lagen.nu
SOU 1997:69

Besparingar i stort och smått slutbetänkande

Typ
SOU
Källa
urn.kb.se

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

m

m Statens offentliga utredningar

WW 1997:69

lg Utbildningsdepartementet

i

Besparingar

stort och smått

Slutbetänkande

av Storforskningsutredningen

Stockholm 1997

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Oñentliga Publikationer, på uppdrag Regeringskansliets forvaltningsavdelning.

av

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Orderfax: 08-690 91 91

Ordenel: 08-690 91 90

Svara på remiss. Hur och Varfor. Statsrâdsberedningen, 1993.

En liten broschyr underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - som Broschyren kan beställas hos:

Regeringskansliets forvaltningsavdelning Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

ISBN 91-38-20598-X

NORSTEDTS TRYCKERI AB Stockholm 1997 ISSN 0375-250X

Till statsrådet och chefen för

Utbildningsdepartementet

Genom beslut den 21 november 1996 bemyndigade regeringen chefen för Utbildningsdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att genomföra en översyn av Sveriges engagemang i viss storskalig forskning dir 1996:91. Med stöd av detta bemyndigande förordnade departementschefen den l januari 1997 riksdagsledamoten Susanne Eberstein som utredare. Professor Torbjörn Fagerström förordnades den 15 januari som sekreterare och Teknologie doktor Olle Edqvist den 28 januari som expert i utredningen. Utredningen har antagit namnet Storforskningsutredningen.

Utredningen har till sig knutit en referensgrupp bestående av professorema Per Olof Lindblad, Ingvar Lindgren, Jan Nilsson, Carl Nordling, samt biträdande professor Örjan Skeppstedt. Gull-Britt Odeskog har arbetat som assistent åt utredningen.

Under arbetets gång har utredningen dels sammanträffat med ett antal personer som från olika utgångspunkter är intressenter i och sakkunniga om den forskning som omfattas av uppdraget se särskild förteckning, dels också låtit utföra en snabbanalys av hur motñnansiering av EU—forskning gestaltar sig vid svenska universitet.

Utredningen överlämnar härmed sitt slutbetänkande Besparingar i stort och smått SOU 1997:69. Uppdraget är därmed slutfört.

Stockholm i april 1997

Susanne Eberstein

Torbjörn Fagerström Olle Edqvist

sammanträden med

Utredningens

företrädare för den aktuella

forskningen

Företrädare för Naturvetenskapliga Forskningsrådet, 23/ 1 1997 Rymdstyrelsens generaldirektör och överdirektör, 30/1 1997 Föreståndama För The Svedberg laboratoriet och Manne Siegbahn laboratoriet, 30/1 1997 Föreståndama för MAX laboratoriet och Onsala laboratoriet, 6/2 1997 Företrädare för Polarforskningssekretariatet, 6/2 1997 Företrädare för Forskningsrådsnämnden, 6/2 1997 Kanslichefen vid Rådet för EU-forskning, 11/2 1997 Naturvetenskapliga Forskningsrådets huvudsekreterare, 27/2 1997 Seminarium om CERN med John Krige, referensgruppen, företrädare för Utbildningsdepartementet, m.fl., 27/2 1997 Dekaner för tekniska och naturvetenskapliga fakulteter, 13/31997 Referensgruppen, 19/3 1997 Studiebesök vid anläggningar i Kiruna, 24/3 1997 Referensgruppen, 1/4 1997

Utredningen riktar ett varmt tack till alla dem som vid dessa sammanträden, eller i andra sammanhang, biträtt med information och synpunkter.

i i i SOU 1997:69

i l l

l Sammanfattning

Utredningen har haft i uppdrag att göra en översyn Sveriges delta-

av gande i vissa internationella forskningsorganisationer, huvudsakligen inom fysikområdet. Speciellt har uppdraget innefattat att lämna förslag om hur ett sparbeting omfattande 150 miljoner kronor bör läggas ut inom Utbildningdepartementets anslagspost D 18, vilken svarar för medlemsavgifter och andra obligatoriska åtaganden för medlemsländema. Utredningen har emellertid därvid haft mandat att i sina överväganden inkludera även sådan storskaligt och/eller internationellt organiserad forskning som inte finansieras över D 18, liksom de s.k. nationella anläggningarna inom fysikområdet.

Utredningen har tagit som utgångspunkt att den grundläggande, obundna naturvetenskapliga forskningen redan har fått vidkännas så stora besparingar att ytterligare nedskärningar inom denna forsk-

typ av ning om möjligt bör undvikas. Detta motiveras också det förhållan-

av det att de aktörer som under senare år tillkommit marknaden för forskningsfinansiering främst de strategiska stiftelsema och EU är

- bundna genom eller mindre strikta målkriterier kopplade till den

mer forskning som dessa organ kan stödja.

Utredningen diskuterar tre olika sätt att effektuera den förelagda besparingen. Det första är att Sverige med omedelbar verkan avslutar sitt medlemskap i det Europeiska Laboratoriet för Partikelfysik CERN. Utredningen avskriver detta alternativ på vetenskapliga och forskningspolitiska grunder. Det andra alternativet är att Sverige omedelbart avslutar sitt medlemskap i samtliga övriga organisationer ligger

som under anslagsposten D 18, d.v.s. den europeiska rymdforskningsorganisationen ESA, raketbasen ESRANGE i Kiruna, det systemanalytiska institutet IIASA i Österrike, det europeiska sydobservatoriet ESO, det europeiska molekylärbiologiska laboratoriet/konferensen EMBL/ CEBM i Heidelberg m.fl. platser, den europeiska synkrotronljusanläggningen ESRF i Grenoble, och den europeiska anläggningen för fusionsforskning JET i Oxford. Utredningen avfärdar även denna möjlighet, på vetenskapliga såväl som forskningspolitiska grunder.

Min bedömning är att besparingen endast kan effektueras genom en kombination av kort- och långsiktiga åtgärder. Denna kombination

av besparingar innefattar l att ett över tiden upptrappat sparbeting läggs på CERN, ESA och JET; 2 att detta beting tidsmässigt pareras av en omläggning av fmansieringssystemet för dyrbar utrustning; 3 att Sve-

Tl-l7-06l7

rige avslutar medlemskapen i IIASA och EMBL exklusive s.k. outstations; 4 att den tillämpade nationella fusionsforskningen åläggs besparingar; 5 att polarforskning, nationell rymdforskning, miljö- och rymdforskningsorganisationen MRI, Svenska Institutets stipendieprogram, samt forskningsrådens gästforskarprogram får vidkän-

besparingar, i samtliga fall med hänsyn till aktörer för delfinas att nya nansiering de aktuella verksamheterna tillkommit.

av

Utredningens förslag innebär alltså att besparingen läggs ut i tre delar: del innebär direkta nedskärningar vissa verksamheter, en

en som av del där forskningsstiftelser och andra finansiärer förväntas kunna träda in, och slutligen del där besparingen framöver måste åstadkommas

en inom internationell högenergiforskning, fusionsforskning och rymdforskning. Den tredje delen läggs i tiden och besparingen för

ut senare de närmaste åren klaras omläggning fmansieringssystemet

genom en av för dyrbar utrustning.

I linje med de förslag lämnades i forskningsfinansieringsutred-

som ningen föreslås vidare att systemet för svensk kompletterande finansiering EU-forskning bör över inför det femte ramprogrammet. Ut-

av ses redningen konstaterar att den dominerande ñnansieringskälla som funnits för fjärde ramprogrammet, STINT, inte kan förutsättas fortsätta

för huvuddelen sådan kompletterande finansiering. Detta insvara av nebär trycket på finansiering från forskarnas hemmaorganisationer-

att universiteten och institutionerna kommer att öka kraftigt. Risken

finns då fakultetsmedlens användning förskjuts mot starkare be-

att en toning på tillämpad forskning på bekostnad grundforskning och mer

av långsiktig kunskapsuppbyggnad inom olika sektoriella områden. En utredning bör tillsättas belyser omfattningen problemet och före-

som av slår lämpligt sätt att hantera frågan.

Slutligen föreslås att arbetsgrupp tillsätts, vars uppgift bl.a. bör

en

löpande följa Sveriges medverkan i internationell forskning och vara att att medverka till att besparingarna föreslagits ovan kan genomfö-

som ras i internationell samverkan.

Summary

The task of the Commission has been to review Swedens participation in certain international research organizations, essentially within physics. ln particular, the task has included suggesting how MSEK 150 could feasibly be withdrawn from the budget head D 18, from which membership fees for the international organizations are drawn. The Commission, however, also received a more open mandate, i.e. to include also such internationally organized research as not financed from the budget head D 18, as well as certain national facilities.

The Commission suggests that basic research should, possible, be protected from further savings, because such research has already suffered substantial cuts, and because new sources of recently ap-

money peared on the market for research support Sweden such as the

— Foundation for Strategic Research and the European Community— all primarily support goal-oriented research.

The Commission concludes that there are three ways to save MSEK 150. One for Sweden immediately to terminate its membership the European Laboratory for Particle Physics CERN. Another the immediate termination of the membership all other organizations encompassed by the budget head D 18. These include the European Space Agency ESA, the rocket base ESRANGE Kiruna, the International Institute for Applied Systems Analysis IIASA Austria, the European Southern Observatory ESO, the European Molecular Biology Conference and the European Molecular Biology Laboratory Heidelberg CEBM and EMBL, the European Synchrotron Radiation Facility ESRF Grenoble, and the Joint European Torus JET Oxford. Both of these alternatives are rejected on scientific and political grounds.

The third alternative comprises a mixture of short- and long- term savings, viz. i a progressively increasing saving on CERN, ESA and JET; ii a progressively decreasing saving brought about by a shift the system for financing expensive equipment; iii termination of memberships IIASA and EMBL excluding outstations; iv a saving on national funding of applied fusion research; v savings on parts of polar research, national space research, environmental research, and a couple of programmes for academic exchange stipends and grants, in all cases because supplementary non-governmental financing bodies have appeared lately Sweden.

The Commission also proposes that the routines for granting national financial support to research initiated by the EC should be scrutinized before the start of the fifth Framework Programme. The dominant granting body during the fourth FP, STINT the Foundation for Internationalization of Science, cannot be expected to fulfil the same task during the next F P. This implies that the demands for faculty support will increase, with concomitant risk of the faculties increasing

a their relative support to applied opposed to basic science. sug-

as gested that commission formed with the task of suggesting feasible

a

of handling these issues cooperation with other countries. means

2Uppdraget

Utredningens direktiv återges i sin helhet iBilaga Enligt regeringens egen sammanfattning av dessa ska jag belysa omfattning, inriktning och former for Sveriges engagemang i storskalig forskning, särskilt deltagandet i vissa europeiska forskningsorganisationer och motsvarande forskning inom EU. Jag ska spegla relationen och betydelsen den

av internationella verksamheten för den nationella verksamheten, innefattande de fyra nationella anläggningarna. Mot bakgrund vetenskapli-

av ga bedömningar från ansvariga nationella organ och regeringens forslag till besparingar för budgetåret 1998 150 miljoner kr på anslaget

om D 18, Europeisk forskningssamverkan, skall jag lämna förslag till

en lämplig avvägning mellan resurser för nationell och internationell storskalig forskning, mellan storskalig forskning och svensk forsk-

annan ning, förslag till handlingslinje för Sveriges framtida agerande i

samt ge de internationella forskningsorganisationema.

3 och definitioner

Avgränsningar

Naturen känner inga nationsgränser. En proton är en proton och en galax galax, oberoende av i vilket land studierna av den genomförs.

är en Ett land kan visserligen av olika skäl ha låtit vissa grenar på det naturvetenskapliga forskningsträdet växa sig särskilt starka, men det är i grunden samma träd och samma grenar som växer i alla länder. Detta är naturvetenskapens mest grundläggande postulat: det finns en verklighet är oberoende människan, och därmed också av variatio-

som av nema i hennes politiska, kulturella och sociala mönster. Det är denna verklighet som den grundläggande naturvetenskapen ska utforska.

All grundläggande naturvetenskap är därför internationell, i den meningen att dess studieobjekt är sant kosmopolitiska- och som en konsekvens detta är också naturvetarens begrepp, modeller, metoder

av och resultat ock inte nödvändigtvis naturvetama själva alltid kos-

om

mopoliter. Men det finns grenar av naturvetenskapen som är internationella även i annan, instrumentell, mening, nämligen den forskning

en

för sitt genomförande kräver internationellt samarbete kring gesom

experimentanläggningar, instrument eller storskalig mensamma annan och dyrbar utrustning. Det är sådan forskning som utgör fokus i detta betänkande.

I enlighet med den frihet som direktiven medger har jag emellertid funnit att även andra typer av internationellt och/eller storskaligt organiserad forskning måste diskuteras och vägas mot ovan nämnda forskning. Vi har i landet fyra s.k. nationella anläggningar inom fysiken, vilka betjänar det nationella och internationella forskarsamhället med speciella faciliteter. Polarforskningen, rymdforskningen och det nybildade miljöinstitutet i Kiruna är av samma karaktär som forskning enligt förra stycket. Ett antal organisationer med internationellt samarbete

sin huvuduppgift European Science Foundation, Institutet för som - Systemanalys i Österrike, Svenska Institutet och, självfallet, EU:s forskningsprogram kan också räknas till denna kategori av forrnaliserat in-

ternationellt forskningssamarbete.

Jag har valt att avgränsa uppdraget så vitt att alla dessa verksamheter beaktas och inkluderas i den hädanefter använda termen storforskning. För undvikande av missförstånd vill jag understryka att den instrumentella termen storforskning inte implicerar värderingen stor forskning, heller motsatsen. Det ligger utanför utredningens uppdrag och syfte att försöka göra egna värderingar beträffande den vetenskapliga kvaliteten på den forskning som behandlas.

4Översikt över

storforskningen

4.1Allmänt om acceleratorer

I den följande utredningstexten används del facktenner, särskilt såen dana som har anknytning till acceleratorer. Det kan därför finnas anledning att mycket kort beskriva huvuddragen i denna anläggtyp av ning. En accelerator används för laddade partiklar elektroner, att ge vätekämor protoner eller joner atomer med över- eller underskott av elektroner högre hastighet och därmed högre energi. Dessa laddade partiklar skapas i en jonkälla eller motsvarande, första accelerages en tion i liten föraccelerator- injektor och kastas sedan i huvudacen celeratoms strålgång. Denna är i allmänhet cirkulär och partiklarna tvingas in i en bana magneter böjer dem längs strålgenom som av gången. Energin hastigheten ökas i steg under det att partiklarna rusar runt i ringen. Allt detta sker i vakuum för att förhindra att partiklarna kolliderar med luftens molekyler. En accelerator är dock i sig själv begränsat intresse. För att utav nyttja accelerators egenskaper behövs kraftfulla detektorer, kan en som vara placerade antingen i strålgången eller utanför den. I det senare fallet måste strålen dras ringen när den fått tillräckligt hög energi ut ur och sedan ledas fram till detektorn. En synkrotronljuskälla är också en accelerator. I sådan accelereen ras elektroner till mycket höga energier, vilket dem hastigheter ger mycket nära ljusets. När banorna för dessa elektroner böjs i ringen av skapas mycket kraftig elektromagnetisk strålning i tangentens riktning. Det är denna strålning som man använder sig i de olika typer av av experimentuppställningar som byggs upp längs ringens ytterkant. Den

elektromagnetiska strålningen, eller synkrotronljuset, kan väljas över

ett brett frekvensområde, från värmestrålning infrarött ljus, över synligt och ultraviolett ljus till långvågig mjuk och kortvågig hård röntgenstrålning. Det är med hjälp av detektorema registrerar de fenomen som man som den aktuella forskningen gäller. Man talar således ett strålmål, om vilken är en punkt där låter de accelererade partiklarna respektive man den elektromagnetiska strålningen krocka med den materia ska som studeras. För att studera reaktionerna vid de allra högsta kollisionsenergiema låter man partiklarna i två motriktade strålar kollidera med var-

T2—l7-0617

andra i system detektorer. Reaktionema beror på centrum av stora av strålarnas energi och partikelslag och resulterar i att partiklar och elekt-

romagnetisk strålning sänds ut och upphov till signaler i detektorger Signalerna kan sedan tolkas for att öka vår förståelse av systemen. egenskaper hos den aktuella materien.

4.2Storforskningens organisation

4.2.1Storforskningens olika dimensioner

storforskningens speciella dimensioner är att många forskare En av samarbetar i anläggning gemensam frågeställning. en gemensam om en exempel denna form storforskning är de stora accelerato- Typiska av ranläggningarna för högenergifysik i Geneve CERN och experimen-

tanläggningen for fusionsforskning i Oxford JET. I båda dessa fall

internationella forskarlag ett gemensamt vetenskapligt samarbetar om visserligen hela tiden kan modifieras eller rentav helt ändra mål, som ändå i förblir ett sammanhållande intelinriktning, men som stort sett inblandade forskare. Även vissa projekt lektuellt kitt inom gruppen av ämnessfären och inom rymdforskningen hör till

inom den geologiska

denna kategori storforskning. av storforskningens dimensioner är den som tonar fram En annan av

och synkrotronljusanläggningen ESRF i

t.ex. inom polarforskningen

Grenoble, liksom vid de fyra s.k. nationella anläggningarna, en av MAX-laboratoriet i Lund MAX. Karaktäristiskt för dessa nämligen de tillhandahåller eller mindre unik kapacitet anläggningar är att en mer

logistik for polarexpeditioner, produktion synkrotronljus, etc. som

av användningsområden inom naturvetenskapen, har ett brett spektrum av samtliga naturvetenskapens huvudområden fysik, inte sällan från av biologi och geovetenskaper, och ofta hämtade från såväl grundkemi, tillämpad/industriell forskning. Här är det således fråga läggande som utrustning isbrytare, accelerator, de ingående forskom stor men diversa och för sig inte nödvändigtvis sig ningsprojekten är var vare resurskrävande andra typiska projekt inom respekstörre eller mera än

tive ämnesgrupp. tredje dimension är tiden. Viss storforskning har karaktären av En kortvarig, massiv, koncentrerad insats kapital och arbete- en isen av till Arktis, raketuppskjutning från ESRANGE. Ex-

brytarexpedition en

expeditionens, etc. genomförande går snabbt, men har i perimentets förberedelser. I andra fall handlar storforskning regel föregåtts av år av lång tid med långvariga åtaganden vad kontinuerligt arbete över om personal utrustning. Högenergifysiken vid CERN, fuavser såväl som

sionsforskningen vid JET, de astronomiska observatoriema är exempel ur denna kategori. I denna typ storforskning kombineras ofta den

av

grundvetenskapliga problemformuleringen med avancerat teknologiskt

utvecklingsarbete för att skapa möjligheter inom grundforskningen.

nya Hela generationer ingenjörer och forskare viger stor del sitt

av en av professionella liv till arbetet vid sådan forskningsanläggning. Den

en vetenskapliga, ekonomiska och sociala bromssträckan är mycket lång.

