Steget före nedslag i det lokala brottsförebyggande arbetet : rapport från Kommittén för brottsförebyggande arbete - [KBA]

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Stegetföre

Nedslag i det lokala brotts-

förebyggande arbetet

före

Steget

Nedslag i det lokala brottsföre nde arbetet

bygga

Rapport från Kommittén för brottsförebyggande arbete

Stockholm 1998

WW STATENSOFFENTLIGA UTREDNINGAR Justitiedepartementet

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning. Beställningsadress Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Orderfax: 08-690 91 91

Ordertel: 08-690 91 90

Epost: fritzes.order@liber.se

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993.

En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara remiss. - Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningsavdelning

Distributionscentralen

103 33 Stockholm

Fax: 08-405 10 10

Telefon: 08-405 10 25

ISBN 91-38-20960-8 Elanders Tofters, Östervåla 1998 ISSN 0375-25OX

Förord

Kommittén för brottsförebyggande arbete KBA har i uppdrag att inspirera, stödja och följa det brottsföre-

upp byggande arbetet lokal nivå. En viktig del i kommitténs verksamhet är att sprida kunskap och information till aktörer det lokala planet samt att förmedla kontakter mellan olika brottsförebyggande verksamheter.

Som del i detta arbete har KBA bl.a. träffat

en representanter för 22 kommuner hearing i november

en 1997. Kommittén ut nyhetsbrevet Loopen fr.o.m.

ger april 1998 och vi skall producera tips- och idébok

en som ett handfast stöd för det lokala arbetet.

Hearingen visade att brottsförebyggande verksamhet är i full gång ett flertal ställen i landet. Med anledning

detta KBA Sven-Åke Jonasson, Rikspolisstyrelsen,

av gav i uppdrag att runt och träffa företrädare för verksam-

resa heter i ett antal kommuner. Denna reportagebok är resultatet hans arbete. Jonasson har samlat synpunkter

av och idéer det hur det lokala arbetet kan organiseras

om och bedrivas. I slutet boken ñnns också några exempel

av

konkreta brottsförebyggande projekt som bedrivs

olika håll i landet.

De exempel lokala samverkansformer och enskilda projekt presenteras här är endast ett axplock alla

som av

de otaliga brottsförebyggande verksamheter pågår

som landet runt. Vi har velat belysa bredden organisations-

av

former, inte lyfta fram överlägsna.

vissa typer som Urvalet bör alltså inte ett ställningstagande från

ses som kommitténs sida.

För många kommuner är det brottsförebyggande

arbetet fortfarande i sin linda. Förhoppningen är att

Stegetföre. Nedslag i det lokala brottsförebyggande arbetet

skall stimulera och inspirera den lokala verksamheten och

bidra till att vidareutveckla det brottsförebyggande arbetet i kommunerna.

Lysekil juni 1998

Stig Nilson Ordförande

Kommittén för brottsförebyggande arbete

Att förebygga brott

allas ansvar

Stig Nilson är kommunalråd i Lysekil sedan 1989 och ordförande i Kommittén för brottsförebyggande arbete KBA.

Kommittén har varit verksam sedan hösten 1996. Vad har

åt och vilka erfarenheter har ni gjort ni ägnat er

Vi har regeringens uppdrag att bl.a. stimulera och understödja det brottsförebyggande arbetet lokal nivå. För att stämma läget ute i landet inledde arbetet

av

med rådslag. Vi ställde skriftligen mängd frågor till

ett en landets alla kommuner, berörda regionala samt till

organ,

många organisationer och företag. På detta sätt fick vi

en

bild problemen och det brottsförebyg-

av hur man ser

gande arbetet i I rådslaget ingick att träffade

stort.

kommunrepresentanter vid hearing i Stockholm hös-

en

del kommitténs fortlöpande arbete ten 1997. En stor av består i att fördela medel till att bygga och utveckla

upp lokala verksamheter för att minska brottsligheten. Det stora antalet ansökningar strömmar in som ett

som ser

många tecken att intresset är stort. Vi tror att både av själva ansökningsprocesseit och det ekonomiska stöd erbjuder kan arbetet i kommunerna knuff i rätt

ge en

riktning.

Under våren 1998 kom de två första kom-

numren av

mitténs nyhetsbrev Loopen Tanken Loopen ska

ut. är att förmedla kontakter mellan olika lokala brottsförebyggande verksamheter och möjlighet att sprida vårt bud-

ge oss skap. Vi har också fått ett särskilt uppdrag från regering-

att tillsammans med Brottsförebyggande rådet påbörja

en det spännande arbetet med att stötta medlingsprojekt,

handlar till stånd uppgörelse mellan som om att en brottsoffer och gärningsman. Erfarenheterna från verksamheter redan är igång är positiva. För övrigt finns

som mycket vårt arbete fram till december 1997 beskrivet i

av

den delrapport kommittén som gett ut. Vi har fått klart för att många människor i - oss ute kommunerna sedan länge har arbetat intensivt med de brottsförebyggande frågorna och vi har kunnat ta till oss erfarenheter och idéer från olika håll. Detta arbete har hittills inte varit tillräckligt prioriterat i alla

kommunsty-

relser. Jag tror dock att det kommer lossna ordentligt att när man mäker att brottsförebyggande arbete i komen mun ger tryggare människor och minskar de kommunala kostnaderna andra områden.

Vilka nyckelgrupper är det viktigt att få med sig i kommunerna Det är viktigt att den politiska ledningen stakar kur- - ut och att lyckas de arbetar professen man engagera som sionellt inom aktuella områden. Det är också viktigt att de kommunala förvaltningarna möjligheter allges att

satsa det brottsförebyggande arbetet. Närpolisen

var är en självklar partner. Utan engagemang därifrån är det svårt att verksamheten att fungera. Andra viktiga aktö-

rer som ska med tåget är förenings- och näringslivet

samt givetvis enskilda engagerade medborgare. Det finns

många som både kan och vill göra insats. en

Det hävdas ibland att det stjälper än hjälper snarare att ingripa på ett tidigt stadium när ungdomar begår brott. Hur du på det ser

Jag tycker inte att problemet är att vi ingriper för tidigt

eller i onödan, utan att samhället ingriper för Detta sent. gäller särskilt ungdomar. Samhället måste snabreagera bare och tydligare. Att bry sig handlar om om att ta ansvar, inte om att titta bort och låtsas att det Det regnar.

är för mig politisk grundsyn och många ungdomar

en som jag pratat med har åsikt. samma

Vad du medborgerliga initiativ, båtklubbar anser om som där medlemmarna själva bevakar sina båtar och när företagare samarbetar för att bevaka industriområden

En seriös bevakning jag något positivt, och här

- ser som

har de lokala brottsförebyggande råden stora möjligheter

att länka in engagemanget i rätt banor. Vi måste tillbaka till ordning där tar för både

en mer ansvar gemensam och privat egendom. Jag skulle gärna att återfår

se en situation där det finns folk olika sätt håller

som uppsikt över vad händer i kvarteret, ungefär gamla

som som tiders portvakter. De försök görs med

som grannsamverkan är ett annat bra exempel sätt att öka den positiva sociala kontrollen och tryggheten i människors närmiljö.

Vad kommer KBA att satsa på det här sista året sin

av verksamhet

Vi hoppas att olika sätt ska kunna stimulera fler -

kommuner sig i det brottsförebyggande

att engagera arbetet. Vi kommer att producera lättillgängligt informationsmaterial och fram emot att kunna kommu-

ser ge

ekonomiskt stöd starthjälp i arbetet. I Sverige nerna som har vi sedan länge arbetat med social prevention i olika former, t.ex. insatser för att stödja ungdomar i riskzonen. Däremot har vi inte i tillräcklig omfattning upptäckt vad situationell prevention har att Detta erfaren-

ge. trots att heten visar sådana insatser med relativt enkla medel

att ofta snabba och mätbara resultat, försälj-

ger som t.ex. ning över disk särskilt stöldbegärliga Kommit-

av varor.

tén förordar sådana projekt och brottsförebyggande

program där social och situationell prevention förenas.

Vi har också tagit kontakter med forskarsamhället i syfte att utveckla former för samverkan mellan de lokala

brottsförebyggarna och landets universitet och högsko-

lor. Bland annat handlar det frigöra forsknings-

om att och utvecklingskompetens. Dessutom ska KBA olika sätt stimulera ett ökat från näringslivets

engagemang sida. Vi kommer även att anordna rikstäckande konfe-

en

i slutet 1998. Konferensen, kommer rens av som att kunna tas emot via satellit 25 platser i landet, skall

ca förmedla kunskap det arbete pågår, både i

om som ute landet och internationellt.

KBA slutför sitt arbete i december då BRÅ

1998,

kommer BRÅ ska bli kun-

att ta över. Jag hoppas att en skapsbank dit kommuner och andra organisationer kan vända sig för att stöd och hjälp när det gäller lokalt

brottsförebyggande arbete. BRÃzs roll kommer bli

att väldigt viktig och det kommer att behövas information och material därifrån är jordnära och lätt att ta till

som sig. Ute i landet finns det stor vilja att utveckla det

en brottsförebyggande arbetet. Med rätt stöd är jag övertygad att tillsammans kan skapa ett tryggare samhälle

om för alla.

Närpolisen och kommunerna

samarbetar mot brottsligheten

Avdelningschef Bengt Frih vid Rikspolisstyrelsen är en av dem som under 1990-talet har varit med och inspirerat polisen att satsa på närpolisverksamhet och ett mer problemorienterat arbetssätt. Redan som polismästare i Nacka på 1980-talet insåg han behovet av att engagera hela samhället i det brottsförebyggande arbetet. Den insikten förstärktes under åren som ställföreträdande rikspolischef.

Du har blivit något resande ambassadör för KBA

av en och regeringens nationella brottsförebyggande program. Vad är det i detalj du har arbetat med

mer som

Under det senaste året har jag besökt eller träffat - representanter från ett åttiotal kommuner i landet och deltagit

mängd sammanträden med kommunstyrelser och i en kommunfullmäktige. Avsikten har varit att lyfta fram idé-

i det brottsförebyggande programmet.

erna

Hur utvecklas arbetet i kommunerna

Överallt finns i det lokala brotts-

ett nytt engagemang -

förebyggande arbetet och det är en glädjande utveckling.

När polisen förstatligades 1965 och kommunerna inte längre hade ansvaret för den verksamheten minskade också intresset för brottsbekämpningen. Allmänt ansåg

att det polisen och rättsväsendet i övrigt som man var hade ansvaret för både brottsbekämpning och brottsförebyggande arbete. Kommunernas kom något

ansvar sätt i bakgrunden. Det år inte många kommunfullmäktigeförsamlingar sedan 1965 allvar har diskuterat

som brottsligheten i kommunen, eller hur polisens arbete i

helgerna påverkar t.ex. ungdomsproblemen i kommunens

centrala delar.

I dag är det ett nytt läge. Många kommuner bildar

lokala brottsförebyggande råd eller också lägger

man ansvaret för det brottsförebyggande arbetet andra organ i kommunen.

Hur skall kommun ännu inte kommit igång

en som agera

Det första steget vill starta organiserat - om man ett brottsförebyggande arbete är att skapa ett intresse i de

politiska församlingarna. Det gäller där får

att man upp ögonen för nyttan och värdet att arbeta förebyggande i av stället för att lämna över problemen till och då i staten första hand polisen. Nästa är kommunen steg att utser en arbetsgrupp får utarbeta ett förslag för hur verksamsom heten skall organiseras och vad brottsförebygt.ex. ett gande råd skall arbeta med. Sedan gäller det det att hela fast förankrati den kommunala organisationen så att det inte bara blir ett tidsbegränsat projekt kan leva utan Vidare kraft. av egen

I de flesta kommuner har det sedan många år funnits ett samarbete mellan polis, socialtjänsten och skolan. Vad är det för skillnad på hur har arbetat tidigare och de man idéer som det brottsförebyggande programmet ger uttryck För

Den väsentliga skillnaden är att kriminologerna

- ett annat sätt har kommit praktiker till hjälp. Det kan oss

handla idéer för probleminventering, trygghetsun-

om dersökningar och analyser för att sätta in de brottsförebyggande rätt ställe. I dag finns det utbildresurserna

ningsmaterial som är användbart för både poliser, tjänste-

män och politiker fältet. Lägger sedan till lite man sunt förnuft och tar till erfarenheter poliser och vara som tjänstemän i kommunerna har samlat sig, så jag tror att det går att hitta rätt sätt att arbeta.

Vilka reaktioner har det blivit från polisen på de här

tankegångarna

Det har varit ett positivt och i t.ex. Gävleborgs - gensvar

och Värmlands län har länspolismästarna erbjudit sig

att avdela poliser heltid under viss tid för tillsammans att

med tjänstemän inom kommunen fart arbetet. Även

andra håll har det ofta varit länspolismästare eller

en en närpolischef tagit initiativ till ett närmare

som samarbete.

Vad är viktigt för framtiden, du

anser

Det brottsförebyggande arbetet måste allvar - upp

den politiska dagordningen i kommunerna det lång-

om

siktigt skall bli framgångsrikt arbete. För polisens del

ett gäller det att vi får ögonen för måste samarbeta

upp att med samhället i övrigt. Om inflödet anmälningar inte

av minskar, blir arbetsbördan så stor vi inte kommer

att ens att klara de brotten. Då är risken förtroen-

grova stor att de för polisen och rättsväsendet minskar drastiskt och det måste vi förhindra, slutar Bengt Frih.

22 kommuner hearing

Brottsförebyggande råd med allt från 10 till 135 medlemmar och driftskostnader från några tusen kronor till miljonbelopp redovisades när 46 deltagare från 22 kommuner samlades till en hearing i Stockholm den 26 november 1997. Alla var överens om att det brottsförebyggande arbetet är viktigt, men hur det skall organiseras och drivas fanns det många olika åsikter om.

Utbildning efterlyses Från flera kommuner tog behovet utbildning

man upp av

grundläggande teoretisk kunskap brottsför att en om prevention och idéer för det praktiska arbetet fältet. I Östergötland har kommunförbundet tagit initiativ till

utbildning för två piloter och nårpolischef från varje

en kommun och i Karlstad har ett regionalt centrum

man

för ut information och bygger kunskapsbank som upp en för länet. Många kommunstyrelser och kommunfullmäktige har anlitat Bengt Frih vid Rikspolisstyrelsen för att höja kunskapsnivån hos sina ledamöter och öka intresset

för det brottsförebyggande arbetet.

En förutsättning för att det brottsförebyggande arbe-

tet i kommun skall bra utveckling är att kom-

en en

munfullmäktige tar de övergripande besluten och att

kommunalråd och andra tunga politiker personligen

sig i arbetet. Den uppfattningen framfördes engagerar från flera håll och bl.a. Linköping och Kumla hade skickat sina kommunalråd till hearingen.

Probleminventering ett första steg Trygghet ett centralt tema under hearingen och flera

var kommuner och län har undersökt hur allmänheten

ser

lokala problem, brott och trygghet. Den lokala problembilden används sedan utgångspunkt för planering

som av

Dessa kommuner

brottsförebyggande åtgärder och utvärdering

som en av

deüogiheañngen hur man lyckas med arbetet.

Borlänge

I Dalarna har trygghetsmätning genomförts och

en Falkenberg

där rapporterade Borlänge kommun högre utsatthet Falun

en för brott och andra kommuner i Finspång

större otrygghet än

Gävle länet. I Karlskoga och Degerfors har det gjorts särskilda

Karlskoga

ungdomsundersökningar lyfte fram tidigare

som oupp- Karlstad märksammade problem. Bland annat visade det sig att Kumla

problem hade och Landskrona mobbning var ett större än man trott

Lindesberg det resulterade i mängd riktade insatser. Från

en exem-

Linköping

pelvis Linköpings kommun efterlyste kontinuer-

man en Lund

lig redovisning från polisen brottslighetens utveck- Malmö

om

På håll redovisas endast Norrköping

ling. många utvecklingen en

Skellefteå gång per år och det inga möjligheter att ett

ger agera

Staffanstorp tidigt stadium det skulle behövas.

om Stockholm

Söderköping Brottsförebyggande råd Tranås

Umeå Tretton de deltagande 22 kommunerna hade inrättat

av

Västerås lokala brottsförebyggande råd; de övriga kommunerna Östersund

redovisade andra samverkansformer. Det råd funnits

som längst deti Umeå, har arbetat sedan 1985.

var som Råden varierade i storlek från 135 medlemmar i

Landskrona till 10 i Lindesberg. I flertalet de kommu-

av

ner som deltog i hearingen fungerar rådet över-

som en

gripande samverkansgrupp, och det praktiska arbetet sker sedan i olika undergrupper.

På vissa håll har särskilda institutioner byggts

upp kring det brottsförebyggande arbetet. I Stockholm finns

ett centralt kansli med tio anställda och i Värmlands län

arbetar Brottsförebyggande Centrum, är

som en sam-

manslutning 14 kommuner, landstinget, polis och för-

av

säkringsbolag m.fl. Brottsförebyggarna i Gävle, BIG, är

sammanslutning mellan kommunen, polisen, ett fören

säkringsbolag och I Östersund arbetar näringslivet.

Think Twice i projektform med information och långsik-

tiga idéer för det brottsförebyggande arbetet. I Lunds

kommun ligger huvudansvaret för arbetet direkt de tio

kommundelsnämnderna.

Trygghetsplaner och brottsförebyggande program

En huvuduppgift i inledningsskedet för de brottsförebyg-

gande råden och institutionerna är att ta fram trygghets-

planer och brottsförebyggande för den fortsatta

program verksamheten. I flertalet kommunerna pågår detta

av arbete fortfarande. Borlänge kommun redovisade sin trygghetsplan bl.a. tar trygghet i boendet, arbe-

som upp tet, centrum och skolan. Planen har distribuerats till samtliga hushåll i kommunen.

Flera kommuner påpekade att det är viktigt att med ungdomar i skall komma någonstans i

processen om man

det brottsförebyggande arbetet. I Staffanstorps kommun

har sedan tidigare ungdomsplan och i Umeå har

man en det bildats ett speciellt ungdomsråd för att ta tillvara engagemanget hos ungdomarna.

Polisen har ofta haft central ställning i arbetet med

en

att ta fram trygghetsplaner och brottsförebyggande

pro-

I Värmland har länspolismästaren ställt halv gram. en

årsarbetskraft till förfogande i varje närpolisområde för

att tillsammans med kommunala tjänstemän arbeta med planer och program.

