1 §  I denna lag ges föreskrifter om civilförsvarets verksamhet och organisation.

Civilförsvarsverksamheten har till syfte att vid väpnade angrepp mot riket utifrån skydda och rädda civilbefolkningens liv samt enskild och civil allmän egendom.

Verksamheten omfattar

1. alarmering och andra åtgärder för varning,
2. utrymning, omflyttning och inkvartering,
3. anordnande av skyddsrum och andra skydd,
4. mörkläggning,
5. räddning av liv och egendom, inbegripet första hjälp åt skadade,
6. brandsläckning,
7. upptäckande och utmärkande av farliga områden,
8. sanering och liknande skyddsåtgärder,
9. förläggning och utspisning av nödställda,
10. kompletterande åtgärder som är nödvändiga för att uppgifterna under 1--9 skall kunna fullgöras,
11. planläggning och andra för verksamheten behövliga förberedelser.

Civilförsvarsverksamheten omfattar också bistånd åt andra samhällsorgan i fråga om

1. hälso- och sjukvård samt omhändertagande av flyktingar,
2. brådskande åtgärder för att ordningen i olycksdrabbade områden skall kunna återställas och upprätthållas,
3. brådskande återställande i funktionsdugligt skick av oumbärliga allmänna anläggningar,
4. brådskande begravningar,
5. bevarande av egendom av väsentlig betydelse för befolkningens överlevnad. Lag (1984:1026).

3 §  Den centrala ledningen av civilförsvarsverksamheten utövas under regeringen av civilförsvarsstyrelsen. Lag (1984:1026).

4 §  Om rikets indelning i civilområden och om civilbefälhavarnas befattning med civilförsvarsverksamheten inom civilområdena förordnar regeringen. Lag (1984:1026).

4 a §  Inom varje län leder länsstyrelsen civilförsvarsverksamheten. Länsstyrelsen skall därvid

1. inrikta och stödja planläggningen av civilförsvarsverksamheten,
2. se till att statliga myndigheter, kommuner och enskilda fullgör sina skyldigheter i fråga om civilförsvarsverksamheten,
3. se till att civilförsvarsorganisationen har erforderlig beredskap,
4. under höjd beredskap se till att civilförsvarsorganisationens resurser är fördelade mellan kommunerna på ett ändamålsenligt sätt och vid behov fördela om resurserna,
5. under höjd beredskap ta över ledningen av eller uppdra åt ett kommunalt organ att leda civilförsvarsverksamhet som berör flera kommuner, om det behövs för att nå en bättre samordning av försvarsansträngningarna,
6. i övrigt svara för sådan civilförsvarsverksamhet som inte ankommer på andra statliga myndigheter, kommunerna eller enskilda. Lag (1992:1406).

5 §  Varje kommun leder civilförsvarsverksamheten inom sitt område under höjd beredskap. Till kommunens förfogande ställer staten en civilförsvarschef med en civilförsvarsstab och de övriga resurser som redovisas i den i 10 a § angivna organisationsplanen.

Om kommunens befattning med planläggningen och andra förberedelser finns bestämmelser i 2 a, 4, 6 och 7 kap.Lag (1992:1406).

6 §  Kommunerna skall ta till vara möjligheterna att samordna civilförsvarsverksamheten mellan sig.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, länsstyrelserna får, om särskilda förhållanden påkallar det, meddela kommunerna de föreskrifter om civilförsvarsverksamhetens inriktning och bedrivande som behövs för samordningen av försvarsansträngningarna under höjd beredskap. Lag (1992:1406).

7 §  Vid anläggningar och företag, som har stor betydelse för totalförsvaret och kan antas bli särskilt utsatta vid stridshandlingar, skall civilförsvarsverksamheten anordnas i form av verkskydd. Närmare bestämmelser om verkskyddets omfattning och organisation finns i 47, 48 och 51 §§. Lag (1984:1026).

8 §  Till avvärjande av skada må civilförsvarsorganisationen under höjd beredskap tagas i anspråk för uppgifter, som ej röra det egna området eller den egna anläggningen eller byggnaden, enligt grunder som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, civilförsvarsstyrelsen bestämmer. Lag (1992:1406).

10 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer fastställer i vilka tätorter och på vilka platser skyddsrum skall byggas. Sådana orter och platser benämns skyddsrumsorter.

En skyddsrumsorts gränser bestäms enligt grunder som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva att förberedelser skall vidtas i en skyddsrumsort för att lämpliga utrymmen skall kunna ställas i ordning till skyddsrum under höjd beredskap. Lag (1992:1406).

10 a §  Civilförsvarsorganisationens omfattning och uppgifter inom varje kommun skall till sina huvuddrag redovisas i en särskild organisationsplan, som skall upprättas och antas av länsstyrelsen. Länsstyrelsen skall också för varje kommun upprätta och anta en mobiliseringsplan.

Länsstyrelsen skall vidare upprätta och anta länsplaner för civilförsvarsverksamhet som berör hela länet och särskilda planer för civilförsvarsverksamhet som behöver samordnas mellan kommuner.

Vid planläggningen skall länsstyrelsen samråda med berörda kommuner. Lag (1984:1026).

10 b §  Kommunen skall upprätta och anta

1. ledningsplan,
2. informationsplan,
3. skyddsplan,
4. räddningsplan,
5. personal- och underhållstjänstplan.

Regeringen får föreskriva att skyddsplanen för att bli gällande skall helt eller delvis godkännas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Planläggningen skall samordnas med annan kommunal beredskapsplanläggning. Vid planläggningen skall kommunen samråda med länsstyrelsen.

Kommunen skall minst vart tredje år se över planerna och företa därav föranledda ändringar. Om de förhållanden som legat till grund för en plan har ändrats väsentligt, skall kommunen upprätta och anta en ändrad plan. Lag (1984:1026).

10 c §  Ledningsplanen skall innehålla uppgifter om

1. kommunens krigsorganisation,
2. besluts- och delegationsregler,
3. samverkansbehov,
4. uppehållsplatser,
5. samband,
6. civilförsvarsorganisationens mobilisering. Lag (1984:1026).

10 d §  Informationsplanen skall innehålla uppgifter om resurser och samverkansformer för informationen till befolkningen. Lag (1984:1026).

10 e §  Skyddsplanen skall ge underlag för beslut om de skadeförebyggande åtgärder som behövs för att skydda dem som vistas i kommunen.

Skyddsplanen skall innehålla uppgifter om

1. riskerna för stridshandlingar och hot om skadegörelse,
2. indelningen i hemskyddsområden,
3. tillgången på och behovet av skydd,
4. de åtgärder som behövs för hänvisning till skydd, omflyttning, byggnadstjänst, utrymning, inkvartering och utdelning av skyddsmasker.

Om det inom kommunen finns skyddsrumsorter, skall skyddsplanen också innehålla uppgifter om

1. gränserna för skyddsrumsorterna,
2. behovet av skyddsrum med hänsyn till befintlig och planerad bebyggelse och med utgångspunkt i det största antal personer som under dag eller natt i allmänhet vistas inom skyddsrumsorten under fred. Lag (1984:1026).

