1 §  Inom varje län skola finnas vägtrafikombud med uppgift att, vart och ett inom sitt vägtrafikområde, biträda länsstyrelsen vid reglering av landsvägstrafiken under beredskapstillstånd och krig samt vid den planläggning under fred, som erfordras för upprätthållande av en tillfredsställande trafikberedskap. Vid fullgörande av denna sin uppgift har vägtrafikombud att ställa sig till efterrättelse, förutom vad i denna instruktion stadgas, de föreskrifter, som må utfärdas av transportnämnden samt av länsstyrelsen meddelade anvisningar.

Äro förbindelserna med länsstyrelsen avbrutna, skall vägtrafikombud efterkomma de anvisningar, som må utfärdas av den civilförsvarschef, som länsstyrelsen bestämmer. Kungörelse (1967:676).

2 §  Antalet vägtrafikombud och vägtrafikområdenas omfattning bestämmas för varje län av länsstyrelsen efter samråd med transportnämnden och efter hörande av inom länet befintliga organisationer för den yrkesmässiga biltrafiken. Vägtrafikombud utses av länsstyrelsen. Kungörelse (1967:676).

3 §  Vägtrafikombud skall under fred följa trafikarbetets och fordonsbeståndets utveckling och för detta ändamål skaffa sig noggrann kännedom om transportbehoven, fordonsbeståndet samt behovet av förarpersonal inom vägtrafikområdet. Vägtrafikombud skall därjämte biträda länsstyrelsen vid planläggningen av de civila landsvägstransporter, som beräknas bliva erforderliga vid mobilisering, samt i övrigt tillhandagå länsstyrelsen med upplysningar och utredningar i frågor, som sammanhänga med länsstyrelsens planläggning av den civila trafiken vid krig eller krigsfara.

4 §  Under beredskapstillstånd eller krig skall det särskilt åligga vägtrafikombud:

1. att på uppdrag av länsstyrelsen anmoda innehavare av annat transportmedel än luftfartyg och registreringspliktigt fartyg, som enligt gällande planläggning avsetts för särskilda transporter vid mobilisering, att inställa detta å anvisad tid och plats ävensom att vid beredskapslarm tillse, att transportmedel som nu sagts utan särskild anmodan inställa sig enligt planen;
2. att i övrigt söka tillgodose behovet av landsvägstransporter för krigsmakten, civilförsvaret och andra samhällsviktiga civila ändamål genom att lämna befraktare anvisning på lämpligt transportmedel samt, under hänsynstagande i den mån så kan ske till bestående kundförhållanden, därvid tillse att i första hand i yrkesmässig trafik brukade fordon anlitas och att behovet av transporter fördelas mellan tillgängliga fordon på sådant sätt, att onödig tomkörning undvikes och fordonsbeståndet jämväl i övrigt utnyttjas så ändamålsenligt som möjligt;
3. att i förekommande fall beordra utförande av forsling med stöd av bestämmelserna i kungörelsen den 22 juni 1951 (nr 551) med vissa bestämmelser om utnyttjande av landets transportmedel under krig eller krigsfara m.m.;
4. att i erforderlig utsträckning samarbeta med lokala militära myndigheter och civilförsvarsmyndigheter ävensom med vägtrafikombud inom angränsande vägtrafikområden, lokala järnvägsmyndigheter, hamnombud, mäklare och speditörer i syfte att åstadkomma så ändamålsenliga transporter som möjligt;
5. att i händelse av brist på transportmedel inom angränsande vägtrafikområde på framställning av dess vägtrafikombud, därest länsstyrelsens beslut ej kan avvaktas, beordra transportmedel dit från det egna området i den utsträckning som är möjlig utan eftersättande av angelägna transportbehov inom det egna området, varvid länsstyrelsen i det län, till vilket sistnämnda område hör, ofördröjligen skall underrättas om åtgärden; samt
6. att, om ett angeläget transportbehov inom det egna vägtrafikområdet icke kan genom hans försorg eller genom biträde från angränsande vägtrafikområden tillgodoses, omedelbart anmäla förhållandet till länsstyrelsen för dess åtgärd.