Konkreta åtgärder Hearingen bekräftade att det brottsförebyggande arbetet i kommunerna tradition ofta har inriktats social

av prevention, men att det blir fler och fler inslag av situationell prevention. En kommundel i Lund redovisade hur

arbetar konkret mot inbrott i området att man genom

göra en gemensam upphandling bevakningstjänster för

av både skolor och privata objekt.

Tranås kommun har under beteckningen

Kommunskyddet arbetat mot skadegörelse och inbrott i

kommunens fastigheter och Borlänge redovisade insatser mot klotter och skadegörelse. I flera kommuner har kom-

munfullmäktige beslutat årlig redovisning hur

om en av det brottsförebyggande arbetet utvecklas för att så sätt försäkra sig att engagemanget hålls levande. Exempel

om

sådana kommuner är Linköping och Lindesberg.

Hearingen visade klart att det finns ett intresse och engagemang för det brottsförebyggande arbetet i kom-

I den avslutande diskussionen poängterades munerna. åter hur viktigt det är att med de tyngsta politikerna i

det brottsförebyggande arbetet, för så sätt skapa

att mandat för verksamheten. Man betonade också vikten

av att hitta folk brinner för uppgiften, samtidigt

som som arbetet förankras i den ordinarie verksamheten

för att leva vidare när den första glöden falnat.

Exempel lokalasamverkansformer

Bodänge

Borlänge kommun är beläget i södra Dalarnas Brottslighet län tidigare Kopparbergs län och centralor- Antalet anmälda brott mot brottsbalken per ten är länets största stad. År 1996hade kom- invånare i Borlänge är än dubbelt så

mer munen 48 500 invånare, varav ca 85 procent många som i flertalet angränsande kommubor i tätorten. Från 1950-talets början till 1980 ner. Jämfört med länsgenomsnittet anmäls 66 ökade befolkningen. Efter en viss minskning procent fler brott, trots att länsnivån dras upp har folkmängden återigen ökat från och med av den höga brottsligheten i Borlänge. mitten av 1980-talet. Borlänge är den viktigaste Dessutom är nivån i Borlänge 36 procent industri- och handelsstaden i Dalarna. Vid högre än riksgenomsnittet. där alltså även de sidan om stål- och pappersindustrier och de brottsdrabbade storstadsområdena är inräkstora dagligvarugrossisternas lager finns två nade. l länet saknas det i 8 procent av alla fall statliga verk, Trafiksäkerhetsverket och uppgifter om var i länet som de anmälda brot- Vägverket. På orten finns också delar av ten mot brottsbalken begåtts, vilket medför att Falun/Borlänge högskola, med inriktning på antalet registrerade anmälningar i kommunen bl.a. teknisk, ekonomisk och social utbildning. är något under den faktiska nivån. Detta för- Inte minst präglas Borlänge av det stora insla- hållande kommer längre fram itexten att kallas get avtillverkningsindustrL underrapportering på kommunnivå. Den

höga nivån totalt förklaras bl.a. av att stölder

och tillgrepp av olika slag är speciellt vanliga. l

ljuset av den stora mängden anmälda brott

mot brottsbalken framstår problemen i

Borlänge utan tvekan som osedvanligt stora.

Anmälda brott mot brottsbalken per 100 000 invånare 1996

Borlänge Dalarnas län Hela riket

kommun

1FaktaomkommunerochlänharhämtatsfrånNationalencyklopedin. 2 Läsmeromanmälningsstatistikibilagan.

Front mot

brottsligheten i Borlänge

Borlänge har under de senaste åren drabbats av brottslighet av en karaktär som är ovanlig utanför storstadsområdena. Kommunen har 25 procent av invånarna i Dalarna men 35 procent av brottsligheten. Rån, grov misshandel, inbrott och olaga vapeninnehav har blivit vanliga i kommunen och brottskurvan stiger.

Problembilden Redan under 1970-talet började situationen i Borlänge

att uppmärksammas, bl.a. kriminolog Jerzy Sarnecki

av

utförde undersökning ungdomsgäng i staden.

som en om Enligt polisen finns det kärngrupp kriminella killar

en av

ständigt drar till sig ungdomar hamnar i

som nya som kriminalitet och missbruk. Polisen har försökt möta utvecklingen bland annat att satsa offensiv

genom en

verksamhet med närpoliser och störningsverksamhet mot

kriminella.

Rune Hjorth är ordförande i både det lokala brottsförebyggande rådet och polisnämnden. Han har central

en roll i kommunens ansträngningar för att bryta utvecklingen och bort stämpeln Borlänge ett centrum

som för kriminalitet och missbruk. Hur han brottslig-

ser

heten i Borlänge

V1 har fått viss överetablering krogar i

- en av centrum, vilket har medfört en hel del bråk kvällar och helger. Det har uppstått våld i krogköer och har

problem med krogar missköter sig. Sedan har det

som här problemet med kriminella ungdomsgäng väl är

som riksbekant vid det här laget. Annars har mycket

var-

dagskriminalitet. Många tillgreppsbrott, framför allt bil-

brott. Cykelstölder är ett annat problem, och inbrott i kiosker och butiker.

Polisen underbemannad Den första rapporten till kommunfullmäktige resulta-

om

det brottsförebyggande och trygghetsskapande

tet av arbetet låg klar i början av 1998. Rune Hjorth anser att

det finns både negativa och positiva inslag i utvecklingen.

En negativ sak är att polisen är underbemannad i

kommunen med tanke problemen. Det skulle behövas betydligt fler poliser för att med kraft kunna ta sig

an dagens situation. Det är också nödvändigt att öka poli-

bemanning under helgerna med hänsyn till de

sens problem finns i Däremot är det positivt att det

som centrum. har vuxit fram ett medvetande i kommunen att det brottsförebyggande arbetet uppgift för hela samhället och

är en inte bara för polisen. Det gäller att med alla i det arbe-

vi skall lyckas bryta brottskurvan i Borlänge.

tet om

Lokalt BRÅ sedan 1992

Redan 1992 började vi med den brottsförebyggande

verksamheten i organiserad form och kommunfullmäkti-

tog beslutet att inrätta ett lokalt brottsförebyggande ge råd, säger Rune Hjorth. Sedan tidigare fanns redan ett visst samarbete mellan polisens dåvarande brottsförebyg-

och skolan samt att chefstjänstemännen

gare genom inom kommunen och polisen träffades.

I det lokala brottsförebyggande rådet ingår politiker

och chefstjänstemän från kommunen samt polisen, frivården och det kommunala Även kommu-

bostadsföretaget.

alkoholhandläggare är med i rådet. Det finns också nens ett arbetsutskott och där ingår förutom Rune Hjorth en tjänsteman från kommunen och polischefen i Tuna närpolisområde. I arbetsutskottet bereder man ärenden som sedan det lokala BRÅ, diskuterar olika

tas upp av samt strategier och kommande projekt.

Bakgrunden till rådet att det förekom mycket

var

skadegörelse kommunens skolor och andra fastigheter.

Ett särskilt projekt startades för att minimera skadegörel-

och klotter samt till stånd en attitydförändring hos se

ungdomarna. Projektet, där huvudprinciperna är

en av att den är ansvarig för skadegörelse själv skall ersätta

som

skadorna arbetsinsats, har drivits framgångs-

genom en rikt i flera år och har fått nationellt pris.

t.0.m. ett

Trygghetsplan som utvärderas

Sedan starten 1992 har verksamheten utvecklats och har försökt att kommunens olika nämnder, styrelser och enheter att arbeta brottsförebyggande och

var en inom sitt område. 1995 tillsattes arbetsgrupp under

en ledning kommunalrådet Peter Hultqvist med uppdrag

av att i en kommunal trygghetsplan lägga fast strategierna

för det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbe-

tet.

Är 1996 beslutade kommunfullmäktige

att anta trygghetsplanen, där det slogs fast att kommunens policy är att

planmässig och målinriktad samverkan mellan genom en olika aktörer skapa förutsättningar för att minska brottsligheten och öka tryggheten i kommunen. Sedan trygghetsplanen antagen trycktes den och distribuera-

var upp des olika sätt i kommunen. Den presenterades också i

tidning alla hushåll i kommunen får och en som som delas ut i skolorna.

Exempel från Trygghetsplanens måldokument Trygghet i centrum

Detta vill uppnå: Utifrån detta har Borlängepolisen upprät- - Färre berusade ungdomar i centrum tat en handlingsplan för sina insatser - Minskad skadegörelse

Bor/ängepo/isen skal/z - Färre váldsinslag

Under frekvent tid, såsom helgkvällar och - Ett mer levande centrum

övriga festtillfällen, sträva efter att ha ° Attraktiva parker för alla

minst fyra patrullerande närpoliser där Hur når w dit många ungdomar uppehåller sig. - Stöd till frivilliga grupper samverkan med kommunen, länsstyrel- - Drogfria discon 0.dyI. sen och Skattemyndigheten kartlägga - Patrullerande polis förekomsten av brott inom restaurang- - Allmänna toaletter branschen. En handlingsplan under - Ökad kontroll av restaurangnäringen arbetsnamnet Operation krogsanering - Fler boende i centrum skall upprättas. Penslonärsaktiviteter i Liljeqvistska -Årllgen fortbilda ordningsvakter verk- - m.m. parken samma i polisområdet, och fördjupa sam-

arbetet med dessa.

Trygghetsplanen fokuserades på:

° Trygghet i boendet ° Trygghet i arbetet ° Trygghet i centrum

° Trygghet i skolan

° Trygghet fritiden

° Trygghet mot droger

° Trygghet i samverkan.

Vilket genomslag har då trygghetsplanen och det lokala

brottsförebyggande rådets arbete fått i kommunen

En hel del kommunala förvaltningar har gjort

- egna

handlingsplaner är kopplade till trygghetsplanen och

som det har även polisen och det kommunala bostadsbolaget

gjort. Det är styrka att det är kommunfullmäktige som

en beslutat planen och att föreskrev en utvärdering

om man och årlig rapport till fullmäktige, säger Rune Hjorth.

I den första rapporten framgår t.ex. att HSB börjat installera säkrare lås och dörrar samt ökat sin bevakning,

köpmännen i Borlänge har börjat rapportera alla fall

att

snatterier, skola motverkar mobbning av samt att en

i början läsåret avdela ett antal äldre elever genom att av

faddrar, tar hand nykomlingarna. De synsom som om punkter framkommit från olika håll tas till och

som vara

Foto:SvenneNordlöv.TIOFOTO

det är arbetsutskottets uppdrag föreslå i

att ändringar

trygghetsplanen efter de reaktioner fått. man

Konkreta åtgärder I det lokala brottsförebyggande rådet har försökt driva utvecklingen inom olika kommunala

förvaltning-

ar och vi har tagit olika initiativ, berättar Rune egna Hjorth. Bland annat har flera seminarier hållits med stora

inriktning ungdom i riskzonen. Projektet drivs

i sam-

arbete med högstadieskola.

en Kommunen försöker olika sätt möta den ökande brottsligheten inom den ordinarie verksamheten. Som ett

svar den oroande ungdomsbrottsligheten har

man

byggt barn- och ungdomsenhet, syfte är

upp en vars att samordna alla verksamheter och insatser riktas som mot

barn och ungdomar. Fokuseringen ligger förebyggan-

de insatser till alla i målgruppen, behandlande insatsamt för dem behöver särskilt stöd. Ett speciellt ser som projekt har initierats för ungdomar i åldern 13-21 är i som början kriminell karriär. Vid samtliga grund- och en gymnasieskolor har fältfritidsledare. Nyligen har man

också socialförvaltningen fått möjlighet nyanställa tio

att socialsekreterare. Skolenkäter har visat alkoholbruket går långt i att ner åldrarna, och tablett- och narkotikamissbruk föreatt kommer. Med anledning det har tagit fram av man en

handlingsplan för hur personalen skall till väga

om man misstänker att elev missbrukar. en

Nynazism och främlingsfientlighet har haft vissa

man problem med. Särskilt gäller det yrkesinriktad en gymnasieskola, där det har funnits Det har

ett skinnskallegäng.

man tacklat med hjälp fältfritidsledarna och av genom elevvårdskonferenser. Ett tiotal ungdomar har tagit man

med studieresa till de gamla koncentrationslägren i

en Polen och har lagt ned mycket arbete för man att ungdomarna andra tankar. En intressant idé är att försöka Räddningstjänsten att engagera ett antal problemungdomar genom att under tvåårsperiod dem utbildning och arbete en ge

inom Räddningstjänsten.

Den idén jobbar just och inom rådet tror

- nu att det skulle kunna ett bra initiativ för att bryta ett

vara destruktivt livsmönster och leda till stärkt självkänsla hos

ungdomarna, säger Rune Hjorth. Från Skarpnäck har vi

hämtat ett situationellt inriktat projekt riktar in sig

som

vardagsbrottsligheten läs om Brottsförebyggarna i

Skarpnäck i Loopen Nr Där hade tänkt anställa arbetslösa ungdomar ALU.

Ungdomarna skall arbeta mot fordonsbrottslighet, arbeta med projekt typen "grannsamverkan",

av samt arbeta mot ungdomsbrottslighet. Förutom situationella inslag som märkning cyklar och information stöld-

av om

skydd, skall utbilda ungdomar att hjälpa och påverka

man

med drogproblem, och de befinner sig i riskzounga som

för kriminalitet. nen

Det kommunala bostadsbolaget Tunabyggen

har i en

handlingsplan lagt fast en mängd brottsförebyggande och

trygghetsskapande åtgärder skall vidtas under 1998.

som Bland de mål formulerat hör att minska problemen

man med störande reducera bilkörning bostadsom-

grannar,

rådet, och begränsa boendesegregationen. Åtgärdernaär

främst situationell typ, bl.a. skall belysningen förbätt-

av ras, man skall klottersanera och installera bevakningskameror utsatta ställen. Vidare skall där det är

man möjligt ordna enskilda, låsbara för motverka

garage att stölder bilarna. Man har arbetat mycket för

ur att igång grañnsamverkan, vilket t.ex. innebär att de boende gemensamt för den yttre miljön.

ansvarar

Det framtida arbetet

Jag tror att man kan utveckla arbetet att hela - genom tiden hämta in synpunkter från allmänheten

och genom att ständigt följa upp och utvärdera de åtgärder vi sätter in. Allmänheten måste fås att ställa och anmäla

upp

brottslighet i större utsträckning, och att infor-

genom

vår verksamhet media och andra sätt mera om genom kan vi med allmänheten i det brottsförebyggande arbetet. Alkoholen är stor fiende för våra strävanden att

en bryta brottskurvan. Genom sänka toleransnivån för

att

ordningsstörningar stan, och att göra ungdo-

genom

medvetna riskerna med alkoholbruk, kan förmar om söka hålla skadorna avslutar Rune Hjorth.

nere,

Fotnot: Personerna bilden harinte medartikeln att göra.

Exempel lokalapa samverkansforrfier

Borås

Borås ligger i det nybildade Västra Götalands Brottslighet län en sammanslagning Älvsborg, Tidigare Älvsborgs län hör till de regioner

av Skaraborg samt Göteborg- och Bohus län. som generellt sett har mindre omfattande Statistiken för 1996följer den dåvarande indel- brottslighet än riket i övrigt. Ett avvikande stort ningen, när Borås tillhörde Älvsborgs län. År antal anmälda brott i Vårgårda kommun gör 1996hade kommunen drygt 96 000 invånare, av emellertid att länsnivån är särskilt hög det vilka merparten bor i centralorten. Efter en aktuella året. Två andra mindre kommuner i ökning på 1960-talet minskade befolkningen länet har ungefär lika många anmälda brott under 1970- och 1980-talet, framför allt i tät- mot brottsbalken per invånare som Borås, orten Borås. Under slutet av 1980-talet vändes nämligen Alingsås och Trollhättan. Trots att trenden till en svag ökning. Från att ha domi- Borås är en mellanstor stad är antalet anmälnerats avtextilindustri har Borås förändrats till da brott mindre än riksgenomsnittet, även om att bli en mer allsidig industristad. Fortfarande en viss underrapportering på kommunnivå finns dock omkring 15 postorderfirmor med försvårar en analys. Fördelningen mellan de inriktning på konfektion. Vid sidan om några olika kategorierna av brott ligger nära förhålstatliga institutioner, t.ex. Statens provnings- landet i landet som helhet. Huvudintrycket utianstalt, märks Borås högskola, med bl.a. från anmälningsstatistiken är att situationen i bibliotekarie- och textilutbildningar. Borås är något mindre allvarlig än i många

andra liknande kommuner.

Anmälda brott mot brottsbalken per 100 000 invånare 1996

Borås Älvsborgs Hela riket

Folkhälsorådet samordnar

det brottsförebyggande

arbetet i Borås

Borås kommun har sedan länge satsat på situationella åtgärder för att minska kommunens kostnader för bl.a. inbrott, skadegörelse och bränder. Cirka 200 lokaler har försetts med inbrottslarm och i många fall också med brandlarm. De ansträngningar man lagt ned på säkerhetsarbetet knyts nu ihop med den övriga brottsförebyggande verksamhet som bedrivits av den övergripande organisationen Folkhälsorådet, i och med att ett brottsförebyggande råd bildades 1997.

Framgångsrikt säkerhetsarbete

Ungefär 10 miljoner kronor har investerats i säkerhets- arbetet enbart under de senaste fem åren, och sedan kommunen för tio år sedan allvar tog tag i problemen har man sparat cirka 50 miljoner kronor, säger Lennart Levinsson, kommunens säkerhetsingenjör och medlem i

det nybildade brottsförebyggande rådet.

Ãr 1987 kommunens kostnader för inbrott, skade-

var görelse och bränder 8 miljoner kronor i dagens

ca penningvårde och 1996 kostnaderna endast 400 000 kro-

var

nor. Försäkringspremierna cirka 7 miljoner kronor

var 1987 och i dag ligger de 2,7 miljoner kronor.

Det har dessutom visat sig inbrottslarm är

- att ett ett

mycket bra brottsförebyggande hjälpmedel när det gäller barn och ungdomar år "förstagångsförbrytare". Jag

som har pratat med ungdomar tagits bar gärning efter

som det att larmet utlösts och kommentaren har ofta varit

att "hade jag inte åkt fast första gången hade jag kanske fort-

satt den brottsliga vägen".

En viktig del i säkerhetsarbetet är den politiska förankringen och här i Borås har kommunstyrelsen vid flera

tillfällen tagit övergripande beslut grund för säker-

som hetsarbetet.