4.2.2Storforskningens finansiering

Det svenska ekonomiska stödet till storforskning och till relaterade

nationella insatser är organiserat ett sätt inte omedelbart låter sig

som genomskådas. Inte utan viss möda har jag emellertid lyckats utkristallisera den bild över penningflöden som återges i Figur

i Rymd1orsk-Inst.RYmd- PQ|c1rforsk-Europeiskforsk- Sörsk.utgifterför

fysik nlngssekf- mngssamverkan forsknjndQm§| FRN NFR ning D11 D15 D16 D18 D19 D1 D7 36.4 21,9 317 104 83.2 524 38,8

: ciålsil" åålgáilf

// Bilateral / K A / / InstRyrnd- / / ¢o ,42.a1Y5‘ fin 24.2 cvr.nc1.rymd- I /7.20 161 3.00 144 / verksamhet | / / I V13 y; / 4 Sv.Inst K Nöringâ- Rymd- Regeringens 59a FRN NFR SFR BD"°n.. dep. — styrelsen di5D0S"i0n ,7 / / / // / / / 1,20 / // /15.0 / 5,20 13e 5.7 11.9 3,54 1,44 1,44 12,5a+1o Q v x 17

ESA ESRANGE IIASA CERN ESO ESRF JET EISCAT MRI ESF

: 4 4 1 4 ’ 12-15 2 7 5-5 4 1a 83 dep. 466l X 14 7 2 7 7 2,74 2.3 2,7 i Esks Vet p°9°m 1.8MECU

.náuâu

o §é§%"r%..

Eu

15.5 12.4 11,8 4,2 1943 14.5 13,9 14,4

TSL Onsala MAX MSL

/15 /Jaa /Zno A.

Fi Storforskningens finansiering. I den översta raden anges de ur ol1 anslagsposter under Utbildningsdepartementet är berörda, i a som mellersta raden de myndigheter förvaltar medlemsbidrag till storsom forskning, och i understa raden de olika mottagande organisationerna. Medlemsavgifter i de nationella anläggningarnas fall de till NFR överförda baskostnaderna är markerade med rött, fakultetsstöd med blått. Streckade och punkterade pilar är avsedda att underlätta att följa

öronmärkta penningströmmar.

Som framgår denna figur är inte mindre än sju anslagsposter unav der Utbildningsdepartementets huvudtitel förutom de poster som av- fakultetsanslag till olika universitet i landet- berörda. Härtill komser mer EU-forskningen.

Finansieringen storforskningsprogram sönderfaller i allmänhet i av delar. Den första delen medlemsavgift beräknas enligt tre avser en som någon mellan deltagande parter länder överenskommen metod, ofta i

proportion till respektive lands BNP. Regeringen anvisar medlen till

någon myndighet t.ex. NFR sedan förvaltar och betalar avgiften. som Penningflöden l1änförliga till denna kategori är i figuren markerade

med rött.

T

Den andra delen avser det löpande stödet till forskningen vid respektive program. Dessa medel erhålls från de forskningsfinansierande myndigheterna främst NFR i form av tjänster, driftsanslag, utrust- - ningsanslag, etc. som beviljas de enskilda forskarna efter normalt ansökningsförfarande i konkurrens med andra forskare. Den tredje delen avser det fakultetsstöd utgår till storforskningsom en. Detta stöd är mycket svårt att uppskatta såväl kvalitativt kvansom titativt, men det torde i de flesta fall huvudsakligen gälla personalkostnader i form av tjänster, samt lokalkostnader. Penningflöden i denna kategori har i de fall rimligt goda uppskattningar kunnat erhållas- i — figuren markerats med blått. Eftersom ofta t.ex. när det gäller CERN flera fakulteter vid olika lärosäten stöder forskning inom ett visst program har det uppskattade bidraget från fakultetsanslag summerats över alla fakulteter; något försök att dela det mellan olika fakulteter har upp således inte gjorts. Som framgår av figuren kan man identifiera två huvudaktörer på storforskningsarenan, vilket i figuren återspeglar sig som två knutpunkter, eller noder, samt ett antal mindre aktörer med statistbemera tonade roller. Den ena huvudaktören är NFR i har regeringens som uppdrag att förvalta medlemsavgifterna till fem CERN, ESO, program EMBL/CEBM, ESRF och JET, ii förvaltar de av regeringen överförda basanslagen till de fyra nationella anläggningarna TSL, OSO, MAX och MSL, iii genom eget beslut i rådet betalar medlemsavgiften till EISCAT m.fl. verksamheter, samt iv också för huvuddelen svarar av de externa driftsanslagen till dessa program. Den andra huvudaktören är Rymdstyrelsen som förvaltar medlemsavgifterna till två program ESA och ESRANGE och därutöver som fungerar som forskningsråd med substantiella bidrag till bl.a. Institutet för Rymdfysik och EISCAT. Utöver dessa två myndigheter tillkommer FRN förvaltar medsom lemsavgiften i IIASA och ESF det senare på FRNzs ordinarie stat, vidare Polarsekretariatet och Svenska Institutet, bägge med egna anslagsposter under Utbildningsdepartementet, och det nybildade miljöforskningsinstitutet MRI i Kiruna. En sammanfattande bild medlemsavgifternas storlek i de organiav sationer som betalas över anslaget D 18 i Figur ges

1997 CERN 136 ESA 83, ESRANGEj,

_

ESO24,4
EMBL9,4
EMBC2,8,A
ESRF8,5
IIASA5,2 ‘ 4‘De|‘
SESTav OSO
JET1,5g
EISCAT2,7
Övrigt8,8

301,3

l

Bidrag till internationella forskningsprogram

Figur Sammanställning över medlemsavgifternas storlek i den storforskning som finansieras över anslagsposten D 18.

Slutligen, och utanför figurerna, tillkommer EU-forskningen. Dess penningflöden är väsentligt annorlunda än for övrig verksamhet som ingår i utredningen och står endast delvis under nationell kontroll, som närmare kommer att beskrivas i avsnitt 4.3.5. EU-forskningen innefattar bl.a. forskning fusionsenergi vilken som kommer att framgå i

om nästa kapitel penningmässigt omsätter avsevärda belopp.

-

3 sou 1997:69 23

4.3Översikt över de enskilda

organisationerna

4.3.1 Europeisk forsknin ssamverkan anslag D 18,

exklusive rymdfors ing

European Laboratory for Particle Physics CERN

CERN europeisk organisation för grundforskning inom högener-

är en gifysik. Den tillkom i mitten av 1950-talet och dess anläggningar är belägna vid den fransk-schweiziska gränsen utanför Geneve. CERN har idag 19 medlemsländer och år världens största och ledande laboratori-

i sitt slag, vilket fysikema i organisationens medlemsländer um ger möjlighet att bedriva forskning vid stora och unika partikelacceleratorer.

Partikelfysikens mål är att undersöka de fundamentala beståndsdelama hos materien för att ge förståelse av de naturkrafter som i grunden styr alla l gränsområdet mellan partikel- och kämfysik stu-

processer. deras även eventuella fasövergångar i komprimerad kämmateria. Forskningen har mycket stark koppling till kosmologi.

en

Den viktigaste experimentella metoden vid CERN är acceleration av strålar olika partikelslag till höga hastigheter energier för kollision

av med andra partiklar. Forskningsfronten ligger i huvudsak vid den högsta tillgängliga energin, vilket medför att acceleratorer med kolliderande strålar föredras; kollisioner mellan partiklar ger väsentligt högre energier än vad kan erhållas i accelerator med stationärt strål-

som en mål. Kollisionerna upphov till partikelreaktioner, som normalt in-

ger nehåller många partiklar skapade ur den tillgängliga energin.

nya

LEP-acceleratorn Large Electron Positron Collider är världens största lagringsring med 27 km omkrets. Den konstruerades som en fabrik för de elektrosvaga kraftförrnedlarna Z och W och för precisionsstudier dessa partiklar. I den första fasen, LEPl, fokuseras

av nya studierna på Z eftersom den kräver lägst kollisionsenergi för att skapas i förintelsen mellan elektron och positron. I en andra fas, LEP2, som påbörjades under 1995 och fortsattes under 1996 har kollisionsenergin höjts så att par av W-partiklar nu produceras och studeras.

För att ta ytterligare ett steg i utforskandet av materiens innersta struktur beslöt CERN styrelse Council i december 1994 att konstru-

acceleratorn LHC, Large Hadron Collider. Denna placeras i LEPera tunneln och utnyttjar alltså mycket den infrastruktur som redan

av finns. LHC är främst avsedd för proton-proton-kollisioner men skall även utnyttjas för kärn-kärn-kollisioner. Med denna accelerator kommer proton-proton-kollisioner med en tyngdpunktsenergi av 14 TeV att

kunna studeras TeV10 elektronvolt, uttalas tera-elektronvolt; ett mått på en partikels rörelseenergi.

LHC innebär ett stort steg i tillgänglig energi och studierna är främst inriktade på att finna trösklar för nya fenomen. Experimenten vid LHC möter nya svåra betingelser eftersom partikelproduktionen kommer att bli så intensiv att alla komponenter i detektorn måste göras strålningshärdiga med specifikationer tidigare endast förekommit militärt

som eller i rymdprojekt. Dataf1öden och krav på elektronikens snabbhet är mycket större än tidigare. Vidare måste driftsäkerheten och övervakningen mycket bättre än i tidigare experiment, då det blir svårt att

vara öppna detektorerna för service och reparationer. En betydande detektorutveckling pågår i Sverige, bl.a. vad gäller strålningssäker elektronik.

I den planering för LHC-projektet som CERN:s ledning presenterade för CERN:s Council i juni 1995 föreslås att ett antal nu pågående verksamheter fasas ut för att budgetmässigt bereda plats för LHCprojektet. Beräkningarna bygger Councils beslut att en inflation av 2 % skall antas och att medlemsbidragen skall vara konstanta under 1996 och 1997 och därefter inflationsuppräknas med l % från 1998 och framåt. Budgeten kräver att LHC byggs i två etapper. Etapp l skall vara avslutad 2004 och innebär att ett reducerat antal magneter installeras och experiment påbörjas vid lägre energi, 9-10 TeV, än ursprungligen planerat. Efter två års experiment skall resten magneterna instal-

cza av leras och experiment vid full energi, 14-15 TeV, påbörjas.

Om betydande bidrag till LHC-projektet från länder som är medlemmar CERN kan erhållas planeras för att byggnationen skall kun-

av

göras snabbare och göras i enda etapp, dvs experimentstarten na en 2004 skall kunna ske vid full energi. Beslut huruvida LHC skall

om byggas i ett eller två steg fattas 1997, när CERN har nått klarhet

avses

storleken eventuella bidrag från icke-medlemstater främst om av - USA, Japan och Kanada. Japan har beslutat att ett bidrag för 1995

ge på 5 miljarder Yen, vilket motsvarar 57 MCHF. Japan har aviserat

cza ytterligare betalningar till CERN under kommande år. Sedan denna planering presenterades i juni 1995 har CERN:s Council i december 1996 beslutat att uppföra LHC i enda etapp med experimentstart år

en 2005. Japan har beslutat att ytterligare bidra till projektet med 3,85 miljarder Yen. Under våren 1997 förväntas USA:s kongress besluta om ett bidrag med 530 miljoner dollar.

Antalet anställda tekniker och forskare vid CERN är f.n. drygt 2800. Cem:s ledning följer nu en planering som framtvingats av CERN:s Council att successivt reducera antalet anställda till omkring 2200 år 2003 och därefter till omkring 2000 år 2008. Av de anställda vid CERN kan ett fåtal räknas som användare av CERN:s faciliteter. Använ-

darantalet har under den senaste femårsperioden legat på mycket en hög nivå, c:a 6 300 Flertalet dessa användare kommer från personer. av CERN :s medlemsländer, men många kommer också från ett stort antal länder som inte är medlemmar i organisationen. Användarna är normalt stationerade i sina hemländer arbetar vid CERN under längre eller men kortare perioder. Från Sverige kommer c:a 100 användare. De deltar i flertalet av CERN:s vetenskapliga program och medverkar i många olika experiment. En betydande del av konstruktionsarbete och analys experiav mentresultat sker vid hemmainstitutionema. Det finns därutöver en viktig och framgångsrik teoretisk forskning inom svensk högenergifysik, vilken också har stark anknytning till CERN. CERN fastställer för varje år såväl en totalbudget bidragssom en summa. Totalbudgeten består bidragssumman plus ränteinkomster, av avgifter från forskargrupper från icke-medlemsländer Den m.m. svenska bidragsandelen till CERN:s totala budget 3%, vilket för 1997 är cza motsvarar 136 miljoner kronor. Utträde ur organisationen verkställs vid utgången det budgetår av som följer på det budgetår under vilket utträdesanmälan lämnats.

European Southern Observatory ESO

European Southern Observatory ESO har f åtta medlemsländer. n Portugal är redan i en övergångsfas på väg mot medlemskap och diskussioner medlemskap förs även med Spanien och Österrike. om ESO utgör i dag den mest betydelsefulla europeiska organisationen inom astronomisk forskning. Dess centrala observatorium med ett dussintal olika teleskop ligger på berget La Silla i Chile, medan dess tekniskt-vetenskapliga och administrativa centrum finns i Garching utanför München. ESO:s nya Very Large Telescope VLT, med instrumentering som även skall möjliggöra optisk interferometri VLTI, uppförs på 2700 m höjd på berget Paranal i Atacamaöknen, 600 km c:a norr om La Silla. Denna plats erbjuder exceptionellt goda atmosfäriska betingelser, med en nästan ständigt molnfri himmel och minimal luftoro, kombinerat med låg luftfuktighet. Den stabila luften möjliggör ett effektivt utnyttjande k adaptiv optik för att ytterligare reducera av s atmosfärens störningar och medger avbildandet objekt med av en exceptionellt god bildskärpa. Låg fuktighet krävs för mätningar i långvägigt infrarött ljus, en teknik ännu inte utvecklad när La Silla som var valdes som ESO:s första observatorium i början l960-talet. Då av var möjligheten att studera den södra stjärnhimlen det primära, medan det i

13-17-0617

dag för svenska astronomer avgörande kriteriet är tillgången till olika moderna teleskop i ett från astronomisk synpunkt utmärkt klimat. VLT, påbörjades formellt beslut 1987, är ESO:s nuvasom genom rande huvudsatsning. Anläggningen ska bestå fyra separata enhetsav teleskop unit telescopes kan användas separat eller i kombinasom tioner två, tre eller fyra tillsammans. En intensiv uppmärksamhet om åt de vetenskapliga problem kommer att kunna tacklas ägnas nya som med VLT och dess interferometer VLTI. I början nästa sekel komav det inte finnas något annat teleskopkomplex kombinerar mer att som den ljussamlande förmågan hos VLT med dess potential for interferometri. Detta, kombinerat med pågående utveckling metoder for av adaptiv optik, gör det troligt kommer att kunna erhålla bilder av att man protoplanetära stoft- och gasmoln i vilka det bildas plat ex system kring stjärnor med detaljskärpa är 100 gånger bättneter unga en som den hittills har kunnat erhållas från rymdteleskopet. Dylika re än som prestanda ställer inte bara i utsikt möjligheter att studera bildandet av planeter, även fmstrukturen hos de mest avlägsna synliga utan att se objekten galaxer och kvasarer. Vidare att studera sådana avser man okända objekt inte är synliga, utan endast ger sig till känna genom som

sin gravitationskraft.

Vid ESO finns även ett antal nationella teleskop, varav ett är svenskt, radioteleskopet SEST Swedish-ESO Submillimetre Telescope. I samarbete mellan Sverige och ESO togs detta i bruk La

Silla under 1987. På södra halvklotet är SEST fortfarande det mest kraftfulla teleskopet i sitt slag och har uppmärksammats för en rad vetenskapliga resultat. Dessa innefattar studier molekylmoln, t ex a av koloxid CO i Magellanska Molnen Vintergatans granngalaxer, samt vidare studier termisk strålning från stoft i områden där stjärnor bilav das. Svenska forskare har lyckats upptäcka molekyler i avlägsna t o m galaxer, vilket medger studier inte bara fysikaliska, utan även nu av kemiska i det tidiga universum. processer De uppmärksammade mätningar gjorts med SEST har bidragit som till den diskussion förs inom och utom ESO avseende en framsom nu tida interferometer för millimeter-vågor, att möjligen uppföras i norra Chile. En dylik Large Southern Array har nämnts ett möjligt som ESO-projekt för decenniet efter det att VLT och dess interferometer blivit färdigställda. Huvudman för SEST i Sverige är Onsala rymdob-

servatorium nationell forskningsanläggning. Svenska forskares utnyttjande olika ESO-teleskop har hittills väl av våra ekonomiska bidrag till organisationen. Sammanlagt c:a svarat mot 40 vid observatorierna i Lund, Onsala, Stockholm och astronomer Uppsala utnyttjar ESO:s teleskop, och övriga faciliteter i Garching. I

betydande utsträckning kan forskarna såväl styra teleskop som numera

hämta hem data från dem utan att behöva finnas på plats. För budgetåret 1997 är bidraget 25,7 miljoner kronor.

Utträde ur organisationen verkställs vid utgången det budgetår

av som följer på det budgetår under vilket utträdesanmälan lämnats.

European Molecular Biology Conference CEBM

Sverige är tillsammans med 20 andra länder anslutet till den europeiska molekylärbiologiska konferensen, CEBM. Kroatien och Slovenien har beviljats inträde, men erforderliga dokument har ännu ratifioerats.

CEBM finansierar ett program som omfattar stipendieverksamhet, kurser och ett årligt symposium. Stipendierna utdelas för såväl kortare som längre perioder. Långtidsstipendierna kan innehas under högst tre år, men sedan 1986 har inga förlängningar utöver två år beviljats på grund av det höga ansökningstrycket stipendier. Ansöknings-

nya trycket har ökat så kraftigt inom programmet för långtidsstipendier att beviljningsprocenten för 1994 var cza 25% jämfört med 55% för

cza korttidsstipendierna. Både stipendieprogrammen och kurslworkshopprogrammet utgör värdefulla inslag i den europeiska molekylärbiologiska utbildningen och forskningen. Avgiften till CEBM 2 miljo-

är cza ner kronor och Sverige beräknas få tillbaka ungefär i

samma summa form av stipendier.

