1 §  Förordningen ansluter till vad som föreskrivs i lagen (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap. Förordning (1996:1479).

2 §  Bestämmelserna i 12--53 §§ gäller för statliga myndigheter under regeringen med undantag av försvarsmakten.

3 §  Att beredskapen i Sverige höjts till skärpt eller högsta beredskap tillkännages, förutom på det sätt som föreskrivs i 4 § lagen (1976:633) om kungörande av lagar och andra författningar, i ljudradion och televisionen. Om det råder högsta beredskap i hela landet, kan regeringen besluta att detta skall tillkännages även genom beredskapslarm.

5 §  Beredskapslarm ges på anläggningar för utomhusalarmering genom trettio sekunder långa signaler med femton sekunders uppehåll mellan signalerna under sammanlagt fem minuter.

6 §  När beredskapen höjts, skall försvarsmakten krigsorganiseras i den omfattning som regeringen bestämmer.

Vid beredskapslarm skall hela försvarsmakten krigsorganiseras.

7 §  När beredskapen höjts, skall statliga myndigheter under regeringen med undantag av Försvarsmakten vidta åtgärder enligt 27-43 §§ och 47-51 §§.

I lagen (1994:1720) om civilt försvar och förordningen (1995:128) om civilt försvar finns bestämmelser om vilka åtgärder kommuner och landsting skall vidta vid höjd beredskap. Vid högsta beredskap skall kommuner och landsting övergå till krigsorganisation.

Vid beredskapslarm skall kommuner och landsting samt de trossamfund och andra enskilda organisationer och de företag som enligt överenskommelse eller på annan grund är skyldiga att fortsätta sin verksamhet i krig övergå till krigsorganisation. Förordning (1999:979).

8 §  Vid beredskapslarm skall följande författningar omedelbart tillämpas i sin helhet:

• lagen (1939:299) om förbud i vissa fall mot överlåtelse eller upplåtelse av fartyg m.m.,
• lagen (1940:176) med vissa bestämmelser om fraktfart med svenska fartyg,
• lagen (1957:684) om betalningsväsendet under krigsförhållanden,
• kungörelsen (1960:516) med vissa tillämpningsföreskrifter till lagen (1940:176) med vissa bestämmelser om fraktfart med svenska fartyg,
• lagen (1962:627) med vissa åtgärder för utnyttjande av vattenkraft vid krig m.m.,
• krigshandelslagen (1964:19),
• förfogandelagen (1978:262),
• ransoneringslagen (1978:268),
• lagen (1979:1088) om gränsövervakningen i krig m.m.,
• arbetsrättsliga beredskapslagen (1987:1262),
• lagen (1988:97) om förfarandet hos kommunerna, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara m.m.,
• prisregleringslagen (1989:978),
• förordningen (1991:1195) om offentliga skolväsendet under krig och vid krigsfara m.m.,
• förordningen (1991:1269) om verksamheten vid statliga skolor under krig och vid krigsfara,
• lagen (1992:1402) om undanförsel och förstöring,
• lagen (1994:2077) om arbetsförmedlingstvång,
• lagen (1995:439) om beskattning, förtullning, och folkbokföring under krig eller krigsfara m.m.,
• lagen (1999:890) om försäkringsverksamhet under krig eller krigsfara m.m.

Beredskapslarm medför vidare att 56-63 §§ förordningen (1990:1510) med länsstyrelseinstruktion omedelbart skall tillämpas. Förordning (2000:914).

9 §  Vid beredskapslarm skall

1. motorreparationstjänsten börja sin verksamhet enligt kungörelsen (1973:206) om motorreparationstjänsten,
2. byggnads- och reparationsberedskapen börja sin verksamhet enligt förordningen (1989:205) om byggnads- och reparationsberedskapen,
3. Försörjningskommissionen börja sin verksamhet enligt förordningen (1989:631) med instruktion för Försörjningskommissionen. Förordning (1996:1479).

10 §  Beredskapslarm innebär föreskrift om allmän tjänsteplikt enligt 6 kap. 1 § lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt.

Beredskapslarm innebär vidare föreskrift enligt 1 § förordningen (1982:314) om utnyttjande av Kustbevakningen inom Försvarsmakten.

Beredskapslarm innebär även förordnande enligt 2 § lagen (1940:176) med vissa bestämmelser om fraktfart med svenska fartyg samt förordnande enligt 4 kap. 1 § sjötrafikförordningen (1986:300). Förordningen (1995:692).