Brottsförebyggande rådet knutet till Folkhälsorådet

Q olkhälsorådet En central roll i kommunens brottsförebyggande arbete

Ö har Folkhälsorådet haft. Folkhälsorådet har arbetat sedan slutet 1980-talet och när tankarna brottsföre-

av ett byggande råd väcktes i kommunen 1997 föll det sig naturligt att det skulle knytas dit.

V1 såg att det fanns mycket inom Folkhälsorådets

-

hade nära anknytning till vad brottsförebyggan-

ram som de rådet skulle arbeta med. Bland projektet s""o R A-s

annat SMART riktar sig till barn och ungdomar i drog-

som

och brottsförebyggande syfte. Folkhälsorådet är också

engagerati alkoholförebyggande arbete, arbete

med ungdomars hälsa och flera projekt i bostadsområden med sociala problem, de s.k. Vi-projekten, berättar Ulf Olsson, är två kommunalråd i det brottsföre-

som en av byggande rådet. Om själva tanken med samverkan är

nu att man skall ta de goda krafterna i samhället så

vara

kan vi inte bygga två parallella organisationer

upp som

jobbar med ungefär uppgifter, utan även här för-

samma söka samordna.

I april 1997 tog Folkhälsorådet beslut att inrätta

om ett brottsförebyggande råd med sju ledamöter

samt en arbetande kommitté med tio ledamöter. Brottsförebyggande rådet har ett övergripande och beslutar

ansvar

val strategi, formulering mål och fastställande om av av

handlingsplaner. I rådet sitter representanter från poliav sen, två kommunalråd samt representanter för näringslivet, LO-sektionen samt hälso- och sjukvården. Medverkan kommunens folkhälsosamordnare säkerställer

av

den nödvändiga återkopplingen till Folkhälsorådet.

Brottsförebyggande rådets arbete leds länspolismästa-

av

och samordnare fungerar polisassistent

ren, som en som

är särskilt utbildad inom brottsprevention och problemo-

rienterat arbetssätt.

I kommittén ingår, förutom kommunens säkerhets-

ingenjör, närpolischefen samt ett antal tjänstemän med

lång erfarenhet från bl.a. socialtjänsten, skolorna, säker-

och föreningslivet. Kommitténs uppgift är ta

hetsarbete

fram beslutsunderlag och till de beslut fattas i

se att som rådet realiseras. Kommittén tillkallar olika arbetsgrupper

genomför beslutade åtgärder inom respektive sak-

som

område. Arbetsgrupperna kan tillfälliga eller

vara mer permanenta beroende åtgärdens syfte och inriktning.

Folkhälsorådets organisation

Ä 1skadeförebyggande Ungdomars hälsa Allergikommittén

Brottsförebyggande

FOLKHÄLSORÅDET Alkoholförebyggande y rådet v--- --

xW . ., . . ,.. . SMART-projektet Socialt nätverk Kostfpågop

i

Vi-Hässleholmen i

o

0 Vårt Norrby

Enkätundersökningar Vilka problem finns det då i Borås För att det

svar har i Borås under 1997 genomfört två omfattande

man

enkätundersökningar. Dels trygghetsmätning där

en 2 000 boråsare 16-85 år fick frågor trygghet

svara om och brott och dels undersökning riktad till alla elever i

en årskurs åtta. De fick frågor hemförhållanden,

svara om

skolmiljö, kamratskap, droger och kriminalitet. Skolundersökningen visade bl.a. brottsligheten

- att bland ungdomarna inte är fördelad många har

som trott. Flera de områden där trodde det hög

av man att var

brottslighet låg ganska lågt i undersökningen och områ-

den där trodde att brottsligheten låg hade hög

man var brottslighet, berättar Ulf Olsson. Det är svårt att dra rätt slutsatser sådan här undersökning. Antingen så

av en var vår tidigare analys av brottsnivån felaktig, eller så är det de insatser har vidtagit i de här områdena haft

som en

effekt brottsligheten.

Resultatet undersökningarna kommer att ligga

av som

underlag för planeringen de brottsförebyggande åtgär-

av derna och för utarbetandet långsiktig trygghets-

av en plan. Brottsförebyggande rådets verksamhet kommer att

inriktas mot våldsbrottslighet, tillgreppsbrott kom-

samt muninvånarnas trygghetskänsla. Våld och tillgrepp drabbar ofta enskilda brottsoffer hårt och påverkar direkt deras känsla trygghet. Konkreta åtgärder kommer där-

av för att riktas mot särskilt utsatta områden, vissa ålders-

brottsoffer samt sådana miljöer och situationer grupper,

upphov till brott. som ger

En säker och trygg kommun Stadsdelarna Sjöbo och Norrby år två områden

som man särskilt tänker satsa på. Arbetslösheten har slagit hårt, och det finns en stor andel splittrade familjer och många invandrare. I Norrby har inlett Vi-projekt, där

man ett målsättningen är att skapa vi-känsla, motverka

en segre-

gation, ensamhet och isolering, och bryta främlingsska-

pet. I den språkliga och kulturella mångfalden vill

man skapa permanenta mötesplatser för de boende och verk-

i området. Intressenter i projektet är de flesta samma som har verksamheter i stadsdelen, bl.a. bostadsföretaget,

hyresgästföreningen, konrmundelsnämnden, skolan och

Kyrkornas flyktingrådgivning. Tillsammans arbetar man

för att skapa förutsättningar för invånarna att utveckla sin stadsdel, att de får möjlighet att formulera och

genom

själva genomföra sina önskemål.

I de Centrala delarna staden har polisen påbörjat

av arbetet med att förbättra ordningen och minska brottsligheten ökad närvaro under framför allt helg-

genom en kvällarna. Framtida åtgärder kommer bygga

att ett utvecklat samarbete mellan kommunens alkoholhandläg-

gare, polis, näringsidkare, krogägare och ordningsvakter.

Områden där vill sätta in åtgärder i framtiden är

man bl.a. familjerelaterat våld, mobbning och rasism i skolan samt inbrott i bostäder och butiker. Rådets målsättning är

att utforma handlingsbaserad trygghetsplan för de

en kommande tre åren, där den övergripande målsättningen,

konkreta åtgärder, tidplanen för arbetet samt de olika aktörernas åtaganden preciseras. På sikt hoppas nan

också med grannkommunerna i det trygghetsskapande

arbetet.

Brottsförebyggande rådet har hittills bara haft ett fåtal sammanträden är optimistisk inför de Iya möj-

men man ligheter rådet kommunen att tillsammans med

som ger andra vässa insatserna mot brottslighet och otrygghet. Ett exempel det är att kommunen ansökt :tt bli

om utnämnd till En säker och trygg kommun i Världshälsoorganisationens nätverk Safe communities. Man .iar också ansökt att bli medlem i Folkhälsoinstititets

om nationella nätverk kommuner.

för säkra och trygga

i

a

Exempel lokalasamverkansformerpa

l

Gävle

Gävle är residensstad och den största kom- Brottslighet munen i Gävleborgs län. Folkmängden 1996 Totalt sett är antalet anmälda brott mot brottsvar närmare 91 000,varav omkring tre fjärdede- balken per invånare högt i Gävle kommun. lar är bosatta i centralorten. Från att ha ökat Nivån är t.ex. 70 procent högre än i Gävlekraftigt under 1950-talet och första hälften av borgs län som helhet, och 58 procent högre än 1960-talet har befolkningsutvecklingen däref- i landet helhet. Överrepresentationen i

som ter varit starkt bunden till den allmänna kon- Gävle 1996 förklaras till stor del av att ett junkturen. Inslaget av industriverksamhet är extremt stort antal bedrägeribrott uppdagades fortfarande stort. Förutom pappers- och och anmäldes detta år. lcke desto mindre är massaindustrier är livsmedels- och elektronik- antalet anmälda brott i relation till folkmängbranscherna väl företrädda. l Gävle finns flera den stort för bl.a. stöld- och skadegörelsestatliga institutioner, varav Lantmäteriverket är brotten. Detta trots att det förekommer viss

en ett. Vid Gävle/Sandvikens högskola undervi- underrapportering antalet anmälningar på

av sas bl.a. itekniska ämnen. kommunnivä. Det finns alltså tecken pá att för-

mögenhetsbrottslighet och skadegörelse är

speciellt framträdande problem i Gävle.

Anmälda brott mot brottsbalken per 100 000 invånare 1996

Gävle Gävleborgs Hela riket

BIG-

Brotts-

i Gävle

förebyggarna

År 1992 kontaktade kommunens säkerhetschef Nils

Hiedland den brottsförebyggande enheten vid polisen och föreslog ett närmare samarbete. En

kartläggning 1991 av skadegörelsens omfattning i kommunen hade visat att all skadegörelse kostade

Gävle kommun 10-12 miljoner kronor per år. En arbetsgrupp tillsattes och hösten 1992 bildades

samverkansgruppen Brottsförebyggarna i Gävle,

BIG.

Brottsförebyggarna l Gävle. Från vänster Handplockad arbetsgrupp Lasse Sandberg, fri- 300 000 kronor till första årets

Kommunstyrelsen anslog

tidsfÖrva/tningen,

verksamhet och uppdraget att arbeta preventivt med

var Lennart Fransson,

aktiviteter riktade ungdomar för att förändra attitypolisen, Lena mot 34 Svanberg, socialtjän- der och därmed sikt minska ungdomsbrottsligheten". sten, Anlta Thuné, En åtta utsågs, där

ledningsgrupp personer stat,

förskolan, Kerstin

kommun och näringsliv finns representerade. Här sitter

Bertéus, grundskolan

skoldirektören chefer från social-, fastighets- och och Ola Berggren, samt

Länsförsäkringar. fritidsförvaltningen, förskolan, polisen, Länsförsäkringar

Foto:BIG,Gävle

och representant för köpmännen i Gävle. Ordförande

en är kommunens säkerhetschef, alltså initierade det

som samarbete resulterade i BIG. Ett arbetande utskott,

som där säkerhetschefen och socialchefen ingår, fungerar

som

beredningsgrupp för ledningsgruppen.

En stor lokal anskaffades mitt i centrum och dit flytta-

de handplockad arbetsgrupp med tjänsteman från

en en

vardera socialtjänsten, grundskolan, fritidsförvaltningen,

polisen och Länsförsäkringar. Arbetet kunde börja Ola

Berggren från Länsförsäkringar fungerar gruppleda-

som re.

Verksamhet på fyra ben

I dag är stycken arbetar här. En tjänsteman - sex som med lång erfarenhet dagisföreståndare har tillkom-

som mit, har alla varit med från början och det är

annars en stor fördel, säger Lennart Fransson från polisen.

Respektive förvaltning, myndighet eller företag för

svarar lönen för sin personal och kommunen betalar hyran för lokalen och driftskostnaderna. BIG:s primära målgrupp är barn och ungdomar, mycket arbetet riktar sig

men av

i sin dagliga verksamhet har kontakt med mot vuxna som

barn och ungdomar.

V1 brukar vår verksamhet har fyra stödben. De

säga att

är information, utbildning, rådgivning och samordning.

Informationen gäller BIG och vad står för, och vi riktar främst till alla kommer i kontakt

oss vuxna; som med barn, sig de är föräldrar eller personal. V1 vill

vare väcka intresse för verksamheten och Her i det

engagera

brottsförebyggande arbetet. Det tycker vi att vi har lyck-

ats med och BIG är ett begrepp i dag.

Utbildningen riktar sig till såväl barn och

vuxna som ungdomar. V1 har haft här under de fem

650 grupper åren vi arbetat och det har varit allt från föräldrar till lärare, journalister, politiker, idrottsledare, handelsanställda och poliser. Det talas mycket goda förebilder

om och det är vi måste det. Vi har ordnat ett

vuxna som vara stort antal konferenser och seminarier och tagit hit skickliga föreläsare och målsättningen med arbetet har varit att göra Gävle till tryggare stad.

en

Kamratstödjarutbildning har både låg- och mellan-

stadiet och det tycker har varit framgångsrik verk-

en samhet.

Rådgivningen bedriver i lokalen här i Gävle

centrum och här har vi broschyrer, böcker och Videofilmer för utlåning. V1 har alltid öppet dagtid och hit kom-

mycket folk vill ha råd och hjälp; föräldrar, läramer som

ungdomar och många studerande från högskolan.

re, Häromdagen kom det ville ha hjälp med

in en pappa som sin hade gripits nazistkonsert, och ofta hör

son som en oroliga föräldrar sig misstänker att deras barn

av som röker hasch och liknande.

Samordningen kan t.ex. bestå i att vi håller ihop

insatserna i samband med skolavslutningar, Valborg och

Lucia. Då brukar vi ha 500-700 ute stan och då

vuxna

är både Räddningstjänsten, olika föreningar och polisen

med. Eftersom har kontakter inom både polis, skola och socialtjänsten är det lätt för att samordna insat-

oss serna.

Skolundersökning oroade När startade 1992 ville först reda hur

man man ungdomarna hade det. Med hjälp ett sextiotal frågor

av

fått från BRÅ utförde enkätundersöksom man man en ning i årskurs åtta där 800 elever deltog. Bortfallet

ca var 10 procent.

Enkäten visade att Gävle, i förhållande till andra stä-

der i storlek, inte låg värre till vad gäller

samma ung-

domsbrottslighet och narkotika, berättar Ola Berggren.

V1 tyckte ändå att det del saker oroväckan-

var en som var de. Det visade sig att drygt 60 procent alla i åttan

av druckit alkohol, och många hade varit berusade. Ungdomarna dricker sprit i stor omfattning, och mycket

av den spriten är hembränd. Detta startade debatt

en om hur lätt det är för att tag illegal sprit, och det

unga är debatt fortfarande lever här. Sedan kunde

en som också konstatera att många har gjort sig skyldiga till våldshandlingar, i första hand mot kamrater.

Vi jobbar hårt för att skolorna skall polisanmäla

brott. Skolan får inte fristad där samhällets regler

vara en

inte gäller. Gör någon sig skyldig till skadegörelse skall

han göra rätt för sig, och får elev stryk är

en av en annan det rektors att göra anmälan, påpekar Lennart

ansvar en Fransson.

År 1996 denna

gjordes enkätundersökningen om,

gång med färre frågor. Sedan 1992 hade läget knappt förändrats. Öldrickandet hade blivit något sedan

vanligare

1992, och andelen brukat narkotika något fler,

som var

fortfarande det ytterst hade prövat. En men var som ny fråga 1996 gällde rökning, och i vissa klasser rökte hela 80 procent flickorna. Med anledning vad har

av av man

fått fram arbetar mycket med droginformation, och

man då främst alkohol.

om

Alkoholkonsumtionen hos de är ett våra

- yngre av största, och viktigaste, problem, säger Lennart Fransson. V1 arbetar mycket för att påverka och förändra attityder. De bästa brottsförebyggarna år föräldrarna; därför arbetar mycket mot vuxenvärlden. Det är de i sin

som tur skall kliva fram och påverka sina barn. Vår sak är att

påverka påverkarna.

Utvärdering efter tre år

Mycket BIG:s verksamhet genomförs i projektform.

av Projekten kan vara från två månader och uppåt, och

man

driver ungefär 7-8 projekt samtidigt.

Förskola, skola och idrottsrörelsen är tre centrala arbetsområden för BIG. Barnets verksamhet

Rätt är en med uppgift att tidigt fånga upp barn med funktionsstörningar t.ex. MBD/DAMP och dyslexi. Redan fem

som och ett halvtårs-kontrollen skall alla barn genomgå ett test, och de behöver får sedan kvalificerad hjälp.

som

Olika undersökningar har visat att just dyslexi är vanligt

bland ungdomar får problem i tonåren. I det här

som projektet är bl.a. landstinget engagerat. Idrottsrörelsen är

viktig målgrupp för BIG och här har lagt

en man ner mycket arbete att utbilda ledare i deras viktiga roll

föredöme för ungdomarna, bl.a. har BIG givit två som ut böcker ledarskap inom idrotten.

om

År 1995 utvärderades BIG utomstående konsult,

av en

överlag menade att lyckats med att komplettera

som man

det arbete bedrivs t.ex. närpoliser, socialtjänstens

som av fältsekreterare och skolkontorets utvecklingsenhet. BIG betecknades i utvärderingen värdefull i rol-

som en resurs len "dörröppnare och Vägvisare för olika brotts-

som förebyggande aktörer i Gävle. Däremot menade

man att

målsättningen för BIG:s verksamhet tillräckligt

inte var klart formulerad, och kunde därför skilja sig åt mellan olika intressenter. Med anledning detta har från

av man kommunledningen tagit initiativ till att ta fram trygg-

en

hetsplan.

Som hjälp att följa de insatser har gjort har

- en upp kommunens skadestatistik varit ett fantastiskt underlag för arbetet mot skadegörelsen under årens lopp och när BIG:s verksamhet utvärderades efter tre år hade skadegörelsen i skolorna minskat med 22 procent. Polisens statistik över anmälda brott får vi inte regelbundet och det har varit nackdel, Lennart Fransson.

en menar

BIG lokalt brottsförebyggande råd Mycket arbete har lagts att marknadsföra BIG

ner

organisation, och har ofta uppmärksammats i

som man media. Under hösten 1997 beslutade kommunstyrelsen att BIG skall kommunens brottsförebyggande råd

vara och därför förstärktes ledningsgruppen med två politiker.

Det här öppnar möjligheter för säger Ola

- nya oss,

Berggren. V1 får bättre politisk uppbackning och vi

en blir ett annat sätt permanent organisation och

en behöver inte lägga ner så mycket energi att diskutera vår framtid. Vi har fått i uppdrag att ta ett övergripande

för arbetet med invandrarungdomar och deltar ansvar också i arbetet med att ta fram en trygghetsplan för kom-

munen.

Det mesta BIG:s verksamhet är ett arbete lång

av sikt och med inriktning social prevention. Men det finns också inslag av situationell prevention.

-Jag sysslar hel del med riskanalyser och utbildar

en bl.a. butiksanställda för att undvika överfall och butiksrån, berättar Lennart Fransson. Socialtjänstens personal är också utbildat med tanke risken för

en grupp som hot och våld. Dessutom är vi lokalt ombud för Svenska

stöldskyddsföreningen. Men lås och larm är inte lösning-

allt. V1 att träget arbete med stötten tror man genom ning dem iobbar med barn och ungdom når

av som resultat i längden. Sedan är det så att det i praktiken

ofta är fråga kombination social och situationell

om en av prevention, extrainsatserna under festhelger.

som

V1 vill lyfta fram Gävle kommun är bra

som en som

-

flytta till, avslutar Ola Berggren. Visionen är att Gävle att skall bli Sveriges tryggaste stad.

