föreskrifter och allmänna råd om mätare för aktiv elenergi
Bemyndigande
Genomför EU-direktiv
Upphävs eller ersätts av
Dessa föreskrifter gäller mätare för mätning av förbrukning av elenergi upp till och med 63 ampere.
Dessa föreskrifter gäller inte
1. mättransformatorer eller 2. mätare som används för att fördela kostnader mellan förbrukare av elenergi som uppmätts med en huvudmätare.
Definitioner
I dessa föreskrifter används ord och begrepp i den betydelse som anges i 2 § Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll föreskrifter (STAFS 2006:4) om mätinstrument. Vidare gäller följande definitioner och ordförklaringar.
Mätare för aktiv energi En anordning som mäter den aktiva elektriska energi som förbrukas i en elenergi krets.
I Den elektriska ström som passerar genom mätaren.
In Den specificerade referensström för vilken den strömtransformatorkopplade mätaren är konstruerad.
Tidigare bestämmelser i ämnet, se Statens energimyndighets föreskrifter och allmänna råd (STEMFS 2001:3) om mätning, beräkning och rapportering av överförd el. Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/22/EG av den 31 mars 2004 om mätinstrument (EGT L 135, 30.4.2004, s. 1, Celex 32004L0022).
| Ist | Det minsta angivna värde på I vid vilket mätaren registrerar aktiv elenergi vid effektfaktor ett (flerfasiga mätare med symmetrisk belastning). |
| Imin | Värde på I över vilket felet ligger inom gränsen för största tillåtna fel (flerfasmätare med symmetrisk belastning). |
| Itr | Värdet på I över vilket felet ligger inom gränsen för minsta av de största tillåtna felen inom respektive klass. |
| Imax | Det största värde på I för vilket felet ligger inom gränsen för största tillåtna fel. |
| U | Den elektriska spänning som ansluts till mätarens mätingångar. |
Un Mätarens märkspänning. f Den spänningsfrekvens som ansluts till mätarens mätingångar. fn Mätarens märkfrekvens. PF Effektfaktor = cos φ = cosinus för fasskillnaden φ mellan I och U.
Krav på mätare för aktiv elenergi
En mätare för aktiv elenergi skall uppfylla 1. tillämpliga krav i bilaga I till Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll föreskrifter (STAFS 2006:4) om mätinstrument samt 2. kraven i dessa föreskrifter, inklusive bilagan till dessa föreskrifter, för att få sättas på marknaden eller tas i bruk för de syften som anges i 1 §.
Kraven i 3 § innefattar även krav på elektromagnetisk tålighet. Avseende den elektromagnetiska störning som alstras finns krav i föreskrifter meddelade med stöd av lagen (1992:1512) om elektromagnetisk kompatibilitet.
I Ibruktagande och användning
I bilagan anges att mätare för aktiv elenergi kan vara av tre olika noggrannhetsklasser. En sådan mätare skall vara minst av noggrannhetsklass 1. A för att få tas i bruk för direktmätning och 2. B för att få tas i bruk för övriga mätningar som omfattas av dessa föreskrifter. En mätare för aktiv elenergi skall klara av följande miljökrav för att få tas i bruk och användas för de syften som anges i 1 §. Den skall vara konstruerad för konden-
serande fuktighet och klara av en övre temperaturgräns på 70 °C och en undre temperaturgräns på - 40 °C.
Strömområdet skall fastställas av distributören, så att mätaren är lämplig för korrekt mätning av den förbrukning som förutses eller som kan förutses.
Standarder och normerande dokument
En mätare för aktiv elenergi får förutsättas uppfylla kraven i 3 § första stycket till den del den uppfyller kraven i någon relevant standard eller normerande dokument enligt definitionerna av dessa begrepp i 2 § SWEDAC:s föreskrifter (2006:4) om mätinstrument. En sådan mätare får förutsättas vara av den noggrannhetsklass och klara de miljökrav som anges i EG-typintyg, försäkran om överensstämmelse eller EG-intyg om konstruktionskontroll om den i relevant hänseende har tillverkats i enlighet med de tekniska lösningar som föreskrivs i en sådan standard eller normerande dokument.
Allmänt råd: Hänvisningar till sådana standarder och normerande dokument som nämns i 6 § finns tillgängliga på SWEDAC:s webbplats,< www.swedac.se>.
Visning vid mässor m.m.
Utan hinder av 3–5 §§ får en elmätare, som inte överensstämmer med bestämmelserna i dessa föreskrifter, visas på mässor och utställningar, vid demonstrationer och liknande. I sådana fall skall det tydligt och klart anges att den inte överensstämmer med bestämmelserna i dessa föreskrifter och att den inte får sättas på marknaden eller tas i bruk för de syften som anges i 1 § förrän den uppfyller kraven i dessa föreskrifter.