Utträde ur organisationen verkställs vid utgången det budgetår

av som följer på det budgetår under vilket utträdesanmälan lämnats.

European Molecular Biology Laboratory EMBL

Av de 21 länder som är anslutna till CEBM, deltar 15 också i det

europeiska molekylärbiologiska laboratoriet EMBL. Syftet med EMBL är att bedriva högkvalitativ molekylärbiologisk forskning, att ta

upp forskningsprojekt som är svåra att genomföra nationell basis, att utveckla nya tekniker, att bidra med utvecklandet instrument och unik

av utrustning, utbildning inom det molekylärbiologiska områ-

samt att ge det. Organisationens centrallaboratorium ligger i Heidelberg i Tyskland, och för utnyttjande av de speciella faciliteter beträffande synkrotronstrålning och neutronflöden som finns i Grenoble ESRF och ILL resp Hamburg DESY har särskilda forskningsfilialer outstations upprättats på dessa platser.

1993 inrättades European Bioinformatics Institute filial i

som en Cambridge, Storbritannien, till vilken databiblioteket och vissa forskargrupper överförts från Heidelberg. Vidare är en filial under uppbygg-

nad i Monterotondo utanför Rom European Mouse Mutant Archive kring musbank, finansieras med medel från EU. en som EMBL är i dag det mest välutrustade laboratoriet i Europa vad gäller molekylärbiologisk grundforskning. Den utbildning och träning i olika forskningstekniker åt stipendiater och gästforskare bidrar m rn som ges också till EMBL har utvecklats till mötesplats för Europas moleatt en kylärbiologer. Verksamheten planeras i normalt femåriga vetenskapliga och omfattar för perioden 1996-2000 fortsättning verkprogram en av samheten inom fem huvudområden, nämligen cellbiologi, differentiering, strukturbiologi, genexpression, samt instrumentutveckling inom biofysik och biokemi. Därutöver planeras utökning vid filialen i en Grenoble intensivt samarbete med ESRF. Vidare startas ett genom ett nytt forskningsprogram inom utvecklingsbiologi. Forskningen vid EMBL håller högsta internationella nivå, vilket a de regelbundna utvärderingar olika eller två framgår av av program, en år, utförs i regi den vetenskapliga rådgivande kommittén, per som av under medverkan oberoende internationella experter. Svenska SAC, av utnyttjar laboratorierna relativt väl, i synnerhet EMBL:s forskare outstations. Den svenska bidragsandelen till EMBL är 3% av laboratoriets cza totala budget, vilket för 1997 motsvarar sammanlagd kostnad om cza en 10 miljoner kronor. Utträde organisationen verkställs vid utgången det budgetår ur av följer på det budgetår under vilket utträdesanmälan lämnats. som

European Synchrotron Radiation Facility ESRF

deltar i den europeiska synkrotronljuskällan ESRF i Grenoble Sverige nordiskt konsortium NORDSYNC där också Danmark, genom ett Finland och Norge medlemmar. Juridiskt sett är ESRF ett franskt är aktiebolag, och bolagets ägare är forskningsorganisationer i de deltagande ländema. ESRF:s samarbetsform omtalas som en organisatorisk struktur låga kostnader och hög smidighet. som ger ESRF består lagringsring for elektroner med en linjäracceleav en och synkrotron injektor. Forskningen spänner över många rator en som naturvetenskapens och medicinens delområden. Experimenttid förav delas i sexmånadersperioder efter att programkommitté prioriterat en projekt på deras vetenskapliga meriter. Industrideltagande välkomnas ESRF och särskilda aktiviteter för att öka industrins intresse också av pågår. svenska andelen experimenttiden vid ESFR är väsentligt Den av bidragsandelen. Sedan april 1992 innehar professor Carl-Ivar högre än

Brändén en av de två tjänsterna som forskningsdirektör vid ESRF. Totalt är ll svenskar anställda vid ESRF, 3 forskarstuderande och 6

varav forskare oktober 1995. Sveriges bidrag for 1997 uppgår till 8,5 miljoner kronor.

ESRF:s konvention har slutits för perioden intill 31 december 2007 och utträde kan ske då eller vid slutet av varje därefter följande treårsperiod. Villkoren for att lämna organisationen t.ex. bidrag från utträdande part till avvecklingskostnader skall fastställas genom överenskommelse mellan kontraktsparterna.

F usionsforskning, inklusive Joint European Torus JED

Fusionsforskningen bedrivs inom ramen för EU:s fusionsforskningsprogram, ett delprogram inom EURATOM. Det innebär att Sverige stödjer verksamheten dels genom sin medlemsavgift till EU, dels genom nationell samverkan med EURATOM. Ett mindre bidrag går via anslagsposten D 18 via NFR direkt till EU-verksamheten.

Den långsiktiga målsättningen är att utveckla säkra och miljömässigt gynnsamma kraftstationer. Principen är att skapa en magnetisk inneslutning av ett plasma som sedan upphettas till en kritisk temperatur 10 miljoner grader där en kärnreaktion mellan deuterium och tritium kan äga rum, varvid helium samt en stor mängd energi bildas. Den huvudsakliga svårigheten är att skapa den höga temperaturen och att hålla plasmat stabilt och inneslutet under tillräckligt långa tidrymder.

Det tekniska utvecklingsarbetet planeras i tre steg: det första steget utgörs av en försöksanläggning byggd en tokamakkonfiguration, JET, vilken for närvarande är i drift, ett andra steg som innefattar

en experimentreaktor, ITER, och ett tredje vilket skulle innebära konstruktion av en demonstrationsreaktor DEMO. Parallellt med denna huvudlinje sker även utveckling av reaktorer byggda med andra konfigurationer och andra principer för plasmainneslutning. Utvecklingsoch planeringshorisonterna är extremt långa; ITER planeras sättas i drift tidigast år 2008 och nästa steg i utvecklingen kan börja byggas först när forsöksarbetet vid ITER är slutfört.

JET har inga egna anställda utan forskningspersonalen kommer från värdorganisationen UKAEA och från medlemsländemas organisationer via EURATOM. Vidare finns det vid JET ett stort antal kontraktsanställda både som avancerade ingenjörer, tekniker och datapersonal samt för serviceorienterade uppgifter såsom underhåll och sammansätt-

mer ning.

En stor del av utvecklingsarbetet sker vid nationella organisationer med EURATOM-kontrakt. Sverige har fyra samarbetsavtal med JET.

Inom för dessa placerar Sverige forskare vid JET under längre

ramen tidsperioder. Sverige här för cza 3 personår/år av totalt 30, dvs

svarar 10%. Sverige har också ett JET-avtal om leverans av en neutronspektrometer till JET. Denna byggs vid Uppsala universitet enligt den s.k. MPR-metoden, vilket etablerad teknik inom kämfysik

är en

när det gäller fusionstillämpningar.

men ny

JET har ställning k Joint European Undertaking. Det finansie-

som s

till 80% kommissionen, 10% värdlandet och resterande 10% ras av av fördelat på medlemsländerna. Den fördelningen sker i förhållan-

senare de till omfattningen de nationella fusionsprogrammen. Sveriges an-

av del är f 2,3%, vilket motsvarar 1,44 miljoner kronor för 1997.

n cza

I Sverige sker forskningsarbetet främst vid KTH där en försöksanläggning EXTRAP-T2 byggd annan princip har byggts upp men

en även forskare i Göteborg, Uppsala, Lund och vid Stockholms universi-

medverkar. Det totala stödet till fusionsforskning exklusive vår antet del den sker över EU-budgeten uppgick 1995 till 67 miljoner

av som kronor, 19 miljoner kronor kom från EURATOM, 14 från NF R

varav och resterande 34 från fakulteter, industriellt stöd samt forskningsstiftelser. Fusionsforskning bedrivs 49 forskare med fast anställning

av och fakultetsanknytning, 11 forskare med doktorsexamen, samt

yngre 22 doktorander. Därtill kommer omkring 10 ingenjörer och tekniker med permanent universitetsanställning finansieras av NFR.

som

Utträde JET verkställs vid utgången det budgetår som följer på

ur av det budgetår under vilket utträdesanmälan lämnats.

EISCA T Scientific Association

EISCAT Scientific Association svensk stiftelse med säte i Kiruna.

är en Anläggningen utgörs två radarsystem med sändare och mottagare i

av Tromsö, och sändare och mottagarantenn Svalbard ESR. I

en ny en Kiruna och Sodankylä i Finland finns dessutom extra mottagar-

norra stationer.

Ändamålet med anläggningarna är att studera fysikaliska plas-

i den jordnära rymden, där jordens magnetfält är en avgömaprocesser rande faktor för plasmats beteende området kallas därför för magnetosfären, och jordens inre, delvis joniserade atmosfársskikt jonosfären, där kollisioner mellan plasmat och neutralgasen har större betydelse. Strömsystem och olika former plasmautbyte mellan de olika områ-

av dena skapar stark koppling mellan plasmafysikaliska processer i bå-

en da sfärena, vilket möjliggör studier både jonosfäriska och magneto-

av sfäriska med hjälp radiometoder från marken. Jämfört

processer av med mätningar med satelliter har markbaserade mätningar fördelen av

i

en större tids- och rumstäckning. På tid har därför upptäck-

senare nya ter ofta skett med hjälp av kombinerade mätningar från marken och satelliter.

EISCAT förfogar över det mest moderna och mest flexibla radarsystemet i sitt slag. På senare tid har det lockat till sig kompletterande kringutrustning i form av andra instrument, t.ex. ett nätverk av magnetometrar som kartlägger strömsystem över norra Skandinavien och Ishavet. Hela det kombinerade systemet har fått stor betydelse för det vetenskapliga utnyttjandet av ESA:s multi-satellit projekt Cluster

från år 2000 skall studera magnetosfärens gränskikt. Även Japan som har visat intresse av att delta i detta europeiska initiativ och har nyligen blivit medlem i EISCAT.

De kombinerade EISCAT-anläggningama är i första hand konstruerade för att genomföra gemensamma undersökningar av magnetosfäriska processer och deras jonosfariska effekter, både på jordens dag- och nattsida. På dagsidan karaktäriseras processerna av solvindens växelverkan med jordens magnetosfär. Genom att studera processer i polarkalottens cusp-områden förväntas en ökad förståelse erhållas av magnetiska sammanlänkningsprocesser och andra mekanismer som tillåter att interplanetärt plasma kan tränga i jordens magnetiska skyddszon. På nattsidan kan man med kombinerade EISCAT- och ESR-observationer studera energilagrings- och förlustprocesser, både i den avlägsna magnetosvansen som kopplar till höga latituder kring ESR och de jordnära plasmaskikten som kopplar till norrskenslatituder kring EISCAT.

I Sverige finns cza 15 direktanvändare, dvs sådana som behärskar observationstekniken och kan genomföra observationsprogrammen själva, och lika många passiva användare som utnyttjar data från anläggningen, exempelvis de som tas fram i det gemensamma mätprogrammet. Grundavgiften till EISCAT betalas dels 1,44 miljoner

genom kronor som förvaltas av länsstyrelsen i Norrbotten, dels med 2,7 miljoner kronor som betalas av NF R efter internt beslut i rådet.

Gällande avtal löper t.o.m. utgången av år 2006. Därefter gäller 1 års uppsägningstid.

4.3.2Rymdkonglomeratet

Sverige har ett kraftfullt och omfattande nationellt och internationellt engagemang i rymdverksamhet, innefattande såväl grundläggande akademisk forskning industriellt FoU. Bland de motiv som brukar

som framhållas för ett engagemang av denna omfattning ingår Sveriges ställning som högteknologisk industrination med spetskompetens inom

vissa fält t.ex. geokosmofysik, samt tillgången till Kiruna

som en nästan världsunik möjlighet att bedriva forskning på mycket höga breddgrader under civiliserade former. Förutom dessa speciella skäl tillkommer naturligtvis allmänna överväganden utrikespolitisk, sä-

av kerhetspolitisk och regionalpolitisk natur.

Allmänt om rymdforskning

Rymdforskning omfattar astronomi, astrofysik, geokosmofysik och fjärranalys. Tillsammans ger dessa områden kunskap om rymden inklusive jorden och övriga delar av vårt eget solsystem. Med hjälp av instrument burna rymdsonder, satelliter, raketer eller ballonger kan

av både vår värld och den omgivande rymden utforskas. Rymdson-

egen derna tillåter granskning av solen, planeter och kometer i vårt solsystem på nära håll, medan satelliter och raketer fungerar som plattformar för instrument för att observera rymden utan de begränsningar som atmosfären lägger instrument är belägna jorden. Ett raketexperi-

som ments livslängd är dock bara några minuter medan satelliter kan fungera i årtionden. Satelliter kan också utföra geokosmofysikaliska mätningar på plats och tillåter även fjärranalys med extremt god överblick och noggrannhet både land- och vattenmiljöer. Ballonger når aldrig

av ovanför de översta luftlagren utgör en billig metod att åstadkomma

men speciella mätningar, t.ex. i infrarött ljus under begränsad tid.

Inom geokosmofysiken bedrivs forskning den övre atmosfären,

om magnetosfaren och jonosfaren. Fjärranalys med satellitteknik avser observation jorden och dess atmosfär från rymden samt bearbetning av

av observationsdata. Snabbt erhålles information om t.ex. oljeutsläpp, ökenutbredning, skogsdöd, Vattenkvalitet och andra faktorer av betydelse för naturresursinventering och miljö-övervakning.

Sverige är inom dessa områden ett land med speciellt goda naturliga förutsättningar beroende det nordliga läget. l de polära områdena bildarjordens magnetfält trattar kanaliserar partikelstrålning från

som solen och rymden mot jorden, varför det är särskilt lämpligt att studera dessa fenomen våra nordliga breddgrader. De polära områdena spelar även stor roll klimatologisk synvinkel; t.ex. är det i dessa

en ur områden nedbrytningen i den övre atmosfären går snab-

som av ozon bast. Sveriges nordliga läge är också gynnsamt for datamottagning från fjärranalyssatelliter eftersom sådana satelliter går i polära banor och därför kan kommunicera under sammanlagt längre tid med en polärt belägen station än med en station närmare ekvatorn.

Fjärranalytiska metoder och deras tillämpningar i geovetenskapliga sammanhang i frågor kring land- och vattenmiljöer, storskaligt utnytt-

jande av naturresurser och förändringar i de globala systemen har

en nära koppling till utvecklingen och tillämpningen satellittek-

av nik. Geodetiska observationssystem baserade på permanenta satelliter möjliggör exakta positionsbestämningar med noggrannhet kan

en som räknas i centimeterskala. Referenssystem med denna upplösning kan utnyttjas för att belysa frågor inom meteorologi och klimatforskning, men även för beskrivning av land- och kontinentalrörelser och i andra sammanhang där exakta geografiska positionsbestämningar är nödvändiga t.ex. vid havsborrning. Förändringar i vegetation, markanvändning, temperaturutveckling, vattenrörelser kan beskrivas och följas med fjärranalytisk teknik vilket möjliggör optimering naturresursutnytt-

av jande samt observationer av kopplade storskaliga förändringar på jordytan.

Nära kopplad till all rymdverksamhet är utvecklandet teknik för

av t.ex. mätning av elektriska och magnetiska fält, partikelstrålning och för spektralanalys. Höga krav ställs på teknik för att placera mätinstrument i rymden och få dem att fungera under lång tid. Speciella krav ställs på starka och lätta material, elektronik med hög tillförlitlighet och strålningshärdighet, apparater med låg strömförbrukning och små dimensioner, etc.

Rymdverksamhetens organisation

Den svenska rymdverksamheten administreras av en särskild myndighet, Rymdstyrelsen, som, ehuru den sorterar under Näringsdepartementet, också kanaliserar betydande anslag från Utbildningsdepartementet. Grovt sett kan Rymdstyrelsens ansvarsområde delas i fyra

upp verksamheter, nämligen att utgöra moderbolag till Rymdbolaget,

som är ett helstatligt bolag som bl.a. driver satellitbasen ESRANGE i Kiruna, att vara huvudman för Sveriges medlemskap i European Space Agency ESA som svarar för bilateralt och multilateralt samarbete inom Europa vad avser rymdverksamhet, att fungera som forskningsråd gentemot forskarsamhället vad avser grundläggande rymdrelaterad forskning, samt att vara samordnande myndighet för beställningar

av FoU vid svensk rymdindustri.

Rymdstyrelsen erhåller anslag direkt från Utbildningsdepartementet D l l vad avser de medel som med Rymdstyrelsen i rollen forsk-

— av ningsråd direkt slussas vidare till forskargrupper inom landet. Viktiga

mottagare av sådana anslag är EISCAT och Institutet för Rymdfysik. En annan anslagspost som också är relaterad till grundläggande forskning fördelas Rymdstyrelsen från anslaget D l8. Dessa medel går

av ograverade till grundavgifter för Sveriges medlemskap i de vetenskap-

14-l7-06l7

liga inom ESA och ESRANGE, vilket är obligatoriska

programmen avgifter för deltagande länder.

Från Näringsdepartementet erhåller Rymdstyrelsen anslag for de

tillämpade verksamheterna, samt för myndighetens förvaltmera egen ning. Huvuddelen medlen från detta departement går till ESA:s pro-

av

for industriell FoU, medan resten går till bilateralt samarbete gram huvudsakligen med Frankrike, till ESA:s s.k. grundprogram ett obligatoriskt FoU-åtagande for alla medlemsländer samt till nationella tillämpningsprojekt inom bl.a. fjärranalys och industriell FoU.

Den totala ekonomiska omslutningen vad avser statsanslag uppgår till 727 miljoner kronor, 137 från Utbildningsdepartementet. Av

varav de totalt knappt 600 miljoner kronor som satsas, nationellt och internationellt, på industriell FoU beräknas 75 % återföras till Sverige i

cza form beställningar hos svenska industriföretag.

av

Medlemskapet i ESA kan formellt sägas medlemsstat och

upp av en utträde sker då vid slutet det budgetår kommer efter det år ut-

av som trädet begärts. Ett utträdande land är emellertid bundet av sina kontraktuella åtaganden t.ex. industrikontrakt- även efter ett utträde. För

svenskt vidkommande skulle sålunda ett utträde trädde i kraft vid

som utgången 1998 ändå kvarlämna betalningsåtaganden om cza 500

av miljoner kronor.