Exempel lokalasamverkansformer

Karlskoga och Degerfors

Karlskoga kommun ligger i Örebro län, på Brottslighet gränsen till Värmlands län. År 1996 invå- Örebro län har förhållandevis hög brottslig-

var narantalet i kommunen närmare 33 000. Över het. l Karlskoga är antalet anmälda brott mot 90 procent av befolkningen bor i centralorten. brottsbalken per invånare högt, såväl i förhål- Efter att tidigare ha ökat, minskade folkmäng- lande till länets största stad Örebro, andra den kraftigt under 1980-talet. Befolkningen har kommuner i länet som till riksgenomsnittet. fortsatt att minska under 1990-talet, men i lägre Det senare trots att antalet anmälningar på takt. Karlskoga är en utpräglad industristad, kommunnivå är något underrapporterade och och ett stort industriföretag har en domine- att storstäderna drar riksnivån. Fördel-

upp rande ställning på orten. ningen mellan olika kategorier av brott följer Degerfors kommun ligger någon mil söder om mönstret för hela landet. inte minst mot bak- Karlskoga i Örebro län. Befolkningen uppgick grund att kommunen förhållandevis liten

av är 1996till drygt 000, varav ca 80 procent bor i framstår problemen med vålds- och stöldbrott tätorten. Under 1980- och 1990-talen har folk- samt skadegörelse som betydande i Karlskoga. mängden minskat något. Degerfors är sedan l Degerfors är mängden anmälda brott mot länge en bruksort och järnverket är än i dag brottsbalken per invånare mindre än i den viktigaste arbetsgivaren i kommunen. Karlskoga, länet helhet och riksgenom-

som

snittet. Nivån är i stora drag jämförbar med

andra små kommuner i länet. En viss under-

rapportering av antalet anmälda brott på kom-

munnivå försvårar en säker analys. För-

delningen mellan olika brottstyper avviker inte

nämnvärt från situationen i hela riket. För att

vara en liten kommun långt ifrån storstadsom-

rådena kan brottsligheten i Degerfors dock

inte beskrivas som låg.

Anmälda brott mot brottsbalken per 100 000 invånare 1996

BRÃ

Gemensamt i

Karlskoga-Degerfors

Redan 1989 började de två kommunerna samarbeta i frågor som rör brottsförebyggande arbete och 1991 engagerades de i det s.k. Pilotprojektet, som hade initierats av regeringen för att stödja samordnade insatser för sänkt brottslighet och bildandet av lokala brottsförebyggande organ. Kriminologen och forskaren P-O Wikström kom därvid att knytas till kommunerna som expert.

Hans medverkan har tillfört oss mycket kunskap under årens lopp, och han har fått oss att förstå att verkligheten inte alltid är så enkel som den kan tyckas. Det man tror skall vara väldigt brottsförebyggande kanske inte alls har någon sådan effekt, säger Lars Persson, socialchef i Karlskoga.

Enkäterna en bra grund för arbetet P-O Wikström har också stått bakom de enkätundersökningar som gjorts i kommunernas högstadieskolor åren 1992, 1994 och 1996 med syfte att uppfattning

en om elevernas missbruk, kriminalitet, trivsel och andra liknan-

de frågor. Den första undersökningen visade

bl.a. att

mobbning var ett mycket tydligt problem i skolorna. Det

ledde till ett aktivt arbete mot problemet och vid undersökningen två år kunde klar minskning.

senare man se en

Något väckte uppmärksamhet att proble-

- som var

inte riktigt fanns i de skolor hade förväntat men som man sig, berättar Lars Persson. Vissa skolor trodde sig inte ha några större problem, eleverna hade

men en annan upp-

fattning.

Enkätundersökningarna som gjordes i skolorna har

varit bra grund för arbetet bland ungdomar i kommu-

en

och det har också gjorts undersökningar bland allnerna, mänheten i övrigt. En förhoppning i kommunerna är att

det skall möjligt att ytterligare bearbeta de olika

vara

undersökningarna och komplettera dem med en ny

undersökning i skolorna under 1998.

Det är väldigt viktigt att har en gemensam syn

- man

vilka problemen verklighetssyn. Hur

är, en gemensam det i våra kommuner och har problem med

ser ut var kriminalitet. Det behövs för skall kunna jobba

att man mot mål, Lars Persson.

samma menar

Brottsförebyggande råd sedan 1994 Sedan tidigare fanns det ett samarbete mellan skola, socialvård och polis, och 1989 tog polisen initiativet till att formalisera samarbetet. Från och med 1991 deltog i

man

Pilotprojektet och 1994 tog kommunernas fullmäktige-

församlingar beslut att formellt inrätta

om ett gemen-

samt brottsförebyggande råd. Rådets huvuduppgift är samordning och samverkan,

uppföljning och utvärdering det brottsförebyggande

av arbetet i kommunerna. I rådet sitter förvaltningscheferna för skola, barnomsorg och kultur, representanter för poli-

samt kommunalråd från båda kommunerna. Rådet sen leds ett kommunalråd och ledningen växlar mellan de

av två kommunerna. En finns knutet till rådet

resursgrupp med handläggare skall förbereda och driva själva

som verksamheten.

Kommunerna har antagit ett brottsförebyggande stra-

tegiprogram, med den övergripande målsättningen att

öka tryggheten för kommuninvånarna samt att minska

brottsligheten. Dessa mål följs upp kontinuerligt genom enkätundersökningar och polisområdets statistik. Man

fokuserar åtgärder som skall minska nyrekryteringen till kriminalitet att stärka de sociala banden till

genom det konventionella samhället, och där har skolan

en

nyckelroll. Varje skola har i sin arbetsplan specificerat åtgärder riktade mot skolk, mobbning, skadegörelse och

drogmissbruk. Ett antal lokala barn- och ungdomsgrup-

med anknytning till högstadie- och gymnasieskolorna

per samarbetar med rådet. Där sitter representanter för socialförvaltningen, skolorna, polisen och fritidsförvaltningen. Deras uppgift är att hålla sig ä jour med det

som

händer området, själva det konkreta arbetet sker

men inom den ordinarie verksamheten.

Tonvikt på långsiktigt arbete

Ett resultat arbetet år att i dag lägger tonvikt - av mer

det vardagliga och långsiktiga arbetet

och har en mer kritisk inställning till kampanjer och liknande under kortare tid, säger Ingemar Ångman från Degerfors kommun. En grundläggande tanke är att det är den vanliga verksamheten skall de här tankegångarna,

som genomsyras av att det är där det brottsförebyggande arbetet skall bedri-

vas.

Andra effekter Pilotprojektet är förstärkt lag-

av en

och rättsundervisning från polisens sida i grundskolans

årskurs sju. Där försöker att alla elever och

man engagera deras föräldrar. Vidare har byggt ett bättre

man upp sam-

arbete mellan socialtjänsten och polisen när det gäller

unga lagöverträdare. Vissa projekt har varit situatio-

mer nellt inriktade. Man har haft stora problem med cykelstölder och i hade försöksverksamhet med

somras man bevakade cykelställ, verksamhet ännu inte blivit

en som utvärderad.

Inledningsvis har polisen varit mycket motor i

- av en arbetet, vi skall lyckas måste det kommunala

men om engagemanget bli starkare än i dag, säger Lars Persson. Jag tror att i framtiden tydligare måste markera kom-

för det brottsförebyggande arbetet.

munernas ansvar

Exempel lokalasamverkansfornierpa

Värmlands län

Värmland är ett geografiskt vidsträckt mellan- Brottslighet svenskt skogslän med en befolkning på drygt Antalet anmälda brott mot brottsbalken per 282 000 år 1996.Bortsett från den mellanstora invånare i Värmland är lägre än riksgenomstaden Karlstad är Värmland ett glesbefolkat snittet, vilket med tanke på den låga befolklän. Från 1960-talet till mitten av 1980-talet min- ningstätheten ligger i linje med det förväntade. skade befolkningen till följd utflyttning och Ett extremt stort antal bedrägerier i Årjäng det

av vikande födelsetal. Därefter har en viss ökning aktuella året gör att länsgenomsnittet höjs på skett, främst beroende på inflyttning från ett missvisande sätt. Problemnivån är alltså andra länder. Gruv- och järnhantering har av något lägre än vad uppgifterna tyder på. tradition varit betydande näringar. Sedan slu- Möjligheterna att analysera fördelningen av tet av förra seklet är skogsnäringen framträ- brotten mellan olika kommuner försvåras av dande. Senare årtiondens strukturomvand- att det inte alltid anges var i länet brotten lingar har lett till att skogs- och stålindustrin begåtts. Bortsett från undantaget Årjäng, inte är lika dominerande som förut. uppvisar dock Karlstad och Kristinehamn flest Residensstaden Karlstad är länets största anmälda brott per invånare. Bland kommuner kommun, med närmare 80 000 invånare 1996. med synbart mindre kriminalitet märks Eda, Verkstadsindustrin är en betydande näring i Storfors och Hagfors. Fördelningen mellan staden. Vid Karlstad högskola utbildning brottstyperna följer i stort det förväntade mön-

ges över stora delar av det akademiska fältet. stret med tanke på länets karaktär, även om Andra och tredje största kommuner är Arvika skadegörelsebrotten är ovanligt många för att och Kristinehamn, med närmare 27 000 i ett område med mycket glesbygd. l

vara posrespektive 26 000invånare. De tre minsta av de ten övriga brott döljs bland annat ett stort sammanlagt 16 kommunerna är Munkfors, antal bedrägerier. med ca 4 600 invånare. Storfors, med ca 5000 invånare och Eda, med ca 9000 invånare.

Anmälda brott mot brottsbalken per 100 000 invånare 1996

Värmlands Hela riket

län

TRYGGHET I VÄRMLAND

BF-Centrums mål

-

Arbetet mot nazism och rasism har blivit något av ett kännetecken för Brottsförebyggande Centrum i Värmland. Vi har uppmärksammats både av nazistiska grupperingar och av sådana som vill ta del av våra kunskaper i ämnet. Trycket på BFC att föreläsa runt om i landet är mycket stort. Det ser vi som ett kvitto på att vi arbetar effektivt, säger Greger Wahlgren som är tf. chef för BFC.

Ideell Förening BFC är sammanslutning där de drivande krafterna är

en

landstinget, länsstyrelsen, Karlstad kommun och polisen.

Övriga medlemmar är ett trettiotal företag, föreningar

och intresseorganisationer samt övriga kommuner i

länet. De har slagit sig i ideell före-

samman en

ning för att göra Karlstad till Sveriges tryggaste

stad och Värmland till det tryggaste länet. Totalt sett :

BFC tio inom olika projekt.

engagerar ca personer Som hjälp i arbetet har referensgrupp bestå-

en man en ende tiotal med kunskap inom olika

av ett personer stor ämnesområden. Ordförande i föreningen är Stg Gustafsson, tidigare ordförande för Arbetslivsfanden,

blev upprinnelsen till dagens BFC.

som

V1 hade brottsförebyggande avdelning poli-

- en :nom

förut, och där samarbetade del med sen en Arbetslivsfonden. Bland annat utbildade 3 000-4 000

inom projektet Tänk efter före satspersoner som var en

ning för att förebygga brott arbetsplatsen. Ioch med

att Arbetslivsfonden lades ned och polisen omorganisera-

des väcktes tanken att påbörja ett brottsförebyggande

arbete över hela länet. Resultatet blev BFC, startade

som vid halvårsskiftet 1995, berättar Greger Wahlgren. Att vi är ideell förening är klar fördel. Det innebär att vi

en en är fristående, och att vi kan jobba lite annorlunda.

BFC började som ett treårigt försöksprojekt, men

redan efter halva tiden togs beslut om att permanenta verksamheten. BRÅ hade då utvärde-

gjort en preliminär

ring BFC:s arbete och slog fast att det olyckligt

av vore

det långsiktiga arbete BFC påbörjat måste avbry-

om som tas.

BFC arbetar över ett brett fält. Som sagt har sat-

man sat mycket att öka kunskaperna nazism och rasism,

om och Värmland är det enda län har klar strategi för

som en det arbetet. Man jobbar mot klotter och hjälper kommu-

att ta fram trygghetsplaner. Man har ägnat sig nerna

mycket åt ungdomsfrågor och ungdomskultur.

Tillsammans med Hem och Skola och länsarbetsnämnden utvecklar det brottsförebyggande arbetet i sko-

man lan och satsningen kamratstödjare. I två områden i Karlstad samarbete med företagarna för att

satsar man minska inbrotten och har nyligen genomfört

man en

trygghetsundersökning, visar att många värmlän-

som ningar känner sig otrygga. Speciellt gäller det äldre människor.

Angeläget med trygghetsplaner

Med den här undersökningen i känns det - ryggen angeläget att kommunerna till sig idéerna kommunala

tar om

trygghetsplaner, och där är vi god väg. I dag är 14

av länets 16 kommuner medlemmar i BFC och engagerade i arbetet i någon form, säger Sten-Åke BFC,

Skyllkvist

FotozsvennergordüåvjFOTO

bistår kommunerna i arbetet med trygghetsplanerna. som

För Sten-Åkes dels började det här arbetet för

några

år sedan lokal nivå i Sunne, där han normalt arbetar

som polisinspektör. Där antog kommunfullmäktige redan

i december 1996 trygghetsplan. Sten-Åke har sedan

en fått hela länet arbetsfält och under det året

som senaste har han besökt kommunstyrelser och kommunfullmäkti-

i alla länets 16 kommuner. Det har resulterati 14 ge att kommuner utsett kontaktperson, tillsammans

en som

med närpolischefen i respektive kommun BFC

genom

har fått grundläggande utbildning i brottsprevention. Vi gick igenom det nationella brottsförebyggande

programmet Allas vårt pratade hur närpoli-

ansvar, om

fungerar och vad med problemorienterat

sen som menas arbete. Det har visat sig inom den kommunala

att man

förvaltningen vet väldigt lite om vad brottsförebyggande

arbete egentligen är. Inom polisen å andra sidan

vet man ganska lite det politiska arbetet i kommunen och här

om har kunnat göra insats, säger Sten-Åke, är opti-

en som mistisk inför det fortsatta arbetet.

Både polisen och kommunerna satsar

Länspolismästare Rolf Kläppe har lovat att polisen i

inledningsskedet skall avsätta halv årsarbetskraft i

en

varje kommun som en hjälp med trygghetsplanerna, när

kommunen gör motsvarande insats. De flesta kommuner i länet är i dag i full gång med att utforma trygghetsplaner och med annat brottsförebyggande arbete.

En viktig sak i arbetet med de kommunala

- trygghetsplanerna och verksamheten med utgångspunkt från

dem arbetar med frågorna i sin vanliga yrkes-

är att man roll. Gör man inte det riskerar att arbetet dör ut

man om eldsjälarna försvinner. Sedan gäller det alla

att engagera frivilliga krafter man kan. Vi måste mobilisera hela

sam-

hället i det förebyggande och trygghetsskapande arbetet.

Det är också viktigt att man inte forcerar arbetet. Jag brukar rekommendera att tar ett år sig för förbe-

man redande arbete innan man tar beslut i kommunfullmäkti-

hur planen skall slutar Sten-Åke. ge om se ut, Fotnot: Damen bilden har inte med artikeln att göra.

l Exempel lokalasamverkanstormer

l

Västerås

Västerås är residensstad och den största Brottslighet kommunen i Västmanlands län, med omkring Västerås ligger i den generellt sett högt hälften länets invånare. År 1996 124 brottsbelastade Mälardalen. Det registrerade

av var ca 000 personer bosatta i kommunen. Av dessa antalet anmälda brott mot brottsbalken per är ungefär 80 procent hemmahörande i själva invånare i Västerås är också betydligt högre tätorten. Från början av 1960-talet till slutet av än i länets övriga kommuner. Stadens domi- 1970-talet ökade folkmängden. Under 1980- nerande ställning i länet drar upp länsgenomtalet minskade befolkningen, för att åter öka snittet. Jämfört med riket som helhet, inklusiunder 1990-talet. Västerås är en utpräglad ve de tre storstadsområdena, anmäls omkring industristad vars näringsliv domineras av 18 procent fler brott mot brottsbalken i ABB-koncernen och dess underleverantörer, Västerås kommun. Underrapporteringen av samt av andra tillverkningsföretag. Högre anmälningar på kommunnivå gör att den fakutbildning ges vid Högskolan i Eskilstuna/ tiska nivån troligtvis är ännu något högre. Den Västerås, där det bl.a. undervisas i tekniska allmänt höga brottsnivån fördelar sig jämnt ämnen. över de olika brottskategorierna. Liksom på

många andra håll i landet framstår således

problemen med skadegörelse och vålds- och

stöldbrottslighet som betydande.

Anmälda brott mot brottsbalken per 100 000 invånare 1996

Våld blev väckarklocka

i Västerås

Västerås kom i mitten 1990-talet att framstå som

av

våldets stad och till det bidrog bl.a. mordet på en en känd ishockeyspelare. Det blev i sin tur en väckarklocka för människor ur alla läger i stan och en demonstration mot våldet samlade inte mindre än 20 000 människor. Det resulterade också i en stiftelse med namnet Ett váldsfritt Västerås och bidrog till att kommunfullmäktige tog ett beslut om att inrätta ett brottsförebyggande råd.

Rådet har hög status Roland Axelsson arbetar med ungdomsfrågor vid Kulturoch fritidsnämnden och deltar i arbetet med brottsförebyggande rådet. Han är dessutom ordförande i stiftelsen Ett våldsfritt Västerås.

Brottsförebyggande rådet, kallas Värna

- som Västerås, organiserades i maj 1996 efter besluti både

kommunstyrelse och kommunfullmäktige. Det har ett

trettiotal medlemmar från bl.a. kommunen, näringslivet,

polisen, föreningslivet, kyrkan och försäkringsbolagen. I

rådet ingår både kommunstyrelsens och kommunfullmäktiges ordförande vilket rådet hög status, säger

ger en Roland Axelsson.

Ett konkret resultat rådets arbete är den

av grannsamverkan startades före jul 1997 i ett hyreshusområde

som

ägs det kommunala bostadsbolaget. Projektet

som av

drivs närpolisen och bostadsbolaget. Värna Västerås är

av

ett samarbetsorgan skall stärka det brottsförebyg-

som gande arbetet i kommunen att bilda opinion, spri-

genom

da kunskap och lämna förslag till och genomföra olika

insatser. Målen för rådets verksamhet är att uppnå ett

och säkert Västerås, våldsfritt Västerås och ett tryggt ett tolerant Västerås.