10 f §  Räddningsplanen skall innehålla en kartläggning av riskerna för skador till följd av fientlig verksamhet och andra uppgifter av betydelse för räddningsverksamheten i krig. Planen skall också ge underlag för användningen av resurser för räddning. Lag (1984:1026).

10 g §  Personal- och underhållstjänstplanen skall innehålla uppgifter om

1. personalrekrytering, personaladministration och personalvård,
2. materiel-, förplägnads-, drivmedels-, hälsovårds-, sjukvårds- och kassatjänst samt postbefordran och underhållstransporter. Lag (1984:1026).

11 §  I riket boende svensk medborgare är från och med det kalenderår, varunder han fyller sexton år, till och med det kalenderår, varunder han fyller sextiofem år, skyldig att fullgöra sådan civilförsvarstjänstgöring som hans kroppskrafter och hälsotillstånd medgiva (civilförsvarsplikt).

Regeringen äger i den utsträckning som finnes lämplig förordna, att vad sålunda stadgats skall äga motsvarande tillämpning å utlänning här i riket. Lag (1984:1026).

12 §  1 mom. Civilförsvarsplikt skall under tid, då höjd beredskap råder, fullgöras i den omfattning som krävs för verksamheten och behovet av utbildning och övning.

Om det är nödvändigt med hänsyn till försvarsberedskapen äger regeringen förordna, att civilförsvarsplikt skall fullgöras även under tid, då höjd beredskap icke råder. I sådant fall får dock värnpliktig som är inskriven i civilförsvarsorganisationen tagas i anspråk sammanlagt högst etthundraåttio dagar och annan civilförsvarspliktig sammanlagt högst trettio dagar. Lag (1992:1406).

2 mom. I andra fall än i 1 mom. sägs är civilförsvarspliktig icke skyldig att fullgöra civilförsvarsplikt annat än för utbildning och övning.

Civilförsvarspliktig, som jämlikt 17 § är inskriven i civilförsvarsorganisationen, får för utbildning tagas i anspråk under högst trettio dagar; dock får utbildningstiden för civilförsvarspliktig som krigsplacerats i högre befälsbefattning eller i annan befattning, vilken kräver särskilda insikter eller färdigheter, utsträckas till högst sextio dagar.

Envar civilförsvarspliktig är skyldig att under varje följd av fyra kalenderår deltaga högst tio dagar i övning, som anordnas av civilförsvarsmyndighet. Enligt regeringens bestämmande må del av nämnda tid användas uteslutande till utbildning. Lag (1984:1026).

3 mom. Utan hinder av vad i 2 mom. stadgas får värnpliktig, som är inskriven i civilförsvarsorganisationen, åläggas att deltaga i utbildning och övning under den längre tid, som han efter inskrivningen kunnat åläggas att för motsvarande ändamål tjänstgöra vid försvarsmakten. Lag (1984:1026).

4 mom. Regeringen meddelar närmare bestämmelser om den utsträckning, vari olika grupper av civilförsvarspliktiga må tagas i anspråk vid olika tider. Lag (1975:553).

5 mom. Om inte annat följer av tredje stycket, är en civilförsvarspliktig vid fullgörande av civilförsvarsplikt berättigad till dagpenning, särskild ersättning för tjänstgöring i viss befattning, reseförmåner, fri förplägnad, fri inkvartering, fri sjukvård och familjebidrag i form av näringsbidrag. När en civilförsvarspliktig tjänstgör enligt 12 § 1 mom. är han dessutom berättigad till fälttraktamente. Om en civilförsvarspliktig avlider under den tid då han är berättigad till fri sjukvård, lämnas begravningshjälp till hans dödsbo.

Under civilförsvarspliktigs tjänstgöring som fullgörs efter inskrivning meddelar staten grupplivförsäkring för dödsfall åt honom. Vad nu sagts gäller dock inte under tjänstgöring i verkskydd.

Om ej regeringen föreskriver annat, utgår förmån enligt första stycket ej för dygn, under vilket mindre än sju timmar tagas i anspråk för tjänstgöring och färd till eller från tjänstgöringsplatsen.

Bestämmelser om rätt till ersättning för skada eller sjukdom som den civilförsvarspliktige ådrar sig under tjänstgöring finns i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd och lagen (1977:266) om statlig ersättning vid ideell skada m. m. Lag (1991:1490).

13 §  Ej må utan tillstånd av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av Försvarsmakten civilförsvarstjänstgöring åläggas någon å sådan tid, att han därigenom hindras fullgöra honom på grund av värnplikt eller såsom hemvärnsman eller eljest åvilande skyldighet att tjänstgöra vid försvarsmakten. Ej heller må utan tillstånd av regeringen vapenfri tjänstepliktig åläggas civilförsvarsplikt så att han därigenom hindras fullgöra vapenfri tjänst. Lag (1993:1602).

14 §  Om befrielse för vissa befattningshavare eller yrkesgrupper från fullgörande av civilförsvarsplikt äger regeringen meddela bestämmelser.

Särskilda bestämmelser om tjänstgöringsskyldighet utanför civilförsvarsorganisationen finns i lagen (1984:272) om skyldighet för civilförsvarspliktiga att tjänstgöra utanför civilförsvaret. Lag (1984:1026).

15 §  På anmaning av länsstyrelsen eller kommunen är civilförsvarsplik tig skyldig att inom tid, som föreskrivits i samband med anmaningen, lämna erforderliga upplysningar rörande personliga förhållanden av betydelse för frågan om den civilförsvarspliktiges civilförsvarstjänstgöring. Lag (1984:1026).

16 §  Den som kallas till civilförsvarstjänstgöring är skyldig efterkomma kallelsen. Är han av laga förfall hindrad att inställa sig, skall han så snart ske kan anmäla förfallet till den civilförsvarsmyndighet, som utfärdat kallelsen.

I avseende å tjänstgöringen skall han ställa sig till efterrättelse de föreskrifter som meddelas honom av vederbörande befäl. Lag (1984:1026).

17 §  Personal som är avsedd att under höjd beredskap fullgöra civilförsvarstjänstgöring skall på förhand uttagas därtill genom inskrivning i den ordning regeringen bestämmer.

Vid inskrivning skall såvitt möjligt tillses, att personalbehovet fylles med dem som frivilligt anmäla sig till uttagning, såframt fråga ej är om personer, som på grund av kommunal anställning eller annan särskild orsak böra uttagas i första hand.

Inskrivning må kunna avse, förutom civilförsvarspliktig, jämväl annan som förklarat sig villig därtill, minderårig likväl icke utan samtycke av vårdnadshavaren.

Har annan än civilförsvarspliktig inskrivits, skall beträffande honom i tillämpliga delar gälla vad i detta kapitel stadgas om civilförsvarspliktig. Lag (1992:1406).

18 §  Civilförsvarspliktig åligger att, då fråga uppkommer om hans inskrivning i civilförsvarsorganisationen, efter kallelse personligen inställa sig å tid och plats som civilförsvarsmyndigheten bestämmer. Är han av laga förfall förhindrad att inställa sig, skall han så snart ske kan anmäla förfallet till myndigheten. Lag (1984:1026).

