Statens energimyndighets föreskrifter om hållbarhets kriterier för biodrivmedel och fytande biobränslen
Upphäver
- STEMFS 2011:1
Bemyndigande
- 13 § Förordning (2011:1088) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och biobränslen
- 14 § Förordning (2011:1088) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och biobränslen
- 15 § Förordning (2011:1088) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och biobränslen
- 16 § Förordning (2011:1088) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och biobränslen
- 17 § Förordning (2011:1088) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och biobränslen
- 19 § Förordning (2011:1088) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och biobränslen
- 6 § Förordning (2011:1088) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och biobränslen
Upphävs eller ersätts av
D
Tillämpningsområde
Dessa föreskrifter innehåller bestämmelser om hur rapporteringsskyl-
dighet och hållbarhet enligt lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och biobränslen (hållbarhetslagen) ska uppfyllas och om hur minskningen av utsläppen av växthusgaser som ingår i rapporteringen ska beräknas.
ÄV
Defnitioner
Begrepp och uttryck i dessa föreskrifter används i samma betydelse
som i hållbarhetslagen och hållbarhetsförordningen. Följande beteckningar används med den betydelse som här anges: faktiskt värde: minskningen av växthusgasutsläpp för några eller alla steg i en produktionskedja beräknad enligt metod i 7 kap., normalvärde: den representativa minskningen av växthusgasutsläpp för en specifk produktionskedja, inbegripet en fastställd marginal för variationer, delnormalvärde: växthusgasutsläpp för ett eller fera steg i en specifk produktionskedja beräknat utifrån den representativa minskningen av växthusgasutsläpp för ett eller fera steg i produktionskedjan, inbegripet en fastställd marginal för variationer,
UPPH
parti: en mängd biodrivmedel eller fytande biobränsle som har identiska hållbarhetsegenskaper enligt bestämningarna i 5 kap. 1 §, utom c), g CO2eq/MJ: gram koldioxidekvivalenter per megajoule,
1 Se Europaparlamentets och Rådets direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor och om ändring och ett senare upphävande av direktiven 2001/77/EG och 2003/30/EG (Förnybartdirektivet).
STEMFS allvarligt skadad mark: mark som under en längre tid antingen har försaltats i 2011:2 betydande omfattning eller vars halt av organiska ämnen varit särskilt låg och som drabbats av kraftig erosion, kraftigt förorenad mark: mark som är olämplig för livsmedels- eller foderproduktion på grund av markförorening, samprodukt: en produkt som en process direkt producerar tillsammans med bränslet eller dess mellanprodukt, och som inte är en restprodukt eller ett avfall, och mellanprodukt: en intermediär produkt som bearbetas vidare till en samprodukt eller bränslet i en process, och som inte är en restprodukt eller ett avfall. De bränsletyper som avses i bilaga 2–5 används där med den betydelse som anges i bilaga 1.
Kapitel 2 Hållbarhetsbesked
Ansökan om hållbarhetsbesked ska, utöver vad som krävs enligt 3 kap.
hållbarhetslagen och 15 § hållbarhetsförordningen, inbegripa beskrivningar av hur den rapporteringsskyldige genom sitt kontrollsystem säkerstäl-D
ler att de markrelaterade hållbarhetskriterierna enligt 2 kap. 2–5 §§ samma lag kan anses vara uppfyllda samt beskrivningar av vilka krav som i kontrollsystemet ställs på underlag som styrker hållbarhet.
Omprövning av hållbarhetsbesked
ÄV
Underlag för omprövning ska innehålla ett utlåtande från en oberoende
granskare enligt 4 kap. 6–7 §§ , inklusive underlag som styrker granskarens kompetens och oberoende.
Hållbarhetsbesked för specifka mängder
En rapporteringsskyldig som ansöker om hållbarhetsbesked för specif-
ka mängder enligt 17 § hållbarhetsförordningen ska kunna visa hållbarhet för mängderna. Ansökan ska innehålla ett utlåtande från en oberoende granskare, inklusive underlag som styrker dennes kompetens och oberoende, samt en rapport för de specifka mängderna innehållande beskrivningar av produktionskedjorna och beskrivningar av de underlag som använts för styrkande av hållbarhet.
UPPHKapitel 3 Kontrollsystem
Den rapporteringsskyldiges kontrollsystem ska vara utformat utifrån en
riskbedömning av verksamheten och minst a) innehålla skriftliga riktlinjer och rutiner, b) omfatta verksamhet och produktionskedjor för hållbara biodrivmedel och fytande biobränslen, c) vara utformat med hänsyn till hur minskning av utsläpp av växthusgaser beräknas,
d) vara granskningsbart med avseende på de underlag som är hänförliga till försäkran för uppfyllande av hållbarhetskrav, e) tillse att underlag hänförliga till försäkran för uppfyllande av hållbarhetskrav sparas i minst tio år, f) innefatta metod och rutiner som tillser att kontrollsystemet fungerar med hög tillförlitlighet, inbegripet metod och rutiner för stickprov, g) handhas med tydlig ansvarsfördelning och rollfördelning inom organisationen, och h) innehålla ett särskilt avvikelsehanteringssystem som har uttalad ansvarig. Stora avvikelser som identiferats ska rapporteras till Energimyndigheten löpande då dessa uppstår. Rapporten om avvikelser ska innehålla en beskrivning av avvikelsen samt en åtgärdsplan.
Massbalanssystemet
Den rapporteringsskyldige ska genom sitt kontrollsystem enligt 14 §
hållbarhetsförordningen säkerställa att hållbara biodrivmedel och fytande biobränslen kan spåras från den plats råvaran odlats, tillkommit eller samlats in och fram till att bränslet har använts eller skattskyldighet för det har inträtt D
Massbalansen ska vara uppfylld enligt 14 § första stycket 3 hållbarhets-
förordningen inom en plats med tydlig gräns och vara uppfylld inom en tidsperiod som är anpassad till produktionskedjan. En rapporteringsskyldigs samtliga skatteupplag enligt lagen (1994:1776)
ÄV
om skatt på energi kan utgöra en plats enligt första stycket.
Partier som normalt sett står i fysisk kontakt med varandra utgör en
blandning enligt 14 § första stycket hållbarhetsförordningen. Partier som befnner sig på samma plats och som fysiskt kan särskiljas utgör endast en blandning om de består av samma typ av råvaror, biodrivmedel eller fytande biobränslen
Väsentliga ändringar i kontrollsystemet
En rapporteringsskyldig som beviljats ett hållbarhetsbesked ska snarast
anmäla till Energimyndigheten då en väsentlig ändring genomförs i kontrollsystemet. Anmälan ska innehålla en beskrivning av ändringen och dess omfattning.
UPPH
Kapitel 4 Oberoende granskning
En oberoende granskare ska granska den rapporteringsskyldiges kon-
trollsystem vid ansökan om hållbarhetsbesked, omprövning av hållbarhetsbesked och ansökan om hållbarhetsbesked för specifka mängder. Granskningen ska resultera i ett utlåtande. I 5–10 §§ anges vad utlåtandet ska innehålla.
Den rapporteringsskyldige ska kunna visa att den oberoende granskaren
har ekonomisk och teknisk kompetens med hänsyn till kontrollsystemets upp-
STEMFS byggnad och de produktionskedjor som kan hanteras av den rapporterings- 2011:2 skyldiges kontrollsystem.
Med ekonomisk kompetens avses
a) förmåga att välja och tillämpa principer, rutiner och tekniker för granskning och förmåga att planera och organisera granskningen efter verksamhetens art, b) förmåga att bedöma och verifera informationens representativitet och tillförlitlighet, c) övergripande organisations- och affärskunskap, relevant kunskap om hur ledningssystem är uppbyggda och fungerar samt relevant kunskap om olika rutiner för att säkra, kontrollera och tillhandahålla information, data och dokument, och d) kunskap om relevanta nationella och internationella regelverk.
Med teknisk kompetens avses kunskap om
a) den produktionskedja inom vilken ett bränsle produceras och distribueras samt om de odlingssystem och grödor som används för produktion av den råvara som används till bränslet, b) de naturmiljöer som omfattas av hållbarhetskriterierna samt hur dessa D
miljöer defnieras, kategoriseras, dokumenteras och skyddas i de regioner där råvaran produceras, samt kunskap om metoder för att identifera och karaktärisera markanvändningsförändringar och vegetations-förändringar i dessa regioner, c) de processer som genererar växthusgaser, samt om den metod för beräkning av växthusgasminskning som anges i 7 kap., och
ÄV
d) massbalansberäkningar och hur man använder dessa för att följa upp och dokumentera de mängder bränsle som är hållbara enligt 2 kap. hållbarhetslagen för biodrivmedel och fytande biobränsle.
Oberoende granskning vid ansökan om hållbarhetsbesked
Utlåtandet från den oberoende granskaren ska vid ansökan om hållbar-
hetsbesked innefatta a) en beskrivning av den oberoende granskarens granskningsplan för och riskbedömning av den rapporteringsskyldiges kontrollsystem, som legat till grund för granskningen, b) en bedömning av rutiner och metoder, särskilt avseende stickprov och massbalans, som ingår i kontrollsystemet för att säkerställa hållbarhet, och c) en bedömning av de krav som ställs på underlag som styrker hållbar-
UPPH
het i kontrollsystemet.
Oberoende granskning vid omprövning av hållbarhetsbesked
Vid omprövning av hållbarhetsbesked enligt 3 kap. 1 b § tredje stycket
hållbarhetslagen ska den oberoende granskningen innefatta ett urval av rutiner och hållbara mängder. Urvalet ska bestämmas utifrån en riskbedömning och i de fall stora avvikelser upptäcks ska urvalet utökas. Granskningen ska kontrollera att urvalet av hållbara mängder uppfyller kriterierna i 2 kap.