Beträffande ESRANGE är Sverige kontraktsbundet att bära sin an-

kostnaderna till år 2000. del av

4.3.3Nationella anläggningar

M4X-laboratoriet i Lund

Vid MAX-laboratoriet i Lund bedrivs forskning med synkrotronljus och med energirika elektroner. Forskningsområdena ligger främst inom

och molekylfysik, ytfysik och andra delar den kondenserade atom- av materiens fysik, samt kärnfysik. Vidare utnyttjas laboratoriet i ökande utsträckning forskare arbetar med kemiska, molekylärbiologis-

av som ka och tekniska frågeställningar.

Laboratoriet är uppbyggt kring två generationer synkrotronljus-

av källor, MAX I och MAX II. Elektronerna skapas i injektor och ac-

en celereras först i den äldre acceleratorn MAX I och sedan vidare till högre energi i den anläggningen. Den acceleratorn har nyligen

nya nya

och är under intrimning. Detektorema, belägna vid ett antal startats nu strålrör portar i ringen, är under konstruktion vid den nya accelera-

I MAX I finns nio strålrör med detektorer och experimentupptorn. ställningar lämpar sig for ett flertal subdiscipliner inom fysik, ma-

som

terialvetenskap, kemi, biologi och medicin. MAX s.k. tredje

är en generationens synkrotronljuskälla, utnyttjar teknik för att höja

som ny prestanda. Här byggs och planeras i första etapp strålrör

en sex som kommer att bredda användningsområdet för anläggningen i betydande utsträckning.

MAX-lab används av c:a 240 forskare representerande samtliga svenska universitet 1/3 från Lunds Universitet och 18 olika länder. Det internationella inslaget är mycket markant och förväntas ytterligare öka vid MAX II. Ett femtiotal doktorander baserar sitt avhandlingsarbete helt eller delvis på arbete vid MAX. Det av NFR förvaltade basanslaget uppgår for 1997 till 13,9 miljoner kronor.

Manne Siegbahnlaboratoriet vid Stockholms universitet MSL

MSL:s centrala facilitet är lagringsring med elektronkylare

en CRYRING för experimentella kollisionsstudier inom atom- och

molekylfysik. En mångfald olika joner kan produceras i jonkälla för

en mycket högt laddade joner CRYSIS. Vid laboratoriet finns

flera uppställningar för olika slags experiment vid lagringsringen och med lågenergetiska joner vid CRYSIS.

Joner tillverkas, lagras och bereds i CRYRING, varefter deras struktur och egenskaper, liksom dynamiska förlopp vid olika

slag av växelverkan, kan studeras i experiment som tidigare varit omöjliga att genomföra. Dessa experiment inte bara grundläggande insikt i

ger en komplicerade mångkropparsförlopp, de genererar också resultat

som har direkt tillämpning inom en rad andra områden, såsom astrofysik, atmosfársfysik, kemisk fysik och plasmafysik. CRYRING är alltså ett exempel på hur framsteg inom acceleratorfysik och -teknologi

kan ge nya förutsättningar för studier av en mängd olika vetenskapliga

problem.

Förutom av personal som är anställd vid MSL utnyttjas anläggningen av ett sextiotal externa forskare, fördelade till ungefär lika delar svenska och utländska universitet. Basanslaget för 1997 omfattar 14,4 miljoner kronor.

The Svedberg-laboratoriet i Uppsala TSL

Vid TSL finns Gustaf Werner-cyklotronen och lagrings- och kylningsringen CELSIUS. De två systemen kan leverera ett stort antal jonstrålar av olika energier. Forskningen är huvudsakligen inriktad kärnfysik, partikelfysik, biofysik och medicin. Vid laboratoriet har bedrivits och

l

i 36 l

bedrivs omfattande strålmåls- och detektorutveckling, ofta i samar-

en bete med andra svenska forskare eller med utländska laboratorier.

Vid cyklotronen genomförs ett 25-tal projekt, medan ett 10-tal genomförs vid CELSIUS-ringen. Totalt utnyttjas TSL av c:a 250 forskare från drygt 70 institutioner. Av de förra är hälften svenskar medan övri-

kommer från andra länder, främst europeiska. Ett 25-tal doktorander ga använder regelbundet faciliteterna i Uppsala for sitt avhandlingsarbete. Basanslaget for 1997 omfattar 19,8 miljoner kronor.

Onsala rymdobservatorium OSO

OSO är nationell anläggning för radioastronomi ansvarar dels

en som för driften de teleskop finns vid Onsala, dels för SEST se ovan

av som under ESO. Teleskopen används för spektroskopiska studier in-

av terstellära gasmoln och stjärnbildningsprocesser. De ingår även i samarbetsprojektet VLBI Very Long Baseline Interferometry tillsammans med andra teleskop. Vid OSO har mycket känsliga mottagare utveck-

givit observatoriet goda möjligheter till viktiga insatser i den lats, som astronomiska forskningen. OSO:s medverkan vid VLBI-observationer har lett till omfattande internationell samverkan. OSO är också in-

en volverat i det kommande svenska satellitprojektet ODIN, där observatoriet utvecklat delar detektorsystemen. Man räknar med att delta

av aktivt i projektet även sedan ODIN skjutits upp.

Facilitetema i Onsala utnyttjas ett 70-tal forskare. Det s.k. 20 m-

av teleskopet utnyttjas till 70 % svenska forskare, medan 30 %

c:a av kommer från andra länder. Vid SEST är situationen eftersom

en annan

samarbetsprojekt där ESO disponerar 50 % observationstidet är ett av den. Svenska forskare sammanlagt ett 40-tal kan utnyttja c:a 40 %

- -

tiden för observationer och resterande 10 % disponeras av Finland. av Onsala-laboratoriets basanslag för 1997 uppgår till 14,5 miljoner kro-

nor.

4.3.4 storforskning berörs uppdraget

Övrig som av

European Science Foundation ESF

European Science Foundation, ESF, är sammanslutning av 56 forsk-

en ningsråd och akademier i 20 europeiska länder. Organisationen är ett samarbetsorgan och ett forum för informationsutbyte och forskningspolitiska diskussioner. För sitt sekretariat i Strasbourg och for kostnader för möten och konferenser disponerar ESF basbudget c:a

mm en

30 miljoner kronor per år. Därtill kommer budget för nätverk och forskningsprogram vilka tillsammans uppgår till cza 35 miljoner kronor per år.

ESF:s program för vetenskapliga nätverk startade 1985. Nätverk finansieras av ESF i regel under tvåårsperiod. Inom för årlig

en ramen en budget på cza l miljon kronor genomförs arbets- och planeringsmöten i syfte att främja det europeiska samarbetet inom det aktuella forskningsområdet. ESF:s för detta ändamål medger startandet 6-

resurser av 8 nätverk per år.

Efter förslag från medlemsorganisationer eller från forskargrupper i olika länder kan ESF även ta initiativ till genomförandet större

av forskningsprogram Additional Activities i ESF-stadgans mening. ESF:s ekonomiska insatser for dessa program är dock begränsade till att täcka kostnader för programledning, samordning och planering

medan de direkta forskningskostnaderna finansieras de länder och

av medlemsorganisationer som beslutar att delta i programmen.

Ett ESF-program för European Research Conferences startade 1990. Som modell för ESF :s konferenser står Gordon-konferenserna i USA, vilket bl innebär att antalet deltagare är begränsat och att formella

a konferensrapporter inte skrivs. Från ESF :s sida understryks särskilt det europeiska elementet samt värdet av att unga forskare kan få delta tillsammans med mer etablerade kollegor. EU ger ekonomiska bidrag till konferensernas genomförande.

Utträde ur organisationen verkställs vid utgången det budgetår

av som följer på det budgetår under vilket utträdesanmälan lämnats.

International Institute for Applied Systems Analysis IIASA

IIASA är en organisation för Systemanalys med 17 medlemsländer, varav tre utomeuropeiska, nämligen USA, Kanada och Japan. Organisationen har säte i Laxenburg i Österrike och bedriver och

natur- samhällsvetenskaplig forskning med systemanalytisk inriktning, främst dock inom de organisationen prioriterade områdena Global

tre av environmental change, Global economic and technological transitions och Systems methods for the analysis of global issues. Man även

ger Sommarkurser som främst vänder sig till forskare.

yngre

Ett 50-tal svenska forskare besöker årligen IIASA för kortare eller längre perioder och 5-7 yngre forskare deltar årligen i sommarkurser. Därutöver hålls återkommande seminarier och kurser IIASA-

av anställda forskare vid svenska universitet. Ett samarbete nordisk basis mellan Sverige, Norge och Finland har även inletts. Svensk

an-

svarig myndighet är FRN som förvaltar medlemsbidraget uppgående till c:a 5 miljoner kronor.

Utträde organisationen verkställs vid utgången av det budgetår

ur

följer på det budgetår under vilket utträdesanmälan lämnats. som

Polarforskningssekretariatet

Den svenska polarforskningen organiseras och administreras genom Polarforskningssekretariatet är egen myndighet med säte i Ve-

som en tenskapsakademiens lokaler i Stockholm. Sekretariatets huvuduppgift är att tillhandahålla logistik för forskningsresor till arktiska breddgrader. Detta innefattar alltifrån inhyrning och utrustning isbrytare for

av transport personal och utrustning till de aktuella områdena, till till-

av handahållande tält, fáltkläder, etc. till de enskilda forskarna. De lö-

av pande driftskostnaderna for inblandade projekt betalas av forskarna själva deras forskningsrådsanslag eller heminstitutioner.

genom

Polarforskningen har i Sverige tradition haft en tyngdpunkt inom

av den geovetenskapliga ämnesgruppen, under tid har även

men senare biologer främst ekologer samt fysiker blivit alltmer aktiva, vilket

- inte minst beror på de höga latitudernas speciella förutsättningar när det gäller studier klimat- och miljörelaterade problem. Sålunda organi-

av serade under 1994 svensk/rysk expedition

sekretariatet sommaren en

till den sibiriska tundran, väsentligen hade ekologiska projekt på

som programmet. En liknande expedition till den kanadensiska sektorn

ny

den nordliga tundran planeras till 1999. av

Den fasta personalstaben vid Polarforskningssekretariatet uppgår till drygt tio under expeditionerna är regelmässigt hundra-

personer, men tals svenska forskare engagerade och ofta även många forskare från andra länder. Sekretariatets budget uppgår till cza 22 miljoner kronor,

75 % beräknas förbrukas på kostnader infor och under expevarav cza ditioner, medan resten används till internationell kontaktverksamhet, konferenser, kurser, etc.

Miljö- och Rymdforskningslnstitutet i Kiruna MRI

MRI nystartad organisation med syfte att samordna och initiera

är en verksamheter med miljörelevans i Kiruna. Målet är att åstadkomma arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt i Kiruna och Norra Sveriges inland, att förbättra den lokala vetenskapliga infrastrukturen genom att kombinera forskarinsatser med kommersiella aktiviteter, och att bygga

upp och samordna en svensk vetenskaplig kompetens inom de aktuella områdena.

Verksamheten är uppdelad på tre huvudfált, nämligen ett miljödatacentrum för bl.a. hantering av satellitinforrnation, ett klimatforskningscentrum för klimatrelaterad geovetenskaplig och ekologisk forskning, och ett samhällsgeograñskt miljöcentrum med uppgift att analysera miljöförändringars sociala drivkrafter och konsekvenser. För att ytterligare förstärka miljöprofilen avses även MRI bli integrerat med den atmosfärsforskning som f.n. bedrivs i Kiruna genom Institutets för Rymdfysik försorg.

Ett hundratal tjänster beräknas bli knutna till MRI när det är fullt utbyggt. Finansieringsbilden är komplicerad, med anslag från FRN och Miljödepartementet, med medel som avsatts genom särskilt regeringsbeslut, med anslag från såväl Kiruna kommun som länsstyrelsen i Norrbottens län, samt med substantiella EU-bidrag. Den totala omslutningen förväntas bli cza 50 miljoner kronor per år, varav cza 8 överförts eller kommer att överföras till FRN, och 10 förväntas tillkomma genom särskilt regeringsbeslut.

Svenska Institutet

Svenska Institutet är en stiftelse med säte i Stockholm. Institutet har

sina uppgifter att förmedla information Sverige till kvalisom en av om ficerade målgrupper i utlandet, t.ex. de svenska utlandsmyndigheterna i deras roll som informationsfönnedlare. En annan huvuduppgift är att främja kultur- och erfarenhetsutbyte mellan Sverige och utlandet, genom att stimulera kulturutbyte över språk- och nationsgränser i form av stöd och service till kulturarbetare, kulturorganisationer och institutioner. En tredje viktig uppgift för institutet är att främja utbyte inom studier, utbildning och forskning mellan Sverige och utlandet, genom att dela ut stipendier till svenska och utländska forskare, samt att bidra med finansiering av vetenskapliga konferenser.

Bidraget från Utbildningsdepartementet för den senare uppgiften uppgår för 1997 till 24 miljoner kronor.

cza

4.3.5EU-forskning

Den forskning som stöds genom den Europeiska Gemenskapen har som ett uttalat syfte att stärka Europas industriella konkurrenskraft gentemot i första hand USA och Japan, att exploatera den inre marknadens fördelar, samt att tillfredsställa samhällets behov av en hållbar utveckling

och förbättrad livskvalitet. I Maastrichtfördraget sägs således beträffande det fjärde ramprogrammet att det skall ...stärka den vetenskapli-

och tekniska grunden för europeisk industri och stimulera den att bli ga

Frågor om de möjligheter och problem av organisatorisk, ekonomisk och strukturell art som är förknippade med svenska forskares deltagande i fjärde ramprogrammet, liksom synpunkter att beakta inför det femte ramprogrammet, har ingående penetrerats i Forskningsfinansieringsutredningen SOU 1996:29 och kommer därför inte att beröras närmare här. Endast några kvalitativa och kvantitativa aspekter av EUforskningen är relevanta för föreliggande betänkande tas upp ne-

som dan.

Fjärde ramprogrammet centreras kring fyra s.k. aktiviteter, varav den 1:a aktiviteten forskning, teknisk utveckling och demonstration

- är kvantitativt helt dominerande. Denna aktivitet är i sin tur indelad i ett femtontal t.ex. bioteknologi, jordbruk/fiske och telematik. För

program, varje sådant finns huvudansvarig svensk motpart bland

program en forskningsråd och andra forskningsfinansiärer har sakkunskap in-

som

ett område och som därigenom är lämplig att ha nationellt ansvar om gentemot kommissionen, samt att bedöma projekt, bl.a. med avseende på deras eventuella behov kompletterande finansiering.

av

Det finns stor variation såväl inom som mellan program vad av-

en

de ingående projektens innehåll av grundläggande forskning, reser spektive forskning tillämpad karaktär. Helt obunden, nyfiken-

av mera hetsdriven forskning förekommer knappast inom ramen för EU:s forskningsprogram. Generellt sett- men med åtskilliga undantag -torde de projekt stöds inom fjärde ramprogrammet ha ett mindre in-

som nehåll grundforskning än projekt med stöd från de svenska forsk-

av ningsrådens grundvetenskapliga program. Detta är naturligt och knappast ägnat att förvåna, med tanke på att EU:s forskning har just syftet att komplettera nationella och internationella satsningar på grundforskning bland medlemsländerna.

Den princip för finansiering av forskning som EU-kommissionen förordar bygger på att det land i vilket forskningen utförs skall samfinansiera ett projekt, s.k. motfinansiering, som kan ske enligt endera av två modeller. Den modellen bygger att kommissionen och den

ena utförande organisationen delar kostnaderna, dvs de två parterna sva-

för 50% vardera. Denna modell tillämpas när det är fråga forskrar om ning utförs vid ett företag eller ett institut. Enligt den andra mo-

som dellen tillämpas när forskningen bedrivs vid universitet och hög-

- som skolor kommissionen för 100% av de marginalkostnader dock

- svarar

over-head kostnader eller fasta tjänster projektet förorsakar vid

som det utförande universitetet. Hur denna marginalkostnad beräknas i det

D

enskilda fallet är en intressant och inte helt lätt besvarad fråga,

som kommer att närmare diskuteras i övervägandena.

Många projekt i Sverige hamnar erfarenhetsmässigt i svårigheter när det gäller att uppfylla kraven på motfinansiering. Den svenska forskningsfinansiären träder därför ofta med kompletterande finansiering. NFR synes härvidlag tillämpa betydligt restriktiv politik än

en mera övriga forskningsråd, vilket främst torde spegla det nämnda för-

ovan hållandet att EU-projekt oftast inte har karaktären obunden, kun-

av skapssökande grundforskning. Trots att motsatsen ofta emfatiskt hävdas, har Sverige inte skrivit något avtal förbinder att motfi-

som oss nansiera de projekt som beviljas anslag kommissionen. Det är i

av verkligheten den utförande myndigheten dvs universitetet eller hög-

skolan som förbinder sig att avsätta erforderliga eller i före-

- resurser, kommande fall anskaffa kompletterande från externa finansiä-

resurser rer. I en del länder tycks inte någon sådan kompletterande extern finansiering förekomma. Andra länder, t.ex. England, har beslutat bespa-

om ringar på de nationella forskningsprogrammen inom de forskningsfält som ändå får stöd genom EU:s ramprogram.

Svenska forskare vid universitet och högskolor har hittills varit framgångsrika i konkurrensen medel från det fjärde

om ramprogrammet. Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete mellan Sverige och EU uppskattar att det totala projektstödet från kommissionen till våra universitet och högskolor under 1997 uppgår till 400 miljoner

c:a kronor. Det innebär grovt räknat att kommissionen är ungefär

- - en lika stor projektfmansiär i Sverige vardera de stora forsknings-

som av råden. Det innebär också att en icke obetydlig andel fakultetemas

av forskningsresurser i form av personal, lokaler, utrustning, etc. är

engagerad i EU-forskning, vare sig detta engagemang blottläggs i form

av en formellt redovisad motfinansiering eller

överväganden

5.1Allmänna

utgångspunkter

Det forskningspolitiska landskapet i Sverige är under förändring. Nya aktörer för forskningsfinansiering har äntrat scenen och ökar kontinuerligt sitt inflytande över forskningens inriktning och organisation; det gäller främst de strategiska forskningsstiftelser som bildades ur löntagarfonderna, samt EU-forskningen, men troligen ökar även den företagsfinansierade forskningen vid universiteten. Ehuru fakulteterna och de statliga forskningsråden förblir betydande aktörer inom den statligt finansierade forskningen vid universiteten, har deras relativa andel av forskningsñnansieringen sannolikt minskat de senaste åren.

Det ligger utanför denna utrednings direktiv att ha synpunkter på den delvis kontroversiella frågan huruvida denna förändring är av ondo eller av godo. Det torde dock vara ett okontroversiellt konstaterande att en konsekvens av den pågående förändringen är att det relativa utrymmet för obunden, nyñkenhetsdriven forskning minskar. Detta följer av att såväl forskningsstiftelserna som EU-forskningen i sina stadgar har specifika målkriterier för den forskning som kan få stöd.