20 §  Civilförsvarstjänstgöring, som kommunalt anställd, i civilförsvarsorganisationen inskriven personal fullgör under höjd beredskap, skall anses fullgjord i den kommunala anställningen, om arbetsuppgifterna äro av samma eller liknande slag.

Regeringen må förordna, att vad sålunda stadgats beträffande tjänstgöring under höjd beredskap skall gälla även vid tjänstgöring för utbildning eller övning under tid, då höjd beredskap ej råder. Lag (1992:1406).

21 §  Hindras någon genom fullgörande av civilförsvarsplikt att utföra åtaget arbete, må det icke åberopas mot honom såsom grund för skadestånd eller eljest.

Om arbetstagares rätt att under tjänstgöring åt det allmänna bibehållas vid anställning och vissa med denna förenade förmåner är särskilt stadgat.

27 §  Det åligger kommunen att se till att de skyddsrum som enligt skyddsplanen behövs i kommunen byggs i den omfattning som tillgängliga medel och övriga omständigheter medger. Lag (1984:1026).

28 §  Ett skyddsrums belägenhet och utformning skall bestämmas med hänsyn till befolkningens möjligheter att uppsöka skyddsrummet vid alarmering och att stadigvarande uppehålla sig där. Lag (1984:1026).

29 §  Skyddsrum bör i första hand anordnas i utrymme, som är avsett att under fredstid användas för annat än skyddsrumsändamål. Om detta ej kan ske, bör skyddsrum anordnas på sådant sätt att det under fredstid kan användas för annat ändamål. Lag (1975:553).

30 §  Skyddsrum skall utföras och utrustas så att det giver skydd mot verkningar av stridsmedel, som kunna antagas komma till användning i krig. Närmare föreskrifter härom meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer. Lag (1975:553).

32 §  Avser någon att uppföra, bygga till eller bygga om en anläggning eller en byggnad inom en skyddsrumsort, skall han anmäla detta till kommunen. Undantag från sådan anmälningsskyldighet får föreskrivas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av kommunen. Det åligger kommunen att lämna den som har gjort anmälan besked huruvida skyddsrum skall anordnas i anläggningen eller byggnaden och, om så är fallet, uppgift om det antal personer som skall beredas plats i detta.

Avvikelse från det besked som avses i första stycket får göras endast om

1. den som har gjort anmälan medgiver det,
2. bygglov inte har sökts inom två år från beskedets dag,
3. bygganmälan inte har gjorts inom den tid som anges i 2 och det är fråga om åtgärder som får vidtas utan bygglov eller
4. ombyggnaden inte har påbörjats inom den tid som anges i 2 och det är fråga om anläggning eller byggnad som tillhör staten och denna får byggas om utan att bygganmälan görs. Lag (1994:848).

33 §  Byggherren skall se till att ett byggnadsföretag inom en skyddsrumsort överensstämmer med besked enligt 32 § samt med bestämmelserna i 29 och 30 §§ och med stöd av dessa meddelade föreskrifter.

Vid byggsamråd enligt 9 kap. 7 § plan- och bygglagen (1987:10) skall en genomgång göras av de åtgärder för besiktning, tillsyn och övrig kontroll som är nödvändiga för att ett skyddsrum skall kunna antas komma att uppfylla de krav som ställs med stöd av 29 och 30 §§.

Bestämmelserna i 9 kap.9 och 10 §§plan- och bygglagen (1987:10) om kontroll m. m. och om slutbevis skall tillämpas på arbetet med att utföra skyddsrummet. Lag (1994:848).

33 a §  Den som vill anordna ett skyddsrum i en skyddsrumsort utan att vara skyldig att göra det på grund av beslut enligt 27 § kan få bidrag av statsmedel, om kommunen i förväg godkänner att skyddsrummet anordnas. Kommunens godkännande får lämnas endast om skyddsrummet fyller ett angeläget behov och medel finns tillgängliga. Lag (1983:334).

34 §  Vid krig eller krigsfara, vari riket befinner sig, äger regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer uppmana eller ålägga invånare inom område, som blivit eller kan antagas bliva utsatt för fientlig verksamhet eller inom vilket eljest militära åtgärder av synnerlig betydelse vidtagas eller kunna förväntas, att lämna sin bostad och taga uppehåll utom angivet område under den tid, för vilken uppmaningen eller åläggandet gäller (utrymning).

Har åläggande om utrymning meddelats, må jämväl förordnas att den som är bosatt inom viss del av det med utrymningsbeslutet avsedda området skall såsom ett led i utrymningen taga uppehåll inom annan del av området (omflyttning).

Ej må uppmaning eller åläggande som i denna paragraf sägs meddelas i vidare mån än det prövas erforderligt för att skydda befolkningen mot följderna av fientlig verksamhet eller eljest hänsynen till rikets försvar kräver det. Lag (1975:553).

35 §  I den mån det prövas nödigt för vinnande av det med utrymning avsedda syftet äger regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddela föreskrifter rörande uppehållsplats för dem, som på grund av beslutet om utrymning lämna sin bostad. Lag (1975:553).

36 §  Inom kommunen skall vidtagas åtgärder för inkvartering och utspisning av samt annat bistånd åt dem, som blivit i behov härav i anledning av krigsskada eller utrymning eller andra med krig eller krigsfara sammanhängande förhållanden.

En kommun, varifrån utrymning har skett, är skyldig att lämna bistånd åt annan kommun där befolkningen har inkvarterats i större omfattning. Enas ej kommunerna om biståndet, skall länsstyrelsen i det län där förstnämnda kommun är belägen förordna om detta. Lag (1984:1026).

37 §  Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer äger vid krig eller krigsfara, vari riket befinner sig, meddela förbud för dem som uppehålla sig inom visst område att lämna detta (bortflyttningsförbud).

Myndighet, som beträffande visst område beslutat om utrymning, äger utan särskilt bemyndigande meddela dem inom området, vilka icke omfattas av utrymningsbeslutet, förbud som i första stycket sägs.

Vid krig eller krigsfara äger regeringen eller myndighet, som regeringen bestämmer, i fråga om visst område jämväl förbjuda att den, som icke är bosatt inom detta, tager uppehåll inom området (inflyttningsförbud). Lag (1975:553).

38 §  Bortflyttningsförbud får meddelas allenast,

1. då det kan befaras, att åtgärder av synnerlig betydelse, vilka vidtages eller sannolikt kommer att vidtagas inom området av försvarsmakten eller civilförsvarsorganisationen, eljest skulle bliva väsentligt försvårade;
2. då tillgängliga transportmedel är nödvändiga för transporter, som bör äga företräde framför bortflyttningen;
3. då bortflyttning är förenad med uppenbar livsfara; eller
4. då behovet i orten av arbetskraft för civilförsvarsverksamheten eljest icke skulle bliva tillgodosett.

