Upphävd författning

Lag (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar

Version: 1992:833

Departement
Finansdepartementet
Utfärdad
1968-12-09
Ändring införd
SFS 1968:576 i lydelse enligt SFS 1992:833
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad

Stadshypotekskassan

Ändamål

1 §  Konungariket Sveriges stadshypotekskassa har till ändamål att driva lånerörelse genom att lämna lån åt stadshypoteksföreningar och att driva annan verksamhet som står i samband därmed.

Styrelse, verkställande direktör och revisorer

2 §  Kassan förvaltas av en styrelse med säte i Stockholm. Styrelsen består av tio ledamöter.

[S2]Regeringen utser tre ledamöter och tre suppleanter för dem för tre år. Regeringen förordnar en av dessa ledamöter att vara ordförande och en att vara vice ordförande.

[S3]Sex ledamöter samt sex personliga suppleanter för dem väljs på ordinarie ombudsstämma. Av dessa väljs två ledamöter och deras suppleanter varje år för en tid av tre år. Val av ledamot eller suppleant sker för tiden till och med den ordinarie ombudsstämma som hålls under tredje året efter det år då valet förrättades.

[S4]Verkställande direktören är ledamot i styrelsen. Hans ställföreträdare är suppleant.

[S5]Avgår vald ledamot eller suppleant före utgången av den tid för vilken han är vald, väljs ny ledamot eller suppleant för återstående tid vid nästa ordinarie ombudsstämma.

[S6]Regeringen bestämmer arvoden till de av regeringen utsedda ledamöterna.

[S7]Bestämmelser om arbetstagarrepresentanter finns i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda. Lag (1989:239).

3 §  Verkställande direktör och ställföreträdare för denne (vice verkställande direktör) utses och entledigas av styrelsen. Lag (1983:578).

4 §  För revision av styrelsens förvaltning och kassans räkenskaper utses årligen fyra revisorer. Av dessa utses en av regeringen, en, som skall vara revisionens ordförande, av bankinspektionen och två på ordinarie ombudsstämma. I samma ordning utses lika antal personliga suppleanter. Av de på ombudsstämma utsedda skall en revisor och hans suppleant vara auktoriserade revisorer. Den andre på ombudsstämma utsedde revisorn och hans suppleant skall äga insikt och erfarenhet beträffande rörelse för fastighets- och tomträttsbelåning.

[S2]Verkställande direktör eller annan tjänsteman hos stadshypoteksförening eller av kassastyrelsen utsedd ledamot av föreningsstyrelse får ej vara revisor eller suppleant. Ej heller får den vara revisor eller suppleant som är tjänsteman hos kassan eller annars intager en underordnad eller beroende ställning till styrelseledamot eller verkställande direktör eller till sådan tjänsteman hos kassan åt vilken uppdragits att ombesörja bokföringen eller medelsförvaltningen eller kontrollen däröver. Ej heller får den vara revisor som är eller varit gift med eller sambo till sådan styrelseledamot eller tjänsteman som avses i detta stycke eller den som med honom är i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag eller är syskon eller är i det svågerlag, att den ene är eller varit gift med den andres syskon. Lag (1989:239).

Skadeståndsskyldighet för styrelseledamöter och revisorer

5 §  Styrelseledamöter som uppsåtligen eller av oaktsamhet tillskyndar kassan skada svarar solidariskt för skadan.

[S2]Har revisorer mot bättre vetande lämnat oriktig uppgift i sin berättelse eller uppsåtligen underlåtit att göra anmärkning mot sådan uppgift i handling som de granskat eller visat oaktsamhet vid fullgörande av sitt uppdrag, är de solidariskt ansvariga mot kassan för skada som uppkommer därav.

Ombudsstämma

6 §  Ombud för föreningarna skall årligen före utgången av juni månad sammanträda till ordinarie ombudsstämma i Stockholm på tid, som kassans styrelse bestämmer. Stämman förrättar föreskrivna val av ledamöter och suppleanter i kassans styrelse samt av revisorer och suppleanter för dessa, avgör fråga om fastställande av balansräkningen och beslutar i fråga om ansvarsfrihet för styrelsen.