1–5 §§ hållbarhetslagen, massbalanskravet i 14 § hållbarhetsförordningen samt 3 kap. 2–4 §§ dessa föreskrifter. Granskningen ska innefatta åtminstone ett av alternativen nedan utifrån kontrollsystemets uppbyggnad: a) kontroll av de stickprov av hållbara mängder som genomförts av den rapporteringsskyldige inom kontrollsystemet under den period den rapporteringsskyldige haft hållbarhetsbesked eller sedan detta senast omprövades, b) kontroll av kompetens och utlåtande från annan tredje part som utfört stickprov under den period som den rapporteringsskyldige haft hållbarhetsbesked, eller sedan det senast omprövades, och c) att granskaren utför egna stickprov om detta inte har genomförts av annan tredje part eller den rapporteringsskyldige. Granskningen ska inte omfatta kontroll av stickprov som genomförts inom ett annat kontrollsystem som omfattas av ett hållbarhetsbesked eller då kontrollsystemet utgörs av ett frivilligt nationellt eller internationellt system godkänt av den europeiska kommissionen enligt art 18.4 Förnybartdirektivet.
Utlåtandet från den oberoende granskaren ska vid omprövning innefatta
a) en bedömning av om kontrollsystemet uppfyller sitt syfte, D
b) en beskrivning av det urval mängder och rutiner som granskats c) en bedömning av tillförlitligheten hos det underlag, som styrker hållbarheten, som åtföljt mängderna, d) en bedömning av huruvida samtliga mängder som hanteras av kontrollsystemet kan anses vara hållbara utifrån det urval av mängder som har kontrollerats
ÄV
e) en beskrivning av hur växthusgasberäkningar har kontrollerats i de fall då faktiska värden har använts, och f) de avvikelser som funnits vid granskningens genomförande och en beskrivning av de åtgärder som vidtagits av den rapporteringsskyldige,
Vid omprövning föranledd av en väsentlig ändring i kontrollsystemet
ska 5–7 §§ följas i tillämpliga delar.
Oberoende granskning vid hållbarhetsbesked för specifka mängder
Vid ansökan om hållbarhetsbesked för specifka mängder ska ett urval
av de mängder som omfattas av ansökan granskas. Urvalet ska bestämmas utifrån en riskbedömning och i de fall icke hållbara mängder upptäcks ska urvalet utökas och omfatta samtliga mängder som omfattas av ansökan. Den
UPPH
oberoende granskaren ska kontrollera att urvalet av mängder uppfyller kriterierna i 2 kap. 1–5 §§ hållbarhetslagen, massbalanskravet i 14 § hållbarhetsförordningen samt 3 kap. 2–4 §§ dessa föreskrifter.
Utlåtandet från oberoende granskare ska vid ansökan om hållbarhets-
besked för specifka mängder innehålla a) en beskrivning av det urval av mängder som granskats, b) en bedömning av tillförlitligheten hos underlaget som styrker hållbarhet som åtföljt mängderna,
STEMFS c) en beskrivning av hur växthusgasberäkningar har kontrollerats när 2011:2 faktiska värden har använts, och d) en bedömning av huruvida samtliga mängder som omfattas av ansökan kan anses vara hållbara utifrån det urval av mängder som har kontrollerats.
Kapitel 5 Rapportering
Rapportering enligt 3 kap. 1 e § hållbarhetslagen ska för varje parti
innehålla uppgifter om a) bränslekategori, den typ av biodrivmedel eller fytande biobränsle som den rapporteringsskyldige har använt eller för vilket skattskyldighet har inträtt för enligt 5 kap. lagen (1994:1776) om skatt på energi, b) användningsområde, huruvida bränslet har använts till transport eller annat energiändamål, c) hållbar mängd, den hållbara mängden biodrivmedel eller fytande biobränsle som har använts eller för vilket skattskyldighet har inträtt för enligt 5 kap. lagen (1994:1776) om skatt på energi. När den hållbara mängden utgör en delmängd i ett bränsle ska rapporteringen avse D
den hållbara delen. Andelen hållbart bränsle beräknas utifrån de ingående komponenternas energiinnehåll. Mängden anges i m vid 15° C för vätskor och vid 0° C och 101,325 kilopascal för biogas i gasform. För biogas i fytande form anges mängden i kg, d) effektivt värmevärde, för vätskor uttryckt i MJ/l vid 15° C, för biogas i gasform uttryckt i MJ/m vid 0° C och 101,325 kilopascal och för
ÄV
biogas i fytande form uttryckt i MJ/kg. e) råvaran som har använts för att producera biodrivmedlet eller det fytande biobränslet. I de fall produktionskedjan startar med en restprodukt eller avfall anges restprodukten eller avfallet, f) ursprungsland där råvaran har odlats eller samlats in. I de fall produktionskedjan startar med en restprodukt eller avfall anges det land där restprodukten eller avfallet uppkommit och samlats in g) huruvida råvaran utgörs av restprodukt eller avfall, h) huruvida råvarans cellulosainnehåll har använts för att producera biodrivmedel eller fytande biobränsle och är från icke-livsmedel eller material som innehåller både lignin och cellulosa. Detta avser endast de fall då den huvudsakliga andelen av bränslet producerats från cellulosa, i) utsläppsminskningen, bestämd enligt 6 kap. 1 § eller genom ett frivilligt nationellt eller internationellt system godkänt av kommissionen
UPPH
enligt artikel 18.4 Förnybartdirektivet, i de fall partiet omfattas av ett sådant system, anges i procent, j) vilken metod för bestämmande av utsläppsminskningen enligt 6 kap. 1 § som har använts, k) typ av produktionskedja som använts vid bestämmandet av utsläppsminskningen i de fall ett normalvärde eller delnormalvärde för ”ep– eee” har använts, l) tillgodoräknanden som har åberopats i växthusgasberäkningen,
1. när ”e ”, bonus för återställande av skadad mark, har använts B enligt 7 kap. 5 §, 2. när ”e ”, utsläppsminskning genom förbättrade jordbruksmeto-sca der, har använts enligt 7 kap. 12 §, och m) huruvida bränslet är certiferat enligt ett frivilligt nationellt eller internationellt system godkänt av kommissionen enligt artikel 18.4 Förnybartdirektivet vilket ställer krav som går utöver hållbarhetskriterierna i 2 kap. 1–5 §§ hållbarhetslagen, samt namnet på systemet.
Kapitel 6 Bestämning av minskningen av växthusgasutsläpp
Minskning av utsläpp av växthusgaser från biodrivmedel och fytande
biobränsle i förhållande till deras fossila motsvarighet ska bestämmas genom ett av följande sätt: a) ett normalvärde för hela produktionskedjan enligt bilaga 2 eller 3, b) ett faktiskt värde för hela produktionskedjan beräknat i enlighet med den metod som anges i 7 kap., eller c) en kombination av faktiska värden och delnormalvärden, med användande av den metod som anges i 7 kap., men där delnormalvärden
D
enligt bilaga 4 eller 5 används för en eller fera delar i produktionskedjan och faktiska värden för övriga delar.
Normalvärden får inte användas om det skett ändrad markanvändning
och om värdet av kollagerförändringen, e , till följd av denna ändrade mark-l användning är större än 0, i enlighet med beräkningen i 7 kap 5 §.
ÄV
Normalvärden enligt bilaga 3 eller delnormalvärden för odling enligt
bilaga 4 får endast användas om biodrivmedlet eller det fytande biobränslet produceras av a) råvara som odlas utanför EU, b) råvara som odlas inom områden som framgår av de förteckningar som medlemsstaterna har sammanställt i enlighet med artikel 19.2 förnybartdirektivet , eller c) avfall eller restprodukter som härrör från andra verksamheter än jordbruk, vattenbruk eller fske.
Kapitel 7 Metod för beräkning av minskning av växthusgasutsläpp
Allmänna bestämmelser
De minskade växthusgasutsläppen till följd av användningen av bio-UPPH
drivmedel och fytande biobränslen beräknas enligt följande:
2 Dessa rapporter visar typiska växthusgasutsläpp för odling på minst nivå 2 av den gemensamma nomenklaturen för statistiska territoriella enheter (NUTS) för olika produktionskedjor i respektive medlemsstat. Utsläppen från odling i respektive område ska vara lägre eller lika med delnormalvärdet för att delnormalvärdet ska få användas. Rapporterna fnns publicerade på EU:s öppenhetsplattform: http://ec.europa.eu/energy/renewables/transparency_platform/emissions_en.htm
STEMFS UTSLÄPPSMINSKNING = (EF – EB)/EF,
2011:2 där
EB = totala utsläpp från biodrivmedlet eller fytande biobränsle beräknade enligt 3 § EF = totala utsläpp från den fossila motsvarigheten, enligt värden i bilaga 6.
Växthusgasutsläpp från produktion och användning av biodrivmedel
och fytande biobränslen, E, ska uttryckas som g CO2eq/MJ. Vid beräkningen av CO2eq ska följande kategoriseringsfaktorer användas: CO2: 1 N2O: 296 CH4: 23. Med undantag från första stycket får värden för biodrivmedel som beräknas i form av g CO2eq/MJ anpassas för att ta hänsyn till skillnader mellan bränslen när det gäller mängden nyttigt arbete, uttryckt som km/MJ. Sådana anpassningar får bara göras om det kan visas att det fnns skillnader i mängden nyttigt arbete som utförts.
D
Metod för faktisk beräkning av växthusgasutsläpp
Växthusgasutsläppen från produktion och användning av biodrivmedel
och fytande biobränslen beräknas enligt följande: E = e + e + e + e + e – e – e – e – e ,ec l p td u sca ccs ccr ee där E = totala utsläpp från produktion och användning av bränslet, ÄV
eec = utsläpp från utvinning eller odling av råvaror, el = på år fördelade utsläpp från förändringar av kollagret till följd av ändrad markanvändning, ep = utsläpp från bearbetning, etd = utsläpp från transport och distribution, eu = utsläpp från användning av bränslet, esca = utsläppsminskningar genom beständig inlagring av kol i marken genom förbättrade jordbruksmetoder, eccs = utsläppsminskningar genom avskiljning av koldioxid och geologisk lagring, eccr = utsläppsminskningar genom avskiljning och ersättning av koldioxid, och eee = utsläppsminskningar genom överskottsel vid UPPHkraftvärmeproduktion.
Termerna i formeln ska beräknas enligt 4–15 §§. En eller fera termer i formeln kan ersättas av delnormalvärden då det är tillämpligt enligt 6 kap. 1–3 §§. Utsläpp från produkter och processer som används i produktionskedjan ska omfatta utsläpp från hela livscykeln. Utsläpp från tillverkning av maskiner och utrustning ska inte räknas med. Utsläpp från produkter eller processer behöver inte räknas med om de har liten eller ingen påverkan på bränslets 8 totala växthusgasutsläpp.