Inflyttningsförbud må meddelas allenast, då förhållande som angivits ovan under a) föreligger eller då inflyttningen är förenad med uppenbar livsfara. Lag (1984:1026).

39 §  Om alarmering och mörkläggning, så ock om trafiken samt den allmänna ordningen och säkerheten under höjd beredskap äger regeringen meddela särskilda bestämmelser.

Länsstyrelsen äger förordna, att sålunda utfärdade bestämmelser skola äga tillämpning jämväl under civilförsvarsövning, och därvid tillika meddela föreskrifter, i vad mån allmänheten samt industrier och andra företag skola medverka vid övningen; dock skall, om denna är avsedd att pågå längre tid än tre dagar, regeringens medgivande till förordnandet inhämtas.

Länsstyrelsen äger förordna att under högsta beredskap förbud skall gälla mot användande av samlingslokal, såvitt för besökande i lokalen beräknat skyddsrum icke finnes att tillgå, och av barnstuga, såvitt skyddsrum icke finnes att tillgå för de personer som barnstugan är avsedd att hysa. Lag (1992:1406).

40 §  1 mom. Det åligger kommunen att

1. genom sina myndigheter lämna länsstyrelsen biträde i sådana frågor rörande kommunens civilförsvarsverksamhet som har samband med de särskilda myndigheternas verksamhetsområden, varvid kommunen bland annat har att på därom gjord framställning tillhandahålla tillgängliga, för civilförsvarsverksamheten erforderliga byggnadsritningar, kartor och dylikt;
2. i enlighet med gällande organisationsplan inrätta och utrusta ledningscentraler och andra skyddade uppehållsplatser för civilförsvarsorganisationen utom verkskyddet samt vidtaga andra byggnadsanordningar ävensom reservanordningar som är avsedda uteslutande för civilförsvarsverksamhetens försörjning med vatten så ock under höjd beredskap, i den omfattning civilförsvarsstyrelsen eller efter dennas beslut länsstyrelsen bestämmer, utföra ledningscentraler och andra skyddade uppehållsplatser samt vidtaga andra byggnadstekniska åtgärder avseende civilförsvarsverksamheten, oaktat åtgärderna icke upptagits i organisationsplanen;
3. inrätta och utrusta skyddsrum som skall anordnas i befintlig anläggning eller byggnad utan samband med tillbyggnad eller på mark, som är avsedd för gata, torg, park eller annan allmän plats, ävensom vidtaga förberedelser som avses i 10 § tredje stycket och, enligt vad regeringen eller myndighet som regeringen utser därom förordnar, under höjd beredskap iordningställa utrymmen som där avses till skyddsrum;
4. vårda och underhålla de under b) och c) omförmälda anordningarna;
5. i den omfattning som tillgängliga medel medger genom återkommande besiktningar kontrollera att skyddsrummen i kommunen har en tillfredsställande skyddsförmåga och se till att fel och brister åtgärdas;
6. tillhandahålla lämpliga lokaler för administration av civilförsvarsverksamheten samt, i den mån skyldighet härutinnan icke åvilar ägare eller innehavare av anläggning eller byggnad, för förvaring av materiel och utrustning för civilförsvarsverksamheten ävensom för utbildning och övning;
7. svara för avlöning och annan ersättning till personal, vars civilförsvarstjänstgöring enligt 20 § skall anses fullgjord i kommunal anställning;
8. under höjd beredskap samt vid utbildning och övning, i den omfattning organisationsplanen angiver, till civilförsvarsorganisationens förfogande ställa tillhörig materiel och annan egendom; samt
9. förbereda utbyggnaden av skyddade utrymmen som avses i 57 § första stycket d) samt bistå fastighetsägaren med att förse anläggningen eller byggnaden med sådana utrymmen. Lag (1992:1406).

2 mom. Därest åtgärd, som avses i 1 mom. b) och d), enligt organisationsplanen hänför sig till flera kommuner, skall den kommun länsstyrelsen bestämmer vidtaga åtgärden och förskjuta kostnaderna därför.

I den mån kostnaderna icke täckas av statsmedel, skola kostnaderna eller, om dessa hava bestritts genom lån, amortering och ränta på lånet årligen fördelas mellan kommunerna i förhållande till det antal skattekronor och skatteören, som inom varje kommun eller del av kommun påförts de skattskyldiga vid nästföregående års taxering till allmän kommunalskatt. Påstår kommun, att särskilda skäl finnas för annan fördelningsgrund, såsom att vidtagen åtgärd kan antagas bliva till särskilt gagn för viss kommun, eller uppkommer eljest tvist mellan kommunerna beträffande skyldigheten att bidraga till kostnaderna, äger länsstyrelsen efter framställning förordna, hur fördelningen skall ske. Sådan framställning skall göras sist inom tre månader efter det kommun anmodats erlägga sin kostnadsandel eller, om framställningen göres av kommun, som förskjutit kostnaderna, efter utgången av det kalenderår, under vilket desamma förskjutits. Till den kommun, som förskjutit kostnaderna, hava övriga kommuner att i överensstämmelse med fördelning som nu sagts utgiva på dem belöpande andelar.

Vad i andra stycket stadgas skall äga motsvarande tillämpning beträffande sådan i 1 mom. g) avsedd kostnad som uppkommit under höjd beredskap och hänför sig till ändamål, vilket angivits i organisationsplanen såsom gemensamt för flera kommuner, samt beträffande förlust i anledning av skada å kommun tillhörig materiel eller annan egendom, som jämlikt 1 mom. h) under civilförsvarsberedskap ställts till civilförsvarsorganisationens förfogande för ändamål som nu sagts. Lag (1992:1406).

3 mom. har upphävts genom lag (1984:1026).

41 §  1 mom. I varje kommun skall den planläggning och de andra förberedelser som kommunen enligt denna lag svarar för genomföras av en civilförsvarsnämnd, om inte något annat följer av andra stycket.

Kommunfullmäktige äger uppdraga åt annan nämnd än civilförsvarsnämnden att upprätta de civilförsvarsplaner som avses i 10 b § samt lämna besked enligt 32 § och godkännande enligt 33 a §. Beslut om antagande av civilförsvarsplanerna fattas av kommunfullmäktige.

Kommun får tillsätta särskild civilförsvarsnämnd eller uppdraga åt annan nämnd att vara civilförsvarsnämnd. Har så ej skett är kommunstyrelsen civilförsvarsnämnd. Lag (1991:1660).

2 mom. I fråga om en särskild civilförsvarsnämnd gäller vad som är föreskrivet om nämnder i kommunallagen (1991:900). Lag (1991:1660).

3 mom. har upphävts genom lag (1984:1026).

41 a §  I varje kommun skall den ledning av civilförsvarsverksamheten som ankommer på kommunen under höjd beredskap utövas av kommunstyrelsen.

Under kommunstyrelsen leds civilförsvarsverksamheten av civilförsvarschefen.