[S2]Extra ombudsstämma skall utlysas av styrelsen, när den finner det lämpligt eller revisorerna begär det.

[S3]Varje förening får till ombudsstämma utse fem ombud jämte fem suppleanter.

[S4]Till ombud får ej utses ledamot eller suppleant i kassans styrelse eller tjänsteman hos kassan.

[S5]Ingen får på ombudsstämma deltaga i behandling av fråga rörande avtal mellan honom och kassan. Ej heller får någon deltaga i behandling av fråga rörande avtal mellan kassan och tredje man, om han i frågan har ett väsentligt intresse som kan strida mot kassans. Detta äger motsvarande tillämpning på gåva från kassan och på rättegång eller annan talan mot honom eller tredje man.

[S6]Verkställande direktör eller annan tjänsteman hos förening eller av kassan utsedd styrelseledamot hos förening får ej såsom ombud vid ombudsstämma deltaga i beslut om ansvarsfrihet. Lag (1983:578).

Upplåning

7 §  Kassan anskaffar medel för sin verksamhet genom lån mot obligationer eller genom annan upplåning. Sammanlagda beloppet av kassans låneskuld får ej uppgå till mera än tio gånger summan av den i 13 § angivna grundfonden och de i 15 § angivna reserv- och kapitaltäckningsfonderna.

[S2]Nedgår grundfonden genom förluster som uppkommit på kassans rörelse i dess helhet med mer än fem procent, får kassan ej upptaga nytt lån utan regeringens medgivande. Är nedgången större än tio procent, fordras för upptagande av nytt lån även riksdagens medgivande.

[S3]Tages grundfonden i anspråk för att täcka förlust, skall kassan anmäla detta hos regeringen. Lag (1984:991).

8 §  Skuldförbindelse med tillhörande säkerhet, som lämnats till förening för utlämnat lån, skall, om ej annat beslutats enligt andra stycket, snarast ställas under offentlig vård.

[S2]Förening kan besluta att första stycket icke skall tillämpas av föreningen. Sådant beslut skall godkännas av kassan.

[S3]Förening ansvarar för att dess skuld till kassan ständigt motsvaras av lånefordringar för vilka finns säkerhet enligt denna förordning eller av tillgodohavande hos bank eller av kontanta medel. Kassan övervakar att föreningen uppfyller detta ansvar.

[S4]Kassan ansvarar för att dess fordringar hos föreningarna vid varje tidpunkt svarar mot lägst sammanlagda beloppet av kassans utelöpande obligationer. Lag (1970:66).

Utlåning

9 §  Kassan fastställer ränte- och återbetalningsvillkoren för lån som lämnas till förening.

[S2]Förfallotiden för lån skall bestämmas så, att den är förenlig med villkoren för kassans förbindelser. Lag (1987:611).

10 §  Sedan tio år förflutit efter det att visst lån utlämnats till förening, får föreningen säga upp lånet till betalning efter ett år, om kassan icke finner att villkoren för dess förbindelser utgör hinder mot det. Föreningen är därvid skyldig att på det sätt och med det belopp som kassan bestämmer utge ersättning för den ränteförlust som inbetalningen kan föranleda (ränteskillnadsersättning).

[S2]Kassan får medge förening att betala lån även tidigare än enligt första stycket, om det kan ske med hänsyn till kassans förbindelser. Kassan kan i sådant fall föreskriva villkor för betalningen utöver skyldighet att utge ränteskillnadsersättning.

[S3]Underlåter förening att fullgöra föreskriven inbetalning, är föreningen skyldig att betala ränta på det förfallna beloppet enligt vad som föreskrives i räntelagen (1975:635). Lag (1975:653).

11 §  Medel som inflyter till kassan och som denna inte omedelbart använder för att infria sina förbindelser eller för att lämna lån till föreningarna skall göras rän tebärande genom kall göras rän insättning hos riksgäldskontoret, bankaktiebolag, sparbank eller central föreningsbank eller genom placering i statsobligationer eller andra statspapper eller i Sveriges allmänna hypoteksbanks obligationer eller genom utlåning mot betryggande säkerhet av sådana obligationer eller i form av panträtt i fastighet eller i tomträtt eller genom utlåning åt samfällighetsförening. Lag (1987:611).