Utdrag ur "Startar för brottsförebyggande rådet i Västerås"

Målen för rådets verksamhet är följande:

Ett tryggt och säikert Västerås

Alla västeråsare skall kunna känna sig trygga och säkra i vår stad. Detta är en av förutsätt-

ningarna för att Västerås skall kunna utvecklas till en framtida mälarstad i vilken man vill bo

och leva. Att motverka egendomsbrott och skadegörelse är därför angeläget.

Ett vå/dsfritt Västerås

Att motarbeta det växande våldet på alla nivåer är ett av samhällets viktigaste frågor. Våra

barn och ungdomar har rätt att växa upp i en stad fri från våld. Sambandet mellan våld och

droger är viktigt at uppmärksamma.

Ett tolerant Västerås

I Västerås måste det finnas en tolerans mellan människor med olika intressen och bak-

grund. Detta förutsätter respekt för såväl individer som för samhällets normer och lagar.

Med detta följer både rättigheter och skyldigheter.

Söker arbetsformer

Rådet har kanske inte riktigt hittat sina arbetsformer ännu. V1 har diskuterat antingen minska antalet med-

att lemmar i rådet eller också öka antalet medlemmar i arbetsutskottet i dag har fem medlemmar.

som Diskussioner har också förts rådet skall driva

om egen verksamhet eller verka sätt. Formellt är

annat ett

rådgivande organ till kommunstyrelsen, sedan fattar

som beslut. Samtidigt fungerar rådet samverkansor-

som ett

Under period fanns det samordnare anställd gan. en en

halvtid som finansierades bidrag från KBA.

genom

Mycket det brottsförebyggande arbetet kom-

av som munen är engagerad i drivs sedan 1980-talet i elva s.k.

Ung-grupper, som är organiserade med utgångspunkt

från högstadieskolornas upptagningsområde. Den ålders-

grupp arbetar mest med är alltså tonåringar. I varje

man grupp ingår representanter för skolan, socialtjänsten, fri-

tidsnämnden, polisen samt olika föreningar. Inom varje

närpolisområde finns det två till tre Ung-grupper.

Ung-grupperna är oerhört viktiga, Roland

- menar Axelsson. Det är där känner till ungdomarna

man som det gäller, och känner till situationen i bostadsområdet.

Något riktigt samarbete mellan brottsförebyggande rådet

och har det ännu inte blivit, jag

grupperna men tror att det är det hållet vi skall gå. Sedan gäller det med

att

fastighetsägare, köpmän och boende.

Folkhälsocenter och stiftelse mot våld Kommunen har också ett Folkhålsocenter och

en

Folkhälsoförening arbetar med förebyggande arbete

som

speciellt vad gäller droger. Här är bl. tullen, polisen,

a.

IOGT-NTO, landstinget och kommunen engagerade.

Som del i det arbetet har sedan 1986 undersökt

en man

gymnasieungdomarnas drogvanor med hjälp enkäter,

av och satsar mycket information till skolorna. Till

man det kommer alltså stiftelsen Ett våldsfritt Västerås där Roland Axelsson är ordförande.

Efter mordet det många ville bidra ekono-

- var som miskt till arbetet mot våld och då bildade kommunen, polisen, kyrkan, idrottsrörelsen och posten stiftelse för

en att kanalisera insatserna. Finansiärerna startade med

en pott 65 000 kronor, och ett stort under

arrangemang 1997 drog in cirka 220 000 kronor. Pengarna använder vi i dag till olika insatser för att motverka våld. Under 1997 har antalet våldsbrott gått vilket är positivt. Vi har

ner, ett antal arbetar med nattvandringar

grupper som stan, och situationen i centrum är ganska lugn.

Hur då den generella problembilden ut, förutom

ser

våldsbrottsligheten

Mordet på hockey-

Förutom cykelstölder är det drogmissbruk och klot-

spelaren Peter ter som är de stora problemen. I början januari 1998

av Karlsson ledde till en mobilisering mot våld klottrades 30 bussar över natt och två 18-åringar

ner en i Västerås. kunde gripas bar gärning. Vi har satsat oerhört mycket AndersWiklund,PICA

att från klotter, och från 1997 kan vi

sanera sommaren

se en tydlig minskning. Drogenkäten i skolorna visar att drogbruket har gått bland gymnasieelever under

upp l990-talet.

Arbeta inom den ordinarie verksamheten

Det är viktigt att det brottsförebyggande arbetet vävs in

i den ordinarie verksamheten, det är det sikt

som ger resultat, Roland Axelsson. Lägger

menar vi pengar något ligger utanför det ordinarie blir det lätt en

som konkurrent till den verksamhet redan bedrivs. Faran

som med att driva arbetet i projektform är att man lyfter upp verksamheten när sedan entusiasterna för-

ett tag, men svinner är risken stor att allt faller tillbaka till den gamla

nivån igen.

Roland Axelsson vill betona vikten att arbeta så

av

lokalt möjligt

som

Jag tror att det är oerhört viktigt, att ungdomar som

håller att hamna snett får möjlighet att bli synliga andra klotter, skadegörelse och brott.

sätt än genom Varenda måste synlig, och det kan de bli i det

unge vara lilla lokala området. Här har både idrottsrörelsen och aktörerna i Ung-grupperna stora möjligheter.

Exempel lokalasamverkanstormer

län

Östergötlands

Med en befolkning 1996 på närmare 416 000 Brottslighet

på liten yta är Östergötland ett Antalet anmälda brott mot brottsbalken per personer en förhållandevis tätbefolkat län, de invånare i Östergötlands län är högre än riks-

även om södra skogsbygderna är glest befolkade. genomsnittet, vilket kan hänga samman med Folkmängden har ökat sedan början av 1950- befolkningstätheten. Två mellanstora städer talet; främst i Linköping, Norrköping och på en förhållandevis liten geografisk yta bidrar Söderköping. Ökningen snabbast på 1960 förmodligen till att göra länet mer brottsbelas-

var talet, har även varit betydande under tat. l Östergötland saknas det i ungefär 29 pro-

men 1990-talet. De dominerande kommunerna i cent av alla fall uppgifter om var de anmälda regionen är Linköping och Norrköping, med brotten begåtts, hit hör bl.a. ovanligt många ca 132000 respektive ca 124 000 invånare 1996. bedrägerier som ryms i posten övriga brott. Linköping är en stiftstad med bl.a. universitet Denna brist i statistiken försvårar en analys av och betydande inslag av högteknologisk in- hur brotten fördelar sig i länet. Brottsnivån i dustri. Norrköping har gått från att vara en Norrköping förefaller dock vara väsentligt utpräglad industristad till att få en allt mer högre än i Linköping. Andra kommuner som sammansatt näringsstruktur. l dag är delar av tycks ha hög brottsnivå är Boxholm och verksamheten vid universitet i Linköping för- Motala. Kinda, Ydre och Åtvidaberg tillhör av lagd till Norrköping, som också rymmer flera allt att döma kommuner med mindre problem statliga verk, t.ex. Kriminalvårdsstyrelsen. med brottslighet. Fördelningen mellan olika Tredje största kommun är Motala, med ca typer av brott uppvisar en viss övervikt av 43 000 invånare och betydande industriverk- stöldbrottslighet jämfört med riket som helhet, samhet. De i storleksordning minsta av de vilket kan hänga samman med den kraftiga sammanlagt 13 kommunerna i länet är Ydre, befolkningskoncentrationen i länet. Boxholm och Ödeshög.

Anmälda brott mot brottsbalken per 100 000 invånare 1996

Östergöt- Hela riket

lands län

Etl tryggare Östergötland

- ell Iänsomfallande

projekt

i förebyggande arbete

Regeringens beslut om ett nationellt brottsförebyggande program blev startskottet för ett omfattande arbete i länet med att stödja kommunernas strävan att åstadkomma ett tryggare samhälle med minskad brottslighet. Tillsammans med Polismyndigheten i länet har Östergötlands Kommunförbund tagit på sig rollen att stimulera och hjälpa kommunerna i arbetet med att öka kunskaperna och skapa en gemensam referensram för det brottsförebyggande arbetet.

Ingen länsorganisation I februari 1997 bildade projektgrupp där .VIona man en Niska, handläggare ÖstergötlandsKommunförbund, en representant från Norrköpings kommun två samt representanter från polisen ingår. Som stöd i arbetet ett hade fått 200 000 kronor i anslag från KBA för man pro-

jektet. För planering och genomförande arbets-

svarar en grupp med representanter från länspolismyndigheten, kommunförbundet samt fem kommunala samverkansråd

för brottsförebyggande frågor.

Från kommunförbundets sida har vi varit med - noga att betona att det inte skall bli någon länsorganisation som skall hantera de här frågorna, säger Mona Niska. Det är kommunerna själva med hjälp sina "pilosom av ter skall komma igång med trygghetsplaneringer i kommunerna. På sikt är det vår målsättning att kunna erbjuda

utbildning och kompetensutveckling och skapa

att ett nätverk för de här frågorna.

Besök i alla kommuner Till att börja med åkte Mona Niska runt till alla de 13

kommunstyrelseordförandena och förhörde sig

om intresset. Under hösten 1997 gjorde hela projektgruppen

rundresa till kommunerna tillsammans med länsen ny

polismästaren. De träffade politiker och tjänstemän i

kommunerna och resultatet blev att samtliga 13 kommunstyrelser i länet beslutade att delta i projektet.

Kommunstyrelserna utsåg två piloter" från respektive

kommun kommer omfattande utbildning

som att en under 1998. Villkoren för deltagande är dels att det i kommunen finns uttalad ambition utveckla det

en att

trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet, dels

att piloterna har anknytning till den skall

grupp som utforma kommunens trygghetsplan.

Jag tror att det viktigt att inte bara skickade ut

- var förfrågan utan att vi själva åkte runt och träffade poli-

en tiker och tjänstemän, Mona Niska. V1 har blivit

menar

mycket positivt bemötta och uppslutningen har varit

större än vi hade väntat Det är också styrka att det

oss. en

är kommunstyrelserna själva har utsett "piloterna"

som

skall arbeta vidare i kommunerna. som nu

Upplägget i kommunerna är ganska olika. Norrköping och Linköping har t.ex. brottsförebyggande råd och i

Söderköping finns det samordningsgrupp arbetar

en som

ett nytt sätt. I andra kommuner har valt andra

man lösningar. Under våren kommer polisen att bekosta

en

trygghetsundersökning i varje kommun och den kommer

att vara ett viktigt underlag för det fortsatta arbetet. De

26 "piloterna" är också väldigt heterogen Där

en grupp. finns politiker och tjänstemän och sådana arbetar

som fältnivå med ungdomsfrågor, och där finns

också perso-

från Räddningstjänsten.

ner

Omfattande utbildning under 1998 Den 21 oktober 1997 inbjöds ledamöterna i kommunsty-

relserna och polisstyrelserna närpolischefer och

samt andra till ett stort upptaktsmöte i Linköping. Där talade bland andra landshövding Björn Eriksson med utgångspunkt från sina erfarenheter landshövding och tidi-

som

rikspolischef. Författaren Lasse Strömstedt talade gare

kring temat "Hur skapas brottslingar.

Det blev lyckad upptakt där det verkligen marke-

- en rades att kan göra något tillsammans, säger Mona Niska.

Nu rullar arbetet vidare enligt ett preliminärt

pro-

för 1998. Programmet står öppet för korrigeringar

gram och och avsikten är att de två "piloterna" och

nya grepp

närpolischefen från varje kommun skall kunna påverka

inriktningen utbildningen och därigenom känna sig

delaktiga i I januari startade med två-

processen. man en

dagarsutbildning Polishögskolan i Stockholm där bl.a.

docent Marie Torstensson talade problemorienterat

om arbete och avdelningschef Bengt Frih det nationella

om

brottsförebyggande programmet.

V1 det spännande och lärorikt att börja

- ser som Polishögskolan och dra nytta den kunskap och erfa-

av renhet finns där. Det är viktigt att "piloterna" och

som närpolischeferna lär känna varandra, vilket är orsaken till att vi valt att börja med tvådagarsutbildning i internat.

en

I fortsättningen har vi planerat in ett antal temadagar i

länet där kommer att ta upp trygghetsplaner, projekt-

arbetsteknik, samhällsplanering och brottsprevention,

brottslighetens orsaker, invandrarfamiljer och brottspre-

vention, och många andra frågor.

Projektet väl förankrat

Arbetsgruppen har lagt mycket arbete att skapa ett

ner verkligt intresse i kommunerna för projektet och Mona Niska tycker att den tid de tagit sig är väl använd.

Jag tror inte att vi hade haft den uppslutning vi har i

dag forcerat arbetet. Nu har haft möjlighet att ta

om upp frågorna vid flera olika tillfällen och vi har tagit till

synpunkter från kommunerna. Det finns i många oss kommuner en rädsla för att staten skall vältra över nya uppgifter kommunerna, har framhållit att det

men här projektet skall ses som en möjlighet för kommunerna att olika sätt bevaka sina intressen och skapa tryg-

en gare kommun.

I kommunerna har det sedan lång tid tillbaka funnits

samarbetsgrupper mellan polis, skola och sociala myndig-

heter. Vad blir det då för skillnad med

det här nya upp-

lägget Vi vill lyfta trygghetsfrågorna högre i kommu-

- upp

och bredda dem till fler områden. Det är inte nerna bara sociala frågor det handlar utan så mycket annat.

om

V1 det viktigt att kommunstyrelsen är införstådd

ser som med problematiken och stöttar dem skall arbeta med

som

trygghetsfrågorna, slutar Mona Niska.

Exempel lokalasamverkanstormer

Lill koping

Residensstaden Linköping är den största Brottslighet kommunen i Östergötland och hade 1996 Linköping ligger i Östergötland, har

ca som en 132 000 invånare, varav närmare 70 procent bor generellt hög brottsnivå. l ca 29 procent av alla i centralorten. Folkmängden har stigit kon- fall, varav merparten är bedrägerier, saknas stant sedan 1960-talet och ökningen har varit det uppgifter om var i länet brotten begåtts. speciellt kraftig under 1990-talet. Kommunen Därför är möjligheterna att dra slutsatser utipräglas av universitetet, den tekniska högsko- från statistiken begränsade. Antalet registrelan och det i hög grad kunskapsintensiva rade anmälda brott per person är inte nämnnäringslivet. värt stort jämfört med de mindre kommunerna

i länet, t.ex. Boxholm och Motala. Jämfört med

grannstaden Norrköping är nivån avsevärt

lägre. Fördelningen mellan olika typer av brott

följer till stora delar riksgenomsnittet. Sett i ett

riksperspektiv framstår problemniván i

Linköping som betydande. Jämfört med övri-

ga länet och grannstaden Norrköping är dock

situationen troligen mindre allvarlig.

Anmälda brott mot brottsbalken per 100 000 invånare 1996

Linköpings Östergöt- Hela riket

kommun lands län

Nystart i Linköpings kommun

för arbete

iryggheisskapande

Trygghetsplanerna och samarbetet med . - Östergötlands Kommunförbund kan bli den nystart för det brottsförebyggande arbetet som kommunen behöver, menar Håkan Löfstedt, kommunalråd och ordförande i LIBRÅ. Vi har aldrig tidigare haft ett fullmäktigebeslut som reglerar de här frågorna. Nu får vi det och när projektet i de fyra stadsdelarna kommer igång blir det säkert spridningseffekter till de övriga delarna.

Rådet blev diskussionsklubb

en

råd LIBRÄ startade

Linköpings brottsförebyggande

redan 1990, men arbetet har inte fått något riktigt

,

genomslag förrän

nu.

En mängd kommunala nämnder och organisationer

. finns representerade i rådet. Här finns handläggande tjänstemän från olika kommunala verksamhetsområden,

föreningslivet i kommunen med bl.a. Linköpings

ungdomsråd, Linköpings idrottsförbund och Ekumeniska rådet samt polisen och affärsmännens citygrupp. Sammanlagt är det i dag över 30 medlemmar i rådet. Rådet sorterar under kommunstyrelsen och vice ordförande är ett kommunalråd från den politiska minoriteten. Huvudinriktningen för rådet har varit att arbeta med barn- och ungdomsfrågor. Under rådet ligger arbets-

en

bestående kommunala tjänstemän. grupp av

kommun BRÅ

Linköpings ingick Pilotprojektet som

drev under några år i 5-6 kommuner i landet. Då gjordes

del enkäter och utredningsarbete legat till

en annat som a grund för rådets arbete.

V1 som ingår i rådet har försökt att skaffa

- oss en

de brottsförebyggande frågorna och

gemensam syn

det har varit ett bra erfarenhetsutbyte under åren. Vi har

arbetat med kartläggning problem, analyserat behovet

av

av åtgärder och genomfört olika aktiviteter och utvärderat dem, säger Håkan Löfstedt.

Bland annat har vi informerat föräldrar problemet

om

med folkölsförsäljning till minderåriga och vi har

samordnat insatserna med nattvandrare stan och aktiviteter vid Lucia och skolavslutningar. Vi har initierat lokala handlingsprogram i stadsdelarna Ekholmen och Skäggetorp och vi har deltagit i ett projekt med bevakade cykelparkeringar. Rådet har träffats kvartalsvis och mötena har förlagts till olika delar kommunen.

av

Vilket genomslag har det här arbetet fått i kommunen

Det har gått i vågor i grunden har det fått ett

- men allt för litet genomslag. V1 träffades och pratade

och gav varandra information i rådet förhållandevis i kom-

men

visste att det fanns ett brottsförebyggande råd. munen Många gånger tyckte inte kom vidare i arbetet. K°mm"fmäkt"9e"

att

Linköping Stod bakom Det trevliga och bra träffar med tiden blev det

var men

den massiva demonnågoto diskussionsklubb.

av en

Shan-one mot ny

nazism och in van-

drarfientlighet.

Foto:MagnusWallenquist

Nya trygghetsplaner

I kommunen finns det elva geografiska utskott

som

fungerar kommunfullmäktiges ögon och öron ute i

som de olika stadsdelarna. Utskotten har initiativmöjligheter

ingen beslutsrätt. Med anledning de problem men av

upplevde med att igång det brottsförebyggande

man arbetet skrev utskotten motion till fullmäktige

ett av en

behandlades hösten 1996. Senare har kommunsom styrelsen tagit beslut i ärendet och anslagit 400 000 kro-

till ett projektarbete skall utmynna dels i nor som en

kommunövergripande trygghetsplan, dels i lokala trygghetsplaner för stadsdelarna Ryd, Skäggetorp, Ekholmen

och Vreta kloster.

Målsättningen är att kommunstyrelsen skall kunna ta

beslut kommunövergripande trygghetsplan och

om en lokala trygghetsplaner i november 1998 och att kommunfullmäktige skall ta sitt beslut i december 1998.