Det ankommer på civilförsvarschefen att

1. vidta åtgärder för varning och räddning,
2. genomföra kommunstyrelsens beslut i fråga om befolkningsförflyttningar,
3. utöva den ledning av civilförsvarsverksamheten som kommunstyrelsen bestämmer,
4. bereda ärenden om civilförsvarsverksamheten för beslut av kommunstyrelsen,
5. samverka med andra myndigheter samt organisationer och företag som berörs av civilförsvarsverksamhet inom kommunen. Lag (1992:1406).

42 §  För kostnad, som kommun fått vidkännas på grund av åtgärd enligt 40 § 1 mom. b), c), e) eller i) eller 54 § första stycket eller för vård och underhåll av de i 40 § 1 mom. c) nämnda anordningarna, äger kommunen erhålla ersättning av statsmedel, i den mån kostnaden kan anses skälig. Vid ersättningens bestämmande skall hänsyn i skälig utsträckning tagas till det värde som åtgärden kan ha för anläggningens eller byggnadens användning i fred.

Innan medel finns tillgängliga för beräknad ersättning får skyldighet för kommun att vidtaga åtgärd enligt 40 § 1 mom. b) eller c) ej göras gällande mot kommunen.

Ersättningen bestäms och betalas ut av regeringen eller myndighet som regeringen utser.

Kommunen har rätt att erhålla förskott på ersättningen i enlighet med de närmare föreskrifter som regeringen meddelar. Lag (1984:1026).

44 §  Kommunen har rätt till ersättning av statsmedel även för andra kostnader för civilförsvarsverksamheten än som anges i 42 §. Vad nu sagts gäller dock inte kostnader som avses i 40 § 1 mom. g).

Ersättningen bestäms och betalas ut av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Lag (1984:1026).

45 §  Har kommunalt anställd personal, tillhörande civilförsvarsorganisationen, jämlikt 8 § tagits i anspråk för uppgifter som ej rör den egna kommunen, äger kommunen av statsmedel erhålla skälig gottgörelse för avlöning och annan ersättning, som kommunen enligt 40 § 1 mom. g) utgivit för tjänstgöringen.

Ersättningen bestäms och betalas ut av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Lag (1984:1026).

47 §  Ägare av anläggning eller byggnad, för vilken verkskydd skall vara organiserat, är pliktig

1. att planlägga verkskyddet;
2. att anskaffa, förvara och underhålla materiel, utrustning och andra förnödenheter, som erfordras för verkskyddets verksamhet;
3. att i mån av behov inrätta, utrusta och underhålla ledningscentral och andra uppehållsplatser för verkskyddspersonalen;
4. att enligt bestämmelser, som regeringen utfärdar, bestrida kostnader för utbildning av verkskyddspersonalen;
5. att på anmodan av civilförsvarsmyndighet tillhandahålla denna de upplysningar och handlingar rörande anläggningen eller byggnaden eller där bedriven eller tillämnad verksamhet, som äro erforderliga för myndighetens befattning med verkskyddet; samt
6. att i övrigt vidtaga de särskilda anordningar och åtgärder, som äro erforderliga för verkskyddets verksamhet.

Utbildning av verkskyddspersonal genomföres av civilförsvarsmyndighet i den mån länsstyrelsen ej medgiver att utbildning må ske genom ägarens försorg.

Den som driver verksamhet inom anläggning eller byggnad, för vilken verkskydd finnes, är pliktig att utgiva ersättning för tjänstgöring i verkskyddet till de i hans tjänst anställda. Ersättningen skall utgå enligt de grunder regeringen bestämmer. Lag (1975:553).

48 §  Är anläggning eller byggnad i sin helhet upplåten till någon med nyttjanderätt, skall vad i 47 § stadgas om ägare i stället gälla nyttjanderättshavaren, om ej länsstyrelsen för visst fall förordnar annorlunda; dock att, då nyttjanderätten avser kortare tid än två år, det allenast skall åligga nyttjanderättshavaren att planlägga verkskyddet, bestrida kostnad för utbildning av dess personal, tillhandahålla upplysningar och handlingar samt vårda verkskyddets materiel.

51 §  Har jämlikt 8 § verkskydd tagits i anspråk för uppgifter som ej röra den anläggning eller byggnad, för vilken det är avsett, skall skälig ersättning utgå av statsmedel dels för vad som utgivits till verkskyddspersonalen enligt 47 § tredje stycket, dels för skada å materiel eller annan egendom, därest skadan ej är ringa.

Anspråk på ersättning prövas i den ordning som är stadgad i förfogandelagen (1978:262). Lag (1978:263).

52 §  Ägare eller innehavare av anläggning eller byggnad, så ock den som i fråga om tillsyn därå företräder ägaren eller innehavaren är pliktig att tillhandagå civilförsvarsmyndighet med att anskaffa upplysningar om dem som bo eller äro verksamma inom anläggningen eller byggnaden samt att till dem förmedla ålägganden och andra meddelanden från civilförsvarsmyndighet.

Vad nu sagts skall, såvitt gäller anställda, äga motsvarande tillämpning å arbetsgivaren och den som företräder honom.

53 §  1 mom. Uppföres ny anläggning eller byggnad inom skyddsrumsort på mark, som är avsedd för annat ändamål än gata, torg, park eller annan allmän plats, är anläggningens eller byggnadens ägare skyldig att inrätta och utrusta skyddsrum, som skall anordnas i anläggningen eller byggnaden på grund av beslut enligt 27 §.

Den som med nyttjanderätt innehar fastighet eller byggnad eller del därav må ej hindra ägaren att där inrätta skyddsrum.

Den som äger anläggning eller byggnad, i vilken skyddsrum anordnats enligt första stycket, är skyldig att vårda och underhålla skyddsrummet och dess utrustning.

Den som anordnar skyddsrum enligt första stycket äger rätt att av statsmedel utfå ersättning härför enligt de grunder som angivas i 55 §. Ersättningen bestämmes av länsstyrelsen och utbetalas när slutbesiktning av skyddsrummet har ägt rum.

Vad i denna paragraf sägs om uppförande av ny anläggning eller byggnad skall även gälla sådan tillbyggnad eller ombyggnad av anläggning eller byggnad som avses i 32 §. Lag (1983:334).

2 mom. Ägaren av en anläggning eller byggnad, i vilken skyddsrum har anordnats, är skyldig att efter anmodan vidta de åtgärder som behövs för att ge skyddsrummet en tillfredsställande skyddsförmåga. För detta har han rätt att få ersättning av statsmedel enligt de grunder som anges i 55 a §. Lag (1984:271).

3 mom. Skall ort eller plats ej längre utgöra skyddsrumsort, får regeringen eller myndighet, som regeringen bestämmer, förordna, att där befintliga skyddsrum likväl skall utrustas, vårdas, underhållas och omfattas av åtgärder enligt 2 mom. Lag (1984:271).

54 §  Skall en ledningscentral eller annan skyddad uppehållsplats för civilförsvarsorganisationen utom verkskyddet enligt gällande organisationsplan anordnas i anläggning eller byggnad eller på mark, som äges eller nyttjas av annan än kommun, får länsstyrelsen medgiva honom att i stället för kommunen inrätta och utrusta uppehållsplatsen, därest det kan ske utan olägenhet för frågans ordnande. Anordnaren äger för sådant fall att enligt de allmänna föreskrifter regeringen meddelar av kommunen utfå den del av anläggningskostnaden, som överstiger skäligt fredsanvändningsvärde. Fördelningen av kostnaden i fall som här avses bestämmes av länsstyrelsen.