Föreningarnas ansvarighet för kassans förbindelser

12 §  För kassans förbindelser är föreningarna ansvariga i förhållande till de högsta under senast förflutna räkenskapsåret obetalda kapitalbeloppen av föreningarnas lån från kassan. Kan kassan ej infria sina förbindelser med egna medel har den rätt att i mån av behov erhålla tillskott från föreningarna med samma fördelning dem emellan.

[S2]Kan förening ej fullgöra sin betalningsskyldighet enligt första stycket, är övriga föreningar med där angiven fördelning ansvariga för bristen.

Fonder

13 §  Som grundfond för kassan ställer staten till förfogande en av regeringen eller, efter regeringens bestämmande, riksgäldskontoret utfärdad garantiförbindelse på tjugosju miljarder kronor. Lag (1991:935).

14 §  Efter anmälan till riksgäldskontoret får kassan taga grundfonden i anspråk till fullgörande av sina förbindelser, när kassan för tillfället saknar tillgängliga medel till detta och när kassan trätt i likvidation.

[S2]Vid likvidation får grundfonden dock tagas i anspråk endast i den mån annan tillgång saknas som svarar för kassans förbindelser.

[S3]När grundfonden tagits i anspråk i annat fall än vid kassans likvidation, skall kassan ersätta staten den ränta som staten med anledning härav kan ha utgivit och snarast möjligt återbetala vad som tagits i anspråk.

15 §  Kassans behållna årsvinst skall avsättas till en reservfond om ej annat följer av tredje eller fjärde stycket.

[S2]Reservfonden skall uppgå till lägst ett belopp som svarar mot en procent av kassans skulder.

[S3]Uppgår reservfonden till belopp som anges i andra stycket, får förening av kassans årsvinst beviljas bidrag utan återbetalningsskyldighet. Under samma förutsättning får också avsättning göras till en kapitaltäckningsfond.

[S4]Uppgår reservfonden till två procent av kassans skulder, får vinstmedel användas för syfte som hänger samman med kassans ändamål. Lag (1983:958).

16 §  Har förening lidit förlust som den ej kan täcka med sin säkerhetsfond, får kassan bevilja föreningen bidrag ur reservfonden utan återbetalningsskyldighet med belopp som svarar mot högst hälften av reservfonden. Sådant bidrag får dock ej lämnas utan ombudsstämmans hörande.

[S2]I övrigt får kassans reservfond användas endast till att täcka förlust som uppkommit på kassans rörelse i dess helhet.

[S3]Nedgår reservfonden under föreskrivet belopp, skall den snarast åter ökas till detta. Lag (1970:66).

16 a §  Medel som har avsatts till kassans kapitaltäckningsfond får användas endast för överföring till reservfonden. Överföring skall göras när det behövs på grund av 16 § tredje stycket och får i övrigt ske i den mån inte kapitaltäckningskravet enligt 34 § eftersätts därigenom.

[S2]Om kapitaltäckningsfonden har blivit otillräcklig med hänsyn till 34 §, skall den snarast ökas i erforderlig mån. Lag (1983:958).

Förvaltnings- och fondbidrag

17 §  Om det behövs för att täcka förvaltningskostnad eller fondavsättning hos kassan, skall förening erlägga förvaltnings- och fondbidrag till denna. Kassan beslutar närmare om sådant bidrag. Lag (1987:611).

Likvidation

18 §  Om kassans likvidation och om förfarandet därvid förordnar regeringen.

[S2]Vad som återstår av kassans tillgångar sedan skulderna betalats användes för ändamål som regeringen bestämmer efter hörande av föreningarna. Lag (1975:653).

Stadshypoteksföreningar

19 §  Stadshypoteksförening har till ändamål att inom sitt verksamhetsområde utöva låneverksamhet avseende

  1. fast egendom eller med tomträtt upplåten fastighet som bebyggs för att användas huvudsakligen till bostäder eller affärslokaler,
  2. annan bebyggelse, om denna finansieras med stöd av statligt bostadslån eller statligt lån för anordnande av allmän samlingslokal, och
  3. bostadsrätt i bebyggelse som avses under 1 eller 2.

