-1969Bilagedel.[11] generationerna.Europeiskaäldreåret1993.[39] + Sambandetmellansamhällsekonomi,transfereringar

Justitiedepartementet ochsocialbidrag.[46]

Rättentill ratten reformeratbilstöd.[55] VapenlagenochEG[4] - Kriminalvårdochpsykiatri.[5] Ettcentrumförkvinnorsomvåldtagitsoch

Års-ochkoncemredovisningenligtEG-direktiv. misshandlats.[56]

Del1ochII. Ju.[17] Omintygochutlåtanden utfärdas hälso-som av

Förvaltabostäder.[23] ochsjukvårdspersonali yrkesutövningen.[71]

Vallagen.[30] sjukpenning,arbetsskadaochförtidspension

Utrikessekretessen. förutsättningarocherfarenheter.[72] [49] - 6 JuniNationaldagen.[58] Teknologiochvardkonsumtioninomsluten

somatiskkorttidsvard1981-2001.[86] Personnummerintegritetocheffektivitet.[63]- Ny lag skiljeförfarande.[81] Enallmänsjukvårdsförsäluingi offentligregi.[95] om Omsorgochkonkurrens.[110] DomareniSverigeinförframtiden

- utgångspunkterfor fortsattutredningsarbete. Kommunikationsdepartementet DelA+B. [99]

Studiemedelsfmansieradpolisutbildning.[103] Påväg.[15]

Citytunnelni Malmö.[78]

Utrikesdepartementet TrafikenochkoldioxidenPrinciperför minska - att trafikenskoldioxidutsläpp.[91] Historisktvägval FöljdemaförSverigeiutrikes-ochsäkerhetspolitiskthänseende bli,respektive Miljözonerför trafiki tätorter.[92] avatt intebli Sjöarbetstid.[106] medlemiEuropeiskaunionen.[8] Anslutningtill EU Förslagtill övergripande Tågetkommer.[109] lagstiftning.[l Finansdepartementet Suveränitetochdemokrati

+bilagedelmedexpertuppsatser.[l2] Ändradansvarsfördelningfördenstatligastatistiken.[1]

Renarolleri biståndet-styrningocharbetsfördelning SverigeochEuropa.Ensamhällsekonomisk

ieneffektivbiståndsförvalming.[19] konsekvensanalys.[6]

Sexualupplysningochreproduktiv JIK-metoden,m.m.[13] hälsaunder1900-talet i Sverige.[37] Vissamervärdeskattefrâgorlll Kulturm.m.[31] - Kvinnor,barnocharbeteiSverige1850-1993.[38] Uppskattadsysselsättningomskattemasbetydelse - Analysochutvärdering bistånd.[102] fördenprivatatjänstesektom.[43] av Folkbokföringsuppgiñemai samhället.[44] Försvarsdepartementet Allemanssparandet översyn.[50] - en Räddningstjänsti samverkan Beskattning fastigheter,av del Principiella och entreprenad.[67] utgångspunkterför beskattning fastigheterav m.m.[57]

Socialdepartementet Rationaliseradfastighetstaxering,del Fi. [62]

Statistikochintegritet,del2 Mänsföreställningar kvinnorochchefskap.om [3] Lag Refonnerat - ompersonregisterför officiellstatistikm.m.[65] pensionssystem.[20] Finansiellatjänster förändring.i [66] Refonneratpensionssystem.BilagaA. Kostnader Otillbörligkurspáverkanochvissainsiderfrågor.[68] ochindivideffekter.[21] lnomkommunalutjämning.[70] Reformeratpensionssystem.BilagaB. PunktskattemaochEG.[74] KvinnorsATPochavtalspensioner.[22] Svenskalkoholpolitik Allmänhetensbankombudsman.[79] - enstrategiför framtiden.[24] Ny lagomskatt energi. Svenskalkoholpolitik bakgrundochnuläge.[25] - EnteknisköversynochEG-anpassning. Attförebyggaalkoholproblem..[2á] Vård alkoholmissbrukare. - Motiv. Del av [27] Författningstextochbilagor.DelII. [85] Kvinnorochalkohol.[28] -