De data som används för beräkningarna ska vara representativa, tillförlitliga och kunna styrkas.
Utvinning och odling av råvaror
Utsläpp från utvinning eller odling av råvaror, eec, ska omfatta utsläpp från a) själva utvinnings- eller odlingsprocessen, inklusive utsläpp av N2O från odlingsprocessen b) insamling av råvaror, c) avfall och utlakning, d) kemikalier eller produkter som använts vid utvinning eller odling. Utsläpp av N2O från odlingsprocessen ska beakta odlingens direkta och indirekta utsläpp, och får beräknas enligt någon av de metoder som fnns beskrivna i riktlinjerna för nationella inventeringar av växthusgaser . Vid beräkning av utsläpp från odling är det tillåtet att i stället för faktiska värden använda medelvärden från regioner på högst NUTS-2nivå , eller motsvarande omfattning.
D
Ändrad markanvändning
De årliga utsläppen från kollagerförändringar till följd av ändrad mark-
användning, el, beräknas genom att de totala utsläppen fördelas jämnt över 20 år. Följande formel ska användas: e = (CS – CS ) x 3,664 x 1/20 x 1/P -e l R A B, , där
ÄV
el = årligt växthusgasutsläpp från kollagerförändringar till följd av ändrad markanvändning, uttryckt som g CO /MJ,2eq CSR = kollager per ytenhet för referensmarkanvändningen, uttryckt som massan kol per ytenhet, inbegripet både mark och vegetation. Referensmarkanvändningen är den användning som marken hade antingen i januari 2008 eller 20 år innan råvaran erhölls, beroende på vilket som inträffar senare, CSA = kollager per ytenhet för den faktiska markanvändningen, uttryckt som massan kol per ytenhet, inbegripet både mark och vegetation; om kollagret ackumuleras under mer än ett år ska det värde som tilldelas CS vara det beräknade lagret per A ytenhet efter tjugo år eller när grödan når mognad, beroende på vilket som inträffar först, P = grödans produktivitet, uttryckt som mängden energi från biodrivmedel och fytande biobränslen per ytenhet per år, och
UPPH
3 2006 IPCC (International Panel of Climate Change) Guidelines for National Greenhouse Gas Inventories, Volume 4, chapter 11, http://www.ipcc-nggip.iges.or.jp/public/2006gl/ pdf/4_Volume4/V4_11_Ch11_N2O&CO2.pdf 4 6 den gemensamma nomenklaturen för statistiska territoriella enheter (NUTS), http://epp. eurostat.ec.europa.eu/portal/page/portal/nuts_nomenclature/introduction 5 Den kvot som erhålls när molekylvikten för CO2 (44,010 g/mol) divideras med molekylvikten för kol (12,011 g/mol) är lika med 3,664.
STEMFS e B = bonus på 29 g CO /MJ biodrivmedel eller fytande biobränsle, 2eq 2011:2 om biomassa erhålls från återställd skadad mark om det kan styrkas att marken
a) i januari 2008 inte användes för jordbruk eller annan verksamhet, och b) faller inom någon av följande kategorier: 1. Allvarligt skadad mark, inbegripet mark som tidigare användes för jordbruk. 2. Kraftigt förorenad mark. Bonusen på 29 g CO2eq/MJ ska vara tillämplig upp till 10 år från och med dagen för omställning av marken till jordbruk, om en regelbunden ökning av kollagret och en betydande minskning av erosionen för mark enligt 1. garanteras och markföroreningen för mark enligt 2. minskas. Beräkning av CSR och CSA ska ske enligt metoden i bilaga 7.
Bearbetning
Utsläpp från bearbetning, ep, ska omfatta utsläpp från a) hantering och lagring av råvaror, såvida detta inte beaktats i 4 §, b) själva bearbetningsprocessen, D
c) avfall och läckage, och d) kemikalier och produkter som används vid bearbetningen. När växthusgasutsläpp från användning av el som inte producerats i bränsleproduktionssystemet beräknas, ska elen belastas med ett genomsnittligt utsläpp för produktion och distribution av el i den region där bearbetningen sker. För elanvändning i Norden ska denna region likställas med Norden eller EU. För elanvändning i andra länder ska denna region likställas med ett ÄV
lämpligt område som omfattar minst det land i vilken elanvändningen sker. För elanvändning inom EU kan detta område utgöras av EU. Med undantag från andra stycket får elen belastas med genomsnittsutsläpp från en enskild elproduktionsanläggning som levererar el till bearbetningsprocessen om elproduktionsanläggningen inte är ansluten till elnätet.
Fördelningsprinciper
Om en bränsleproduktionsprocess producerar både det bränsle för vil-
ket utsläpp beräknas och en eller fera samprodukter, ska växthusgasutsläppen fördelas mellan bränslet eller dess mellanprodukt och samprodukterna i förhållande till deras energiinnehåll. Energiinnehållet fastställs som det effektiva värmevärdet när det gäller andra samprodukter än el. Det effektiva värmevärde som används ska vara UPPHvärdet för hela samprodukten, och inte endast för den torra delen av den. Inga
utsläpp fördelas till värme. Samprodukter med negativt energiinnehåll ska anses ha energiinnehållet 0. Avfall och restprodukter ska anses ha värdet 0 när det gäller växthusgasutsläppen över en livscykel, fram till dess att dessa material samlas in. Avfall och restprodukter utgör inte samprodukter.
10 6 Med Norden menas här Sverige, Norge, Danmark och Finland.
Vid fördelningen av utsläpp mellan samprodukter och bränslet eller dess
mellanprodukt i en bränsleproduktionsprocess, ska de utsläpp som fördelas bestå av de utsläpp som uppkommit tidigare i produktionskedjan, nämligen e ec, e , samt de fraktioner av e e och e som äger rum till och med det pro-l p, td ee cessteg där en samprodukt bildas. Fördelningen tillämpas direkt efter att en samprodukt och bränslet eller dess mellanprodukt produceras i ett processteg. När en samprodukt har avlägsnats från processen ska produkter i resterande steg i processen inte belastas av utsläpp som tilldelats den samprodukt som avlägsnats från processen.
Om bearbetning av samprodukter i senare led sammankopplas med
någon tidigare del av bearbetningen, så anses dessa delar av bearbetningen tillsammans vara ett raffnaderi. Då ska fördelning av utsläpp ske på de ställen där de enskilda produkterna inte har blivit ytterligare bearbetade i senare led som är sammankopplade med någon tidigare del av bearbetningen. Med sammankoppling avses material- eller energiåterföringsslingor.
Transport och distribution
Utsläpp från transporter och distribution, e , ska omfatta utsläpp från D
td
transport och lagring av råvaror och halvfabrikat samt lagring och distribution av färdigt material. Utsläpp från transporter och distribution som har beaktats i 4 § ska inte omfattas av denna paragraf. Användning av bränslet ÄV
Utsläpp från användning av bränslet, eu, ska antas vara 0 för biodrivmedel och fytande biobränslen.
Kolinlagring genom förbättrade jordbruksmetoder
Minskade utsläpp genom beständig inlagring av kol i marken genom
förbättrade jordbruksmetoder, esca, kan beaktas när det gäller metoder som inbegriper a) att byta till minskad eller ingen jordbearbetning, b) förbättring av växtföljd och/eller täckgrödor, inklusive förvaltning av skörderester, c) förbättrade gödningsmetoder eller förbättrad gödselhantering, och d) användning av jordförbättringsmedel. Utsläppsminskningar från förbättringar som avses i första stycket får beak-
UPPH
tas om bevis tillhandahålls för att inlagringen i av kol i marken har ökat, eller om det tillhandahålls pålitliga och kontrollerbara bevis för att den rimligtvis förväntas ha ökat, under den period då de berörda råvarorna odlades. Utsläppsminskningarna kan beräknas genom principen i 5 §. Endast de utsläppsminskningar som avses i första stycket och som inte har inbegripits i beräkningen av utsläpp från förändringar av kollagret till följd av ändrad markanvändning, el, enligt 5 §, kan beaktas.
STEMFS Avskiljning av koldioxid och geologisk lagring
2011:2
Minskade utsläpp genom avskiljning av koldioxid och geologisk lag-
ring, eccs, som inte redan har redovisats enligt 6 §, ska begränsas till utsläpp som undviks genom avskiljning och upptag av koldioxid med direkt koppling till utvinning, transport, bearbetning och distribution av bränsle.
Avskiljning och ersättning av koldioxid
Minskade utsläpp genom avskiljning och ersättning av koldioxid, eccr, ska begränsas till utsläpp som undviks genom avskiljning av koldioxid vars kol kommer från biomassa och som ersätter koldioxid av fossilt ursprung som används i kommersiella produkter och tjänster.
Överskottsel
Om processvärme som används i bränsleproduktionssystemet har pro-
ducerats genom kraftvärme ska minskade utsläpp från överskottsel, eee, beaktas om bränslet till kraftvärmeprocessen är: a) ett fossilt bränsle,
D
b) ett biobränsle som inte är en samprodukt från bränsleproduktionsprocessen, eller c) skörderester från jordbruk. Överskottselen är den el som kan produceras utifrån det faktiska värmebehovet i bränsleproduktionsprocessen och efter det att faktiska interna elbehov i kraftvärmeprocessen och i bränsleproduktionsanläggningen har dragits av. Utsläppsminskningen, eee, ska vara densamma som livscykelutsläppen som ÄV
skulle ske om denna mängd el hade producerats i ett kondenskraftverk med samma bränsle som i kraftvärmeprocessen. För annan el som produceras inom bränsleproduktionssystemet ska istället den allmänna fördelningsprincipen i 7 § gälla.
Kapitel 8 Övriga bestämmelser
Ansökan, anmälan och rapportering ska i följande fall ske elektroniskt
enligt instruktioner på Statens energimyndighets webbplats : ansökan om hållbarhetsbesked enligt 2 kap. 1 §, underlag till omprövning av hållbarhetsbesked enligt 2 kap. 2 §, ansökan om hållbarhetsbesked för specifka mängder enligt 2 kap. 3 §, rapportering av stora avvikelser enligt 3 kap. 1 § andra stycket, anmälan om väsentliga ändringar enligt 3 kap. 5 §, eller UPPHrapportering av hållbara mängder enligt 5 kap. 1 §.
