lagen.nu
SRVFS 1996:1

Statens räddningsverks föreskrifter om varning utomhus

Titel
Statens räddningsverks föreskrifter (SRVFS 1996:1) om varning utomhus
Utgivare
Statens räddningsverk
Normkedja
SFS 1986:1102SFS 1986:1107, SFS 1995:128SRVFS 1996:1
Beslutad
1996-08-08
Ikraftträdande
1996-10-01
Källa
www.mcf.se
Upphävd eller ersattDenna föreskrift anges som upphävd eller ersatt av MSBFS 2011:5.

Bemyndigande

Upphävs eller ersätts av

1 §

Dessa föreskrifter innehåller bestämmelser om varning

VD ]

utomhus av allmänheten från varningsanordningar som är fast monterade. Föreskrifterna gäller inte för sådana anordningar som installerats enbart för varning för utsläpp eller överhängande fara för utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning.

2 §

Med höjd beredskap avses i dessa föreskrifter den bered-

skap som föreskrivs om i lagen (1992:1403) om höjd beredskap.

Med ett varningsobjekt avses i dessa föreskrifter en anlägg-

ning som med hänsyn till sin belägenhet eller verksamheten[ UPPHÄ

vid anläggningen kan antas bli särskilt utsatt för stridshandlingar under höjd beredskap.

Med ett varningsområde avses i dessa föreskrifter ett om-

råde kring ett varningsobjekt där det föreligger ett särskilt behov av varning under höjd beredskap.

SRVFS 1996:1

Signaler och provning

3 §

Kommunen skall kunna utlösa signalen beredskapslarm

enligt 5 § beredskapsförordningen (1993:242) samt signa-

lerna flyglarm, viktigt meddelande och faran över enligt

Svensk Standard SS 03 17 11 (utgåva 2) från de varningsanordningar som kommunen förfogar över.

4 §

Kommunen skall prova de varningsanordningar som den

förfogar över och som finns inom ett varningsområde genom

att utlösa signalen viktigt meddelande och efter 3 minuters paus signalen faran över den första helgfria måndagen i

mars, juni, september och december kl 15.00.

Även andra varningsanordningar får provas på samma sätt och vid samma tidpunkt som en anordning inom ett varningsområde.

I samband med provet skall kommunen se till att allmänheten informeras om provet och varningssignalerna.

VD ]

5 §

Länsstyrelsen får medge undantag från kommunens skyl-

digheter enligt 3 och 4 §§.

Varning när höjd beredskap inte råder

6 §

Den som får kännedom om en olyckshändelse eller om

att det föreligger överhängande fara för en olyckshändelse och förfogar över en eller flera funktionsdugliga varningsan-

ordningar inom berört område skall utlösa signalen viktigt meddelande om det föreligger ett akut behov av att varna

allmänheten.

Den som utlöst signalen skall se till att erforderlig informa-

[ UPPHÄ

tion lämnas till allmänheten.

Planläggning för varning under höjd beredskap

7 §

Länsstyrelsen skall i samråd med civilbefälhavaren ta

fram ett underlag för kommunens planläggning av varningsverksamheten under höjd beredskap.

8 §

Kommunen skall med beaktande av länsstyrelsens plane-

ringsunderlag fastställa vilka områden som skall vara varningsområden.

Varning under höjd beredskap

9 §

Om Försvarsmakten bedömer att det föreligger över-

hängande fara för ett luftanfall skall den omgående larma räddningskårerna i de kommuner som kan antas bli utsatta för anfallet.

10 §

Vid överhängande fara för ett luftanfall eller ett anfall

med kemiska stridsmedel inom en kommun skall räddningskåren i kommunen eller i förekommande fall räddnings-

ledaren varna befolkningen genom att utlösa signalen flyg-

larm.

Om det av andra orsaker föreligger ett akut behov av att varna allmänheten skall bestämmelserna i 6 § tillämpas.

11 §

Om det är lämpligt att snabbt meddela allmänheten attVD ]

den överhängande faran enligt 10 § första stycket har upphört skall signalen faran över utlösas.

12 §

Om en statlig myndighet enligt vad som sägs i 33 §

första stycket räddningstjänstlagen (1986:1102) har tagit över ansvaret för den kommunala räddningstjänsten skall den

statliga myndigheten utlösa signalen flyglarm enligt 10 §

första stycket.

Denna författning träder i kraft den 1 oktober 1996.

[ UPPHÄ

Statens räddningsverk

LENNART MYHLBACK

Thomas Igelström (Tekniska avdelningen)