1994 Statens utredningar

offentliga

Systematisk förteckning

Nyatidpunkterforredovisningochbetalningav Arbetsmarknadsdepartementet

skatterochavgifter.[87] Ledighetslagstiñningen översyn[41] - en MervärdesskattenochEG.[88] Kunskapförutveckling+ bilagedel.[48] TullagstiftningenochEG.[89] Övergång verksamheterochkollektivauppav Beskattningavförmåner.[98] sägningar.EUochdensvenskaarbetsrätten.[83] Beskattningenvidgränsöverskridande omstruktureringarinomEG,m.m.[100] Civildepartementet

Kommunerna,LandstingenochEuropa. Utbildningsdepartementet +Bilagedel.[2] Grundenförlivslångtlärande.[45] i tid.[14] Konsumentpolitik nyen Avveckling denobligatoriskaanslutningentill ikommunalverksamhetnationell av Kvalitet Studentkårerochnationer.[47] uppföljningochutvärdering.[18] iakttagelserunderenreform Lägesrapportfrån MycketUnderSammaTak.[32] - Resursberedningensuppföljningvidsexuniversitet ochtrossamfunden.[42] Staten ochhögskoloravdetnyaresurstilldelningssystemet Ungdomarsvälfärdochvärderingarenunder- förgrundläggandehögskoleutbildning.[80] levnadsvillkor,livsstilochattityder.173] sökningom Samvetsklausulinomhögskoleutbildningen.[84] Patientskadelag.[75]

Höjribban Tillvaronströsklar.[77] Lärarkompetensföryrkesutbildning.[101] Miljö- och naturresursdepartementet Jordbruksdepartementet EU,EESochmiljön.[7] Förstärktamiljöinsatserijordbruket Skoterkömingpåjordbruks-ochskogsmark. svensktillämpningavEGzsmiljöprogram.[82] Kartläggningochåtgärdsförslag.[16] - Levandeskärgårdar.[93] Miljö ochfysiskplanering.[36] Konsumenternaochlivsmedelskvaliteten. Långsiktigstrålskyddsforskning.[40] Enstudieavkvalitetsupplevelser.[112] VilkavattendragskallskyddasPrinciperoch

förslag.[59] Kulturdepartementet VilkavattendragskallskyddasBeskrivningarav

Förnyelseochkontinuitet-omkonstochkultur vattenområden.[59] iframtiden.[9] Medrapsi tankarna[64] Vandelnsbetydelseimedborgarskapsärenden,m.m.[33] OntheGeneralPrinciplesofEnvironment TeknisktutrymmeförytterligareTV-sändningar.[34] Protection.[69]

Vårandesstämmaochandras. TradeandtheEnvironmenttowardsa - - Kulturpolitikochinternationalisering.[35] sustainableplayingfield.[76] Minneochbildning.Museernasuppdragoch Kart-ochfastighetsverksamhet organisation+ bilagedel.[51] finansiering,samordningochförfattningsreglering. - Teaternsroller.[52] [90] Mästarbrevförhantverkare.[53] Följdlagstiftningtill miljöbalken.[96] Utvärderingavpraxisi asylärenden.[54] Reglering Vattenuttagurenskildabrunnar.[97] av Särskildaskäl utformningochtillämpningav2 kap. PVC enplanförattundvikamiljöpåverkan.[104] - - 5 §ochandrabestämmelseri utlänningslagen.[60] Säkrarefinansieringavframtidakämavfallskostnader. Dagspresseni1990-taletsmedielandskap.[94] [107] NylagstiftningomradioochTV. [105] Säkrarefinansieringavframtidakämavfallskostnader

Underlagsrapporter.[108] Näringsdepartementet - BilarsmiljöklassningochEG.[111] Pantbankemaskreditgivning.[61] Växanderåvaror.[113]