Ikraftträdande och övergångsbestämmelser
1. Dessa föreskrifter träder i kraft den dag de kommer från trycket. 2. När dessa föreskrifter träder i kraft upphävs Statens energimyndighets föreskrifter (2011:1) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och fytande biobränslen.
12 7 www.energimyndigheten.se/hbk
3. De upphävda föreskrifterna gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet av de nya föreskrifterna. 4. Vid rapportering av biodrivmedel eller fytande biobränsle som producerats i anläggningar som var i drift den 23 januari 2008 gäller 5 kap. § 1 i) från den 1 april 2013. På Statens energimyndighets vägnar Andres Muld Paul Westin
D ÄV
UPPH
STEMFS Bilaga 1
2011:2
Förklaring av de bränsletyper som avses i bilaga 25
Bränsletyp Förklaring
etanol som framställs av biomassa genom en jäsnings- Bioetanol process etyltertiärbutyleter som framställs av bioetanol tillsammans med fossil råvara, för användning som inbland- Bio-ETBE ningskomponent i drivmedel. Andelen förnybar energi är typiskt 37%.
Biometanol metanol som framställs genom förgasning av biomassa
metyltertiärbutyleter som framställs av biometanol tillsammans med fossil råvara, för användning som Bio-MTBE inblandningskomponent i drivmedel. Andelen förnybar energi är typiskt 22%. dimetyleter som framställs genom förgasning av bio- Bio-DME massa tert-amyletyleter som framställs av bioetanol tillsammans D
med fossil råvara, för användning som inblandningskom- Bio-TAEE ponent i drivmedel. Andelen förnybar energi är typiskt 29%. metylester som framställs genom förestring av vegetabi- Biodiesel lisk eller animalisk olja syntetiskt kolväte eller en blandning av syntetiska kolvä- Fischer–Tropsch- ÄV
ten av dieselkvalitet som framställs genom förgasning av diesel biomassa Vätebehandlad vegetabilisk olja som termokemiskt behandlats med väte vegetabilisk olja och är av dieselkvalitet
olja som framställs av oljeväxter genom pressning, Ren vegetabilisk olja extraktion eller liknande metoder, oraffnerad eller raffnerad men kemiskt oförändrad metan som framställs av biomassa eller av den biolo- Biogas giskt nedbrytbara delen av avfall, för användning som biodrivmedel
UPPH
Bilaga 2
Normalvärden för biodrivmedel när de produceras utan några nettoutsläpp av koldioxidekvivalenter till följd av ändrad markanvändning
Normalvärde för växthusgasTyp av produktionskedja för biodrivmedel minskningen
| Etanol av sockerbetor | 52% |
| Etanol av vete (processbränsle inte specifcerat) | 16% |
| Etanol av vete (brunkol som processbränsle i kraftvärmeverk) | 16% |
| Etanol av vete (naturgas som processbränsle i konventionell panna) | 34% |
| Etanol av vete (naturgas som processbränsle i kraftvärmeverk) | 47% |
| Etanol av vete (halm som processbränsle i kraftvärmeverk) | 69% |
Etanol av majs, producerad inom EU (naturgas som processbränsle i 49% kraftvärmeverk)
| Etanol av sockerrör | 71% |
| Biodiesel av raps Biodiesel av solros | 38% D51% |
| Biodiesel av soja | 31% |
| Biodiesel av palmolja (processen inte specifcerad) | 19% |
Biodiesel av palmolja (processen i oljefabriken sker med avskiljning 56% av metan)
| Biodiesel av vegetabilisk eller animalisk (*) avfallsolja ÄV | 83% |
| Vätebehandlad vegetabilisk olja av raps | 47% |
| Vätebehandlad vegetabilisk olja av solros | 62% |
Vätebehandlad vegetabilisk olja av palmolja 26% (processen inte specifcerad)
Vätebehandlad vegetabilisk olja av palmolja (processen i oljefabriken 65% sker med avskiljning av metan)
Ren vegetabilisk olja av raps 57% Biogas av organiskt kommunalt avfall, i form av komprimerad for- 73% donsgas Biogas av fytande gödsel, i form av komprimerad fordonsgas 81%
Biogas av fast gödsel, i form av komprimerad fordonsgas 82% ETBE, den andel som utgörs av förnybara energikällor samma som normalvärdet för den produktionskedja för etanol som UPPH används vid framställningen
TAEE, den andel som utgörs av förnybara energikällor samma som normalvärdet för den produktionskedja för etanol som används vid framställningen *Inkluderar inte animalisk olja som produceras från animaliska biprodukter som klassifceras som kategori 3-material i enlighet med förordning (EG) nr 1774/2002.
STEMFS Bilaga 3
2011:2
Uppskattade normalvärden för framtida biodrivmedel som inte, eller bara i försumbar omfattning, fanns på marknaden i januari 2008, när de produceras utan några nettoutsläpp av koldioxidekvivalenter till följd av ändrad markanvändning
Normalvärde för
| Typ av produktionskedja för biodrivmedel | växthusgasminskningen |
|---|---|
| Etanol av vetehalm | 85% |
| Etanol av virkesavfall | 74% |
| Etanol av odlad skog | 70% |
| Fischer–Tropsch-diesel av virkesavfall | 95% D |
| Fischer–Tropsch-diesel av odlad skog | 93% |
| DME av virkesavfall | 95% |
| DME av odlad skog ÄV | 92% |
| Metanol av virkesavfall | 94% |
| Metanol av odlad skog MTBE, den andel som utgörs av förnybara energikällor UPPH | 91% samma som normalvärdet för den produktionskedja för metanol som används vid framställningen |
Bilaga 4
Delnormalvärden för biodrivmedel och fytande biobränslen
e ec e e p ee etd e e +e +ep ee ec td
Typ av produktionskedja för biodrivmedel och fytande biobränslen [gCO /MJ] [gCO /MJ] [gCO /MJ] [gCO /MJ]2eq 2eq 2eq 2eq
Etanol av sockerbetor 12 26 2 40 Etanol av vete (processbränsle inte specifcerat) 23 45 2 70
Etanol av vete (brunkol som processbränsle i 23 45 2 70 kraftvärmeverk)
Etanol av vete (naturgas som processbränsle i 23 30 2 55 konventionell panna)
Etanol av vete (naturgas som processbränsle i 23 19 2 44 kraftvärmeverk)
Etanol av vete (halm som processbränsle i kraft- 23 1 2 26 värmeverk)
Etanol av majs, producerad inom EU (naturgas 20 21 2 43 som processbränsle i kraftvärmeverk) Etanol av sockerrör 14 1 D9 24
Biodiesel av raps 29 22 1 52 Biodiesel av solros 18 22 1 41 Biodiesel av soja 19 26 13 58 Biodiesel av palmolja (processen inte specifce- 14 49 5 68 rad) Biodiesel av palmolja (processen i oljefabriken ÄV
14 18 5 37 sker med avskiljning av metan) Biodiesel av vegetabilisk eller animalisk (*) 0 13 1 14 avfallsolja Vätebehandlad vegetabilisk olja av raps 30 13 1 44 Vätebehandlad vegetabilisk olja av solros 18 13 1 32 Vätebehandlad vegetabilisk olja av palmolja 15 42 5 62 (processen inte specifcerad) Vätebehandlad vegetabilisk olja av palmolja (processen i oljefabriken sker med avskiljning 15 9 5 29 av metan) Ren vegetabilisk olja av raps 30 5 1 36
Biogas av organiskt kommunalt avfall, i form av 0 20 3 23 komprimerad fordonsgas Biogas av fytande gödsel, i form av komprime-UPPH
0 11 5 16 rad fordonsgas
Biogas av fast gödsel, i form av komprimerad 0 11 4 15 fordonsgas
ETBE, den andel som utgörs av förnybara samma som delnormalvärdet för den produktionskedja för energikällor etanol som används vid framställningen
TAEE, den andel som utgörs av förnybara samma som delnormalvärdet för den produktionskedja för energikällor etanol som används vid framställningen
*Inkluderar inte animalisk olja som produceras från animaliska biprodukter som klassifceras som kategori 3-material i enlighet med förordning (EG) nr 1774/2002. 17
STEMFS
2011:2 Bilaga 5
Uppskattade delnormalvärden för framtida biodrivmedel och fytande biobränslen som inte, eller bara i försumbar omfattning, fanns på marknaden i januari 2008
Typ av produktionskedja för e ec e e p ee etd e e +e +ep ee ec td biodrivmedel och fytande bio [gCO /MJ] [gCO /MJ] [gCO /MJ] [gCO /MJ]
2eq 2eq 2eq 2eq
bränslen
Etanol av vetehalm 3 7 2 12 Etanol av virkesavfall 1 17 4 22 Etanol av odlad skog 6 17 2 25 Fischer–Tropsch-diesel av virkes- 1 0 3 4 avfall Fischer–Tropsch-diesel av odlad 4 0 2 6 skog DME av virkesavfall 1 0 4 D5
DME av odlad skog 5 0 2 7 Metanol av virkesavfall 1 0 4 5 Metanol av odlad skog 5 0 2 7
ÄV
MTBE, den andel som utgörs av samma som delnormalvärdet för den produktionskedja för förnybara energikällor metanol som används vid framställningen
UPPH
Bilaga 6
Värde på EF, den fossila motsvarigheten till biodrivmedel och fytande biobränslen
Fossil motsvarighet, EF Typ av biobränsle och ändamål [CO /MJ]2eq
| Biodrivmedel för transport | 83,8 (*) |
| Flytande biobränsle för elproduktion | 91 |
| Flytande biobränsle för värmeproduktion | 77 |
| Flytande biobränsle för kraftvärmeproduktion | 85 |
*De senast tillgängliga faktiska genomsnittsutsläppen från den fossila delen av bensin och diesel som förbrukats i EU enligt rapporteringen i enlighet med direktiv 98/70/EG ska användas istället för detta värde då sådana uppgifter fnns tillgängliga.
D ÄV
UPPH
STEMFS Bilaga 7.
