Nya grepp - kommunal förnyelse och kompetensutveckling slutbetänkande

Till statsrådet Jörgen Andersson

Regeringen beslutade den 29 augusti 1996 att tillkalla en kommitté med uppgift att fördela medel till projekt avser att underlätta som omstruktureringen verksamheten i kommuner och landsting. av Kommittén skulle fördela upp till 200 miljoner till projekten. Till ordförande i kommittén förordnades fr.o.m. den 19 september 1996 dåvarande planeringschefen, nuvarande statssekrete- Sören Häggroth. Som övriga ledamöter förordnades vid raren tidpunkt utredaren Erik Ander, sektionschefen Lena Thasamma lin, överdirektören Erika Thelning samt departementsrådet Agneta Rönn-Diczfalusy. Att experter delta i kommitténs arbete förordnades fr.o.m. som

den 19 september 1996 departementssekreteraren Inger Ahlbäck, förhandlingschefen Tore Hamnegård, departementssekreteraren Eva Hjortendal-Hellman, departementssekreteraren Lars Nilsson,

förbundsstyrelseledamoten Jeanette Rigné samt andre ordföranden Sten Törnblom. Sten Törnblom entledigades fr.o.m. den l januari 1998. Fr.o.m. sistnämnda datum förordnades andre ordföranden Lars-Åke Almqvist som expert. Som sekreterare för kommittén har departementssekretaren Per Högström tjänstgjort fr.o.m. den 2 september 1996 t.o.m. den 15 april 1997. Fr.o.m. den l april 1998 t.o.m. den 30 juni 1998 har fiLkand. Åsa Person tjänstgjort sekreterare. som Kommittén överlämnar härmed sitt betänkande Nya grepp -

kommunal förnyelse och kompetensutveckling SOU 1998:91. Utredningsuppdraget är härmed slutfört.

Stockholm i juni 1998 Sören

Häggroth

Erik Ander Lena Thalin Erika T

helning

Agneta Rönn-Diczfalusy

/Äsa Person

Sammanfattning 7

Sammanfattning

Kommittén för kommunalt omstruktureringsstöd tillkallades enligt beslut vid sammanträde den 29 augusti 1996. Kommitténs

regeringens

fördela till 200 miljoner kronor till projekt som uppdrag var att upp skulle underlätta omstrukturering i kommuner och landsting. De 200 miljoner kronorna del de riksdagen beviljade 400 miljoner var en av av anvisats för särskilda insatser i kommuner och landsting. som Kommuner och landsting skulle ansöka projektmedel hos komom sedan skulle fördela medlen. De beviljade projekten skulle mittén som sedan slutredovisa erfarenheter och resultat till kommittén i mars 1998. Kommittén skulle sedan redovisa samlad bedömning av projekten verksamhetens resultat och erfarenheter senast den 1juli 1998. Totalt inkom 163 ansökningar till kommittén. Dessa ansökningar motsvarade bidragsbelopp på närmare miljard kronor. Kommittén ett en efter beredningsarbete att bevilja bidrag till 66 projekt med beslutade totalt på 198,2 miljoner kronor. De enskilda bidrags-

ett bidragsbelopp

beloppens storlek varierade mellan 13 miljoner kronor och 300 000 kronor. Kommunerna och landstingen skulle själva delñnansiera pro-

jekten med minst 50 procent kostnaden. av Av de 66 beviljade projekten har 62 genomförts. Det totala utbetalda 185,4 miljoner kronor. Då kommitténs medel är del

bidragsbeloppet är

de 400 miljoner kronor riksdagen anvisat till särskilda insatser av som vissa kommuner och landsting så finns de medel kommittén för som inte förbrukat kvar i det anslaget. genomförts har i stor utsträckning innefattat olika

De projekt som kompetenshöjande insatser. Genom projektverksamheten har

typer av också skapats sysselsättning i berörda kommuner och landsting. Det finns mångfald i hur projekthuvudmännen valt att utforma projekten en och de insatser gjorts. Vissa projekt innehåller kortare utbildningar som för många anställda medan andra innehåller längre utbildningar för ett färre antal anställda. Det finns också variation i de sysselsättningsefen fekter redovisas. I vissa fall är det längre vikariat för ett färre antal som i andra fall anställdes många vikarier under kortare perioder. personer,

En total för hur många deltagit i kompetensutveckling och

summa som för hur många berörs sysselsättningseffekter måste betraktas som av med dessa faktorer i åtanke. Uppskattningsvis har mellan 13 000 och

14 000 personer fått kompetensutveckling via projekten och cirka 3 000 har berörts sysselsättningsmässigt, därutöver finns ett antal

personer som berörts att de inte inte sagts Projekthuvudmännen har i

genom upp. dessa fall redovisat att de inte tillsvidareanställd personal

sagt upp men att det inte går att ange en siffra för hur många hade behövt säga

man upp utan kommitténs bidrag.

De verksamhetsområden där projekten genomförts finns inom hela den kommunala och landstingskommunala sektorn. Projekten kan beröra ett eller flera verksamhetsområden. Ungefär tre fjärdedelar

av projekten berör vård och omsorgsområdet. Här finns både utbildningar for undersköterskor m.fl. men också specialistutbildningar for sjuksköterskor och läkare. Strax under 40 procent projekten berör skola och

av barnomsorg. Adminstrativ personal som kanslister och assistenter är

en annan grupp som fått kompetenshöjande insatser.

Utbildningar som genomförts är både grundkompetensutbildningar

och spetsutbildningar. I ungefär två tredjedelar projekten redovisas

av att man arbetar i arbetslag och med gruppsamverkan och team-building. Samverkan finns också inom olika verksamheter exempelvis inom vård och omsorg där man arbetar med vårdkedjor. Ett annat inslag i projek-

ten är att arbeta med kompetensplanering och kartläggning det

av framtida personalbehovet. Detta kan mot bakgrunden

ses av en generellt hög medelålder i kommuner och landsting vilket kommer att ett

ge stort nyrekryteringsbehov genom stora pensionsavgångar.

På uppdrag av kommittén har en särskild utvärdering gjorts 11

av projekt. Utvärderingen redovisas i bilaga. Innehåll och slutsatser i utvärderingen är författarnas egna.

Kommitténs samlade bedömning av projektverksamheten är att projektverksamheten i stort ligger väl i linje med intentionerna i direktiven.

Inledning 9

1¶Inledning

1.1¶Kommitténs uppdrag och direktiv

Kommittén för kommunalt omstruktureringsstöd tillkallades enligt beslut vid regeringens sammanträde den 29 augusti 1996. Kommitténs deñnierades i direktiven dir. 1996:67 att fördela medel

uppgift som

till underlätta omstruktureringen verksamheten projekt som avser att av i kommuner och landsting. Riksdagen beslutade i juli 1996 att högst 200 miljoner kronor de av 400 miljoner kronor hade anvisats för särskilda insatser i kommusom och landsting år 1996, skulle få användas för projekt i kommuner ner och landsting prop. 1995/962222, bet. 1995/96:FiU15, rskr. 1995/962307. Projekten skulle bidra till att den fortsatta omstrukturekommuner och landsting sker på ett sådant sätt att kvaliteten i ringen i verksamheten kan säkerställas på lång sikt samt ge positiva sysselsättningseffekter under den tid de varade. I kommitténs direktiv konstaterades vidare att den ekonomiska situationen i den kommunala sektorn innebar att det fanns ett fortsatt stort omstrukturering verksamheten. För åren 1997 och 1998 behov av av hade regeringen och de politiska företrädarna för Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet kommit överens vissa ömsesiom diga åtaganden. Förbunden hade bl.a. åtagit sig att verka för att komoch landsting i möjligaste mån skulle undvika att säga upp fast muner

anställd personal. Kommuner och landsting skulle via ett ansökningsförfarande, hos kommittén, söka medel till omstruktureringsprojelçt. För projekt som

beviljades medel kunde bidrag utgå för lönekostnader, med högst 50

procent den totala projektbudgeten. Resterande projektkostnad

av skulle huvudmannen själv svara för. Direktivet vidare att kommittén skulle ha beslutat om fördelangav ning medel den 15 januari 1997. De kommuner och landsting av senast beviljats medel skulle senast den 31 1998 redovisa erfarensom mars heter och resultat till kommittén. Därefter skulle kommittén senast den 1 juli 1998 redovisa samlad bedömning av projektverksamhetens en resultat och erfarenheter.

Kommittén skulle i sitt arbete beakta regeringens allmänna direktiv till kommittéer, avseende redovisning jämställdhetspolitiska kon-

av sekvenser dir. 1994:124, regionalpolitiska konsekvenser dir.

1992:50, konsekvenser för brottsligheten och brottsförebyggande

arbete dir. 1996:49 samt att pröva offentliga åtaganden dir 1994:23. Direktivet i sin helhet finns som bilaga

1.2¶Kommitténs arbete

Kommittén beslutade vid sitt första sammanträde att ansökan

om projektmedel skulle lämnas in senast den 1 december 1996. Därefter gick en inbjudan ut till samtliga kommuner och landsting att anmäla intresse för att bedriva omstruktureringsprojekt. Ytterligare ett brev sändes ut i oktober 1996 där kraven på projektsökande närmare preciserades.

Kommittén angav i brevet olika exempel hur projekt skulle kunna vara utformade för att beviljas bidrag. Intressanta karaktäristika för

omstruktureringsprojekt var att de skulle: -främja kompetensutveckling;

-kännetecknas långsiktighet och nytänkande;

av -vara gränsöverskridande, till exempel genom samverkan mellan olika huvudmän; -innehålla försök med ändrad arbetsorganisation samt -skapa möjligheter, resurser och kompetens för omstruktureringen.

Det underströks även i brevet bl.a. att kommuner och landsting

redan i inledningsskedet skulle planera för projektets uppföljning och utvärdering. Här angavs också att en delredovisning skulle lämnas in där huvudmannen skulle redovisa hur projektverksamheten avlöpt.

Beredningsarbetet i kommittén genomfördes i olika steg. Ledamöter och experter i kommittén gjorde först bedömning ansök-

en egen av ningarna och därefter diskuterades ansökningarna gemensamt. Den 10 januari 1997 fattade kommittén ett beslut att bifalla 66 projekt vilka

om sammantaget beviljades bidrag om totalt 198,2 miljoner kronor. Under februari och 1997 slöts sedan avtal mellan respektive projektdri-

mars vande huvudman och kommittén. I avtalen beskrevs projektets syfte, innehåll, kommitténs beslut bidrag, kostnader och hur projektet

om skulle slutredovisas.

Kommittén beslutade senare att 1,4 miljoner kronor de resterande

av medlen skulle användas för att göra utvärdering projektverksam-

en av heten. Denna utvärdering redovisas i avsnitt 3.2. Utvärdemas rapport finns i sin helhet i bilaga

Inledning 11

Kommittén har även genomfört två studiebesök hos projekthuvudmän. Ett antal projekt har också redovisats för kommittén vid dess sammanträden.

De inkomna ansökningarna 13

2¶De inkomna ansökningarna

2.1¶Helhetsbilden av ansökningarna

inkom 163 till kommittén. Av dessa var 22

Totalt projektansökningar

från landsting, två från kommunalförbund och de övriga från kommu-

Det bidragsbelopp de olika huvudmännen begärde uppgick

ner. som sammanlagt till närmare l miljard kronor.

Nästan samtliga projekt innehöll någon form av kompetensutveck-

lande åtgärder för de anställda. I vissa fall utgjorde utbildningen själva kärnan i projektet. I andra ingick utbildningen en del i ett större som Samtliga ansökningar hade eller mindre tydliga

förändringsarbete. mer

målformuleringar antingen direkta sysselsättningseffekter eller om om säkerställande kvalitet i verksamheten, eller båda. av till ett konstruktivt förändringsarbete varierade, i några

Kopplingen

fall projekten intryck att allmänna metodutvecklingsprogav av vara

jekt, än direkta omstruktureringsprojekt i sig.

snarare

vanlig målgrupp för kompetensutvecklande åtgärder i pro-

En vårdpersonal i kommuner och landsting samt

jektansökningarna var

i barnomsorgen. Ett antal projekt riktade sig främst till kans-

personal

administrativ personal. Kökspersonal, lokalvårdare lister och annan i teknisk förvaltning förekommer sällan målsamt personal mer som

grupp för projektverksamheten.

2.2¶De bifallna ansökningarna

medel till totalt 66 projekt i kommuner och lands-

Kommittén beviljade

ting. Bidragen till projekten uppgick totalt till 198,2 miljoner kronor. De enskilda bidragens storlek varierar. Det högsta bidraget var 13 miljoner kronor till enskild projekthuvudman och det lägsta var 300 000 en kronor. Då omfattning och kostnader varierar så var det na-

projektens

bidragens storlek varierade. Kommittén bedömde bidra-

turligt att även storlek individuellt, utgångspunkten att bidrag om högst

gens men var 50 procent projektbudgeten kunde beviljas. Resterande projektkostav nad skulle finansieras kommunen eller landstinget. av

14 De inkomna ansökningarna

Projekten valdes i första hand ut efter kriterierna metodintresse och

omstruktureringsbehov.

Cirka 70% de utvalda projekten valdes för att de bedömdes ha

av ett tydligt metodintresse. De resterande projekten beviljades stöd främst på grund av att kommunen/landstinget har ett stort omstruktureringsbehov och att de projekt som skulle bedrivas tydligt kopplade till detta

var behov.

Gemensamma for de projekt bedömts tydligt metodintres-

som som santa är ett antal faktorer:

-De innehåller något än ordinär kompetensutveckling. I vissa

mer fall är målgruppen för fortbildningen ovanlig, eller typen utbildning.

av I andra finns nytänkande vad gäller arbetssätt, organisationslösningar

m.m.

-De innehåller ofta inslag av gränsöverskridande samverkan,

antingen genom att olika delar kommunens/landstingets interna organi-

av sation skall samverka på ett nytt sätt eller att ett utvecklat

genom samarbete skall ske med andra huvudmän.

-Det finns ett antal projekt med långsiktigt syfte att på ettgenomgripande sätt se över kvaliteten i hela den kommunala organisationen.

-Några projekt är intressanta för att de på ett väl genomtänkt sätt tar vara på och drar nytta kunskap och hos den

av engagemang egna per-

sonalen i förändringsarbetets alla faser.

De beviljade projektens omfattning varierar från att gälla omstrukturering av delar av verksamhet eller enheter till att omfatta hela organisationer dvs. kommuners och landstings totala verksamhet. Vissa ansåg att man ville börja inom en del av verksamheten för att sedan sucessivt genomföra omstrukturering i hela verksamheten. Andra ansåg att de ville genomföra total omstrukturering direkt.

en

Kommittén har i sin bedömning sett till de enskilda projektens mål och syfte. Aspekter såsom sysselsättningseffekter och den sökandes ekonomiska ställning har också vägts vid bedömningen. Projekten uppvisar även variationer vad gäller yrkesgrupper omfattas

som av projektens syfte. En stor del projekten rör personal inom områdena

av vård och omsorg, skola och barnomsorg och yrkesgruppen kanslister och assistenter. Projekt for det tekniska området samt flera projekt

som innefattar personal inom Vaktmästeri, kök och lokalvård finns.

Kommittén skall i enlighet med direktivet redovisa regionalpolitiska konsekvenser. De beviljade projekten visar spridning över landet

en som innebär att ett 40-tal av projekten dvs. två tredjedelar drivs

av kommuner och landsting inom de nationella stödområdena. Många

av projekten faller också inom EU:s geografiska stödområden mål mål 5b och mål

En kort presentation av de beviljade projekten finns i bilaga

Resultat av projekten 15

3¶Resultat av projekten

3.1 för resultatet av

Översiktlig redogörelse

projektverksamheten

slöts mellan huvudmäimen och kommittén förband sig I de avtal som lämna in slutredovisning, bl.a skulle beskriva huvudmannen att en som och resultat projektverksamheten. Redovisningen skulle erfarenheter av skickas in till kommittén senast den 3 april 1998. Två tredjedelar av hade kommit in vid angivet datum. Därefter har resteredovisningama lämnat slutredovisningar under hand.

rande projekthuvudmän

varierar mycket i omfattning och innehåll och i Slutredovisningama redogörelse lämnas. Slutredovisningama har i vissa

hur detaljerad som

karaktären lägesrapporter eftersom projekten i praktiken fall närmast av kommer avslutas under året. En sammanfattning av projektatt senare huvudmännens slutredovisningar presenteras i de följande avsnitten. för resultatet projektverksamheten har vi valt att

I redogörelsen av

fram intressanta slutsatser och exempel Slutredovisningama

lyfta som

totalredovisa alla enskilda projekt för sig. Vi vill istället för att var ger

att de procentuppgifter finns avser

göra läsaren uppmärksam som projekt. Ett projekt kan innehålla flera insatser

procent av genomförda

vilket respektive projekt kan ingå i flera redovisade procentsatgör att

ser. genomförande redovisas bl.a. det totala Under rubriken Projektens projekt, slutrapportema och hur utvärderingen skett

antalet genomförda

Förändringar projekten belyses också under denna ru-

i projekten. av Avsnitten sysselsättningefekter och kompetensutveckling in-

brik. om leds med kort inledning nuläget och framtida behov i kommuner en om och landsting för att skapa för innehållet i de genomförda proen ram jekten.

3.1.1¶Proj ektens genomförande

Kommittén beviljade medel till totalt 66 projekt. Av dessa har fyra inte genomförts. Skälen till att de inte genomförts varierar.

projekt

16 Resultat projekten

av

Då arbetet med projekt är i sig så kan ursprunglig

en process en projektidé behöva över tiden när erfarenheter i projektet visar

anpassas på nya behov eller infallsvinklar. I tre projekt har helt delprojekt

nya tillkommit följd projektarbetet. I Uppsala har exempelvis

som en av ett projekt för anhörigstöd inom äldreomsorgen tillkommit.

Slutredovisningama från de genomförda projekten visar att både förändringar och tillägg har skett i förhållande till de ursprungliga

projektansökningama. I relativt många projekt har förändringar skett även i förhållande till den projektplan hade upprättats. Det är vanligt

som med förseningar av projektstarten och att underskattat tidsåtgång-

man en för den inledande analysen eller kartläggningsdelen. Det kan också vara praktiska skäl som har lett till förändringar, exempelvis att kursstarten för utbildningar har fått senareläggas att behovet

p.g.a. av vikarier inte har kunnat fyllas. I några fall har förändringar gjorts

genom att flera delprojekt förts

samman.

Det finns även flera exempel på projekt har förändrats på så

som sätt att de startade för att bereda övertaliga andra sysselsättningar utanför den egna verksamheten, och slutade insatser för att kunna

som kompetensutveckla dessa för fortsatt arbete inom den verksarnhe-

egna ten.

Enskilda delar av projekt kan ha förändrats och genomförande

av utbildningar m.m. kan ha förskjutits över tiden syftena med

men projekten beräknas i stort kunna uppfyllas under 1998. Trots förändringar

av projektplaner och förseningar projekt är den sammantagna be-

av dömningen ändå att intentionerna med projektverksamheten i huvudsak kunnat bedrivas utifrån de ursprungliga intentionerna.

En viktig aspekt vid bedömningen projektverksamheten är det

av faktum att tiden för ansökan kort, cirka 1,5 månad vilket sannolikt

var begränsade möjligheterna till god planering. Den projekttid

en som kommittén beviljade medel för ungefär ett år. Många att

var anger projekten har förskjutits tidsmässigt och att det ofta rör sig att

om man underskattat tidsåtgången. På grund den korta ansökningstiden kan

av planeringen av projektet ha fått göras under den egentliga projekttiden.

3.1.2¶Ekonomisk

redovisning

Enligt direktivet kunde kommittén fördela till 200 miljoner kronor

upp till omstrukturering i vissa kommuner och landsting. Kommittén beviljade totalt bidrag som omfattade 198,2 miljoner kronor. Bidragen till de enskilda projekten varierar kraftigt. Ett krav att huvudmännen själ-

var va skulle finansiera minst 50 procent projektkostnaden. Kommuner

av och landsting har även kunnat använda sig medfinansiering. I

av annan

1998291 Resultat projekten 17 SOU av

20-tal projekt har länsarbetsnämnd varit med och finansierat antingett via utbildningsvikarier eller medfinansiär för utbildningar. Sex en som finns i kommuner tillhör de 28 kommuner ingår i

av projekten som som

riksdagen beslutade försöksverksamheten med lokal samverkan den av

i arbetsmarknadspolitiken. har inte genomförts och projekthuvudman har beta- Fyra projekt en

del beviljade medel. Summan beviljade medel som lat tillbaka av av under 13 miljoner kronor. Det är strax under 30 inte använts är strax de resterande medlen inte förbrukats till den 31 projekt som anger att 1998 då slutredovisningen skulle lämnas in. Medlen kommer mars förbrukas under 1998. Två projekt har beviljats att använda dock att under år 1999. Det totala utbetalda beloppet till omstrukturemedlen således till 185,4 l85,365 miljoner kronor. De

ringsprojekt uppgår

medel de 200 miljoner kronorna inte förbrukats för projektverkav som anslaget för särskilda insatser i kommuner och samhet finns kvar på

landsting.

3 1 Sysselsättningseffekter

. kommittén beskrevs, tidigare redovisats, det huvud- 1 direktivet till som innehållet i avtalet mellan regeringen och de politiska företräsakliga Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet. Avtadema för förbunden under åren 1997 och 1998 skall verka för att let innebär att i möjligaste mån undviker att säga fast kommuner och landsting upp till arbetslöshet. Regeringen konstaterar dock i anställd personal öppen medveten vissa kommuner och landsting kan avtalet att man är om att svårigheter helt undvika uppsägningar fast anställd personal. ha att av ambition med projekten kommittén beviljat medel är att om- En som strukturering ska kunna genomföras utan att man behöver säga upp

tillsvidareanställd personal till öppen arbetslöshet. V del, cirka 80 procent, de anställda i kommuner och lands- En stor av Framförallt inom sektorerna vård och bamomting är kvinnor. omsorg, bland kanslister och assistenter finns många kvinnor. Många sorg och medel vänder sig direkt till anställda projekt som beviljats grupper av sektorer, vilket bl.a. innebär att många kvinnor deltagit i inom dessa

inom för projekten. I projektredovisningarna påpe-

utbildningar ramen ofta personal med kortare utbildning, deltidsanställda och kas att det är

erhållit kompetensutveckling. Kompetensutvecklingen i

vikarier som kan denna personal förbättrade möjligheter till anställning på sig ge arbetsmarknaden i sin helhet.

18 Resultat projekten

av

Sysselsättningsefekter av de genomförda projekten

Den sammantagna sysselsättningseffekten projektverksamheten

av är självfallet svår att ange exakt. I slutredovisningama från projekthuvudmännen sysselsättningseffektema på olika sätt. Det kan

anges vara olika typer effekter. Redan anställda har kunnat behålla

av anställning-

en, fått ökad sysselsättningsgrad eller så har övertaliga kunnat vikariera för annan personal i utbildning. Nyrekrytering i form vikariatsan-

av

ställning eller visstidsanställning i projekten har använts.

osv.

Vi har valt att redovisa sysselsättningseffekter att uppskatta

genom antalet personer som givits positiva sysselsättningseffekter

genom projektverksamheten. Omkring 3 000 beräknas ha berörts. Därut-

personer över finns ett antal berörts att de inte inte sagts

personer som genom upp. Projekthuvudmännen har i dessa fall redovisat att de inte

sagt upp tillsvidareanställd personal att det inte går att siffra for hur

men ange en många hade behövt säga utan kommitténs bidrag.

man upp

Det finns självfallet stora variationer när det gäller varaktigheten i sysselsättningseffekten för den enskilde. Här finns variation från

en timvikariat under dag till projektanställningar, i vissa fall till ett

en upp år. Vi ber läsaren ha denna variation i åtanke när sysselsättningseffektema redovisas nedan.

I cirka 40 procent de genomförda projekten har valt att ska-

av man pa vikariepooler/-enheter, eller kombinationstjänster, eller att utbilda generalister. Personalen som berörs kan vara övertalig personal eller personal som sökt sig till den här typen organisationsform. Syftet

av med personalpooler/-enheter är att kunna fylla vikariebehov eller

vakanser med personal är inskolad och vid verksamheten. Poo-

som van lema i sig ger ofta möjlighet att ta till den kompetens och kun-

en vara skap som finns hos personalen och använda den inom andra verksamhetsområden. Här har exempelvis utbildningsinsatser kun-

man genom nat använda övertalig personal inom barnomsorgen for att arbeta även inom äldreomsorgen. I projekt där valt att skapa kombina-

man tionstjänster, exempelvis inom Vaktmästeri och lokalvård är skälet att erbjuda ökad sysselsättning. Kanslister och assistenter har ofta givits utbildning for att kunna täcka fler arbetsuppgifter. Det är i huvudsak den yrkesgruppen som utbildats till generalister för att användas i

olika serviceorgan såsom medborgarkontor eller liknande.

De redovisade sysselsättningseffektema bör snarast lä-

ses som en gesrapport eftersom det ännu inte är möjligt att uppskatta vilka effekter som den genomförda omstruktureringen ger på längre sikt. Det är inte heller i dagsläget möjligt att i hur stor utsträckning

se personer som vikarierat i verksamheten har beretts fortsatt anställning. Dock

har man i flera projekt redovisas att behållit vikarierande personal i den

man

Resultat projekten 19 av

verksamheten. Genom projekten har arbetslösa givits möjligordinarie

för arbetsgivarna. En förhöjd kompetens och nya

het att Visa upp sig

de anställda bättre ställning på den totala arbetserfarenheter ger en i sin kan skapa arbetstillfällen i den verksammarknaden vilket tur nya lämnar. Fyra projekt innehåller kompetensutveckling för att het de företag där tanken på sikt är att skapa arbetstillkunna starta eget nya kan att knoppa kommunal fällen. En tanke för nyföretagande vara av

kan starta företag inom helt annan verksamhet, en annan vara att en den kommunala. I båda fallen de företagen sysverksamhet än ger nya

selsättningseffekter.

3.1.4¶Kompetensutveckling

Kommunförbundet och Landstingsförbundet har i kartlägg- Svenska i de verksamheterna konstaterat att

ningar av personalstrukturen egna

behov kompetensutveckling och ett stort behov av nyredet finns ett av sikt inom vissa sektorer på lång sikt i hela den

krytering, på kort men

På kort sikt saknas personal med olika spekommunala verksamheten.

inom sjuksköterskeområdet. På längre sikt

cialistkunskaper exempelvis

och landsting att behöva nyrekrytera personal kommer både kommuner medelåldern är hög bland de anställda vilket innebär att peneftersom blir stora under de närmaste åren.

sionsavgångarna

medelåldern 44 år för kvinnor och 45 för män. I I kommunerna är medelåldern i snitt 44 år för personalen. Det finns alltså landstingen är få in medarbetare i verksamheten, samtidigt ett stort behov av att yngre situationen i många kommuner och landsting gör den ekonomiska som det svårt att tillgodose behovet.

bland de anställda inom den kommunala och

Utbildningsnivån

sektorn varierar. För vissa personalgrupper är

landstingskommunala

andra personalgrupper är låg. För de senare den hög medan den hos

utbildning, exempelvis det s.k.

finns ett behov av genom

möjlighet att höja kompetensen. ges en utvecklingen i Sverige bidrar också till ett om-

Den demografiska

vissa delar verksamheter därigenom

struktureringsbehov genom att av

personal. Minskade barnkullar och ett ökat får behov att anställa mer av antal äldre i behov vård gör att det kan finnas en övertalighet av perav medan det finns brist på personal inom sonal inom barnomsorgen en äldreomsorgen. Inom skolans område finns ett nyrekryteringsbehov av

medelåldern bland lärarna är hög. Dessutom ökar elelärare eftersom inom grundskolan idag. Många omstruktureringsprovunderlaget av försöka bidra med lösningar på dessa problem. jekten har som syfte att

20 Resultat av projekten

Kompetenshöjande insatser i projekten

Vid genomgång av vilka verksamhetsområden projekten berör framgick att cirka tre fjärdedelar av de genomförda projekten berör vårdoch omsorgsområdet. Projekten inom dessa områden berör personal inom såväl landsting som inom kommuner. Andra yrkesgrupper

som finns representerade i projekt för kompetenshöjande insatser är assistenter, kanslister och lärare.

Antalet personer som via projekten har deltagit i kompetenshöjande

insatser är mellan 12 000 och 13 000 personer. Projekten uppvisar en stor variation i hur många anställda som kompetensutvecklats. I vissa fall har all personal inom en enhet eller genomgått kortare utbildningar medan i andra fall ett färre antal personer har deltagit i längre utbildningar. Det är här liksom i avsnittet om sysselsättningseffekter viktigt att notera att utbildningarnas längd och omfattning kan variera.

De kompetenshöjande insatser som gjorts är antingen breddning av kompetens, inom eller mellan verksamhetsområden, eller förajupning av kompetens inom det egna specialistområdet. Kompetenshöjning genom samverkan är ett vanligt tema i projekten.

Vård och omsorg

Många projekt har som syfte att ge vårdbiträden, skötare m.fl. en ökad formell kompetens då de kan ha lång erfarenhet inom arbetsområdet men kanske saknar formell utbildning. I vissa projekt har personalen givits möjlighet att komplettera sin utbildning för att kunna läsa vidare, i de flesta fall är det komplettering av gymnasiekompetens. Ungefär 40 procent av projekten innehåller utbildningar för att komplettera eller ge gymnasiekompetens. Utbildningsinsatsemas längd för att ge den formella kompetensen varierar. Utbildningar för att ge undersköterskekompetens har ägt rum i lite mer än en femtedel av de genomförda projekten. Vårdbiträden, barnskötare och dagbarnvårdare är personalgrupper har fått undersköterskeutbildning främst för att kunna ar-

som beta inom vård och äldreomsorg. Projektägama anger som skäl för dessa satsningar att det är bra med bred och förhöjd grundkompetens

en inom vård och omsorg.

I cirka 30 procent av de genomförda projekten har högskoleutbildningar genomförts inom projektens ram. Det är främst fråga om sjuksköterskeutbildningar, på grundläggande eller specialiserad nivå. Utbildning för ambulanssjukvårdare har genomförts i några fall för att uppfylla Räddningsverkets kompetenskrav.

Resultat av projekten 21

Gemensamma utbildningssatsningar mellan huvudmän har genomförts i ett tiotal projekt. Erfarenheter och kompetens har genom ökade kontakter kunnat överföras mellan personalen. Arbete med vårdkedjor, där patientens vård planeras i samverkan mellan huvudmännen förekommer i många projekt inom vård och omsorg. Arbete i vårdkedjor beskrivs under avsnittet om samverkan och flexibel användning av arbetskraften.

Barnomsorg och skola

Som beskrivits i föregående stycke har många personer som tidigare arbetade i barnomsorgen erbjudits utbildning för att kunna övergå till att arbeta inom vården och äldreomsorgen. Utbildningsinsatser för personal inom skola och barnomsorg finns i strax under 40 procent av de

genomförda projekten. Inom det pedagogiska området finns pedagogi-

kutbildningar för förskollärare och även utbildning förskollärare till av grundskolelärare. För lärarkåren finns också exempel på breddning av

kompetens, exempelvis matematikutbildning för gymnasielärare i este-

tiska och humanistiska. I ett projekt har några lärare fått en Mastersutbildning för att de i sin tur ska kunna understödja kollegor i arbetet. Dessa utbildningar på högskolenivå. I något fall har även utbildning ges på distans anordnats för viss personal.

Andra yrkesområden

Andra yrkesgrupper har också erhållit kompetensutveckling. Några exempel finns inom lokalvård-vaktmästeri där det ofta är kompetensutveckling i golvvård och fastighetskötsel också utbildning i kalkylemen ring, ekonomi och data. I än hälften de totala antalet genomförda mer av projekt har gjort insatser för att höja datakunskapen, antingen hos man

hela personalgruppen eller delar den. Det är ofta grundutbildningar i

av

data genomförts. Men det finns även specialutbildningar för specifika

som

t.ex. inom joumalhantering och operationsplanering eller

programvaror kalkylering och ekonomi. De assistenter och kanslister som deltagit i projekten har ofta fått utbildning i data och ekonomi och språk och i flera fall har de fått breddutbildning i kommunalkunskap och kunskap om hur de andra myndigheterna på orten arbetar. Kompetenshöjande insatser för kanslister och assistenter finns i cirka en tredjedel av de genomförda projekten.

22 Resultat av projekten

Samverkan och flexibel användning arbetskraft

av Insatser för ökad samverkan förekommer ett inslag i det stora

som flertalet redovisade projekt. I två tredjedelar de genomförda projek-

av

ten arbetar man med team-building, exempelvis i arbetslag eller nätverksgmpper. Man bygger arbetslag inom verksamheten eller skapar

sarnverkansgrupper mellan yrkesgrupper och verksamheter både inom och utom den organisationen. Gränsöverskridande samverkan

egna mellan huvudmän finns i knappt en tredjedel av projekten. Den största delen är samverkan inom vård och Här finns exempelvis vård-

omsorg.

kedjesamverkan mellan kommuner och landsting. Vårdkedjesamverkan

förekommer i cirka en fjärdedel av projekten. Det kan gälla samverkan mellan huvudmän eller samverkan mellan enheter inom en huvudmans ansvarsområde, exempelvis samverkan mellan akutsjukvård och primärvård.

En gemensam basutbildning gör att det är lättare med personalför-

sörjning och rekryteringsunderlag for både kommunerna och landsting-

et. Landstinget Jämtland och Kommunförbundet Jämtland har bedrivit ett projekt där man samarbetar med gemensamma utbildningsinsatser

och erfarenhetsutbyte mellan personal. I Landstinget Kronoberg har

man i samverkan mellan kommunerna och Försäkringskassan arbetat med ett FoU-centrum som ger vidareutbildning till personalen.

Projekt för att skapa enheter eller pooler, kombinationstjänster eller insatser för att få kunniga generalister finns som vi redan redovisat under sysselsättningsavsnittet. Det finns enheter/pooler som arbetar endast inom en viss typ av verksamhet och andra arbetar inom hela

som organisationen. Det kan alltså vara olika krav som ställs på personalen, men genomgående så strävar man efter en breddad kompetens för att kunna använda personalen flexibelt. Detsamma gäller for kombinationstjänstema och generalistema. I poolema kan exempelvis finnas personal som arbetar inom olika verksamhetsområden i kommun

en men som kan den kommunala organisationen och därigenom har en

kortare inskolningsperiod. Genom poolpersonalen kommer också erfa-

renhetsutbyte mellan olika verksamheter till stånd. Dessutom ger man

ofta kompetensutveckling till enhetens/poolens anställda för att ytterli-

gare öka deras attraktivitet för anställning.

Ett exempel på en enhet/pool är bemanningsenheten i stadsdelarna Biskopsgården och Torslanda i Göteborg där man rekryterat 28 perso-

ner som tidigare var timanställda, korttidsanställda och i arbetsmark-

nadspolitisk åtgärd till bemarmingsenheten. De kompetensutvecklades

genom en breddutbildning inom vård, barnomsorg, kök och städ och anställdes sedan i bemarmingsenheten. Personalen i bemarmingsenheten arbetar över yrkesgränsema och har en helhetssyn på verksamhe-

Resultat av projekten 23

terna. Deras kunskap och kompetens kommer att kunna behållas i kommunen på längre sikt genom att personalen nu visstidsanställts istället för att arbeta på timbasis eller korttidsanställningar.