Skall åtgärd enligt 40 § 1 mom. c) vidtagas i sådan anläggning eller byggnad eller på sådan mark som äges eller nyttjas av annan än kommun, må länsstyrelsen medgiva honom att i stället för kommunen vidtaga åtgärden, därest det kan ske utan olägenhet för frågans ordnande. Den som vidtager åtgärden äger erhålla ersättning av statsmedel för skäliga kostnader. Lag (1984:1026).

55 §  Ersättning enligt 53 § utgår för särskilda kostnader för att anordna skyddsrummet. Sådana kostnader kunna avse förstärkning av byggnadsstomme samt anskaffning och iordningställande av särskilda dörrar och karmar, luckor och andra tillslutningsanordningar, ventilationssystem, gasfång och annan särskild utrustning samt reservutgångar. Ersättning utgår även för vård och underhåll av skyddsrummet.

Ersättningen utgår med ett grundbelopp och tillägg till grundbeloppet. Grundbeloppet och tillägget fastställes av regeringen.

Grundbeloppet utgöres av en fast del, som är lika stor för varje skyddsrum, och en rörlig del som beräknas efter antalet platser i skyddsrummet. Vid fastställande av grundbelopp skall beaktas om den del av byggnaden, i vilken skyddsrummet har anordnats, skulle ha utförts utan bärande väggar av betong om skyddsrum ej hade anordnats i byggnaden.

Tillägg till grundbeloppet kan utgå för kostnader som erfordras för att skyddsrummet under fredstid skall kunna användas för annat än skyddsrumsändamål. Sådana kostnader kunna avse särskilda anordningar för att kunna tillsluta dörrar, fönster och andra öppningar. Tillägg kan också utgå för kostnader för särskilda åtgärder som vidtagas för förstärkningar mot ras eller på grund av särskilt besvärliga grundläggningsförhållanden.

Vid bestämmande av ersättningens storlek skall grundbelopp och tillägg till grundbeloppet anpassas till kostnadsläget i skyddsrumsorten vid tidpunkten för skyddsrummets slutbesiktning enligt grunder som regeringen bestämmer.

Om ägare av anläggning eller byggnad ej är redovisningsskyldig enligt mervärdesskattelagen (1994:200), skall grundbeloppet och tillägg till grundbeloppet uppräknas med den vid tidpunkten för skyddsrummets slutbesiktning gällande skattesatsen enligt 7 kap. 1 § mervärdesskattelagen.

Om tillämpningen av andra-fjärde stycket med hänsyn till skyddsrummets utförande leder till att ersättningen i visst fall blir uppenbart obillig för den ersättningsberättigade, får ersättningen bestämmas till högre belopp enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen utser. Lag (1994:205).

55 a §  För skäliga kostnader enligt 53 § 2 mom. utgår ersättning av statsmedel. Ersättning utgår dock inte för åtgärder som har föranletts av att ägaren eftersatt vården och underhållet av skyddsrummet, gjort otillåtna ingrepp i det eller på annat sätt varit försumlig.

Ersättningen bestäms av länsstyrelsen och betalas ut sedan kommunen godkänt åtgärderna. Lag (1984:271).

56 §  Bidrag för skyddsrum som har anordnats med stöd av 33 a § utgår med ett grundbelopp per plats som motsvarar den genomsnittliga ersättningen för att anordna, vårda och underhålla en skyddsrumsplats i motsvarande byggnadstyp i riket. Vid bestämmande av bidraget skall grundbeloppet anpassas till kostnadsläget i skyddsrumsorten vid tidpunkten för skyddsrummets slutbesiktning enligt grunder som regeringen bestämmer.

Bidraget bestäms av länsstyrelsen och utbetalas när skyddsrummet är slutbesiktat och godkänt.

Den som äger en anläggning eller byggnad, i vilken skyddsrum har anordnats med stöd av 33 a §, är skyldig att vårda och underhålla skyddsrummet och dess utrustning. Lag (1983:334).

57 §  Ägare av anläggning eller byggnad är pliktig

1. att vidtaga erforderliga anordningar för alarmering av dem som vistas i eller vid anläggningen eller byggnaden;
2. att vidtaga erforderliga anordningar för mörkläggning av anläggningen eller byggnaden;
3. att, om det finnes vara av särskild betydelse att anläggningen eller byggnaden maskeras, under höjd beredskap tåla eller vidtaga sådan härför erforderlig åtgärd, som anbefalles av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer;
4. att, enligt vad regeringen eller myndighet som regeringen utser därom förordnar, förse anläggningen eller byggnaden med skyddat utrymme, som skall ge skäligt skydd mot radioaktiv strålning, kemiska stridsmedel samt splitter och byggnadsras; samt
5. att, om skyddsrum eller skyddat utrymme finnes i anläggningen eller byggnaden, under höjd beredskap upplåta detta åt befolkningen enligt vad som föreskrives av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.

Är anläggningen eller byggnaden helt eller delvis upplåten till annan, skall i fråga om skyldighet som angives under b) ägaren vara ansvarig för anskaffning och tillpassning av materielen ävensom för anskaffning och uppsättning av anordningar för dess anbringande, medan innehavaren skall svara för materielens anbringande och övriga åtgärder för dess användning. Vad under c) eller e) stadgas skall gälla jämväl innehavare.

För åtgärd enligt d) har ägaren rätt till ersättning av statsmedel för skäliga kostnader. Ersättningen bestäms och betalas ut av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Lag (1992:1406).

58 §  Har byggnad, som användes eller lämpligen kan användas för bostadsändamål, skadats genom fientlig verksamhet, är byggnadens ägare eller innehavare under högsta beredskap pliktig att följa de föreskrifter i fråga om byggnadens iordningställande, som meddelas av länsstyrelsen eller kommunen. Ingen får dock åläggas att ombesörja åtgärd, som skulle medföra oskälig kostnad eller väsentlig olägenhet för honom. Lag (1992:1406).

59 §  Har beslut meddelats om utrymning av eller omflyttning inom visst område, åligger det envar, som omfattas av beslutet, att följa de särskilda föreskrifter, som utfärdas i anledning härav.

Den som inom området driver sjukhus, barnhem, ålderdomshem eller annan vårdanstalt är skyldig att utan ersättning tillhandahålla civilförsvarsmyndighet utrustning, som efter utrymningen icke erfordras för anstaltens verksamhet inom området, för förläggning, i vilken personer från anstalten skola inkvarteras.

Om skyldighet att upplåta bostad för inkvartering föreskrivs i lagen (1964:64) om skyldighet att upplåta inkvarteringsbostad i krig m. m. Lag (1984:1026).

60 §  Den som svarar för avlöning av personal vid undervisnings- eller vårdanstalt är skyldig att avlöna personal med motsvarande arbetsuppgifter vid förläggning, som efter anstaltens utrymning anordnats för dennas elever eller intagna.