2011:2
Riktlinjer för beräkning av kollager i mark vid ändrad markanvändning, specifcerade i kommissionens beslut av den 10 juni
2010 (2010/335/EU)
1. INLEDNING
I denna bilaga fastställs reglerna för beräkning av kollager i mark, både för referensmarkanvändning (CSR) och faktisk markanvändning (CSA) enligt defnitionen i kap. 7 § 5. I punkt 2 anges regler som har tagits fram för en konsekvent bestämning av kollager i mark. I punkt 3 anges en allmän regel för beräkning av kollager som omfattar två komponenter: jordens organiska kol och kollager i vegetation ovan och under jord. I punkt 4 anges detaljerade regler för bestämning av jordens organiska kollager. För mineraljordar presenteras en metod som bygger på användning av värden enligt riktlinjerna, men möjligheten att använda alternativa metoder fnns också. För organiska jordar presenteras ett antal metoder, även om riktlinjerna inte innehåller några värden för bestämning av organiskt kollager i D
organiska jordar. I punkt 5 anges detaljerade regler för kollager i vegetation, men dessa gäller endast om man har valt att inte använda riktlinjernas värden för kollager i vegetation ovan och under jord enligt punkt 8 (det är inte obligatoriskt att använda dessa värden och i vissa fall är de inte lämpliga). I punkt 6 anges regler för hur man väljer lämpliga värden i de fall då man använder riktlinjernas värden för organiskt kol i mineraljordar (värdena ges ÄV
i punkterna 6 och 7). I dessa regler hänvisas till datalager om klimatregioner och jordtyper som fnns att tillgå via den öppenhetsplattform som etablerats genom direktiv 2009/28/EG. I punkt 8 anges värden för kollager i vegetation ovan och under jord och relaterade parametrar. I punkterna 7 och 8 anges värden för fyra olika markanvändningskategorier: åkermark, feråriga grödor, gräsmark och skogsmark.
2. KONSEKVENT REDOVISNING AV KOLLAGER I MARK
För bestämning av kollager per ytenhet för CSR och CSA ska följande regler gälla: 1. Hela den yta för vilken kollagret beräknas ska vara liknande vad gäller a) biofysikaliska egenskaper i fråga om klimat och jordtyp, b) brukningshistoria i fråga om jordbearbetning,
UPPH
c) historia i fråga om koltillförsel till marken. 2. Som kollager för faktisk markanvändning, CSA, används – i fråga om förlust av kollager: det uppskattade kollagret vid jämvikt i marken under den nya användningen, – i fråga om inlagring av kol: det uppskattade kollagret efter 20 år eller när grödan når mognad, beroende på vilket som inträffar först.
3. BERÄKNING AV KOLLAGER
För beräkning av CS och CS ska följande formel gälla:R A
CSi = (SOC + CVEG ) × A
där CS = I kollager per ytenhet vid markanvändning i (anges som massan kol per ytenhet, inbegripet både mark och vegetation), SOC = markens organiska kolinnehåll (anges som massan kol per hektar), beräknat enligt punkt 4, CVEG = kollager i vegetation ovan och under jord (anges som massan kol per hektar), beräknat enligt punkt 5 eller enligt lämpliga värden i punkt 8, A = faktor för skalning till aktuell yta (anges som hektar per ytenhet).
4. MARKENS ORGANISKA KOLINNEHÅLL
4.1 Mineraljordar För beräkning av markens organiska kolinnehåll SOC kan följande formel användas: D
SOC = SOC × F × FST LU MG × FI
där SOC = organiskt kolinnehåll i marken (anges som massan kol per hektar), SOC = ST standardvärde för organiskt kol i översta skiktet (0–30 cm) (anges som massan kol per hektar), ÄV
F = LU markanvändningsfaktor som återspeglar skillnaden mellan markens organiska kolinnehåll vid den aktuella markanvändningen och standardvärdet för organiskt kolinnehåll, F = MG skötselfaktor som återspeglar skillnaden mellan markens organiska kolinnehåll vid den aktuella skötseln och standardvärdet för organiskt kolinnehåll, F = I tillförselfaktor som återspeglar skillnaden mellan organiskt kolinnehåll i jorden i samband med olika nivåer av koltillförsel till marken och standardvärdet för organiskt kolinnehåll.
För SOC ska de lämpliga värden som anges i punkt 6 gälla. ST
För F , FLU MG och F ska de lämpliga värden som anges i punkt 7 gälla. I Som ett alternativ till formeln ovan kan andra lämpliga metoder, inbegripet UPPH
mätningar, användas för att bestämma kolinnehållet SOC. I den mån metoderna inte baserar sig på mätningar ska de beakta klimat, jordtyp, marktäcke, markskötsel och tillförsel.
4.2 Organiska jordar (histosoler) För bestämning av kolinnehållet SOC ska lämpliga metoder användas. Metoderna ska beakta såväl det organiska jordskiktets hela djup som klimat, marktäcke, markskötsel och tillförsel. Metoderna kan inbegripa mätningar.
STEMFS I fråga om kollager som påverkas av dränering av marken, ska kolförlus- 2011:2 ten efter dräneringen beaktas med hjälp av lämpliga metoder. Metoderna kan basera sig på årlig kolförlust efter dräneringen.
5. KOLLAGER I VEGETATION OVAN OCH UNDER JORD
Följande formel ska användas för beräkning av CVEG, utom när man använder ett värde för CVEG enligt punkt 8:
C VEG = C + CBM DOM
där CVEG = kollager i vegetation ovan och under jord (anges som massan kol per hektar), CBM = kollager i levande biomassa ovan och under jord (anges som massan kol per hektar), beräknat enligt punkt 5.1, CDOM = kollager i dött organiskt material ovan och under jord (anges som massan kol per hektar), beräknat enligt punkt 5.2. För CDOM kan värdet 0 användas, utom i fråga om skogsmark (med undantag av skogsplanteringar) med krontäckning över 30 %. D
5.1 Levande biomassa För beräkning av CBM ska följande formel gälla:
C BM = C + CAGB BGB
där
ÄV
CVEG = kollager i levande biomassa ovan och under jord (anges som massan kol per hektar), CAGB = kollager i levande biomassa ovan jord (anges som massan kol per hektar), beräknat enligt punkt 5.1.1, CBGB = kollager i levande biomassa under jord (anges som massan kol per hektar), beräknat enligt punkt 5.1.2.
5.1.1 Levande biomassa ovan jord
För beräkning av CAGB ska följande formel gälla:
C AGB = B × CFAGB B
där CAGB = kollager i levande biomassa ovan jord (anges som massan kol per UPPHhektar),
BAGB = vikten för levande biomassa ovan jord (anges som torrvikt per hektar), CFB = kolfraktionen i den levande biomassans torrvikt (anges som massan kol per massa torrmaterial). För odlingsmark, feråriga grödor och skogsplanteringar ska värdet på BAGB vara medelvikten för levande biomassa ovan jord under produktionscykeln. För CFB kan värdet 0,47 användas.
5.1.2 Levande biomassa under jord
För beräkning av CBGB ska den ena av följande två formler användas:
1. CBGB = BBGB × CFB
där CBGB = kollager i levande biomassa under jord (anges som massan kol per hektar), BBGB = vikten för levande biomassa under jord (anges som torrvikt per hektar), CF = B kolfraktionen i den levande biomassans torrvikt (anges som massan kol per massa torrmaterial). För odlingsmark, feråriga grödor och skogsplanteringar ska värdet på BBGB vara medelvikten för levande biomassa under jord under produktionscykeln.
För CF kan värdet 0,47 användas. B
2. CBGB = CAGB × R där CBGB = kollager i levande biomassa under jord (anges som massan kol per
D
hektar), CAGB = kollager i levande biomassa ovan jord (anges som massan kol per hektar), R = kvoten mellan kollager i levande biomassa under och ovan jord. De lämpliga värden för R som anges i punkt 8 kan användas.
ÄV
5.2 Dött organiskt material För beräkning av CDOM ska följande formel gälla:
CDOM = CDW + CLI
där CDOM = kollager i dött organiskt material ovan och under jord (anges som massan kol per hektar), C = DW kollager i död ved ovan jord (anges som massan kol per hektar), beräknat enligt punkt 5.2.1, C = LI kollager i förna (anges som massan kol per hektar), beräknat enligt punkt 5.2.2.
UPPH
5.2.1 Kollager i död ved
För beräkning av CDW ska följande formel gälla:
CDW = DOMDW × CFDW
där C = DW kollager i död ved (anges som massan kol per hektar), DOM = DW totalvikten för död ved (anges som torrvikt per hektar),
STEMFS CFDW = kolfraktionen i den döda vedens torrvikt (anges som massan kol per 2011:2 massa torrmaterial). För CFDW kan värdet 0,5 användas.
5.2.2 Kollager i förna
För beräkning av CLI ska följande formel gälla:
C LI = DOM × CFLI LI där
CDW = kollager i förna (anges som massan kol per hektar),
DOMLI = vikten för förna (anges som torrvikt per hektar),
CFLI = kolfraktionen i förnans torrvikt (anges som massan kol per massa torrmaterial). För CFLI kan värdet 0,4 användas.
6. STANDARDVÄRDEN FÖR KOLLAGER I MINERALJORD
Ett värde för SOCST ska väljas i tabell 1 på grundval av lämplig klimatregion D
och jordtyp för det berörda området (se punkterna 6.1 och 6.2).
Tabell 1
SOCST = organiskt kol i det översta (0–30 cm) skiktet i standardjord
Klimatregion Jordtyp
(ton kol per Lerjordar Lerjordar Sandjordar Podsol Vulkaniska Våtmarks
hektar) med hög med låg ÄVjordar jordar jordar
aktivitet aktivitet
Borealt 68 – 10 117 20 146 Kalltempererat 50 33 34 – 20 87 torrt klimat Kalltempererat 95 85 71 115 130 87 fuktigt klimat Varmtempererat 38 24 19 – 70 88 torrt klimat Varmtempererat 88 63 34 – 80 88 fuktigt klimat Tropiskt torrt 38 35 31 – 50 86 klimat Tropiskt fuktigt 65 47 39 – 70 86 klimat UPPH
Tropiskt vått 44 60 66 – 130 86 klimat Tropiskt bergs- 88 63 34 – 80 86 klimat
6.1 Klimatregion Bestämningen av lämplig klimatregion för valet av lämpligt värde för SOCST ska göras på grundval av de datalager om klimatregion som fnns att tillgå genom öppenhetsplattformen som etablerats genom artikel 24 i direktiv 2009/28/EG.