Bedömning av överensstämmelse
För säkerställande av att kraven i 3–5 §§ är uppfyllda skall en mätare för aktiv elenergi genomgå bedömning av överensstämmelse. Tillverkaren kan därvid välja mellan förfarandena
1. B + F, 2. B + D eller 3. H1
som de beskrivs i bilagorna B, D, F och H1 till Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll föreskrifter (STAFS 2006:4) om mätinstrument.
Ett anmält organ, som medverkar vid bedömning av överensstämmelse, skall uppfylla kraven i bilaga II till Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll föreskrifter (STAFS 2006:4) om mätinstrument.
Ytterligare krav på anmälda organ finns i 2 och 3 §§ förordningen (2005:894) om teknisk kontroll och i föreskrifter meddelade av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll.
Tillverkaren skall vid behov tillhandahålla det anmälda organet teknisk dokumentation för specifika instrument eller grupper av instrument i enlighet med till-
lämpliga delar av bilaga III till Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll föreskrifter (STAFS 2006:4) om mätinstrument.
Märkning
En mätare för aktiv elenergi som genomgått bedömning av överensstämmelse enligt 8–10 §§ och befunnits uppfylla kraven i 3 § och tillämpliga krav i 4 och 5 §§ skall märkas i enlighet med bilaga IV till Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll föreskrifter (STAFS 2006:4) om mätinstrument.
–––––––––––––
Övergångsbestämmelser
1. Denna författning träder i kraft den 30 oktober 2006.
2. Äldre bestämmelser med krav på elmätare har upphävts från den 30 oktober 2006 genom Statens energimyndighets föreskrifter (STEMFS 2006:2) om upphävande av Statens energimyndighets föreskrifter och allmänna råd (STEMFS 2001:3) om mätning, beräkning och rapportering av överförd el.
3. Utan hinder av denna författning får dock en elmätare släppas ut på marknaden och tas i bruk för de syften som anges i 1 § även om den inte uppfyller kraven i 3–5 §§, förutsatt att mätaren har certifierats eller verifierats före den 30 oktober 2006 enligt kraven i Statens energimyndighets föreskrifter och allmänna råd (STEMFS 2001:3) om mätning, beräkning och rapportering av överförd el. Detta undantag gäller så länge certifikatet eller verifieringsprotokollet är giltigt dock längst till den 30 oktober 2016. Gällande certifikat eller verifikationsprotokoll får inte förlängas efter den 30 oktober 2006.
På SWEDAC:s vägnar
Hans-Eric Holmqvist Sven Nyström
Bilaga
Särskilda krav på aktiva energimätare
1. Noggrannhet
Tillverkaren skall specificera mätarens klassbeteckning. Klassbeteckning definieras som klass A, B och C.
2. Nominella driftsförhållanden
Tillverkaren skall specificera mätarens nominella driftsförhållanden, särskilt
de värden fn, Un, In, Ist, Imin, Itr och Imax som gäller för mätaren. För de aktuella specificerade värdena skall mätaren uppfylla villkoren i tabell 1.
Tabell 1
Klass A Klass B Klass C
För direktanslutna mätare Ist 0,05 Itr 0,04 Itr 0,04 Itr Imin 0,5 Itr 0,5 Itr 0,3 Itr Imax 50 Itr 50 Itr 50 Itr För transformatorstyrda mätare Ist 0,06 Itr 0,04 Itr 0,02 Itr
*
Imin 0,4 Itr 0,2 Itr 0,2 Itr In = 20 Itr = 20 Itr = 20 Itr Imax 1,2 In 1,2 In 1,2 In
*
För elektromekaniska mätare av klass B skall Imin 0,4 Itr gälla.
Spänningen, frekvensen och de effektfaktorsområden inom vilka mätaren skall uppfylla de största tillåtna felkrav som anges i tabell 2. Dessa områden skall känna igen de typiska egenskaperna för den elektricitet som levereras genom offentliga distributionssystem.
Spänningen och frekvensen skall vara minst
0,9.U U 1,1.U ,
n n
0,98.f f 1,02.f .
n n
Effektfaktorsområdet skall sträcka sig minst från cos = 0,5 vid induktiv last till cos = 0,8 vid kapacitiv last.
3. Största tillåtna fel
Effekten av de olika mätstorheterna och influensstorheterna (a, b, c ...) bedöms separat, varvid alla andra mätstorheter och influensstorheter behålls relativt konstanta vid sina referensvärden. Mätfelet, som inte får överstiga det största tillåtna fel som anges i tabell 2, beräknas som
2 2 2 mätfel = a b c ...
När mätaren är i drift under växlande belastningsström skall det procentuella antalet fel inte överskrida de gränser som anges i tabell 2.