Kompetensplanering

Cirka 70 procent av projekten arbetar med kompetensplanering, personalförsörjningsplaner eller i vidare mening med att försöka kartlägga verksamhetens framtida personalbehov. Här finns exempelvis projekt bl.a. har syfte att sammansmälta olika avdelningar inom en som som organisation för att på sikt kunna bevara hög kompetens i verksamen heten. I de projekt har mål att formulera personalplaner och mål som som för framtidens verksamhet finns ofta politiker med. Ett exempel finns i Hudiksvall där har arbetat fram personalplan fram till 2003. En man en del i planen är att aktivt marknadsföra kommunen arbetgivare insom för det framtida rekryteringsbehovet. Fyra projekt handlar nyföretagsamhet. I Bollnäs vänder man sig om till kvinnor vill bli företagare och ett projekt i Härnösand vänder som sig till alla kommunalt anställda. I det fallet har valt att ha senare man olika entreprenörsspâr för att utveckla olika typer av entreprenörer. Det finns möjlighet att utvecklas entreprenör inom kommunens som verksamhet, exempelvis att arbeta projektledare i kommugenom som I båda projekten vill på sikt till att skapa nya arbetstillfällen nen. man se i kommunerna och kompetens för att kunna möjlighet till nyföge ge retagande.

3.1.5¶Effekter för verksamhetens kvalité

Begreppet kvalité används i många olika sammanhang och innebörden begreppet kan variera beroende på vilken verksamhet man diskuteav strikt definition saknas blir bedömningen självfallet subjekrar. Om en tiv för den som lämnar uppgifterna. Projektägama har i slutredovisningama försökt redovisa hur projekten påverkat verksamhetens kvalité. Det är naturligtvis svårt att bedöma hur kvaliteten förbättrats under den tid som projekten pågått. Många projekt har befunnit sig i uppstartnings- eller genomförandeen fas. Kvalitativa effekter kan i de flesta fall utläsas först när verksamhetsfcirändringarna är helt genomförda och har haft möjlighet att man reflektera över hur det fungerar. För många projekt redovisas helt i en-

24 Resultat av projekten

lighet med detta att man kommer att göra uppföljningar eller uppföljande utvärderingar även efter projektidens slut.

Någon form av kvalitetshöjande effekter redovisas dock för de allra flesta projekten. Vi har valt att dela kvalitetseffektema som redovisats i tre huvudgrupper. Det är kvaliten i verksamheten där projektet bedrivits, kvaliten för den anställde i verksamheten och slutligen kvaliten för mottagaren av tjänsten dvs. medborgaren.

Kvaliten i verksamheten

Från redovisningen av hur kvaliten i verksamheten har förändrats så har vi valt att nämna några exempel på effekter, Konkreta besparingar, kostnadseffektivitet och effektivare planering och uppföljning av verksamheten, Dokumentation och rutiner har förbättrats genom personalens ökade

kunskaper,

Införande av IT i arbetet och ny utrustning har tillsammans med personalens nya kunskaper gett kvalitetshöjande effekter, Handläggningstider har minskat och dubbelarbete har undvikits, En ökad samverkan mellan huvudmän eller mellan förvaltningar eller avdelningar har gett positiva effekter på kvaliten, Erfarenhetsutbyte och bättre kunskaper om andra verksamheter har

gett kvalitetshöjning,

Kompetensförhöjningen via utbildning framhålls naturligtvis också som kvalitetshöjande, En breddutbildad personal har kunnat användas mer flexibelt, En ökad personalrörlighet har lett till spridning av nya arbetssätt och idéer i verksamheten, Arbetet i arbetslag och arbetsgrupper har lett till ett ökat engagemang hos personalen för kommunens eller landstingets verksamhet, Förståelsen av styrdokument och handlingsplaner har ökat och många personer arbetar aktivt för framtida personalplanering m.m.

Kvaliten för den anställde

Som exempel på ökad kvalite för den anställde kan följande nämnas, Personalen arbetar aktivt med att formulera mål för verksamheten och man samverkar i arbetslag och f°ar nya erfarenheter och impulser, Personalen har möjlighet att få med och påverka,

vara

Resultat av projekten 25

Projekten har medgivit ett friare arbete över yrkesgränser och möjlighet till ökad sysselsättningsgrad via kombinationstjänster och vikarie-

pooler,

Revirtänkande har minskat vid samverkan,

Möjligheten att kunna få kompetensutveckling har upplevts positivt av

de flesta anställda, även bland som fått utbildning p.g.a. överpersoner talighet, En bredd i arbetet har kunnat ökad konkurrenskraft på arbetsmarkge naden och möjlighet att skapa kontaktytor inom andra verksamheter.

här är vård- och omsorgsområdet där personalen kan ar- Ett exempel

beta i vårdkedjor och eventuellt arbeta både inom kommunal vård och inom landstingets verksamhet. omsorg såväl som

Kvaliten för mottagaren av tjänsten

effekter på kvaliten för mottagaren tjänsten har i de flesta Projektens av i allmänna Vissa projekthuvudmän har dock fall beskrivits mer termer. enkätundersökningar eller utvärderingar eller haft dialogdis-

genomfört

kussioner med medborgarna. Man bör alltså läsare medveten som vara

det i huvudsak är projekthuvudmänens uppfattningar som redo-

om att visas. Det är dock sannolikt svårt att bedöma vilka kvalitetshöjande effekter beror på projektet och vad beror på andra faktorer, som som för många projekten är att kvalitetshöjning har

Genomgående av en

åstadkommits för individen via ökad delaktighet i utformningen av den vården eller situationen. Det gäller alla såsom äldre, patiegna grupper enter, barn eller handikappade, Individuell uppföljning och kontinuitet i omhändertagande och vård framhålls också effekter av projekten, som ökad samverkan mellan kommuner, landsting, myndigheter, anhöen den enskilde har också inneburit ökad kvalitet. Ett exempel riga och en här 4Ö i Växjö där olika aktörer samverkar för att skapa en förbättär

situation för arbetshandikappade och långtidsarbetslösa. Här deltar

rad socialkontor, arbetsförmedling, landsting, försäkringskassa aktivt tillmed den enskildes situation, sammans Samverkan mellan flera huvudmän har i vissa fall gett en oförändrad servicegraden trots minskade resurser.

3.2¶Resultat av djupstudien

Kommittén beslutade i januari 1997 att göra en kompletterande utvärdering projektverksamheten att anlita extern utvärderare. av genom en

26 Resultat projekten

av

Efter upphandlingsförfarande fick firma Ramström och Fondelius AB kommitténs uppdrag. Utvärderingen skulle omfatta inledande över-

en siktlig genomgång av de projekt beviljats stöd tyngdpunkten i

som men studien skulle ligga på att studera ett antal praktikfall,°°goda exempel, under projektens genomförande. Djupstudiens syfte att analysera

var och presentera erfarenheter från ett antal omstruktureringsprojekt

som sedan skulle kunna utgöra ett stöd för andra kommuner och landsting i deras arbete med omstrukturering. Utvärderarna skulle lämna

sin rapport till kommittén under maj 1998.

I bilaga 3 återfinns utvärderamas rapport i sin helhet.

För djupstudien valdes 11 projekt ut. Projekten uppvisade i sina syften olika angreppssätt och utformning hur ville uppnå den

av man önskade omstruktureringen. De 11 projekten presenteras kort på sidan 106 i bilaga Utvärderarna har genomfört intervjuer med cirka 150 personer under perioden november 1997 till februari 1998. De intervjuade personerna är politiker, tjänstemän, fackliga företrädare, projektledare och medarbetare berörs projekten.

som av

Utvärdema har formulerat sina iakttagelser och slutsatser i ett antal

budskap som intervjuerna i djupstudiekommunema har förmedlat. Bud-

skapen visar på ett antal faktorer enligt utvärderama är viktiga för

som att kunna genomföra förändringsinsatser i kommuner och landsting. Dessa budskap redovisas nedan kortfattat. I övrigt hänvisas till den bilagda rapporten för en mer utförlig redogörelse djupstudien.

av

Budskapen är:

Motivet för omstruktureringen måste tydligt eftersom de

vara anställdas engagemang påverkas negativt omstruktureringen leder till

om snabba nedskärningar i verksamheten.

Ledningens stöd och intresse för omstruktureringen är mycket viktig för resultat och positiv utveckling. En stark politisk eller

en samsyn politisk majoritet och kontinuitet i uppföljning och dialog och

en en processinsikt hos ledningen är en förutsättning för ett lyckat resultat.

Förändringskompetens krävs för att kunna genomföra omstruktureringar. Kunskap och vikten vision för

om processen av en gemensam projektet underlättar.

Tålamod krävs då effekter och resultat projekten ofta kan mätas

av först på sikt. Det bör finnas ett utrymme för improvisationer, planering och förändring inom projektens

ram.

Förändringsklimatet skall utrymme för eldsjälar att få stöd och

ge dialog med ledarna om förändringsprocessen. Samverkan med de fackliga företrädarna är viktig för att få reellt genomslag.

Samspel mellan stat och kommun medför att kraften för

att omstrukturera har påverkats positivt det intresse staten visat för kom-

av

Resultat av projekten 27

och landstingens projekt. Det ekonomiska bidraget och kramunemas vet på redovisning har gett ökad dynamik i projekten.

I följande avsnitt 4.1 vi på de sammantagna erfarenheter som

ser den totala redovisningen av projekten och djupstudien gett.

4¶Sammanfattande erfarenheter från

projekten

4.1¶Sammanfattande erfarenheter

I direktiven sägs följande om inriktning på projektverksamheten:

Projekten skall underlätta en nödvändig anpassning av den kommunala verksamheten och sysselsättningen till de ekonomiska förutsättningarna i kommuner och landsting. Projekten skall skapa utrymme

för långsiktig planering samtidigt som man inom projektverk-

en mer samheten får möjlighet att anordna t.ex. kompetenshöjande insatser och försöksverksamhet med förändrad arbetsorganisation. Det är av stor betydelse att den fortsatta omstruktureringen sker på ett sådant sätt att kvaliten i verksamheten kan säkerställas på lång sikt.

Kommitténs uppdrag var att underlätta en nödvändig omstrukturering i kommuner och landsting. Det finns fortfarande ett behov av detta

det är till viss del av en annan karaktär. Kommitténs uppdrag ska men

i perspektivet att det 1996 ansågs finnas en övertalighet i den kornses munala och landstingskommunala sektorn. Idag är det inom vissa sektorer brist på utbildad arbetskraft. På sikt räknar Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet med att det finns ett stort behov av att nyrekrytera personal både p.g.a. hög medelålder hos personalen och på att den förändrade demografin leder till att det behövs mycket personal inom vård och Samtidigt råder övertalighet bland bamom-

omsorg. sorgspersonal då bamkullamas storlek har minskat under senare år. Det finns alltså både brist och övertalighet i den kommunala och

en en landstingskommunala sektorn. Det ekonomiska läget i många kommu-

och landsting är fortfarande kärvt vilket gör att det kan vara svårt ner att snabbt ha de ekonomiska förutsättningarna att anställa ny personal samtidigt som det finns ett behov av det.

Den förändring som skett under de år som gått sedan kommittén fick sitt uppdrag visar behovet av långsiktig planering. De projekt

kommittén skulle bidrag skulle skapa utrymme för mer långsom ge en siktig planering. Här kan vi konstatera att cirka 70 procent av projekten arbetar med kompetensplanering och personalfcirsörjningsplaner eller liknande. I direktivet står vidare att projekten ska ge möjlighet att an-

ordna kompetenshöjande insatser. Här kan vi konstatera att mellan 12 000 till 13 000 personer via projekten deltagit i kompetenshöjande insatser. Kompetenshöjande insatser har i projekten ofta riktats till grup-

där det finns brist eller övertalighet inom verksamheten. Här finns per exemplet med barnskötare m.fl. utbildas till undersköterskor för att

som arbeta inom vården. Det finns också insatser för att höja grundkompetensen hos grupper som saknar formell utbildning, ungefär 40 procent

projekten innehåller insatser for att ge eller komplettera gymnasieav kompetens. Men det finns också utbildningsinsatser för sjuksköterskor och läkare innehåller specialistutbildning. Läkare och sjuksköter-

som skor är där i projekten redan idag pekar på en brist på

en grupp man

personal.

I direktivet står vidare att projekten ska möjlighet att anordna

ge verksamhet med förändrad arbetsorganisation. Här ser vi att cirka 40

procent projekten innebär arbete i vikariepooler/-enheter eller kom-

av binationstjänster eller utbildning till generalister. Dessa typer av arbete har syfte att skapa flexibel organisation där de anställ-

som en mer da har bredare kompetens kan användas inom större verksam-

en som hetsområden. Denna typ anställningar skapar ofta också ökad sys-

av

selsättningsgrad for de arbetar.

som

I direktivet skrivs vidare att projekten ska underlätta för att den fortsatta omstruktureringen kan ske så att kvaliten i verksamheten kan säkerställas på längre sikt. Här vi i projekten att i prinicip alla redovi-

ser

kvalitetshöjande effekter. Kvalitetshöjande effekter redovisas såväl sar for den enskilde, den anställde som för verksamheten där projekten genomförts. För verksamheten redovisas exempelvis effekter såsom förkortade handläggningstider, konkreta besparingar, förbättrad dokumentation För den anställde redovisas ökad delaktighet, minskat

m.m. revirtänkande, friare arbete över yrkesgränserna För den enskilde

m.m. redovisar projekthuvudmärmen exempelvis kvalitetshöjningar genom ökad delaktighet för individen vid utformandet av vård m.m.

Sammantaget i det redovisats så är kommitténs bedöm-

som ovan

ning utifrån projektredovisningama och utvärdemas djupstudie är att

proj ligger väl i linje med intentionerna i direktiven.

4.2 samspelet mellan den lokala och

centrala nivån i

utvecklingsarbetet

Samspelet mellan den lokala och centrala nivån när det gäller det lokala utvecklingsarbetet är väsentligt. Det finns utvecklingskraft hos den

en

lokala nivåns aktörer. Ansökningarna till kommittén visar på bredd

en

och mångfald av idéer och förslag för kommunalt förändringsarbete.

En utgångpunkt för samspelet är att kommuner och landsting har ansvaret för att bedriva verksamheten inom de ramar som riksdag och regering anger genom nationella mål, lagstiftning och ekonomiska

ramar. Därmed är det också kommuner och landsting själva

som ansvarar för att det bedrivs ett utvecklingsarbete för att förändra, effektivisera och anpassa verksamheten till olika förändringar. Kommun- och lands-

tingsförbunden stödjer det lokala utvecklingsarbetet. De fackliga

organisationerna är ofta engagerade. Staten tar ibland initiativ för att stimulera vissa typer av lokalt utvecklingsarbete.

Stöd och stimulans kan ges i olika former. Det kan vara genom

spridning av idéer, kunskap och goda exempel det kan också

men vara genom metodstöd eller olika former av ekonomiska bidrag eller anslag. De senare kommer oftast från den statliga nivån. I sammanhanget bör även nämnas att den lokala nivån kan ansöka om medel för utveckling via EU:s fonder.

Stöd från den centrala nivån förutsätter att det på lokal nivå finns intresse ochkompetens för att kunna tillgodogöra sig det centrala stödet. Det förutsätter också att den centrala nivån stöd inom de områ-

ger den där den lokala nivån efterfrågar stöd. Samspelet och kontakten mellan de olika nivåerna är mycket viktigt. Det måste i stödet finnas ett givande och tagande så att den centrala nivån inte via stödet går in och

detaljstyr vilka utvecklingsprojekt som ska bedrivas och prioriteras.

Samtidigt måste det finnas en vilja hos den lokala nivån att aktivt arbeta med förnyelse och utvecklingsarbete inom verksamheten. Utvärderingar och uppföljningar är ett viktigt inslag i samspelet där båda parter får viktig information.

Stirnulansåtgärder i form av ekonomiska bidrag kan ges antingen som ramanslag eller som stöd till vissa specifika projektkostnader, vil-

ka genomgår någon typ av prövning. Ekonomiska stöd kan gälla hel

finansiering eller delfinansiering projekt.

av

Det finns fördelar och nackdelar med de olika typerna av fmansiering. Delfmansiering där den lokala intressenten själv får bidra med medel är bra för att skapa delaktighet då den egna budgeten berörs av förändringsprojektet. Det kan också vara en nackdel med delfmansiering för de kommuner och landsting som genom sin ekonomiska situation kan ha problem att avsätta medel för förändringsprojekt trots att ett behov i och för sig finns. Ramanslag har fördelen att det är kommuner

och landsting själva får prioritera förändringsarbete behövs. En

som var nackdel med ramanslag kan vara att den centrala nivån och den lokala nivån gör helt olika bedömningar vad behöver göras.

av som

Kommittén anser att det är värdefullt med olika typer stöd till den

av lokala nivån dvs. både i form kunskap och idéutveckling och eko-

av nomiskt stimulans. I den mån det handlar ekonomisk stimulans till

om lokalt utvecklingsarbete är det önskvärt att ansökningsförfarandet är så

enkelt som möjligt och att tillräcklig tid för planering och genomfö-

ges rande av projekten.

Bilaga 1 33

Bilaga l

m

å

Kommittédirektiv

Särskilda insatser för omstrukturering i vissa Dir.

kommuner och landsting

Beslut vid regeringssammanträde den 29 augusti 1996

Sammanfattning av uppdraget

En kommitté tillkallas med uppgift att fördela medel till projekt som att underlätta omstruktureringen verksamheten i kommuner avser av och landsting.

Bakgrund

Riksdagen beslutade i juli 1996 att högst 200 miljoner kronor av de 400 miljoner kronor har anvisats för särskilda insatser för vissa som kommuner och landsting 1996 får användas för projekt i kommuner och landsting prop. 1995/962222, bet. l995l96zFiUl5, rskr. 1995/961307. Projekten skall bidra till att den fortsatta omstruktureringen i kommuner och landsting sker ett sådant sätt att kvaliteten i verksamheten kan säkerställas lång sikt. Projekten kommer positiva sysselsättningseffekter under den tid de även att ge pagar. Den ekonomiska situationen i den kommunala sektorn innebär att det finns ett fortsatt stort behov omstrukturering av verksamheten. av För åren 1997 och 1998 har regeringen och de politiska företrädarna för Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet kommit

vissa ömsesidiga åtaganden. Kommun- och landstingsför-

överens om bunden har bl.a. åtagit sig att verka för att kommuner och landsting i möjligaste mån undviker att säga fast personal så att denna inte upp hamnar i öppen arbetslöshet Regeringen är emellertid medveten om att vissa kommuner och landsting har mycket stora behov av kostnadsanpassningar och därför kan ha svårigheter att helt undvika uppsägningar fast anställd personal. Det är inte minst i dessa fall av särskild beav tydelse att omstrukturcringen sker på ett sätt inte äventyrar den som långsiktiga kvaliteten i verksamheten.

34 Bilaga 1 sou 1998:91

Uppdraget

Kommittén skall fördela högst 200 miljoner kronor till projekt i kommuner och landsting efter ett ansökningsförfarande. Kommittén skall också redovisa resultat och erfarenheter av projektverksamheten.

Projektens inriktning

Projekten skall underlätta nödvändig anpassning av den kommunala en verksamheten och sysselsättningen till de ekonomiska förutsättningarna i kommuner och landsting. Projekten skall skapa utrymme för en mer

långsiktig planering samtidigt inom projektverksarnheten får

som man möjlighet att anordna t.ex. kompetenshöjande insatser och försöksverksamhet med förändrad arbetsorganisation. Det är av stor betydelse att den fortsatta omstruktureringen sker ett sådant sätt att kvaliteten i verksamheten kan säkerställas lång sikt. Det gäller exempelvis inom bam- och ungdomsverksamheten och inom hälso- och

sjukvården.

Projekten bör genomföras i nära samarbete med berörda fackliga organisationer och arbetsförmedling.

Ansökningarna och bedömningen av dessa

Kommuner och landsting vill anordna projekt för särskilda insatser som för omstrukturering i verksamheten skall ansöka om medel hos kommittén. Ansökningama till kommittén bör innehålla förslag konkreta och resultatinriktade projekt med den inriktning beskrivs En som ovan. ekonomisk kalkyl samt hur många anställda omfattas av projektet som bör också redovisas i ansökan. Kommittén skall närmare ange

ansökningsförfarandet och ansökningshandlingarnas innehåll.

Sedan ansökningstiden har gått ut skall kommittén göra en samlad bedömning ansökningarna och besluta vilka projekt som skall få av medel och hur mycket de skall få. Vid bedömningen enskild ansökan bör särskild hänsyn tas till av en kommunens eller landstingets ekonomiska situation.

Bilaga 1 35

Ramar för arbetet

För projekt som beviljas medel kan bidrag utgå för lönekostnader, med högst 50 procent den totala projektbudgeten. Återstående del skall

av finanseras kommunen eller landstinget.

av

De totala bidragen beviljas får inte uppgå till än 200

som mer miljoner kronor. Endast så mycket de 200 miljoner kronorna bör

av användas som medges projektens kvalitet. Om behov skulle

av ett uppstå att finansiera sådana insatser ursprungligen motiverade

som att medlen avsattes kan regeringen besluta att den totala minskas.

ramen

Kommittén skall ha beslutat fördelningen medlen den

om av senast 15 januari 1997. De kommuner och landsting har erhållit bidrag

som skall till kommittén redovisa resultat och sina erfarenheter projekten

av senast den 31 mars 1998. Kommittén skall därefter den 1

senast juli 1998 redovisa en samlad bedömning projektverksamhetens resultat

av och erfarenheter.

Kommittén skall beakta regeringens direktiv till samtliga

kommittéer och utredare att redovisa jämställdhetspolitiska

konsekvenser dir. 1994: 124, att redovisa regionalpolitiska

konsekvenser dir. 1992:50, att redovisa konsekvenser för

om brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet dir. 1996:49

samt att pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23.

Inrikesdepartementet

sou 1998:91 Bilaga 2 37

Bilaga

över

Proj ektkatalog genomförda projekt

l detta avsnitt redovisas de 62 projekt som genomförts. Beskrivningarna av projektens innehåll är kortfattade vilket innebär att huvudsyftena anges

inte alla de insatser gjorts. Insatser för olika yrkesgrupper och men som olika utbildningar anges oftast inte då detta hade gjort projektkatalogen mycket omfattande. Projektkatalogen är tänkt som en översikt för läsaren

sedan själv kan kontakta huvudmännen för ytterligare information om som

respektive projekt. Projekthuvudmännen redovisas efter följande princip:

först kommuner i bokstavsordning, därefter landsting i bokstavsordning och slutligen projekt där flera kommuner/landsting finns med som huvud-

män för projekten.

Kommuner

Aneby PUH-projektet, ett projekt som syftade till att med pedagogik, utbild-

ning och handledning skapa en "ideologisk plattform" för en ny kommunal verksamhet, omsorg om funktionshindrade, framför allt med förståndshandikapp. Kompetensutveckling skulle leda till att personalens förmåga att kommunicera med patienterna förbättrades. Målgrupp för projektet var befintlig och nyanställd personal. Till viss del räknades också anhöriggruppen som en målgrupp. I projektet arbetade man med uppsökande verksamhet till närståtende och brukare för att skapa goda relationer.

Upprättande av individuella planer ingick också i projektet. Som en del i utbildningsinsatserna för de anställda har en arbetsmodell för att

finna begåvningshjälpmedel utarbetats.

Bjuv Det övergripande målet för projektverksamheten inom Bjuvs kommun

att kvalitetssäkra kommunens verksamhet på kort och lång sikt. I var projektet genomfördes kompetensutveckling i kommunen för att skapa möjligheter och resurser för att motverka sysselsättningsneddragningar. Kompetensutvecklingen innebar bl.a. utbildning av vårdbiträden i omvårdnad, utbildning av personliga assistenter, skolvärdar och dagbamvårdare samt utvecklingsprojekt inom äldre- och handikappomsorgen. Utbildningama innehöll både formella utbildningsinsatser och erfarenhetsutbyte.

En del av projektet innebar att en framtidsgrupp bestående av politiker och anställda har analyserat samtliga verksamhetsområden i kom-

inför 2000-talet. Detta kan ett led i kvalitetssäkring munen ses som en av kommunens verksamheter på lång sikt.

Bilaga2 39

Bollnäs Projektidén var att etablera en entreprenörsutbildning inom kommunen i linje med en tidigare utförd förstudie. Detta syftade till att söka

nya vägar att utveckla anställda och tidigare anställda i offentlig sektor och att långsiktigt skapa nya arbetstillfällen. Målgruppen för projektet

var arbetslösa och i riskzonen för att bli arbetslösa. Antagningen

personer

till entreprenörsutbildningen inriktades på personal med bakgrund i

offentlig sektor vilka var motiverade och hade förutsättningar att bli företagare. De personer som deltagit i utbildningen vill fortsätta att

men arbeta i kommunens verksamhet ett viktigt tillskott för anställ-

ses som ningar projektledare eller liknande anställningar i kommunen.

som KomVux som utbildningsanordnare projektet möjlighet att

gavs genom

få kunskaper i att utforma entreprenörsutbildningar kan användas i

som framtida satsningar.

Botkyrka

Projektets övergripande mål att skapa balans mellan efterfrågad och

var faktisk kompetens i kommunens verksamheter. Man arbetade med utveckling av samverkan/integration i vård och omsorg där samarbetet mellan olika verksamhetsområden utvecklades för att finna dimen-

nya sioner i verksamhetens organisation och bemanning. Exempelvis har man i projektet samverkat mellan handikappomsorg och arbetsmarknadsförvaltning för att personalen ska ha arbetssätt gentemot

samma individen inom de båda förvaltningarna. Projektet syftade också till att kunna behålla kompetensen hos vikarier och deltidspersonal i verksamheten.

I projektet ingick också rationell organisering serviceadministra-

av

tion genom Botkyrkas medborgarkontor. Syftet att medbor-

var genom garkontoret uppnå bättre service till kommuninvånama samt effektivisera den interna serviceadministrationen och säkra kvaliteten i specialistledet.

Båstad Ett kompetensutvecklingsprojekt med syfte att bredda och höja kunskaperna för personal inom Vaktmästeri och lokalvård.

Lokalvårdama var lågutbildade deltidsanställda kvinnor med låg sysselsättningsgrad. Vaktmästama var anställda på heltid. Tanken var att lokalvårdspersonalen skulle få sin kompetens breddad och med högre sysselsättningsgrad kunna arbeta i kombinationstjänster, med både

lokalvård och vaktrnästeriuppgifter, s.k. lokalservice. Vaktmästargrup-

pens kompetensutveckling skulle ske efter verksamhetens behov. De kompetenshöjande utbildningar som genomförts är både special- och grundutbildningar.

Degerfors

Projektets syfte var att höja kvaliteten på arbetet inom barn- och äldreomsorg genom uppmuntring till ett lärande i organisationen. Projektet skulle utöka samarbetet med anhöriga, föräldrar och frivilligorganisationer och ge personalen ökad kompetens.

Tanken var att personal inom bam- och äldreomsorg alltid skulle upprätta individuella arbetsplaner för de enskilda barnen och vårdmottagarna. Planerna skulle upprättas i samråd med anhöriga och andra berörda. Genom ett ständigt lärande i organisationen och utbyte av erfarenheter mellan personal i bam- och äldreomsorgen kunde personalens kompetens kontinuerligt utvecklas. De pedagogiska kunskaperna från barnomsorgen kunde användas som stöd till äldreomsorgens personal, liksom äldreomsorgens vana att pröva och anpassa åtgärder efter den enskilde individen behövdes inom bamomsorgens arbete. Arrbetssättet byggde på att gemensamma kunskaper så småningom utvecklar, stimulerar och ger erfarenhetsutbyte. Arbetsledama integrerades också iprocessen.

Bilaga2 41

Eslöv

Projektet syftade till kompetensutveckling inom yrkesgruppema lo-

kalvård och Vaktmästeri m.fl.. Syftet med projektet att stärka

var gruppidentiteten, höja kvaliteten och göra verksamheten effektiv

mer samt att minimera risken för uppsägning vid eventuell konkurrensut-

en

sättning av verksamheten. I projektet ingick breddning kompetens

av vad avser storstäd och golvvârd Flera kombinationstjänster har

m.m. skapats inom ramen för projektet och kvalitetstanken finns i all verksamhet. En kontinuerlig uppföljning kvaliteten görs idag tillsam-

av mans med lokalvårdens kunder och idag har verksamheten högre

en effektivitet än tidigare.

Filipstad

Projektets syfte var tudelat och innehöll två delprojekt, dels ett delprojekt för omstrukturering och utveckling kommunens ungdomsverk-

av

samhet dels ett delprojekt som arbetade med kvaltitetsutveckling KLASS Kvalitetsutveckling, Leveranssäkerhet, Arbetsmiljö, Samar-

bete och Service. Det senare delprojektet skulle bedrivas som ett pilotprojekt inom en kommunal förvaltning. Arbetet innehöll olika faser,

bl.a. en nulägesanalys och en utvecklingsfas. I projektet kartlades vad

som behövde förbättras. Ett led att förbättra dokumentationen och

var att utarbeta en kvalitetshandbok. Kvalitetsdokumentet ska diskuteras kontinuerligt och revideras årligen. Som ett led i arbetet har bl.a. kvali-

tetsutbildningar genomförts.

I ungdomsprojektet arbetade man samverkan mellan kom-

genom munen, olika föreningar och myndigheter samt aktiv medverkan från föräldrarna. Delprojektet startades som en följd neddragningar inom

av

bam- och ungdomsverksamhet och socialtjänst.

42 Bilaga 2

Gotland Projektets syfte var att samla och koncentrera för såväl

resurserna kvinnovård som neurologisk rehabilitering i organisatoriska former

nya på Visby lasarett. Vidare var syftet att skydda och utveckla den kvarvarande verksamheten genom effektivisering, sänkta kostnader samt kva-

litetssäkring. Utöver detta skulle längs vårdkedjan optimeras

resurserna och förutsättningar skulle skapas att möta kommande vårdbehov

genom samarbete med andra förvaltningar. Dessutom skulle rehabiliterings-

kompetensen höjas genom att hemrehabilitering utvecklades i

samverkan mellan länssjukvård och primärvård.

Under projekttiden skulle kompetensöverföring säkras att

genom övertalig personal kunde vara anställd något längre tid. Vidare skulle övertaliga genom utbildning, inom för projektet, få bättre chan-

ramen ser till annan anställning efter projektets slut. Genom samlokalise-

en ring av kvinnovården frigjordes lokalutrymmen. Dessa kunde användas till neurologisk rehabilitering.

Grums Projektets syfte var att skapa en utbildning för innovationi kommunen. I detta ingick: personlig utveckling och karriärplanering, att skapa bättre innovationskultur i Grums, att förbereda vidareutbildning, att öka kvaliteten i kommunal verksamhet samt att reducera antalet uppsägningar. Målgrupper för projektet var samtliga anställda inom den kommunala verksamheten vilka var i behov av den slags utbildning som erbjöds i projektet.Vissa delar av utbildningen obligatoriska, annat

var var frivilligt. I den obligatoriska delen ingick flera block: omvärldskun-

skap, ego-kunskap och framtidsplanering "karriärplanering", innova-

tion och småföretagarskap samt projektarbete. I fördjupningsdelen valde deltagarna själva inriktning. Syftet med projektet dels att de

var ge anställda högre kompetens, dels möjlighet till utveckling.

en

Bilaga 2 43

Gällivare Projektidén var att omskola personal inom barnomsorgen till arbete inom hemtjänsten. Personalen fick först göra praktik i hemtjänsten för att om det var ett arbete som man ville omskolas till. De övertaliga se inom barnomsorgen skulle alltså utbildas för att arbeta inom hemtjänsten som hade brist på personal. Flera av de som genomgått utbildningen har idag dubbel kompetens barnskötare/undersköterska. Utbildningsnivån inom hemtjänsten har höjts när de nyutbildade börjat arbeta i verksamheten.

Göteborg

samverkansprojekt mellan stadsdelsförvaltningama i Biskopsgården och Torslanda i delprojektet bemanningsenhet. Några delprojekt avser endast Biskopsgården, ett avser stadsdelen Bergsjön. Projektet syftade till att underlätta omställningsarbetet och undvika

övertalighetssitationer, ge redan anställd personal anställningstrygghet

och skapa bättre och tryggare anställningsforrner. Syftet var också att skapa former för flexibel och gränsöverskridande personalanvändning. Projektet hade flera delsyften: utbildning till bemarmingsenhet, utvecklingsgrupper syftande till att vidga anställningsbarheten och undvika långtidssjukskrivningar, alternativ internrekrytering genom kompetensbreddning och vidareutbildning till förskollärare. Utbildning till bemanningsenhet syftade till att minska antalet timanställningar och öka antalet tillsvidareanställda. En förvaltningsgemensam bemanningsenhet utvecklades för att tillgodose tillfälliga och akuta behov personal. För effektivitet i en sådan enhet krävdes av anställda kunde arbeta med uppgifter inom ett brett arbetsfält. En som utbildning kallad Omsorgsvision, gavs för dessa personer. Ett annat delprojekt syftade till att skapa lärande arbetsplatser inom äldreomsorgen. Projektets målsättning att skapa en varaktig och var gruppbaserad verksamhetsutveckling arbetar tvärfunktionellt. där man

44 Bilaga 2

Heby

Omstruktureringsprojektet inom individ- och familjeomsorgen hade

som mål att effektivisera verksamheten med bibehållen kvalitet. Det

skulle ske genom kompetens- och organisationsutveckling. Verksam-

heten skulle utvecklas enligt SIQ-kriterier. Bland syftade projekannat tet till att bygga ett processinriktat arbetssätt med fokusering på upp snabbare ledtider, förebyggande åtgärder och kontinuerlig uppföljen

ning och kvalitetsförbättring. Projektet skulle genomföras enligt

en specifik arbetsmodell i ett antal steg. Det första att göra analys var en av förutsättningarna såväl externt internt inom organisationen. som Styrkor och svagheter skulle lyftas fram i analysen. Därefter följde fas med målforrnulering, stegvis skulle precien som seras. Slutligen skulle ansvarsstrukturen och bemanningsfrågoma utformas. Som följd projektet beslutades att alla skulle ha specien av ett alistområde/ansvarsområde att alla även skulle ha de

men nödvändiga

kunskaperna att vid behov arbeta inom andra ansvarsområden.

Hudiksvall

Projektets Personalplan 2003. Projektet skulle skapa underlag namn var

för en långsiktig personalplanering utifrån principen rätt på

person rätt plats vid rätt tidpunkt. Inriktningen skulle vidare att så långt möjvara ligt undvika uppsägningar tillsvidareanställd personal kvaav samt att liteten i verksamheten skulle bibe-hållas, med mindre ekonomiska resurser. En ekonomisk och demografisk har gjorts i kommunen. prognos Utifrån har framtidsscenarier utarbetats och arbetsgivarprognosen en strategi har skapats. Genom personalplanema har grund för framtida en

utbildningsinsatser och marknadsföringsåtgärder lagts. Marknadsfö-

ringsåtgärdema syftar till att marknadsföra kommunen attraktiv som en

arbetsgivare när det finns behov nyrekrytering.

av

Bilaga 2 45

Härnösand Projektet syftade till att utbilda kommunal personal till entreprenörer.