61 §  Finner länsstyrelsen i fråga om viss egendom annan åtgärd än förut i detta kapitel sägs oundgänglig för tillgodoseende av ändamål, som civilförsvarsorganisationen har att ombesörja, äger länsstyrelsen ålägga egendomens ägare eller innehavare att tåla eller vidtaga åtgärden. Lag (1984:1026).

62 §  Den som med stöd av 57 § första stycket c) eller e) eller 61 § ålagts att vidtaga eller tåla åtgärd, som avses i nämnda lagrum, är berättigad till skälig ersättning av statsmedel för kostnad eller skada, som åsamkats honom. Vid ersättningens bestämmande skall hänsyn tagas till den nytta, åtgärden kan medföra för honom. Är kostnaden eller skadan ringa, utgår icke ersättning.

Anspråk på ersättning prövas i den ordning som är stadgad i förfogandelagen (1978:262). Lag (1978:263).

63 §  Om anläggning eller byggnad eller del därav innehaves med nyttjanderätt vid fullbordandet av sådan särskild anordning eller åtgärd, som jämlikt denna lag eller med stöd därav lämnad föreskrift åligger ägaren, är nyttjanderättshavaren, såframt därefter minst två år återstå av tiden för nyttjanderätten och det finnes uppenbart obilligt, att ägaren skall vidkännas hela kostnaden, pliktig att på yrkande av ägaren utgiva skäligt bidrag härtill.

64 §  Skall för byggnad, som tillhör bostadsrättsförening, särskild anordning eller åtgärd vidtagas, som byggnadens ägare jämlikt denna lag har att ombesörja, äro bostadsrättshavarna, utan hinder av vad i föreningens stadgar bestämts, pliktiga att tillskjuta det belopp, som erfordras för bestridande av kostnaden. Lag (1971:485).

65 §  Civilförsvarsmyndigheten får besikta en anläggning eller byggnad för att ta reda på vilka åtgärder som har vidtagits eller bör vidtas där till skydd mot skada av fientlig verksamhet eller för att se om anläggningen eller byggnaden lämpligen kan användas för civilförsvarsverksamheten.

Kommunen får besikta en anläggning eller byggnad för att ta reda på om skyddsrum eller skyddade utrymmen bör anordnas eller förberedas inom anläggningen eller byggnaden eller för att kunna kontrollera skyddsrummen enligt 40 § 1 mom. e). Lag (1984:1026).

66 §  Det åligger envar att vid förfrågan av vederbörlig myndighet lämna upplysning, huruvida och till vilken myckenhet han innehar egendom som kan komma att erfordras för civilförsvarsverksamheten eller bliva föremål för åtgärd enligt denna lag.

Vägrar någon att lämna begärd upplysning eller finnes skälig anledning misstänka att han söker vilseleda myndighet rörande förhållanden, om vilka upplysning begärts, får under höjd beredskap hans kontor, lagerlokal eller annan lägenhet, varöver han förfogar, undersökas och hans handelsböcker och affärshandlingar granskas. Vid sådan undersökning skall vad i 28 kap.rättegångsbalken är stadgat om husrannsakan gälla i tillämpliga delar, varvid länsstyrelsen eller kommunen skall utöva den befogenhet, som vid husrannsakan tillkommer undersökningsledaren, åklagaren eller rätten. Lag (1992:1406).

67 §  Såsom ägare av anläggning, byggnad eller annan egendom anses i denna lag jämväl den, som innehar egendomen med fri förfoganderätt eller fideikommissrätt eller därmed jämförlig rätt.

68 §  Kommunen och länsstyrelsen får under höjd beredskap genom förfogande som avses i 5 § första stycket 1 och 2 förfogandelagen (1978:262) taga i anspråk markområden, byggnader, utrymmen, livsmedel, transportmedel, utrustningspersedlar, materiel och annan egendom, som innehaves av annan än staten, därest det finnes erforderligt för att civilförsvarsverksamheten skall kunna fullgöras och överenskommelse om egendomens avstående ej kan träffas tillräckligt skyndsamt. Kommunen och länsstyrelsen får härvid endast taga i anspråk sådan egendom, som finnes inom deras verksamhetsområde. Om särskilda skäl föreligga, får dock länsstyrelsen eller, efter länsstyrelsens medgivande, kommunen taga i anspråk motordrivna fordon, släpfordon och motorredskap utom området, om de enligt vad därom föreskrives har uttagits för civilförsvarsorganisationens behov.

I den mån det prövas nödigt för fullgörande av kommuns skyldigheter enligt 40 § 1 mom. b), c) och i) att egendom tages i anspråk för kommuns räkning, skall vad i första stycket sägs äga motsvarande tillämpning såvitt gäller egendom, som finnes inom kommunen. Vad sålunda stadgats skall i fråga om utförande av byggnadsanordning gälla jämväl under tid, då höjd beredskap icke råder; förfoganderätten får härvid dock endast utövas av länsstyrelsen. Lag (1992:1406).

69 §  I fråga om förfogande enligt 68 § skola 7--15 §§, 17 § första stycket, 18--30, 32--36, 38--45, 48--50, 52--56 och 63 §§förfogandelagen (1978:262) gälla i tillämpliga delar, om ej annat följer av 73 § första stycket. Vad i 57--59 §§ samma lag föreskrives skall äga motsvarande tillämpning, när höjd beredskap upphör.

I fråga om gärning som är straffbelagd i 81 § tillämpas ej 52--54 §§förfogandelagen. Lag (1992:1406).

73 §  Har under tid, då höjdberedskap icke råder, egendom tagits i anspråk jämlikt 68 § andra stycket andra meningen eller har i anslutning härtill åtgärd vidtagits jämlikt 12 § förfogandelagen (1978:262), bestämmes ersättning med tillämpning av expropriationslagen (1972:719).

Ersättning gäldas, om egendomen tagits i anspråk för kommuns räkning, av kommunen och eljest av staten. Lag (1992:1406).

77 §  Uteblir någon utan anmält laga förfall från civilförsvarstjänstgöring, som jämlikt denna lag åvilar honom och vartill han blivit kallad i vederbörlig ordning, eller avviker någon olovligen därifrån, får han på framställning av länsstyrelsen eller kommunen omedelbart hämtas på egen bekostnad genom polismyndighetens försorg. Detsamma skall gälla om civilförsvarspliktig utan anmält laga förfall underlåter att efterkomma jämlikt 18 § utfärdad kallelse till personlig inställelse. Lag (1984:1026).

78 §  Är någon jämlikt 15 § eller bestämmelse i 2 a, 4, 6 eller 7 kap. eller föreskrift, som meddelats med stöd av dylik bestämmelse, eller jämlikt 80 § andra stycket skyldig att fullgöra något och underlåter han det, får länsstyrelsen eller kommunen, om denna har att besluta i saken, förelägga honom lämpligt vite. Länsstyrelsen får också i sådant fall lämna erforderlig handräckning eller ombesörja föreskriven åtgärd samt uttaga kostnaden härför av den försumlige, i den mån han icke på grund av stadgande i denna lag är berättigad till ersättning för kostnaden. Lag (1984:1026).