6.2 Jordtyp Den lämpliga jordtypen ska bestämmas enligt fgur 1. De datalager för jordtyp som fnns att tillgå genom öppenhetsplattformen som inrättats genom artikel 24 i direktiv 2009/28/EG kan användas som vägledning vid bestämning av jordtypen.
Figur 1
Klassifcering av jordtyper
D ÄV
UPPH
STEMFS 7. FAKTORER SOM ÅTERSPEGLAR SKILLNADER MELLAN 2011:2 ORGANISKT KOLINNEHÅLL OCH STANDARDVÄRDET FÖR ORGANISKT KOL
Lämpliga värden för F , F och F ska väljas enligt tabellerna i denna punkt.LU MG I För beräkningen av CSR används lämpligen de skötsel- och tillförselfaktorer som gällde i januari 2008. För beräkningen av CSA används lämpligen de skötsel- och tillförselfaktorer som nu gäller och som leder till jämvikt för det berörda kollagret.
7.1 Åkermark
Tabell 2
Faktorer för åkermark
Klimatregion Markanvändning Skötsel (F )MG Tillförsel (F )I FLU FMG FI (F )LU
Låg 0,8 1 0,95
Medel 0,8 1 1 Intensiv jordbe- D
Hög, med stallarbetning 0,8 1 1,37 gödsel Hög, utan stall- 0,8 1 1,04 gödsel Låg 0,8 1,02 0,95 Medel 0,8 1,02 1
ÄV
Tempererat/borealt Reducerad Odling Hög, med stalltorrt klimat jordbearbetning 0,8 1,02 1,37 gödsel Hög, utan stall- 0,8 1,02 1,04 gödsel Låg 0,8 1,1 0,95
Medel 0,8 1,1 1 Ingen jordbear- Hög, med stallbetning 0,8 1,1 1,37 gödsel Hög, utan stall- 0,8 1,1 1,04 gödsel
UPPH
Klimatregion Markanvändning Skötsel (F )MG Tillförsel (F )I FLU FMG FI (F )LU
Låg 0,69 1 0,92
Medel 0,69 1 1
Intensiv jord- Hög, med stallbearbetning 0,69 1 1,44 gödsel
Hög, utan stall- 0,69 1 1,11 gödsel
Låg 0,69 1,08 0,92
Medel 0,69 1,08 1
Reducerad Hög, med stall- Tempererat/borealt Odling jordbearbetning 0,69 1,08 1,44 gödsel
Hög, utan stall- 0,69 1,08 1,11 gödsel
Låg 0,69 1,15 0,92
D
Medel 0,69 1,15 1
Ingen jord- Hög, med stallbearbetning 0,69 1,15 1,44 gödsel
Hög, utan stall- 0,69 1,15 1,11 gödsel
ÄV
Låg 0,58 1 0,95
Medel 0,58 1 1
Intensiv jordbe- Hög, med stallarbetning 0,58 1 1,37 gödsel
Hög, utan stall- 0,58 1 1,04 gödsel
Låg 0,58 1,09 0,95
Medel 0,58 1,09 1
Tropiskt torrt Reducerad Odling Hög, med stallklimat jordbearbetning 0,58 1,09 1,37 gödsel
Hög, utan stall- 0,58 1,09 1,04 gödsel
Låg 0,58 1,17 0,95
UPPH
Medel 0,58 1,17 1
Ingen jordbear- Hög, med stallbetning 0,58 1,17 1,37 gödsel
Hög, utan stall- 0,58 1,17 1,04 gödsel
STEMFS 2011:2
Klimatregion Markanvändning Skötsel (F )MG Tillförsel (F )I FLU FMG FI (F )LU
Låg 0,48 1 0,92
Medel 0,48 1 1
Intensiv jord- Hög, med stallbearbetning 0,48 1 1,44 gödsel
Hög, utan stall- 0,48 1 1,11 gödsel
Låg 0,48 1,15 0,92
Medel 0,48 1,15 1
Tropiskt fuktigt/ Reducerad Odling Hög, med stallvått klimat jordbearbetning 0,48 1,15 1,44 gödsel
Hög, utan stall- 0,48 1,15 1,11 gödsel
D
Låg 0,48 1,22 0,92
Medel 0,48 1,22 1
Ingen jord- Hög, med stallbearbetning 0,48 1,22 1,44 gödsel
Hög, utan stall- 0,48 1,22 1,11 gödsel
ÄV
Låg 0,64 1 0,94
Medel 0,64 1 1
Intensiv jord- Hög, med stallbearbetning 0,64 1 1,41 gödsel
Hög, utan stall- 0,64 1 1,08 gödsel
Låg 0,64 1,09 0,94
Medel 0,64 1,09 1
Reducerad Hög, med stall- Tropiskt bergs- Odling jordbearbetning 0,64 1,09 1,41 klimat gödsel
Hög, utan stall- 0,64 1,09 1,08 gödsel
Låg 0,64 1,16 0,94
UPPH
Medel 0,64 1,16 1
Ingen jord- Hög, med stallbearbetning 0,64 1,16 1,41 gödsel
Hög, utan stall- 0,64 1,16 1,08 gödsel
I tabell 3 fnns vägledning för val av lämpliga värden i tabellerna 2 och 4.
Tabell 3
Vägledning om skötsel och tillförsel för åkermark och feråriga grödor
Skötsel/tillförsel Vägledning
Betydande markpåverkan med intensiv (full vändning av jorden) eller frekvent Intensiv jordbearbet- (inom ett år) jordbearbetning. Vid planteringstidpunkten är endast en liten andel ning (t.ex. < 30 %) täckt av rester.
Primär och/eller sekundär jordbearbetning men med reducerad markpåverkan Reducerad jord- (oftast på litet djup och utan full vändning av jorden); resulterande yta är i regel bearbetning täckt med över 30 % rester vid sådd. Direktsådd utan primär jordbearbetning, med endast minimal markpåverkan Ingen jordbearbetning inom såddområdet. Typiskt används herbicider för ogräsbekämpning.
Låg återförsel av rester på grund av avlägsnande av rester (uppsamling eller bränning), frekvent helträda, produktion av grödor som ger liten mängd rester Låg (t.ex. grönsaker, tobak, bomull), ingen mineralgödsel eller inga kvävefxerande grödor. Representativ för ettåriga odlingar med spannmål där alla odlingsrester återförs till åkern. Om resterna avlägsnas tillförs kompletterande organiskt material Medel (t.ex. stallgödsel). Likaså krävs mineralgödsel eller kvävefxerande grödor i
D
växelbruk. Representerar betydligt högre koltillförsel i jämförelse med odlingssystem Hög, med stallgödsel med medelhög koltillförsel, på grund av ytterligare regelbunden tillförsel av stallgödsel.
Representerar betydligt högre tillförsel av skörderester jämfört med odlingssystem med medelhög koltillförsel, på grund av tilläggsmetoder såsom produktion Hög, utan stallgödsel av grödor som ger hög resthalt, användning av gröngödsel, täckgrödor, träda ÄV
med återvegetation, bevattning, frekvent användning av perenna gräsväxter i växtföljd med ettåriga grödor, men utan stallgödsel (se raden ovan).
UPPH
STEMFS 7.2 Fleråriga grödor
2011:2
Tabell 4
Faktorer för feråriga grödor, dvs. grödor vars stam i regel inte skördas årligen, såsom skottskog med kort omloppstid och oljepalm
Klimatregion Markanvändning Skötsel (F )MG Tillförsel (F )I FLU FMG FI (F )LU
Låg 1 1 0,95
Medel 1 1 1 Intensiv jord- Hög, med stallbearbetning 1 1 1,37 gödsel Hög, utan stall- 1 1 1,04 gödsel Låg 1 1,02 0,95
Medel 1 1,02 1 Tempererat/borealt Reducerad Odling Hög, med stalltorrt klimat jordbearbetning 1 D1,02 1,37
gödsel Hög, utan stall- 1 1,02 1,04 gödsel Låg 1 1,1 0,95
Medel 1 1,1 1 Ingen jord- Hög, med stall-ÄV
bearbetning 1 1,1 1,37 gödsel Hög, utan stall- 1 1,1 1,04 gödsel Låg 1 1 0,92 Medel 1 1 1 Intensiv jord- Hög, med stallbearbetning 1 1 1,44 gödsel Hög, utan stall- 1 1 1,11 gödsel Låg 1 1,08 0,92 Medel 1 1,08 1 Reducerad Hög, med stall- Tempererat/borealt Odling 1 1,08 1,44 jordbearbetning gödsel
UPPH
Hög, utan stall- 1 1,08 1,11 gödsel
Låg 1 1,15 0,92
Medel 1 1,15 1 Ingen jord- Hög, med stallbearbetning 1 1,15 1,44 gödsel Hög, utan stall- 1 1,15 1,11 gödsel
Klimatregion Markanvändning Skötsel (F )MG Tillförsel (F )I FLU FMG FI (F )LU
Låg 1 1 0,95
Medel 1 1 1
Intensiv jord- Hög, med stallbearbetning 1 1 1,37 gödsel
Hög, utan stall- 1 1 1,04 gödsel
Låg 1 1,09 0,95
Medel 1 1,09 1
Tropiskt torrt Reducerad Odling Hög, med stallklimat jordbearbetning 1 1,09 1,37 gödsel
Hög, utan stall- 1 1,09 1,04 gödsel
D
Låg 1 1,17 0,95
Medel 1 1,17 1
Ingen jord- Hög, med stallbearbetning 1 1,17 1,37 gödsel
Hög, utan stall- 1 1,17 1,04 gödsel
ÄV
Låg 1 1 0,92
Medel 1 1 1
Intensiv jord- Hög, med stallbearbetning 1 1 1,44 gödsel
Hög, utan stall- 1 1 1,11 gödsel
Låg 1 1,15 0,92
Medel 1 1,15 1
Reducerad Hög, med stall- Tropiskt fuktigt/ 1 1,15 1,44 Odling jordbearbetning gödsel vått klimat
Hög, utan stall- 1 1,15 1,11 gödsel
Låg 1 1,22 0,92
UPPH
Medel 1 1,22 1
Ingen jord- Hög, med stallbearbetning 1 1,22 1,44 gödsel
Hög, utan stall- 1 1,22 1,11 gödsel
STEMFS 2011:2
Klimatregion Markanvändning Skötsel (F )MG Tillförsel (F )I FLU FMG FI (F )LU
Låg 1 1 0,94
Medel 1 1 1 Intensiv jord- Hög, med stallbearbetning 1 1 1,41 gödsel Hög, utan stall- 1 1 1,08 gödsel
Låg 1 1,09 0,94
Medel 1 1,09 1 Tropiskt bergs- Reducerad Odling Hög, med stallklimat jordbearbetning 1 1,09 1,41 gödsel Hög, utan stall- 1 1,09 1,08 gödsel
D
Låg 1 1,16 0,94
Medel 1 1,16 1 Ingen jord- Hög, med stallbearbetning 1 1,16 1,41 gödsel Hög, utan stall- 1 1,16 1,08 gödsel
ÄV
I tabell 3 i punkt 7.1 fnns vägledning för val av lämpliga värden i tabell 4.