Projektet ett delprojekt inom ett större förändringsarbete, Först in i

var framtiden, samtliga politiska partier i kommunen stod bakom. som Syftet att informera, utbilda och stödja etableringen av alternativa var driñfomier samhällstjänster bedrevs i kommunal regi samt att av som utbildning för etablering företag inom andra verksamhetsområge av den. Det farms många personalgrupper och enskilda i kommunen som

övervägde att starta verksamhet i alternativa driñfonner.

Projektet har innehållit olika entreprenörsspår: träning i att vara

företagsam, projektledarträning, träning i att driva egen verksamhet och

starta-eget träning. Syftet att utbilda entreprenörer som skulle kunvar arbeta både inom och utanför den kommunala verksamheten. Nätna verksgrupper har skapats för idé- och affärsutveckling. Informa-

tionsmöten har genomförts för allmänhet, ledningsgrupp och politiker.

Härryda innehöll två delprojekt. Ett för kompetensutveckling för infö- Projektet

rande arbetslag och ett annat där äldre pedagoger handledde yngre, av

för kvalitet och sysselsättning.

Arbetslag har genomförts i alla delar kommunens skol- och barnav I denna förvaltning ingick både grundskola, barn-

omsorgsförvaltning.

och Ledarna i dessa verksamheter behövde

omsorg gymnasieskola.

för att kunna leda förändringsarbetet. Vidare er-

kompetensutveckling

bjöds fritidspedagoger riskerade uppsägning kompetensutveckling

som

inom Äldre pedagoger minskade sin undervisningstid och projektet. handledde i ett mentorsprojekt. Syftet att de yngre pedago-

yngre var skulle kunna bli kvar i verksamheten och att de äldre skulle kungerna

minska sin undervisningstid. Uppföljningstillfállen för de yngre lä-

na ingick, vid vilka olika aspekter lärarrollen diskuterades. rarna av

Kiruna Kiruna kommun har genomfört ettomstruktureringsprojekt inom barnoch utbildningsförvaltningen med syfte att bilda arbetslag. I arbetslagen skulle ingå förskollärare, fritidspedagoger

och lärare. Den övergripande

målsättningen var att lära olika personalkategorier att dra

nytta av varandras speciella kompetens. Genom projektet skulle finna

man en gemensam plattform att arbeta utifrån. Basen var de olika slags pedago-

giska bakgrunder fanns i arbetslagen. Handlingsplaner för arbets-

som lagen skulle arbetas fram i enlighet med kommunens övergripande styrdokument. Projektet syftade till gränsöverskridande samverkan för att hantera en situation med krympande till den pedagogiska

resurser verksamheten. Barnens individuella behov och utveckling skulle tillgodoses genom arbetet med livslångt lärande.

Ljusdal

Projektet syftade till att utarbeta metod för kvalitetsutveckling inom

en

omsorgsförvaltningen. Det övergripande målet att kommunen med

var ett genomgripande kvalitetsarbete skulle kunna bibehålla och säkra kvaliteten i verksamheten på lång sikt. I detta arbete skulle modeller för kvalitetsutveckling utarbetas. Modellerna skulle användbara i

vara samtliga grenar av omsorgsförvaltningens verksamheter. System skulle utvecklas för uppföljning, redovisning, analys och utvärdering ef-

av fekter i förhållande till de mål sattes

som upp.

De kunskaper om kvalitet som kom fram i projektet skulle implementeras i förvaltningens verksamhet. De olika mål för kvalitet

som fastställdes skulle integreras i budget- och planeringsprocessen. Sam-

verkan mellan de olika verksamhetsgrenama i omsorgsförvaltningen

skulle utvecklas för bästa möjliga resursutnyttjande. En bred kvalitetsutveckling med bestående effekter skulle möjliggöras utbildning

genom av hela personalen. Politiska mål har formulerats och informationssystem och samverkan har utvecklats. Kundperspektivet har utvecklats i enlighet med syftet.

Bilaga2 47

Malmö

Projektets namn var Kompetensutveckling för omstrukturering och verksamhetsintegration. Syftet var att stödja personalutvecklingen i den

omfattande omstruktureringsprocess som Malmö genomgår

genom stadsdelsreform och regionreform. De båda reformema berör tillsammans nära 80% av de kommunanställda. Syftet med projektet att

var erbjuda kompetensutveckling for de riskerade att få svårt att

som passa in i den nya organisationen. Projektet innehöll även verksamhetsutveckling i form av integration viss verksamhet. Projektet innehöll

av kompetensutveckling för olika grupper av anställda. Exempelvis personal inom sjukvårdsförvaltningen samt inom förskole-, skol- och fritidsverksamheterna.

Malå Ett organisations- och arbetstidsprojekt som innebar att arbetslag inom omsorgsverksamheten skulle ges stor frihet att planera och utvärdera sin egen verksamhet utifrån omsorgsnämndens mål rätt saker, på rätt sätt, vid rätt tillfälle. Det övergripande målet att förändringsarbetet

var skulle bli en naturlig process i den framtida arbetsorganisationen. Målgrupp var samtliga anställda inom hemvården och kommunal hälsooch sjukvård. Förändringsarbetet i arbetsgrupper har resulterat i att omsorgsnämnden beslutat om förändrad organisation och verksamhet.

Vidare ingick ett delprojekt som syftade till att skapa en mer flexibel organisation med fler arbetstillfällen genom arbetstidsförkortning. Här krävs en friare användning av medel från arbetsförmedling och försäkringskassa. Detta projekt genomfördes i samarbete med Umeå universitet. Yngre personer erbjöds arbete under ordinarie personals utbildningstid som ett led i arbetet med att få yngre personer att bo kvar i Malå.

48 Bilaga 2

Mariestad Projektets syfte vara att skapa ett huvudmannaskap för äldrevårds-

en anläggning där boende och personal tog ett stort samt att skapa

ansvar en ny organisation med verksamhets- och ekonomiskt för

ansvar personalen.

Inom projektets ram har behovet av kompetensutveckling och

personalens önskemål på densamma analyserats. Som följd analy-

en av sarbetet i arbetsgrupper bestående anställda har samarbetet mellan

av olika grupper av anställda ökat. De utbildningar genomförts är bå-

som de grundutbildningar och kortare kurser.

Nacka Det övergripande syftet med projekt att undvika uppsägningar

var p.g.a. arbetsbrist genom att nyttja övertaliga medarbetare

som en resurs för att utföra nya och annorlunda kvalitetshöjande insatser. Projektet syftade också till att stimulera till dialog, nytänkande och

kvalitetsutveckling över yrkes- och verksamhetsgränser genom att

medarbetare från olika yrkesgrupper bidrog med sina kompetenser och perspektiv.

Projektet handlade mer specifikt om att övertalig personal, med utgångspunkt från sina egna unika kunskaper och erfarenheter, skulle utföra nya och annorlunda arbetsinsatser inom olika verksamheter. Det kunde även handla om att utföra uppgifter erfarenheter

som gav nya och ökade den enskildes konkurrensvärde på arbetsmarknaden. Projekten kunde syfta till att finna nya former, roller och gränsöverskri-

en dande samverkan med aktörer inom och utom kommunen. Här farms ett resurscentrum kallat Idéforum där man träffades över yrkesgränsema. En stor tyngd i projektet var att övertaliga medarbetare knöts till ett kvalitetsproj ekt, som entreprenörer för kvalitet.

Bilaga 49

Norrtälje

Projektidén var att införa samordnad, flexibel administration för alla

en kommunala förvaltningar. Målet med detta var att åstadkomma en omprövning och förnyelse av hela administrationen. Medelet för att uppnå målet var att införa en elektronisk infrastruktur i hela den kommunala verksamheten. Genom kompetensutveckling skulle man få den nödvändiga kompetensen för att sköta denna struktur. Kompetensutvecklingen personalen omfattade även kunskaper i språk, kvalitet,

av projektarbete och lagutveckling. Verksamhetens kvalitet sattes i fokus. Vid servicekontoret bildades en kundgrupp för att följa upp förvaltningamas krav på stöd.

Nyköping Projektidén var att genom kompetensutveckling bryta specialisering

och skapa en mer flexibel och obyråkratisk "företagskultur". Projektets syfte var att kompetensutveckla kanslister och annan administrativ personal, så att dessa kunde avlasta specialistema mer rutinbetonade ärenden. Behovet av kanslipersonal för enklare göromål minskade till följd av utökad användning av IT-stöd. Dessa skulle då få sin kompetens breddad för att kunna av-lasta i nämndområdena och kunna utföra ett bredare arbete i den administration som fortfarande behövdes. Utbildningen har varit bred för att få fram generalister som kan arbeta flexibelt. En reception har utvecklats till ett medborgarkontor, som på sikt ska kunna klara de vanligaste frågorna inom den kommunala sektorn och vara ett administrativt centrum i stadshuset. Projektet har även innehållit kompetensutvecklig för chefer.

50 Bilaga 2

Ovanåker Projektet syftade till att undvika uppsägningar personal uppgif-

av vars ter skulle försvinna eller radikalt förändras till följd utökad använd-

av ning av IT-stöd och nya administrativa rutiner. Detta syfte skulle

uppnås genom att överföra de personalresurser frigjordes till den verk-

som samhet som fortsättningsvis skulle kommunal kämverksamhet

vara samt till andra bristyrken inom kommunens näringsliv. Personalen skulle göras mer anställningsbar inom de olika yrkena kompe-

genom tensutveckling med bibehållen lön. Utbildning har givits både för arbete inom den kommunala verksamheten och inom den privata sektorn. De som utbildats för att arbeta inom den kommunala sektorn har

ersatt personal som pensionerats.

Robertsfors Projektet syftade till att värna den långsiktiga kvaliteten i äldreverk-

om samheten genom att klargöra äldreomsorgens målsättning för alla

anställda. All personal utbildades för att förstå och rätt använda vårdpla-

ner samt utveckla kontaktmarmaskapet. Individuell vårdplanering

skulle konsekvent användas med utgångspunkt från vårdtagarens individuella behov och egna resurser. Vårdplan och dokumentation skulle fungera som arbetsinstrument för personalen. Skriftlig dokumentation hr fått tyngd genom utbildningar som genomförts. Hemtjänstassistenter

har utbildats i att ta behovsbedömnings-/biståndsbeslut.

Bilaga 51

Ronneby

Projektidén att kompetensutveckla för kvalitet. Syftet var att skapa var organisation utvecklade kompetens, produktivitet och kvalitet en som enligt uppställda mål i takt med invånarnas behov. Anställda skulle erbjudas utbildning för att kunna påverka sin arbetssituation under ändrade förhâllanden. Tre delprojekt skapades: demokratins arbetsformer, administrativa stödfunktioner och kompetensutveckling för kvalitet. Ett internt resurscentrum startades, för att utveckla personalens kompetens. Syftet med att bilda resurscentret bland annat att säkra de anställdas var trygghet i förändringsarbetet. Kommunen såg ett behov av kontinuerlig nyrekrytering, vilket föreslås leda till att resurscentrum ersätts med en

personalfunktion ska hantera personalförsörjning och utvecklings-

som frågor. nämnd- och förvaltningsorganisation föreslås. Ett effek- En ny tivt utnyttjande ekonomifunktionen och ett pilotprojekt med elektroav nisk handel är andra delar i projektet.

Sandviken

Projektet innehöll kompetensutveckling personal inom vård och om-

av samt skola. Syftet med denna kompetensutveckling var att anpassa sorg yrkeskategorier till den tidens krav, att öka och bredda kompetennya utnyttja övertalig personal, skapa förutsättningar för lärande i sen, att organisationen och att stimulera till ökat samarbete. Det övergripande syftet med delprojektet inom vård och omsorg var bredda arbetsmarknaden och kompetenshöjning och stimulans för att ge lärande i organisationen i ett gemensamt arbetsfält mellan kommun och landsting inom äldreomsorgen Utbildningsinsatser genomfördes och landstingets övertaliga vikarierade när ordinarie personal utbildades. Genom vikariema tillfördes kommunen ny kompetens. Ett delprojekt innehöll vidareutbildning förskollärare och friav tidspedagoger för att bli l-7-grundskollärare. Utbildningen har bland annat målsättningen att pedagogiska arbetssätt skulle utvecklas. Ett nya delprojekt innehöll utbildning för ämnesbreddning lärare med smal av

behörighet till svårrekryterade lärartjänster.

52 Bilaga 2

Skellefteå Projektets namn var Från deltid till heltid. Syftet att öka antalet hel-

var

tidsanställningar. Ett system med flexibilitet över förvaltningsgränsema

eftersträvades. Arbetsrollema skulle bli mindre specialiserade,

exem-

pelvis genom kombinationstjänster. Förutom kombinationstjänster har

andra lösningar diskuterats, t.ex. förändrade scheman, årsarbetstid

m.m. Projektet har bedrivits som en försöksverksamhet i kommundelen Byske. Först kartlades verksamheter och deltidsanställningar inom området. Arbetsledama har arbetat med att pröva och förankra organi-

nya satoriska lösningar och inventera vilka önskade heltid.

personer som För de personer som berördes utbildning Samordning

gavs m.m. av personal och vakansrapportering via data har använts.

Skurup

Projektet Utvecklingsslussen ett kompetensutvecklingsprojekt för

var övertalig personal bland annat inom barnomsorgen. Kommunen betonade vikten av individuella lösningar vid omplacering och kompetensutveckling. Genom individuella lösningar skulle individernas mål kartläggas och förverkligas. Huvuduppgiften för projektet skulle

vara att slussa anställda vars tjänster försvann till utveckling. En annan uppgift var att stimulera och driva nya organisationsforrner, t.ex. städprojekt i en ny organisation med självstyrande grupper. Projektet innehöll även annan omorganisation och utbildning för detta ändamål.

Insatser för breddning av kompetens för mer flexibel personal liksom kvalitetsarbete finns också inom projektets

ram.

Bilaga 2 53

Solna Intern rörlighet i Solna stad. Det huvudsakliga

Projektets namn var syftet att undvika uppsägningar genom att kompetensutveckla an-

var ställda riskerade att bli övertaliga så att de kunde övergå i yrken som där det råder personalbrist. Ett annat delsyfte att skapa arbetsformer var yrkesgrupper med dubbla kompetenser kunde ingå. Dessa skulle där flexibla uppgifter inom flera verksamhetsområden och/eller kunna ges skapa förutsättningar för integrering olika verksamhetsområ-

goda av

delsyfte att skapa möjligheter för arbetslösa att gå den. Slutligen var ett vikarier under projektets gång. Målgrupper för projektet var in som ville bli lärare, bamomsorgspersonal kunde/ville förskollärare som som

äldreomsorgspersonal administrativ personal utbildades

bli samt som

till generalister. Vikariepool där bamomsorgspersonal ska kunna Man planerar en

arbeta inom äldreomsorgen. Diskussion förs också om även

outplacement-tjänster.

Strängnäs

innebar omstrukturering skolverksamhet med syfte att Projektet av i skolan i fysisk miljö till ett lägre pris. forma en ny pedagogik en ny till projektet att ville få barn- och utbildnings-

Bakgrunden var man

ekonomi i balans till 1999. Metoden att initiera ett antal nämndens var projekt och stödja sådana som redan pågick. nya kartlägga skolornas behov förändring och Ett första steg var att av deras förändringspotential med hjälp ett särskilt inköpt dataprogram. av

skulle potentialen till kunskapsutveckling kartläggas. För-

Bland annat med arbetslag etc. ingick också ett omstruktu-

utom utvecklingsarbetet

för de lärare inte ville/kunde delta i förändringsar-

reringsprojekt som

Skolledarna skulle initiera arbetet med att undersöka vilka betet. som

lärare skulle erbjudas att delta i omstruktureringsprojektet gavs

som för ändamålet. Tillsvidaranställda lärare ville omskola utbildning som arbete eller eget möjlighet till det. sig, pröva nytt starta gavs

54 Bilaga 2

Sundbyberg

Projektets namn Arbetslag och yrkesroller i förändring. Målet

var var att stödja personalen i utvecklingen deras yrkesroller och i strävan

av att utvecklas i arbetslag. Projektet innebar för

kompetensutveckling

barnskötare, kökspersonal, individuella utvecklingsplaner för assistenter och arbete med arbetslag och yrkesroller i förändring.

Kompetensutvecklingsprojektet med syfte att utveckla arbetet i

arbetslag innebar att chefer och arbetslag under utbildningen skulle iakttaga sig själva för att komma fram till vad behövde förbättras i

som deras dagliga arbete. Målet sedan att varje anställd skulle utföra de

var arbetsuppgifter som han/hon var bra och dessutom få möjlighet

en att vidareutveckla sin kompetens utifrån verksamhetens behov. Målgruppen var arbetslag från fem förvaltningar, servicekontoret och

kommunledningskontoret.

Sunne

Projektet syftade till omstrukturering inom barnomsorg inom

samt vård- och omsorgsverksamhetema. Nya arbetsmetoder skulle utvecklas, liksom nya organisationsmönster. En större ekonomisk medvetenhet skulle skapas bland personalen och s.k. dolda kunskaper bland de anställda skulle tas fram. Projektet hade två målgrupper, dagbamvårdare och omsorgspersonal. För dagbamvårdama syftet att utveckla

var nya arbetsmetoder och arbeta i organisationsmönster.

nya

För vård- och omsorgspersonalen innebar projektet

att man genom

ett nytt bemanningschema skulle skapa en mer flexibel bemanningsplan

än tidigare. Arbetsgrupperna avgjorde själva utformningen planerna.

av Alla anställda fick personlig pott årsarbetstid. Ett dataprogram

en av utformades för att enkelt hantera de personliga potterna. Arbetsledarrollen förändrades också mot handledning och verksamhetsut-

mer av

veckling, t.ex. genom arbetsplatsträffar och utvecklingssamtal.

Bilaga2 55

Svalöv

Projektet syftade till omstrukturering och kompetensutveckling och

innehöll olika delprojekt. Vårdbiträden utbildades till undersköterskor.

Assistenter och kanslister erbjöds kompetensbreddande utbildning i

bl.a. data, ekonomi och språk för att bättre motsvara framtida krav.

Projektet innehöll kompetensutveckling för kostpersonal

och analys av den nuvarande kostorganisationen, mål på kort och lång sikt samt genomförande av en gemensam kostorganisation.

En samordnad lokalvårdsorganisation har skapats. Traditionellt kvinnodominerade yrkesval fick en naturlig breddning genom de arbetsuppgifter som ingår i den nya kompetensen. Utbildningen skulle

främja att deras entreprenörskompetens. Man har skapat kombina-

tionstjänster och målet är att alla ska ha minst 75 procents sysselsättningsgrad inom lokalvården.

Söderköping

Syftet var att formulera nya ledningsstrategier för den kommunala verksamheten. I detta arbete ingick bland annat ledarutveckling med syfte att träna chefer att stimulera sin personal att sträva mot effektivisering. Personalens kunskaper om lagarbete och den egna rollen i effektiviseringen skulle ökas genom att de aktivt deltog i förändringsprocessen. Kommunen har påbörjat en organisatorisk översyn av hela verksamheten som ska vara klar till 1999. Utifrån ett resultatförbätt-

ringsperspektiv skulle en effektiv organisation byggas, med ett profes-

sionellt ledarskap som grund. Ett delprojekt har varit utvecklingsarbete

i barn- och utbildningsförvaltningens lednings- och stabsgrupp. Andra

delprojekt har varit personalutveckling för bibliotekspersonal och arbetslagsutveckling inom äldre- och handikappomsorgen.

56 Bilaga 2

Tingsryd

Projektet omfattar kompetensutveckling vårdpersonal inom äldre-

av omsorgen vid omstrukturering. Syftet är att avveckla sjukhem och övergå till hemsjukvård. Ett delsyftena med projektet att under-

av var lätta gränsöverskridande mellan personal med bakgrund i landsting och kommun, i hemtjänst och på institution. Detta för att kunna införa vårdlag med en mer självständig arbetsroll. Utbildningama har bl.a.

innehållit demensutbildning och arbetslagsutveckling. Inom projektets

ram har man arbetat med att införa flexiblare arbetstid

en som anpassats till verksamhetens behov.

Upplands Väsby

Projekten syftar till ökad personalrörlighet och kompetensutveckling i kommunen. Ett delprojekt var att skapa intern arbetsförmedling.

en Andra delprojekt innebar kompetensutveckling vårdpersonal, lärare,

av barnskötare och personal inom socialförvaltningen.

Den interna arbetsförmedlingen har gett möjlighet till utbildningar

och individuellt stöd. Personal har givits möjlighet till tjänstledighet för att pröva andra yrken. Den interna arbetsfönnedlingen har skapat kontaktytor även utanför den kommunala sektorn, med företag.

Inom vården har utbildning givits för ett rehabiliterande synsätt. Lärare och barnskötare har erbjudits möjlighet till kompletterande utbildningar och till att pröva andra yrken.

Inom socialförvaltningen har utbildning givits för att öka samverkan mellan verksamhetsgrenarna och medarbetarna ökad rörlighet inom

ge organisationen.

Bilaga 2 57

Uppsala

Projektet Äldre 2000 syftade till omstrukturera inom

att äldreomsorgen

kommunen med syfte att få en väl fungerande hemtjänst och hemsjukvård närmare patienterna med större utrymme för individuella lösningar. Vården byggdes upp utifrån ett närhetsperspektiv med betoning

en på vård i hemmet. Resurser flyttades över från sjukhemmen till de

geografiska områdena, bl.a. genom nedläggning ett de stora sjuk-

av av hemmen, som ersattes med lika stort antal platser vid moderna ålderdomshem. En ny modell för modernt vårdboende har skapats lokalt.

I samband med omstruktureringen breddades personalens kompetens inom olika områden. Här gavs bl.a. utbildning i demensvård och rehabilitering. Det senare för att den tanken skulle allt

genomsyra arbete med de boende. Utbildning gavs också i arbetssätt och arbete i

nya nätverksgrupper. Ett delprojekt med anhörigstöd tillkom där aktivt

man arbetade med kontakten med de anhöriga.

Vetlanda Projektidén var att bibehålla och säkra kvaliteten inom äldre- och handikappomsorgen och motverka uppsägning tillsvidareanställda. In-

av om ramen för projektet skulle sysselsättningsgraden höjas så långt möjligt för personal med låg sysselsättningsgrad. Målgrupp för projektet var all vård- och omsorgspersonal inom äldre- och handikappomsorgen.

Ett pilotprojekt för förändrad arbetsorganisation att införa

genom individ- och verksamhetsanspassade arbetstider VI-TID, har genomförts. Personalen skulle själv, utifrån verksamhetens

behov och personliga önskemål arbetstidsförläggning, lägga sina arbetssche-

om egna man. Projektet genomfördes på försök i ett antal personalgrupper. Alla anställda har deltagit i grupparbeten för att forma framtidens verksamhet. Utbildningsmetoden gjorde alla anställda delaktiga i en process där man steg för steg såg över hela verksamheten, bl.a. i termer av ekonomi, planering och uppföljning, utbildning och organisation. Grupperna har arbetat fram projektförslag och handlingsplaner för verksamheten.

Vårgårda

Projektverksamheten innehöll omstruktureringsprojekt med olika delsyften för att motverka uppsägningar tillsvidareanställd personal och

av för att förbättra kvaliteten i verksamheten. Målgrupper för projektet

var vård- omsorgs- samt lokalvårdspersonal och vaktmästare m.fl. Kompetensutveckling för Vaktmästeri och lokalvård imlhöll bl.a. lagutveck-

ling och konflikthantering. Inom vård och bl.a. kompe-

omsorg gavs tensutveckling för förbättrad kvalitet inom äldreomsorgen

och samverkan mellan personal i särskilt boende och hemvård. Ett boråd har utvecklats med representanter för anställda, boende och anhöriga.

Ett delprojekt har givit kompetensutveckling för personal

i omsor-

gen om psykiskt utvecklingsstörda och i de begåvningshandikappades

behov.

Växjö

Projektets syfte var samordning inom välfärdssektorn. Syftet

var mer specifikt att bättre samordna och effektivisera arbetslivsinriktad rehabilitering för särskilt stödberoende En stor del dessa befann

grupper. av

sig i gränslandet mellan sjukförsäkring, arbetslöshetsförsäkring och

socialbidrag.

Projektet innebar att försäkringskassan, arbetsförmedlingen, AMI,

Företagarna genom praktikplatser och kommunens socialtjänst tillsammans med sjukvården utvecklade en samverkan på lokal nivå för planering och genomförande olika insatser för den målgrupp,

av som har sammansatt problematik. Här finns ofta ett behov hjälp från

en av fler av de samverkande aktörerna. Handläggarna från de olika myndigheterna har på deltid arbetet i projektet. Resterande tid har de arbetat på ordinarie arbetsplatser för att få båda kontaktytoma. Man har arbetat

med lösningsfokuserad kartläggning och handlingsplaner där drar

man nytta av varandras erfarenheter. En styrgrupp med samtliga chefer har satt mål och ramar för verksamheten. Ett delprojekt, samlingspunkt, har tillkommit där långtidsarbetslösa och långtidssjukskrivna kan få stöd för en strävan till arbetslivet och för att bryta invanda mönster.

Bilaga2

Åmål

Projektet syftade till kompetensutveckling vård och

av omsorgspersonal samt lärare med äldre utbildning. Utbildningen vårdpersonal

av syftade dels till att höja kompetensen allmänt, dels till utveckla

mer att ett nytt arbetssätt, som bygger på ett rehabiliterande synsätt på olika människors vårdbehov. Detta innebar att personalen skulle arbeta uti-

från principen "hjälp till självhjälp", d.v.s. att stärka vårdmottagarens

egna förmåga att ta sig ur den situation denne hamnat Det gällde alla delar av socialtjänstens områden: äldre- och handikappomsorg, individoch familjeomsorg, missbruk etc. En ekonomisk rådgivare anställdes för att arbeta med de får ekonomiskt bistånd.

personer som

Lärare gavs möjlighet att bredda sin kompetens, så att de kunde beredas arbete inom bristämnen. Dels farms ambitionen att andra lärare skulle fortbildas och att de övertaliga därmed kan in ersättare,

som dels skulle övertaliga lärare kunna erbjudas andra arbetsuppgifter. En ny ledningsorganisation för gymnasieskolan har arbetats fram.

Ånge

Projektets namn var Personalstöd inom äldreomsorg och handikappservice. Det övergripande målet att ett aktivt arbetssätt ersätta

var genom tillsvidareanställd personals frånvaro. Under projekttiden utarbetades

en modell med rörligt personalstöd, ersättningsvikariegrupp,

en som under sina arbetspass utförde flera arbetsuppgifter vid flera olika verksamheter samt motverkade "revirgränser" i verksamheterna. Brukarna erbjöds ett begränsat antal vikarier med adekvat utbildning för arbetsuppgifterna. Arbetssättet skulle främja tryggheten för den enskilde brukaren.

Genom projektet utarbetades också metoder för att kvalitetsutveckla verksamheten.

60 Bilaga 2

Älvdalen

Projektets namn var Riv pyramidema och innebar en total översyn av

den kommunala förvaltningsorganisationen/adminstrationen. Syfet

med detta var att ta bort sektorsgränsema inom kommunen och arbeta med samverkan och samordning. Vidare skulle personalen få komp:tenshöjande utbildning och nya verksamhetsfonner skulle prövas. Förslag till höjd kvalitet och kostnadseffektivitet har tagits fram. Som :n följd av detta utarbetades också fram förslag för planering och uppföjning av verksamheten.

Arbetet innebar också att söka nya samarbetsformer inom vårdonrådet, där även anhörigvården skulle beaktas.

Örebro

Projektet syftade till att skapa en förebyggande, organisationsinriktad personaladministration. Målet var att det för varje arbetsplats skulle

finnas ett utvecklingsprogram för verksamhet och personal, vilket tagits fram i samverkan mellan ledning och anställda. Som en del i derna

utvecklades och integrerades ett systematiskt kvalitetsarbete i process kommunen.

Utvecklingsprogrammen skulle ha ett tydligt förebyggande syfte så att utvecklingsåtgärder i tid kan vidtas för att tillgodose behov av kompetens i verksamheten och för att underlätta personalomställningar när verksamheten förändras. Särskilda utvecklingsinsatser avsåg också

av anställda som var direkt berörda av besparingar och verkgrupper samhetsförändringar. Utbildningsinsatser genomfördes, såväl breddut-

bildningar som kompletterande utbildningar. Personalutvecklingsgrup-

PUG har utarbetat ett utbildningsprogram med åtgärder för att pen förebygga ohälsa bland de anställda.

Bilaga2 61

Östersund

Ett förändringsarbete inom kommunens hela hemtjänst/omsorgsverksamhet har utförts åren 1995-96. Det har genomförts

i samarbete mellan verksamhetsförvaltningen och de berörda fackliga

organisationerna. Som ett delprojekt i projektansökan ingick att fortsätta detta förändringsarbete under 1997. Samtliga anställda skulle gö-

ras delaktiga i ett kontinuerligt förändringsarbete verksamheten.

av Kunskap, ansvar och befogenheter fördes ut, verksamheter lärde

av varandra att finna lösningar och de anställdas för verk-

engagemang

samheten tillvaratogs. Tre delprojekt syftade till kompetensutveckling för att undvika

uppsägningar inom olika sektorer,

bl.a. skola, vård och omsorg.

Ett projekt hade som syfte att övertalig personal fortbildning för

ge att möjliggöra inom kommunens sysselsättningsenhet MICA.

Bilaga

i

i

Landsting

Gävleborg

Projektets Kunskapscentrum Landstinget

namn var Gävleborg och syftet var att erbjuda kompetensutveckling till hälso- och

sjukvårdsper-

sonal inom landsting och kommuner i Gästrikland. Målet

var att ge en kompetensutveckling som var anpassad till verksamhetens utveckling. Sambanden mellan de olika huvudmärmen stärktes, liksom kopplingen

mellan forskning och utveckling. Personalutvecklingen skulle stärkas

och därigenom främja utveckling till lärande organisation. Projektet

en skulle genomföras inom för organisation, Kunskap-

ramen en ny ett scenter. Projektet innehöll ett starkt inslag gränsöverskridande

av samarbete. Kunskapscentret skulle arbeta gränsöverskridande

i den meningen att det skulle erbjuda kunskapsstöd inte enbart till de anställda till patienter utan även till anhöriga, allmänhet och intresseorganisationer.

Kalmar Projektets syfte var att skapa ekonomiska och verksamhets-mässiga förutsättningar för att ingen tillsvidareanställd skulle sägas till öp-

upp pen arbetslöshet när sjukvården omstrukturerades åren 1997-98. Äldre skötare erbjöds garantipension, undersköterskor kompetensutvecklades och ett antal kliniker slogs vid två sjukhus. Målgrupper för

samman projektet var skötare vid Västerviks sjukhus, undersköterskor i primärvård och i sluten vård i hela landstinget. Vid de kliniker slogs

som samman var målgruppema läkarsekreterare, sjuksköterskor och läkare.

Genom breddade yrkesroller och fördjupade yrkeskunskaper skulle arbetssättet bli effektivt och därmed skulle sysselsättningen säkras.

mer Utbildningen har varit både generell och specialinriktad. Diskussioner har förts delegering uppgifter i verksamheten. Tvärprofessio-

om av nella team har bildats på kliniker och personalen arbetar i vårdkedjor.

64 Bilaga 2

Kristianstad

Kompetensutvecklingsprojekt i omvårdnad för sjukvårdspersonal inför

omstrukturering. Syftet med projektet var att säkra kvaliteten på sjukvårdsenheter med färre anställda än tidigare och målgruppen under-

var

sköterskor, sjuksköterskor och laboratoriepersonal. Utbildningar har

getts både för grundkompetens och för specialistkompetens. Projektet syftar på kort sikt till att i möjligaste mån undvika uppsägningar då landstinget på längre sikt kommer att ha ett nyrekryteringsbehov inom verksamheten p.g.a. åldersstrukturen hos den tillsvidareanställda personalen.

Landstingets verksamhet omstruktureras även genom integrering med landstingsverksamhet ett led i försöksverksamheten

annan som

med regional indelning i Skåne.

ny

Kronoberg

Projektets syfte var att öka effektiviteten i verksamheten. Målet var att få de ingående organisationerna i landstinget att göra rätt saker vid rätt tillfälle. Detta skulle främjas genom kompetensutveckling; mer specifikt skulle kunskaperna utvärdering och i viss mån, forskning höjas.

om

Genom rådgivningsenheter inom vissa ämnesområden skulle omstruktureringen i kommuner och landsting underlättas. Enheterna skulle

i projektform skapa förutsättningar för fördjupad samverkan mellan sjukhus, primärvård och kommunal hemsjukvård.

För att nå dessa mål krävdes att skapade förutsättningar för en

man fördjupad samverkan mellan sjukhusen, primärvården och den kommunala hemsjukvården. Projektens innehåll kom att präglas av kunskapsöverfciring mellan olika verksamhetsdelar. De skulle bortse från olika traditionella gränsdragningar samt försöka skapa nytänkande mellan huvudmännen. Cancervård, HIV-vård i hemmet och sårvårdsutbildning är konkreta resultat av detta samarbete. En inrättad FoU-enhet har ordnat utbildning och symposier för anställda i landsting, kommu-

försäkringskassan mil. ner,

Bilaga 2

Skaraborg

Projektverksamheten syftade till kompetensutveckling anställda och

av till att ge uppsagd personal stöd under uppsägningstiden. De anställda

skulle få hjälp att antingen byta sin yrkesinriktning eller höja kompe-

tensen för att kunna återgå till arbete inom vård

och omsorg.

Vägledningsutbildningar har genomförts inom ett brett spektrum

av yrkesinriktnmgar. Många har helt bytt bransch eller yrkesområde. Ex-

empelvis utbildning till taxiförare utbildningar på högskolenivå har

och

förekommit.

Under projektets genomförandefas har landstingets policy ändrats vad gäller övertalig personal. I inledningsskedet policyn att överta-

var lig personal skulle ges stöd för att få anställning utanför landstingets

ny verksamhet. Den policyn innebär att ett resursteam arbetar med

nya att

ge tillfälligt övertaliga utbildning för fortsatt arbete inom landstingets

verksamhet.

Sörmland

Projektets syfte innebar omstrukturering hela landstingets verksam-

av het. Det farms även insatser för uppsökande kontaktverksamhet med

samtal om personlig utveckling. Ett delprojekt utbildade övertaliga

tandsköterskor till hygienister. Det samlade syftet med landstingets oli-

ka projekt var att stimulera kompetensutveckling och skapa delaktighet

och engagemang i landstingets framtidsfrågor för att hålla antalet

nere uppsägningar. Arbetsplatsaktiviteter skulle ske i syfte att visa samban-

den mellan arbetsorganisation, kompetens, bemarming och arbetstider.

Flexibiliteten och möjligheterna till individuella lösningar skulle prioriteras. Införande av flexibel arbetstid och organisation är ett led i detta.

Kvalitetsutvecklande projekt har genomförts och analys personalbe-

av hovet visar på en brist på Specialistutbildad personal.

66 Bilaga 2

Värmland Projektet innehöll 13 delprojekt. Landstinget framhöll att de olika

projekten skulle förstärka pågående kvalitetsutvecklingsarbete och stärka medarbetarnas förmåga att behålla nuvarande anställning eller finna en annan. Projektet skulle också främja samverkan mellan landsting och primärkommuner. Delprojekten redovisas i rubrikform: Vikariebyrå för övertaliga med samverkan mellan huvudmän och olika utbildningsin-

satser, Införande av vårdplatsblock-personalutbildning av undersköter-

skor, Utvecklingsinsatser inom psykiatrin genom fortbildning av omplacerad personal, Datautbildning för läkarsekreterare, Kompe-

m.m. tensutveckling för gymnasiekompetens, Införande av parvârd med sjuksköterska och undersköterska, Kompetenshöjande utbildning och stöd för uppsagda undersköterskor, Utveckling av samarbete mellan kommunal vård, primärvård och sluten vård, PETRA-projektet själv-

styrande för interna vikarier, Utveckling av samspel mellan

grupp landstingsvård och primärkommunal vård, Försök med ny typ av lärlingssystem, Utbildning för personal inom akutvård och vårdblock och Läkemedelsutbildning för ambulanssjukvård.