Kommunstyrelsen har beslutat att projektet skall förankras LIBRÅ och har tillsatt särskild

i en ledningsgrupp

med Håkan Löfstedt ordförande. Gunilla Hjulin,

som LlBRÃzs sekreterare, har anställts projektledare, och

som

ett stöd till henne finns central arbetsgrupp som en om sju I den sitter bl.a. närpolischefen för centrum,

personer. representanter från skolan och fritidsgårdarna.

I de fyra stadsdelarna Ryd, Skäggetorp, Ekholmen och Vreta kloster har lokala arbetsgrupper utsetts med

repre-

sentanter för polisen, föreningslivet, fritidsgården, sko-

lan, förskolan och det geografiska utskottet. Arbets-

skall till stor del bygga de lokala samarbetsgrupperna

redan tidigare har verkat i områdena. grupper som

I varje stadsdel har också lokal referensgrupp

en utsetts. Den består det geografiska utskottets ledamö-

av ter, representanter för kommunala verksamheter i området samt föreningslivet. Man kommer också att försöka med de bor i området och inte är föreningsan-

som som slutna.

Engagemang från allmänheten

I Vreta kloster har vi redan haft ett upptaktsmöte och där det ett väldigt stort intresse, berättar Gunilla

var

Organisation för upprättande av

kommunala trygghetsplaner

Kommun-

fullmäktige

Kommunövergripande Kommuntrygghetsplan styrelsen

Lednings-

LIBRÅ

grupp

zrácägät Arbetsgrupp

- -

Kommundelsvis Ryd Arbetsgrupp Referensgrupp

m trygghetsplan

Skäggetorp Arbetsgrupp Referensgrupp

m w

Ekholmen Arbetsgrupp Referensgrupp

. -

Vreta kloster Arbetsgrupp Referensgrupp

m

Hjulin. V1 gick ut i pressen och bjöd in allmänheten och det kom närmare 150 till mötet. Vi gjorde också

personer en mindre enkät bland befolkningen i området för att

deras problemen.

syn

Många Ville ha fler närpoliser och olika åtgärder från

kommunens sida vi vill gärna bolla tillbaka önske-

men målen och allmänheten mer engagerad i de egna problemen i området antingen det är cykelstölder, klotter

nu eller inbrott i källarförrådet, säger Håkan Löfstedt.

Problembilden i stort gäller mycket ungdomsfylleri

samt bråk och skadegörelse hör ihop med det, vi har

som haft problem vissa skolor med mobbning och miss-

handel och har flera gånger haft bråk mellan nynazister och andra grupper. Till det kommer att många pensionä-

känner sig otrygga utan att riktigt kunna precisera rer varför. Men läser i tidningen vad händer

man om som och då blir det den här reaktionen.

Håkan Löfstedt tycker att det är viktigt att betona de

vuxnas ansvar.

V1 klagar över att ungdomarna dricker mycket och

hembränt får de den hembrända spriten ifrån

men var kan undra. Vad har vi för vuxenmoral i samman-

man

hanget

En positiv händelse i kommunen är den massiva upp-

slutningen mot nynazism och invandrarfientlighet

som uttrycktes i stor demonstration Stora Torget

en Linköping före jul. Inte mindre än 5 000 människor deltog i demonstrationen och landshövdingen och biskopen fick hålla sina tal två gånger för att alla skulle höra. Det

otrolig manifestation både kommunfullmäktivar en som

och mängd olika organisationer stod bakom. ge en

Exempel lokalaprojekt

Grannsamverkan i

problemområde minskade

brottsligheten

Grannsamverkan blomstrari välordnade villaområden utan några synliga problem. I allmännyttans bostadsområden lyser den vanligen med sin frånvaro. Men i Lillängen i Skoghall, Hammarö kommun utanför Karlstad, har man fått till en fungerande och högt uppskattad verksamhet.

Trög början Våren 1996 hade många hyresgäster i området fått nog

inbrott i källare, lägenheter och bilar samt skadegörelav

ordningsstörningar och narkotikaproblem. Ungefär

se,

samtidigt utvecklades närpolisverksamheten i området.

Upptakten till grannsamverkan ett informationsmöte

var i Hyresgästföreningens lokaler, där huvudkontaktman

en

utsågs.

Förutom hyresgästföreningen tog kontakt med

- Per-Åke Sjöberg är chef för Hammaröbostäder,

som Länsförsäkringar samt Vuxenskolan, arbetade i

som

området med ungdomsaktiviteter, berättar Jan-Erik

Högström, närpolis i Hammarö.

Gemensamt anordnade informationsmöten i

man Folkets hus. Hammaröbostäder informerade bl.a. att

om

börjat byta ut lås tvättstugor och källare, och förman

säkringsbolaget pratade inbrottsskydd och Vilka

om

åtgärder krävs för att lås och dylikt skall godkännas.

som Man tidigt i kontakt med och Värmlands

var pressen, Folkblad skrev en artikel om projektet.

Det ganska trögt i början och det kom inte så

var många till mötena. Men hösten år lossnade det

samma

och ett tjugotal kontaktpersoner fick utbildning möj-

om

ligheterna med grannsamverkan. Från första början har

bestått majoritet kvinnor. Tillsammans gruppen av en

med fastighetsägarens representanter började inven-

man tera både källare och andra lokaler samt miljön runt

J Parkerin latser och lek latser. Utifrån inventerin vid-

g sP P g en togs olika åtgärder för att förbättra miljön. Kontaktmännen gick också runt i området och presenterade sig

själva och information projektet.

gav om

22 trapphusvärdar

I början av 1997 fick projektet stöttning att Eva-

genom Lotta Karlsson och Elisabeth Axelsson, båda boende i

Lillängen, fick ALU-tjänster hos Hyresgästföreningen.

De finns dagligen tillgängliga för information och rådgivning i en lokal i området, också fungerar ett

som som café. Elisabeth Axelsson tog också över huvudansvaret för

grannsamverkan. En mindre uppföljning gjordes i juni

1997, och kunde bl.a. konstatera att störningsjouren

man anlitas i större utsträckning, att inbrott i källare och tvättstugor minskat med 60 procent, att det är mindre skräpigt i källarna och att trapphusvärdarna som kontakt-

männen benämns uppmärksammas och uppskat-

numera tas mycket under sina vandringar. Till hösten kunde

man sätta dekaler grannsamverkan, vilket är ett kvitto

upp om

fått till fungerande verksamhet.

att man en

Under 1997 utvecklades arbetet väldigt positivt och i

-

dag finns det 22 trapphusvärdar, träffas regelbundet

som och genomför kvällsvandringar och andra aktiviteter i området. Man för protokoll över vad behöver göras

som

och det ständig dialog med fastighetsägaren.

är en

Trapphusvärdarna har tillgång till gula jackor med texten

Grannsamverkan, Hammaröbostäder köpt in för att

som alla skall veta vilka de är, SägerJan-Erik Högström.

Trivseln har ökat -En positiv sak är att trapphusvärdarna också gör hembesök hos alla nyinflyttade i området och presenterar verksamheten samt inbjuder till fortsatta kontakter. Genom de här samlade insatserna har brottsligheten i Lillängen minskat påtagligt och området har i dag

inte samma

karaktär problemområde tidigare, sägerjan-Erik.

av som

Vad fordras då för att ett sådant här projekt skall bli framgångsrikt och leva vidare

Det krävs att någon i området tar sig ansvaret

-

huvudkontaktman samt att närpolisen olika sätt som

har möjlighet inspiratör och idégivare. Dessutom

att vara krävs det att fastighetsägaren är positivt inställd till verk-

samheten och utför de åtgärder trapphusvärdarna

som föreslår. Det har gjort i Lillängen och tack det

man vare har trivseln ökat för de boende i områdets 177 lägenheter, slutar Jan-Erik Högström.

Exempel lokalaprojektpa

KLOTTER idéer

- några lill

förebyggande insatser

Klotter är ett gissel i många svenska kommuner och ofta inte några oskyldiga pojkstreck utan nära förbundet med annan brottslighet. Polisen kan eller vill inte ta tag i problemet, kommunen står ofta handfallen och de privata fastighetsägarna tröttnar på att måla över sina nerklottrade fasader.

Klottret kostade fem miljoner Så också förhållandeti Karlstad 1992 när Greger

var

Wahlgren, i egenskap av polis brottsförebyggande

enheten, tog tag i problemet tillsammans med Björn Samuelsson år ombudsman LO.

som

Karlstad kommun hade årskostnad för klotter-

- en

sanering över fem miljoner kronor och de privata

fastighetsägarna hade säkert ännu större kostnader, när började sätta in klottrarnas värld att studera

oss genom tillgänglig litteratur och deras sätt att arbeta. V1 lärde

oss deras vokabulär och deras faktaruta och efter ett

tags se halvår hade vi identifierat ett sextiotal klottrare i stan,

säger Greger.

Nästa steg blev att ta kontakt med killarna stan och

det skapade i leden. Avanonymiseringen hade börjat

oro Klottrarna började skriva GREGER kors och tvärs över

det början till dialog.

stan, men var en

Så småningom blev vi respekterade grund av den

kunskap hade kulturen. Först då kunde vi börja

om

påverka dem.

Inget klotter i tidningen

Vi jobbade olika plan och viktig sak att ta kon- - en var takt med tidningar och lokal-TV för att dem att sluta Visa klotter bild. För en klottrare är det en höjdare att

se sitt verk bild och helst skall det polis vara en som pekar väggen. I stället gjorde TV ett inslag vårt om projekt och visade väggar i bild och inget klotter. rena Det gjorde klottrarna vansinniga. Vi tog också kontakt med affärer sålde sprayburkar som och fick dem att endast sälja sprayburkar över disk, berättar Greger

Wahlgren

Dialogen med klottrarna fortsatte och fler och fler kom till de möten ordnades. En graffitiklubb bildasom des och de lovades bro att måla de slutade en om

klottra stan. Då många så amatörmässiga vägrades

var de andra klottrare att ställa ut sin "konst. På det sättet av försvann 40 stycken, och Övriga ñck möjlighet måla att

legalt. Några ALU-ungdomar kopplades till projektet

och känsliga väggar i stan fotograferades löpande

som en utvärdering. Man etablerade kontakter skolor och fritidsgårdar för att lättare kunna identifiera misstänkta K/ottrarna måste klottrare. Lärarna är oftast de får de första signalersom avanonym/seras, elev intresserad klotter, na om att en är av genom att menar Greger vederbörande skissar olika tags i sina block. När Wahlgren. man upptäckte nytt klotter identifierades klottraren och han Foto:FLT-PICABild fick göra rått för sig att själv genom ut och sanera. Efter några års energiskt arbete hade klottret i Karlstad minskat med 80 procent. De återstående 20 ca procenten oftast klotter typ var av hakkors och liknande symboler som utfördes andra än de etaav grupper blerade klottrarna. SJ, som förut varit tvungna att anlita ett vaktbolag enbart för att freda sina tåg från klottret, kunde slopa bevakningen då man inte längre fick några angrepp. Det sparade 30 000 kronor i man z månaden på, under de tre år som lugnet varade.

Nar Greger Wahlgren 1996 skul-

övergå till andra arbetsuppgifter

inom polisen tyckte att proble-

man

met var löst, och ingen ville ta upp hans och Björn Samuelssons fallna mantel trots deras varningar för att avsluta insatsen.

Ny generation klottrare Efter något år hade generation klottrare tagit över

en ny och i dag är problemet lika stort 1992. Endast

som en av klottrarna från 1992 finns kvar medan de övriga har försvunnit kulturen. Nyligen har arbetsgrupp med

ur en

fyra närpoliser och representanter för gatukontoret och fastighetsägarföreningen återupptagit arbetet mot klott-

ret och Greger bidrar med sin sakkunskap. Greger Wahlgren är också uppskattad föreläsare runt

numera en

i landet. om

Det är så många kommuner blivit lurade

- som av klottrarna. Man tror lättköpta Det har t.ex.

segrar. funnits olika projekt där låtit klottrare utbilda sig

man

hos duktiga "grafñti-konstnärer, och sedan har de gått

ut stan och målat igen. På många håll har givit

man ungdomarna färg varpå klottret ökat ännu mer. Det är klart de tackar och tar emot.

Hur skall då kommun verkligen vill komma

en som tillrätta med klottret

agera

Först gör inventering; hur det ut i kom-

- man en ser munen Det finns inga genvägar utan de poliser och kommunalanställda skall arbeta mot klottret måste

som börja med att skaffa sig kunskap hur kulturen funge-

om

Sedan bygger ett kontaktnät med sådana rar. man upp

har intresse arbetet. Det kan skolan, fastigsom av vara

hetsbolagen, närpolisen m.fl.

När kan kulturen gäller det att lära sig klottrar-

man

olika tags för att så sätt identifiera klottraren och nas söka kontakt med honom. Ofta tillhör han ett gäng med likasinnade slutit sig i crew". I sin Black

som samman en Book förvarar klottraren fotografier över vad han åstadkommit olika Väggar och

murar.

Klotter inkörsport till kriminalitet

en

Många tar alltför lätt problemet, att de - man anser

klottrar bara gör sig skyldiga till enstaka tonårssom en

förseelse. Men det kan lika ärna inkörs orten till

g vara P kriminalitet. För att komma in i "crew" har krav

en man

sig att utföra något brottsligt. En ledarna i Karlstad

av hade suttit i fan else tre ån och han räknade med

g g g er, att när han mest aktiv begick han 1 200 brott

var som ca om året; det var skadegörelse, misshandel och inbrott.

Gre tror inte å det vanli sättet att "a a" klott-

g er P g a J g

rare på. Tyvärr är det många hans kolleger

av som reage-

rat negativt projektet. Man att busar skall jagas,

anser inte pratas med.

Klottrarna är till början oftast hatiskt inställda till

- en både polisen och samhället och det är sport att lura

en polisen. Trots det måste ta kontakt med dem och

man komma dem in På livet för att så smånin vinna deras

g om förtroende och förho nin svis dem å andra tankar,

PP g P

slutar Greger Wahlgren.

Exempel på klottrarnas terminologi Crew gäng Tag personlig symbol. En klottrare kan ha flera

taggar Black Book album med egna verk och tidningsurklipp Toy nybörjare Bomba tagga ner en hel vägg eller hela stan King of Tagging den som gör flest taggar King of Style den som målar bäst

Exempel lokalaprojektpa

Bevakning och sommarjobb

mot brottsligheten i Lund

Kommundelens kostnader för inbrott och skadegörelse ökade under hela första delen av 1990talet. Där vi tidigare hade blivit av med matvaror och mikrovågsugnar blev det nu datorer och skrivare som försvann. Samtidigt upplevde vi att det var för liten polisnärvaro i området, säger Roger Niklewski, som är kommundelschef i Lund Norr där stadsdelen Norra Fäladen ingår.

Periodiskt återkommande problem Kommundel Norr i Lund består två stadsdelar, Norra

av Fäladen samt Möllevången. Kommundelen domineras

av

s.k. miljonprogramsområden. Här bor 11 000

ca perso-

25-30 procent är utländsk härkomst. Under ner, varav av

följd år har fått perioder ökad skadegörelse

en av man av och inbrott. Ulf Cronqvist, är kamrer i området,

som ritade kurvor över inbrott och skadegörelse och kunde då konstatera att många brott begicks under sommaren. Något måste göras och gick fram tre fronter:

man

° 80 sommarpraktikplatser hos kommunen för ungdo-

inte hade något konstruktivt att göra under mar som sommaren

° begäran ökad polisiär närvaro

om

° gemensam upphandling av bevakningstjänster i områ-

det.

Sommarjobben ordnade vi i kommundelen och i

samarbete med det kommunala bostadsbolaget, säger Ulf Cronqvist. Alla fick tre veckors jobb med 100 kronor

per dag i lön, och vi tog ut ungdomarna i samarbete med den socialsekreterare arbetar med skolorna. Kvarters-

som poliserna hade svårare att Öka sin närvaro i området,

men en viss ökning blev det.

Gemensam upphandling Redan tidigare hade haft försök med förstärka

man att bevakningen kommunens fastigheter, och dessa försök

av gav mersmak.

V1 började titta våra 50 lokaler i kommundelen

och konstaterade att vi inte hade så mycket fysisk kontroll lokalerna, säger Roger Niklewski. Vi tog också

av kontakt med andra intressenter i området och det visade sig då att flera hade kontrakt med Väktare för tillsyn,

men att det olika bevakningsföretag inte samarbetade.

var som Resultatet blev att vi bjöd in ett tjugotal intressenter i området till ett sammanträde för att diskutera aktuella

problem med målsättningen att öka bevakningen och

därmed säkerheten i området.

Det kom ett femtontal representanter till mötet från

bl.a. kyrkan, det kommunala bostadsbolaget,

posten, landstinget och näringsidkarna runt torget här. Ett tiotal visade sig intresserade upphandling

vara av en gemensam

väktartjänster och ett underlag för upphandling arbe-

av tades fram. Anbud togs sedan in från olika firmor och

sex kontraktet togs hem ett lokalt baserat bevakningsföre-

av

tag. Omfattningen motsvarade ungefär en heltidstjänst

för vaktbolaget har verksamhet i flera skånska kom-

som muner.

Kommundelens kostnad för bevakningen

- blev ca 170 000 kronor år och kostnaderna för de övriga tio

per intressenterna varierar från 60 000 kronor och neråt, säger Ulf Även teckna-

Cronqvist. ett par villaföreningar de hängavtal med vaktbolaget för att tillsyn parke-

av

ringsplatser Bevakningen startade på allvar våren

m.m. 1996 och pågår fortfarande.

Väktare till fots I underlaget skrevs bl.a. in att bevakningen skall ske med väktare och hund och att väktaren skulle röra sig till fots eller cykel i området. Antalet väktare alternerar är

som inte så många, så de får en god kännedom området

om

och de rör sig där. Tillsynen skräddarsyddes för de

som olika intressenterna, och för kommunens del innebar det att alla de 50 objekten skulle till gång kvällen

ses en

och ytterligare gång under natten. På kvällen skulle

en fönster och dörrar kontrolleras.

De stora butikerna i området ville ha bevakning i

samband med stängning och transport dagskassorna och

av från andra intressenter fanns det andra önskemål. Tillsynen bestämdes till dagar i veckan och den obe-

sex vakade dagen skulle variera från vecka till vecka. Det bestämdes också att Vaktbolaget skulle skriva

rapporter om incidenter inträffade och meddela respektive

som

uppdragsgivare.