De senaste årens besparingar har drabbat forskningsrådens stöd till grundforskning särskilt hårt, bl.a. därför att forskningsstiftelserna lättare kunnat gå och kompensera besparingar sektorsorganens forskning. Mot bakgrund av detta har jag tagit som en grundläggande och första utgångspunkt att den obundna forskningen i möjligaste mån skall skyddas mot ytterligare besparingar, under förutsättning att den håller hög vetenskaplig kvalitet. Detta innebär, generellt sett, att sådan forskning som normalt skulle kunna få stöd genom forskningsrådens grundvetenskapliga program bör behandlas varsamt. För de specifika forskningsområden som denna utredning omfattar innebär denna min utgångspunkt att jag fäster stort avseende vid NFR:s vetenskapliga bedömningar och prioriteringar, liksom vid de motsvarande avvägningar som Rymdstyrelsen gör i sin egenskap av forskningsråd.

En andra utgångspunkt har sin grund i den eviga frågan huruvida besparingar på forskning bör genomföras med hjälp av osthyvel eller tårtspade. Generellt sett kan en forskningsfinansiär- t.ex. ett forskningsråd naturligtvis tillämpa allehanda modeller när det gäller att

bestämma hur stora resurser som ska tilldelas de forskningsprojekt som befunnits konkurrenskraftiga. Gemensamt för alla modeller torde dock vara att man först måste rangordna projekten efter angelägenhetsgrad,

varefter tillgängliga fördelas mellan projekten enligt någon

resurser princip. Den princip som tillämpas av flera av våra forskningsråd är att alla projekt som överhuvudtaget tilldelas anslag erhåller så stora resur-

bedöms krävas för att forskningen skall vara optimalt finansieser som rad. Denna modell innebär således att en tårtbits-princip tillämpas: ett projekt blir antingen fullt finansierat eller inte finansierat alls.

Ett sådant förfarande är enligt många bedömare nödvändigt för att undvika suboptimal finansiering av projekt. Bland annat innebär det att den tid viss forskare eller forskargrupp behöver lägga ner på att

en skriva forskningsansökningar begränsas. Vidare ligger det ett värde i att finansiär och forskare får kontinuerlig relation till varandra, så att

en eventuella uppkommande problem kan lösas enkelt. Jag har bedömt att denna modell bör, i möjligaste mån, tillämpas även i denna utredning. Jag har således medvetet sökt efter vägar att behålla en god finansiering

delar den forskning berörs av uppdraget, medan jag tvingas av av som konstatera att andra delar måste läggas En sådan tårtbits-princip

ner. torde så mycket angelägnare som många av de besparingar som

vara redan gjorts i forskningssystemet ha lagts ut i form av ost-

synes hyvling.

En tredje utgångspunkt är utredningsdirektivens formuleringar om attjag ska över den storskaliga forskningens organisation. Jag menar

se att denna uppgift har två aspekter. Den är att storforskningens fi-

ena nansieringsstruktur är komplicerad. Den andra aspekten rör storforskningens ställning delvis privilegierad verksamhet, vars omfattning

av och inriktning normalt inte vägs mot andra nationella projekt, t.ex. i NFR:s och Rymdstyrelsens projektbedömningar.

Mot bakgrund detta har jag sökt efter struktur som vore ägnad

av en

göra storforskningen lika utsatt för konkurrens begränsade reatt om

obunden forskning. Ehuru en sådan förändring inte surser som annan får hota den nödvändiga långsiktigheten i åtaganden och finansiering, är jag övertygad att storforskningens långsiktiga legitimitet i såväl

om forskarsamhället samhället i stort är beroende av att en uppstram-

som

anslagstilldelningen genomförs. ning av

Bidragen till den internationellt organiserade storskaliga forskning-

hanteras de flesta regeringar inte renodlad forskningsfråen av som en

utan också med beaktande allmänpolitiska och näringspolitiska ga, av aspekter. Genom storforskningens speciella ställning- i några fall som organisation med internationell status- blir kostnaderna för löner och drift höga samtidigt det är mycket svårt för enskilda länder att ut-

som öva ett effektivt spartryck på verksamheten. Det är nödvändigt att flera länder med liknande utgångspunkter går för att förändringar

samman skall ha genomslagskraft. Utvärderingar och andra genomlysningar av verksamheten kan behöva genomföras.

Därför har jag tagit som en fjärde grundläggande utgångspunkt att en del av besparingen bör åstadkommas inom den internationellt

organiserade storforskningen, främst högenergiforskningen, fusionsforskningen och rymdforskningen. Den svenska obundna forskningen bör i möjligaste mån skyddas mot ytterligare besparingar. Inom vissa områden har jag bedömt att andra finansiärer är villiga att träda och därmed kan besparingar åstadkommas utan skada för forskningen. Det gäller bland annat rymdforskning och polarforskning med inriktning mot terrestra och marina problem samt klimat- och miljöforskning med satellit- och fartygsburen utrustning.

Utredningen har tagit del av de internationella utvärderingar som gjorts av den aktuella forskningen och inhämtat synpunkter från de berörda svenska myndigheterna. NFR konstaterar t.ex. beträffande den storforskning som rådet ansvarar för att de storskaliga anläggningarna erbjuder en god skola, i internationellt krävande miljö, för svenska studenter som genomgår forskarutbildning, att de storskaliga anläggningarna har en dynamisk natur som leder till en fortlöpande utveckling och förnyelse, och att rådets internationella utvärderingar visar att den svenska forskningen vid dessa håller hög klass.

Rådet framhåller emellertid också att det kontinuerligt följer Sveriges engagemang i den storskaliga forskningen och gör löpande bedömningar beträffande balansen mellan denna forskning och den inhemska. Om och när rådet bedömer att kostnaden för något internationellt engagemang inte står i rimlig proportion till det vetenskapliga utbytet kommer rådet att verka för ett förändrat svenskt deltagande, liksom det kan komma att bli aktuellt att föreslå nya svenska engagemang beroende på hur den vetenskapliga utvecklingen inom olika fält förlöper.

5.2Överlappning mellan forskning under

D 18 och nationell

forskning

Jag har sökt skapa mig en bild av i vilken utsträckning den forskning som omfattas av anslagsposten D 18 helt eller delvis dubblerar nationellt bedriven forskning.

Vad gäller de nationella anläggningarna dvs MAX-lab i Lund,

— MSL i Stockholm, TSL i Uppsala och OSO i Göteborg- har jag kommit fram till följande bild. MSL har inte någon motsvarighet vid de internationella anläggningar där svensk delfinansiering föreligger. Någon dubblering är således inte för handen. Verksamheten vid OSO är, vad

radioastronomin, helt integrerad och nödvändig del av SEST, avser en medan geodesi-delen OSO saknar svenskñnansierad internationell

av

motsvarighet inom ESO. De två organisationerna har således varandra kompletterande, än överlappande faciliteter.

snarare

I fallet TSL och CERN är forskningen vid de två anläggningarna komplementär, därför att forskningen acceleration av partiklar till

avser helt olika energier, och således gäller olika typ fysik. Beträffande

av MAX och ESRF föreligger en viss överlappning vad avser de två anläggningamas prestanda, beläggningen vid båda anläggningarna är

men så hög att några rationaliseringsvinster inte kan göras utan att en hel rad angelägna och högkvalitativa forskningsprojekt måste nekas tillträde till en synkrotronljuskälla.

Jag drar alltså slutsatsen att någon dubblering mellan de nationella och de internationella anläggningarna inte föreligger. NFR gör samma konstaterande, nämligen att de nationella anläggningarna vars driftbidrag finansieras NFR:s statsanslag inte kan ersätta ett svenskt

genom deltagande i CERN, ESO, ESRF och JET.

Vad gäller EMBL bedömer jag att situationen är annorlunda. Laboratoriet i Heidelberg framstående utbildnings- och forsknings-

är en miljö där cell- och molekylärbiologer från hela Europa samlas. Historiskt sett har EMBL varit stor betydelse för att svensk cell- och mo-

av lekylärbiologi kunnat växa sig synnerligen stark och framgångsrik. På grund denna inhemska styrka hos den aktuella forskningen är labo-

av ratoriet i Heidelberg umbärligt än övriga internationella

numera mer anläggningar. Vi har idag i Sverige flera universitetsorter forskningsmiljöer inom cell- och molekylärbiologi högsta interna-

som är av tionella klass och jag bedömer att denna vetenskapliga slagkraft skulle kunna behållas även efter ett svenskt utträde EMBL. Det är viktigt

ur att poängtera att denna bedömning främst gäller laboratoriet i Heidelberg. EMBL:s s.k. outstations är viktiga för svenska forskargrupper.

5.3Tre beträffande det

handlingsalternativ

förelagda sparbetinget

Anslaget D 18 i sin helhet medlemsavgifter i de berörda organi-

avser sationerna. För vardera organisationen gäller därför åtminstone i det

korta tidsperspektivet att Sverige antingen betalar hela avgiften eller

lämnar organisationen ifråga; någon möjlighet att på delar av en

spara medlemsavgift torde inte finnas. Om det förelagda sparmålet om 150 miljoner kronor skall effektueras besparingar på anslaget D 18

genom finns bara två alternativ jfr. Figur 2. Det första är att Sverige avslutar sitt medlemskap i CERN, det andra att Sverige avslutar sitt medlem-

skap i samtliga övriga organisationer ligger under denna anslags-

som post.

Utredningen har sökt skapa sig bild vilka konsekvenser ett ut-

en av träde ur respektive organisationer skulle medföra för svensk forskning, genom att inhämta skriftlig och muntlig information från de ansvariga svenska myndigheterna, samt vid utredningens studiebesök i Kiruna. Dessa synpunkter sammanfattas i konsekvensbedömningarna nedan.

5.3.1Alternativ Sverige avslutar medlemskapet

i CERN

NFR:s CERN-kommitté påpekar att CERN välkomnat forskare från andra länder att bidra i forskningssamarbetet, i enlighet med traditionen inom internationell grundforskning. Denna tradition har gynnat grundforskningens vitalitet på alla områden. En rad nya europeiska medlemsstater, t.ex. Polen, Slovakien, Tjeckien och Ungern, ökar sina medlemsbidrag, och bilaterala avtal har slutits med en rad icke-europeiska länder. Medlemskapet i CERN ger Sverige en inträdesbiljett till det internationella forskarsamhället, vilket underlättar engagemang i andra anläggningar, t.ex. DESY i Tyskland och Brookhaven i USA. Ett utträde ur CERN skulle inte automatiskt betyda att Sverige kan expandera sin verksamhet vid andra internationella forskningsanläggningar. Inga av dessa kommer heller under det närmaste årtiondet att kunna konkurrera med CERN när det gäller utforskningen av elementarpartikelfysikens fundamentala frågor. Den allvarliga konsekvensen skulle bli att Sverige förlorar möjligheten att långsiktigt planera deltagande i den verkliga frontlinjeforskningen området. Mycket snart skulle den experimentella elementarpartikelforskningen vid svenska universitet drastiskt minska och marginaliseras, även om svenska forskargrupper under några år skulle kunna fortsätta att medverka i forskningen vid CERN för att avsluta pågående experiment.

Jag delar NFR:s uppfattning att den forskning som bedrivs vid CERN är av högsta internationella kvalitet. Till yttermera visso är deneftersom USA inte längre har någon jämförbar anläggning unik i

världen. CERN:s anläggningar i Geneve utgör till följd av denna deras unika ställning ett intellektuellt och teknologiskt kraftcentrum, som attraherar de allra bästa forskarna inom de aktuella grenarna av högenergifysiken och relaterade delar av ingenjörsvetenskapen.

Det hävdas ofta att den forskning som bedrivs vid CERN är esoterisk; att den bara syftar till att bekräfta existensen av ytterligare elementarpartiklar redan förutsagts teoretiska grunder. I det sam-

som

manhanget bör man dock hålla i minnet att den aktuella forskningen rör frågor om såväl materiens innersta väsen som världsalltets ursprung. Den anknyter därför väl till den tradition av obunden grundforskning, eller nyfikenhetsdriven forskning, som jag anser bör värnas.

Till detta kommer CERN:s roll som exportör kvalificerade fors-

av kare till lärosäten i hemländerna, samt ett betydande centrum för

som uppfinningar och teknologiutveckling som finner sin användning inom helt andra delar samhället och forskningen än just inom högenergi-

av fysiken. Så t.ex. är CERN teknikdrivande vad gäller snabb elektronik och snabba detektorer; delar den teknik idag används inom da-

av som tortomografi för medicinska tillämpningar är t.ex. hämtad från detektionsmetoder som utvecklats inom kärnfysiken.

Samtidigt den vetenskapliga excellensen vid CERN således

som knappast kan ifrågasättas, finns det dock betydande problem med denna organisation, problem är såväl organisatorisk som politisk na-

som av tur. Vid det seminarium utredningen anordnade med idéhistorikern

som John Krige från Paris, specialstuderat CERN:s historia, belystes

som bland annat de politiska svårigheter som är förknippade med en organisation CERN:s natur. Krige noterade att dessa synpunkter till stora

av delar också är tillämpliga på ESA.

CERN liksom t.ex. ESA uppfattas ideologiskt som en del av det

- stora efterkrigsprojektet att återuppbygga och ena Europa. När väl ett samarbete CERN:s typ inletts blir detta mycket svårt att avbryta.

av Varje försök från ett lands sida att dra sig samarbetet riskerar att

ur uppfattas politisk markering med isolationistiska övertoner.

som en Härvidlag skiljer sig Europa fundamentalt från USA. Där kan Kongres-

suveränt, och snabbt, besluta omorienteringar, besparingar, eller sen om t.o.m. avbrytandet stora projekt CERN:s typ; avslutningen av det

av av s.k. SSC-projektet är ett välkänt exempel. Ett motsvarande agerande i Europa otänkbart: här tar det vanligtvis längre tid att besluta om

vore

stor satsning, när denna väl kommit till stånd blir en gemensam men medlemsländerna politiskt och finansiellt uppbundna vid projektet i åratal, kanske i decennier. Om ett enskilt medlemsland i Europa vill kunna påverka ett stort projekt CERN:s typ måste det ske på ett ti-

av digt stadium i beslutsprocessen, innan beslut att sjösätta ett projekt

om har tagits kollektivt medlemsländerna. Därefter är manöverutrymmet

av begränsat.

NFR:s CERN-kommitté skriver beträffande konsekvenserna av ett svenskt utträde CERN bl.a. följande. Sveriges delegater i CERN:s

ur råd deltog 1994 i det enhälliga beslut att bygga LHC som formar CERN:s framtid ledande laboratorium för elementarpartikelfysik i

som världen. Samma råd fastslog i december 1996 att LHC skall vara färdig år 2005, och antog budget möjliggör detta. Skulle Sverige be-

en som

sluta att lämna CERN får det konsekvens att Sveriges trovärdighet

som som europeisk samarbetspartner minskar.

Jag bedömer följden ett skarpt, och for omvärlden svårforståeligt,

av brott med den forskningspolitik Sverige fort i CERN under 40 års

som medlemskap som allvarlig. Däremot bör vi i samverkan med bl.a. Danmark och Norge långsiktigt verka for att besparingar genomförs inom CERN:s verksamhet. Ett utträde organisationen är endast ett

ur möjligt alternativ mycket lång sikt.

5.3.2Alternativ 2: Sverige avslutar medlemskapen i

övriga organisationer som finansieras via anslag

D 18

ESO

NFR anser att ett utträde ur ESO skulle innebära att Sverige skulle mista möjligheter till observationer med VLT vilket skulle leda till att vi kommer efter andra nationer inom området. Norsk och finsk astronomi har stått utanför ESO vilket har haft menlig inverkan kvaliteten på den astronomiska forskningen i dessa länder, som kunnat kompenseras genom deltagande i andra organisationer. Det är inom astronomin i stort sett omöjligt att få tillgång till förstklassiga instrument utan att delta i ett samarbete. Alternativet till ESO, nämligen att ingå i det brittiska-amerikanska Gemini-projektet, skulle troligen bli dyrare och dessutom resultera i ett sämre projekt två 8 m teleskop istället for fyra. Vårt inflytande skulle också marginaliseras genom ett deltagande i Gemini, medan ESO organisation -till skillnad mot Gemini- är

som tvingad att ta hänsyn till även de mindre medlemsländernas önskemål. Sverige har redan betalat en stor del av kostnaden för VLT.

Jag menar att en neddragning av det svenska bidraget vore orealistisk utan en motsvarande neddragning från de andra medlemsländerna. Detta är, med erfarenhet från diskussionen om en minskning av Tysklands bidrag till ESO, endast att vänta på en nivå av några procent, om alls, med tanke på satsningen på VLT.

EMBL och CEBM

NFR menar att ur snäv svensk synvinkel skulle konsekvenserna av ett ensidigt svenskt utträde ur EMBL bli mindre uppenbara. I ett kortare perspektiv skulle svensk forskning inte hindras, eftersom EMBL alltid

arbetat internationellt. Svenska forskare skulle dock uppleva att deras ansökan om tillgång till EMBL:s faciliteter i Grenoble och Hamburg skulle placeras längre ner i prioriteringslistan.

Sverige har tidigare varit mycket USA-inriktat i sina forskningssamarbeten. I takt med att den amerikanska forskningsfmansieringen hårdnat avsevärt och den europeiska integrationen tagit fart har svensk cell- och molekylärbiologisk forskning etablerat sig väl inom det europeiska forskarsamhället. Ett svenskt utträde skulle därför troligen endast drabba svensk forskning längre sikt. Svensk forskning skulle dock få större svårigheter att samarbeta med övrig europeisk forskning, eftersom personliga och informella kontakter, informella diskussioner och samarbeten mödosamt byggts gradvis skulle gå förlorade.

som upp

Genom att ESRF inte har satsat att bygga upp en egen stor expertis inom biologisk forskning, därför att EMBL sedan länge haft en outstation i Grenoble, behöver Sverige även medlemskapet i EMBL for att kunna utnyttja ESRF för biologisk forskning ett meningsfullt sätt. Om Sverige skulle dra sig EMBL-samarbetet skulle, vad beträf-

ur far synkrotronljusforskning, detta dessutom eliminera de svenska möjlighetema att använda EMBL:s outstation i Hamburg. Detta skulle minska konkurrenskraften hos svensk strukturbiologi.

Jag gör delvis bedömning än NFR vilket jag redovisat

en annan ovan under 5.2.