Västerbotten

Projektets syfte var korskompetensutveckling för personal vid samvårdsavdelning. Avdelningama Ögon, Öron-näsa-hals Hand och

samt plastikkirurgiska vid Umeå sjukvård sammanfördes till en samvårdsavdelning. Detta var en följd av omstruktureringar i sjukvårdsdistriktet. Personalen skulle tjänstgöra på samvårdsavdelning behövde ytter-

som ligare specialistkunskaper för att klara de kompetenskrav som ställdes i den nya organisationen. Syftet med den ändrade arbetsorganisationen

också att revirgränser inom de samverkande enheterna skulle förvar svinna och att personalen skulle få en bredare kompetens, vilket skulle minska risken för övertalighet i framtiden. Personalen har arbetat i vårdlag med representanter från olika specialistområden och revirtänkandet har i princip försvunnit.

Bilaga 67

Älvsborg

Projektet innehåller flera delprojekt. Fem delprojekt har sammanförts

till ett delprojekt för vârdkedjesamverkan i södra Älvsborg. I projektet har utbildning givits samtidigt politiker, tjänstemän och personal

som

informerats om vårdkedjesamverkan. En projektorganisa-

gemensam tion för vårdsamverkan för kommuner och landsting har bildats.

Andra delprojekt har också genomförts. Ett delprojekt innebar ut-

bildning för ambulanssjukvårdare. Ett delprojekt arbetade med

upp-

byggnad av ett Lärcenter för specialpedagogik inom handikapp- och

social omsorg exempelvis i skolor där landsting och kommuner har

erfarenhetsutbyte. Ett delprojekt rör livskvalitet i vården där mycket

en hög stressnivå har uppmärksammats. Inom projektets arbetade

ram man med att förebygga stress och ohälsa.

En följd av hela projektet är ökad samverkan.

Proj med flera huvudmän

Falun och Borlänge kommuner

formell projekthuvudman är

Falun men projektet är så förknippat med två kommuner vilket gör att det presenteras under detta

avsnitt

Projektets syfte var samordning kommunalteknik i Falun och Bor-

av länge. Projektet syftade till att effektivisera organisations- och

samverkansfonner för kommunalteknik i regionen. Den långsiktiga visionen var att skapa en mönsterregion för kommunalteknik, där olika teknikområden, lokalt näringsliv och högskola samverkar för utvecklingen av en god miljö och hållbar utveckling.

Kompetent personal inom kommunaltekniken skulle

genom samordning kunna behållas i verksamheten. En utredning genomfördes

om vilka möjligheter och problem fanns för samverkan mellan Falu

som och Borlänge kommuner inom teknisk förvaltning.

Projektet har utmyrmat i att de politiska ledningarna i kommunerna diskuterar samverkansförslagen. Samarbetsformema kommer att utarbetas över tiden.

4K Ansökande kommuner var Klippan, Perstorp, Åstorp och Örkelljunga. Projektet syftade till samverkan inom arbetsområden i de

gemensamma fyra kommunerna. Målet var att utifrån de olika kommunernas upptagningsomrâden samt den totala uppgiften hitta samverkansmöjligheter som sammantaget och för den enskilda kommunen sänkte kostnaderna för den kommunala servicen, med bibehållen kvalitet.

Inom ramen för projektet skulle även personal i kommunerna kompetensutvecklas och effektiviseringar skulle leda till frigjor-

att resurser des för angelägna ändamål i respektive kommun. Ett led i projektet har varit att ge möjlighet till arbetsbyte mellan kommunerna för att öka rörligheten av personal. Ledningsgruppema i kommunerna har diskuterat gemensamma frågor inom ramen för projektet.

Hällefors eget projekt samt ett samverkansprojekt Ansökan innehöll ett eget projekt för Hällefors kommun och ett samarbetsprojekt med Hällefors och kommunerna Nora, Lindesberg och Ljusnarsberg.

Hällefors kommuns eget projekt ett kompetensutvecklingspro-

var jekt som syftade till att ge kommunalt anställda en kompetens som mot-

svarar kommunens behov. Visstidsanställningar förlängdes inte utan

en Vikariepool för övertaliga inrättades. Där har många unga arbetat då de är den grupp som ofta har kortast tjänstetid vilket innebär att de först sägs upp. Poolen har varit en form av intern arbetsförmedling där även utbildningsinsatser har genomförts inom ramen för verksamheten.

Det gemensamma projektet har inneburit samverkan inom en rad olika områden. Ett delprojekt har arbetat med att utvärdera grundskolan och att ge gemensam kompetensuppbyggnad med kvalitetsutveckling och utbildning för skolledare. Ett annat delprojekt har arbetat med att ta fram individuella stödplaner inom socialtjänsten och att samverka om kvalitetsarbete inom psykiatrireformens ramar. Här har man arbetat aktivt med deltagande av politiker, anställda, anhöriga och de enskilda personerna.

De fyra STegen

Ett samarbetsprojekt mellan kommunerna Degerfors, Filipstad, Hagfors, Karlskoga, Kristinehamn och Storfors som syftade till att bilda ett kommunalförbund.

"De fyra STegen" syftade i ett första steg till att etablera ett kommunalförbund för räddningstjänsten i kommunerna. Som nästa steg skulle förstudier göras om samverkan inom annan kommunal verksamhet. En förstudie för förstärkt samverkan mellan räddningstjänst, polis- och ambulansverksamhet i regionen skulle också göras. Utbildningsinsatser har satts in för räddningstjänstpersonalen. En enhet har bildats av personal från de olika kommunerna och projektering pågår för ett regionövningsfält. Arbetet med förstudiearbetet inom de andra områdena har inte fortskridit lika långt.

NEON-projektet

Projektet omfattade kompetensutveckling personal och utökad

av samverkan mellan landsting och primärkommunal vård. Huvudmän

var Kommunförbundet i Jämtlands län och Landstinget i Jämtland. Syftet

var att åstadkomma utveckling NEON-principen

en gemensam genom Närmaste Effektiva Omhändertagande Nivå. Som del i detta ingick

en att skapa gemensamma värderingar hos olika personalgrupper, främja kvalitet och skapa en förändrad personalstruktur inom vården. Gemensamma utbildningsinsatser för personal från såväl landsting från

som kommunerna har genomförts.

Kommunernas och landstingens framtida personal- och kompetensförsörjningsbehov har inventerats.

NU-sjukvården

Kompetensutvecklingsprojekt som syftade till att behålla arbetstillfällen och öka kvaliteten i verksamheten. NU-sjukvården drivs ett kom-

som

munalförbund av länssjukvården i Bohuslän och länssjukvården i

norra norra Älvsborg. Syftet med projektet var att arbetsuppgifterna skulle vidgas, att rörlighetskompetensen inom och utom organisationen skulle öka samt att nätverk och mötesplatser för kunskapsutbyte i lärande

en organisation skulle skapas. En särskild organisation, Kunskapscentrum, skulle fungera som intern arbets- och utvecklingsfönnedling vikari-

av at, arbetsrotation och utbildning.

Individuella handlingsplaner har legat till grund för utbildningssatsningar och bristområden har synliggjorts. För att säkerställa personalbehovet på sikt finns ett kretsloppsprojekt med perspektivet 7-10 år framåt i tiden.

Bilaga 3 73

3¶Bilaga

Dick Ramström Anita Dahlström Christer Dahlström

TILL KOMMUNAL

VÄGAR

FORNYELSE

en skrift förändringsarbete i kommuner och landsting

om Maj 1998

74 Bilaga 3

Innehåll

Bilaga 3 75 3.3 Helhetssyn och ledningsansvar 113

Bilaga 3 77

FÖRORD

I augusti 1996 beslutade regeringen att tillkalla kommitté med

en uppgift att fördela medel till projekt som avser att underlätta omstruktureringen av verksamheten i kommuner och landsting. Omstruktureringsmedlen var avsedda att underlätta nödvändig anpassning av verksamhet och sysselsättning inom kommuner och landsting till rådande ekonomiska förutsättningar. De skulle också skapa utrymme för en mer långsiktig planering samtidigt de borde möjliggöra både kompetens-

som höjande insatser och förändringar av arbetsorganisation.

Senast den l juli 1998 skall kommittén redovisa samlad bedöm-

en ning av projektverksamhetens resultat och erfarenheter. Från de huvudmän erhållit bidrag har redovisning resultat och erfaren-

som en av heter lämnats till den 31 mars 1998. Som en del den samlade be-

av dömningen har kommittén gett Ramström Fondelius AB i uppdrag att utvärdera de projekt som beviljats bidrag. Utvärderingen har

genomförts av Dick Ramström och Anita Dahlström. Till utvärderingen har även Christer Dahlström knutits under hand. Dick Ramström har varit projektledare.

Under arbetets gång har vid flera tillfällen möten hållits med företrädare för uppdragsgivama, liksom presentationer har gjorts för kommittén.

Vi vill rikta ett varmt tack till alla de företrädare för kommuner och landsting som vi haft kontakt med och som vänligt och tillmötesgående ställt sig till förfogande för intervjuer och för framtagande erforder-

av ligt material. Värdefulla synpunkter har erhållits vid dessa kontakter. De slutsatser som vi för fram står dock helt för själva.

oss

Stockholm i maj 1998

Dick Ramström projektledare

78 Bilaga 3

INTRODUKTION

Utvärderingen skulle enligt anbudsunderlaget vara framåtsyftande, vilket fört med sig att den har inriktats en analys och presentation

av erfarenheter, som kan utgöra ett stöd för kommuner och landsting i deras arbete med omstruktureringar.

Den rapport som presenteras i det följande är baserad på intervjuer med ett 150-tal personer under november 1997 till och med februari 1998, inom elva kommuner och landsting. Intervjuerna har skett i form av öppna samtal. De har handlat om motiven till den aktuella omstruktureringen och hur denna genomförs. Syftet har varit att fånga erfarenheter av de processer som leder fram till en faktisk och önskad förändring. Nedan följer en mycket kortfattad sammanfattning av några

av budskapen från den genomförda studien.

Budskapen

Budskapen belyser olika förutsättningar som sammantagna bidrar till att öka möjligheterna att genomföra omstruktureringar inom kommuner och landsting. En viktig utgångspunkt är dock att faktorerna sammanbinds med övriga åtgärder och ingår i den helhet i vilken även motiven för omstruktureringen fokuseras. På det sättet tydliggörs meningen med förändringen, vilket bidrar till att ge anställda en förståelse för de aktuella förändringsinsatsema och möjligheter att medverka till ett genomförande av dem.

Motiv

Omstruktureringens framgång är beroende av starka förändringsmotiv, ekonomiska och andra.

Anställdas engagemang påverkas negativt om nedskärningar förväntas bli uppfyllda i ett tidigt skede efter projektstart.

Ledningens stöd

Omstruktureringen förutsätter en stark politisk majoritet eller politisk samsyn om behoven av omstrukturering förmåga till kraftsamling

- en

för att nå framgång. -

Bilaga 3 79

Den centrala ledningens stöd för och intresse omstruktureringen är av väsentlig för att den skall få en positiv utveckling och ge ett reellt resultat. Stödet för omstrukturering förutsätter kontinuerlig uppföljning en och en dialog om angreppssätt och resultat. Processinsikt hos ledning och projektansvariga är en förutsättning för att engagerade eldsjälar inte skall bli utbrända.

Förändringskompetens

Projekteffektiviteten vid omstruktureringar beror på vilket angreppssättet som används. Helhetssyn och en gemensam vision underlättar arbetet med om-

struktureringen.

Processkompetens är minst lika viktig som projektkompetens för att öka möjligheterna till ett reellt genomförande av omstruktureringen.

Tålamod

En reell omstrukturering ställer krav på en betydligt längre tid för att nå resultat, än de flesta tror. Utrymmet för improvisationer, planering och tålamod bör vara stort i ett omstruktureringsarbete.

Förändringsklimat

En reell omstrukturering förutsätter att det finns tillit till eldsjälarna i organisationen, tilltro till deras förmåga och stöd som ger dem möjlighet att sammansmälta sina tankar. Genomförandet är beroende av en fortlöpande dialog mellan ledare och anställda om hur omstruktureringen fortskrider. Tillåtelse för eldsjälar att driva förändringsarbetet- och också ge dem förankring i och stöd från närmiljön. En samverkan med de fackliga företrädarna är viktig för att omstruktureringen skall få ett reellt genomslag.

80 Bilaga 3

Samspel stat och kommun

Kraften för att omstrukturera har påverkas det intresse staten visat

av både genom bedömningen projektet och kravet på redovisning

av av resultat och erfarenheter

Det ekonomiska bidraget har frigjort energi som gjort att projekten kommit igång snabbare och fått ett bredare eller djupare angreppssätt.

Läsanvisningar

Utifrån intervjumaterialet har samlad analys gjorts i vilken tankar

en och erfarenheter lyfts fram i resonemang, kompletterats med goda

som exempel. Tanken bakom detta har varit att inom den kommunala sektorn vidareutveckla ett lärande och stöd hos varandra för att under-

av lätta genomförandet av omstruktureringar.

Kapitel ett inleds med en ouvertyr tillbakablick på den kommu-

- en nala förändringsvågen. Det är fråga om en översiktlig bild de för-

av ändringar, som sedan en tid tillbaka skett inom den kommunala och landstingskommunala sektorn. I detta kapitel ges även en beskrivning av direktiven till omstruktureringskommittén, kommitténs kriterier för urval av projekt samt översiktlig bild de projekt erhållit

en av som omstruktureringsbidrag.

Kapitel två presenterar den fördjupade studien och

ger en summarisk bild av de projekt valts för den fördjupade studien. Kapitel

som redovisar framgångsfaktorer och goda exempel den fördjupade stu-

ur dien. Det är fråga om sådana faktorer är viktiga att beakta när det

som finns ett önskemål att åstadkomma reell omstrukturering. Dessa

om en faktorer redovisas var för sig men är i realiteten delar ett åtgärdspa-

av ket, en helhet, som omstruktureringar ställer krav på, för att genomföras i praktiken. En av erfarenheterna berör även samspelet mellan de centrala nivåerna som Inrikesdepartementet i detta fallet representerar

-

och de lokala, med tankar om en utvecklad modell för kommunika- tion i viktiga frågor.

I kapitel jøra ger författarna några speglingar och perspektiv till de erfarenheter som kommit fram i studien. Det är fråga att vid

om en genomgripande förändring välja strategier som tar fasta på såväl hårda som mjuka aspekter i en förändringsprocess, så att ett faktiskt

genomförande underlättas. Det är också fråga att målinriktad i sin

om vara ambition för att såväl ledning som anställda skall kunna samla sin

ener-

till konstruktiva förändringsinsatser. Ytterligare perspektiv i detta kapitel handlar om behovet av att genomföra omstruktureringar

som löser de grundläggande problem som finns inom kommuner och lands-

Bilaga 3 81

ting, i stället för att ständigt söka lösningar på de symptom visar

som sig under hand. Här finns även perspektiv på vad som är bra projekt, hur dessa ger sig tillkänna, bör drivas och vilka krav dessa ställer på tålamod och ledarskap. Slutligen finns i detta kapitel även tankar om möjlig extern support och fmansieringshjälp för igångsättande större

av

förändringsaktiviteter.

82 Bilaga 3

1¶KOMMUNER I FÖRVANDLING

1.1¶Den kommunala

förändringsvågen

1.1.1¶Många förändringsimpulser har avlöst

varandra

Under inemot två decennier har ett omfattande förändringsarbete skett inom den offentliga sektorn i sin helhet och har intensifierats under de senaste tio åren. Mot bakgrund av detta uppdrags inriktning fokuseras förändringskrafter, som kanske gjort sig mest tydliga inom den primäroch sekundärkommunala verksamheten. De förändringar, initierats

som och genomförts enskilda kommuner och landsting, har täckt ett brett

av spektrum av insatser. Som utvecklas nedan har det övergripande syftet med dessa åtgärder varit att effektivisera verksamheten, dvs att med beaktande av kvaliteten i verksamheten åstadkomma ett bättre resursut-

nyttjande och möjliggöra besparingar, leder till förbättring

som en av kommunernas ekonomiska läge.

Det är givetvis de enskilda kommunerna och landstingen

i sig som har varit ansvariga för detta förändringsarbete, vissa övergri-

även om pande initiativ härvidlag tagits av t ex Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet. De budskap den offentliga sektorns utveck-

om ling, dess mål och medel, som emanerat från regeringskansliet under olika perioder, med delvis skiftande budskap, har också varit betydelsefulla.

Under inflytande av den debatt förts och den information

som som lämnats i massmedia, konferenser och andra slag sammankomster

av där många representanter för den kommunala verksamheten varit tillstädes, har under en viss given tidsperiod de förändringar

- - som genomförts inom olika delar den kommunala världen visat förvå-

av en nande hög samstämmighet och harmonisering. Till denna samsyn har säkert bidragit de impulser emanerat från de olika förändringsa-

som genter konsulter, forskare mm varit flitiga och uppmärksam-

- - som made aktörer på den kommunala samtalsarenan. Man kan säga att den kommunala utvecklingen i dessa angivna avseenden har gått i

ovan vågor som med ganska korta tidsmellanrum avlöst varandra. Svallet från en tidigare våg smälter med förändringsvåg.

samman en ny

Bilaga 3 83

Olika förändringsbudskap har också relativt snabbt avlöst varandra, och de förslag till nya strukturer, nya system och angreppssätt som förts fram i rask takt har ofta fått en, i varje fall på ytan, ganska kort livslängd. Man kan däremot knappast säga att det under denna aktuella tidsperiod inom kommuner och landsting, liksom heller inom offentlig sektor i dess helhet, funnits en gemensam, sammanhängande och över tiden konsistent strategi för hur dessa förändringar skulle kunna ske. Strategiema och samhällsvyema har avlöst varandra.

1.1.2¶Drivkrafter för

förändringsförloppet

Det finns givetvis flera olika förklaringar till det starka förändringstryck som den offentliga sektorn varit utsatt för under denna tidsperiod. En sådan förändringsfaktor är, som ovan nämnts, de impulser som emanerat från dem som av olika skäl vill få till stånd forändringsinsat-

Även näringslivets företrädare har härvid gjort sina stämmor hörda, ser. med ofta spetsade och vältaligt utryckta budskap, som fokuseras på möjligheterna att genom jämförelse med och anammandet av meto-

derna från det privata näringslivet- effektivisera den offentliga sektom.

Men givetvis har insikten om behovet av sådana förändringar sin yttersta grund i den kunskap och den insikt som gradvis har spritt sig i vårt samhälle, att landets ekonomiska situation och förutsättningarna för ett starkt välfärdssamhälle finansierat det offentliga, kommit att

av bli allt sämre, med allvarliga konsekvenser för den svenska ekonomins stabilitet och styrka som följd. Denna insikt parades med upplevelsen av den offentliga sektorns internationellt sett stora relativa storlek, den stora andelen av den arbetande befolkningen som fick sin utkomst inom offentlig sektor och det påfallande höga skattetrycket.

Olika försök har gjorts att i systematiserad fonn beskriva och

mer kartlägga det utvecklingsförlopp som vi tycker oss kunna urskilja, när det gäller det kommunala förändringsarbetetl Vi hänvisar till dessa

. verk, då denna rapport har ambitionen att kunna ge en fullständig redogörelse härvidlag. Det har varit möjligt att för landet i dess helhet och för samtliga samhällssektorer göra samlad utvärdering av

en effekterna av dessa förändringsprocesser. Tiden har varit för kort för

en sådan meningsfull jämförelse och förutsättningarna i omvärlden, vad avser till exempel de ekonomiska förhållandena, sysselsättningen och

Se t ex SOU 1996:169 med bilagor, Förnyelse av kommuner och landsting Slutbetänkandet av Kommunala fömyelsekommittén, särskilt Bilaga I av Stig Montin, eller Gunnar Wetterberg, Kommunerna SNS 1997.

,

84 Bilaga 3

de internationella relationerna, har förändrats avsevärt under denna tid. De förändringar som genomförts har också sällan varit tillräckligt renodlade eller varat under tillräckligt lång tidsperiod för att möjliggöra en sådan meningsfull mätning.

Grundläggande bedömningsaspekter

Som utvecklas i den Statsvetenskapliga litteraturen och debatten kan fokuseringen på förändringar i det kommunala arbetet utgå från olika

grundläggande bedömningsaspekter. Vanligt hur det

är att man ser kommunala arbetet svarar mot de krav på den demokratiska

processen som man kan ställa. Vilket reellt inflytande har kommunmedlemmen, hur kan han eller hon göra sin röst hörd och hur är insyn och beslutsprocesser i de olika kommunala utformade En sådan

organen analys kan också ta sin utgångspunkt i ett myndighetsperspektiv, där man främst inriktar sig på hur t ex rättssäkerheten och offentlighetskraven är tillgodosedda genom det kommunala arbetet. Fattas beslut i överensstämmelse med gällande lagar och förordningar och vilka är möjligheterna för den enskilde medborgaren att få sin sak prövad

Men den aspekt på det kommunala förändringsarbetet, stått i

som förgrunden under de senaste tio åren, hur effektiviteten i arbetet

avser utvecklats och hur den skulle kunna förbättras. Denna bedömningsaspekt, som också är den som bildar utgångspunkten för rapporten,

avser möjligheterna att vidmakthålla god kvalitet besparingar och

en genom rationaliseringar och att ändra arbetsstruktur och skapa

genom nya arbetsprocesser minska kostnaderna för de insatser görs inom

som ramen för det kommunala arbetet.

Kostnaderna och möjligheterna till kostnadsreduceringar har således länge stått i förgrunden för förändringsarbetet. De besparingar

som gjorts och de personalneddragningar skett i samband härmed,

som framställs ofta som utslag högre effektivitet, även detta, med

av en om beaktande möjliga kvalitetsförluster, givetvis inte alltid behöver

av vara fallet. Kvaliteten och kvalitetsutveckling är således den andra sidan

av

effektivitetsbegreppet de kostnadsbesparingar görs

- som ev genom en viss åtgärd måste alltid ställas i relation till hur kvaliteten- behovstillfredsställelsen hos den enskilda kommunmedborgaren utvecklas.

-

Under senare år, i samband med den stora arbetslöshet gjort sig

som gällande i Sverige, har också arbetslösheten och sysselsättningseffekterna kommit i fokus. Denna bedömningsaspekt kan betraktas ett

som huvudmål i sig, även t kopplingen mellan arbetslösheten i

om ex en kommun och samhällets kostnader för bland annat a-kassa och socialbidrag i många fall är påtaglig. Som framgår den följande framställ-

av

Bilaga 3 85

ningen ges i kommittédirektiven för omstruktureringsprogrammet uttryck för behovet av att både tillgodose möjligheterna att skapa en bättre ekonomi att öka effektiviteten och beakta sysselsättningseffek- - terna att söka undvika friställning av kommunal personal. -

1.1.4¶Hårda och förändringsfaktorer mjuka

Den grundsyn vi har på det kommunala fömyelsearbetet och som i som viss mån genomsyrar rapporten, är att det här måste röra sig om en svår och långsiktig lär-process, där successivt lär sig att arbeta under man delvis nya premisser och nya villkor. Krav ställs härvid dels på att verksamheten i den enskilda kommunen skall kunna karakteriseras som ett lärande system att på olika sätt möjligheter till reflektion om och erfarenhetsåtervinning från gjorda insatser skall kunna vara för handen, dels att för erfarenhetsutbyte och jämförelser mellan olika kommunala och skapas för ett sådant ömsesidigt lärande. organ arenor processer Det är också vår uppfattning att förändringsarbetet hittills i hög grad givetvis inte uteslutande har fokuserats förändringar i orga- - men nisationsstruktur, juridisk form t ex myndighet eller bolag och styr- - system informationsflöden, produktivitetsmått, nyckeltal mm. Upp- märksamheten har sålunda koncentrerats på vad vi skulle kunna kalla hårda förändringsfaktorer och som utgör ytkarakteristika vid beskrivningen av den kommunala organisationen. Mindre uppmärksamhet har däremot ägnats det mer processorienterade angreppssätt, som fokuseras på de mjuka förändringsfaktorema och som har att göra med möjliggörandet av förändringar i värderingar, attityder, delaktighet och beteenden hos dem som är engagerade i det kommunala arbetet. Förändringar i den interna arbetsstrukturen och de interna arbetsproceshar heller i varje fall inte i den offentliga debatten och i litteserna raturen givits lika stor uppmärksamhet som ovan angivna strukturori- enterade beskrivningar. - Den ensidighet i förändringsarbetet hittills, vi tycker oss ha som kunna märka, har också, enligt vår uppfattning, i någon mån uppmärksammats i de direktiv som angivits för omstruktureringsprogrammet och utförligt behandlas nedan. Så trycks i direktiven på som mer t ex behoven kompetenshöjande insatser förändrad arbetsorav och av en ganisation som bevarar kvaliteten i arbetet.

86 Bilaga 3

1 l

Förändringsmönstret

.

Som ovan berörts har olika förändringsstrategier ganska snabbt avlöst varandra under de senaste årtiondena. De kommunala aktörerna har i en virtuell mässhall förts runt till och presenterats för olika förändringsarenor, som lyfter fram specifika aspekter de slag förändringar av som behövs och som kan genomföras. I det följande översiktlig ges en och kortfattad genomgång dessa olika förändringsarenor, ungefärligt av tidsmässigt placerade. Men det bör betonas att denna genomgång varken är heltäckande eller gör anspråk precision vad gäller innehåll

och tidsmässig inplacering. Det gäller snarast att söka lyfta fram och

urskilja några viktiga huvudinriktningar.

Det rör sig här också kategorisering gjord på fri hand i om en efterhand. De inriktningar presenterats under årens lopp har i allsom mänhet från början varit försedda med någon särskild etikett, som gjort det möjligt att skilja dem från det övriga förändringsarbetet. I första hand fokuseras härvid uppmärksamheten på primärkommunema,

men liknande förändringsriktningar återfinns även för landstingens del,

även om inriktningen av detta arbete till stor del fárgats de speciella av förutsättningar som gäller för den dominerande delen landstingens av verksamhet hälso- och sjukvården. - Vi har tidigare berört svårigheterna att söka få till stånd meningsen full och för hela det kommunala området täckande utvärdering efav fekterna av de gjorda förändringsinsatsema. Men för enskilda kommu-

ner och landsting, liksom för vissa initiegemensamma program som rats inom dessa, har dock sådana utvärderingar gjorts. För kommunerna och landstingen för sig gäller att vanligen olika slag förvar annars av ändringsinsatser samtidigt trängs på deras och att dessa åtgärder arenor, ofta också får en ganska kort livslängd. Ordningen återställs genom olika âterställare", eller också är det någon modell pockar på ny som uppmärksamheten.

Förändringamas mångfald och snabba skiftningar försvårar också möjligheterna att få översiktlig bild vilka förändringar i effekter en av och beteenden i själva verket har skett inom den kommunala seksom torn under låt säga den senaste tioårsperioden, och vilka effekterna av dessa samlade insatser har varit. Det är dock vår subjektiva egen uppfattning att, även om på ytan de kommunala organisations- och styrformerna ter sig ganska oförändrade, det likväl på djupare plan, ett som en följd de lärprocesser initierats i samband med genomföranav som det av detta förändringsarbete, betydande till största delen positiva- effekter har uppnåtts. De olika förändringsstötañ drabbat komsom munema och deras aktörer har med tiden smält hos många samman av de kommunala aktörerna till värderingar, attityder och beteendenya

Bilaga 3 87

mönster. Men detta antagande återstår att bevisa. Den föreliggande rapporten kan kanske härvidlag utgöra ett litet bidrag.

1 1 Förändringsarenoma

.

En kategorisering av de förändringsinsatser som gjorts inom det kom-

munala området kan som ovan berörts göras och har också gjorts på

- många olika sätt. Beskrivningen i det följande, som bygger på utmärkande ledord, tar sin utgångspunkt i de delmål för effektiviteten som står i fokus för åtgärderna i fråga och de verktyg som härvid främst kommit till användning. En sådan indelningsgrund knyter också i viss

mån an till framställningen i de projektbeskrivningar som tagits fram inom ramen för Omstruktureringsprogrammet.

Produktivitet och rationalisering

I ett tidigt skede av förändringsförloppet kom uppmärksamheten

ganska naturligt att fokuseras på resursåtgången, kostnadsbilden i

- nuläget och i ett utvecklingsperspektiv samt produktiviteten inom den offentliga sektorn i dess helhet och för dess olika delar. Som ett led i denna förändringsprocess inriktade man sig på utveckla kalkyl- och mätmetoder och mått, ofta i form av nyckeltal, som skulle kunna visa på skillnader mellan olika kommunala sektorer och deras utvecklingstendenser. Dessa verktyg kom också till användning vid de förändringar i form av rationaliseringar och besparingar som flitigt utnyttjades.

Frågor kring ledarskap, ledarutveckling och organisationsfonn kom härvid också i blickfånget. I samband härmed aktualiserades tankar om och krav på att ta över metoder från näringslivet som kunde leda till en

högre produktivitet. Denna parallellkoppling till det privata näringsli-

vets arbetssätt, som i vissa sammanhang men långt ifrån alltid visade sig fruktbärande, ledde också till införandet av ett för offentlig sektor främmande och i viss mån brutaliserat språkbruk, genom det flitiga användandet av termer som vinst, lönsamhet och resultat, där detta senare begrepp för den offentliga sektorns organ ofta främst kom att associeras med det ekonomiska resultatet.

Målstyming och decentralisering

Som en utveckling av detta synsätt och med den privata sektorns arbetssätt för ögonen kom tankarna kring det man kallade målstyming att stå i centrum för utvecklingstänkandet. En huvudtanke härvidlag var att

88 Bilaga 3

man inom den berörda organisationen skulle göra tydlig åtskillnad

en mellan dem formulerade målen vanligen politikerna och dem

som - som skulle svara för själva utförandet förvaltningen. De övergripande

målen kunde brytas i delmål, och det gällde att ta fram mått

ner som

möjliggjorde studier av måluppfyllelsen och att ha handlingsplan för

en

till denna kopplade åtgärder från ledningens sida. Målstymingen förut-

satte sålunda och hade också sitt mål fortgående decentrali-

- som - en sering, som skulle åtföljas av en minskad regelstyming i

men som gengäld skulle ställa större krav kompetensutveckling, ändrade former

för fördelning och befogenheter och fortlöpande uppfölj-

av ansvar en ning.

Även det under den aktuella perioden visat

om senare sig- i praktiken och genom forskningens rön att det ingalunda är någon enkel sak

att för ett politiskt styrt system formulera sådana mål kan och bör

som vara vägledande för organisationens arbete och att kunna göra klar

en boskillnad mellan sådana målangivelser för åtgärder och deras verkställighet, är det dock helt klart att målstymingens grundläggande tankegångar på olika sätt starkt påverkat utvecklingen, de

a genom kommundelsnämnder införts sina håll.

som

Prestationsstyrning och marknadsinrikming

Utvecklingen mot målstyming var ett steg mot- och ett exempel på

förändringen av styrformer från den traditionella anslags- och budgetstyrningen till användningen av styrsystem hade sin utgångspunkt i

som de prestationer som enheten i fråga hade utfört, eller förväntades utföra. Resurstillgângen skulle sålunda göras på ett sätt tydligare än den

som traditionella anslagsfördelningen ett rättvist samband mellan de

gav tillgängliga resurserna och vad som åstadkoms för dessa. Flera olika former för sådan prestationsstyming har sett dagens ljus, och i många kommuner kommit att användas parallellt. Här kan nämnas

t ex användningen av olika kundvalsmodeller t k checkar,

ex genom s differentierad avgiftsbeläggning för olika slag av tjänster samt införandet av s k beställar-/ utförarsystem. I dessa fall har eller

en mer mindre långt driven uppdelning på med beställar- respektive ut-

organ föraruppgiñer genomförts. Särskilt inom hälso- och sjukvården, fram-

för allt i fråga utnyttjandet sjukhustjänster, har detta system i

om av olika former och med varierande framgång kommit till användning.

Utvecklingen mot en sådan prestationsstyming har också varit

avsedd att underlätta den offentliga sektorns marknadsinriktning. Genom system för kundval eller för beställar-/utförarrelationer ville skapa

man möjligheter till konkurrens- i fråga pris och kvalitet- mellan olika

om

Bilaga 3 89

offentliga eller privata organ när det gällde utförandet de olika

av tjänster eller produkter det offentliga systemet hade till uppgift att

som leverera. Denna marknadsorientering är sålunda nära kopplad till det användande av alternativa privata entreprenader berörs i

som senare avsnitt. Även möjligheterna skapa likvärdiga för

om att förutsättningar

konkurrens mellan olika och att överhuvud kunna visa flera

organ alternativa servicegivare starkt har ifrågasätts, har likväl sådana olika

modeller för prestationsstyming visat sig ha stor livskraft.

en

Kvalitet och service

Som ett komplement till produktivitetsmätningama och ett medel

som

för att kunna utnyttja dessa för meningsfulla effektivitetsuppskattning-

ar, kom gradvis uppmärksamheten alltmer att förskjutas i riktning mot kvalitetsbegreppet och mot möjligheterna att definiera och mäta kvalitet. Utan några sådana uppskattningar av kvaliteten för en given tjänst tenderar uppskattningar av produktiviteten att bli skäligen ointressanta, när det gäller att finna de rätta vägarna för att tillhandahålla samhällstjänster. En fokusering på kvalitetsbegreppet bedömdes också viktig för att påverka medborgarnas attityder till och acceptans den offent-

av liga sektorn och de kostnader denna för med sig för dessa.

Som en följd av denna kvalitetsinriktning har ägnat stor

man uppmärksamhet att utveckla system för kvalitetsmätning och kvalitetssäkring. Olika mätmetoder för skilda aspekter kvalitetsbegreppet har utvecklats, kvalitetsbokslut och kvalitetsrevisioner har införts och de lämpliga processerna för kvalitetsarbetet har kodifierats i system typ

av ISO 9000 ex. SIQ och QUL. Även kvalitetsarbetets organisation har ägnats uppmärksamhet.

Som en delaspekt på kvalitetsbegreppet har särskilt servicefrågoma kommit att ägnas stor uppmärksamhet. Som följd fokuseringen på

en av kvalitet och service har begreppet kund kommit att användas

som synonym för medborgare. Olika metoder för att mäta servicegraden, t i

ex form av servicebarometrar, har utarbetats, liksom system och former för servicearbetets organisation och utformning.

Huvudmannaskap och systemavgränsningar

De förändringar som hittills skett har huvudsakligen- men inte enbart

ägt rum inom ramen för de systemgränser traditionellt känne- - som tecknat den svenska förvaltningen. Detta gäller såväl avgränsningen mellan statliga samt primär- och sekundärkommunala verksamheter,

90 Bilaga 3

som inom vart och en av sådana organ mellan styrelse och nämnder

- och mellan olika nämnder som arbetar med frågor som rör skilda delar av verksamheten. Till detta förändringsomrâde kan även hänföras frågan om vilka verksamheter som skall bedrivas med offentligt huvudmannaskap och vilka som kan anförtros privata aktörer.

