Beslut vid regeringssammanträde den 21 november 1996

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas för att se över Sveriges engagemang i storskalig forskning, särskilt deltagandet i vissa europeiska forskningsorganisationer och motsvarande forskning inom EU. Utredaren skall belysa omfattningen, inriktningen och formerna för detta engagemang samt spegla relationen och betydelsen av den internationella verksamheten för den nationella verksamheten innefattande de nationella anläggningarna. Mot bakgrund av vetenskapliga bedömningar från ansvariga nationella organ och regeringens förslag till besparingar för budgetåret 1998 på 150 miljoner kr avseende anslaget D 18, Europeisk forskningssamverkan, skall utredaren lämna förslag till en lämplig avvägning mellan resurser för nationell och internationell storskalig forskning, mellan storskalig forskning och annan svensk forskning samt ge förslag till handlingslinje för Sveriges framtida agerande i de inter- nationella forskningsorganisationerna. Om utredaren så bedömer bör förslag lämnas till att Sverige avvecklar visst samarbete eller aktivt verkar för att etablera nya samarbetsformer och samarbetsområden.

Bakgrund

Regeringen har i den forskningspolitiska propositionen, Forskning och samhälle (prop. 1996/97:5), anmält sin avsikt att genomföra en översyn av Sveriges engagemang i internationella forskningsorganisationer för storskalig forskning, inklusive Sveriges deltagande i EU:s fusionsforsknings- program. Översynen skall, enligt vad som framhålls i propositionen, belysa omfattningen, inriktningen och formerna för engagemanget. Sverige bör i arbetet informera sig om andra länders motsvarande inställning och åtgärder.

Sverige har länge haft ett omfattande internationellt forskningssamarbete vad gäller både svenska forskares kontakter med utländska kolleger och medverkan i internationella storprojekt. Detta har varit av stor betydelse för inriktningen av den svenska grundforskningen och har ocksåfrämjat kvaliteten i den svenska forskningen. Svenska forskare har härigenom kunnat bedriva forskning inom centrala resurskrävande områden och ge väsentliga bidrag till och dra fördel av den internationella kunskapsutvecklingen. Som också framhålls i propositionen utgör deltagandet i internationellt storskaligt forskningssamarbete ett viktigt komplement till den nationella forskningen och den enda existerande möjligheten att bedriva forskning vid forsknings- fronten inom många områden. Ett exempel på detta är det svenska deltagandet i den europeiska forskningsorganisationen för grundforskning inom högenergifysik (CERN). Sverige var ett av de länder som bildade organisationen år 1954 och flera generationer av svenska fysiker har aktivt medverkat i experimenten och baserat sin forskning i Sverige på de resultat som frambringats där. Andra europeiska organisationer, t.ex. Europeiska sydobservatoriet (ESO) för astronomiska observationer av den södra stjärnhimlen och det Europeiska molekylärbiologiska laboratioriet (EMBL) har bildats efter mönster av CERN. Europeiska synkrotronljuskällan (ESRF) är en europeisk anläggning som togs i drift år 1994.

En internationell organisation av delvis annat slag är det europeiska rymdorganet ESA där forskning endast utgör en del av verksamheten. Den totala resursinsatsen för forskning är emellertid även här av väsentlig omfattning.

Forskningen vid CERN avser i största utsträckning mycket stora forskningsprojekt i samarbete mellan många forskare från olika länder även om många små forskningsprojekt också förekommer. Vid ESO, EMBL och framför allt den europeiska synkrotronljuskällan, ESRF, består forskningen till helt övervägande del av mindre projekt. Forskare kommer till dessa anläggningar för att under i allmänhet kort tid genomföra ett experiment som inte kan genomföras vid nationella anläggningar.

Även inom EU bedrivs storskalig forskning, t.ex. inom det fusionsforskningssamarbete som Sverige deltagit i sedan 1976. Det innefattar bl.a. forskningsanläggningen JET i Storbritannien. Ett globalt samarbete planeras mellan EU, Japan, Ryssland och USA kring en ännu större försöksanläggning, International Thermonuclear Experimental Reactor (ITER).

Flertalet av de storskaliga forskningsorganisationerna faller inom det naturvetenskapliga området. Ansvarig svensk myndighet är Naturvetenskapliga forskningsrådet. Deltagandet i det europeiska rymdorganet ESA tillhör Närings- och handelsdepartementets ansvarsområde och Rymdstyrelsen är ansvarig svensk myndighet.

Härutöver har svenska forskningsfinansierande myndigheter själva träffat överenskommelser med systerorganisationer i andra länder och därigenom lyckats etablera kostnadseffektiva samarbetsorganisationer, t.ex. det nordiska optiska teleskopet (NOT) som driver ett gemensamt nordiskt teleskop på Kanarieöarna och EISCAT som bedriver forskning i rymdplasmafysik på höga latituder.

Storskalig forskning bedrivs även inom Sverige. Genom beslut med anledning av 1993 års forskningsproposition inrättades s.k. nationella forskningsanläggningar där ett universitet eller en högskola är värdmyndighet för en forskningsanläggning som utnyttjas av forskare i hela landet. Driftmedlen för dessa anläggningar fördes i samband med att de blev nationella anläggningar från fakultetsanslag till forskningsrådsanslag. Naturvetenskapliga forskningsrådet finansierar således genom avtal med respektive universitet och högskola driften av MAX-laboratoriet i Lund, Manne Siegbahnlaboratoriet i Stockholm, Onsalaobservatoriet i Göteborg och The Svedberg laboratoriet i Uppsala. Finansieringsmodellen ger möjlighet att i ett nationellt perresursbehoven för dessa mot varandra och mot annan forskning.

