Upphävd författning

Förordning (1828:79 s. 1553) angående upphörande av styrelseverkens domsrätt i vissa mål;

Departement: Justitiedepartementet L4
Utfärdad: 1828-04-17
Ändring införd: SFS 1828:79 s.1553
Källa: Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad

Vi CARL JOHAN, --- gör veterligt: Det vi, med anledning jämväl av vad rikets ständer vid sista riksdag, i frågan om en förbättrad organisation av rikets styrelseverk, i underdånighet yttrat, i nåder funnit gott frånskilja nämnda verk och till de allmänna domstolarnas behandling överlämna domsrätten i nedan uppräknade, uti administrativ väg hittills behandlade tvistemål, nämligen:

1:o. Om beståndet, uppfyllandet eller rätta tydningen av de emellan kronan eller publika verk, inrättningar eller stiftelser å ena, och enskilda å andra sidan, ingångna kontrakter, evad de handlar om leveranser till allmänna behov, om arrenden av kungsgårdar, boställen eller andra lägenheter, eller eljest om någon kronan eller det allmänna tillkommande rättighet eller förmån; dock är härigenom ingen ändring gjord uti vad vår nådiga förordning av den 20 december 1825, rörande besiktningar för leveranser av varor eller arbeten för land- eller sjöförsvarets behov efter uppgjorda kontrakter, blivit föreskrivet.

2:o. Om Jura Patronatus i Skåne, Halland, Blekinge och Bohus län, evad tvisten bedrivs emellan kronan och enskilda, eller enskilda inbördes emellan; dock härifrån undantagna tvister emellan kronan och enskilda, dels huruvida Jus Patronatus äger rum, dels och om större eller mindre del av kronans tionde må Patronrättigheten åtfölja.

3:o. Om skyldighet att erlägga viss avgift av egendom, vid utflyttning ur riket.

4:o. Om rågångar eller eljest om jord, kronohemman eller andra kronans egendomar och lägenheter emellan; dock bör vad om behandlingen av sådana frågor vid avvittringsrätt i Jämtlands län, vid ägoskillnads rätt i Västernorrlands, Väster- och Norrbottens län, samt vid ägo delningsrätt i vissa Härad av Kristianstads län, särskilt är förordnat, det sagda lända till efterrättelse.

I följd härav kommer, på sätt rikets ständer jämväl hemställt, allmänna lagen i 10 kap. 16 § rättegånsbalken att erhålla följande lydelse:

"Tvista kronohemman, ett eller flera, om jord och byaskillnad, lägge häradsrätt dem emellan. Gränsar till dessa allmänning, vare lag samma; och förordnar Konungens befallningshavande någon, som å ämbetets vägnar nära är, då kronan del i saken har. Döme ock häradsrätt om åverkan å kronojord".

5:o. Om kronotionde eller ränta, skattekol därunder inbegripna, som icke är kronan förbehållen, eller på lön eller eljest till allmänt behov anslagen, utan av enskild person eller korporation innehas eller arrenderas, blivit rätterligen forslad och levererad, eller icke.

6:o. Om planpenningar.

7:o. Om deltagande i behörigen stadgade rustnings- eller roterings skyldigheter, då fråga härom uppstår intressenterna inbördes emellan.

8:o. Om åbors rättighet, att göra uppodlingar å hemman, som blivit försålda till skatte under bruk och bergverk med villkor, att åborna skola sitta odrivna, så länge de uppfyller sina skyldigheter.

9:o. Om i frågasatt rätt till vattenuppdämning vid anläggning av bruk och bergverk, eller av såg- eller mjölkvarnar, stampar eller andra vattenverk, så å landet, som i stad;

10:o. Om nybyggnad, husröta, vanhävd eller fardag, vid av- och tillträden eller eljest, å krono- eller andra publika hemman, Kungs- och Kungsladugårdar, landshövding-residenshus, eller andra kronans lägenheter, evad de äro till indelningar, eller till boställen för vissa ämbets- och tjänstemän, eller till milda stiftelser anslagna, eller mot arrende eller annorledes åt enskilda upplåtna; dock att frågor om nybyggnad eller reparationer, som kronan består, icke av domstol avgöras, utan, såsom hittills, till vederbörande ämbetsverks beprövande överlämnas.