Höjt säkerhetsmedvetande

En effekt det här arbetet vi har eliminerat - av är att många skador grund slarv med att stänga dörrar

av och fönster, säger Ulf Cronqvist. Vaktbolaget kollar såda-

detaljer kvällen och de har avstyrt flera tillbud na som kunnat bli storbränder, bl.a. anlagd brand där träd-

en gårdsmöbler och annat hade staplats mot skola

upp en

och tänts på. Enligt brandingenjör jag talade med

en släcktes elden i sista ögonblicket. Hade skolan brunnit

hade skadebeloppet blivit omkring 5 O miljoner kro-

ner nor.

Varje gång Vaktbolaget upptäcker något anmärk-

ningsvärt skriver rapport till och vi skickar

man en oss en kopia till den skola, förskola eller enhet är

annan som aktuell. Det är klart att det här höjer säkerhetsmedvetandet hos vår personal, säger Roger Niklewski. De här

bevakningsrapporterna är också tillgängliga för polisen genom vaktbolagets försorg.

Brottsligheten minskar

Vad kan förstå har brottsligheten minskat i kommun- delen och utvecklingen har varit positiv hos än i

mer oss de andra kommundelarna, säger Ulf Cronqvist. Vaktbolaget har kommit med hel del tips under årens

en lopp för att minska brottsligheten. Det rör sig bl.a.

om förbättrad belysning olika platser flera intressen-

som

ter åtgärdat.

Bostadsinbrotten har gått ned kraftigt inom kommundelen, och antalet brott totalt ligger under snittet för

nu

Lund helhet. Under de senaste åren har antalet när-

som poliser ökat i området, vilket säkert betytt del för

en brottsutvecklingen. Numera finns det också ett lokalt

brottsförebyggande råd i kommundelen med nårpolis-

chefen ordförande.

som

Kommunstyrelsen har beslutat att inte inrätta något

gemensamt brottsförebyggande råd för kommunen utan låter kommundelarna själva för den verksamheten.

svara Man kommer dock att stödja arbetet i kommundelarna, säger Roger Niklewski. Vi håller just med att knyta olika intressenter till rådet.

Stöd till barn i svårigheter

Tanken är att bevakningsinsatsen skall fungera som ett

komplement till, och ett otraditionellt sätt kan

vara en del det nätverk byggs kring barn i riskzonen.

av, som upp Bland annat denna orsak har från början framhål-

av man lit hur viktigt det är att väktarna är socialt engagerade.

Inom kommundelen sedan flera år ett

satsar man omfattande förebyggande arbete för barn och ungdom,

ñnns samordnas. och alla resurser som

Vi försöker att tidigt identifiera barn i svårigheter

och dessa adekvat och kontinuerligt stöd

ge ett genom hela förskolan och grundskolan. V1 satsar även att stödja deras föräldrar via förskollärare, får särskild

som

utbildning familjeterapeutisk expertis från barn-

genom psykiatriska kliniken här i Lund. Tanken är att föräldrar-

skall stärkas i sin föräldraroll, att de får lära sig na genom en enkel och handfast metod att bättre stödja och uppmuntra sina barn. Det här projektet har vi inte definierat

som brottsförebyggande även om det i allra högsta grad

har den funktionen, slutar Roger Niklewski.

Exempel lokalaprojekt

lnvandrarråd hos

polisen

i Uppsala

I Uppsala har 16 procent av befolkningen invandrarbakgrund, det finns ungefär 100 olika språkgrupper och ett fyrtiotal invandrarföreningar verkar i kommunen. Det är bakgrunden till att polisen i Uppsala sedan tre år tillbaka lägger

ner mycket arbete på kontakter med invandrare.

Projekt i invandrartätt område öppnade ögonen För några år sedan drev polisen del projekt i ett för-

en ortsområde, och det visade sig svårt nå till

vara att ut invandrare. De svårigheter stötte väckte tanken

man att bilda ett invandrarråd, för att skapa bättre kontakt mellan invandrargrupper och polisen. Våren 1995 bjöd man in representanter för alla invandrarföreningar i

stan till ett stormöte. Det korn fyrtiotal till mötet

ett personer och där lades grunden till vad blev

som senare Invandrarrådet i polisiära frågor.

Vi har lagt mycket arbete att skapa förståelse

- ner mellan invandrargrupperna och polisen. V1 har diskuterat

brottslighet, social utslagning, främlingsfientlighet och

nynazism och har också pratat hur skall främja

om man

rekrytering av poliser med invandrarbakgrund, berättar

biträdande länspolismästare Björn Nordin.

Polisinspektör Eile Gustafsson arbetar sedan många år

fältet med invandrarfrågor. Det började redan 1970-talet, då Eile tog kontakt med AMU och talade

om

Sveriges lagstiftning och polisens roll i det svenska

samhället kursen svenska för invandrare Sñ. När Invandrarrådet startade 1995 det naturligt han fick

var att i uppdrag att samordna verksamheten.

Vi har ett trettiotal invandrarföreningar

- representerade i rådet. Hela rådet träffas två gånger år, och så

per

har ett arbetsutskott med tolv medlemmar som träffas 8-10 gånger år. Arbetsutskottet består åtta in-

per av vandrare och tre poliser samt civilanställd från polisen.

en V1 började vårt arbete med ett besök i Rinkeby där bl.a. hälsade hos Turkiska föreningen och det gav inspiration för det fortsatta arbetet, säger Eile. Arbetsutskottet har sedan i allmänhet träffats gång i månaden och då

en

problem dykt från både invandrartar upp som upp och polishåll. V1 lägger ofta arbetsutskottets sammanträ-

den hos någon av invandrarföreningarna som är repre-

senterade i rådet och det har varit uppskattade besök. Det

värdet ligger i att lära känna varandra och avdramastora tisera polisen för invandrarna, och vice

versa.

Positiva resultat

En positiv erfarenhet är den gemensamma utbildning för invandrare och poliser rådet ordnade under

som

antropologen och etnologen Gillis Herlitz

1997. Det var

under två dagar föreläste språkets makt och som om etniska och kulturella skillnader. Samtlig polispersonal 80

och alla invandrarföreningar inbjudna till föreläsning-

var

blev mycket lyckade, säger Eile.

arna som

Invandrarrådet är del i "det etniska projektet", vars

en Foto:AndersOwarnström, övergripande målsättning ökad samverkan mellan

är en TIOFOTO

polis och invandrargrupper. Inom projektet har tagit

man fram handlingsplan där mål och metoder fastställts.

en Förutom att öka förståelsen mellan polis och invandrare vill bl.a. verka för invandrarnas integreringi samhäl-

man

let och påverka ungdomars attityder till våld och droger.

Ett sätt att öka den sociala kontrollen ungdomarna i

av de berörda områdena har varit s.k. föräldravandringar,

ett flertal invandrarföreningarna deltar

som av

Ett resultat arbetet i invandrarrådet infor-

- av är en mationsbroschyr där tar polisens arbete inklusi-

man upp

vanliga källor till missförstånd och konflikter mellan ve invandrare och polis/rättsväsende. Dessutom skriver vi

allemansrätten och tar olika åldersgränser om upp som gäller i Sverige. Ett annat resultat är att det i dag är väldigt mycket kontakter mellan invandrare och polisen i

Uppsala. Det är många ringer till polisen i olika

som

ärenden, och vi blir ofta inbjudna till invandrarföreningar

för att prata brott och brottslighet. Tidigare ville

om man inte ha med polisen att göra.

Handlingsplan för det etniska projektet

Mål

- Skapa ett fördjupat samarbete samt en ökad förståelse mellan polis och invandrare

- Förbättra informationen till invandrargrupperna om polisen och dess verksamhet

- Främja rekryteringen av polismän med invandrarbakgrund - Verka för invandrarnas integrering i det svenska samhället

- Verka för att påverka ungdomars attityder till våld, alkohol och droger

- Motverka rasism och främlingsfientlighet Målgrupper - Invandrare i Uppsala - Polispersonal i Uppsala Metoder - Ett väl fungerande Invandrarråd - Information och utbildning av såväl invandrare som poliser

Utbildning av polispersonal om utländska kulturer och deras innebörd

-

Informationsmöte med samtliga närpolischefer -

Gemensam information av polis och invandrare till barn och ungdomar i Uppsalas

-

skolor

Erbjuda invandrarföreningar att göra studiebesök hos polisen

-

- Öka den sociala kontrollen av invandrarungdomar med t.ex. föräldravandringar

- Utveckla samarbetet mellan närpolis och invandrare i respektive närpolisomráde

- Framtagande av informationsmaterial om polisens arbete

Skynda långsamt

En erfarenhet vi gjort är att inte får ha för - som man bråttom skall arbeta med de här frågorna. Det

när man tar tid att lära känna varandra och skapa förtroende. Till en början var många tveksamma till vad syftet från

var vår sida. Många invandrare hyser misstro mot polisen grundad upplevelser från hemlandet. En annan erfarenhet är att det är svårare att komma i kontakt med

ungdomar än med den äldre generationen. Här måste vi nå föräldrarna för att den vägen bättre kontakt med

ungdomarna.

Björn Nordin tycker att de har skapat plattform för

en det fortsatta samarbetet med invandrarföreningarna i

Uppsala.

Det har tagit ganska lång tid att bygga

- upp en samverkan, kan vi börja skörda frukterna vårt

men nu av

arbete. Den närpolisorganisationen i Uppsala kom-

nya

att ett större för de här frågorna i fortsättmer ansvar ningen och hoppas att det skall skapa nätverk

att ett i närpolisområdena kan utveckla invandrarkontak-

som terna. Förhoppningsvis blir det även lokala brottsförebyggande råd inom kort kan involveras i nätverket,

som slutar Björn Nordin.

Fotnot: Personerna bilden harinte med artikelnatt göra.

rådets

Brottsförebyggande

roll i det lokala brotts-

preventiva arbetet

av

BRÅ:s övergripande uppgift är att främja det brottspreventiva arbetet. Det gör vi genom utvärdering av åtgärder, utveckling av statistik, beskrivningar av brottslighet samt ett riktat stöd till lokala brottsförebyggande åtgärder.

Inför 1999 kommer KBA att avvecklas och det fulla ansvaret för stöd till lokalt brottsförebyggande insatser

till BRÅ. Hur kommer då BRÅ arbeta

övergår att

V1 kommer även fortsättningsvis att kunna än

ge, om ett mer begränsat, ekonomiskt stöd till lokala projekt. Erfarenheterna under arbetet inom KBA är emellertid att ansökningar kommer in behöver utvecklas för att bli

som

möjliga att stödja. Kommunens problembild behöver

många gånger beskrivas bättre, mål för projekten bör formuleras i större utsträckning och det behövs slutligen bättre instrument för att följa och utvärdera de lokala

upp

Här kommer BRÅ kunna sitt stöd.

projekten. att ge

Ansökningar har hittills kommit från mängd kom-

en

vi det ändå brist att många myckmuner, men ser som en et svårt utsatta kommuner saknar projekt. Resurserna till

utvecklingsarbete måste i större omfattning komma att

riktas till de brottsutsatta kommunerna. V1 kommer

mer därför att försöka göra särskilda satsningar storstäderna.

Min erfarenhet kontakter med kommuner är att

av man visserligen har behov av och är intresserad av ekonomiskt stöd det mest efterfrågade stödet handlar

men om

BRÅ kommer

kunskap. att prioritera uppgiften att sam-

manställa och sprida sådan kunskap. Hur skall det brotts-

preventiva arbetet organiseras för att bli framgångsrikt

Vilka åtgärder är värda att satsa på Vilka insatser kan

skolan göra inom brottspreventionen Vilka situationella

åtgärder resultat

ger

Brottspreventivt arbete är utan tvekan ekonomiskt lönsamt det görs rätt sätt. Bland annat kommer

- om

att stödja arbetet i några intresserade kommuner,

som

dessutom utvärderar systematiskt.

Dessa kommuner kommer kanske att kunna bli brottspreventiva förebilder eller i alla fall goda exempel.

Kunskaperna och erfarenheterna från pilotprojekten

kommer sedan att kunna spridas och därmed bidra till diskussion och utveckling i andra kommuner. Vi kommer också att sammanställa information innehåller forsk-

som ning och erfarenheter från Sverige och andra länder

om effektiva åtgärder inom området. Under de närmaste åren vill vi lyfta fram tre specifika områden.

Det handlar rekrytering till brottslighet.

ena om Eftersom alla barn och ungdomar går i skolan under i princip 13 år, har skolan självfallet strategisk roll i

en detta arbete. Men vad skolan skall kunna för bidrag är

ge Omdiskuterat. Våga-projekten, utvärderas

som nu av BRÅ, verkar inte den

vara framgång vi hoppats på.

Skolans läroplan innebär att det brottspreventiva arbetet, liksom arbete mot mobbning, alkohol och narkotika,

skall integrerat i undervisningen. Att låta eleverna

vara göra studier inom samhällsvetenskap och matematik

om det områdets brottslighet, brottsutveckling, kostna-

egna der för brott kan ett sätt att arbeta.

m.m. vara Erfarenheter och idéer, i och utanför Sverige, bör diskuteras, utvecklas, utvärderas och spridas.

Ytterligare ett prioriterat område är samarbetet med handel och näringsliv. Tyvärr kan konstatera att det

man lokala näringslivet sällan är representerat eller

ens annat sätt deltar i den verksamhet bedrivs i de lokala

som brottsförebyggande råden finns runt i landet.

som om Med tanke den roll handeln och andra delar

som av

näringslivet kan spela i det brottsförebyggande arbetet

det önskvärt att dessa i högre grad än i dag vore engage-

sig aktivt. Syftet är att den lokala handeln i rar engagera det brottsförebyggande arbetet. Detta kan göras i

samarbete med såväl centrala organisationer t.ex. Handelns

säkerhetsråd, Butiksgruppen inom Samverkan mot brott och andra med den lokala handelns intresseföre-

som ningar och liknande. Inom projektets ram skall den kunskap i dag finns den situationella brottspreven-

som om

tionens fördelar utnyttjas. Avgränsade experimentella

projekt skall utvärderas.

I det nationella brottsförebyggande programmet Allas vårt pekas vikten att minska brottsaktiviteten

ansvar av

hos återfallsbrottslingar. Det gemensamma för många av

dem är att de så gott ständigt är under någon form

som

vård, kriminalvård. BRÅ har

av vanligen regeringens

uppdrag att kartlägga vilka insatser görs från såväl

som kriminalvårdens andra myndigheters sida i samband

som med och efter de intagnas frigivning. Här vill vi stimulera de lokala brottsförebyggande råden att i sina brottsförebyggande och planer inkludera insatser för att

program främja de återfallskriminellas anpassning i samhället. Samarbete bör ske med lokala frivilligorganisationer

t.ex. Röda korset och lokala klientorganisationer t.ex.

KRIS Kriminellas revansch i samhället samt med loka-

-

kriminalvårdsmyndigheter.

Ann-Marie Begler Generaldirektör

Brottsförebyggande rådet

Bilaga

Analys av

anmälningsstalistiken

Redovisningen antalet anmälda brott mot brottsbalken

av 1996 i tabellerna i denna bok bygger den officiella kriminalstatistiken, BRÅ. det

som produceras av 1996 är första och hittills enda det föreligger definitiva

år som uppgifter anmälda brott kommunnivå. Utifrån

om denna källa är det alltså inte möjligt att beskriva utvecklingen i kommunerna över tid.

Statistiken över anmälda brott omfattar alla händelser

anmälts brott och blivit registrerade polisen. som som av Undantagna är de årligen omkring 200 000 brott

som

polisen utfärdar ordningsböter för, t.ex. mindre allvarliga

trafikförseelser.

Av olika skäl försiktig då drar

måste man vara man slutsatser den faktiska brottsnivån utifrån anmäl-

om ningsstatistiken, inte minst kommunnivå. För det för-

berör uppgifterna endast de brott anmälts, dvs. sta som den synliga brottsligheten. Den för vissa brott stora dolda brottsligheten förblir alltså okänd. För det andra är det s.k. mörkertalet inte konstant över tid eller från

en plats till Fluktuationer i mörkertalet kan t.ex.

en annan. bero variationer i anmälningsbenägenheten, att upptäcksrisken påverkas av speciella insatser mot vissa typer

brott eller att härvor brottslighet uppdagas. För det av av tredje saknas det i många fall uppgifter i vilken kom-

om

brotten har begåtts, vilket ytterligare försämrar mun möjligheterna att dra säkra slutsatser brottsnivån i

om kommunerna.

Brott mot brottsbalken Analyserna brottsnivån i kommuner och län bygger i

av denna framställning antalet anmälda brott mot brotts-

balken 100 000 invånare 1996, vilket är jämper samma förelsetal används i den officiella brottsstatistiken. som Brotten mot speciallagstiftningarna, t.ex. trañkbrottslagen och varusmugglingslagen, har exkluderats eftersom den dolda brottsligheten dessa områden är särskilt stor, samt för att sådana brott i mindre utsträckning fokui samband med lokalt brottsförebyggande arbete. seras För brotten mot brottsbalken gäller det omvända, dvs. mörkertalet är mindre och relevansen för det lokala

brottsförebyggande arbetet påtaglig. Därmed ingår

mer heller inte brott mot narkotikastrafflagen. Liksom för flertalet övriga speciallagstiftningar är narkotikabrotten s.k. spanings- och ingripandebrott, vilket innebär att antalet anmälda brott i hög grad beror polisens insat- På detta område kan också sättet att räkna antalet ser.

brott i och brottsutredning kraftigt sned-

en samma ge vridande effekter. Sammantaget gör detta att antalet

anmälningar mot narkotikastrafflagen i kommun är

en en osäker indikator den verkliga problemnivån.

Problemet med den dolda brottsligheten Den dolda brottsligheten är dock stor även för några av brotten mot brottsbalken. Storleken mörkertalet för brottsbalksbrotten är framför allt beroende anmälav

ningsbenägenheten. Allmänt sett gäller att benägenheten

att anmäla är mindre mindre allvarligt brottet är och desto närmare relation gärningsmannen och offret har.

För förmögenhetsbrotten, t.ex. stölder olika slag, till-

av

kommer effekter försäkringsskyddets utformning.

av Exempelvis anmäls alla brott där skadans så gott som

värde överstiger självrisken.

Eftersom uppgifterna är kommunnivå är det särskilt vanskligt att dra slutsatser för enskilda typer av brott. Istället används indelning i olika brottsen grov

kategorier. Kategorierna i tabellerna är misshandel, stöld,

rån m.m., skadegörelse samt övriga brott. ° För misshandelsbrotten den dolda brottsligheten anses generellt sett vara stor, vilket ökar osäkerheten vid jämförelser mellan olika kommuner och län.