När det gäller de enskilda kommunerna eller landstingen har dock, som en anpassning till de krav som målstymingen och utvecklingen mot prestationsstyming ställer, i flera fall förändringar skett som lett till en omgruppering och vanligen en koncentration av de uppgifter

- som anförtros de olika organen. Ovan har berörts den uppdelning i beställar- och utförarorgan som i många fall gjorts i samband med över-

gången till prestationsstyming. I andra fall har en omgruppering av

uppgifter skett mellan de olika nämnder som återfinns i den kommunala verksamheten, i riktning mot att uppgifter som anses ha ett starkt nära inbördes samband sammanförts till ett enhetligt beslutsorgan. Kommunala nämnder för barn och ungdom, som också inkluderar skolans verksamhet, är exempel på en sådan förändring.

Förändringar i ansvarsgränser mellan statliga och kommunala organ har skett i begränsad omfattning. Ett exempel är skolans överföring från statlig till kommunal verksamhet. Fortgående diskussioner förs också om bl a överföringen av ansvaret för och finansieringen soci-

av albidrag från kommunal till statlig nivå. Liknande samtal med omvända förtecken förs när det gäller arbetsmarknadspolitiken och arbetsförmedlingamas verksamhet. Det kommunala intresset och engagemanget har successivt växt sig starkare inom detta område.

När det gäller relationerna mellan stat och kommun, kan man urskilja två delvis motstridiga tendenser. Å sidan sker utveckling i

ena en riktning mot ökad målstyming även i förhållandet mellan stat och kommun de tilldelade pengarna kommer ii en stor påse gemensam

för de flesta aktuella samhällssektorema, att fördelas efter de olika kommunernas prioriteringar och behov. Å andra sidan har

egna man, särskilt under periodens senare del, kunnat observera tendenser till attinom ramen för denna vidgade frihet- olika sätt inskränka och styra kommunerna handlingsfrihet, a genom möjligheter till överklagande

i rätt av t ex socialbidragstilldelning.

Förändringar av detta slag har även skett mellan primär- och sekundärkommuner. Detta torde framför allt gälla inom vårdområdet, där

den k ÄDEL-reformen det vårdmässiga och finansiella genom s ansvaret överfördes från landstingen till primärkommunema. Även när det gäller primärvårdens organisation och inlemmande i samhällssektorer förekommer på flera håll försök med till primärkommunen anknuten primärvård. Förändringar i ansvarsgränser av liknande slag återfinns också inom t ex kommunikationsområdet. Ett sätt för primärkommu-

Bilaga 3 91

nema att rusta sig för att ta sig sådana omfattande och

mer geografiskt spridda verksamheter är bildandet kommunalförbund.

av

Som redan berörts kan man till denna typ förändringsarenor även

av föra de diskussioner förts och de beslut fattats avvägning-

som som om en mellan den offentliga och den privata sektorn. Detta är dels fråga

en om vad man skall önskvärt och möjligt att finansiera med skatte-

anse medel. Det gäller här prioriteringsfrågoma inom offentlig sektor. Några större förändringar syns dock härvidlag inte ha skett under den aktuella perioden, även om det finns tendens till att de kommunala aktivite-

en terna i någon mån begränsats till sina kämområden det i

- som dagsläget karakteriseras vård, skola och

som omsorg.

Men större intresse har ägnats frågan huvudmannaskapet och

om organisationen av de samhällstjänster finansieras med offentliga

som medel. Det gäller här debatten det brukar kalla privatisering,

om man där finansieringen ligger kvar hos det offentliga, medan själva utförandet anförtros privata aktörer bolag, kooperativ etc. Utvecklingen mot

användningen av sådana entreprenader har varit särskilt stark inom skolans, barn- och äldreomsorgens samt vårdens områden.

En sådan utveckling har bedömts bra för medborgarnas valfri-

vara het och ocksâ innebära en stimulans för de berörda privata och offentliga organen att anpassa och förbättra sin verksamhet. Gjorda studier påvisar inga större skillnader i kostnader och kvalitet mellan verksamheter drivna i kommunal regi och inom sådana entreprenader. Men uppmärksamheten har riktats mot de problem gör sig gällande och

som som måste lösas vid användningen av en sådan systemlösning i form

av prissättning och ersättningsnivå, kvalitetskontroll och stabiliteten i de avtal som tecknas.

Kriser och återställare

I den dagsaktuella situation råder vid slutrapportens avlämnande

som våren 1998 möter vi en delvis situation, där bedömningsaspekter,

ny handlingsmönster och arbetsverktyg ännu inte hunnit utformas. För första gången lång tid har vi ett läge, där, enligt de bedömningar

nu som görs på central nivå, möjligheter till ökning de

ges en av resurser som skall tillföras den offentliga sektorn. Dess ekonomi förutsätts

nu vara i balans för en inte alltför kort period framöver. Särskilt har härvid uppmärksammats de behov ökade gör sig gällande in-

av resurser som om den kommunala sektom, framför allt vad områdena vård,

avser skola och omsorg.

Förutom av det allmänt förbättrade ekonomiska läget i Sverige har denna fokusering på behovet ökade inom den offentliga

av resurser

92 Bilaga 3

sektorn i allmänhet och inom angivna områden i synnerhet, fått

ovan näring av de larmrapporter som gått ut om vanvård och andra slag av missförhållanden inom delar av den kommunala verksamheten. Oavsett graden av tillförlitlighet och allmängiltighet i dessa bedömningar har den debatt och de åtgärder som följt i spåren av dessa händelser fäst uppmärksamheten på att man inte har lyckats komma tillrätta med grundläggande problem i fråga styrning och organisation. Detta

om gäller trots det förändrings- och utvecklingsarbete som skett inom den offentliga sektorn under tio till tjugo års tid, i synnerhet vad avser satsning på kvalitetskontroll och personalutveckling samt i fråga om återföring och dialog mellan den politiska nivån och den kommunala förvaltningen respektive medborgarna.

I detta läge, som sålunda karakteriseras av såväl krisupplevelse som möjligheter till resurstillskott, syns man ännu inte vare sig centralt eller lokalt ha kommit fram till handlingsplaner och strategier som knyter an till de bedömningskriterier och fokuseringar som kännetecknat de tidigare förändringsskedena. En förstärkning av personalresursema en

ökad personaltäthet- ses som den universalmedicin som skall ge önskade effekter, utan att man härvid hunnit ägna särskild uppmärksamhet

vilka principer för styrning, organisation och ledning som härvid skall gälla.

På sätt och vis kan man säga att man nu kommit tillbaka tillruta l

från andra hållet det inledande skedet i förändringsarbetet, då en

ganska rak och tydlig väg till en bättre fungerande offentlig sektor antogs löpa via successiva rationaliseringar, främst i fråga om begränsningar i personalstyrkan. Förhoppningsvis har vi efter denna lärprocess, som förändringsarbetet inom den kommunala sektorn inneburit, fått bättre möjligheter att ge medborgarna lokalt baserade samhällstjänster som anses önskvärda utifrån bättre förutsättningar för ett effektivt resursutnyttjande och för en hög kvalitet.

1.2 till och motiv för

Bakgrund omstruktureringsproj ekten

1 .2.1 Direktiv

I augusti 1996 beslutade regeringen att tillkalla en kommitté med uppgift att fördela medel till projekt, som avser att underlätta omstruktureringen av verksamheten i kommuner och landsting. Enligt kommittédirektiven l996:67 bör omstruktureringen ske på ett sådant sätt att kvaliteten särskilt inom barn- och ungdomsverksamhet samt hälso- och

w

r rI l E l

Bilaga 3 93

i

l

sjukvård kan säkerställas på lång sikt. Av direktiven framgår

- även att projekten skall förväntas positiva sysselsättningseffekter under den

ge tid de pågår.

Omstruktureringsprojekten är avsedda att

0 underlätta en nödvändig anpassning verksamhet och sysselsätt-

av

ning inom kommuner och landsting till rådande ekonomiska förut-

sättningar och att

0 skapa utrymme för en mer långsiktig planering, samtidigt de

som

bör möjliggöra både kompetenshöjande insatser och förändringar

av

arbetsorganisation.

Av direktiven framgår även att kommittén, vid sin bedömning

av ansökningar bör ta hänsyn till den ekonomiska situationen i enskilda kommuner och landsting. Direktiven att medel beviljats kan

anger som uppgå till högst 50 procent projektbudgeten och skall täcka löne-

av kostnader. Resterande budgetdel skall finansieras kommunen eller

av landstinget.

Senast den 15 januari 1997 förutsattes kommittén ha beslutat

om fördelning av medlen. I direktiven ställdes även krav på att de kommuner och landsting erhållit medel redovisade sina resultat och erfa-

som renheter projekten senast den 31 1998. En samlad bedömning

av mars av projektverksamhetens resultat och effekter redovisas den

senast första juli innevarande år.

1.2.2 Kommittén för kommunalt

omstruktureringsstöd

Ledamöterna i Kommittén för kommunalt omstruktureringsstöd har

företrätt inrikesdepartementet, landstingsförbundet, kommunförbundet

och arbetsmarknadsverket medan företrädare för SACO/LR, TCO/SKTF, LO/SKAF samt utbildnings-, social- och inrikesdepartementen medverkade i kommittén experter. Ordföranden och sek-

som

reterare utsågs av Inrikesdepartementet.

Kommittén inledde sitt arbete med ett gemensamt seminarium där olika föreläsare presenterade förändringsarbetet i kommuner och landsting. Syftet var att ge alla i kommittén utgångspunkt inför

samma det gemensamma arbetet, även ledamöterna respektive experterna-

om som kom från olika världar naturliga skäl skulle belysa

- av omstruktureringsprojekten ur sina olika ansvarsområden.

94 Bilaga 3

1.2.3¶Inbjudan till kommuner och landsting

I kommitténs inbjudan till kommuner och landsting pekar man de svårigheter som uppstått grund av den ekonomiska situationen, när det gäller huvudmännens långsiktiga planering. Kommittén konstaterade att likartade svårigheter föreligger även när det gäller huvudmän-

möjligheter att säkra det framtida kompetensbehovet för sina nens verksamheter. Detta ledde till att utbildning eller olika kompetenshöjande åtgärder, som ökar möjligheterna för anställda i riskzonen att få anställning i kommunen, landstinget eller hos annan arbetsgivare har prioriteras. De kompetenshöjande insatserna ökade också möjligheterna att säkra den framtida kvaliteten i kommunala verksamheter. Kommittén gav exempel några principer och riktlinjer som även kommit att gälla för beviljande av bidrag. Dessa skulle

0 främja kompetensutveckling

kännetecknas långsiktighet och nytänkande 0 av

gränsöverskridande, exempelvis samverkan mellan oli- 0 vara genom

ka huvudmän leda till ändrad arbetsorganisation skapa möjligheter, resurser och kompetens för omstruktureringen

Sammantaget ansökte 163 kommuner och landsting om bidrag till sina omstruktureringsprojekt. Den sammanlagda projektkostnaden uppgick till drygt 860 miljoner kronor, dvs mer än fyra gånger mer än de 200 miljoner, som anslagits för detta ändamål.

1.2.4 Kommitténs urval beviljats

av projekt som

medel

Kommittén enades om en urvalsprocess i två steg. I det första skulle ledamöterna från kommun- och landstingsförbunden respektive experterna från de fackliga organisationerna, göra egna bedömningar av samtliga ansökningar. De ansökningar om vilka enighet fanns om att bevilja respektive icke bevilja bidrag kunde på det sättet gallras ur den totala mängden ansökningar, medan de ansökningar som det rådde delade meningar om, i ett andra steg skulle behandlas av kommittén.

Under kommitténs vilka projekt som skulle erhålla

resonemang om bidrag fanns olika meningar mellan ledamöter och experter. Detta är en naturlig effekt att dessa hade uppgift att företräda delvis olika

av som intressen, vilka skulle ställas mot varandra i den värdering som skulle ske projekten. Resultatet blev att kommittén resonerade sig fram till

av ett gemensamt och enigt beslut om vilka projekt som skulle prioriteras.

Bilaga 3 95

Det är ett intressant och, för den samhällspolitiska utvecklingen i stort, värdefullt tecken att det gick att komma fram till sådan

en samstämmighet en consensuslösning inom kommittén, där olika in-

- tressen och infallsvinklar trots allt konkurrerade med varandra. Detta betyder på inget sätt att kommitténs olika ledamöter i alla frågor

var fullständigt eniga. Givetvis fanns här åsiktsskillnader. Men vad urvals-

processen visar är att de projekt kom att premieras på det hela

som taget tedde sig rimliga för alla kommittéledamötema. Vid urvalsproces-

sen kom att tillämpas den för satisfiering, är vanlig i såda-

process som na sammanhang och som innebär att de olika deltagarna i

en grupp, liksom gruppen i dess helhet, väljer ut den uppsättning alternativ

som ger ett tillfredsställande värde för alla deltagarna utan att besluten för den skull blir optimala för och dem. Som kommer be-

var en av att handlas utförligt i ett avsnitt tyder detta på det inom

mer senare att kommittén och förmodligen inom samhällsapparaten i dess helhet-

finns delvis explicita och delvis implicita- underförstådda meningar

inom ramen för samlad värdegemenskap vad kännetecknar

en om som

ett bra projekt.

Denna satisñeringsprocess för också med sig att kommittén, i de

ställningstaganden som man gjorde i olika skeden arbetet, korn

av att koncentrera uppmärksamheten på ett urval de olika mål och kriterier

av som fanns uppställda och har angivits i avsnitt 1.2.3. Bland

som ovan de önskemål som angavs i direktiven for omstruktureringsprogrammet fanns sålunda att de valda projekten skulle främja kompetensutveckling, att de skulle kännetecknas långsiktighet och nytänkande, de

av att skulle vara gränsöverskridande, att de skulle leda till ändrad

en ar-

betsorganisation och att om möjligt de önskvärda effektiviseringar och

rationaliseringar som skulle göras inte skulle behöva leda till

personalminskningar. Tvärt om var ett av målen att de gjorda

man genom omstruktureringama skulle få möjlighet meningsfull sysselsätt-

att ge ning inom eller utom den aktuella verksamheten- åt befattningshava-

re, som annars skulle drabbas friställning. I direktiven vidare

av angavs att man särskilt skulle ägna uppmärksamhet åt projekt från kommuner eller landsting, ekonomiska situation besvärlig.

vars var

I den aktuella beslutssituationen måste ett urval dessa olika mål

av och kriterier göras. Vissa dem kan också visa sig motstridiga.

av vara Vid olika tillfällen under kommitténs uttryck för skilda

möte gavs uppfattningar om och prioriteringar vilka mål tedde sig mest rele-

av som vanta. Dessa perspektivförskjutningar hade till stor del sin grund i det läge för landet i dess helhet och for de olika kommunerna ak-

som var tuellt vid bedömningstillfället i fråga, liksom också de kriterier

som valdes kom att bli beroende de olika berörda kommunernas allmän-

av na egenskaper och aktuella läge. Med viss förenkling kan kan-

en man

96 Bilaga 3

ske säga att under gång kriterier betonade metod- och

processens som fömyelseaspekten kom att tillmätas en allt större betydelse- lärproces-

placerades i centrum. Likaså kom en ökad betoning av insatser fosen kuserade på kompetensutveckling att ske.

Att beslutsfattare vid överväganden om samhällsproblem möter ett flertal olika överordnade målsättningar skall beaktas och har att

som göra ett val mellan dessa är inget ovanligt fenomen. Ett sådant förfaringssätt får kanske sägs tillhöra det politiska livets förutsättningar och realiteter. Liknande avvägningar mellan reellt eller till synes motstridiga mål finner vi t ex ofta vid trafikpolitiska överväganden, liksom vid planering införande ekonomiska styrsystem, t ex inom vården, i

av av

termer av prestationsersättning.

Det torde ganska lätt att finna sådana konflikter mellan några

vara

de mål som angivits för omstruktureringsarbetet. Detta gäller t ex av relationen mellan önskemålen att effektivisera verksamheten och därmed förbättra kommunens ekonomiska resultat och kraven att på bästa sätt söka skapa meningsfull sysselsättning åt de befattningshavare

befinner sig i eller hotas övertalighet. Det är det slag av konsom av flikter det politiska livets företrädare ständigt får brottas med.

som

Men samtidigt kan det vara nyttigt, och lägga grunden för kreativa insatser, att fundera över, och planera för, i vad mån dessa olika mål måste vara motstridiga. I de svåra neddragningstider som Sverige gått igenom har det blivit vanligt att inom den offentliga sektorn betrakta personalneddragningar som den främsta och kanske enda vägen att

- åstadkomma högre effektivitet och ett bättre resultatutfall i verksamheten. Men givetvis är det inte så enkelt. I många fall kan sådana förbättringar i verksamhetens effektivitet och resultat skapas genom att de individer, som annars skulle riskera att hamna i övertalighet, genom bl

kompetensutveckling, arbetsrotation och nya organisationslösningar a

bättre möjligheter att göra meningsfull insats, ofta i nya uppgifges en ter och på annat ställe i organisationen, eller kanske rent av genom att individen i fråga får möjlighet till en motsvarande meningsfull verksamhet utanför den tidigare arbetsplatsen, att i entreprenad-

t ex genom form erbjuda sina tjänster till den gamla arbetsgivaren och till andra kunder. En effektivisering behöver sålunda inte alltid föra med sig personalneddragningar, det är nyttig lärdom för framtiden som många

en

de kommuner engagerat sig i omstruktureringsarbetet torde ha av som gjort under projektets gång.

sou 1998:91

Bilaga 3 97

1.3 66

Bilden av de huvudmännens

projekt

Sammantaget fick 66 kommuner och landsting till bidrag ett antal olika

omstruktureringsprojekt. I följande avsnitt sker övergripande

en pre-

sentation av de projekt beviljats

som bidrag. Presentationen baseras på

beskrivningar så som de redovisats i inlämnade

ansökningar och pro-

jektbeskrivningar. I praktiken kan det så projekten fått vara att ett annat

förlopp eller en annan tyngdpunkt än huvudmän och projektledare kun-

nat förutse vid ansökningstillfällena. Detta har bland annat visat sig i

den fördjupade studie också genomförts som och i ett fall där huen vudman i ett tidigt skede återsänt

ett beviljat bidrag, då befarad

en övertalighet i realiteten inte uppstod.

Projektens omfattning och tillämpning

Att göra rättvisande bild vilken

en av omfattning de projekt har,

som

beviljats omstruktureringsbidrag är inte helt enkel. Detta

beror bland

annat på att vissa ansökningshandlingar inte

tydligt visar om det aktu-

ella projektet ingår i ett större åtgärdspaket, eller om det är fråga om en enskild insats hos huvudmannen. De

vamingssignaler om bristande

överensstämmelse mellan befintliga ekonomiska utrymmen och ut-

byggnad av kommunal verksamhet, som höjdes redan under mitten av 70-talet, förefaller, enligt många ansökningar, endast ha fått ett svagt

genomslag i föreslagna

omstruktureringsprojekt. Dessa riktar sig oftast

mot enstaka verksamhetsområden i stället för att se över den kommu-

nala verksamheten i sin helhet, vilket

framgår av följande tabell.

När det gäller målen för de föreslagna projekten finns ett par delvis

motsägelsefulla ambitioner. Det är å sidan ena fråga om att utveckla

verksamheter och organisation så de på att ett mera effektivt sätt mot-

svarar de förändrade krav redan i dag ställs som offentlig service,

samtidigt som huvudmännen vidta avser att åtgärder som balanserar

verksamheterna till det disponibla ekonomiska

utrymmet/f andra si-

dan syftar projekten till

att skapa anställningstrygghet och förhindra

uppsägningar eller minimera dem.

Ett, ur ett redovisningsperspektiv, något förvirrande

inslag är att

många huvudmän förefaller vidta likartade åtgärder

men tillämpa olika

angreppssätt. Till exempel kan huvudman en skapa stöd för sitt om-

struktureringsarbete genom att satsa på kompetensutveckling medan

någon annan satsar på ett

kvalitetssäkringsprojekt eller på olika åtgärder ur ett effektiviseringsperspektiv.

Den som satsade på kompetensut-

veckling kan också ha syfte att effektivisera verksamheterna som eller

att kvalitetssäkra dem. Med dessa motsägelsefulla syften och med de

98 Bilaga 3

skilda angreppssätten på aktuella omstruktureringsprojekt är riskerna för cirkelresonemang stora, särskilt alltför detaljerad bild av ett om en det pågående omstruktureringsarbetet görs. Samtidigt är förhoppningen översiktlig bild det slag nedan presenteras, kan utgöra att en av som underlag för reflektioner det omstruktureringsbehov som finns och om stimulera tanken möjliga sätt att genomföra omstrukturering av om en verksamheter inom det kommunala området. Följande tabell är avsedd att både visa vilken omfattning de 66 huvudmännens projekt har och att visa vilka mål de skilda projekten har. Hos antal huvudmän finns ett flertal projekt, kan variera i omett som fattning eller ha olika delmål. Det innebär att summan av projekt inte stämmer med antal huvudmän fått bidrag. som

Tabell Omstrukturerin omfattnin och mål för åtgärder. ens

OMFATT- Huvud- Huvud- Verksam- Gränsöver- Gränsöver- Ny SUMMA NING mannens mannens hetssektor skridande skridande kommunal hela hela uppgift verksam- verksam- -internthos -mellan MÅL het het huvuman huvudmän

policy- -administ- aspekt ration/ organisation

Kultur- 4 1 5 förändring

EffFküvi 1 1 5 5 4 16

senng

Kvalitets- l 1 ll 6 4 23 säkring I

Ändrad 4 2 2 arbetsorganr-i sation

Anställnings- 1 4 1 3 9 barhet

Anställnings- 7 2 1 1 11 trygghet 2 SUMMA 6 3 30 16 9 4 68

l Kvalitetssäkringenomfattarävenbrukarorienteradeåtgärder.

2 2 Enhuvudmanåtersändebidragetdåövertalighetinteuppstod

Bilaga 3 99

Bilden visar att de flesta projekten 30 omfattar en verksamhetssektor. Inom denna är behoven

grupp av omstruktureringar störst inom

äldre- och handikappomsorgema.

Tidigare kommunala hemtjänstverk-

samhet har vidgats i och med överföringen av verksamheter från landstingen under 1990-talets första år. Det innebär behoven att av att utveckla en gemensam kvalitetsuppfattning är inom stort detta verksamhetsområde och att, inom för den ramen gemensamma kultur som då växer fram, utforma arbetsprocesser tillvaratar de

nya som möjligheter till utveckling finns.

som Projekt som omfattar gränsöverskridande

arbetsprocesser både in-

ternt hos huvudmännen och externt i samverkan med andra

huvudmän,

utgör också en relativt stor andel

av omstruktureringsprojekten 16+9.

När det gäller samverkan mellan interna kommunala verksamheter är det ofta fråga samverkan mellan om barnomsorg och skola och de olika

verksamhetsdelama inom äldre- och

handikappomsorgen. Här finns

även samverkan mellan olika servicefunktioner som städ och vaktrnästeri eller mellan kost och äldreomsorg.

Den externa samverkan samverkan mellan avser en olika kommuners servicefunktioner med teknik, miljö och hälsa, personal, ekonomi och inköp samt räddningstjänster. Det finns även projekt som avser samverkan mellan landsting och kommuner när det gäller

utveckling av

nya former för kompetensutveckling och samarbete inom vårdområdet. Här finns också exempel på samverkan mellan välfárdsområdets samtliga huvudmän med syftet att utveckla stödfunktioner till pågående omstruktureringar inom välfärdsområdet.

Målet för de flesta projekten är kvalitetssäkra att verksamheter, även om en relativt stor andel projekten syftar till effektivisera av att dem. Tabellen visar att effektiviseringen i många projekt handlar om att etablera gränsöverskridande arbetsprocesser internt hos huvudmannen eller externt mellan skilda huvudmän. Det är även fråga om att stimulera till gränsöverskridande arbetsformer mellan olika

yrkesgrupper inom

samma verksamhetsområde. Ytterligare viktiga mål har varit att öka de

anställdas anställningsbarhet eller anställningstrygghet. Arbetsgivare

har med hjälp av kompetensutveckling tagit för stödja ansvar att anställda till fortsatt anställning inom kommunen eller alternativ sysselsättning på arbetsmarknaden.

Angreppssätten

I detta avsnitt är avsikten att belysa huvudmännens val av strategier för att nå sina angivna mål. Ansökningama visar det i huvudsak att varit

100 Bilaga 3 SOJ 1998:91

fråga tre skilda angreppssätt kompetensutveckling och metoler om för kvalitetssäkring effektivisering för att nå de mål som valts samt - Följande redovisning visar att det finns skillnader i valda angrepassätt även när målen för omstruktureringen är desamma. Delvis kan iet här fråga att de olika begreppen leder till skilda tolkningar och vara om därmed varierande innehåll. Det kan också så att initiativet till mvara struktureringen har tagits med olika utbildningsbakgrunter, av personer vilket leder till skillnader i angreppssätt och ordval. I praktiken firefaller inte skillnaderna särskilt stora i de konkreta åtgärder sm vara vidtas.

Kompetensutveckling

För hälften de 66 huvudmännen har angreppssättet i mnärmare av

struktureringsarbetet varit olika former av kompetensutveckling. De är

främst fråga fördjupning eller breddning kompetensen och i rågom av fall även fråga kompletterande utbildning inom bristyrken. lölra om jande tabell visar de i ansökan angivna syftena för kompetensutvecklingen.

Tabell 2: Syften med åtgärder för kompetensutveckling

att skapa attöka attutveckla attstödja att gekunskap SYFTE anstälnings- anställnings- kompetens omstrukture- omgränsövertrygghet barheten för kvalitets- ringen skridande ÅTGÄRD säkring arbete

KOITIpCICHS- 9 2 4 12 4 utveckling

organisation eller förändrad arbetsprocess omstruktureringen avser ny

Som framgår tabellen har kompetensutvecklingen olika sylten, av vilket också betyder att den utformats på olika sätt. Hos de 66 huwudfinns exempel på hur äldre anställda får reducerad arbetstid männen inom ordinarie verksamhet för att möjlighet till nyrekrytering av ge medarbetare. De äldres uppgift inriktas i dessa fall på ett mertoryngre skap för de nyanställda. En form intemutbildning eller utvecklad av

inskolningsverksamhet byggs i praktiken innebär att riskerna

upp, som för uppsägningar minimeras. Hos andra huvudmän har någon form intern arbetsförmedling av eller resurspool etablerats. Inom för denna finns möjligheter att ramen utveckla kompetensen så att den enskildes möjligheter till altemativa sysselsättningar inom organisationen eller hos annan arbetsgivare underlättas.

Bilaga 3 101

Kompetensutvecklingen kan också inriktas på former for säknya ring kvaliteten inom enskilda verksamheter.

av Här är gränsdragningen

till de exempel där kompetensutvecklingen används som ett omstruktureringsstöd flytande. Merparten angiven

av kompetensutveckling är

inriktad på brukarorienterade insatser, vilket samtidigt är en av de mest centrala aspekterna för att öka kvaliteten i de tjänster som produceras inom kommuner och landsting.

Projekten ger även exempel på hur satsning på

en kompetensut-

veckling skall anställda möjligheter arbeta ge att gränsöverskridande mellan olika kommuner i servicefunktioner gemensamma som inköp, ekonomi, personal och teknik.

Metod för kvalitetssäkring

Av ansökningarna framgår att satsning på

en kvalitetssäkring också

utgör en metod för att nå olika syften vilket framgår nedanstående av tabell.

Tabell 3: Syften med åtgärder för

kvalitetssäkring

SYFTE: att undvika att skapa effek- bland att genomatt annat uppsägning delaktighet tivisera ÅTGÄRD

arbetagräns- brukarorien- - överskridande teratjänsterna

Kvalitets- 3 4 4 10 3 säkring

Tyngdpunkten för åtgärderna när det gäller kvalitetssäkring ligger

på att effektivisera verksamheterna, vilket i sex av projekten handlar om att etablera en gränsöverskridande och brukarorienterad organisation. Hos några huvudmän kvalitetssäkringen ser man att leder till att uppsägningar kan undvikas medan andra åter detta ser som ett medel att skapa delaktighet för de anställda.

Effektivisering

Ytterligare ett angreppssätt är

att starta effektiviseringsprojekt som ett

medel för att nå önskade syften med

omstruktureringen, vilket visas i följande bild.

102 Bilaga 3

Tabell 4: Syften med för effektiviserin

åtgärder

SYFTE att undvika att nå att utveckla att brukarorienteuppsägning gränsöver- arbets- ra ÅTGÄRD skridande organisation verksamhet arbete

Effektivisering 4 4 3 3

Förutom att undvika uppsägningar, huvudmännen möjligheter att ser till exempel skapa kombinationstjänster för anställda. Detta leder till en form gränsöverskridande samarbete de anställda möjligheav som ger att få heltidsbefattningar samtidigt verksamheternas möjligheter ter som klara bemanningen inom givna ekonomiska ökar. Dessa att ramar tjänster kan omfatta skilda uppgifter inom det verksamhetsområegna det eller i samverkan mellan olika verksamhetsområden. Här finns bland annat exempel på lösningar där Vaktmästeri och lokalvård samarbetar, arbetslag bildas mellan barnomsorg och skolverksamhet, anställda inom kost, städ och vård samarbetar, brandmän medverkar inom skolan eller modersmålslärare samarbetar med olika samhällsinstitutioför att underlätta dialogen med invandrat till landet. ner personer som Effektivisering också ett medel att både utveckla arbetsorganises som sationen och att brukarorientera verksamheterna.

Bilaga 3 103

2¶DEN FÖRDJUPADE

STUDIEN

2.1¶Presentation av studien

Under perioden november 1997 till och med februari 1998 genomför-

des intervjuer i elva kommuner och

landsting. I följande kapitel be-

skrivs syftet med denna studie samt innehåll,

avgränsning och metod

både för studien och för urvalet de elva huvudmän kom av som att bli

föremål för denna. Kapitlet avslutas med summarisk en presentation av valda projekt. I bilaga 2 i betänkadet görs en noggrannare presentation

av projekten.

Utvärderingens syfte

Syftet med utvärderingen är att sådana erfarenheter från aktuella ge om-

struktureringsprojekt inom kommuner och landsting kan

som ge stöd

till tänkta eller pågående omstruktureringsinsatser inom landet. Avsik-

ten är att erfarenheter från denna utvärdering kan bidra med synsätt och

tankar som känns meningsfulla att hos de huvudmän resonera om, som

står inför genomgripande förändringar enskilda verksamhetsområav

den eller den kommunala organisationen av i sin helhet.

I rapporten har ambitionen varit att utkristallisera

ett antal budskap,

som kan ligga till grund för föregripande eftertankar inför de större för-

ändringar som många huvudmän påbörjat eller står inför. En av de ba-

sala frågeställningarna inför dessa förändringsinsatser handlar

om hu-

ruvida den tänkta omstruktureringen omfattar den

grundläggande pro-

blematik finns inom kommuner och

som landsting, så att de lösningar

som aktualiseras leder till varaktighet över tiden. en

När det grundläggande problemet definierat är underlättas även va-

let av angreppssätt för att nå det tänkta målet.

Idén om delaktighet och

engagemang hos anställda är väsentlig för att nå kvalitet i en processen

och trovärdighet de förslag

som aktualiseras, vilket skilda exempel i

kapitel 3 kommer att Visa. Det är även

väsentligt att anställdas delaktig-

het sker i en dialog med den centrala ledningen för att uppnå en målin-

riktad process. Med ett sådant mål- och processorienterat angreppssätt

104 Bilaga 3

är kontinuerlig uppföljning och utvärdering omstruktureringen en av central för att underlätta genomförandet av den.

2.1.2¶Innehåll och avgränsning

Denna utvärdering skiljer sig från traditionella utvärderingar som ofta inriktas analys mål och måluppfyllelse. För denna studie har uppav draget och ambitionen i stället varit att söka fånga erfarenheter av på-

gående omstruktureringsprojekt. Här har frågor om motiv för om-

struktureringen och valda angreppssätt för att genomföra denna varit

centrala. Härvidlag har frågor samspel, arbetsformer och ledarpro-

om haft minst lika stor betydelse de organisatorisk struktur cesser som om och utformning stödsystem. Tankar och erfarenheter från de genomav

förda samtalen ligger grund för och exempel i kapitel

som resonemang

Analys resultat och ännu mindre effekterna de skilda proav av av jekten har inte låtit sig göras, eftersom merparten av dem ännu inte hunnit så långt i sina genomföranden. Många projekten visar sig av därtill förändra karaktär så att de efterhand övergår till att bli mer processorienterade initialt beskrivits. Genom detta har tyngdpunkän som ten förskjutits i många projekten, förefaller ha blivit mera långav som siktiga än den stipulerade tiden fram till april 1998. Med några få undantag visade det sig att de flesta projekten i inledande fas av sitt var en

genomförande när intervjuerna genomfördes mellan november 1997

och februari 1998. Tidsåtgången för inledningsskedet hade underskattats av de flesta.

2.1.3¶Utvärderingsmetod

Den fördjupade studien bygger på öppna samtal med ca 150 personer inom 20-tal projekt hos elva huvudmän. Detta innebär sålunda att ett för flera de studerade praktikfallen gäller att de omfattar mer än ett av

projekt. Intervjuer har för vart och ett praktikfallen genomförts med

av befattningshavare i olika roller haft/har nära kotakt med projektens som tillkomst och utveckling. Vanligen har intervjuer gjorts ned representanter för kommunens politiska och administrativa ledning, projektledaför aktuella projekt, cheferer och medarbetare inom enheter som re berörs förändringsarbetet, samt fackliga företrädare. av Inför dessa samtal fick intervjupersonerna möjlighet att ta del av en mall med aktuella frågeställningar. Denna berörde frågor om

Bilaga 3 105

0 motiven för de enskilda projekten och huruvida dessa del

var en av

ett mera genomgripande omstruktureringsarbete eller ej,

0 hur projektet utformats och genomförts när det gällde organisation,

arbetsformer, styrfonner och dialog mellan projekt och central led-

ning, 0 vilka resultat och effekter som projektet lett till samt

0 projektens finansiering utöver bidraget från inrikesdepartementet

samt vilken effekt detta bidrag haft på projektet

Efter genomförda intervjuer sammanställdes dessa till delrapport

en

för varje huvudman, som hade möjlighet att lämna synpunkter på den bild som intervjuama fått huvudmannens arbete med omstrukture-

av ringen. Som ett nästa steg har erfarenheterna från de elva huvudmännen analyserats och sammanställts för att bilda ett underlag för föreliggande rapport.

Inför denna utvärdering har även litteraturstudier gjorts förutom att den allmänna diskussionen i massmedia följts.

2.1.4¶Metod för urval ekt

av utvärderingsproj

Valet av projekt för den fördjupade studien har skett i flera steg och grundades på kommitténs kriterier för sitt urval projekt, bevil-

av som jats bidrag. Kommittén konstaterade att kommuner och landsting har

en besvärlig ekonomisk situation, som bland annat gett svårigheter att långsiktigt planera för att säkra framtida kompetensbehov för verksamheterna. Mot denna bakgrund kom kommittén fram till prioritering

en

av projekt, som kännetecknades av kompetensutveckling, långsiktighet

och nytänkande, gränsöverskridande arbetsprocesser, förändrad

arbetsorganisation och projekt som ger möjligheter, och kompe-

resurser tens för omstrukturering hos huvudmärmen.