ESRF

NFR understryker att svensk synkrotronljusforskning är mycket framgångsrik och högsta internationella standard inom flera områden.

av Genom den inhemska anläggningen MAX-lab i Lund får svenska forskare god träning och inträdesbiljett till den internationella arenan,

en en vilket lett till att fruktbara internationella samarbeten vuxit fram. Resultaten är inte bara högt grundvetenskapligt värde utan sikt av

av stor betydelse för svensk industri, t.ex. vad gäller nya material och strukturbiologisk forskning på receptorer för läkemedel.

nya

Om Sverige skulle dra sig ESRF-samarbetet skulle detta, enligt

ur min bedömning, leda till att forskning med tonvikt på biologisk strukturforskning allvarligt försvårades.

JET

Bidraget till fusionsforskning via D 18 är endast en liten del av det totala svenska stödet till fusionsforskning, som uppgår till cza 67 miljoner

kronor. Som påpekas av NFR är det Sveriges deltagande i EU-projektet EURATOM som skall avbrytas om Sverige beslutar att avveckla sitt engagemang i fusionsforskning.

NFR bedömer att om Sverige ginge ur EURATOM skulle värdefulla kontakter med väletablerade forskargrupper Förlorade, speciellt kontakterna med projekt som är kopplade till anläggningarna JET och ITER. Detta skulle allvarligt skada svensk fusionsforskning och dessutom skulle ett utträde ur EURATOM innebära att Sverige inte kunde dra fördel av de investeringar som gjorts i dyrbar utrustning och forskarkompetens. Ett utträde ur EURATOM skulle också betyda att Sverige förlorade möjligheterna att påverka inte bara den tekniska utvecklingen inom civil fusionsforskning, utan också de viktiga frågorna om säkerhet, miljöaspekter och socio-ekonomiska problem i samband med exploatering av fusionsenergi för fredliga ändamål.

Mina bedömningar avseende fusionsforskningen avviker från NFR:s, vilket jag återkommer till under avsnitt 5.3.4.

EISCA T

NFR understryker att EISCAT utnyttjas aktivt vid institutet

av grupper för rymdfysik, IRF, i Kiruna och Uppsala, och av grupper vid Tekniska högskolan i Stockholm och universiteten i Umeå, Stockholm och Lund. Rådet att ett upphörande av Sveriges engagemang inom EIS-

menar CATs organisation och/eller forskning skulle få allvarliga konsekvenser för den svenska rymdforskningen i sin helhet, och för lRFs avdelningar i Kiruna och Uppsala i synnerhet. Den internationella satsningen på sådan anläggning och lokalisering av radaranläggningen i norra

en Skandinavien motiveras de speciella förutsättningar som erbjuds här

av för studier av rymdplasmans fysik.

Det globala intresset för rymdplasmafysik, det ökade behovet av att bättre förstå s.k. rymdväderprocesser, samt studier ozon- och klimat-

av frågor, innebär att Sverige som delägare i en sådan naturresurs som norra Skandinavien utgör har ett internationellt ansvar att möjliggöra och delta i markbaserad rymdforskning. EISCAT:s huvudkontor ligger i Kiruna och är därmed den enda de internationella organisationer

av som utredningen har att behandla som har säte i Sverige, vilket speglar den roll Sverige uppfattas ha internationellt för rymdfysiken.

som

Ett utträde ur EISCAT skulle, menarjag, innebära ett svårt slag mot organisationen nordiska satsningen på den aktu-

och den gemensamma ella forskningen.

l

IIASA

Systemanalytisk forskning inom främst samhällsvetenskaplig

är en gren forskning och har tillämpningar inom en rad områden, inte minst för modellering komplexa förlopp. De senaste åren har forskningen

av breddats och tagit ansatser med olinjära funktioner, positiv åter-

upp koppling och instabiliteter kaosforskning. Internationella kontakter är här som inom andra fält av vikt för Sverige.

Jag bedömer dock att den systemanalytiska forskning som bedrivs vid IIASA har mindre betydelse för svenska forskare än de övriga internationella och att den är något mindre angelägen ur

programmen grundvetenskaplig synpunkt än övrig forskning under D 18. Jag återkommer till detta under avsnitt 5.3.4.

ESA

Hela den europeiska rymdforskningen organiseras genom ESA, bl.a. därför att Iogistiken för raket- och satellitbaserad rymdforskning är så dyrbar att den uppenbarligen är utom räckhåll för enskilda nationer, åtminstone för dem utanför supermaktssfaren. Enligt min mening skulle ett svenskt utträde ESA dels avbryta delar av det grundvetenskapliga

ur svenska rymdprogrammet, dels dramatiskt hämma svenskt deltagande i europeisk rymdteknikutveckling och därmed dra undan basen för Näringsdepartementets satsningar svensk rymdrelaterad rymdindustri, utan några möjligheter att utföra motsvarande forskning i andra former.

ESRANGE

Raketbasen i Kiruna med tillhörande infrastruktur och kompetens är l den enda de internationella anläggningar som utredningen har att

av överblicka ligger i Sverige. Jag menar att konsekvenserna av att l

som Sverige i sin egenskap värdland till en internationell anläggning be-

av slutade att själv inte betala sin andel av kostnaderna för anläggningen vore oacceptabla.

5.3.3 bedömningar alternativ 1 och 2 Utredningens av

Jag bedömer att vardera dessa två möjligheter att omedelbart spara

av 150 miljoner kronor under anslagsposten D 18 att Sverige går ur

- I CERN, respektive att Sverige går samtliga övriga organisationer-

ur

skulle skada den svenska forskningen på ett oacceptabelt sätt och försämra våra internationella relationer. Jag förordar således inte något av dessa alternativ. Den enda möjlighet jag ser för regeringen att spara medlemsavgiften till CERN är om de berörda fakulteterna bildar ett konsortium för att ta över ansvaret för denna avgift.

Däremot menar jag att vissa riktade besparingar är möjliga, om ock inte vetenskapligt motiverade, bl.a. med hänsyn till de strukturella problem som finns inom CERN, ESA, EURATOM och ESO, och som Sverige bör arbeta for att försöka lösa. Den möjligheten ges naturligtvis endast Sverige kvarstår medlem i organisationerna. Jag gör

om som vidare bedömningen att vissa andra besparingar den forskning som stöds via anslaget D 18 är möjliga, bl.a. med hänsyn till de nya aktörer

tillkommit på marknaden for forskningsfinansiering. En kombinasom tion dessa besparingar anslagsposten D 18 och besparingar på

av

internationell verksamhet under Utbildningsdepartementet leder annan fram till det nedan presenterade tredje alternativet.

5.3.4 Alternativ 3: Ett sammansatt sparbeting

CERN/ESA/JET

Som diskuterats finns det strukturella och organisatoriska problem

ovan inom CERN Sverige borde kunna verka for att långsiktigt lösa.

som Liknande problem föreligger även beträffande ESA, ESO och JET. Vidare bör Sverige kunna verka för att långsiktiga besparingar inom dessa organisationer åstadkoms genom att investeringar senareläggs, och ge-

neddragningar tempon och ambitionsnivåer. nom av

Utredningen har erfarit att det norska forskningsrådets kommitté för naturvetenskap och teknologi f.n. utreder möjligheterna for besparingar inom CERN och ESA. Underhandskontakter har visat att det finns intresse från norsk sida för att nå fram till en gemensam ståndpunkt med syfte att nedbringa kostnaderna. Det danska Forskningsministeriet har likaledes vid diskussion med utredningen uttryckt stort intresse för den svenska forskningspolitiska diskussionen om de frågor som utredningen har att behandla.

Jag bedömer att den sammanlagda effekten dessa åtgärder skulle

av kunna besparingar enligt följande tidsschema:

ge

År 1998 1999 2000 2001 2002 Besparing MSEK l0 l0 20 36 51

Enligt detta förslag pareras förändringen över tiden i detta sparbeting omläggning av finansieringssystemet för dyrbar utrust-

genom en ning se nedan. Som konsekvens av denna långsiktiga besparing

en bör det även möjligt att åstadkomma framtida besparingar på fa-

vara kulteterna verksamhet relaterad till CERN m.fl. organisatio-

vad avser

ner.

Finansiering av dyrbar utrustning

Det anslag för finansiering av dyrbar vetenskaplig utrustning som FRN disponerar uppgår för 1997 till 91 miljoner kronor. Bidragen avser anskaffning utrustning och instrument med anskaffningskostnad som

av överstiger 2 miljoner kronor med placering främst vid svenska universitets- och forskningsinstitutioner, även vid CERN fl andra in-

men m ternationella och utländska anläggningar. FRN-anslaget har varit av avgörande betydelse för upprätthållandet och stärkandet av utrustningsnivån vid forskningsinstitutionerna.

Universitet och högskolor tillämpar sedan 1994 kapitalförsörjningsförordningen. Investeringar skall finansieras lån i Riksgälds-

genom kontoret. Utrustningsbidrag från FRN skall finansiera lånekostnaden ränta och amortering. Medlen sätts på den mottagande högskolans räntekonto för att efter hand betala räntor och amorteringar. Det betyder att FRN med vissa undantag betalar hela investeringskostnaden i förväg. Högskolans räntekostnader för den utrustning lånen avser kom-

alltså ränteinkomster på de förskott som FRN lämnar och penseras av som satts Riksgäldskonto.

Jag föreslår att FRN i stället för att betala hela lånekostnaden i förskott för utrustningsanskaffning betalar den årligt uppkomna ränte- och amorteringskostnaden. Med bibehållande av den årliga anslagsvolymen blir kostnaden under den tid systemet införs tills den första omgången instrument är helt avskrivna lägre än nuvarande årskostnad. Innebörden är att FRN åtar sig att sörja för kostnaden för serie lån, en kostnad

en

omfattning beror på anslagsnivå, avskrivningstider och räntenivåvars er.

Jag att rad fördelar kan uppnås med detta system. Högsko-

anser en lan behöver inte bygga tillgång i Riksgälden för att betjäna ut-

upp en rustningslånen, utan detta regleras genom FRN. Högskolans likviditet minskar alltså vilket i dagens läge är önskvärt- den diskussion som

se jag förde detta i forskningsfinansieringsutredningen SOU 1996:29,

om Avsnitt 7.1.2 Har högskolan för mycket pengar, sid 85 ff. Innebörden

förslaget är att högskolans årliga inkomster bättre svarar mot dess av

utgifter och att tillgångar inte behöver ackumuleras för att klara framtida kostnader.

Ett sådant system skulle också göra de faktiska kostnaderna för utrustningen synliga. Den årliga kostnaden för en utrustning där avskrivningstiden är kanske tre år säg ett datorsystem blir nära fem gånger högre än kostnaderna för samma investering i ett instrument med femton års avskrivning en vindtunnel el.dyl.. Detta skulle leda till en mer rationell avvägning investeringsbesluten. En positiv sidoeffekt av

av systemet skulle också vara att de överdrivet korta avskrivningstider som nu tillämpas av högskolan för att minimera räntekostnaderna skulle kunna ersättas med mer realistiska tider.

Slutligen skulle systemet främja ett långsiktigt ansvarstagande från FRN:s sida för dessa investeringar. Detta bör innefatta bidrag till uppgradering även till belopp som ligger under den nuvarande beloppsgränsen och i förekommande fall installations- och uppbyggnadskostnader. Möjligheten skulle öka att uppgradera utrustning i stället för att köpa Ett sådant långsiktigt åtagande för instrumentstocken skulle

ny. leda till ett bättre kapitalutnyttjande.

Förutom omläggning fmansieringssystemet jag att det

en av anser bör vara möjligt att göra en mindre besparing enligt mitt förslag 3

miljoner kronor detta anslag med hänvisning till att andra finansiä-

— rer bör kunna öka sina åtaganden.

Den årliga kostnaden för FRN är inte helt lätt att förutsäga eftersom den är beroende av räntekostnader och avskrivningstider. En uppskattning kan dock göras med utgångspunkten att investeringsåtagandet är 88 miljoner kronor och räntan är 5 %. Jag antar vidare i följande exempel att den genomsnittliga avskrivningstiden utrustning är 6 år.

Kostnaden för 1998 blir då 1/6-del av hela årsbidraget om 88 miljo-

kronor för avskrivning, d.v.s. knappt 15 miljoner. Ränta tillkommer ner för de upplånade och avskrivna medlen, 5 % av 73 miljoner vilket blir nära 4 miljoner kronor. För 1999 blir avskrivningen på åtaganden för 1998 och 1999 29 miljoner kronor samt räntan 7 miljoner 5 % av 73 plus 59. År 2003 har det samlade låneåtagandet vuxit till 220 miljoner med årlig 11 miljoner. Avskrivningskostnadema är då

en ränta av 88 miljoner kronor och systemet har nått en nivå där kostnaderna därefter är konstanta.

Med dessa antaganden blir årskostnaden MSEK för FRN:s utrustningsbidrag:

År 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Avskrivning 15 29 44 59 73 88 88 Upptagna lån 73 132 176 205 220 220 220 Ränta 4 7 9 10 11 11 11 Årskostnad 19 36 53 69 84 99 99 Nuvarande anslag 91 91 91 91 91 91 91 Besparing 72 55 38 22 7 8 8

- -

Det kallas besparing är i huvudsak inte verklig

som ovan en minskning kostnaderna utan ett lån framtiden. Dock ger det fi-

av nansiellt utrymme i det korta perspektivet att åstadkomma de faktiska besparingarna i de internationella på sikt medan sparbe-

programmen tinget i form kostnadsminskning för Utbildningsdepartementet upp-

av nås redan 1998. Reformen ökar FRN:s årskostnad för utrustningsfmansieringen sikt statskassans synpunkt är den kostnadsneutral.

men ur Innebörden reformen är att medlen stannar i Riksgälden i stället för

av att föras över till högskolan och därefter åter sättas som högskolans tillgång i Riksgäld.

- samma

Till ovanstående årskostnad måste läggas kostnaderna för åtaganden

FRN gjort 1997 och tidigare. Dessa uppgår till 36 miljoner kronor som

kan fördelas på två år. Jag antar i det följande att 29 miljoner hänmen för sig till 1998 och 7 till 1999. Utrustningsanslaget måste då beräknas till 48 miljoner kronor för 1998 och 43 för 1999, motsvarande en besparing gentemot nuvarande anslagsnivå om 43 miljoner kronor för 1998 och 48 för 1999. För återstående tid gäller de belopp som an-

gavs ovan.

EMBL och IIASA

Som redovisats bedömer jag att medlemskapet i EMBL är minst

ovan angeläget för den obundna grundforskningen, i jämförelse med medlemskapen i övriga organisationer. Ett avslutande detta medlemskap

av

fortvarig besparing om cza 10 miljoner kronor. ger en

Vidare jag att kretsen svenska användare IIASA är liten

menar av av och att detta institut inte tillför svensk forskning kontakter och kunska-

inte skulle kunna erhållas inom för normalt vetenskapper som ramen ligt utbyte. Det bör därför möjligt att avsluta det svenska bidraget

vara till IIASA. Detta fortvarig besparing om cza 7 miljoner kronor.

ger en

Dessa besparingar kan, kontraktens konstruktion, inte träda i

p.g.a. kraft förrän tidigast 1999. Det förutsätts att NFR eller regeringen vid

utträde EMBL träffar avtal med innebörden att svenska forskare ett ur även fortsättningsvis kan utnyttja EMBL:s övriga anläggningar

outstations.

i l ll i

Svenska Institutets stipendieprogram och forskningsrådens gästforskarpro

gram

Svenska Institutets verksamhet omfattar bl.a. ett stipendieprogram för akademiskt utbyte mellan Sverige och omvärlden. Forskningsråden har

liknande sätt ett gästforskarprogram främst används för att in-

som bjuda framstående utländska forskare att vistas vid svenska institutioner under längre perioder.

Med tanke på de nya aktörer som tillkommit i Sverige när det gäller finansiering av internationellt utbyte, bedömer jag att Svenska Institutets stipendieprogram om 24 miljoner kronor kan avslutas,

samt att en besparing om 5 miljoner kronor kan göras på forskningsrådens gästforskarprogram, utan skada för de aktuella verksamheterna. Dessa verksamheter ligger helt i linje med de uppgifter STINT har.

Detta ger en fortvarig besparing 29 miljoner kronor.

om cza

Övrig storforskn in g

Rymdforskningen och Polarforskningen finansieras anslags-

över egna poster D l l respektive D 16, medan Miljö- och Rymdinstitutet MRI i Kiruna bl.a. finansieras över FRN:s anslag och med medel avsatta genom särskilt regeringsbeslut. Verksamheten vid samtliga dessa

organisationer har stora inslag forskning är strategisk vikt för

av som av Sveriges industriella utveckling, och/eller betydelse for Sveriges

av internationella engagemang inom miljöfrågorna.