11 §  Beredskapslarm innebär order till den som är krigsplacerad inom totalförsvaret enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt eller på annan grund att omedelbart inställa sig till tjänstgöring enligt krigsplaceringsorder eller motsvarande handling.

Beredskapslarm innebär också att egendom som tagits ut i fredstid med stöd av förordningen (1992:391) om uttagning av egendom för totalförsvarets behov, omedelbart skall tillhandahållas i enlighet med tidigare lämnade uttagningsbesked. Förordningen (1995:692).

12 §  Varje myndighet skall i sin verksamhet beakta totalförsvarets krav.

13 §  Myndighetens planering av sin verksamhet för totalförsvaret skall ske i samverkan med de statliga och kommunala myndigheter, sammanslutningar och näringsidkare som är berörda.

14 §  Vissa myndigheters verksamhet inom totalförsvaret hänförs till funktioner enligt 15 §. Med funktion avses en samhällssektor som i krig är av särskild betydelse för totalförsvaret. Med funktionsansvarig myndighet avses en myndighet som har ansvaret för samordning m.m. inom en funktion.

En funktionsansvarig myndighet får besluta att funktionen skall delas in i delfunktioner och därvid överlåta till en myndighet med uppgifter inom delfunktionen att i fråga om denna fullgöra de uppgifter som annars ankommer på den funktionsansvariga myndigheten.

Vissa myndigheter är beredskapsmyndigheter. Med beredskapsmyndighet avses en myndighet vars verksamhet har stor betydelse för totalförsvaret. En sådan myndighet skall fortsätta sin verksamhet under höjd beredskap. En myndighet som inte är beredskapsmyndighet skall under höjd beredskap fortsätta sin verksamhet så långt det är möjligt med hänsyn till tillgången på personal och förhållandena i övrigt.

15 §  Av bilagan till denna förordning framgår vilka myndigheter som är funktionsansvariga och de övriga myndigheter som har uppgifter inom funktionerna. Av bilagan framgår också vilka myndigheter som är beredskapsmyndigheter.

Av särskilda bestämmelser följer att länsstyrelsernas verksamhet ingår i vissa funktioner utöver vad som framgår av bilagan. Enligt 30 § lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank skall Riksbanken samråda med Finansinspektionen i frågor som rör finansiella tjänster och med Kommerskollegium i frågor som har samband med utrikeshandeln. I lagen (1994:1720) om civilt försvar finns bestämmelser om kommunala uppgifter inom totalförsvaret. Förordning (2000:914).

16 §  Följande myndigheter är beredskapsmyndigheter utan att de hänförs till någon funktion enligt 15 §: Domstolsverket, de allmänna domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna, Justitiekanslern, Kriminalvårdsstyrelsen, Fortifikationsverket, Försvarets materielverk, Försvarshögskolan, Försvarets radioanstalt, Totalförsvarets forskningsinstitut, Totalförsvarets pliktverk, Riksvärderingsnämnden, Riksgäldskontoret, Riksrevisionsverket, Ekonomistyrningsverket, Statistiska centralbyrån, Kemikalieinspektionen samt Överklagandenämnden för totalförsvaret. Förordning (2000:914).

17 §  En beredskapsmyndighet som är funktionsansvarig skall

1. i samråd med övriga myndigheter med uppgifter inom funktionen utarbeta underlag för statsmakternas beslut om målen för funktionen under krig,
2. samordna beredskapsförberedelser,
3. samordna planering och budgetering av beredskapsförberedelser,
4. samordna och genomföra krigsplanläggning,
5. svara för att personal utbildas,
6. svara för att övningar genomförs samt
7. regelbundet till regeringen redovisa beredskapsläget.

Underlag för beslut om funktionens inriktning och resursåtgång på fem års sikt skall utarbetas av den funktionsansvariga myndigheten genom programplanering.

18 §  Varje beredskapsmyndighet skall i fred planera för att under höjd beredskap kunna övergå till krigsorganisation och vidta övriga åtgärder för den egna beredskapen (organisationsberedskap). Om myndigheten under höjd beredskap skall flytta verksamheten till en särskild krigsuppehållsplats, skall myndigheten i fred planera för detta.

19 §  Beredskapsmyndigheten skall ha en plan för sin verksamhet under höjd beredskap. Planen skall innehålla uppgifter om myndighetens planerade verksamhet under krig, myndighetens krigsorganisation, de personer som skall tjänstgöra i krigsorganisationen och vad som i övrigt behövs för att myndigheten skall kunna höja sin beredskap och bedriva verksamheten under höjd beredskap.