De olika stegen för val av projekt för den fördjupade studien har

varit 0 en genomgång av samtliga projekt som beviljats omstrukturerings-

bidrag,

0 telefonkontakter med ett 40-tal huvudmän, i syfte att få fördjupad

en

bild av projekten och hur långt dessa frarnskridit, 0 en förnyad genomgång och bedömning av projekt utifrån erfaren-

heter av de genomförda telefonkontaktema.

I syfte att få fördjupad bild projekten i sig och hur de utveck-

en av

lats, genomfördes stickprovskontroller via telefonkontakter hos ett 40tal huvudmän. Valet kontakter gjordes utifrån form slumpmäs-

av en av

106 Bilaga 3

sighet, baserad såväl på kommitténs urvalskriterier på huvudmän

som som var enkelt nåbara. Några huvudmän angav att de ännu inte startat sin utveckling vid urvalstillfället maj-juni 1997 och uteslöts den

av anledningen studien. Detta steg i urvalsprocessen ledde fram till ett val

ur av 26 huvudmän, inkluderande 16 som kommittén föreslagit skulle ingå i den fördjupade studien. Ur på 26 huvudmän valdes 11, för

gruppen den fördjupade studien. Urvalet av dessa sökte ta hänsyn till storlek på kommun, geografisk spridning och anknytning till tidigare redovisade kriterier. Fördelningen åskådliggörs i följande bild.

NYtänkande Bollnäs Nacka

Kronoberg

Romm yb N0rrtäl ..Je Gränsöver- Gävleborg sk"da"d°

Hudiksvall

Delaktighet Filipstad

Upplands Väsby Värml a"d

-- Kompetens

Vetlanda utveckling

I

Liten kommun Stor kommun /

Landsting

2.1.5¶Summarisk presentation valda

av projekt.

Nedan ges en mycket Summarisk presentation av de projekt efter

som ovan beskrivna urvalsförfarande valdes ut för djupgående studier.

mer För en mer ingående beskrivning dessa projekt hänvisas till

av en sammanställning som presenteras i bilaga 2 i betänkandet.

Huvudman Projektidé

Ronneby kommun att skapa en organisation som utvecklar kompetens, produk-

tivitet och kvalitet enligt uppställda mål och i takt med

invånarnas behov

Filipstads kommun Omstrukturering av kommunens ungdomsverksamhet UNG

2000 och serviceförvaltning med utveckling av kvalitet, leveranssäkerhet, arbetsmijö, samarbete och service KLASS

Vetlanda kommun Att bibehålla och säkra kvaliteten inom äldre- och handi-

kappomsorgen och motverka uppsägning avfast anställda

Bilaga 3 107

Bollnäs kommun Entreprenörsutbildning i syfte att utveckla anställda och

tidigare anställda för att långsiktigt skapanya arbetstillfällen

Hudiksvalls Långsiktig personalplanering med bibehållen kvalitet i kommun verksamheter med projektarbete utifrån ett bottom

up -

perpsektiv

Upplands Väsby Intern arbetsförmedling och kompetensutveckling inom kommun kommunens verksamheter för äldre- och handikappomsorg,

barnomsorg, skola samt socialtjänsten

Norrtälje kommun Införande av en flexibel administration med stöd elektro-

av

nisk infrastruktur i den kommunala verksamheten

Nacka kommun Kvalitetsutveckling över yrkes- och verksamhetsgränsermed

övertaliga som entreprenörer för kvalitet

Landstinget i 13 delprojekt varav Värmland PETRA-projektet

- - intern vikarieförmedling i form av självstyrande grupp och

lärlingssystem valts för studien -

Landstinget Kunskapscentrum med syfte att erbjuda kunskaps- och Gävleborg kompetensutveck-ling till hälso- och sjukvårdspersonal samt

patienter och allmänhet inom Gästrikland

Landstinget Râdgivningscentra för gränsöverskridande arbetsprocesser Kronoberg och kunskapsspridning genom FoU inom välfärdsområdet

108 Bilaga 3

3¶TANKAR OCH VERKLIGHET

Detta kapitel bygger på de genomförda intervjuerna och redovisar verklighetsbaserade tankar och erfarenheter. Ur det sammanvägda intervjumaterialet har erfarenheter av mer allmängiltig karaktär lyfts fram till ett generellt plan. De öppna samtalen har vävts samman till bedömningar och resonemang förändringsmotiv inom kommuner och

om landsting, om den politiska ledningens stöd, den röda tråden i de förändringsaktiviteter som vidtas, förståelsen för kommunen ett

som sammanhängande systern med ett stort antal beroenden mellan olika funktioner och enheter samt kraven på särskild kompetens för att

om driva omstruktureringsprocesserna. I anslutning till de skilda delavsnitten anges exempel på projekt har anknytning till synpunktema.

som

1¶Förändringsmotiven

Den generella bakomliggande orsaken till de aktuella omstruktureringarna är det ekonomiska läget i landet. Detta har påverkat kommunerna på ett djupare sätt än till att enbart beröra den egna ekonomin. På ett samhällsplan har omstruktureringar skett inom såväl näringsliv

som inom offentliga verksamheter i en sådan omfattning att det skapat hög arbetslöshet inom kommunerna, samtidigt som antalet arbetstillfällen minskat även inom den egna organisationen. På grund av dessa omstruktureringar har kommuner ställts inför frågor den långsiktiga

om utvecklingen av arbetsmarknaden inom området och på sina håll också utvecklat samverkansforrner med bland andra det lokala näringslivet.

Den ökade arbetslösheten leder också till ökade ekonomiska bekymmer i kommunerna på grund av minskade skatteintäkter och stigande kostnader för socialbidrag. Därtill kommer statsmaktemas krav

att kommunerna till år 2000 skall kunna täcka sina driftskostnader. Kravet på en balansering av det ekonomiska utrymmet och verksamheternas omfattning, leder till starka motiv för omstruktureringar inom den kommunala sektorn.

Sammantaget ställer ovan beskrivna erfarenheter stora krav kommunerna, såväl när det gäller satsningar som underlättar en positiv utveckling av den lokala arbetsmarknaden omstrukturering

som en av

Bilaga 3 109

framtida verksamheter inom kommuner och landsting, för att kunna

ge medborgare en fortsatt god service. Till dessa åtgärder kommer ett stort behov både av att genomföra översyner av befintliga verksamheter i syfte att tydliggöra uppgifter och Verksamhetsmål utifrån de behov befolkningen ställer krav och att utveckla sina arbetsprocesser såväl inom verksamheterna som i samverkan med andra, för att effektivisera servicen med bibehållande av en godtagbar kvalitet.

Ansvaret för omstrukturering de verksamheterna innebär att

av egna kommunerna måste hantera både ett kortsiktigt problem och ett långsiktigt. Det kortsiktiga problemet, som kopplas till kraven på en snabb balansering av budgeten, handlar om att den förhållandevis höga

medelåldern hos de anställda inom kommuner och landsting, inte är tillräckligt hög för att kunna tillämpa lösningar med förtids- eller garantipensioner, som var fallet under den första hälften av 90-talet. Detta minskar huvudmännens möjligheter att få snabb lösning på proble-

en met med kortsiktig sk övertalighet och därmed balansering av budgeten.

Det långsiktiga problemet är att den förhållandevis höga medelåldem bland anställda innebär att kommuner och landsting några år på 2000-talet får stora pensionsavgångar. Samtidigt som det råder anställningsstopp finns stora behov av att rekrytera ungdomar till kommunernas och landstingens verksamheter. Detta är en nödvändighet för att säkra framtida kvalitet i verksamheterna och har att göra med ungdomarnas behov av att komplettera en teoretisk utbildning med praktiska erfarenheter för att utveckla en adekvat kompetens för de framtida

uppgiftema.

Tanken om brukarsamspel ställer krav på nyanserade färdigheter och social kompetens hos de yrkesverksamma inom kommuner och landsting, så att en professionell dialog kan föras med brukare om vilka behov som är möjliga att tillgodose. Perspektivet blir det omvända jämfört med det som hittills varit vanligt och innebär att olika yrkesgruppers behov av att bestämma vilken service som skall ges, underordnas brukarnas egna möjligheter och behov. Detta utvecklingsperspektiv, som återfinns i några praktikfallen, är nödvändig utveckling för

av en att långsiktigt påverka den ökande kostnadsutvecklingen inom det kommunla området.

Till problemet med svårigheterna att anställa ungdomar kommer att andelen av befolkningen i yrkesverksam ålder minskar, följd

som en av åldersstrukturen i landet. Det leder till att framtida möjligheter att bemanna kommunernas och landstingens verksamheter kommer att försvåras än mer genom en ökande konkurrens om arbetskraft. Detta ställer krav på kommuner och landsting att förändra nuvarande omfattning och struktur för verksamheterna. Även detta perspektiv kommer

ur

110 Bilaga 3

kraven på hög professionalitet att centralt för att hindra

en vara en utveckling i vilken människor blir beroende de offentliga systemen.

av

Problematiken har blivit särskilt tydlig inom vårdomrâdet, är

som en av de stora arbetsmarknadema den andra är skolan inom kommuner och landsting. Förutom att verksamheter förts över från landstingen till kommunerna, leder kraven på ekonomisk balans både till att snäv

en bemanning införs inom sjukhusvården och allt större andel

att en av sjukvården drivs i hemsjukvård eller inom den kommunala

omsorgen. Detta ställer krav på att samtliga yrkesutövare har relevant utbild-

en ning och förvärvad erfarenhet för att vårdkvaliteten skall kunna vidmakthållas. En signalerna från denna studie är att nyutexaminerade

av undersköterskor från gymnasieskolans omvårdnadslinje, inte har till-

räcklig kunskap om sjukvård, för att klara de uppgifter följer

av som av kommunernas och landstingens sjukvårdsansvar.

En effekt av landstingens omstruktureringar har blivit att kommu-

nerna fått nya uppgifter och att dessa innehåller betydligt sjukvård

mer än man varit beredd på. Genom det ökade inslaget sjukvård inom

av kommunerna har det skapats kompetenskonflikt inom det kommu-

en nala vårdområdet. Tidigare bemanning för hemtjänst, med uppgifter inriktade på en allmän och stöd för gamla människor, har i

omsorg

många fall inte tillräcklig kompetens för de sjukvårdsuppgiñerna.

nya På grund av kraven på att balansera de kommunala budgetama, finns tecken på att kommuner i samband med övertagandet uppgifter från

av

landstingen gjort nedskärningar i de samtidigt överförda ekonomiska

bidragen. Detta har lett till alltför snäv bemanning, lett till allt-

en som för hög andel deltidstjänster för att klara de uppgifterna. Det

av nya finns även exempel på att överskottet undersköterskor från sjuk-

av husvården inte tagits emot inom kommuner, vilket lett till ett outnyttjat men möjligt kompetenstillskott till den kommunala vården.

När de stora grupperna som nu verkar inom vårdområdet går i

pension under 2000-talets första decennium finns stora risker för att kompetensbristen kommer att stor inom vårdområdet, både inom

vara landsting och inom kommunerna.

Exempel

Det är endast ett fåtal projekt bland dem fått omstruktureringsbi-

som drag, som inriktat sina projekt på utveckling att påverka

en som avser arbetsmaknaden inom kommunerna. I den fördjupade studien

är projektet TEKLA i Bollnäs ett exempel på hur kommun söker lösning

en en

problemet med kraftigt ökad arbetslöshet och minskade arbetstillfallen. Under en femârsperiod förlorade kommunen 2000 arbetstill-

ca

Bilaga 3 111

fallen på grund strukturförändringar såväl inom näringslivet

av som inom statliga verksamheter och inom landstingets psykiatri. Arbetslösheten ökade förhållandevis mer för kvinnorna i kommunen varför man har startat med en Tillämpad Entreprenörsutbildning for Kvinnor Lokalt Anpassad för Bollnäs TEKLA. Projektet är knutet till Bollnäs

- KomVux och arrangeras i samverkan med arbetsförmedlingen. Övriga intressenter är Bollnäs Näringslivs Center, Länsarbetsnämnd, Länsstyrelse och Mål 5b i Gävleborg-Dalama.

Utbildningen är eftergymnasial nivå och genomförs i fyra steg. Dessa är 0 en preparandkurs för att ge kvinnor möjlighet att närma sig frågan

om eget företagande i sin egen takt, en kurs om företagandet i sig under fyra veckor

0 en kurs för marknadsundersökning och utveckling av affärsidé i fyra

veckor och 0 en avslutande period med eget företagande och möjlighet till profes-

sionellt stöd under månader.

sex

De övriga exemplen i detta sammanhang Hudiksvall och Lands-

tinget i Värmland- är inriktade på att lösa den egna långsiktiga bemanningsproblematiken. I Hudiksvall söker man lösa problemet med framtida bemanning genom att som ett första steg arbeta fram scenarier för framtida kommunala verksamheter. I ett andra steg sker en mera genomtänkt bemanningsplanering utifrån det troliga framtida kompetensbehovet. En insikt ökande konkurrens arbetskraft har lett till

om en om krav på att kommunen blir en attraktiv arbetsgivare för att erhålla kompetenser, som kan tillgodose befolkningens krav på service. Detta är ett motiv för projektet Personalplan 2003

.

I Landstinget i Värmland finns andra exempel på projekt som avser att långsiktigt lösa den framtida bemanningen inom landstinget och inom den kommunala äldrevårdens sjukvård. Ett av projekten- Lärlingsprojektet är ett samverkansprojekt med Karlstads kommun och har

som syfte att pröva nyutexaminerade undersköterskors sjukvårdskompetens och därmed möjligheter att arbeta inom sjukvården. Projektet startade med en tre dagars teoretisk introduktion, vid vilken ungdomarna fått besvara en personlig enkät om sina egna preferenser och delta i ett diagnostiskt test eller prov sina kunskaper. Därutöver är projektet organiserat med sex månaders praktik tre månader inom sjukhuset

och tre månader inom den kommunala äldre- och handikappomsorgen. Under denna praktiktid har 13 teoretiska temadagar sprängts in. Projektledaren finns inom sjukhusets vårdutvecklingsavdelning. Valet av praktikplats har gjorts lärlingen i samråd med projektledaren. Ett

av viktigt krav har varit att praktikplatsen haft en kompetent handledare.

112 Bilaga 3

Praktikplatsema var spridda inom hela sjukvården, från akutvårdsavdelningar till psykiatri.

Det andra projektet är PETRA organiserats ett företag i

som som sjukhuset för att pröva idé vilken övertaliga undersköterskor

en genom kom att fungera som en kompetent resursenhet inom sjukhuset, i

som en förlängning kom att bättre hantera sin budget. Erfarna undersköterskor inbjöds att få arbeta i en självständig inom vilken de själva

grupp, styrt sitt arbete. PETRORNA har sålt sina tjänster till avdelningar inom sjukhuset och har blivit mycket uppskattade. Genom att de tillfört kompetens och idéer arbetsformer till avdelningarna har de bidragit

om nya till att höja vårdkvaliteten. Samtidigt har möjligheterna att få vikarier till vårdavdelningama förenklats, vilket lett till bättre använd tid för vårdavdelningamas chefer. Projektets angreppssätt har också inneburit att undersköterskoma i PETRA-gruppen stärkt sin självkänsla i stället för att utveckla de negativa självuppfattningar,

som personer som utpekas som övertaliga ofta gör.

I detta sammanhang kan även Ronneby nämnas. I denna kommun har den politiska ledningen efter strukturomvandlingen i mitten

- av 1980-talet då kommunen fick hög arbetslöshet i stället för full sysselsättning drivit igenom en satsning på framtidsindustrier. Soft Center

är den tydligaste framgången idag, och har inneburit att kommunen genom sin IT-satsning bland annat inbjuds att medverka i EU-projekt. Soft Center har därtill utvecklats till nisch-högskola för 1000 stu-

en denter, 100 lärare och fem professorer. Den tidiga satsningen inom ITområdet innebär också att kommunen fått större företag, SIFO och Ericsson Mobile System, att etablera sig i området. Telia och Före-

ningsbanken vill därtill använda Karlskrona/Ronneby testområde

som for deras IT-utbyggnad. Det aktuella projektet handlar långsiktig

om en satsning på att utveckla den kommunala organisationen till ökad

produktivitet och minst bibehållen kvalitet. Bidraget från Inrikesdepartementet avser den första fasen i ett långsiktigt arbete, omfattar

som en översyn av kommunens organisation för ledning inklusive den poli-

tiska och styrning. Avsikten är att denna översyn inte skall ta hänsyn

-

till nuvarande förvaltningsindelning, kommungräns eller administrativa

lösningar. Denna fas ledde till ett principförslag under december 1997 för att beslutas under februari 1998.

3.2 Den

politiska ledningen

En av de viktigaste förutsättningarna för att nå framgång med

ett omstruktureringsarbete, är att det finns enig politisk ledning för

en projektet. Det mest förhållandet är politisk kontinuitet,

gynnsamma en

Bilaga 3 1 13

oavsett om denna är socialistisk eller borgerlig. Tack kontinuiteten

vare uppstår inga risker för återställare skapar osäkerhet föränd-

som om ringsbeslutens giltighet över tiden. Det i sin tur leder till att omstruktureringsarbetet kan fortgå över längre period, vilket normalt är

en en förutsättning för ett reellt genomförande. I kommuner med stark

en majoritet finns dock risk för inslag att oppositionen negativa sig-

av ger naler om förändringsarbetets inriktning till organisation och allmänhet, vilket kan bli frustrerande för anställda på grund detta får otyd-

som av liga signaler.

Även i kommuner där majoritetsförhållandena varierar

men där det

råder en enig uppfattning omstruktureringens inriktning, finns för-

om utsättningar för en mera stabil utveckling inom kommunen. Det är ofta fråga om en mera pragmatiskt inriktad politik utgår ifrån lösningar

som som gagnar den egna bygden. Har de politiska blocken dock helt skilda

uppfattningar nödvändiga omstruktureringar, saknas grundläg-

om en gande förutsättning för att kunna driva omfattande och genuin

en mer

förändring.

När det gäller de politiska majoritetsförhållandena varierar bilden mellan de studerade kommunerna. För de studerade projekten finns

ett samlat politiskt stöd för utvecklingen i de flesta kommunerna. Denna studie har inte visat att det finns belägg för att den politiska°°färgen°° är avgörande vare sig för art eller omfattning beslutade förändringar.

av Däremot har det visat sig att det politiska stödet inte funnits med från projektstart hos alla huvudmän, utan har vuxit fram efterhand

som projekten utvecklats. Som följd detta kan de olika projekten

en av sägas ha olika lång väg att vandra. Där stöd saknas riskerar de inledande processerna att bli tunga för de eldsjälar ändock tar på sig uppgif-

som ten att driva projekten, med risker för bakslag i form plötsligt ändra-

av de direktiv och planer, vilka kan bli förödande för individemas

engagemang och initiativ. Riskerna för att skapa utbrända eldsjälar

är stor, om inte dessa har mycket stark övertygelse och trygghet i

personer en sin personlighet eller ett starkt stöd den ansvariga tjänstemannaled-

av ningen.

3.3 och

Helhetssyn ledningsansvar

Som framgår av tidigare avsnitt är den krassa ekonomiska situationen för kommuner och landsting ett gemensamt grundläggande motiv för den aktuella omstruktureringen. Den ekonomiska situationen ställer krav på åtgärder leder till ökad effektivitet inom verksamheterna

som och på aktiviteter stimulerar ett nytänkande när det gäller utveck-

som ling av gränsöverskridande arbetsformer inom och mellan huvudmän-

1 14 Bilaga 3

nen. Som gemensam aspekt finns samtidig strävan efter att mini-

en en mera antalet uppsägningar eller att stödja anställda att öka sin anställningsbarhet på arbetsmarknaden.

Studien visar att det pågår en mängd olika förändringsaktiviteter i kommunerna och landstingen. Det är dock endast ett fåtal projekt som uppenbart ingår i en genuin sammanhängande omstruktureringsprocess, som omfattar den kommunala verksamheten i dess helhet. I några fall visar det sig inte heller finnas utgångspunkt i ett helhetsperspektiv,

en som synliggör hur de olika förändringsinsatser påverkar och påverkas av andra funktioner och system hos huvudmannen. Det innebär att möjligheterna till en kommungemensam ansträngning för att nå en balans mellan ekonomiskt utrymme och kommunala verksamheters omfattning, innehåll och kvalitet inte finns uttalad.

I exempel där helhetssynen saknas visar det sig att projekten genomförs inom avgränsade verksamhetssektorer. Inom dessa är den egna ledningen engagerad, medan kommunens centrala ledning har en skeptisk inställning till omstruktureringen och ställer alltför hårda krav på snabba nedskärningar. Effekten blir motsägelsefulla signaler vilket ökar risken för negativa reaktioner hos dem berörs omstrukturering-

som av en. Med samstämmiga signaler ökar i stället möjligheterna att motivera anställda att medverka i gemensam ansträngning för att komma till-

en rätta med den kommunala omstruktureringen, så att verksamhetsmässig och ekonomisk balans kan uppnås. En känsla av sammanhang mellan olika aktiviteter, lägger en grund för en mobilisering av kommunanställdas och medborgares engagemang och gemensamma insatser.

Kommunledningen har ansvar för att detta helhetsperspektiv utvecklas till en sammanhängande röd tråd inom de olika delverksamheterna i kommunen. Det är fråga om att skapa en gemensam värdegrund, som utgör en bas utifrån vilken anställda och förändringsaktörer kan verka utifrån. Effekterna av de förändringsinsatser som vidtas är beroende av ett genuint intresse även från den centrala ledningens sida. Det är då inte tillräckligt med att emellanåt låta sig informeras om projektet, utan förutsätter en dialog med anställda som är involverade i omstruktureringen. För att utveckla en adekvat dialog mellan dessa anställda och den centrala ledningen är ett system för kontinuerlig uppföljning nödvändig. I dialogen resultaten uppföljningen, sker

om av en värdering och analys av nådda resultat en utvärdering vilken ligger

- till grund för överenskommelser om fortsatta åtgärder. På detta sätt sker en avstämning och ett sammanflätande av åtgärder från de olika kommunla verksamheterna, som även kan leda till nya samarbetsmönster inom organisationen.

Samtidigt som kommunledningen har ett ansvar för att det utvecklas ett helhetsperspektiv på den kommunala organisationen, finns ett an-

svar för att ha tillit till eldsjälarna i organisationen och tilltro till de-

en ras förmåga att driva omstruktureringen. Här har ledningen också ett ansvar för att skapa möjligheter för eldsjälarna från de olika verksamhetsområdena att mötas för att stämma sina

gemensamma arenor, av idéer med varandra och med ledningen. I detta forum kan be-

ovan

skrivna dialog om omstruktureringens möjligheter och stötestenar även

behandlas.

Exempel

Inom tre av de studerade kommunerna Upplands Väsby, Nacka och

- Hudiksvall har kommunledningen tagit ett samlat de

- grepp omstruktureringar som genomförs och omfattar de kommunala verk-

som samheterna i sin helhet. När det gäller Upplands Väsby och Nacka finns en likhet när det gäller vana vid större förändringsinsatser. Däremot är det stora skillnader på kommunernas angreppssätt på det

nu aktuella omstruktureringsarbetet. När det gäller Hudiksvall visar

man på ett alternativt angreppssätt för att starta ett omstruktureringsarbete utifrån en delaktighet från anställda inom samtliga kommunala verksamheter.

I Upplands Väsby har det ekonomiska läget ställt krav på genuin

en omstrukturering inom kommunen i sin helhet. Även den politiska

organisationen har förändrats så att antalet nämnder minimerats. I stället har

kommunstyrelsen ett antal utskott och beredning för

en gemensam upp-

följning av omstrukturering och budgetarbete. På det sättet har be-

slutsvägama kortats samtidigt det blivit ett gemensamt politiskt

som ansvar för kommunens framtida utformning. Den bered-

gemensamma ningen följer arbetet med omstruktureringar inom kommunens delverksamheter medan ansvaret för att driva detta ligger på kommunens för-

valtningsledningar. De fackliga organisationerna medverkar dels vid

den gemensamma beredningen och dels i arbetet förvaltningsnivån. En tidig signal från kommunledningen och därmed utgångspunkt för omstruktureringsarbetet har varit att servicenivå och kvalitet kan få törändras. Detta har enligt kommunledningen blivit en kreativ befrielse för

de anställdas förändringsinsatser.

I Nacka hade kommunledningen kommunens

ett resonemang om framtid våren 1996 och ett beslut att införa organisation med

om en beställare och utförare fattades under året. En insikt att det skulle

om uppstå ett personalöverskott ledde till sk. KAOS-grupp med fö-

att en

reträdare för kommunledning och fackliga organisationer skapades.

Denna kom fram till bildandet ett Resurscentrum för att hjälpa de

av övertaliga att hitta alternativa försörjningskällor. Det visade sig dock att

116 Bilaga 3

de sk. övertaliga hade en kompetens som kommunen inte ville mista. Detta ledde till att de i stället kom att fungera som ett resursstöd för att genomföra den organisationen. Kommunen har bildat politisk

nya en referensgrupp och en projektgrupp på central nivå medan verksamheternas chefer har ansvar för att driva de projekt som beslutas. Själva arbetet utförs, inom ramen för ett ldétorg av ad hoc-grupper med anställda från olika verksamheter inom kommunen. Projektet blir genom denna arbetsmodell en form av bottom-up-projekt i vilket de anställdas idéer och förslag till effektiviseringar ligger till grund för beslut om olika åtgärder. Detta har också varit ett sätt att förstärka intentionen av ett gränsöverskridande arbetssätt. Led-stjämoma för kommunens omstrukturering är delaktighet, valfrihet och effektivitet utifrån en

kundorientering.

Projektet i Hudiksvall är också ett exempel på ett projekt med ett kommungemensamt angreppssätt, som har stöd från den centrala kommunledningen. Projektet skiljer sig från de övriga genom att det startat med en process i vilken anställda från olika verksamheter engagerats i gränsöverskridande arbetsgruppe. Dessa hade till uppgift att arbeta fram scenarier för hur den kommunala verksamheten kan komma att se ut år 2003. Även i denna kommun har problemet varit ansträngd

en ekonomi med stora krav nedskärningar. Samtidigt såg kommunledningen ett behov av att utveckla en långsiktig plan för framtida bemanning av verksamheterna. Personalkontoret fick uppdrag av kommunstyrelsen att tillsammans med andra berörda förvaltningar starta ett projekt i syfte att hitta en lösning på dessa problem. En politisk arbetsgrupp kommunfullmäktigenivå har det yttersta ansvaret för arbetet. Genom att anställda engagerats för att arbeta fram visioner om den framtida kommunen får detta projekt ett reellt bottom-up-perspektiv, i vilket anställdas idéer ligger till grund för det fortsatta arbetet.

3.4¶Systemperspektivet

Som visats i tidigare avsnitt är det endast tre av de elva huvudmännen som genomför en omstrukturering av kommunernas samlade verksamhet. Hos två av huvudmännen har man därtill ett angreppssätt som medvetet stimulerar anställda inom de kommunala verksamheterna att utveckla arbetsprocesser över de traditionella verksamhetsgränsema. En effekt av detta angreppssätt är att anställda ett naturligt sätt kommer att uppfatta att kommunen är en arbetsgivare en helhet i vilken

vars och ens verksamheter utgör mindre delar, som olika sätt är beroende av varandra.

Bilaga 3 117

En följd detta har blivit att anställda utvecklat helhetssyn eller

av en ett perspektiv på kommunen som ett sammanhängande system, vilket i dessa båda kommuner lett till naturliga kontakter mellan verksamhetsområden som normalt inte uppfattas ha något gemensamt. Att få sina frågor belysta av någon som inte är hemmablind har visat sig

ge nya möjligheter hur problem skall åtgärdas. Eller det ökade värde

att se en verksamhet får genom att andra utifrånkommande kompetenser medverkar inom delar verksamhetsområdet. Sammantaget har

av en utveckling startat, där anställda sett hur olika verksamheter och kompetenser kan samverka för att öka effektiviteten inom varandras områden, vilket också leder till förbättrad service för kommuninnevânar-

en na.

För de anställda de öppna arbetsformerna möjligheter att ut-

ger veckla den egna kompetensen både till intresseområden och till

nya en breddad kompetens, ökar möjligheterna till flexibilitet i förhållan-

som de till varierande efterfrågan från kommunens medborgare. Detta kan i

förlängningen också leda till ökad anställningstrygghet för de enskilda

samtidigt som huvudmannen effektiviserar sin verksamhet.

Exempel

När det gäller att utveckla ett systemperspektiv hos de anställda finns exempel inom ett kommuner och ett landsting. De båda kom-

par par munerna är Hudiksvall och Nacka vilkas arbetsformer belysts i tidigare avsnitt och de båda landstingen är Kronoberg och Gävleborg. Dessa har utvecklat likartade tankegångar hur anställda inom vårdområdet

om i stort skall få stöd i arbetet med pågående omstrukturering. Även

om tanken hos de båda landstingen är att vårdanställda skall få ökad förståelse för vården ett sammanhängande system, ställer krav på

som som samverkan för att tillgodose vårdtagamas behov god och effektiv

av en vård, skiljer sig angreppssätten från varandra. Hos båda huvudmännen är verksamheterna i uppbyggnadsfas.

en

I Kronobergs län har man ett angreppssätt omfattar såväl sk

som Rådgivningsenheter Forsknings- och Utvecklingsenhet/FOU.

som en Det är fråga om att i konkreta situationer skapa bred gränsöverskri-

en dande samverkan inom välfärdsområdet, det i inledningsske-

även om det har inriktats på samverkan mellan kommunernas hemsjukvård

en och några sjukhuskliniker Rådgivningsenheter. Det konkreta

samspelet sker mellan patienter/anhöriga och vårdgivare från de båda huvudmännens verksamhetsområden. På det sättet tillämpas form

en av action-leaming-modell genom vilken de inblandade aktörerna utifrån sina skilda kompetensnivåer ökar den och den kun-

egna gemensamma

l 18 Bilaga 3

skapen i det aktuella vårdsammanhanget. Arbetet inom Rådgivningsenheterna följs av forskare har en koppling till FoU i Kronoberg. Er-

som farenheterna från denna forskning återförs under hand till dem är

som involverade i Rådgivningsenhetema. På så vis utgör FoU ett stöd för utveckling av enhetema. Tanken bakom FoU är att anställda från samtliga intressenter kommunerna inom Kronoberg, landstinget, försäk-

ringskassan, länsarbetsnämnden, länsstyrelsen, kommunförbundet, vårdhögskolan och högskolan skall ha tillgång till enheten för sin

forskning eller sina utvärderingar inom välfärdsområdet. Inom FoU finns en forskare med inriktning på verksamhetsnära forskning,

som har till uppgift att stödja dem som söker sig till FoU för sin utforskning inom välfärdsomrâdet.

Även i södra Gävleborg är tanken att ett Kunskapsforum skall stödja den pågående omstruktureringen inom vårdområdet. Kunskapsforat byggs upp utifrån två aspekter, där den ena är att skapa ett forum för att ge patienter och allmänhet ökad kunskap om sjukdomar och olika hälsoinsatser. Här har patientföreningar en stor betydelse för utvecklingen av denna inriktning på Kunskapsforats verksamhet. Den andra aspekten är att ge anställda hos de skilda huvudmännen möjlighet att utveckla sin kompetens utifrån den modell patientbaserad inlärning, ut-

av som vecklats för utbildning av medicinska yrkesgrupper i Linköping. Kunskapsforat är också avsett att utgöra-en naturlig träffpunkt vil-

genom ken ett patientfokuserat samarbete mellan de olika huvudmännen skall utvecklas. Utformningen av Kunskapsforats verksamhet sker i samspel mellan landstinget och kommunerna i Gästrikland. Tanken är även att centret skall utveckla ett IT-baserat informationssystem genom vilket utbildningar mm. skall kunna genomföras ute på de skilda arbetsplatserna inom kommuner, primärvård och på sjukhuset. Genom satsningen på det IT-baserade informationssystemet ser man även möjligheten att ha en koppling till olika kunskapscentra inom landet eller intemationellt, när det gäller olika frågor inom det medicinska området eller

omvårdnaden.

3.5¶Processkompetens

Det är en skillnad mellan att driva ett projekt- som med förenklad

en bild har ett definierat innehåll, är tidsavgränsat och har en tydlig arbetsfördelning och att driva en process som är mâlinriktad, involverar

- organisationen och dess anställda och är fråga om en ständig anpassning och förändring till nya krav. En process omfattar organisationen som system, i vilken skilda enheter och funktioner har ett inbördes beroendeförhållande, vilket påverkar de enskilda förändringsaktöremas

i

sou 1998:91 Bilaga 119

l

handlingsutrymme. Det innebär att förändringar inom enhet eller

en funktion återverkningar inom kommunen i sin helhet. I

ger en process är det centralt med ett tydligt ledningsansvar för att hålla olika

samman

förändringsaktiviteter, bland annat för att minimera de suboptimeringar

som annars lätt uppstår. Ledningens uppgift är även att tydliggöra vilka grundläggande värden som skall styra det utvecklingsarbete

som genomförs. Till exempel finns i många de studerade omstrukturerings-

av projekten ett krav på en kund-/ eller medborgarorientering i de aktuella omstruktureringama. Det leder till att förändringen kan bli målfokuserad medan organisatorisk struktur och arbetsprocesser

kan vara mer amöbalika i sina utformningar.

Omstruktureringar är fråga om genomgripande förändringar

som ställer krav på förmågan att hantera både organisationen system,

som arbetsgrupper och enskilda individer med sina olika reaktionsmönster. För ledningen är det fråga om att förstå de uppstår och

processer som ha en insikt om hur organisationen utifrån sina skilda aspekter påverkar varandra i de aktuella processerna, för att underlätta ett genomförande

av omstruktureringen.

Om processkompetens

Hos samtliga huvudmän driver projekt med eldsjälar

man som engagerat sig som projektledare. Av intervjuerna framgår att dessa eldsjälar är mycket uppskattade för sina drivkrafter och förmåga

engagemang, att involvera andra i projektarbetet. Här är det dock viktigt att understryka att ett sådant engagemang endast är del den kompetens

en av som krävs för att driva omstrukturering. Flera de studerade

en av projekten förutsätter ett skifte tankemönster från etablerade föreställ-

av ningar om arbetsformer och organisering till utformning utgår

nya, vars ifrån ett samspel såväl med allmänhet och brukare med andra hu-

som vudmän och samhället i stort. Etablerade fasta arbetsformer och handlingsmönster förändras till ökad grad öppna samspel mellan olika

av yrkesgrupper, funktioner och enheter samtidigt kraven på lyhörd-

som het och flexibilitet ökar. Därtill kommer att anställda förväntas bredda sina arbetsuppgifter för att kunna verka inom olika verksamhetsområden.

Allt detta ställer stora krav på projektledningens processkompetens och förmåga att skifta negativa föreställningar och problem till konstruktiva möjligheter, såväl för anställda för enskilda

grupper av som personer. Påfrestningama för de enskilda, som drabbas omstruktu-

av reringar är stora. Det finns exempel på att detta även gäller föränd-

120 Bilaga 3

ringsagenter, som i andra sammanhang varit drivande för att åstadkomma förändringar inom andra verksamheter.