UPPH
7.3. Gräsmark
Tabell 5
Faktorer för gräsmark, inklusive savanner
Klimatregion Markanvänd Skötsel (F )MG Tillförsel FLU FMG FI ning (F )LU (F )I
Medel 1 1,14 1 Förbättrad Hög 1 1,14 1,11 Tempererat/borealt Gräsmark Minimal skötsel Medel 1 1 1 torrt klimat Måttligt skadad Medel 1 0,95 1 Allvarligt skadad Medel 1 0,7 1 Medel 1 1,14 1 Förbättrad Hög 1 1,14 1,11 Tempererat/borealt Gräsmark Minimal skötsel Medel 1 1 1 Måttligt skadad Medel 1 0,95 1
D
Allvarligt skadad Medel 1 0,7 1 Medel 1 1,17 1 Förbättrad Hög 1 1,17 1,11 Tropiskt torrt klimat Gräsmark Minimal skötsel Medel 1 1 1 Måttligt skadad Medel 1 0,97 1
ÄV
Allvarligt skadad Medel 1 0,7 1 Medel 1 1,17 1 Förbättrad Hög 1 1,17 1,11 Tropiskt fuktigt/vått Savann Minimal skötsel Medel 1 1 1 klimat Måttligt skadad Medel 1 0,97 1 Allvarligt skadad Medel 1 0,7 1 Medel 1 1,16 1 Förbättrad Hög 1 1,16 1,11 Tropiskt torrt bergs- Gräsmark Minimal skötsel Medel 1 1 1 klimat Måttligt skadad Medel 1 0,96 1
UPPH
Allvarligt skadad Medel 1 0,7 1
I tabell 6 fnns vägledning för val av lämpliga värden i tabell 5.
STEMFS Tabell 6
2011:2 Vägledning om skötsel och tillförsel för gräsmark
Skötsel/tillförsel Vägledning
Representerar gräsmark som förvaltas på ett hållbart sätt med Förbättrad måttligt betestryck och som är föremål för minst en förbättring (t.ex. gödsling, bättre artval, bevattning). Representerar oskadad och hållbart förvaltad gräsmark, men Minimal skötsel utan betydande skötselförbättringar. Representerar överbetad eller måttligt skadad gräsmark med något reducerad produktivitet (i förhållande till den Måttligt skadad ursprungliga eller minimalt skötta gräsmarken) och som inte får tillförsel genom skötsel. Innebär svår långvarig förlust av produktivitet och vegeta- Allvarligt skadad tionstäcke, på grund av svåra mekaniska skador på vegetationen och/eller svår jorderosion. Gäller om ingen ytterligare tillförsel har gjorts genom sköt- Medel sel. Gäller för förbättrad gräsmark där ytterligare tillförsel/för- Hög bättring har gjorts (en eller fera) genom skötsel (utöver det D
som krävs för klassifcering som förbättrad gräsmark).
7.4. Skogsmark
Tabell 7
ÄV
Faktorer för skogsmark med krontäckning på minst 10 %
Klimatregion Markanvändning (F )LU Skötsel (F )MG Tillförsel (F )I FLU FMG FI
| Alla | Naturskog (oskadad) Ej tillämpligt (*) Ej tillämpligt 1 |
| Alla Tropiskt fuktigt/vått klimat Tempererat/borealt torrt/fuktigt klimat UPPH | Skogsbruk Alla Alla 1 1 1 Svedjebruk - kort träda Ej tillämpligt Ej tillämpligt 0,64 Svedjebruk - lång träda Ej tillämpligt Ej tillämpligt 0,8 Svedjebruk - kort träda Ej tillämpligt Ej tillämpligt 1 Svedjebruk - lång träda Ej tillämpligt Ej tillämpligt 1 |
| (*) I dessa fall ska F jande formel användas: | MG och FI inte tillämpas, och för beräkning av organiskt kolinnehåll SOC kan föl- |
SOC = SOCST×FLU
I tabell 8 fnns vägledning för val av lämpliga värden i tabell 7.
Tabell 8
Vägledning om markanvändning för skogsmark
Skötsel/tillförsel Vägledning
Representerar naturskog eller långvarigt, oskadad och Naturskog (oskadad) hållbart brukad skog.
Permanent svedjebruk, där tropisk skog eller skogsmark Svedjebruk röjs för plantering av ettåriga grödor för en kort period (t.ex. 3–5 år) och sedan får växa igen. Representerar situationer där skogsvegetationen återhämtar Kort träda sig till mogen eller nära mogen status innan den röjs på nytt för användning som odlingsmark. Representerar situationer där skogsvegetationen inte åter- Lång träda hämtar sig innan den röjs på nytt.
8. VÄRDEN FÖR KOLLAGER I VEGETATION OVAN OCH UNDER JORD
För CVEG eller R kan man använda de ungefärliga värden som anges i denna
punkt. D
8.1. Åkermark
Tabell 9
Vegetationsvärden för åkermark (allmänna)
Klimatregion CVEG (ton kol per hektar)
ÄV
Alla 0
Tabell 10
Vegetationsvärden för sockerrör (specifka)
CVEG (ton kol Område Klimatregion Ekologisk zon Kontinent per hektar)
Afrika 4,2 Tropisk torrskog Tropiskt torrt klimat Asien (kontinent, öar) 4 Tropisk buskmark Asien (kontinent, öar) 4 Afrika 4,2 Tropiskt Tropisk fuktig Tropiskt fuktigt klimat Central- och Sydlövfällande skog 5 UPPH amerika
Asien (kontinent, öar) 4 Tropiskt vått klimat Tropisk regnskog Central- och Syd- 5 amerika Varmtempererat torrt Subtropisk stäpp Nordamerika 4,8 klimat Subtropiskt Central- och Syd- 5 Varmtempererat fuktigt amerika Subtropisk fuktskog klimat Nordamerika 4,8
STEMFS 8.2. Fleråriga grödor, dvs. grödor vars stam i regel inte skördas årligen, 2011:2 såsom skottskog med kort omloppstid och oljepalm.
Tabell 11
Vegetationsvärden för feråriga grödor (allmänna)
| Klimatregion | CVEG (ton kol per hektar) |
|---|---|
| Tempererat klimat (alla fuktvarianter) | 43,2 |
| Tropiskt torrt klimat | 6,2 |
| Tropiskt fuktigt klimat | 14,4 |
| Tropiskt vått klimat | 34,3 |
Tabell 12
Vegetationsvärden för vissa feråriga grödor
Klimatregion Typ av gröda CVEG (ton kol per hektar)
D
Kokosnöt 75 Jatropha 17,5 Alla Jojoba 2,4 Oljepalm 60
ÄV
8.3. Gräsmark
Tabell 13
Vegetationsvärden för gräsmark med undantag för buskmark (allmänna)
| Klimatregion | CVEG (ton kol per hektar) |
|---|---|
| Borealt torrt och vått klimat | 4,3 |
| Kalltempererat torrt klima | 3,3 |
| Kalltempererat vått klimat | 6,8 |
| Varmtempererat torrt klimat UPPH | 3,1 |
| Varmtempererat vått klimat | 6,8 |
| Tropiskt torrt klimat | 4,4 |
| Tropiskt fuktigt och vått klimat | 8,1 |
Tabell 14
Vegetationsvärden för miscanthus (specifka)
CVEG (ton kol per Område Klimatregion Ekologisk zon Kontinent hektar)
Europa 10 Subtropisk torr- Varmtempererat skog Subtropiskt Nordamerika 14,9 torrt klimat Subtropisk stäpp Nordamerika 14,9
Tabell 15
Vegetationsvärden för buskmark, dvs. mark där vegetationen domineras av vedväxter lägre än 5 meter utan tydlig trädkaraktär
Område Kontinent CVEG (ton kol per hektar)
Afrika 46 Nord- och Sydamerika 53
D
Tropiskt Asien (kontinent) 39
| Asien (öar) | 46 |
| Australien | 46 |
| Afrika | 43 ÄV |
| Nord- och Sydamerika | 50 |
| Subtropiskt Asien (kontinent) | 37 |
| Europa | 37 |
| Asien (öar) | 43 |
| Tempererat Globalt UPPH | 7,4 37 |
STEMFS 2011:2
8.4. Skogsmark
Tabell 16
Vegetationsvärden för skogsmark (utom skogsplanteringar) med krontäckning mellan 10 % och 30 %
CVEG (ton kol Område Ekologisk zon Kontinent R per hektar)
Afrika 40 0,37 Nord- och Sydamerika 39 0,37 Tropisk regnskog Asien (kontinent) 36 0,37 Asien (öar) 45 0,37 Afrika 30 0,24 Nord- och Sydamerika 26 0,24 Tropisk fuktskog Asien (kontinent) 21 0,24
D
Asien (öar) 34 0,24 Tropiskt Afrika 14 0,28 Nord- och Sydamerika 25 0,28 Tropisk torrskog Asien (kontinent) 16 0,28 Asien (öar) ÄV19 0,28
Afrika 13 0,24 Nord- och Sydamerika 17 0,24 Tropiska bergssystem Asien (kontinent) 16 0,24 Asien (öar) 26 0,28 Nord- och Sydamerika 26 0,28 Subtropisk fuktskog Asien (kontinent) 22 0,28 Asien (öar) 35 0,28 Afrika 17 0,28 Nord- och Sydamerika 26 0,32 Subtropisk torrskog Subtropiskt UPPHAsien (kontinent) 16 0,32