Stiftelsen för Strategisk Forskning har redan beslutat stöd till

om delar av den rymdrelaterade forskningen, och jag bedömer att MISTRA

efter sedvanlig prövning forskningens kvalitet och relevans — av — skulle kunna vara intresserad att finansiera delar verksamheten

av av inom MRI. Sammantaget innebär detta att det finns andra fi-

numera nansiärer, framför allt inom områdena miljöforskning, klimatforskning, atmosfarsforskning, geokosmofysik och fjärranalys. Vissa besparingar kan även göras genom närmare samordning mellan verksamheterna se närmare avsnitt 5.4.3. Jag menar därför att regeringen kan minska sitt ekonomiska stöd till Rymdforskning, Polarforskning och MRI utan att högkvalitativ forskning kommer till skada och föreslår bestående besparingar enligt följande belopp i MSEK:

Rymdforskning10
Polarforskning5
MRI10

S"

58 sou 1997:69

Nationellfusionsforskning

Svensk fusionsforskning omfattar 67 miljoner kronor. Syftet är att cza bidra till EU:s fusionsforskningsprogram EURATOM och att genom bidra till att lägga grundvalarna till ett fusionsbaserat energiprogram. Jag att den svenska regeringen för några år sedan gjorde en noterar viktig markering det svenska intresset för denna forskning genom att av erbjuda lokalisering till Sverige av nästa experimentanläggning, en ITER. Denna erbjudan har mig veterligt inte upprepats och förslaget torde aktuellt längre. inte vara Fusionsforskning har bedrivits i drygt ett tjugotal år. Framsteg har gjorts, visionen kraftproduktion byggd tunga väteisotomen om en skulle mänskligheten i det närmaste obegränsade energireper, som ge allvarliga miljöproblem, har visat sig stöta stora hinder. surser utan Förhoppningen finns fortfarande att detta i framtid skall vara möjen ligt. Samtidigt konstaterar jag att några de problem som kärnkraften av lever med och har lett till att byggandet kärnkraftverk i nu som av nya upphört och Sverige planmässigt avvecklar kärndet närmaste att nu också vidlåder fusionsenergins kraftstationer. Visserligen är de kraften inte explosiva, de kommer att extremt stora, tek-

potentiellt men vara

sårbara och komplicerade anläggningar, med lokalt hög radioaktiniskt vitet i konstruktionsmaterial och med radioaktiva gasinneslutningar. Också fusionsenergi visst radioaktivt avfall- hur mycksynes generera och med vilken halveringstid kan inte med säkerhet avgöra idag. et man Mot bakgrund det svenska ställningstagandet till avveckling av av kärnkraften i Sverige och dess ersättande med förnyelsebara energikällor det rimligt ifrågasätta nivån på det svenska deltagandet i är att fusionsforskningsprogrammet. Att medverka till att skapa de teoretiska och grundläggande kunskapsmässiga förutsättningarna för fusionsenerplasmateoretisk forskning, är angeläget, medan deltagi, t.ex. genom gandet i det direkta tekniska utvecklingsprogrammet förefaller mig mindre centralt i dagens läge. Skälet är dels de höga kostnaderna och långa utvecklingstiderna, dels att de omständigheter som de extremt gjort kärnkraften socialt oacceptabel inte utretts och diskuterats ännu

fusionsenergin. vad avser Jag föreslår den utredning jag rekommenderar se 5.4.2 att som också medverkar till fortsatta studier och diskussioner om de forskningspolitiska och finansiella aspekterna den svenska fusionsforskav och omfattningen vårt deltagande i den internaningen, samt arten av tionella fusionsforskningen. bedömer det svenska engagemanget i fusionsforskning kan Jag att minskas 1998 med ll miljoner kronor. Besparingen görs från de tek-

niska fakultetemas anslag och fördelas i proportion till omfattningen

av respektive fakultets fusionsforskning.

Sammanfattning alternativ 3

av Sammantaget skulle ovannämnda besparingar ge följande resultat för de närmaste fem åren: År 1998 1999 2000 2001 2002 Besparing MSEK

CERN/ESA/JET10 10 20 36 51
Dyrbar utrustning43 48 38 22 7
IIASA0 7 7 7 7
EMBL0 10 10 10 10
Svenska Institutet24 24 24 24 24
Rådens gästforskarprogram5 5 5 5 5
Rymdforskning10 10 10 10 10
Polarforskning5 5 5 5 5
MR10 10 10 10 10
Nationell fusionsforskning1l 11 11 11 11
Summa118 140 140 140 140

På den korta tid som stått till förfogande har jag således inte funnit det vara möjligt att fullt ut uppfylla sparmålet om 150 miljoner kronor. På sikt bör dock även resterande 10 miljoner kronor kunna sparas, bl.a. med hjälp av de fördjupade analyser som kan genomföras av de kommittéer som jag föreslår nedan under avsnitt 5.4.

Den lägre summan för 1998 förklaras, som tidigare påpekats, att

av kontrakten med EMBL och IIASA inte kan brytas förrän den 1 ja-

per nuari 1999.

5.4 och

Organisatoriska frågor

anslagskonstruktioner

5.4.1EU-forskningen

Utredningen menar att det finns ett helt annat sätt att spara resurser på den internationellt inriktade forskningen, nämligen att se över den nationella motfinansieringen EU-forskningen infor starten EU:s

av av femte ramprogram 1999. Som påpekats tidigare pågår sedan en tid en förskjutning av forskningens tyngdpunkt vid landets universitet och högskolor, på så sätt att forskning som är styrd av olika målformule-

ringar och relevanskriterier ökar på den obundna grundforskningens bekostnad. EU-forskningen ingår generellt sett i den förra katego-

- rin, som också framhållits tidigare, med många och viktiga un-

men, dantag.

Utredningen har låtit genomföra en intervjuundersökning bland forskare har EU-anslag inom det fjärde ramprogrammet, för att

som bl.a. utröna i hur stor utsträckning nationella resurser används för

kompletterande finansiering av EU-projekt. Resultaten är mycket gro-

antyder att fakultetsresurser motsvarande 30-40% av den totala va, men projektkostnaden ofta utnyttjas. Därtill kommer i många fall komplette-

rande extern finansiering från t.ex. forskningsråd.

Jag att i tid då den naturvetenskapliga grundforskningen

anser en fått vidkännas stora besparingar, främst genom neddragningar av an-

slaget till NFR, måste den framtida balansen mellan olika typer av forskning vid våra universitet diskuteras på ett annat sätt än tidigare. EU-forskningen utgör härvidlag en väsentlig post: för 1997 beräknas

400 miljoner kronor EU-medel till svenska universitet och cza av högskolor, och kan på goda grunder anta att nationella resurser av

man ungefär omfattning tillförs från fakulteter och andra nationella

samma finansiärer. Ehuru konkurrensen forskningsmedel från EU är kniv-

om skarp härom råder inget tvivel innebär likväl EU-forskningens in-

- träde vid universiteten sannolikt ett minskat utrymme för obunden

forskning.

Dessa frågor är emellertid stora och komplexa vilket inte minst

framkommit utredningens pilotstudie- och måste utredas i sär-

genom skild ordning. Jag därför att det välbetänkt inför det femte

anser vore ramprogrammet att hela frågan svensk kompletterande finansiering

om

EU-forskning ses över. Utredningen har erfarit att STINT avser att av ta ett första steg i den riktningen att kartlägga den nuvarande

genom EU-forskningens totala ñnansieringsbild, samt göra internationell

en jämförelse. En övergripande målsättning med en större översyn bör

att säkerställa att obunden konkurrensutsatt grundforskning kan vara förbli universitetens huvuduppgifter. En ytterligare målsättning

en av kan att undersöka omfördelning bör genomföras natio-

vara om en av nella från områden har ett kraftfullt stöd genom EU-

resurser som

till områden som faller utanför dessa. En tredje, mera speprogrammen cifik, målsättning kunde att tillskapa mekanismer säkerställer

vara som att nationell motñnansiering endast kommer i fråga när ett EU-projekt

i fakultets/institutions kompetensprofil och strategiska utpassar en vecklingsplan.

Om resultatet sådan större genomgång blir att Sverige bör inta

av en

restriktiv hållning när det gäller att bidra med nationella resuren mera

till viss EU-forskning, kan detta innebära att det inte längre finns ser

ekonomiska förutsättningar att genomföra vissa EU-projekt idag

som drivs vid svenska universitet. Jag bedömer att en sådan nedläggning av de minst relevanta och angelägna EU-projekten vore fullt möjlig att genomföra utan allvarlig skada för forskningen i stort i landet.

En mera restriktiv hållning till EU-projekt kan också innebära att stora omfördelningar av medel mellan forskningsråd, fakulteter och andra finansiärer blir påkallade. Så t.ex. planerar STINT att anslå cza 200 miljoner kronor för motñnansiering av EU-projekt under återstoden av det fjärde ramprogrammet. Dessa medel kommer enligt planerna att fördelas av forskningsråden, program- och sektorsmyndigheter och kommer naturligtvis slutligen i väsentlig grad att hamna universiteten. STINT kan emellertid inte förutsättas fortsätta att svara för sådan kompletterande finansiering även under det femte ramprogrammet, vilket innebär att trycket på finansiering från forskarnas hemmaorganisationer universiteten och institutionerna kommer att öka kraftigt.

- - Detta riskerar att förskjuta fakultetsmedlen mot en starkare betoning tillämpad forskning på bekostnad av grundforskning och mer långsiktig kunskapsuppbyggnad inom sektoriella områden.

Jag bedömer att ett samarbetsorgan mellan forskningsråd och fakulteter bör tillskapas för att göra de överväganden av ovan skisserade art som kommer att krävas i framtiden.

5.4.2 CERN, ESA och JET

Som tidigare påpekats har frågan om lämpliga former för den storskaliga forskningens organisation två dimensioner. Den ena är storforskningens ställning av delvis privilegierad verksamhet, vars omfattning och inriktning normalt inte vägs mot andra nationella projekt, t.ex. i NFR:s och Rymdstyrelsens projektbedömningar. Ett notoriskt problem när det gäller denna typ av långvariga åtaganden är det som ibland brukar kallas för the Concorde fallacy. Med denna metafor avses de psykologiska och politiska problem som det medför att försöka avsluta ett projekt i vilket man redan har investerat stora resurser. Problemet var accentuerat i Concorde-projektet; därav metaforen.

I rationella termer bör man istället för att begrunda, och känna sig uppbunden av, redan gjorda investeringar, istället överväga vilket handlingsalternativ som ger bäst avkastning på framtida investeringar. Detta är lätt att säga men svårt att göra redan när det gäller små anläggningar, och torde bli än svårare när det gäller anläggningar av t.ex. CERN:s storlek. Jag menar att detta problem bör penetreras av de ansvariga myndigheterna främst NFR och Rymdstyrelsen så att vi i

- framtiden kan få ett system som bättre tillgodoser behovet av fortlö-

pande kontrollstationer, inklusive en beredskap för att, när så är påkallat, faktiskt också lägga ner en verksamhet.

Det behövs således för all storskaligt organiserad forskning en sunset-paragraph, dvs förhand fixerad tidpunkt vid vilken en total

en utvärdering görs, inklusive bedömning solen ska få gå ner,

en av om dvs verksamheten avslutas. Sverige bör verka för att en sådan ordning införs inom all internationell storforskning, samt, vilket inte är minst viktigt, att det finns mekanismer för enskilda medlemsländer att dra sig

ett visst projekt och när bedömer att de förväntade framtida ur om man kostnaderna skulle kunna användas mera effektivt i annan, nationellt bedriven, forskning.

Det är alldeles uppenbart att jag inte har kunnat göra någon mer grundlig värdering forskningspolitiska alternativ när det gäller

av svensk medverkan i internationell forskning. Tiden och utredningsre-

har inte medgett detta. Grundfrågan Sverige sikt skall sursema är om fortsätta att delta i internationellt forskningssamarbete kring framförallt högenergifysik, rymdforskning, fusionsforskning och astronomi, samt hur mycket sådan forskningssamverkan får tillåtas kosta.

en

Det är inte möjligt för Sverige att ensidigt påverka besluten i de aktuella organisationerna. Det val kan göra är att delta eller att lämna organisationerna. Men det är naturligtvis möjligt att i respektive beslutande försöka påverka inriktning och kostnadsbild och att i ett

organ samarbete med andra länder begränsa kostnadsutvecklingen och avväga vad bör göras nationellt respektive internationellt. En annan upp-

som gift är att i god tid innan de faktiska besluten om nya investeringar och

i internationell regi beslutas förbereda ett svenskt ställningstaprogram gande och att i tid påverka omfattningen av verksamheten.

En del de internationella organisationerna får genom sin mång-

av hövdade ägarskara ägarkontroll och därmed överdriven

en svag en grad autonomi. De har konstruktion leder till att de inte un-

av en som derkastas rationaliserings- och besparingstryck som de natio-

samma nella i dagens politiska och ekonomiska situation. För att för-

organen ändra detta krävs ett långsiktigt forskningspolitiskt arbete. Det kräver givetvis i första hand nära kontakt med regeringen och Utbildnings-

en departementet även med riksdagens utbildningsutskott. Vidare

men måste naturligtvis fackkompetensen i forskarsamhället och i forskningsråd tillvaratas, och dessa måste, liksom industri och andra

organ intressenter, indragna i arbetet och debatten. Det är dock inte pri-

vara märt vetenskapliga frågeställningar är aktuella, utan det är de eko-

som nomiska, organisatoriska och administrativa aspekterna som måste bevakas och förändras. Så t.ex. är frågan utlandsstationerad personals

om löneförmåner något bör tas i ett större sammanhang, vilket den

som upp dagsaktuella diskussionen EU-anställdas förhållanden belyser.

om

Jag föreslår därför att en särskild kommitté under Utbildningsdepartementet tillskapas for uppgiften. Dess mandat bör vara tidsbegränsat. Den smidigaste organisatoriska formen är att ge den formen av en utredning.

Dess uppgifter bör vara att:

följa arbetet och utvecklingen i CERN, ESA, fusionsforsk- -

ningen inom EURATOM samt ESO;

inom den närmaste femårsperioden verka för att en besparing —

de svenska bidragen om 50 miljoner kronor uppnås inom de

av angivna organen; överväga behovet verksamheten ur ett svenskt forsk-

- om av

ningspolitiskt perspektiv motiverar fortsatt svenskt medlemskap;

i samarbete med andra länder med liknande intressen och för- -

utsättningar genomföra utvärderingar och utredningar som kan

klargöra behovet och möjligheterna för administrativa och

av

organisatoriska reformer inom de berörda organisationerna, in-

klusive flexibla och billigare anställningsförhållanden;

iner

begränsa tendensen till att hela tiden öka ambitionsnivå och -

kostnadsnivåer i verksamheterna;

verka for ökad möjlighet för medlemsländerna att välja grad av -

medverkan och ambitionsnivå i samarbetet; verka god balans mellan svensk och internationell forsk-

- för en

ningsverksamhet så att utbytet för Sverige motsvarar vad som

skälig andel;

kan vara en

verka for att en forskningspolitisk debatt om dessa frågor —

kommer till stånd.

5.4.3Anslagskonstruktion

Den andra dimensionen storforskningens organisation rör det för-

av hållandet att anslagskonstruktionen är komplicerad och därmed svåröverskådlig. Här bedömer jag att det finns utrymme för förändringar

ägnade att öka tydligheten i konstruktionen. som vore

Jag föreslår att regeringen överväger om inte Polarforskningssekretariatet ska föras över till NFR, med samma status som de nuvarande nationella anläggningarna. Denna fråga är komplicerad och bör utredas närmare. Viktigt är att NFR därvid skapar en god balans mellan projektanslag och logistik for att bibehålla den önskvärda situationen att

forskningen är projektstyrd, logistikstyrd, samtidigt som den nödvändiga långsiktigheten i logistikarbetet försvaras.

På samma sätt kan det övervägas om inte de medlemsavgifter, med undantag avgiften till CERN, som idag kostnadsförs över anslaget D

av 18 kan överföras till de förvaltande myndigheterna. För NFR:s vidkommande skulle detta innebära att rådet finge en reell möjlighet att väga medlemskap i en viss internationell organisation mot alternativa sätt att använda inom den nationella grundläggande

samma resurser naturvetenskapen. Rådet skulle t.ex. kunna väga nationell småskalig fysikforskning mot internationellt organiserad storskalig fysik, eller rentav den typen av forskning mot t.ex. ytterligare satsningar på

senare biologisk eller geovetenskaplig forskning. På samma sätt skulle Rymdstyrelsen reell möjlighet att väga nationell rymdforskning

ges en mot engagemangen i ESA och ESRANGE.

Jag inser att sådan nyordning skulle medföra vissa problem, av

en såväl övergripande politisk praktisk art, t.ex. när det

natur som av mera gäller svängningar i valutakurser. Med ett eventuellt framtida svenskt medlemskap i den Europeiska Monetära Unionen EMU borde åtminstone det problemet vara eliminerat.

senare

Det är emellertid min övertygelse att först när storforskningen blir lika konkurrensutsatt obunden forskning kan dess långsikti-

som annan

legitimitet säkras, i såvälforskarsamhället i samhället i stort. ga som

SOU l997Z69 Bilaga I 65

Kommittédirektiv

Dir. 1996:91

Sveriges engagemang i viss storskalig forskning

Beslut vid regeringssammanträde den 21 november 1996

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas för att se över Sveriges engagemang i storskalig forskning, särskilt deltagandet i vissa europeiska forskningsorganisationer och motsvarande forskning inom EU. Utredaren skall belysa omfattningen, inriktningen och formerna för detta engagemang samt spegla relationen och betydelsen av den internationella verksamheten för den nationella verksamheten innefattande de nationella anläggningarna. Mot bakgrund vetenskapliga bedömningar från

av ansvariga nationella organ och regeringens förslag till besparingar för budgetåret 1998 på 150 miljoner kr avseende anslaget D 18, Europeisk forskningssamverkan, skall utredaren lämna förslag till en lämplig avvägning mellan resurser för nationell och internationell storskalig forskning, mellan storskalig forskning och annan svensk forskning samt ge förslag till handlingslinje för Sveriges framtida agerande i de internationella forskningsorganisationema. Om utredaren så bedömer bör förslag lämnas till att Sverige avvecklar visst samarbete eller aktivt verkar for att etablera nya samarbetsformer och samarbetsomrâden.

Bakgrund

Regeringen har i den forskningspolitiska propositionen, Forskning och samhälle prop. 1996/97:5, anmält sin avsikt att genomföra en översyn av Sveriges engagemang i internationella forskningsorganisationer for storskalig forskning, inklusive Sveriges deltagande i EU:s fusionsforskningsprogram. Översynen skall, enligt vad som framhålls i propositionen, belysa omfattningen, inriktningen och formerna

för engagemanget. Sverige bör i arbetet informera sig om andra länders motsvarande inställning och åtgärder.

66 Bilaga 1

Sverige har länge haft ett omfattande internationellt forskningssamarbete vad gäller både svenska forskares kontakter med utländska kolleger och medverkan i internationella storprojekt. Detta har varit av

betydelse för inriktningen den svenska grundforskningen och stor av har också främjat kvaliteten i den svenska forskningen. Svenska forska-

har härigenom kunnat bedriva forskning inom centrala resurskrävanre de områden och väsentliga bidrag till och dra fördel av den interna-

ge tionella kunskapsutvecklingen. Som också framhålls i propositionen ut-

deltagandet i internationellt storskaligt forskningssamarbete ett vikgör tigt komplement till den nationella forskningen och den enda existerande möjligheten bedriva forskning vid forskningsfronten inom många

att områden. Ett exempel på detta är det svenska deltagandet i den europeiska forskningsorganisationen för grundforskning inom högenergifysik CERN. Sverige ett de länder bildade organisationen

var av som år 1954 och flera generationer svenska fysiker har aktivt medverkat i

av experimenten och baserat sin forskning i Sverige på de resultat som frambringats där. Andra europeiska organisationer, t.ex. Europeiska sydobservatoriet ESO for astronomiska observationer den södra

av stjämhimlen och det Europeiska molekylärbiologiska laboratoriet EMBL har bildats efter mönster CERN. Europeiska synkrotron-

av ljuskällan ESRF är europeisk anläggning togs i drift år 1994.

en som

En internationell organisation delvis annat slag är det europeiska

av rymdorganet ESA där forskning endast utgör del av verksamheten.

en Den totala resursinsatsen för forskning är emellertid även här av vä-

sentlig omfattning.