Ytterligare en aspekt på processkompetens är att ledare förstår att tyngdpunkten i omstruktureringen kan förskjutas under hand. Det kan leda till att angreppssätt får modifieras liksom organiseringen själva

av omstruktureringen. Det är inte fråga om att göra rätt eller fel, utan kan vara en effekt av att fler anställda involveras i omstruktureringen och att detta i sin tur leder till nya insikter, som påverkar, fördjupar eller vidgar problemställningen. Här blir skillnaden tydlig jämfört med att arbeta med ett projekt, som i sina arbetsformer belyser eller löser

av-

gränsade frågeställningar.

Om systeminsikt

Att arbeta med omstruktureringar ställer även krav en systeminsikt. Detta är en förutsättning för att projektledningen skall kunna hantera olika, ofta motsägelsefulla krav från organisationens skilda enheter vanligen från central nivå. Till exempel kan en central ekonomifunktion ställa krav snabba ekonomiska resultat samtidigt personal-

som och utvecklingsenheten söker att driva genomgripande förändringar inom de kommunala verksamheterna. När anställda dessa båda

möts av signaler, som kan uppfattas vara motstridiga, försvåras möjligheterna att få ett engagemang hos aktörerna ute på fältet. För att underlätta lokala förändringsinitiativ finns också ett krav på följsamhet från

en etablerade administrativa system, så att dessa inte motverkar den önskade utvecklingen inom verksamheterna. Samtidigt har de centrala nivåerna inom kommunen krav på att dessa system skall underlätta den administrativa hanteringen och ge underlag för beslut om olika åtgärder.

Med nuvarande ekonomiska förhållanden är det naturligt med centrala krav på nedskärningar och/eller effektiviseringar inom verksamheterna. Ofta förväntas dessa genomföras under en relativt kort tidsperiod för att nå ekonomisk balans inom kommunen. Detta ställer stora krav på de lokala ledarna, som både förväntas bibehålla tidigare kvalitet och samtidigt anpassa verksamheten till befintliga budgetutrymmen. I praktiken innebär detta att anställda involveras i ett förändringsarbete som ställer krav på att de förändrar både sättet att se på vilka uppgifter som är viktiga och hur de prioriterade uppgifterna skall genomföras. Det är fråga om djupgående processer med pressade arbetsförhållanden för de anställda. När verksamheter startar processer i syfte att utveckla nya, mer långsiktiga och effektiva arbetsformer, kan fokuseringen på

Bilaga 3 121

de ekonomiska förhållandena och kraven på snabba nedskärningar, tynga förändringsprocessen kan få ett onödigt negativt anslag.

som

Projektledningens systeminsikt är nödvändig för att kunna balansera de olika kraven och skapa ett mera gynnsamt förändringsklimat. Som redovisats i tidigare avsnitt är det värdefullt för dessa genomgripande förändringsprocesser att den centrala ledningen ger dem sitt stöd, både när det gäller att fönnedla ett helhetsperspektiv och att delta i en dialog om pågående omstrukturering. Utifrån helhetsperspektivet är det även av betydelse att ledningen centralt har förståelse för att omstruktureringen kan effekter inom andra delar kommunens verksamheter

ge av och en beredskap att även ta tag i dessa effekter. De anställdas motivation att bidra till en effektivisering av den egna verksamheten påverkas av kommunens beredskap att effektivisera organisationen i sin helhet, eftersom det då blir fråga ett gemensamt ansvar för alla inom kom-

om munen.

Exempel

Det finns många exempel som belyser ovanstående resonemang. Projektet i Landstinget Kronoberg är ett exempel hur några personer med ett systeminsikt sett möjligheter att utveckla en gemensam FoUenhet med verklighetsbaserad utforskning inom välfärdsområdet. Insikten om de beroenden som finns mellan välfárdssystemets skilda funktioner och behovet erfarenheter för att stödja på-

av gemensamma gående omstrukturering inom välfárdsområdet, leder till ett brett gränsöverskridande angreppssätt. Eftersom det är fråga om verksamheter,

återfinns hos flera huvudmän har fram till beslut pågått som processen under längre tid, med samtidig mognad och precisering idén.

en av

Även i Landstinget Gävleborg har idén ett Kunskapsforum fun-

om nits under längre tid. Idén fick dock naturlig förankring i lands-

en en tinget i samband med omstruktureringen av sjukvården i Gästrikland. Även landstinget varit initiativtagare förutsätts att utvecklingen

om av forat skall göras i samarbete med kommunerna. Kunskapsforum sågs som ett viktigt stöd för att genomföra omstruktureringen och samtidigt vidmakthålla kvaliteten på vårdinsatsema. Under arbetet med precisering av idén om Kunskapsforum ställdes även krav på att inom ramen för forat också utveckla funktioner inriktade på att ge patienter och allmänhet högre kompetens inom vårdområdet. Efterhand har även

en andra intressenter inom välfirdsområdet anmält intresse för att medverka i utvecklingen.

Nacka och Hudiksvall är två kommuner som medvetet arbetar utifrån ett processorienterat synsätt. Som tidigare beskrivits har man inom

122 Bilaga 3

dessa kommuner ett gränsöverskridande öppet arbetssätt i vilket anställdas initiativ fått stor betydelse, samtidigt i kommunledsom man ning och verksamhetsledning har ett för att ta tag i olika frågor ansvar och förslag som aktualiseras. När det gäller projektet i Nacka, kom det i

ett tidigt skede att ändra karaktär från att ett övertalighetsprojekt vara till att inriktas frågor att ta tillvara kompetensen hos sk. övertaliom ga. På så sätt fick kommunen ett tillskott kompetens stöd för av som den pågående omstruktreringen, samtidigt angreppssättet på som omstruktureringsarbetet förändrades i förhållande till de tankar fanns som inledningsvis.

I Norrtälje startade utvecklingen kommunens administrativa av service med en översyn organisationen. Det inledande arbetet av av om-

struktureringen startade med utbildningsinsatser även omfattade

som användning av IT-stöd för den administrativa servicen. Förändringsin-

satsema kom underhand att sammanflätas med processorienterat ett arbetssätt inom vilket tankemönster och arbetsformer bearbetades de av anställda.

3.6 och

Delaktighet mobilisering

Genom att involvera anställda både enskilda individer och - som som

fackliga företrädare i arbetet med vardagsrationaliseringar likaväl

som vid omstruktureringar, ökar möjligheterna att i realiteten genomfögenuina förändringar. Även i fall med eller

ra nedläggning kraftig re-

duktion av verksamhet, bör anställda involveras i ett så tidigt skede

som möjligt för att i samspel med arbetsgivaren både förbereda omstruktureringen och hitta alternativ för de enskilda anställda. Vid dessa

större förändringar är det särskilt viktigt att i ett tidigt skede ha diaen log med de fackliga företrädarna, så att förändringen kan få genuint ett processtöd. Självfallet är detta centralt även när det gäller vardagsratio-

naliseringar, men vid de större förändringarna är sannolikheten större för mera genomgripande konsekvenser i form övertalighet eller - av alternativa uppgifter- för anställda, vilket blir tydligare fråga en för ett gemensamt ansvar och engagemang. Arbetsgivarens angreppssätt vid omstruktureringen har betydelstor se för hur enskilda kommer att acceptera situation med

en neddragningar. Är utgångspunkten från

arbetsgivarens sida att ett antal personer blivit övertaliga, att hjälpa till alternativ sysselsättsom man avser ning, har dessa personer från början fått negativ signal kan fören som svåra arbetet med att finna alternativet. Den alternativa

utgångspunk-

ten, i vilken anställda aktivt tar del problematiken och sig av engagerar i omstruktureringen eller väljer att söka sig alternativ, utgår från ett

Bilaga 3 123

synsätt i vilket anställda har kapacitet och möjligheter. I arbetsgivarens ansvar ligger att underlätta för anställda att göra en bra insats, vilket också kan innebära att legitimera och stödja de anställda som väljer att hitta andra vägar för sin framtida försörjning.

Här har det även visat sig att medelåldern hos de anställda är en betydelsefull faktor för hur anställda sig. En hög medelålder

engagerar leder till exempel till insikter om att s.k. övertalighet och naturlig

pensionsavgång kommer att sammanfalla, vilket minskar riskerna för anställda att i realiteten bli övertaliga och förlora sina anställningar. Det kan snarare bli en positiv faktor för yngre medarbetare att engagera sig i omstruktureringen och förkovra sig för att öka sina möjligheter till

framtida anställningar.

Exempel

Upplands Väsby är ett exempel för de kommuner och landsting som valt att inrätta en en ad hoc-organisation med en intern arbetsförmedling. Övertaliga i kommunen anställdes vid den interna arbetsförmedlingen. Samtliga vakanser inom kommunen anmäldes till arbetsförmedlingen för att erbjuda övertaliga en alternativ sysselsättning. För-

medlingen hade även till uppgift att under uppsägningstiden hjälpa övertaliga till utbildning eller till alternativa sysselsättningar på arbets-

marknaden. Till den interna arbetsförmedlingen knöts personer med uppgift att ge de övertaliga återupprättelse och kraft att hitta sina alternativ. En motsvarande organisation med likartade erfarenheter återfinns i Landstinget i Värmland med vikariebyrån i Torsby. Resultatet från båda dessa funktioner har varit bra i den bemärkelsen att samtliga

övertaliga hittat sin försörjning genom pensionsavgångar, alternativa

anställningar hos kommunen eller hos andra arbetsgivare, utbildning eller genom att satsa på ett eget företagande. Angreppssättet har dock, trots den vällovliga ambitionen, gjort att vägen till detta resultat varit

besvärlig.

De alternativa angreppssätten exempliñeras av Hudiksvall, som engagerat anställda att arbeta fram visioner framtida verksamheter.

om Trots insikten om att resultaten sannolikt skulle leda till reducerad verksamhet vilket betyder färre anställda, anmälde fler anställda sitt intresse för arbetet med visioner, än möjligt att involvera i

som var arbetet. Den höga medelåldern inom kommunen hade betydelse för

engagemanget eftersom den minskade hotet om stor övertalighet. Initiativet till denna arbetsmodell var en insikt hos kommunledningen om att problemet snarare var det omvända ökade svårigheter att inom en relativt

kort tidsperiod kunna rekrytera duktiga medarbetare en hårdnande

124 Bilaga 3 sou 1998:91

arbetsmarknad. Arbetsmodellen baserades på tankar framtida

som om kommunal verksamhet, ett positivt hos de anställda,

gav gensvar som använt modellen i egna projektarbeten, tagit gränsöverskridande kontakter i det dagliga arbetet och gärna att modellen kommer att till-

ser

lämpas även fortsättningsvis.

Även i Nacka öppnade arbetsgivaren möjlighet för alla anställda

att ta initiativ till olika åtgärder for att effektivisera den kommunala verksamheten. Här ledde dessa arbetsformer till uppgifter hos hotade

nya yrkesgrupper, som därmed tryggade sin sysselsättning att

genom sälja tjänster till andra verksamheter därmed effektiviserade sina

som tjänster gentemot brukarna. Här är medverkan brandmän istökiga

av skolor ett exempel och modersmålslärare stöd till invandrargrup-

som per i deras kontakter med olika myndigheter ett annat. Ytterligare ett projekt som haft ett positivt angreppssätt är PETRA i Landstinget i Värmland. I detta inbjöds erfarna undersköterskor att arbeta utifrån

en självfmansierad resursenhet. Dessa båda exempel har beskrivits i ett

tidigare avsnitt.

De anställdas delaktighet och aktiva är även förut-

engagemang en sättning när arbetsgivarens ambition är att genomföra sk vardagsrationaliseringar. Effektiviteten i detta arbete är beroende att anställda

av involveras och att deras idéer och förslag behandlas på ett seriöst sätt. Här finns ett gott exempel i det arbete genomförts inom service-

som

förvaltningen iF ilipstad. Utifrån problematik med dålig arbetsmiljö

en och hög sjukfrånvaro, startade ledningen för serviceförvaltningen

en utveckling, i vilken anställda engagerades i att effektivisera verksamheten utifrån ett kundorienterat perspektiv. Målet att bli konkur-

var renskraftiga på den öppna marknaden. Utvecklingen har skett i dia-

en log och ett samspel mellan anställda och ledningen inom förvaltningen. Resultatet har visat sig i kraftigt reducerad sjukskrivning från idrygt 40 till 16 dagar per anställd och år inom serviceförvaltningens kostfunktion. Effekterna av utvecklingsarbetet har även fått bland annat

gensvar inom andra enheter inom kommunen, vilka önskar få stöd i sina ut-

nu vecklingsinsatser.

3.7 och

Organisering arbetsprocess.

Gemensamt för samtliga studerade projekt är att de har koppling till

en den centrala ledningen hos huvudmännen, såväl hos politiker hos

som tjänstemännen. I viss mån kan detta bero på att departementets inbjudan förutsatte ett politiskt beslut och överenskommelse fanns med de

att en fackliga organisationerna. Studien visar dock att denna koppling är olika stark hos de skilda huvudmännen. Den ytterligheten är att den

ena

Bilaga 3 125

centrala politiska ledningen i gemensamma beredningar har ett ansvar för utvecklingen tillsammans med förvaltningschefema. Den andra är att en Områdeschef eller förvaltningschef har ansvaret och berörd nämnd och/eller personalutskott informeras om utvecklingen.

Betydelsen av ett tydligt och medvetet stöd från den centrala ledningen har beskrivits och exemplifierats i tidigare avsnitt varför följande resonemang kommer att belysa omstruktureringsinsatsemas organisering och arbetsprocess i förhållande till de förväntade effekterna.

De studerade projekten har i de flesta fall organiserats så att mindre grupper skapats för att bearbeta själva omstruktureringen och dess konsekvenser. På denna betraktelsenivå är skillnaderna inte särskilt stora när det gäller omstruktureringens organisatoriska struktur.

Det finns dock tydliga skillnader i valda angreppssätt för själva omstruktureringen. Arbetet kan ske inom ramen för ordinarie verksamhet och genom etablerad ledningsstruktur, genom bildandet av projekt med tydlig uppgift, utsedd projektledning och bestämd i tiden eller

genom att anställda stimuleras att ta initiativ på en mera öppen arena med inslag kaos-struktur i förändringsprocessen. Även med detta

av en angreppssätt sker omstruktureringen i ett samspel med kommunens ledningsorganisation. I det följande sker en konkretisering av de skilda angreppssätten i form av exempel. I praktiken sker förändringsaktivitetema inte i så renodlad form som dessa exempel kan uppfattas som. Avsikten med att förenkla de komplicerade oftast ka-

processer som rakteriserar en omstrukturering är att tydliggöra hur val av angreppssätt kan påverka anställdas delaktighet, förankring idéer och faktiskt

genomförande.

Exempel på tids- och uppgiftsavgränsade projekt

I Ronneby och Landstinget i Värmland är arbetet upplagt utifrån

en projektorganisation. I Ronneby har den första fasen, av en långsiktig satsning på en förändringsprocess, utformats som ett projekt för att belysa kommunens administraiva funktion utifrån ett utbyggt IT-stöd och med en ambition att utveckla den demokratiska dialogen i kommunen. Genom fyra delprojektet involveras anställda inom kommu-

grupper av nens administrativa enheter, i arbetet med att ta fram ett beslutsunderlag om den framtida organisationen och dess tänkta arbetsformer. Det är alltså fråga om ett tidigt skede i en beslutsprocess med beredning av ett beslutsunderlag, som i ett senare skede övergår i en fas av genomförande av beslutet. I Landstinget i Värmland är avsikten också att få fram ett beslutsunderlag inför framtida bemanning av vården. Landstinget har genom olika projekt fått möjlighet att i verkligheten pröva

en

126 Bilaga 3

alternativ och utifrån den utvärdering görs efter prövotiden, bedö-

som ma sina olika projekt och fatta beslut dem bäst tillgodoser de

om som behov finns. Även här finns projekten i tidigt skede be-

som ett av slutsprocessen som kommer att övergå i genomförandeprocess efter

en beslut.

l Filipstad har för projektet Ung 2000 etablerat ett projekt di-

man rekt under kommunstyrelsen för att omstrukturera fritidsverksamheten så att den utformas till brukarstyrd verksamhet, med kommunalt

en stöd. Under projekttiden har projektledare engagerats, för att under

en en tvåårs-period bygga upp verksamheten utifrån ungdomarnas

egna initiativ och föräldramedverkan. Projektet är alltså tidsavgränsat med tydligt angiven tid och ett tydligt mål. Det har dock inbyggd komp-

en lexitet genom att projektidén baseras på brukarsamverkan vid

- - som intervjutillfállet börjat ge de ansvariga och projektledaren insikt

en om behovet av mera processorienterade arbetsformer och modifiering

en av projektet till en ökad grad kaos-struktur för sin utveckling.

av

Exempel på "action-learning processer

En ren action-learning-modell bygger på att inblandade aktörer lär sig hantera en ny situation genom att i verkligheten pröva sig fram och att medvetet reflektera över de erfarenheter uppstått under denna

som prövning. Genom reflektionen växer praktiskt baserad och

en gemensam kunskap fram, som ligger till grund för det fortsatta arbetet med

omstruktureringen. Arbetsmodellen skall ses som en fortlöpande

process och blir på det sättet ett konkret instrument för fortlöpande utveckling av verksamheten och dess arbetsformer.

Av exemplen nedan är ingen omstrukturering renodlad action-

en leaming-modell, men angreppssätten har inslag denna pedagogik

av och kan lätt utveckla eller kanske redan tillämpar form återföring

en av och reflektion, även detta inte blev tydligt under de öppna samtal

om som genomfördes.

Landstinget Kronoberg, som beskrivits i tidigare avsnitt, har startat en utvecklingsprocess som långsiktigt byggt ett stöd- den

genom nyetablerade FoU-enheten för att utveckla arbetsformer både

- som stöder omstruktureringen inom vårdområdet och utvecklar vård-

som kvaliteten utifrån en patienstyrd dialog. Stödet för de anställdas lärprocesser kommer från FoU-enheten och den patientbaserade dia-

genom logen kan ett reflekterande förhållningssätt utvecklas, såväl inom den kommunala hemsjukvården inom sjukhusets specialistfunktioner

som och primärvårdens läkare.

Bilaga 3 127

I Upplands Väsby sker omstruktureringen inom och genom etablerad organisation. Inom de etablerade verksamheterna stöds omstruktureringen av utbildningsinsatser samtidigt anställda förändrar tidi-

som gare arbetsformer. Angreppssättet har varit att såväl den politiska ledningen som tjänstemannaledningen gett tydliga signaler med krav på förändrade arbetsmodeller inom verksamheterna. Förändringarna skulle utgå ifrån en kundorientering och ett serviceperspektiv, för att effektivisera verksamheterna och reducera kostnaderna för dem. De förvaltningsansvariga cheferna har ett tydligt för omstruktureringen

ansvar inom sina verksamhetsområden och det politiska stödet är starkt bland annat genom den gemensamma beredningen, som varannan månad avsatt tid för uppföljning av projekt och utveckling.

Även i Vetlanda är angreppssättet inom äldre- och handikappom-

att sorgen utveckla verksamheten att etablera självstyrande

genom grupper, som fått ett helhetsansvar för utvecklingen inom de egna arbets-

platserna. Med stöd av en resultatuppföljning sker vidareutveckling

en av verksamheterna och deras kvalitet, under beaktande av givna ekonomiska förutsättningar.

Exempel på utvecklingsprocesser genom öppna arenor

Nacka kommun är det främsta exemplet på hur ett övertalighetsproblem kan övergå till att bli ett stöd för pågående omstrukturering till

en organisation med beställare och utförare. Målet är att skapa kommunal

en organisation, som kan hävda sig även i konkurrensutsatt situation.

en Kommunledningen har ett ansvar för utvecklingen i stort och är involverad i bedömningen av anställdas skilda förslag på förbättringar

av effektiviteten i de olika delverksamhetema. Ett Idétorg har skapats inom vilket anställdas förslag penetreras tillsammans med företrädare för olika yrkesgrupper eller verksamheter. Detta leder fram till beslut

om hur den fortsatta hanteringen förslaget blir. På det sättet utvecklas

av en arbetsform, stödjer utvecklingen lärande organisation, i vil-

som av en ken anställdas kompetens kan breddas och fördjupas. Verksamhetemas ledning har för att driva, stödja och genomföra de förslag

ansvar som lett fram till beslut.

Ett annat exempel finns iNorrtälje, där beslut fattats om att införa en kundorienterad och IT-stödd administrativ service till kommunens kämverksamheter. För att underlätta genomförandet denna organi-

av sation, har kommunen under hösten arbetat med att såväl utbilda

anställda inom kommunens administrativa enheter att fram

som processa ett nytt synsätt den administrativa funktionens uppgift och utform-

ning.

128 Bilaga 3

Även i Hudiksvall har anställda involverats i aktuella

förändrings-

processer i ett arbete med att ta fram visioner för kommunens framtida verksamheter. Genom arbetet med visioner, utfördes arbets-

som av grupper med medlemmar från skilda verksamhetsområden och med olika yrkesbakgrunder, har anställda på eget initiativ börjat kommunicera i tvärgrupper om olika typer frågor. Det förefaller

av som om en process i riktning mot en ny och öppnare kultur har startat i och med arbetet med visionsarbetet.

3.8 av externt stöd

Betydelsen

En av erfarenheterna är att bidraget från Inrikesdepartementet haft

en större effekt på projekten och dess utveckling, kanske från

än som början kunnat förutses. Givetvis har i sig haft sin betydelse

pengarna genom att möjliggöra såväl bredare som djupare förändringsinsatser än som annars varit möjligt. Intervjuerna visar dock att bidraget haft

en betydligt bredare och djupare effekt projekten än det pekuniära bidraget står för. Dessa effekter kan olika vinklar vilka ett

ses ur av par lyfts fram här.

Den första vinkeln avser effekter det externa stödet för projektet

av internt inom kommunen. Den oftast omtalade effekten

under de genomförda samtalen, är att bidraget och framförallt kravet på utvärdering som var förknippat med bidraget, haft ett stort symbolvärde inom kommunen. Dels har projektet bedömts, förändringsviljan har värdesatts och departementet har visat intresse för vad faktiskt sker ute i

som kommuner och landsting. Storleken bidraget har i detta sammanhang haft en underordnad betydelse. Dels har såväl projektet dess ledare

som och eldsjälar blivit synliggjorda och projektet har fått den

status genom legitimering och acceptans, departementet visat de enskilda

som projekten. Ytterligare en intern aspekt har varit att även politiker uppfattat bidraget som en viktig symbol och ett erkännande att vara på rätt

av vag.

En annan intern effekt har varit att ledningen nått såväl bokstav-

en lig som andlig figörelse på grund att bidraget minskat förändrings-

av motståndet. Det har blivit möjligt att frigöra för att driva

personer en önskad utveckling, utan att i initialskedet orolig för finansieringen

vara av projektet. I den mån projektidéer mött internt motstånd, har bidraget minskat på detta och allt fler har förstått vilka möjligheter till kvalitetssäkring och effektivisering som legat inom för projektidén. Här

ramen finns även erfarenheten att det statliga bidraget frigjort energin inom

av kommunen som kunnat starta gränsöverskridande arbetsprocesser.

Bilaga 3 129

Ytterligare en effekt har varit att projektet blivit trovärdigt på grund av att det tilldelats ett bidrag. Detta har lett till att projekten fått stor genomslagskraft. Projektledama har tätt mandat- till och med makt

att driva projektet, trots inre motstånd. Interna hinder, motstånd eller tveksamheter, som kan finnas på olika nivåer, även den politiska, har minskat. Det har snarare blivit så att politiker och tjänstemän samlats kring idén för att konkretisera ett genomförande den. De signaler

av

som omstruktureringsbidraget gav uppfattades som en respektfizll legi-

timering av de förändringsinitiativ som tagits inom kommuner och landsting, vilket ställde krav på att idéerna verkligen kom att genomföras. Det innebar även att kommunerna och landstingen beredda att

var satsa även egna medel projekt, som de tidigare haft osäker håll-

en ning till.

Slutligen har omstruktureringsbidraget lett till inom kom-

att man munerna och landstingen uppfattar att projekten blivit form

en av uppdrag, vilket ställer krav på att verkligen göra något. Samtidigt fanns krav på uppföljning och utvärdering projektet tillsammans med

av som bidraget blivit utmaning, gett stolthet och ett inte

en som en ansvar enbart internt inom kommunen utan också i förhållande till departementet.

Den andra synvinkeln avser förväntningar förändrad modell

en för samspel mellan statlig och kommunal nivå. Erfarenheterna den

av

arbetsform som tillämpats för dessa omstruktureringsbidrag är mycket

positiva och då pekar man särskilt på effekten departementets krav

av på utvärdering och intresse av arbetet på den lokala nivån. De interna effekter som bidraget gett, särskilt när det gällt att frigöra energi leder till tankar om behovet form stimulans för lokala omstruktu-

av en av reringar. Man anser dock inte att bidrag skall delas ut generell

som en pott, som enbart tillfaller verksamheter fortsätter att göramore of

som the same". De positiva erfarenheterna modellen med ansökningsför-

av farande och departementets bedömning aktuella projekt, gör att den-

av na arbetsform kan stå modell för utvecklingen ett framtida samspel

av mellan organ på den statliga eller centrala nivån och de finns lo-

som kalt. Här uppfattar respondenterna även att kravet på utvärdering och en dialog om de lokala nivåemas behov omstrukturering och svårig-

av heter med denna, är viktiga delar i detta samspel. I detta sammanhang finns även förväntningar på samverkan mellan departement och

en statliga verk, så att dessa har samstämmiga budskap gentemot lokala nivåer. På det sättet skapas förutsättningar att i samspel med lokala initiativtagare komma fram till konstruktiva lösningar, när det gäller utvecklingen av de möjligheter som finns på den lokala nivån.

130 Bilaga 3

4¶REFLEXIONER OCH

PERSPEKTIV

I detta kapitel kommer tidigare redovisade tankar, erfarenheter och goda exempel att knytas ihop till en helhet, som ökar möjligheterna att nå goda resultat av omstruktureringar och genomgripande förändringar. Kapitlet kommer även att fundera över de omstruktureringar som görs och hur dessa ter sig i förhållande till den problembild som redovisats under avsnittet förändringsmotiv, liksom frågor bra projekt

om om och hur dessa kan ses i förhållande till de problem som huvudmannen önskar lösa.

Syftet med denna rapport har varit att fånga erfarenheter som ökar möjligheterna att lyckas med de förändringsinsatser som genomförs inom kommuner och landsting. Inom samtliga projekt finns självfallet både positiva och mindre positiva erfarenheter. Utgångspunkten i denna rapport är att lyfta fram goda erfarenheter så att dessa kan stimulera andra huvudmän i deras förändringsaktiviteter och måhända vidareutveckla utbytet av erfarenheter mellan huvudmän, i en form av lärande samspel. Ett sådant samspel har redan startat mellan Botkyrka och Nacka kommuner, vilka påbörjat en form av benchmarking sinsemellan, för att ta del av varandras erfarenheter.

4.1 och helheten

Förändringsaspektema

4. l 1 Helhetsperspektivet

. I kapitel tre har sju olika faktorer lyfts fram, som alla har betydelse för hur framgångsrik en omstrukturering blir. Faktorerna utgör dock endast delar av en samlad strategi för att genomföra ett så genomgripande förändringsarbete, som en omstrukturering är. Omstruktureringar är komplexa till sin natur på grund av de systemberoenden som finns inbyggda i stora organisationer, vilket både kommuner och landsting är. Komplexiteten ställer krav på kommunens ansvariga ledning när det gäller tydliggörande av kommunen som ett sammanhängande system, ambitionen för omstruktureringen och val av angreppssätt för att nå de

ll i i i Bilaga 3 131

l .i

önskade effekterna omstruktureringen. Angreppssättet bör så långt av det är möjligt minimera de problem enskilda aktörer och enheter som kommer att möta innan, medan och efter den aktuella

omstrukturering-

en.

Förändringsarbetet måste ta sin utgångspunkt i de mål, ställs

som upp för den kommunala verksamheten. Vanligen har flera sådana mål

formulerats, i viss mån också kan motstridiga. Ofta som vara är målangivelsema vaga. Viktigt är att framhålla att här, i andra som sammanhang, måste ett medvetet val göras vilka mål skall eftersträvas i av som

den aktuella omstruktureringen.

För den ansvariga ledningen handlar det därutöver att förstå om att stora förändringar ställer krav på såväl hårda förändringar som mjuka. De hårda förändrade organisatoriska strukturer, avser system för information och dialog samt strategier i form

av handlingsplaner

mm. De mjuka faktorerna är betydligt svårare och handlar ledarstiom len eller kulturen i organisationen och ledamas förmåga att skapa så goda förutsättningar möjligt för anställda, skall genomföra som som själva omstruktureringen och samtidigt möta brukare ställer som krav på att mötas av bra service. Det är även viktigt ledare har tillit till att en de anställdas goda ambitioner och förmåga genomföra omstruktureatt ringen och inte lägga sig i hur enskilda uppgifter utförs.

Till de mjuka faktorerna hör även de anställdas och då särskilt eld-

själamas eller förändringsagentemas förmåga förstå de skeenden att som inträffar när omstruktureringen skall genomföras så att de har kraft att stödja övriga anställda i de situationer uppstår. En nyckelfaktor som för att lyckas, är att de motiv finns, är tydliga så

som tillräckligt att en-

skilda personer får möjlighet att meningen med

en se omstrukturering-

en. Vanligen brukar främst de hårda aspekterna

av en omstrukturering

beaktas. De är fråga bedömningar rationell och distanserad om en nivå, som i sig inte leder till faktisk omstrukturering, de inte en om kompletterats med strategier för de mjuka faktorerna. Omvänt gäller att en satsning, som enbart utgår ifrån de mjuka faktorerna inte heller får

ett reellt genomslag, eftersom de lätt uttunnas och förflyktigas. Där-

emot är strukturer och system, utformas i samspel med pågåensom en de utvecklingsprocess viktiga både när det gäller bekräfta önskad att en utveckling och ett stöd för de intentioner och arbetsformer som som skall gälla i den omstrukturerade verksamheten.

När det gäller utvecklingen den organisatoriska strukturen finns av ofta behov av att tydliggöra att denna bör olika aspekter. ses ur ett par Den ena är att tydliggöra verksamhets- och ansvars-områden för ha att en form av ordning och reda i organisationen. Det handlar om att kunna fördela medel, följa de skilda verksamheternas prestationer samt

132 Bilaga 3

följa och utvärdera dessa olika aspekter. Den andra avser de upp ur arbetsprocesser etableras och utvecklas till allt högre grad av som som gränsöverskridande samverkan, för att höja kvalitetema i den service och också kunna förbättra effektiviteten i den. som ges De system för information tillämpas inom kommuner och som landsting bör även de så att de inte kommer att motverka den anpassas önskade utvecklingen. Till exempel är det angeläget att ha system som stödjer de självstyrande etableras många håll, i deras grupper, som behov att följa verksamhetsmässiga och ekonomiska utfall. På så sätt av kan dessa informationssystem utgöra ett stöd för verksamheternas utveckling och anpassning till ekonomiska ramar och brukarbehov. Samtidigt skall systemen överordnade nivåer tillräcklig information ge en för att dessa skall kunna följa den verksamhetsmässiga och ekonomiska utvecklingen för de självstyrande När omstruktureringen gmppema. förändring till självstyrande grupper eller drift av verksamheavser en ter i regi, tydliggörs även behovet att utveckla system för annan av uppföljning kvaliteten så brukare bedömer denna. Detta är särskilt av som angeläget för den politiska ledningen, på detta sätt får underlag för som sina kvalitetsmål och prioriteringar. De mjuka aspekterna har en stor betydelse för själva genomförandet omstruktureringen. Det är fråga om att involvera anställda i detta av arbete på ett sådant sätt att de förstår och därmed kan agera utifrån de förväntningar som finns. Det blir fråga om att acceptera ett tillnya räckligt tidsutrymme så att ledningens budskap kan processas till meningsñilla insikter och nya handlingsmönster hos de anställda. Det är även fråga att ledarna på olika nivåer i organisationen får möjligom heter att förankra sina tolkningar omstruktureringens intentioner. av Därtill finns behov av att komplettera dessa insatser med olika utbildningsaktiviteter tillsammans med träningen av nya handlingssom, mönster, ökad kompetens hos både ledare och anställda. Detta ger en har blivit tydligt även i denna studie visat hur projekt efter hand som allt mer övergått till att bli förändringsprocessen

1¶Förändringsprocesserna

Som redan berörts är det så alltid viktigt- i många fall direkt gott som avgörande att uppmärksamhet ägnas åt hur själva förändringsproces- utformas. Det räcker inte med att blott och bart låta installera ett sen nytt system, organisation eller arbetsordning. Förändringen en ny en ny måste förankras i organisationen. Syftet med samt värdet och effekterna de omstruktureringar är avsedda att ske måste tydliggöras och av som levandegöras för de berörda individerna. Substans och process måste

Bilaga 3 133

sålunda förenas i ett och skeende. Liksom för

samma människokroppen

gäller att inplanteringen främmande element kräver samtidiga för-

av

ändringar i den mottagande kroppen för att bli framgångsrik. Förändringsprocessen måste karakteriseras långsiktighet och tå-

av lamod, som i hög grad bygger på att successivt den Iärpro-

man genom cess som förekommer får förmåga att hantera de problem uppstår i

som samband med förändringsarbetet. För att detta skall bli möjligt krävs

det att man mer eller mindre kontinuerligt söker följa de föränd-

upp ringar som sker, i form framåtblickande utvärderingar, hur denna

av utveckling förhåller sig till de avsedda planerna och vilka effekter den

visar sig Detta kräver i sin tur att organisationen förser sig med-

ge. ett varaktigt minne samlad och lättillgänglig dokumentation

- genom

och genom att nyckelpersoner är väsentliga för förändringsarbetet

som kan hålla erfarenheterna och upplevelserna dessa förändringar le-

av vande inom verksamheten.

Även det är viktigt förändringsarbetet planeras

om att noga i förväg, är det av lika stor betydelse att att snabbt utvecklingen

man genom kan göra denna planering flexibel. Ett visst mått improvisation krävs

av alltid, eftersom aldrig i förväg i detalj kan förutse hur utvecklingen

man kommer att gestalta sig.

Som ovan berörts krävs det för att förändringen skall bli lyckosam

att man samtidigt med införandet system, också

av nya processer etc förmår ändra de grundläggande värderingar och attityder finns

som inom organisationen. Detta ställer stora krav på infonnationsutbytet och

på uppehållandet av en fortlöpande dialog mellan olika i förändringen

involverade individer och enheter. Likaså framstår det viktigt

som att förändringen i så hög grad som möjligt genomförs enligt bottom-up-

principen att det är de olika individemas och arbetsgruppemas

- egna tankar och initiativ skall tas till Men samtidigt krävs det ock-

som vara. så i de flesta fall att centralt har håller för-

man en utpost som samman ändringsarbetet, ser till att det inte stannar och söker jämka

av som

samman olika oförenliga utvecklingsriktningar, gör sig gällande

som inom olika delar organisationen.

av

Detta innebär också att det är viktigt inom verksamheten

att man kan skapa motivation och engagemang för de förändringar före-

som står. Dessa måste upplevas som angelägna för organisationen och för

dess olika anställda. Erfarenheten tyder på att sådan förändringsbered-

skap ofta lättast kan fram, när de berörs de förestående

manas som av förändringarna ges en realistisk och framåtblickande bild den kris-

av situation befinner sig i eller kan komma drabba,

som man som att samtidigt som man pekar vägar att finna väg ut dessa besvärlighe-

en ur ter. Det måste finns krisberedskap, visar på både hot och möj-

en som ligheter.