1 mom. Den som underlåter att lämna upplysningar i enlighet med 15 § döms till penningböter. Lag (1991:278).

2 mom. Civilförsvarspliktig, som utan laga förfall underlåter att efterkomma kallelse jämlikt 18 §, ävensom civilförsvarspliktig, som i sådant fall för sin utevaro har laga förfall men underlåter att anmäla detta så snart ske kan, döms till penningböter. Lag (1991:278)

3 mom. Den som är civilförsvarspliktig eller annars inskriven i civilförsvarsorganisationen och som av oaktsamhet, som inte är ringa, underlåter att efter vederbörlig kallelse inställa sig till tjänstgöring eller annars olovligen undanhåller sig därifrån döms till böter. Har han laga förfall för sin utevaro men underlåter han att anmäla detta så snart ske kan, döms han till penningböter.

Har civilförsvarspliktig eller den, som annars är inskriven i civilförsvarsorganisationen, om rekommenderad försändelse mottagit avi, av vilken framgår att försändelsen avsänts av civilförsvarsmyndighet, och underlåter han utan laga förfall att avhämta försändelsen och taga del av dess innehåll eller vägrar han att utkvittera eller mottaga försändelse från civilförsvarsmyndighet, då den tillhandahålles honom, döms han till böter. Lag (1991:278).

4 mom. Till böter döms

1. den som underlåter att tillhandahålla upplysningar eller handlingar i enlighet med vad som stadgas i 47 § första stycket e); samt
2. den som underlåter att tillhandagå med anskaffning av upplysningar eller att förmedla ålägganden och andra meddelanden efter vad som stadgas i 52 §. Lag (1991:278).

80 §  Den som underlåter att i förväg inhämta länsstyrelsens godkännande i fall, då så skall ske enligt 33 §, dömes till böter.

Det åligger den vilken gjort sig skyldig till underlåtenhet, som avses i första stycket, att i enlighet med länsstyrelsens anvisningar ändra vad som redan utförts. Samma skyldighet åvilar den som åsidosatt föreskrift, vilken meddelats av länsstyrelsen vid prövning enligt 33 §. Lag (1978:782).

81 §  Till böter eller fängelse i högst ett år eller, om brottet begåtts under högsta beredskap och är att anse som grovt, till fängelse i högst två år dömes

1. den som är civilförsvarspliktig eller eljest inskriven i civilförsvarsorganisationen och som, i avsikt att undandraga sig sina skyldigheter, underlåter att efter vederbörlig kallelse inställa sig till civilförsvarstjänstgöring eller eljest olovligen undanhåller sig från tjänstgöring;
2. den som under civilförsvarstjänstgöring vägrar att åtlyda vad vederbörande befäl under tjänsten befallt honom rörande denna eller som eljest under civilförsvarstjänstgöring uppsåtligen eller av oaktsamhet, som ej är ringa, åsidosätter vad som åligger honom enligt reglementen, instruktioner eller andra allmänna bestämmelser eller särskilda föreskrifter;
3. den som uppsåtligen lämnar oriktig uppgift om förhållande, varom han enligt 15 § eller 47 § första stycket e) är pliktig att lämna upplysning;
4. den som i strid mot särskilt meddelat bortflyttningsförbud lämnar sin vistelseort eller som överträder särskilt meddelat inflyttningsförbud;
5. den som uppenbart vanvårdar materiel, utrustning eller annan egendom, som han mottagit av civilförsvarsmyndighet för förvaring;
6. den som utan skälig anledning vägrar att låta civilförsvarsmyndighet eller kommun besiktiga anläggning eller byggnad efter vad i 65 § sägs;
7. den som vid förfrågan jämlikt 66 § vägrar att lämna upplysning eller som vid sådan förfrågan eller i samband med undersökning eller granskning som avses i nämnda paragraf söker vilseleda myndighet rörande förhållande, som avses i samma paragrafs första stycke;
8. den som med vetskap om att civilförsvarsmyndighet jämlikt 8 kap. beslutat taga i anspråk egendom, som innehaves av honom, vägrar eller försummar att behörigen eller i rätt tid tillhandahålla myndigheten egendomen eller genom att avhända sig egendomen eller på annat sätt omöjliggör egendomens tagande i anspråk; samt
9. den som eljest åsidosätter föreskrift, som meddelats med stöd av bemyndigande i denna lag, eller föreläggande eller liknande beslut, som meddelats enligt lagen eller enligt föreskrift som nyss sades, dock ej om därmed avses åliggande, för vars fullgörande vite kan föreläggas enligt 78 §.

Har någon övertygats om gärning, som enligt denna paragraf är belagd med straff, må rätten, i den mån det finnes skäligt, förklara egendom, som undanhållits genom gärningen, förverkad. I stället för egendomen kan dess värde förklaras förverkat. Lag (1992:1406).

82 §  Den som på grund av bestämmelse i denna lag har fått kännedom om enskilds affärs- eller driftförhållanden eller förhållande av betydelse för folkförsörjningen eller för rikets säkerhet får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han sålunda har erfarit.

I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100). Lag (1980:191).

83 §  Över beslut av kommun eller polismyndighet i ärende, som avses i denna lag, får besvär anföras hos länsstyrelsen, om ej annat följer av 69 §.

Mot länsstyrelses beslut om kostnadsfördelning enligt 54 §, om ersättning enligt 53, 55 a eller 56 § eller om föreläggande av vite vid underlåtenhet att fullgöra skyldighet enligt 15 § föres talan hos kammarrätten genom besvär. I samma ordning föres talan mot beslut, som länsstyrelse enligt denna lag eller med stöd därav utfärdade bestämmelser i särskilt fall meddelat om föreläggande, föreskrift, tillstånd eller godkännande i vad angår inrättande, utrustning, vård eller underhåll av eller andra åtgärder i fråga om skyddsrum, dock ej beslut enligt 31 §.

I övrigt föres talan mot länsstyrelses beslut enligt denna lag hos regeringen genom besvär, om ej annat följer av 69 §. Detsamma gäller i fråga om talan mot civilförsvarsstyrelsens beslut enligt lagen.

Talan får icke föras mot beslut, som meddelats enligt 33 a, 34, 35, 37 eller 58 §.

Under högsta beredskap så ock eljest när särskilda skäl äro därtill må myndighet, som meddelat beslut enligt denna lag, förordna att beslutet omedelbart skall lända till efterrättelse. Lag (1992:1406).

84 §  Vad i denna lag stadgas äger icke tillämpning, i den mån motsvarande förhållanden regleras i lagen om särskilda skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar.

Om förhållanden, som avses i denna lag, äger regeringen meddela särskilda föreskrifter, såvitt angår anläggningar eller byggnader som äro avsedda för försvarsmaktens behov, kommunikationsverk eller andra verk, företag eller inrättningar av större omfattning eller särskild beskaffenhet samt fartyg. Lag (1975:553).