Forskningen vid CERN i största utsträckning mycket stora

avser forskningsprojekt i samarbete mellan många forskare från olika länder

många små forskningsprojekt också förekommer. Vid ESO, även om EMBL och framför allt den europeiska synkrotronljuskällan, ESRF, består forskningen till helt övervägande del mindre projekt. Forskare

av kommer till dessa anläggningar for att under i allmänhet kort tid genomfora experiment inte kan genomföras vid nationella anlägg-

ett som ningar.

Även inom EU bedrivs storskalig forskning, t.ex. inom det fusionsforskningssamarbete Sverige deltagit i sedan 1976. Det innefattar

som bl.a. forskningsanläggningen JET i Storbritannien. Ett globalt samarbete planeras mellan EU, Japan, Ryssland och USA kring en ännu stör-

forsöksanläggning, International Thermonuclear Experimental Rere actor ITER.

Flertalet de storskaliga forskningsorganisationerna faller inom

av det naturvetenskapliga området. Ansvarig svensk myndighet är Naturvetenskapliga forskningsrådet. Deltagandet i det europeiska rymdorga-

Bilaga 1 67

net ESA tillhör Närings- och handelsdepartementets ansvarsområde och Rymdstyrelsen är ansvarig svensk myndighet.

Härutöver har svenska forskningsfmansierande myndigheter själva träffat överenskommelser med systerorganisationer i andra länder och därigenom lyckats etablera kostnadseffektiva samarbetsorganisationer, t.ex. det nordiska optiska teleskopet NOT som driver ett gemensamt nordiskt teleskop på Kanarieöarna och EISCAT bedriver forskning

som i rymdplasmafysik på höga latituder.

Storskalig forskning bedrivs även inom Sverige. Genom beslut med anledning av 1993 års forskningsproposition inrättades s.k. nationella forskningsanläggningar där ett universitet eller högskola är värd-

en myndighet för en forskningsanläggning som utnyttjas av forskare i hela landet. Driftmedlen för dessa anläggningar fördes i samband med att de blev nationella anläggningar från fakultetsanslag till forskningsrådsanslag. Naturvetenskapliga forskningsrådet finansierar således genom avtal med respektive universitet och högskola driften MAX-labo-

av ratoriet i Lund, Manne Siegbahn-laboratoriet i Stockholm, Onsalaobservatoriet i Göteborg och The Svedberg laboratoriet i Uppsala. Finansieringsmodellen ger möjlighet att i ett nationellt perspektiv bedöma resursbehoven för dessa mot varandra och mot annan forskning.

Regeringens budgetförslag för de två budgetåren 1995/96 och 1997 innebär besparingar inom i stort sett samtliga områden av den statliga verksamheten. Forskningen utgör härvid inget undantag och regeringen har i budgetpropositionen för år 1997 föreslagit besparingar inom både nationell forskning och internationellt forskningssamarbete. Högskolemyndigheter och forskningsñnansiärer, t.ex. forskningsråd, måste ta ansvar för att anpassa verksamheten efter de resurser som anvisas. lnom det internationella samarbetet gäller delvis andra förutsättningar. Budgetbeslut fattas av organ där Sverige utgör en av flera aktörer. Möjligheterna för Sverige att direkt påverka utgifterna är därför begränsade. Projekten pågår ofta mycket länge. Kostnadsutvecklingen för detta samarbete kan därför i väsentlig grad komma att skilja sig från den nationella. Detta kan leda till en väsentlig obalans i medelsanvändningen för nationell respektive internationell verksamhet. Motsvarande förhållanden har också uppmärksammats andra länder, t.ex. Tysk-

av land, Frankrike och Storbritannien.

Uppdraget

Den särskilde utredaren skall pröva de internationella åtagandena inom storskaligt formaliserat forskningssamarbete mot behov och insatser för annan grundforskning inom samtliga discipliner och lämna förslag som

68 Bilaga 1 sou 1997:69

leder till en vetenskapligt och ekonomiskt rimlig avvägning mellan de resurser som satsas på respektive verksamheter. Förslagen skall bygga

de ekonomiska förutsättningar som redovisas i forskningspropositionen Forskning och samhälle prop. l996/97:5 och budgetpropositionen för år 1997 prop. l996/97:l, utg.omr.16. Besparingama inom forskningsområdet kan, om utredaren så bedömer, fördelas på annat sätt än i regeringens preliminära beräkning för 1998 i budgetpropositionen. Besparingsbeloppet måste dock bli detsamma som regeringen

föreslagit. l

I första hand skall de internationella storskaliga organisationer som finansieras via det särskilda anslaget för Europeisk forskningssamverkan tillsammans med anknuten nationell forskning och fusionsforskningssamarbetet inom EU ingå i analysen. Det är emellertid nödvändigt att även inbegripa insatser för de nationella forskningsanläggningama i detta sammanhang. Det vetenskapliga utbytet för Sverige i relation till redan gjorda också förväntade framtida insatser bör analyseras och

men redovisas på ett sätt som möjliggör en optimal användning av de samlade forskningsresursema. Analysen skall baseras på bedömningar från ansvariga nationella myndigheter, främst Naturvetenskapliga forskningsrådet och Rymdstyrelsen. Det skall också prövas om andra anslagskonstruktioner, t.ex. att anvisa medlen under det nuvarande anslaget Europeisk forskningssamverkan under myndigheternas forskningsanslag, skulle innebära några fördelar. Analysen skall också ta hänsyn till hur olika förslag kan påverka den internationella synen på svensk forskning och Sverige samarbetspartner i internationella forsk-

som ningsorganisationer. Analysen bör också kartlägga följderna av olika förslag för verksamhet i Sverige är beroende av vårt deltagande i

som internationella organisationer som exempelvis den rymdrelaterade verksamheten i Kiruna.

Besparingskraven kan innebära att det inte finns ekonomiska förutsättningar att delta i vissa internationella forskningsorganisationer. De kan också innebära att forskningsverksamheter som i dag bedrivs nationellt i stället bör bedrivas i europeiskt eller annat internationellt samarbete. Utredningen skall Sverige även fortsättningsvis bör

ange om delta i eller lämna någon eller några av de berörda organisationerna. Deltagande i EU:s fusionsforskningssamarbete skall bedömas med avseende på de nationella insatserna och Sveriges möjligheter att påverka inriktning och omfattning denna forskning.

av

Utredaren kan vidare, utredningsarbetet ger underlag för det,

om översiktligt områden där Sverige bör verka för att de i framti-

ange nya den bedrivs i formaliserat internationellt samarbete. I detta sam-

mer manhang skall också kostnaderna för de nationella forskningsanlägg-

Bilaga 1 69

ningarna bedömas i relation till alternativet att motsvarande forskning i stället bedrivs vid forskningsanläggningar utomlands.

Utbytet av deltagandet i berörda organisationer kan också påverkas av i vilken utsträckning Sverige driver frågor om inriktning och omfattning av verksamheten och hur vi samarbetar med andra länder i dessa frågor. Utredaren bör undersöka om en bättre koordinering, styrning och framförhållning när det gäller svenska delegaters agerande i organisationerna är påkallade.

Utredaren skall i arbetet höra de myndigheter för del-

som ansvarar tagandet i de internationella forskningsorganisationema och som svarar för finansiering och drift de nationella forskningsanläggningama. De

av utvärderingar och planeringsdokument finns inom berörda organi-

som sationer och myndigheter bör så långt möjligt utnyttjas i bedömningarna. Fusionsforskningssamarbetet inom EU skall bedömas mot bakgrund

den utvärdering görs inom EU. Utredaren skall till sig knyta av som nu

referensgrupp. Utredaren skall också informera sig hur man i en om andra länder, särskilt övriga nordiska länder, arbetar med motsvarande frågor.

Övriga direktiv att beakta

Utredaren skall beakta regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare att redovisa regionalpolitiska konskevenser dir.

om 1992:50, om att pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23, om att redovisa jämställhetspolitiska konsekvenser dir 1994:124 och om att redovisa konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet dir 1996:49.

Uppdraget skall redovisas senast den l maj 1997.

Utbildningsdepartementet

KUNGL. BBL. 1997 A05- 2 9

STOCKHOLM

Statens 1997

offentliga utredningar

I

l

l

Kronologisk förteckning

Dennyagymnasieskolan stegför steg.U. 32. Följdlagstiñningtill miljöbalken.M.

lnkomstskattelag,dell-lll. Fi. 33.Att läraövergränser.EnstudieavOECD:s Fastighetsdataregister.Ju. förvaltningspolitiskasamarbete.Fi. Förbättradmiljöinformation.M. 34.Övervakningavmiljön. M. Aktivt lönebidrag.Etteffektivarestödför 35 Ny kurs i trañkpolitiken+bilagor.K.

. arbetshandikappade.A. 36.Bekämpande penningtvätt.Fi.av 9 Länsstyrelsemasroll i trañk- ochfordonsfrågor.K. 37. Ettteknisktforskningsinstituti Göteborg.U. Byråkratini backspegeln.Femtioåravförändring 38.Myndighetellermarknad. .

sexförvaltningsområden.Fi. Statsförvaltningensolika verksamhetsfonner.Fi. Rösterombarnsochungdomarspsykiskahälsa.S. 39. Integritet Offentlighet Informationsteknik.Ju. Flexibelförvaltning.Förändringochverksam- 40.Ungaocharbete.In. hetsanpassning statstörvaltningensav 41. Statenochtrossamfunden struktur.Fi. Rättsligreglering 10.Ansvaretför valutapolitiken.Fi. Grundlag

— ll. Skatter,miljö ochsysselsättning.Fi. Lagomtrossamfund

— 12.lT-problem inför 2000-skifiet.Referatoch LagomSvenskakyrkan.Ku.

slutsatserfrånenhearinganordnadav 42 Statenochtrossamfunden

. IT-kommissionenden l8 december. Begravningsverksamheten.Ku. IT-kommissionensrapportl/97. K. 43. Statenochtrossamfunden 13.Regionpolitikför helaSverige.N. Denkulturhistorisktvärdefullakyrkliga egendomen 14.IT i kulturenstjänst.Ku. ochdekyrkliga arkiven,Ku. l5. Detsvårasamspelet.Resultatstymingensframväxt 44. Statenochtrossamfunden ochproblematik.Fi. Svenskakyrkanspersonal.Ku. 16.Att utvecklaindustriforskningsinstituten.N. 45. Statenochtrossamfunden 17 Skatter,tjänsteroch sysselsättning. Stöd,skatterochfinansiering.Ku. . + Bilagor. Fi. 46. Statenochtrossamfunden 18.Granskningavgranskning. Statligmedverkanvid avgiftsbetalning.Ku. Denstatligarevisioneni SverigeochDanmark.Fi. 47. Statenochtrossamfunden 19.Bättreinformationomkonsumentpriser.ln. Denkyrkliga egendomen.Ku. 20.Konkurrenslagen1993-1996.N. 48.Arbetsgivarpolitiki staten. 21. Växai lärande.Förslagtill läroplanför bam och Förkompetensochresultat.Fi. unga6-16 år.U. 49. Grundlagsskyddför nyamedier.Ju. 22 Aktiebolagetskapital.Ju. 50.Alternativautvecklingsvägarför EUzs . 23. Digital demokr@ti.Ett seminariumomTeknik, gemensammajordbrukspolitik.Jo. demokratiochdelaktighetden8 november1996 5 Brister iomsorg

. anordnatavFolkomröstningsutredningen,IT- enfrågaombemötande äldre.av S.

kommissionenochKommunikationsforsknings- 52. Omsorgmedkunskapochinlevelse beredningen.IT-kommissionensrapport2/97.K. enfrågaombemötande äldre.av

— 24. Välfärd i verkligheten Pengarräckerinte. 53.AvskaffareklamskattenFi.

- 25.Svensk på EU-fat.Jo. 54.Ministem ochmakten.

mat - 26. EU:sjordbrukspolitik ochdenglobalalivsmedels- Hurfungerarministerstyrei praktiken Fi. försörjningen.Jo. 55. Statenochtrossamfunden.Sammanfattningamaav 27. Kontroll Reavinst Värdepapper.Fi. förslagenfrån destatligautredningarna.Ku. 28. I demokratinstjänst.Statstjänstemannensroll och 56. Folketsområdgivareochbeslutsfattare. vårt offentligaetos.Fi. + Bilaga ochl Ju. 29.Bampomograñfrågan. 57. medborgarnasI tjänst. lnnehavskriminaliseringm.m.Ju. Ensamladförvaltningspolitikför staten.Fi. 30.Europaochstaten.Europeiseringensbetydelseför 58 PersonaluthymingA.

. svenskstatstörvaltning.Fi. 59. SvenskhemmetVoksenåsensfbrvaltningsform.Ku. 31.Kristallkulan trettonrösteromframtiden. 60.Betal-TV inom SverigesTelevision.Ku.

- IT-kommissionensrapport3/97.K.

Statens 1997

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

61 Att växablandbetongochkojor.

.

Ettdelbetänkande barnsochungdomarsom

uppväxtvillkori storstädemasutsattaområdenfrån

Storstadskommittén. Rosoravbetong. .

Enantologitill delbetänkandetAtt växabland

betongochkojor från Storstadskommittén.

Sverigeinför epokskiftet. . lT-kommissionensrapport5/97.K.

64. Samhall.Enarbetsmarknadspolitiskåtgärd

+Bilagedel.A

Polisensregister.Ju.

. 66. Statsskuldspolitiken.Fi. 67.Återkallelseavuppehållstillstånd.UD. 68 Grannlands-TVi kabelnät.Ku.

. 69. Besparingaristortochsmått.U.

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Flexibelförvaltning.Förändringoch verksam-

Fastighetsdataregister.3 hetsanpassning statsförvaltningensstruktur.9av

Ansvaretför valutapolitiken.10 Aktiebolagetskapital.22 Bampomograñfrågan. Skatter,miljö och sysselsättning.11

Detsvårasamspelet.Resultatstymingensframväxt Innehavskriminaliseringm.m.29 Integritet Offentlighet Informationsteknik.39 ochproblematik.15

Grundlagsskyddför medier.49 Skatter,tjänsteroch sysselsättning. nya Folket +Bilagor. 17 sområdgivareochbeslutsfattare. Granskning granskning.av +Bilaga och1 56 Polisensregister.65 Denstatligarevisioneni SverigeochDanmark.18

Kontroll Reavinst Värdepapper.27

Utrikesdepartementet l demokratinstjänst.Statstjänstemannensroll och

Återkallelse vårt offentligaetos.28 avuppehållstillstånd.67 Europaochstaten.Europeiseringensbetydelseför

Socialdepartementet svenskstatsförvaltning.30

Att läraövergränser.En studieavOECD:sförvaltnings- Rösterombamsochungdomarspsykiskahälsa.8 politiskasamarbete.33 Välfärd i verkligheten Pengarräckerinte. 24- Bekämpande penningtvätt.36av Brister i omsorg Myndigheteller marknad.

enfrågaombemötande äldre.51av - Statsförvaltningensolika verksarnhetsfonner.38 Omsorgmedkunskapoch inlevelse Arbetsgivarpolitiki staten. enfrågaombemötande äldre.52av - För kompetensochresultat.48 Att växablandbetongochkojor. Avskaffareklamskatten53 Ett delbetänkande bamsochungdomarsom Ministem ochmakten. uppväxtvillkor i storstädernasutsattaområdenfrån Hur fungerarministerstyrei praktiken 54 Storstadskommittén.61 I medborgarnastjänst. Rosoravbetong. En samladförvaltningspolitikför staten.57 En antologitill delbetänkandetAtt växabland Statsskuldspolitiken.66 betongochkojor från Storstadskommittén.62

Utbildningsdepartementet Kommunikationsdepartementet

Dennyagymnasieskolan stegför steg.l Länsstyrelsemasroll i trafik- och fordonsfrågor.6 - Växai lärande.Förslagtill läroplanför bamoch IT-problem infor ZOOO-skiñet.Referatochslutsatserfrån unga6-16år. 21 enhearinganordnad IT-kommissionendenav Ett teknisktforskningsinstituti Göteborg.37 18december.IT-kommissionensrapportl/97. 12 Besparingari stortoch smått.69 Digital demokr@ti.Ett seminariumomTeknik,

demokratiochdelaktighetden8 november1996 Jordbruksdepartementet

anordnatavF0lkomrösmingsutredningen,IT- Svenskmat- EU-fat. 25 kommissionenochKommunikationsforsknings- EU:sjordbrukspolitik och denglobalalivsmedelsberedningen.IT-kommissionensrapport2/97. 23 försörjningen.26 Kristallkulan trettonrösteromframtiden. - Alternativautvecklingsvägarför EU:s IT-kommissionensrapport3/97. 31 gemensammajordbrukspolitik. 50 Ny kurs i trafikpolitiken bilagor. 35+

Sverigeinfor epokskiñet.

Arbetsmarknadsdepartementet

IT-kommissionensrapport5/97.63 Aktivt lönebidrag.Ett effektivarestödför

Finansdepartementet arbetshandikappade.5

Personaluthyrning.58 Inkomstskattelag,del I-III. 2 Samhall.Enarbetsmarknadspolitiskåtgärd Byråkratin i backspegeln.Femtioåravförändring sex + Bilagedel.64 forvalmingsområden.7

1997 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Kulturdepartementet IT i kulturenstjänst.14 Statenochtrossamfunden Rättsligreglering

Grundlag -

Lag omtrossamfund -

Lag omSvenskakyrkan.41 - Statenochtrossamfunden Begravningsverksamheten.42 Statenochtrossamfunden Denkulturhistorisktvärdefullakyrkliga egendomenoch dekyrkliga arkiven.43 Statenochtrossamfunden Svenskakyrkanspersonal.44 Statenochtrossamfunden Stöd,skatterochfmansiering.45 Statenochtrossamfunden Statligmedverkanvid avgifisbetalning.46 Statenochtrossamfunden Denkyrkliga egendomen.47 Statenochtrossamfunden.Sammanfattningarnaav förslagenfrån destatligautredningarna.55 SvenskhemmetVoksenåsensförvaltningsform.59 Betal-TVinomSverigesTelevision.60 Grannlands-TVi kabelnät.68

Närings- och handelsdepartementet RegionpolitikförhelaSverige.13 Att utvecklaindustriforskningsinstituten.16 Konkurrenslagen1993-l 996.20

Inrikesdepartementet Bättreinformationomkonsumentpriser.19 Ungaocharbete.40

Miljödepartementet Förbättradmiljöinformation.4 Följdlagstiñningtill miljöbalken.32 Övervakningavmiljön. 34