I anledning härav kommer, i likhet med vad rikets ständer hemställt, den i 27 kap. 9 § byggningabalken stadgade föreskrift, "att var som ej nöjes åt häradsrätts beslut i synemål å kronogård, må söka Konungens befallningshavande, som äger den syn pröva och rätta", att hädanefter upphöra.

I avseende på ovannämnda tvistemåls överflyttning till de allmänna domstolarnas behandling, har vi funnit nödigt följande i nåder föreskriva:

1:o. Att tvister om Jura Patronatus i Skåne, Hallands, Blekinge och Bohus-län böra, i likhet med vad om sådana tvister för rikets övriga provinser i 22 § av vårt och rikets kammarkollegie instruktion den 11 oktober 1734 är stadgat, omedelbart av hovrätt upptagas; varemot alla övriga tvistemål vid första laga domstol å landet eller i stad skola upptagas; i följd varav även de på lagmansrätts handläggning i första instansen hittills beroende tvister, angående nybyggnad, husröta och vanhävd å de landshövdingarna på lön anslagna residenshus och boställen, häradsrätt å landet samt rådstugurätt i stad skola tillhöra.

2:o. Att, av förenämnda mål, de uti 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8 och 9 punkterna upptagna, böra fullföljas i den ordning och med iakttagande av de föreskrifter, lag och författningar för tvistemål i allmänhet föreskriva; vilket även om de i 10. punkten omförmälda husesyns- och fardagstvister kommer att gälla, intill dess annorlunda förordnat varder.

3:o. Att vid uppkommande tvister om vattenuppdämning, som vid undersökningar för vinnande av rättighet till anläggning, så å landet som i stad, av såg- eller mjölkvarnar, stampar eller andra vatten verk, eller och av bruk och bergverk, till hinder för anläggningen anmälas, bör, med ändring av vad härom hittills varit stadgat, iakttagas: Att i frågor om anläggning av kvarnar, stampar eller andra vattenverk, varom häradsrätt eller författningarna bör undersöka, häradsrätten därvid skall, genom särskilt utslag, varemot i vanlig ordning under lagmansrätt vädjas må, avgöra uppdämningstvisten, och rörande undersökningen i övrigt, där den efter gällande författningar äger rum, protokollet med rättens utlåtande, jämte anmälan om uppdämningstvisten, till vår befallningshavande i länet överlämna; Och att med dylika frågor inom stad, vilka på undersökning av magistrat bero, på enahanda sätt skall förfaras, dock sålunda, att magistraten överlämmnar den vid undersökningen uppkomna uppdämningstvist till rådstugurätt, som vid skyndsamt utsättande, behörigen kungjord syn densamma, såsom första domstol, upptager och avgör; Börande i dessa fall vederbörande auktoriteter över det första tillståndet till vattenverkets anläggning beslut icke meddela förrän visat är, att uppdämningsfrågan genom laga kraft ägande utslag blivit avgjord: Att vidare, då vid den undersökning, som av bergmästare, i anledning av sökt anläggning av bruk, masugnar, brukssågar med flera sådana inrättningar, bör hållas, protest mot anläggningen göres i anseende till anmäld vattenuppdämning, bergmästaren skall inom fjorton dagar därefter, översända protokollet i denna del till tjänstgörande häradshövding i orten, vilken åligger, att så fort ske kan, efter behörigt kungörande, utsätta syn på stället till tvistens undersökning och lagliga avgörande; men i allt övrigt bör bergmästaren under sökningen förrätta, och, jämte anmälan om den uppkomna uppdämnings tvisten, insända undersökningsprotokollet till vårt och rikets bergs kollegium, som i anläggningsfrågan icke må, evad dess åtgärd beror på underdånigt utlåtande till oss, eller egen prövning, sig yttra förr, än sökanden genom domstols laga kraft ägande beslut visat, att uppdämningstvisten blivit avgjord; Skolande även vid fråga om anlägg ning av så kallade svanshamnar, antingen undersökningen av bergmästare eller andra personer verkställes, därvid uppkommande vattenuppdäm ningstvister på enahanda sätt av bergmästaren till domaren i orten överlämnas, och med frågan i övrigt i stadgad ordning förfaras.