Asien (öar) 20 0,32 Afrika 9 0,32 Nord- och Sydamerika 10 0,32 Subtropisk stäpp Asien (kontinent) 7 0,32 Asien (öar) 9 0,32
C (ton kol Område Ekologisk zon Kontinent VEG R per hektar)
Europa 14 0,27
Tempererad oceansk Nordamerika 79 0,27
skog Nya Zeeland 43 0,27
Sydamerika 21 0,27
Asien, Europa (≤ 20 år) 2 0,27
Asien, Europa (>20 år) 14 0,27 Tempererad Nord- och Sydamerika kontinental skog 7 0,27 Tempererat (≤ 20 år)
Nord- och Sydamerika 16 0,27 (>20 år)
Asien, Europa (≤ 20 år) 12 0,27
Asien, Europa (>20 år) 16 0,27 Tempererade bergssystem Nord- och Sydamerika 6 0,27 (≤ 20 år) D
Nord- och Sydamerika 6 0,27 (>20 år)
Asien, Europa, Nord- Boreal barrskog 12 0,24 amerika
Asien, Europa, Nord- 0 0,24 amerika (≤ 20 år) Boreal tundraskog ÄV
Asien, Europa, Nord- Borealt 2 0,24 amerika (>20 år)
Asien, Europa, Nord- 2 0,24 amerika (≤ 20 år) Boreala bergssystem Asien, Europa, Nord- 6 0,24 amerika (>20 år)
UPPH
STEMFS Tabell 17
2011:2 Vegetationsvärden för skogsmark (utom skogsplanteringar) med krontäckning över 30 %
CVEG (ton kol Område Ekologisk zon Kontinent per hektar)
Afrika 204 Nord- och Sydamerika 198 Tropisk regnskog
| Asien (kontinent) | 185 |
| Asien (öar) | 230 |
| Afrika | 156 |
Tropisk fuktig löv- Nord- och Sydamerika 133 fällande Asien (kontinent) 110 Asien (öar) 174 Tropiskt Afrika 77 Nord- och Sydamerika 131
D
Tropisk torrskog
| Asien (kontinent) | 83 |
| Asien (öar) | 101 |
| Afrika | 77 |
| Nord- och Sydamerika | 94 |
Tropiska bergssystem
ÄV
| Asien (kontinent) | 88 |
| Asien (öar) | 130 |
| Nord- och Sydamerika | 132 |
| Subtropisk fuktskog Asien (kontinent) | 109 |
| Asien (öar) | 173 |
| Afrika | 88 |
| Nord- och Sydamerika Subtropisk torrskog | 130 |
Subtropiskt Asien (kontinent) 82 Asien (öar) 100 Afrika 46 UPPHNord- och Sydamerika 53
Subtropisk stäpp Asien (kontinent) 41 Asien (öar) 47
C (ton kol Område Ekologisk zon Kontinent VEG per hektar)
Europa 84
Nordamerika 406 Tempererad oceansk skog Nya Zeeland 227
Sydamerika 120
Asien, Europa (≤ 20 y) 27
Asien, Europa (>20 år) 87 Tempererad kontinental Nord- och Sydamerika Tempererat skog 51 (≤ 20 y)
Nord- och Sydamerika 93 (>20 år)
Asien, Europa (≤ 20 y) 75
Asien, Europa (>20 år) 93 Tempererade bergssystem Nord- och Sydamerika 45 D
(≤ 20 y)
Nord- och Sydamerika 93 (>20 år)
Asien, Europa, Nord- Boreal barrskog 53 amerika
Asien, Europa, Nord- 26 amerika (≤ 20 y) Boreal tundraskog ÄV
Asien, Europa, Nord- Borealt 35 amerika (>20 år)
Asien, Europa, Nord- 32 amerika (≤ 20 y) Boreala bergssystem Asien, Europa, Nord- 53 amerika (>20 år)
UPPH
STEMFS Tabell 18
2011:2 Vegetationsvärden för skogsplanteringar
CVEG
Område Ekologisk zon Kontinent (ton kol R per hektar)
Afrika lövträd > 20 år 87 0,24 Afrika lövträd ≤ 20 år 29 0,24 Afrika Pinus sp. > 20 år 58 0,24 Afrika Pinus sp. ≤ 20 år 17 0,24 Amerika Eucalyptus sp. 58 0,24 Tropisk regnskog Amerika Pinus sp. 87 0,24
Amerika Tectona
70 0,24
grandis
Amerika övriga lövträd 44 0,24 Asien lövträd 64 0,24
D
Asien övriga 38 0,24 Tropisk Afrika lövträd > 20 år 44 0,24 Afrika lövträd ≤ 20 år 23 0,24 Afrika Pinus sp. > 20 år 35 0,24
ÄV
Afrika Pinus sp. ≤ 20 år 12 0,24 Amerika Eucalyptus sp. 26 0,24 Tropisk fuktig lövfällande skog Amerika Pinus sp. 79 0,24
Amerika Tectona
35 0,24
grandis
Amerika övriga lövträd 29 0,24 Asien lövträd 52 0,24 Asien övriga 29 0,24
UPPH
C
VEG
Område Ekologisk zon Kontinent (ton kol R per hektar)
Afrika lövträd > 20 år 21 0,28 Afrika lövträd ≤ 20 år 9 0,28 Afrika Pinus sp. > 20 år 18 0,28 Afrika Pinus sp. ≤ 20 år 6 0,28 Amerika Eucalyptus sp. 27 0,28 Tropisk torrskog Amerika Pinus sp. 33 0,28
Amerika Tectona
27 0,28
grandis
Amerika övriga lövträd 18 0,28
| Asien lövträd | 27 0,28 |
| Asien övriga | 18 0,28 |
| Afrika lövträd Afrika Pinus sp. > 20 år | 6 0,27 6 0,27 D |
Afrika Pinus sp. ≤ 20 år 4 0,27
Amerika Eucalyptus sp. 18 0,27
Tropisk buskmark Amerika Pinus sp. 18 0,27 Tropisk
Amerika Tectona
15 0,27
| grandis | ÄV |
| Amerika övriga lövträd | 9 0,27 |
| Asien lövträd | 12 0,27 |
| Asien övriga | 9 0,27 |
| Afrika lövträd > 20 år | 31 0,24 |
Afrika lövträd ≤ 20 år 20 0,24 Afrika Pinus sp. > 20 år 19 0,24 Afrika Pinus sp. ≤ 20 år 7 0,24 Amerika Eucalyptus sp. 22 0,24 Tropiska bergssystem Amerika Pinus sp. 29 0,24
Amerika Tectona
UPPH 23 0,24
grandis
Amerika övriga lövträd 16 0,24 Asien lövträd 28 0,24 Asien övriga 15 0,24
STEMFS C
VEG
2011:2 Område Ekologisk zon Kontinent (ton kol per R hektar)
Amerika Eucalyptus sp. 42 0,28
Amerika Pinus sp. 81 0,28
Amerika Tectona
36 0,28 Subtropisk fuktskog grandis Amerika övriga lövträd 30 0,28
| Asien lövträd | 54 0,28 |
| Asien övriga | 30 0,28 |
| Afrika lövträd > 20 år | 21 0,28 |
Afrika lövträd ≤ 20 år 9 0,32 Afrika Pinus sp. > 20 år 19 0,32 Afrika Pinus sp. ≤ 20 år 6 0,32 Amerika Eucalyptus sp. 34 0,32 Subtropisk torrskog Amerika Pinus sp. D34 0,32
Amerika Tectona
28 0,32
grandis
Amerika övriga lövträd 19 0,32 Subtropiskt
| Asien lövträd | 28 0,32 |
| Asien övriga ÄV | 19 0,32 |
| Afrika lövträd | 6 0,32 |
| Afrika lövträd | 6 0,32 |
Afrika Pinus sp. ≤ 20 år 5 0,32 Amerika Eucalyptus sp. 19 0,32 Amerika Pinus sp. 19 0,32
Amerika Tectona
| Subtropisk stäpp grandis | 16 0,32 |
| Amerika övriga lövträd | 9 0,32 |
| Asien lövträd > 20 år | 25 0,32 |
Asien lövträd ≤ 20 år 3 0,32
UPPH
Asien barrträd > 20 år 6 0,32 Asien barrträd ≤ 20 år 34 0,32
C
VEG
Område Ekologisk zon Kontinent (ton kol per R hektar)
Afrika lövträd > 20 år 31 0,24
Afrika lövträd ≤ 20 år 20 0,24
Afrika Pinus sp. > 20 år 19 0,24
Afrika Pinus sp. ≤ 20 år 7 0,24
Amerika Eucalyptus sp. 22 0,24 Subtropiska bergs- Subtropiskt system Amerika Pinus sp. 34 0,24
Amerika Tectona
23 0,24
grandis
Amerika övriga lövträd 16 0,24
Asien lövträd 28 0,24
Asien övriga 15 0,24
Asien, Europa lövskog 60 0,27 > 20 år D
Asien, Europa lövskog 9 0,27 ≤ 20 år
Asien, Europa barrskog 60 0,27 > 20 år Tempererad oceansk skog Asien, Europa barrskog 12 0,27 ≤ 20 år
ÄV
| Nordamerika | 52 0,27 |
| Nya Zeeland | 75 0,27 |
| Sydamerika | 31 0,27 |
Asien, Europa lövskog 60 0,27 > 20 år
Asien, Europa lövskog 4 0,27
| Temperera Tempererad kontinental skog UPPH | ≤ 20 år Asien, Europa barrskog 52 0,27 > 20 år Asien, Europa barrskog 7 0,27 ≤ 20 år Nordamerika 52 0,27 Sydamerika 31 0,27 Asien, Europa > 20 år 12 0,24 |
| Boreal barrskog | Asien, Europa ≤ 20 år 1 0,24 Nordamerika 13 0,24 Asien, Europa > 20 år 7 0,24 |
| Boreal tundraskog | Asien, Europa ≤ 20 år 1 0,24 Nordamerika 7 0,24 45 |
D ÄV UPPH
D ÄV UPPH
D ÄV
UPPH
Information om STEMFS Statens energimyndighets föreskrifter och allmänna råd kan beställas hos CM-gruppen. Statens energimyndighet, Box 11093, 161 11 Bromma, tel. 08-505 93 33 55, fax. 08-505 93 33 99. Elanders Sverige AB, 2011