20 §  Planeringen enligt 18 och 19 §§ skall avse såväl beredskapshöjningar efter hand som omedelbart intagande av högsta beredskap.

En beredskapsmyndighet som är central myndighet får meddela ytterligare föreskrifter om planeringen vid underlydande myndigheter.

21 §  En beredskapsmyndighet som är central myndighet skall planera för att med stöd av 5 § förordningen (1988:1215) om förfarandet hos kommunerna, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara m.m. kunna överföra uppgifter till underställda myndigheter så att den centrala myndigheten kan koncentrera sin verksamhet till ledning och samordning av försvarsansträngningarna och i övrigt bedriva sådan verksamhet som av olika skäl inte kan eller bör handhas av någon annan myndighet.

22 §  En beredskapsmyndighet som enligt planeringen skall föra över vissa uppgifter till en annan myndighet, skall underrätta den mottagande myndigheten om detta. Vid behov skall även förberedelser vidtas för att beordra tjänstemän med erfarenhet av handläggningen av sådana uppgifter att tjänstgöra vid den mottagande myndigheten, då uppgiften har förts över till denna.

22 a §  En beredskapsmyndighet som i sin verksamhet under höjd beredskap är i behov av elektronisk informationsbehandling ansvarar för att dator- och kommunikationssystemet uppfyller sådana säkerhetskrav att myndighetens uppgifter kan utföras på ett tillfredsställande sätt. Förordning (1997:640).

23 §  Personal som är anställd hos en beredskapsmyndighet och som inte tas i anspråk i totalförsvaret i övrigt, får krigsplaceras med stöd av anställningsavtalet vid myndigheten.

Personal som är krigsplacerad vid myndigheten med stöd av anställningsavtalet och personal som kan komma att beordras att tjänstgöra hos någon annan myndighet än den där den är anställd, skall genom myndighetens försorg ges skriftligt besked om sin krigsplacering eller avsedda tjänstgöring. Beskedet skall även innehålla uppgift om inställelseplats. Förordningen (1995:692).

24 §  Om en beredskapsmyndighet finner att förhållandena tyder på att beredskapsåtgärder kan komma att behövas, skall myndigheten vidta de åtgärder för att höja beredskapen som den kan genomföra inom ramen för sina befogenheter och resurser.

25 §  De funktionsansvariga myndigheterna, de myndigheter som sägs i 16 §, utom de allmänna domstolarna och de allmänna förvaltningsdomstolarna, samt länsstyrelserna skall planera för att under höjd beredskap, i den omfattning som regeringen beslutar, kunna informera regeringen om händelseutvecklingen, tillståndet och den förväntade utvecklingen inom respektive ansvarsområde samt om vidtagna och planerade åtgärder. Förordning (2000:914).

26 §  En beredskapsmyndighet som tilldelats signalskyddssystem skall kunna ta emot och sända krypterade meddelanden under ordinarie kontorstid.

Myndigheten skall planera för att efter beslut av regeringen kunna ta emot och sända krypterade meddelanden även under icke kontorstid.

27 §  Beredskapsmyndigheten skall vid skärpt beredskap i första hand inrikta sin verksamhet på uppgifter som har betydelse för totalförsvaret. Den fredsmässiga verksamheten skall om möjligt upprätthållas i normal omfattning.

Myndighetens planer skall ses över. Samordningen med andra berörda myndigheter inom totalförsvaret skall kontrolleras.

28 §  En beredskapsmyndighet som är funktionsansvarig myndighet skall under skärpt beredskap samordna verksamheten inom funktionen. Myndigheten skall i den utsträckning det behövs samordna denna verksamhet med verksamhet vid andra myndigheter inom totalförsvaret.

29 §  Om en beredskapsmyndighet har en krigsuppehållsplats och myndighetens krigsorganisation omfattar fler än fem handläggande tjänstemän, skall myndigheten avdela en förberedelsegrupp som med kort varsel skall kunna bege sig till myndighetens särskilda krigsuppehållsplats och där förbereda myndighetens verksamhet. Vid myndighetens flyttning skall förberedelsegruppen på krigsuppehållsplatsen svara för samverkan med andra organ.

30 §  Beredskapsmyndigheten beslutar att sända ut förberedelsegruppen. I fråga om vissa beredskapsmyndigheter som regeringen angett särskilt, skall dock regeringen besluta om att sända ut myndighetens förberedelsegrupp.