4:o. Att, vad angår frågor om underhållandet av de till boställsrum för civil- eller militärämbets och tjänstemän upplåtna kronans hus och slott, varå våra nådiga reglementen av den 11 januari 1820 och 11 juni 1822 har avseende, härmed bör efter samma nådiga reglementen förfaras, dock få, att den, som är missnöjd med besiktning, som enligt berörda reglementen hållas bör, må, inom trettio dagar därefter, vid förlust av vidare talan, sitt missnöje skriftligen anmäla, å landet hos domaren, och i stad hos rådstugurätten, som, på sätt i husesyns och boställsordningen av den 15 september 1752 och förklaringen där över av den 23 januari 1770 stadgat är, utfärdar kallelse till parter och allmänna ombud att i målet höras, å landet vid första lagtima ting, som så långt efter kallelsen inträffar, att inställelse iakttagas kan, och i stad å den dag, som av rådstugurätten utsättes; Kommande målet sedermera, att av härads- eller rådstugurätten i laga ordning behandlas och avdömas; Och skall enahanda förhållande iakttagas, i fall av missnöje, antingen med de husesyner, vilka å underbefälets samt de ringare stabs- och kompanibetjänters boställen vid regementena av regementsauditör eller regementsskrivare förrättas, eller ock med andra husesyner, dem domaren icke omedelbarligen verkställer, och över vilka klagan i administrativ väg hittills blivit förd utan sådan föregången prövning vid domstolen i orten, som i 27 kap. 2 § byggningabalken stadgas.

5:o. Att, utav de från styrelseverken avskilda och till de allmänna domstolarnas behandling nu överlämnade mål, böra de, som till våra befallningshavande och övriga vederbörande auktoriteter, såsom första instansen, inkommit och blivit avgjorda före den 1 november detta år, fullföljas i hittills vanlig ordning; men alla de mål, som antingen den 31 oktober av våra befallningshavande och övriga vederbörande auktoriteter, såsom första instansen, äro oavgjorda, eller hädanefter komma att göras anhängiga, i nu stadgad ordning behandlas och fullföljas.

6:o. Att uti alla nu omförmälda mål, där vår och kronans eller allmänna inrättningars rätt i ett eller annat avseende kan komma i fråga, det skall åligga vederbörande domare, att i behörig ordning rekvirera, och vederbörande ämbetsverk, att i vad dem tillhör, förordna allmänt ombud, som kronans eller inrättningens rätt bevakar och utför, på sätt och i den ordning särskilt därom finnes före skrivet; Varande i övrigt våra befallninshavande, av vad nu om dessa måls överflyttning till domstol blivit förordnat, icke hindrade, att i de fall, då exekutiv handräckning däruti hos dem begäres och äger rum, densamma i behörig ordning meddela.

Slutligen har vi jämväl i nåder gottfunnit stadga, att tvister huruvida indelta ryttare, soldater eller båtsmän äro rätteligen städslade eller icke, böra, lika med värvningsfrågor, från våra befallningshavande till oss i vår justitierevisionsexpedition fullföljas; Och skola de mål av sådan beskaffenhet, vilka före den 1 nästkommande november av vår befallningshavande blivit avgjorda, i hittills vanlig ordning behandlas, men alla andra till nämnda expediton hänvisas.

Ändringar

Förordning (1828:79 s.1553) angående upphörande av styrelseverkens domsrätt i vissa mål

Konsoliderad version med ändringar införda till och med SFS 1828:79_s.1553

Ändring, SFS 1991:1733

Omfattning: upph.