° I kategorin stöld, rån är mörkertalet, och därmed

m.m.

osäkerhetsfaktorn, allt att döma stor för bl.a. brotts-

av

kategorierna butiksstöld, Cykelstöld samt källar- och

vindsinbrott. Uppgifterna t.ex. biltillgrepp, stöld

om ur

bilar och bostadsinbrott är däremot mindre missvisande. Sammantaget ñnns det betydande osäkerhets-

en

faktor vid jämförelser mellan olika kommuner vad gäl-

ler denna brottskategori.

° För skadegörelsebrotten antas den dolda brottslighe-

ten stor, särskilt för brott inte drabbar privat-

vara som

personer. Osäkerheten vid kommunjämförelser är allt-

så påtaglig.

° I kategorin övriga brott sinsemellan mycket

samsas

olika brott. Störst antalsmässigt är brotten mot frihet

och frid, t.ex. olaga hot och ofredande, samt bedrägeri-

brotten. Framför allt bedrägeribrotten erbjuder stora

problem vid jämförelser mellan olika kommuner och

län. Dels är mörkertalet allt att döma stort och dels

av är bedrägeribrotten seriebetonade, vilket gör att ett mycket stort antal brott ofta upptäcks samtidigt. Den senare omständigheten gör att antalet anmälda bedrägerier i kommun ett visst år kan bli extremt stor,

en utan att kommunen allmänt sett är särskilt brottsdrabbad.

Underrapportering på kommunnivå

Ett genomgående problem då anmälningsdata kom-

munnivå tolkas är att en del anmälningar saknar s.k. kommunkod, vilket innebär att det inte finns uppgifter om i vilken kommun i länet brotten begåtts.

som Andelen anmälningar utan kommunkod varierar från län till län. I de län som figurerar i tabellerna i denna bok varierar andelen brott mot brottsbalken utan kommunkod från knappt 6 procent i Västmanland, till hela 29 procent i Östergötland. I flertalet länen ligger nivån

av

omkring 10 procent. I analyserna brottsligheten i

av kommunerna tas hänsyn till andelen anmälningar

som inte går att kommunbestämma. Fenomenet med avsaknad kommunkod benämns i texten: underrapportering

av

kommunnivå.

Den generellt stora osäkerheten anmälningsdata

som

är förknippade med, och de speciella problem före-

som

ligger vid analyser kommunnivå, präglar tolkningarna

av problemnivån i respektive kommun och län. Försöken att bedöma situationen måste i detta ljus. Det handlar

ses alltså tecken att situationen är visst vis, och

om ett inte i några fall säkra slutsatser den faktiska

om om problemnivån.

Källor

red. 1996, 1994. BRÅ-

Ahlberg,. Brottsutvecklingen

rapport 1996:4. Brottsförebyggande rådet, Fritzes, Stockholm

Olsson, M. red. 1993, Konsten läsa statistik

att om

brott och brottslingar. Brottsförebyggande rådet,

Fritzes, Stockholm

Ulriksson, B. red. 1997, Kriminalstatistik 1995. BRÅ-

rapport 1997:5. Brottsförebyggande rådet, Fritzes,

Stockholm

Statens 1998

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Omstruktureringaroch beskattning.Fi, 1976årslag om immunitet och privilegier i vissa . . Tänder helalivet fall en översyn.UD. . r

nytt ersättningssystemför vuxentandvård. Utlandsstyrkan.Fö.

. Välfärdensgenusansikte.A. Det gäller livet. Stöd och vårdtill barn och . . Män passaralltid Nivå och organisationsspeciñka ungdomarmedpsykiskaproblem. . processermedexempelfrån handeln.A. Rättssäkerhet,vårdbehovoch samhällsskyddvid

. Vårt liv somkön. Kärlek, ekonomiskaresurseroch psykiatrisktvångsvård. . maktdiskurser.A. 33. Historia. ekonomioch forskning.

Ty maktenärdin Mytenomdet rationella Femrapporterom idrott. In. . arbetslivetoch detjämställdaSverige.A. 34.Företagaremedrestarbetsförmåga.

Översynavrörelse-och tillsynsreglerför kollektiva 35, Förordningartill miljöbalken.+ Bilagor. M. . försäkringar.Fi. 36. Identifieringoch identitet i digitala miljöer.

Alkoholreklam, Marknadsföringavalkoholdrycker Referatfrånen hearingden 12 november1997. . och Systembolagetsprodukturval.S. IT-kommissionensrapport4/98. K.

Integritet Effektivitet Skattebrott.Fi. 37, Den framtida arbetsskadeförsäkringen. . - - 10.Campusför konst. U. 38,Vad får för pengarna Resultatstymingav

l Friståendeutbildningarmed statlig tillsyn inom statsbidragtill vissaorganisationerinom detsociala

olika områden.U. området.S.

Självdeklarationoch kontrolluppgifter förenklade 39. Det finsk-svenskagränsalvssamarbetet.M. . r förfaranden.Fi. 40. BROTTSOFFER.

13,SäkrarekemikaliehanteringFö. Vad hargjorts Vad bör göras Ju.

14.E-pengar näringsrättsligafrågor Fi. 41 Lakemedelsinformationför alla.S.

- . 15 Gröna nyckeltal Indikatorerför ett ekologiskt 42. Försvarsmaktsgemensamutbildning för . e hållbart samhälle.M. framtida krav. Fö.

När åsikterblir handling En kunskapsöversiktom 43. Hur skall Sverigemåbättre . bemötandetav personermedfunktionshinder. förstastegetmot nationellafolkhälsomål.S.

l7. Samordningavdigital marksändTV. Ku. 44. En samladvapenlagstiflning.Ju.

18.En gräns enmyndighet Fi. 45. Sotningi framtiden.Fö.

- 19.IT och regionalutveckling. 46. Om buggningochandrahemligatvångsmedel.Ju.

120exempelfrånSverigeslän K 47. Bulvanerochannat.Ju.

2 w IT-kommissionenshearingom infrastrukturenför 48.Kontrolleradochifrågasatt . digitala medier.Andrakammarsalen.Riksdagen intervjuer med personermed funktionshinder.

-

1997-1024.K. 49. Konsekvenseravatt taxfreeförsäljningenavvecklas

Problemmedinbäddadesysteminför ZOOO-skiftet. inom EU. K. . Hearinganordnadav lT-kominissioneni 50. De 39 stegen.Låkemedelsutredningarunder

samverkanmed lndusiriförbundetoch Statskontoret 1900-taletoch annatunderlagsmaterialtill

1997-11-14.K. Läkemedeli vårdoch handel,SOU 1998:28.

Försäkringsgaranti. 51. Vuxenutbildningoch livslångt lärande. . Ett garantisystemför försäkringsersättningar.Fi. Situationeninför och under förstaåretmed

Statenoch exportfinansieringen.N. kunskapslyftet.U. . Fiskeriadministrationeni ett EUperspektiv. 52.Utstationeringav arbetstagare.A. . Översyn liskeriadministrationen Jo. 53. Ta möjligheternai Östersjöregionen.N.

av m.m. vara Tre städer.En storstadspolitikför hela landet. 54. Hur offensiv IT-användningkan skapatillväxt . +4 st bilagor. S. för mindre företag.Ett rådslaganordnatav

Frånhembränttill Mariakliniken. IT-kommissionen uppdragav Kommunikations- .

faktaom ungdomaroch svartsprit. depanementet.Närings-och handelsdepartementet - Nya ledningsreglerför bankaktieholagoch och lndustriförbundet, . försäkringsbolag.Fi. Rotundan.Rosenbad1997-11418.K.

Läkemedeli vårdoch handel.Om en säker. 55. Demokratinsräckvidd. Dokumentationfrånett . flexibel ochsamordnadlakemedelsförséirining. seminarium.Demokratiutredningensskriftserie.SB.

Statens 1998

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

56. Avdrag för ökadelevnadskostnadervid tjänsteresa 83. DUKOM Distansutbildningskommittén. och tillfälligt arbete.Fi. Pådistansutbildning, undervisningoch lärande. 57. DUKOM Distansutbildningskommittén. Kostnadseffektivdistansutbildning.U. Utvärderingav distansutbildningsprojektmed 84. DUKOM Distansutbildningskommittén. T-stöd. U. Flexibel utbildning distans.U. 58. IT och nationalstaten.Fyra framtidsscenarier. 85. Att röstamed händema.Om storrnöten, IT-kommissionensrapport6/98. K. folkomröstningaroch direktdemokratii Schweiz. 59. Räddningstjänsteni Sverige SB. Räddaoch Skyddas.Fö. 86. Utvecklingssamarbete rättsområdet. - 60. Kring Hallandsåsen.M. Östeuropa.Ju. 6l. Livsmedelstillsyni Sverige.Jo. 87. Premiepensionsmyndigheten.Fi. 62. Kampanjmed kunskaperoch känslor.Om 88. Domarenoch Beredningsorganisationen kärnavfallsomrösmingen Malåi kommun 1997.M. utbildning och arbetsfördelning.Ju. - 63. En god affär i Motala. 89.Greppet att vändaen regionsutveckling. - Demokratiutredningensskriftserie.SB. Rapportfrån Söderhamnskommittén.N. 64. Bättreochmertillgänglig infonnation. 90. Stegetföre. Nedslagi det lokala Småföretagsdelegationensrapport N. brottsförebyggandearbetet.Ju. 65. Nya tider, nya förutsättningar . . . IT-kommissionensrapport8/98. K. 66. FUNKIS funktionshindradeeleveri skolan.U. - 67. Socialavgiftslagen. 68.Kunskapsläget kärnavfallsområdet1998.M. 69. Lämplighetsprövningav personalinom förskoleverksamhet,skola och skolbamomsorg.U. 70. Skolan,IT och det livslångalärandet. Hearinganordnadav Utbildningsdepartementetoch lT-kommissionen,Rosenbad1997-12-04, lT-kommissionensrapport7/98. K. 7 Den kommunalarevisionen ett demokratiskt . kontrollinstrument.In. 72. Kommunalañnansförbund.Fi. 73. OrganisationerMångfaldIntegration Ett framtida systemför statsbidragtill invandrarnas riksorganisationermfl. In. 74. Styrningenav polisen.Ju. 75. Djurförsök. Jo. 76. Idrott och motion för livet. Statensstöd till idrottsrörelsenoch friluftslivets organisationer.In. 77. Kompetensi småföretag.Småföretagsdelegationens rapport N. 78. Regelförenklingför framtiden.Småföretagsdelegationensrapport N. 79. IT och regionalutveckling. Erfarenheterfrån tre hearingarundermars1998. IT-kommissionensrapport9/98. K. 80. Bostadsrättsregister.Ju. 81. Användningenav vissastatsflygplan,m.m.SB. 82. Försäkringsföreningar ett reformeratregelsystem. - Fi.

Statens 1998

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen vård

Det gäller livet. Stöd och till barn och Demokratinsräckvidd.Dokumentationfrånett ungdomarmedpsykiskaproblem.31 seminarium.Demokratiutredningensskriftserie.55 Rättssäkerhet,vårdbehovoch samhällsskyddvid En god affär i Motala. psykiatrisktvångsvård.32 Demokratiutredningensskriftserie. 63 Företagaremedrestarbetsförmåga.34 Användningenav vissastatsflygplan,m.m.81 Den framtida arbetsskadeförsäkringen.37 Att röstamedhänderna.Om stormöten, Vad får för pengarna Resultatstymingav

folkomröstningaroch direktdemokratii Schweiz.85 statsbidragtill vissaorganisationerinom det sociala

området.38 Justitiedepartementet Läkemedelsinfonnationför alla. 41

BROTTSOFFER. Hur skall Sverigemåbättre Vad har gjorts Vad bör göras 40 förstastegetmotnationellafolkhälsomål.43

- En samladvapenlagstiftning.44 Kontrolleradochifrågasatt Om buggningoch andrahemligatvångsmedel.46 intervjuer medpersonermed funktionshinder.48

- Bulvaner ochannat.47 De 39stegen.Läkemedelsutredningarunder Styrningen polisen. 74 1900-taletochannatunderlagsmaterialtill

av Bostadsrättsregister.80 Läkemedeli vårdoch handel,SOU 1998:28.50 Utvecklingssamarbete rättsområdet. Socialavgiftslagen.67

Östeuropa,86 Domarenoch Beredningsorganisationen Kommunikationsdepartementet

utbildning och arbetsfördelning.88 IT och regional utveckling. - Stegetföre. Nedslagi det lokala brottsförebyggande 120 exempelfrån Sverigeslän. 19 arbetet.90 lT-kommissionenshearingominfrastrukturenför

digitala medier.Andrakammarsalen,Riksdagen Utrikesdepartementet 1997-10-24.20

1976årslag immunitet och privilegier i vissafall Problemmed inbäddadesysteminför 2000-skiftet.

om

översyn.29 HearinganordnadavIT-kommissioneni samverkan - en

med lndustriförbundetoch Statskontoret1997-11-14. Försvarsdepartementet 1211 Säkrarekemikaliehantering.13 Identifiering och identiteti digitala miljöer.

Referatfrån enhearingden 12november1997. Utlandsstyrkan.30 - Försvarsmaktsgemensamutbildning för lT-kommissionensrapport4/98. 36

Konsekvenserav att taxfreeförsäljningenavvecklas framtida krav 42 Sotning i framtiden 45 inom EU. 49 Räddningstjänsteni Sverige Hur offensiv lT-användningkan skapatillväxt

Räddaoch Skyddas.59 för mindre företag.Ett rådslaganordnatav -

IT-kommissionen uppdragav Kommunikations- Socialdepartementet departementet,Närings-och handelsdepartementet

och lndustriförbundet.Rotundan,Rosenbad1997-11-18. Tänder hela livet

nytt ersättningssystemför vuxentandvård.2 - IT och nationalstaten.Fyra framtidsscenarier.IT- Alkoholreklam. Marknadsföringav alkoholdryckeroch

kommissionensrapport6/98. 58 Systembolagetsprodukturval.8

Nya tider, nya förutsättningar När åsikterblir handling.En kunskapsöversiktom . .

lT-kommissionensrapport8/98. 65 bemötandetav personermed funktionshinder.16

Skolan,IT och det livslångalärandet. Tre städer.En storstadspolitikför hela landet.

Hearinganordnadav Utbildningsdepartementetoch +4 st bilagor. 25

lT-kommissionen,Rosenbad1997-12-04, Från hembränttill Mariakliniken.

IT-kommissionensrapport7/98. 70

faktaom ungdomaroch svartsprit.26 - Läkemedeli vård och handel.Om en säker,flexibel

och samordnadläkemedelsförsörjning.28

Statens 1998

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

IT och regional utveckling. Arbetsmarknadsdepartementet

Erfarenheterfrån trehearingarundermars1998.IT- Välfardensgenusansikte.3 kommissionensrapport9/98. 79 Män passaralltid Nivå- och organisationsspeciñka

processermedexempelfrån handeln.4 Finansdepartementet Vån liv kön. Kärlek, ekonomiska och

som resurser Omstruktureringaroch beskattning.1 maktdiskurser.5 Översynavrörelse-och tillsynsreglerför kollektiva Ty maktenär din Mytenom det rationella försäkringar.7 arbetslivetoch detjämställda Sverige.6 Integritet Effektivitet Skattebrott.9 Utstationeringav arbetstagare.52

- - Självdeklarationochkontrolluppgifter förenklade

förfaranden.12 Kulturdepartementet

E-pengar näringsrättsligafrågor.l4 Samordning digital marksändTV. 17

- av En gräns en myndighet 18

- Försäkringsgaranti. Närings- och handelsdepartementet Ett garantisystemför försäkringsersättningar.22 Statenoch exportfinansieringen.23 Nya ledningsreglerför bankaktiebolagoch Ta möjligheternai Östersjöregionen.53

vara försäkringsbolag.27 Bättreoch tillgänglig information.

mer Avdrag för ökadelevnadskostnadervid tjänsteresaoch Småföretagsdelegationensrapport 64 tillfälligt arbete.56 Kompetensi småföretag.Småföretagsdelegationens Kommunalafinansförbund.72 rapport 77 Försäkringsföreningar ett reformeratregelsystem. Regelförenklingför framtiden.Småföretags-

- 1821 delegationens 4. 78

rapport Premiepensionsmyndigheten.87 Greppet vända regionsutveckling.

- att en

Rapportfrån Söderhamnskommittén.89 Utbildningsdepartementet

Campusför konst. 10 Inrikesdepartementet Friståendeutbildningar med statlig tillsyn inom olika Historia, ekonomi och forskning. områden.ll Fem idrott. 33

rapporterom Vuxenutbildningochlivslångtlärande. Den kommunalarevisionen demokratiskt

- ett Situationeninför och underförstaåretmed kontrollinstrument.71 kunskapslyftet.51 OrganisationerMångfald Integration Ett framtida

- DUKOM Distansutbildningskommittén. för statsbidragtill invandrarnas

system Utvärderingavdistansutbildningsprojektmed IT-stöd. riksorganisationerm.fl. 73 57 Idrott ochmotion för livet. Statensstöd till FUNKIS funktionshindradeeleveri skolan. 66 idrottsrörelsenoch friluftslivets organisationer.76

- Lämplighetsprövningavpersonalinom förskoleverksamhet,skola och skolbamomsorg.69 Miljödepartementet DUKOM Distansutbildningskommittén.

Grönanyckeltal Indikatorer för ett ekologiskt

- På distansutbildning, undervisningoch lärande.

hållbart samhälle.15 Kostnadseffektivdistansutbildning.83

Förordningartill miljöbalken.+ Bilagor. 35 DUKOM Distansutbildningskommittén.

Det finsk-svenskagränsälvssamarbetet.39 Flexibel utbildning distans.84

Kring Hallandsåsen.60

Kampanjmed kunskaperoch känslor.Om Jordbruksdepartementet

kärnavfallsomröstningeni Malåkommun 1997.62 Fiskeriadministrationeni ett EU-perspektiv.Översyn

av Kunskapsläget kärnavfallsområdet1998. 68 ñskeriadministrationenm.m.24 Livsmedelstillsyni Sverige.61 Djurförsök. 75

FRITZES

OIIJ"II.I;. l Ln|.1r.x|u.\'-.R

POSTADRESS:106 47STOCKHOLM FAX: 08-690 91 91,TELEEoN:08-690 9190 E-POST: fritzes.0rder@liber.se INTERNET: www.fritzes.se