Om utsändande av förberedelsegrupp vid en regional eller lokal myndighet som lyder under en central myndighet beslutar den centrala myndigheten eller, efter dennas bemyndigande, den underlydande myndigheten efter hörande av berörd länsstyrelse och Försvarsmakten. Förordning (2000:914).

31 §  Länsstyrelsen beslutar efter hörande av Försvarsmakten om att sända ut förberedelsegrupp. Detsamma gäller för utsändande av personal som före övergång till krigsorganisation behöver samverka med Försvarsmakten. Förordning (2000:914).

32 §  Beredskapsmyndigheten skall vara beredd att övergå till krigsorganisation och skall också vara beredd att flytta till sin särskilda krigsuppehållsplats i den utsträckning som är planlagd och inom den tid som regeringen bestämmer.

33 §  Beredskapsmyndigheten skall vidta slutliga förberedelser för att, om verksamheten på fredstjänstgöringsorten inte kan fortsätta, kunna arkivera, undanföra eller förstöra handlingar och materiel som inte behövs på den särskilda krigsuppehållsplatsen. Därvid skall särskilt beaktas att personregister av större omfattning skyddas för obehöriga.

34 §  En beredskapsmyndighet som tilldelats signalskyddssystem skall ständigt kunna ta emot och sända krypterade meddelanden.

35 §  Beredskapsmyndigheten skall vid högsta beredskap övergå till krigsorganisation.

36 §  Beredskapsmyndigheten skall vidta åtgärder enligt 33 och 34 §§ i den utsträckning det inte redan har skett.

37 §  Vid högsta beredskap skall de funktionsansvariga myndigheterna, de myndigheter som sägs i 16 §, utom de allmänna domstolarna och de allmänna förvaltningsdomstolarna, samt länsstyrelserna hålla regeringen informerad om händelseutvecklingen, tillståndet och den förväntade utvecklingen inom respektive ansvarsområde samt om vidtagna och planerade åtgärder. Förordning (2000:914).

37 a §  Fortifikationsverket, Försvarets materielverk, Totalförsvarets pliktverk, Försvarshögskolan, Försvarets radioanstalt och Totalförsvarets forskningsinstitut skall lämna Försvarsmakten det underlag som den behöver för att kunna fullgöra sin informationsskyldighet enligt 8 § förordningen (2000:555) med instruktion för Försvarsmakten. Förordning (2000:914).

38 §  Planerad överföring av uppgifter till en annan myndighet skall genomföras.

39 §  En beredskapsmyndighet som planerat för att kunna flytta till en särskild krigsuppehållsplats skall flytta med berörda delar. Med beaktande av tillgången på skyddsrum, arbetsmöjligheter och andra förhållanden får dock myndigheten eller en del av myndigheten tills vidare fortsätta verksamheten på fredstjänstgöringsorten, om inte myndigheten har gemensam krigsuppehållsplats med Försvarsmakten. Beslut om detta och om tidpunkten för flyttning fattas av myndigheten. För regionala eller lokala myndigheter som lyder under en central myndighet fattas beslutet av den centrala myndigheten eller, efter dennas bemyndigande, av den underlydande myndigheten.

En myndighet vars verksamhet påverkar verksamheten hos en annan myndighet skall samråda med denna om flyttningen.

I fråga om vissa beredskapsmyndigheter som regeringen angett särskilt, skall regeringen besluta om tidpunkt för flyttning till krigsuppehållsplats. Förordning (1994:875).

40 §  Länsstyrelsen och vid behov någon annan myndighet som flyttar verksamheten till en särskild krigsuppehållsplats skall säkerställa att förbindelse med regeringen och med den utflyttade delen av myndigheten kan upprätthållas från den ordinarie arbetsplatsen till dess att förbindelse mellan regeringen och myndigheten har säkerställts på annat sätt. Förordning (2000:914).

41 §  Om den särskilda krigsuppehållsplatsens belägenhet skall hållas hemlig, skall vid behov personal på den ordinarie arbetsplatsen så länge som möjligt förmedla myndighetens kontakter med allmänheten.

42 §  Vid beslut om utrymning av en myndighets fredstjänstgöringsort skall myndigheten flytta till sin särskilda krigsuppehållsplats, om det inte har skett tidigare.

Beredskapsmyndigheter får dock besluta att sådan verksamhet som inte skall bedrivas på en krigsuppehållsplats som är gemensam med Försvarsmaktens tills vidare helt eller delvis skall fortsätta på fredstjänstgöringsorten. När myndigheten fattar ett sådant beslut skall den beakta tillgången på skyddsrum, arbetsmöjligheter och andra förhållanden.