Regeringens budgetförslag för de två budgetåren 1995/96 och 1997 innebär besparingar inom i stort sett samtliga områden av den statliga verksamheten. Forskningen utgör härvid inget undantag och regeringen har i budgetpropositionen för år 1997 föreslagit besparingar inom både nationell forskning och internationellt forskningssamarbete. Högskolemyndigheter och forskningsfinansiärer, t.ex. forskningsråd, måste ta ansvar för att anpassa verksamheten efter de resurser som anvisas. Inom det internationella samarbetet gäller delvis andra förutsättningar. Budgetbeslut fattas av organ där Sverige utgör en av flera aktörer. Möjligheterna för Sverige att direkt påverka utgifterna är därför begränsade. Projekten pågår ofta mycket länge. Kostnadsutvecklingen för detta samarbete kan därför i väsentlig grad komma att skilja sig från den nationella. Detta kan leda till en väsentlig obalans i medelsanvändningen för nationell respektive internationell verksamhet. Motsvarande förhållanden har också uppmärksammats av andra länder, t.ex. Tyskland, Frankrike och Storbritannien.

Den särskilde utredaren skall pröva de internationella åtagandena inom storskaligt formaliserat forskningssamarbete mot behov och insatser för annan grundforskning inom samtliga discipliner och lämna förslag som leder till en vetenskapligt och ekonomiskt rimlig avvägning mellan de resurser som satsas på respektive verksamheter. Förslagen skall bygga på de ekonomiska förutsättningar som redovisas i forskningspropositionen Forskning och samhälle (prop. 1996/97:5) och budgetpropositionen för år 1997 (prop. 1996/97:1, utg.omr.16). Besparingarna inom forskningsområdet kan, om utredaren så bedömer, fördelas på annat sätt än i regeringens preliminära beräkning för 1998 i budgetpropositionen. Besparingsbeloppet måste dock bli detsamma som regeringen föreslagit.

I första hand skall de internationella storskaliga organisationer som finansieras via det särskilda anslaget för Europeisk forskningssamverkan tillsammans med anknuten nationell forskning och fusionsforskningssamarbetet inom EU ingå i analysen. Det är emellertid nödvändigt att även inbegripa insatser för de nationella forskningsanläggningarna i detta sammanhang. Det vetenskapliga utbytet för Sverige i relation till redan gjorda men också förväntade framtida insatser bör analyseras och redovisas på ett sätt som möjliggör en optimal användning av de samlade forskningsresurserna. Analysen skall baseras på bedömningar från ansvariga nationella myndigheter, främst Naturvetenskapliga forskningsrådet och Rymdstyrelsen. Det skall också prövas om andra anslagskonstruktioner, t.ex. att anvisa medlen under det nuvarande anslaget Europeisk forskningssamverkan under myndigheternas forskningsanslag, skulle innebära några fördelar. Analysen skall också ta hänsyn till hur olika förslag kan påverka den internationella synen på svensk forskning och Sverige som samarbetspartner i internationella forskningsorganisationer. Analysen bör också kartlägga följderna av olika förslag för verksamhet i Sverige som är beroende av vårt deltagande i internationella organisationer som exempelvis den rymdrelaterade verksamheten i Kiruna.

Besparingskraven kan innebära att det inte finns ekonomiska förutsättningar att delta i vissa internationella forskningsorganisationer. De kan också innebära att forskningsverksamheter som i dag bedrivs nationellt i stället bör bedrivas i europeiskt eller annat internationellt samarbete. Utredningen skall ange om Sverige även fortsättningsvis bör delta i eller lämna någon eller några av de berörda organisationerna. Deltagande i EU:s fusionsforskningssamarbete skall bedömas med avseende på de nationella insatserna och Sveriges möjligheter att påverka inriktning och omfattning av denna forskning.

Utredaren kan vidare, om utredningsarbetet ger underlag för det, översiktligt ange nya områden där Sverige bör verka för att de i framtiden bedrivs i mer formaliserat internationellt samarbete. I detta sammanhang skall också kostnaderna för de nationella forskningsanläggningarna bedömas i relation till alternativet att motsvarande forskning i stället bedrivs vid forskningsanläggningar utomlands.

Utbytet av deltagandet i berörda organisationer kan också påverkas av i vilken utsträckning Sverige driver frågor om inriktning och omfattning av verksamheten och hur vi samarbetar med andra länder i dessa frågor. Utredaren bör undersöka om en bättre koordinering, styrning och framförhållning när det gäller svenska delegaters agerande i organisationerna är påkallade.

Utredaren skall i arbetet höra de myndigheter som ansvarar för deltagandet i de internationella forskningsorganisationerna och som svarar för finansiering och drift av de nationella forskningsanläggningarna. De utvärderingar och planeringsdokument som finns inom berörda organisationer och myndigheter bör så långt möjligt utnyttjas i bedömningarna. Fusionsforskningssamarbetet inom EU skall bedömas mot bakgrund av den utvärdering som nu görs inom EU. Utredaren skall till sig knyta en referensgrupp. Utredaren skall också informera sig om hur man i andra länder, särskilt övriga nordiska länder, arbetar med motsvarande frågor.

Utredaren skall beakta regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare om att redovisa regionalpolitiska konskevenser (dir. 1992:50), om att pröva offentliga åtaganden (dir. 1994:23), om att redovisa jämställhetspolitiska konsekvenser (dir 1994:124) och om att redovisa konskevenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet (dir 1996:49).

Uppdraget skall redovisas senast den 1 maj 1997.