134 Bilaga 3

Denna problematik aktualiserar också de organisatoriska former som skall användas för förändringsarbetet. Det går inte här att ge en enkel och allmängiltig lösning. Denna måste göras beroende av de speciella förutsättningar gäller för verksamheten i fråga, vid den aktu-

som ella tidpunkten och med beaktande av de förutsättningar som då gäller och som kan komma att gälla framgent. Men några övergripande synpunkter på denna fråga kan likväl lämnas.

Det är viktigt att förändringsarbetet- dess planering, innehåll och

genomförande görs till en central ledningsfråga och att ledningen

- såväl den politiska som den administrativa- visar engagemang för och låter sig involveras i dessa processer. Samtidigt är det viktigt, som re-

dan berörts, att förändringsarbetet till innehåll och genomförande

lokal nivå stimuleras, uppmuntras och en lämplig organisatorisk

ges form. Själva förändringsarbetet som sådant är alltid ett ledningsansvar, men det kan vara befogat att stöd för dessa förändringars form och

som genomförande utnyttja interna eller externa resurser med härför lämplig

specialistkompetens.

Ett speciellt problem som gör sig gällande i politiskt styrda system

är att plötsliga förändringar majoritetsförhållandena i de politiska

av partierna eller skiften i fråga om de koalitioner som bildas mellan

olika partier och som påverkar maktfördelningen kan föra med sig

snabba och kraftiga förskjutningar i fråga om de förändringsâtgärder som planeras och de grundläggande stymingsprinciper som skall gälla. Effekter av detta slag går naturligtvis aldrig helt att undvika- och bör inte heller undvikas. Men inte desto mindre är det viktigt att den politiska ledningen har förståelse för och känner ansvar inför de påfrestningar i fråga lojalitet och arbetskapacitet hos perso-

om engagemang, nalen som sådana plötsliga paradigmskiften kan föra med sig och som är mycket verksamma för att släcka de eldsjälar som har hållit

förändringsarbetet levande.

4.2 och

Omstrukturering problembild

Enligt ordböcker är strukturering liktydigt med uppbyggnad och inre sammansättning. Omstrukturering bör därför vara en fråga om att förändra uppbyggnaden och den inre sammansättningen. I detta fallet gäller det förändrad uppbyggnad kommunal organisation eller verk-

av en samhet. Bilden av omstruktureringsprojekten hos de 66 huvudmän som fått bidrag visar att de flesta projekten enskilda verksamhetsom-

avser råden och har som mål att kvalitetssäkra detta område eller effektivisera det.

Bilaga 3 135

Samtidigt har ett stort antal de intervjuade pekat på huvudav att

männens ekonomiska förutsättningar även fortsättningsvis

ger stora bekymmer på grund den höga arbetslösheten. Arbetsmarknaden av ändrar karaktär så tillvida att traditionella industriarbeten inte längre finns. Detta har blivit tydligt när det visar sig industrin ökar sin produktion att samtidigt som antalet arbetstillfällen minskar. Här pågår

en omdaning

av hela arbetsmarknaden till något än tidigare, med

annat uppbyggnad

av nya verksamheter och ökande andel företag arbetar med inforsom mationsteknologi och olika typer tjänster och därtill ofta skapar av som en öppen organisatorisk struktur med samverkan mellan likasinnade egenföretagare. Detta förhållande får särskilda effekter inom kommu-

ner ofta bruksmiljöer där befolkningen sig vid - - vant att försörjning-

en finns inom den näraliggande industrin. stora När det gäller denna problematik har endast ett fåtal kommuner sett

möjligheter att erhålla omstruktureringsbidrag till projekt kan bidra som till en långsiktig utveckling den framtida arbetsmarknaden inom av kommunen. Detta säger dock inte betydligt fler kommuner att i realiteten arbetar med frågeställningen, får de som anses vara ett av största underliggande problem som finns inom det kommunala området.

Samtidigt med ovan beskrivna grundproblem i kommunerna, finns

bekymmer över framtida bemanning de verksamheterna. av egna Det finns insikt att tillgången på arbetskraft kommer en om att krympa och att de framväxande företagen kommer hårda konkurrenter att vara om den arbetskraft finns. Därtill kommer ungdomars

som uppfattningar om

att tjänster inom offentlig sektor inte är tillräckligt attraktiva, vilket

även ett vikande utbildningsintresse inom skol- och vårdområdet tyder på. Även när det gäller denna problematik finns behov att vidta åtav gärder som på ett radikalt sätt ökar möjligheterna skapa intresse att ett för de kommunala verksamheterna så dessa kan bemannas i att även en framtid.

Många gånger ter sig de djupgående problemen alltför svårmera gripbara och därmed svåra att åtgärda. Ofta griper därför i man tag problem är lättare att definiera och hitta lösningar som på. Om dock grundproblemet inte åtgärdas finns risker detta kommer stora att att orsaka allt fler defmierbara problem åtgärdas efterhand. fokusom En sering symptomen förvärrar till slut grundproblemet, situationen blir

ohållbar och ställer till slut krav på radikala att åtgärder måste vidtas. Konkret kan nuvarande situation inom kommuner och

landsting ses

som en sådan effekt eftersom inte i ett betydligt tidigare skedeman sedan mitten av 70-talet har ekonomer pekat de utökade verkatt samheterna överskred de ekonomiska fanns

ramar som tillgängliga

funderade över kommunen gjorde rätt saker och om om dessa gjordes på rätt sätt. Upplands Väsby är konkret exempel på komett en

136 Bilaga 3

fått insikt att tidigare utbyggnad av de kommunala mun, som nu om verksamheterna vida översteg den ekonomiskt möjliga ramen och som också tagit konsekvenserna detta i nuvarande omstruktureringsarav bete.

4.3 ektval och prioriteringar Proj

Det blir allt vanligare och ställs allt större krav de bedömningar och prioriteringar måste göras i samband med kommuners och landssom tings fömyelsearbete. Dels gäller detta sådana bedömningar tilldelom ning medel görs externa i detta fall kommittén av som av organ, som för omstruktureringsarbetet, och i andra fall t ex bedömningar av ansökningar till EUs socialfonder. Dels är det fråga de prioriteringar om inom gällande budgetramar görs de kommunala organen själva, som av led i deras fortgående förändringsarbete. Det gäller att välja ut som ett och koncentrera sig på sådana projekt bedöms ha de största förutsom sättningarna för att möjliggöra förnyelse och effektivisering av en kommunens verksamhet. Man skulle sålunda behöva klar empirisk kunskap och enkla moen deller talar hur ett projekt skall se ut för att vara lyckosamt. som om Tyvärr finns det inte sådan regelbok att ta till, en erfarenhet som en bestyrks våra upplevelser från det aktuella utvärderingsarbetet. Det av går inte att i utgångsläget bra beskrivning av vad som känneteckge en ett "bra projekt. Kraven situationsanpassning, och hänsynstanar gande till de starkt olikartade förutsättningar som kan råda mellan olika verksamheter, beroende den omvärld de befinner sig hur deras egen miljö ut och hur deras historia och traditioner har utvecklats, gör att ser det inte går att ta fram någon klar modell för hur ett sådant idealprojekt skulle se. Men nedan skall redovisas några funderingar kring dessa frågor, i hög grad aktualiserats den genomförda studien och som som av nu kanske viss hjälp och vägledning för de befattningshavare i olikan ge ka och positioner på ett eller annat sätt involveras i bedömorgan som

ningssituationer av detta slag.

En utgångspunkt för sådan bedömning är givetvis de tankar i en form allmänt hållna och antaganden som ovan redoviav resonemang Det gäller sålunda att kunna urskilja olika indikationer på vad som sats. kan förväntas komma att utgöra ett lyckat projekt. Så bör man t ex

ägna uppmärksamhet i vad mån förändringsprojektet beaktar helhet-

sperspektivet, samt i vad mån på mer långsiktiga och principiman ser ella mål bortom de omedelbart pressande förhållandena i fråga om till exempel ekonomi och sysselsättning. Det gäller vidare att ägna upp-

märksamhet i vad mån både mjuka och hårda förändringsfaktorer beaktas, och i vilken utsträckning söker få fungerande koppling

man en mellan projektets

substans och process.

Andra viktiga faktorer att beakta är hur klar och realistisk mål-

pass

formuleringen är, vilka kriterier för bedömningen projektets utfall

av som satts upp och i vad mån en kontinuerlig uppföljning görs hur

av förändringsarbetet utvecklar sig. Här måste uppmärksammas det sätt varpå projektet är organiserat och lett inom för kommunens

ramen verksamhet, vilket ledningens är och hur involveringen

engagemang av samtliga berörda medarbetare har gjorts. Även användningen interna

av och externa hjälpresurser bör beaktas.

Men även om tillämpningen sådana bedömningskriterier kan

av ge en viss hjälp på vägen inför urvalet och satsningen på olika projekt,

av måste man konstatera att dessa bedömningar inte desto mindre kommer att kännetecknas osäkerhet och ett ganska lågt prognosvärde. Dels

av saknar man kunskap om hur förutsättningarna för kommunens verksamhet kommer att förändras, både vad det sker i dess

avser som omvärld och fråga om inre -t ekonomiska och personalpolitiska- för-

ex utsättningar för förändringsarbetet. Dels är det svårt att utifrån ofta

översiktliga och vaga presentationer på papper bilda sig uppfatt-

- en ning om de aktuella projektens värde i sig och deras fömyelsekrañ. Det krävs att på ort och ställe skaffar sig bild hur verksamhe-

man en av ten i fråga ser ut och hur den är avsedd att fungera, och får till-

att man fälle att möte de individer kött och blod kommer domi-

som att vara

nerande aktörer i förändringsarbetet.

Våra egna subjektiva bilder det viktigaste för framgång i föränd-

av ringsarbete av detta slag, formats både under den aktuella

som nu ut-

värderingen och i tidigare liknande bedömningssituationer, är att två faktorer som spelar en avgörande roll för projektets framgångsmöjlig-

heter. Dels är det fråga ledarskapet hur klart detta är uttryckt, hur

om väl ledarrollen är integrerad i verksamheten och projektet förankrat i

verksamhetsledningen samt- inte minst den tilltänkta projektledarens

eget engagemang och personliga egenskaper.

Dels vi att den andra nyckelfaktom för framgång den

anser avser grad av delaktighet i projektarbetet och i dess förväntade resultat från den berörda personalens sida lyckas uppnå eller

som man på ett tro-

värdigtsätt kan göra gällande kommer att skapas. Om lyckas få

man den berörda personalen med sig och kunna mobilisera den för aktiv

en

förändringsinsats, är förutsättningarna för ett framgångsrikt genomförande av förändringsarbetet ganska små. Viktigt härvidlag blir givetvis

i vad mån man får möjligheter att i dessa frågor etablera öppen dia-

en log med medarbetarna och att inom för denna kunna komma

ramen

138 Bilaga 3

fram till samlad plan för de mål och de medel som aktualiseras

en under resans gång.

- .

Svårigheten att från början ha en någorlunda säker uppfattning om hur projektet kommer att lyckas aktualiserar vikten av att man fortlöpande under dess gång följer hur det utvecklas och också har beredskap och handlingskraft för att kunna förändra dess inriktning, ledning och arbetsformer eller i extremfallet att avbryta det pågående projektet.

- - Inom kommunledningen bör också finnas beredskap och resurser för att

ev vid behov gå in med erforderliga stödinsatser. - -

Ett viktigt kriterium för valen av projekt som skulle ingå i omstruktureringsprograrnmet var och kom allt mer att utvecklas till- fömyel-

seaspekten Det blev fråga graden innovativitet eller kreati-

en om av

.

vitet i förändringsarbetet. Man angelägen om att kunna finna nya

var lösningar för form och strategi, när det gäller att åstadkomma en fömy-

den kommunala verksamheten. Uppmärksamheten kom därför else av att ganska mycket koncentreras på projekt som man ansåg avvek från den gängse i sådana sammanhang förekommande projekttypen.

Men såväl bedömningar inom kommittén som våra egna uppskatt-

ningar visar på att det var svårt att i den tillgängliga projektmassan

finna sådana nya projekt med högt uppmärksamhetsvärde. De flesta projektförslagen föll inom raman för de typer av projekt som aktualiseras i dessa och liknande sammanhang. Det är också svårt att här se klara skillnader mellan de projekt som beviljades bidrag för omstruktureringen och övriga projekt, för vilka detta blev fallet.

Detta konstaterande skulle givetvis kunna betraktas som en allvarlig kritik av de i projektet deltagande kommunerna, liksom i viss mån av själva kommittéarbetets förutsättningar och genomförande som sådant. Kanske är en sådan kritik befogad. Men kanske är det mer befogatoch känns mer angeläget i detta sammanhang att hävda att tanken på

att genom den översiktliga projektgranskning som gjorts kunna och böra finna och välja ut projekt "på ytan upplevs som nya och kre-

som ativa i stort sett är orealistisk. Det viktiga för utfallet av projektarbetet är sällan dessa ytbeskrivningar i sig, som under resans gång kan kom-

att visa kraftiga avvikelser från idealbilden och som sällan förmår ma att ett gripbart och övertygande sätt visa på de förtjänster som projektet i fråga i verkligheten kan förväntas föra med sig. Det i ansökan demonstrerade nyhetsvärdet i sig bör således enligt vår uppfattning inte tillmätas en alltför stor betydelse i bedömningsarbetet.

Den bedömning som ovan gjorts har sin grund i vår uppfattning att det innovativa och nya i förändringsarbetet, som förväntas leda till

högre grad måluppfyllelse, än i totalkonceptets demonen av snarare strerade nyhetsvärde i sig manifesteras i de små nyansskillnader som gör sig gällande i fråga om själva genomförandet, vilka metoder son

Bilaga 3

tillämpas ,vilka resurser används, vilken miljö för förändringarna

som som skapas etc. Allt detta är sådant växer fram under själva för-

som ändringsarbetet och i hög grad får sin form det förändringsle-

som av darskap som utövas. Man kan tala de små forändringsstegens

om samlade sprängkraft, eller, för att använda metafor, organisatoriska

en om mutationer ofta osynligt, oväntat och oplanerat sker inom den

som berörda organisationens

ram.

4.4¶Stimulans inför

omstrukturering

Som framgår av tidigare kapitel ledde omstruktureringsbidraget och

framförallt den externa bedömningen projektet samt kravet på

av utvärdering, till oväntade effekter. Hos många huvudmän blev själva bidraget, även om detta var marginellt i förhållande till den totala

projektbudgeten, en förlösande faktor, frigjorde energi och

som gav en fokusering på projektet, i stället för att användas till svåra

resonemang om möjligheterna att frigöra projektmedel. Den externa bedömningen av projekten i kombination med krav på utvärdering uppfattades mycket positivt och gav förväntningar på utvecklad arbetsform för

en samverkan mellan statlig och central nivå och den lokala nivån

organ som kommuner och landsting utgör.

Dessa erfarenheter upphov till reflektioner utifrån skilda aspek-

ger ter. Till att börja med kan konstateras att ambitionen med denna

utvärdering, som genomförts på departementsnivå, varit att sammanställa erfarenheter och visa goda exempel för att stödja utvecklingen

av benchmarking mellan kommuner. I detta ligger att utifrån priorite-

egna ringar om önskad utveckling söka kontakt med andra kommuner

som lyckats bättre just med avseende den önskade utvecklingen. Genom att ta del av denna kommuns erfarenheter möjligheter att jämföra,

ges värdera och ompröva strategier och metoder for att påskynda och

egna underlätta den egna omstruktureringen. Utifrån detta synsätt skaps också möjligheter att stärka samspelet på den lokala nivån.

De positiva erfarenheter omstruktureringskommitténs arbets-

som form gett, kan tolkas önskan hårdare statlig styrning eller

som en om möjligen ökad statlig uppmärksamhet. En alternativ tolkning är att det finns en önskan att utveckla dialogen mellan de centrala och lokala

om nivåerna, särskilt när bilden kompletteras med de lokala företrädamas önskan om samstämmiga signaler från departement och ämbetsverk. Det kommunala självbestämmandet är fråga relativ självständig-

om en het, och möjligheterna att stärka denna ökar sannolikt centrala rikt-

om linjer och tillämpningar i högre grad sker utifrån de nyanserade förutsättningar, som finns i landets olika kommuner och landsting. En högre

140 Bilaga 3

grad lokala tillämpningar skulle öka möjligheterna att lösa grundav läggande problem, till exempel avseende arbetsmarknadens utveckling, utifrån de förutsättningar som råder lokalt. Behovet av dialog mellan de centrala statliga nivåerna och de lokala kan ha värde för att driva omstruktureringar som dialogen melsamma lan kommunledning och anställda, så som den beskrivits i tidigare avsnitt. Den mångfacetterade problematik lokala beslutsfattare måste som hantera kan i en sådan dialog leda till alternativa lösningar och angreppssätt när dessa speglas mot statliga regler och system i dasom läge hinder för önskade lokala lösningar. gens ses som När det gäller erfarenheterna av det ekonomiska bidraget och dess effekt att frigöra energi lokalt, har synpunkter lyfts fram om att skaav en form av utvecklingspott med ett ansökningsförfarande. Det har pa varit viktigt att bidraget har varit destinerat till ett projekt, somredovisats i ansökan och att detta bedömts. En viktig erfarenhet i detta en sammanhang är att det oftast inte varit fråga några stora pengar, om utan en mindre del den totala projektbudgeten. De har därtill riktats av till att täcka högst hälften lönekostnader, i huvudsak utgjorts av av som kostnader för vikarier. Dessa erfarenheter leder till eftertankar om möjligheterna att tillskafunktion genom vilken kommuner och landsting kan erhålla en pa en ekonomisk starthjälp för omstrukturering eller andra större förändringsinsatser. Här finns associationer i tre olika riktningar. Den första handlar om ett system som i stort utformas på ett likadant sätt som det tillämpade för fördelning omstruktureringsbidrag. Modellen nu av skulle att kommuner och landsting ansöker bidrag eller f°ar en vara om utvecklingsgaranti för att komma igång med sina omstruktureringar. Det skulle kunna fråga bidrag i huvudsak täcker kostnader vara om som för att frigöra någon eldsjäl eller finansiera en tillfällig anställning, som hade till uppgift att leda omstruktureringsprocessen. Det skulle också kunna fråga att lämna bidrag så att en utvärdering kom till vara om stånd. I modellen ingår självfallet ett krav på utvärdering och redovis-

ning. Den andra handlar möjligheterna för kommuner och landsting om att erhålla starthjälp i form ett lån. Detta skulle kopplas direkt till ett av ansökningsförfarande med resultatuppföljning och utvärdering. Efterdet är fråga lån, finns koppling till återbetalning av lånet. som om en Denna kan utformas på olika sätt, i anslutning till att överenskommen utvärdering har gjorts, efter viss tid eller vissa resultat eller som en avbetalning. En modell med lån kan ses som en naturlig följd av tanken det kommunala självbestämmandet. Samtidigt är risken med denna om idé att det utvecklas en byråkrati utifrån ett behov av att kontrollera och följa att kommuner och landsting fullgör sina skyldigheter. Möjliupp

Bilaga 3 141

gen kan denna risk minimeras att uppföljningen och utvärde-

genom ringen kopplas till länsstyrelsen, därtill har närmare kontakt

som en med kommuner och landsting inom regionen.

Den tredje tankemodellen har F insarn-idén utgångspunkt. Inne-

som börden av detta är att kommunerna och landstingen beräknar hur

stor besparing som den planerade omstruktureringen och lånar detta

ger belopp av sig själva, kanske i form statlig startgaranti. Även

av en med en sådan modell är det viktigt med resultatuppföljning både

som kan påverka arbetet med omstruktureringen under hand och kan

som ge underlag för en utvärdering hela satsningen.

av

Statens 1998

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Omstruktureringarochbeskattning.Fi. 29. 1976årslagomimmunitetochprivilegier i vissa Tänderhelalivet fall- enöversyn.UD. nytt ersättningssystemför vuxentandvård. 30.Utlandsstyrkan.Fö. - Välfärdensgenusansikte.A. 31.Detgällerlivet.Stödochvårdtill bamoch Män passaralltid Nivå- ochorganisationsspeciñka ungdomarmedpsykiskaproblem. Bilaga.+ medexempelfrånhandeln.A. 32 Rättssäkerhet,vårdbehovoch samhällsskyddvid processer Vårt liv somkön.Kärlek,ekonomiskaresurseroch psykiatrisktvångsvård. maktdiskurser.A. 33.Historia,ekonomiochforskning. Ty maktenärdin Mytenomdetrationella Femrapporteromidrott.In. arbetslivetochdetjämställdaSverige.A. 34.Företagaremedrestarbetstönnäga. Översynavrörelse-ochtillsynsreglerförkollektiva 35.Förordningartillmiljöballcen. Bilagor.M.+ försälcringar.Fi 36.Identifieringochidentiteti digitalamiljöer Alkoholreklam.Marknadsföringavalkoholdrycker Referatfrånenhearingden12november1997. ochSystembolagetsprodukturval.S. IT-kommissionensrapport4/98.K. Effektivitet skattebrott.Fi. 37.Denframtidaarbetsskadeförsâlaingen. Integritet- - Campusför konst.U. 38.Vad får vi förpengarna Resultatstyrningav - Friståendeutbildningarmedstatligtillsyn statsbidragtill vissaorganisationerinomdetsociala . inomolikaområden.U. områdets. -N älvdeklarationochkontrolluppgifter 39.Detfinsk-svenskagränsälvssamarbetet.M. . förenkladeförfaranden.Fi. 40.BROTYSOFFER - Säkrarekemikaliehantering.Fö Vad hargjorts Vadbörgöras Ju. näringsrättsligafrågor.Fi. 41.Läkemedelsinformationforalla. E-pengar- Grönanyckeltal Indikatorerförettekologiskt 42.Försvarsmaktsgemensamutbildningför hållbartsamhälle.M. framtidakrav.Fö. - När9 åsikterblir handling.Enktmskapsöversiktom 43.HurskallSverigemåbättre bemötandeav personermedfunktionshinder. förstastegetmotnationellafolkhälsomål. - Samordning digitalmarksändTV. Ku.av 44.Ensamladvapenlagstiftning.Ju. En gräns enmyndighet Fi. 45.Sotningi ñamtiden.Fö. - IT ochregionalutveckling. 46.Ombuggningochandrahemligatvångsmedel.Ju. 120exempelfrånSverigeslän.K. 47.Bulvanerochannat.Ju. NO lT-kommisionenshearingominfrastrukturen 48.Kontrolleradochifrågasatt . fördigitalamedier.Andrakammarsalen, intervjuermedpersonermedfunktionshinder. - Riksdagen1997-10-24.K. 49.Konsekvenseravatttaxfreeförsäljningenavvecklas

N ProblemmedinbäddadesysteminförZOOO-skiñet. inomEU.K. . Hearinganordnad IT kommissioneni 50.De 39stegen.Läkemedelsutredningarunder av samverkanmedlndustriförbundetoch Statskontoret 1900-taletochannatunderlagsmaterialtill 1997-1l-l4. K. Läkemedelivård ochhandel,SOU1998:28. 22.Försäkringsgaranti. 51.Vuxenutbildningochlivslångtlärande. Ettgarantisystemför försäkringsersättningar.Fi. Situationeninför ochunderförstaåretmed 23.Statenochexportfmansieringen.N. kunskapslyñet.U. 24.FiskeriadministrationeniettEU-perspektiv. Utstationeringavarbetstagare.A. . Översyn ñskeriadministrationen Jo. Ta möjligheternai Östersjöregionen.N. av m.m. . vara 25.Trestäder.Enstorstadspolitikför helalandet. HuroffensivIT-användningkanskapatillväxt . + st4 bilagor. for mindreföretag.Ettrådslaganordnatav 26.Frånhembränttill Mariakliniken. IT-kommissionen uppdragavKommunikationsungdomarochsvartsprit. departementet,Närings-ochhandelsdepartementet - faktaom 27. Nyaledningsreglerforbankaktiebolagoch och Industriforbundet. försäkringsbolag.Fi. Rotundan,Rosenbad1997-11-l8.K. 28.Läkemedelivårdochhandel.Omensäker,flexibel 55.Demokratinsräckvidd.Dokumentationfrånett ochsamordnadläkemedelsförsörjning. seminarium.Demokratiutredningensskriñserie.SB.

Statens offentliga 1998

utredningar

Kronologisk förteckning

56.Avdrag för ökadelevnadskostnadervid tjänsteresa 83. DUKOM Distansutbildningskommittén.

ochtillfälligt arbete.Fi Pådistansutbildning,undervisningoch lärande. 57.DUKOMDistansutbildningskommittén. Kostnadseffektivdistansutbildning.U.

Utvärderingavdistansutbildningsprojekt med 84.DUKOMDistansutbildningskommittén. lT-stöd.U. Flexibelutbildningpådistans.U.

58.IT ochnationalstaten.Fyraframtidsscenarier. 85.Att röstamedhänderna.Omstorrnöten,

lT-kommissionensrapport6/98.K. folkomröstningarochdirektdemokratiiSchweiz.SB. 59.Räddningstjänsteni Sverige 86.Utvecklingssamarbetepårättsområdet.

RäddaochSkydda.Fö. Östeuropa.Ju.

- 60.Kring Hallandsåsen.M. 87.Premiepensionsmyndigheten.Fi. 61.Livsmedelstillsyni Sverige.Jo. 88.DomarenochBeredningsorganisationen 62.Kampanjmedkunskaperochkänslor.Om utbildningocharbetsfördelning.Ju.

-

kämavfallsomrösmingeni Malåkommun1997.M. 89.Greppet attvända regionsutveckling.

- en 63.Engodaffär i MotalaJoumalisternasavslöjanden RapportfrånSöderhamnskommittén.N.

ochläsarnasetik. Demokratiutredningensskriftse- 90.Stegetföre.Nedslagi detlokala rie.SB. brottsförebyggandearbetet.Ju.

64.Bättreochmertillgängliginformation. 91.Nya kommunalförnyelseochkompetens-

grepp-

Småföretagsdelegationensrapport2. N. utveckling.ln. 65.Nyatider,nyaförutsättningar...

IT-kommissionensrapport8/98.K. 66.FUNKIS funktionshindradeeleveri skolan.U.- 67.Socialavgiñslagen.S. 68.Kunskapslägetpåkämavfallsområdet1998.M. 69.Lämplighetsprövning personalinomav

förskoleverksamhet,skolaochskolbamomsorg.U. 70. Skolan,IT ochdetlivslångalärandet.

Hearinganordnad Utbildningsdepartementetav och

IT-kommissionen,Rosenbad997-1 l 2-04,

IT-kommmissionensrapport7/98.K. 71. Denkommunalarevisionen ettdemokratiskt

-

konuollinstrument.In. 72. Kommunalafmansförbund.Fi. l b OrganisationerMångfaldIntegration Ett üamtida

. -

systemfor statsbidragtill invandrarnas

riksorganisationerm.fl. In. 74.Styrningenavpolisen.Ju. 75.Djurforsök.Jo. 76. Idrott ochmotionför livet. Statensstödtill idrotts-

rörelsenochfriluftslivets organisationer.In. 77. Kompetensi småföretag.Småforetagsdelegationens

rapport N. 78. Regelförenklingforframtiden.Småföretags-

delegationensrapport4. N. 79.IT ochregionalutveckling.

erfarenheterfråntrehearingarundermars1998.

IT-kommmissionensrapport9/98.K. 80.BostadsrättsregisterJu.

Användningen vissastatsflygplan,av m.m.SB.

.

Försäkringsföreningar-ettreformeratregelsystem

.

Fi

1998 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Detgällerlivet.Stödochvårdtill barnoch

ungdomarmedpsykiskaproblem.+Bilaga.3 l Demokratinsräckvidd.Dokumentationfrånett Rättssäkerhet,vårdbehovochsarnhällsskyddid seminarium.Demokratiutredningensskriftserie.55 psykiatrisktvångsvård.32 Engodaffär i Motala.Joumalistemasavslöjandenoch Företagaremedrestarbetstönnåga.34 läsarnasetik.Demokratiutredningensskriftserie.63 Denframtidaarbetsskadeforsälcringen.37 Användningenavvissastatstlygplan,m.m.81 Vad får vi för pengarna Resultatstyminga Att röstamedhänderna.Om stormöten, statsbidragtill vissaorganisationerinomdet sciala folkomröstningarochdirektdemolcratii Schweiz.SB.85 området.38

Läkemedelsinformationforalla. l4 Justitiedepartementet HurskallSverigemåbättre BROTISOFFER. nationellafolkhälsomål.4 - förstastegetmot Vad hargjorts Vadbörgöras 40 Kontrolleradochifrågasatt Ensamladvapenlagstiñning.44 48 intervjuermedpersonermedfunktionshinde buggningochandrahemligatvångsmedel.46 - Om 39 Läkemedelsutredningarunder De stegen. Bulvanerochannat.47 1900-taletochannatunderlagsmaterialtill Styrningenavpolisen.74 Läkemedel ochhandel,SOU1998:28.51 Bostadsrättsregister.80 Socialavgiftslagen.67 Utvecklingssamarbetepårättsornrådet.

Östeuropa.86 Kommunikationsdepartementt

DOMARENOCHBEREDNINGSORGANISATIONEN ITochregionalutveckling. utbildningocharbetsfördelning.88 - 120exempelfrånSverigeslän.19 Stegetföre.Nedslagi det lokalabrottsförebyggande IT-kommisionenshearingominfrastrukturen arbetet.90 fördigitalamedier.Andrakammarsalen,

Riksdagen1997-10-24.20

Problemmedinbäddadesysteminfor ZOOO-skftet. Utrikesdepartementet Hearinganordnad ITav kommissioneni 1976årslagomimmunitetochprivilegier i vissafall samverkanmedIndustriforbundetochStatskntoret enöversyn.29 - 1997-1l-l4. 21

Identifieringochidentiteti digitalamiljöer. Försvarsde artementet Referatfrånenhearingden12november197. Säkrarekemikalie antering.13 - IT-kommissionensrapport4/98.36 Utlandsstyrkan.3 0 Konsekvenser attav taxfreeförsäljningenavvcklas Försvarsmaktsgemensamutbildningför inomEU.49 framtidakrav.42 HuroffensivIT-användningkanskapatillväx Sotningi framtiden.45 för mindreföretag.Ettrådslaganordnatav Räddningstjänsteni Sverige IT-kommissionen uppdragavKommunikaons- RäddaochSkydda.59 - departementet,Närings-ochhandelsdeparterentet

ochIndustritörbundet.Rotundan,Rosenbadl 97-11-18. Socialdepartementet 54 Tänderhelalivet framtidsscenarier IT ochnationalstaten.Fyra nytt ersättningssystemfor vuxentandvård.2 - IT-kommissionensrapport6/98.58 Alkoholreklam.Marknadsföringavalkoholdryckeroch Nyatider, nyaförutsättningar... Systembolagetsprodukturval.8 IT-kommissionensrapport8/98.65 Näråsikterblir handling.Enkunskapsöversiktom Skolan,IT ochdetlivslångalärandet. bemötandeavpersonermedfunktionshinder.16 HearinganordnadavUtbildningsdepartemeretoch Trestäder.Enstorstadspolitikfor helalandet. IT-kommissionen,Rosenbad997-1l 2-04, +4 stbilagor.25 70 IT-komrrnnissionensrapport7/98.K. Frånhembränttill Mariakliniken. IT ochregionalutveckling. faktaomungdomarochsvartsprit.26 - erfarenheterfråntrehearingarundermars199. Läkemedeli vårdochhandel.Omensäker,flexibel IT-kommmissionensrapport9/98.80 ochsamordnadläkemedelsförsörjning.28

Statens 1998

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Finansdepartementet Ty makten dinär Mytenomdetrationella

arbetslivetochdetjämställdaSverige.6 Omstruktureringarochbeskattning.l

Utstationering arbetstagare.av 52 Översyn rörelse-ochtillsynsreglerfor kollektivaav

försäkringar.7

Integritet Effektivitet Skattebrott.9

- -

älvdeklarationochkontrolluppgifter Kultu rdepa rtementet

förenkladeförfaranden.12 - Samordning digitalmarksändav TV. 17 E-pengar näringsrättsligafrågor.14

- Engräns enmyndighet l 8 Närings- och handelsdepartementet

- Försäkringsgaranti.

Statenochexportñnansieringen.23 Ettgarantisystemför försäkringsersättningar.22

TavarapåmöjligheternaiÖstersjöregionen.53 Nya ledningsreglerför bankaktiebolagoch

Bättreochmertillgängliginformation. försäkringsbolag.27

Småföretagsdelegationensrapport2. 64 Avdrag för ökadelevnadskostnadervid tjänsteresa

Kompetensi småföretag. ochtilltälligt arbete.56

Småföretagsdelegationensrapport 77 Kommunalafmansförbund.72

Regelförenklingförframtiden. Försälcringsföreningar-ettreformeratregelsystem82

Småföretagsdelegationensrapport4. 78 Premiepensionsmyndigheten.87

Greppet attvändaenregionsutveckling.

- Utbildningsdepartementet RapportfrånSöderharrmskommittén.89

Campusförkonst10 Inrikesdepartementet

Friståendeutbildningarmedstatligtillsyn

Historia,ekonomiochforskning. inom områden.1 1

Femrapporteromidrott.33 Vuxenutbildningochlivslångtlärande.

Denkommunalarevisionen ettdemokratiskt Situationeninför ochunderförstaåretmed -

kontrollinstrument.7 1 klmskapslyñet.5 l

OrganisationerMångfaldIntegration Ettframtida DUKOM Distansutbildningskommittén. -

systemför statsbidragtill invandrarnas Utvärderingavdistansutbildningsprojektmed

riksorganisationermil.73 IT-stöd.57

Idrott ochmotionför livet. Statensstödtill idrotts- FUNKIS funktionshindradeeleveri skolan.66

- rörelsenochü-iluñslivetsorganisationer.76 Lärnplighetsprövning personalinomav

kommunalförnyelseochkompetensförskoleverksamhet,skolaochskolbamomsorg.69 Nya grepp-

utveckling.9 l DUKOMDistansutbildningskommittén.

Pådistansutbildning,undervisningoch lärande. Miljödepartementet

Kostnadselfektivdistansutbildning.83

Grönanyckeltal Indikatorerförettekologiskthållbart DUKOM Distansutbildningskommittén. -

samhälle.15 Flexibelutbildning distans.84

Förordningar miljöbalken. Bilagor.3 5till +

Jordbruksdepartementet Detfinsk-svenskagränsälvssamarbetet.39

KringHallandsåsen.60 FiskeriadministrationeniettEU-perspektiv.

Kampanjmedkunskaperochkänslor.Om Översyn ñskeriadministrationenav m.m.24

kämavfallsomrösmingeni Malåkommun1997.62 LivsmedelstillsyniSverige.61

Kunskapsläget kämavfallsområdet1998.68 Djur-försök.75

Arbetsmarknadsdepartementet

Välfärdensgenusansikte.3

Mänpassaralltid Nivå- ochorganisationsspecifika

processermedexempelfrånhandeln.4

Vårt liv somkön.Kärlek,ekonomiskaresurseroch

maktdiskurser.5

FRITZES

OFFENTLIGA UBLIKATIONER l POSTADRESS:106 47STOCKHOLM FAX: 08-690 9191,TELEE0N:08-690 9190 E-PosT: fritzes. order@liber.se INTERNET:wwwfritzesse