Tabell 2
Största tillåtna fel i procent av nominella driftsförhållanden och fastställda belastningsnivåer och drifttemperatur
Drifts- Drifts- Driftstempe- Driftstempetemperatur temperatur ratur ratur - 10 C ... + - 25 C ... - - 40 C ... - 5 C 10 C 25 C + 5 C ... + eller eller eller 30 C + 30 C ... + + 40 C ... + + 55 C ... + 40 C 55 C 70 C
Mätarklass A B C A B C A B C A B C
Enfasmätare; flerfasmätare med symmetrisk belastning
Imin I < Itr 3,5 2 1 5 2,5 1,3 7 3,5 1,7 9 4 2 Itr I Imax 3,5 2 0,7 4,5 2,5 1 7 3,5 1,3 9 4 1,5
Flerfasmätare med en fas belastad
Itr I Imax, se 4 2,5 1 5 3 1,3 7 4 1,7 9 4,5 2 undantaget nedan
För elektromekaniska flerfasmätare är strömområdet för enfaslasten begränsat till 5Itr I Imax
När mätaren är i drift inom olika temperaturområden, skall de relevanta värdena för största tillåtna fel vara tillämpliga.
4. Tillåten påverkan av störningar
4.1 Allmänt
Eftersom elenergimätare är direkt anslutna till kraftförsörjningen och eftersom nätströmmen också är en av mätstorheterna, används en särskild elektromagnetisk miljö för elmätare.
Mätaren skall överensstämma med den elektromagnetiska miljöklassen E2 och de kompletterande kraven i punkterna 4.2 och 4.3.
Den elektromagnetiska miljön och tillåten påverkan avspeglar att det förekommer långvariga störningar som inte får påverka noggrannheten utanför de kritiska avvikelsevärden samt transientstörningar som kan orsaka att funktionen eller prestandan tillfälligt försämras eller förloras, men från vil-
ka mätaren skall återställas och får inte påverka noggrannheten utanför de kritiska avvikelsevärdena.
När det finns en förutsebar stor risk på grund av åska eller där luftledningar dominerar skall mätarens metrologiska egenskaper skyddas.
4.2 Påverkan av långvarig störning
Tabell 3
Kritiska avvikelsevärden för långvariga störningar
Procentuell andel av Störning kritiska avvikelsevärden för mätare av klass A B C Motriktad fasföljd 1,5 1,5 0,3 Spänningsosymmetri (gäller endast flerfasmätare) 4 2 1 * Övertonsinnehåll i strömkretsen 1 0,8 0,5 * Likström och övertoner i strömkretsen 6 3 1,5 Snabba transientskurar 6 4 2 Magnetfält, elektromagnetiskt fält med hög frekvens 3 2 1 (utstrålad radiofrekvens), ledningsbundna störningar införda genom radiofrekvensfält samt skydd mot oscillerande vågor
* När det gäller elektromekaniska elmätare har inga kritiska avvikelsevärden fastställts för övertonsinnehåll i strömkretsen och för likström och övertoner i strömkretsen.
4.3 Tillåten påverkan av elektromagnetiska utjämningsfenomen
4.3.1 Påverkan av en elektromagnetisk störning i en elenergimätare skall vara sådan att under och omedelbart efter en störning
– de resultat som är avsedda för prov av mätarens tillförlitlighet och inte framkallar pulser eller signaler som motsvarar en energi som överstiger det kritiska avvikelsevärdet,
och mätaren skall i rimlig tid efter störningen
– återgå till att fungera inom det största tillåtna felområdet,
– ha alla mätfunktioner intakta,
– medge framhämtning av alla mätdata som förelåg innan störningen applicerades och inte visa på någon avvikelse i den registrerade energin som överstiger det kritiska avvikelsevärdet.
Det kritiska avvikelsevärdet i kWh är m Un · Imax 10-
(där m är antalet mätelement i mätaren, Un uttryckt i volt och Imax i ampere).
4.3.2 För överström är det kritiska avvikelsevärdet 1,5 %. 5. Lämplighet 5.1 Under den nominella driftsspänningen skall mätarens positiva fel inte överstiga + 10 %. 5.2 Displayen för total energi skall ha tillräckligt antal sifferpositioner för att säkerställa att den inte återgår till sitt initialvärde när mätaren är i drift under 4 000 timmar med full belastning (I = Imax, U = Un och PF = 1) och att det inte går att nollställa den vid användning. 5.3 Vid elbortfall i kretsen skall den summerade mängden uppmätt elektrisk energi kunna avläsas under en period av minst fyra månader. 5.4 Tomgång När spänningen appliceras utan ström i strömkretsen (strömkretsen skall vara öppen krets) skall mätaren inte registrera energi vid spänningar mellan 0,8 · Un och 1,1 · Un. 5.5 Start Mätaren skall starta och fortsätta att registrera med Un, PF = 1 (flerfasmätare med symmetrisk belastning) och en ström motsvarande Ist.
6. Enheter Den uppmätta elektriska energin skall visas i kilowattimmar eller i megawattimmar.