En myndighet vars verksamhet påverkar verksamheten hos en annan myndighet skall samråda med denna om flyttningen. Förordning (1994:875).

43 §  Vid flyttningen till särskild krigsuppehållsplats skall personal, som inte ingår i myndighetens krigsorganisation och inte heller har tagits i anspråk inom totalförsvaret i övrigt, delta i utrymningen enligt de bestämmelser som gäller för allmänheten.

Myndigheten får vid behov beordra personal att stanna kvar på fredstjänstgöringsorten för uppgifter som anges i 40 och 41 §§.

Om det beslutas om utrymning av fredstjänstgöringsorten efter det att myndigheten har flyttat till särskild krigsuppehållsplats, skall kvarlämnad personal efter samråd mellan myndigheten, Polisen och kommunen snarast möjligt slutföra återstående uppgifter och därefter delta i utrymningen enligt de bestämmelser som gäller för allmänheten. Förordningen (1995:692).

44 §  Personal som är anställd hos en myndighet som inte är beredskapsmyndighet och som inte tas i anspråk inom totalförsvaret i övrigt, får krigsplaceras med stöd av anställningsavtalet vid myndigheten.

Personal som är krigsplacerad vid myndigheten med stöd av anställningsavtalet och personal som kan komma att beordras att tjänstgöra hos någon annan myndighet än den där den är anställd, skall genom myndighetens försorg ges skriftligt besked om sin krigsplacering eller avsedda tjänstgöring. Beskedet skall även innehålla uppgift om inställelseplats. Förordningen (1995:692).

45 §  En myndighet som inte är beredskapsmyndighet skall ha en plan för hur myndighetens verksamhet skall bedrivas under höjd beredskap. I planen skall anges:

1. hur myndighetens uppgifter skall prioriteras, om brist på personal eller förhållandena i övrigt framtvingar en begränsning av verksamheten,
2. de åtgärder som skall vidtas om myndighetens verksamhet helt måste avvecklas, däribland åtgärder för bevakning och skydd av tjänstelokaler och utrustning samt för arkivering, undanförsel och förstöring,
3. de uppgifter som i förekommande fall skall föras över till en annan myndighet och tjänstemän som bör beordras att tjänstgöra vid denna myndighet då uppgifterna förs över dit samt
4. de tjänstemän som enligt 44 § skall krigsplaceras vid myndigheten.

För planläggningen tillämpas 21 och 22 §§.

46 §  Den plan som avses i 45 § fastställs av myndigheten och meddelas andra myndigheter i den utsträckning som behövs.

47 §  Planläggningen vid en myndighet som inte är beredskapsmyndighet skall ses över och sådana förberedelser vidtas som kan ske inom ramen för myndighetens befogenheter och tillgängliga resurser. Särskild uppmärksamhet skall ägnas dels förberedelser för att föra över uppgifter till någon annan myndighet och för att utse en eller flera tjänstemän för tjänstgöring vid denna myndighet, dels krigsplacering vid myndigheten som skall ske enligt 44 §.

48 §  Myndigheten skall vidta slutliga förberedelser för den situationen att myndighetens verksamhet inte kan fortsätta. Därvid skall föreskrifterna i 33 § beaktas.

49 §  Myndigheten skall vidta åtgärder enligt 48 § i den utsträckning det inte redan har skett.

50 §  Myndigheten skall genomföra planerad överföring av uppgifter till någon annan myndighet och beordra en eller flera tjänstemän att tjänstgöra vid den mottagande myndigheten.

51 §  Vid utrymning av myndighetens fredstjänstgöringsort skall verksamheten om möjligt fortsätta på annan plats. Fortsätter arbetet på annan plats, skall myndigheten där söka kontakt med länsstyrelsen eller någon annan myndighet som bedriver verksamhet på närbelägen ort.

52 §  Överstyrelsen för civil beredskap får meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för verkställigheten av 17- 51 §§ utom i fråga om Totalförsvarets forskningsinstitut, Fortifikationsverket, Försvarets materielverk, Försvarshögskolan, Försvarets radioanstalt och Kustbevakningen. Förordning (2000:914).

53 §  Kostnader som uppkommer för statliga myndigheter i samband med att åtgärder vid höjd beredskap vidtas skall betalas inom ramen för tillgängliga medel. Åtgärder som är nödvändiga och brådskande får dock vidtas utan att särskild medelsanvisning beslutats. Har beredskapslarm getts, skall de föreskrivna åtgärderna vidtas utan att särskild medelsanvisning beslutats.