[S2]Vad i denna lag sägs om bostadsrätt skall även gälla andel i bostadsförening eller aktie i bostadsaktiebolag där en utan begränsning i tiden upplåten nyttjanderätt till en lägenhet är oskiljaktigt förenad med andelen eller aktien.

[S3]Förening får även driva annan verksamhet som har samband med långivningen. Lag (1987:611).

Medlemskap

21 §  Medlem i stadshypoteksförening är fastighetsägare, tomträttshavare eller samfällighetsförening, som hos stadshypoteksföreningen häftar för lån för vilket denna erhållit medel från kassan. Lag (1973:1162).

22 §  Förening förvaltas av en styrelse med säte i den ort regeringen bestämmer. Styrelsen består av minst fem och högst sju ledamöter. Kassan utser en av ledamöterna och suppleant för honom. Sådan ledamot och suppleant bör ha insikt och erfarenhet av rörelse för fastighets- och tomträttsbelåning. Övriga ledamöter och suppleanter för dem till högst samma antal väljes på ordinarie föreningsstämma.

[S2]Val av ledamot eller suppleant sker för tiden till och med den ordinarie föreningsstämma som hålles under tredje året efter valet.

[S3]Avgår vald ledamot eller suppleant före utgången av den tid för vilken han är vald, väljes ny ledamot eller suppleant för återstående tid på nästa ordinarie föreningsstämma.

[S4]Styrelsen väljer årligen inom sig ordförande och vice ordförande.

[S5]Bestämmelser om arbetstagarrepresentanter finns i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda. Lag (1987:1256).

23 §  Verkställande direktör utses av förenings styrelse. Beslut härom skall godkännas av kassan.

24 §  För revision av föreningsstyrelses förvaltning och förenings räkenskaper skall årligen utses minst tre och högst fem revisorer jämte suppleanter. Kassan utser en av revisorerna och suppleant för honom. Ordinarie föreningsstämma väljer övriga rev isorer och lika många suppleanter.

[S2]Den av kassan utsedde revisorn och hans suppleant bör ha insikt och erfarenhet av rörelse för fastighets- och tomträttsbelåning. Av de valda revisorerna bör en revisor och hans suppleant vara auktoriserade revisorer.

[S3]Den som är tjänsteman hos förening eller annars intager en underordnad eller beroende ställning till styrelseledamot eller verkställande direktör eller till sådan tjänsteman hos föreningen, åt vilken uppdragits att ombesörja bokföringen eller medelsförvaltningen eller kontrollen däröver, får ej vara revisor eller suppleant i samma förening. Ej heller får den vara revisor som är eller varit gift med eller sambo till sådan styrelseledamot eller tjänsteman som avses i detta stycket eller den som med honom är i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag eller syskon eller är i det svågerlag, att den ene är eller varit gift med den andres syskon. Lag (1987:802).

25 §  Styrelseledamöter som uppsåtligen eller av oaktsamhet tillskyndar föreningen skada svarar solidariskt för skadan.

[S2]Har revisorer mot bättre vetande lämnat oriktig uppgift i sin berättelse eller uppsåtligen underlåtit att göra anmärkning mot sådan uppgift i handling som de granskat eller visat oaktsamhet vid fullgörande av sitt uppdrag, är de solidariskt ansvariga mot föreningen för skada som uppkommer därav.

Föreningsstämma

26 §  Ordinarie stämma med föreningens medlemmar skall hållas årligen före utgången av april månad på tid som styrelsen bestämmer.

[S2]Extra föreningsstämma skall utlysas av styrelsen, när den finner det lämpligt eller kassans styrelse begär det eller minst en tiondel av antalet medlemmar i föreningen gör skriftlig framställning om det med angivande av skälen.

[S3]Stämman skall hållas på den ort, där styrelsen har sitt säte. Styrelsen får dock, om särskilda skäl föreligger, besluta att stämma skall hållas på annan ort inom föreningens verksamhetsområde.

27 §  Varje föreningsmedlem, som ej står i skuld till föreningen för förfallna avgifter, har rösträtt på föreningsstämma.

[S2]Beträffande rösträtt på föreningsstämma gäller vidare, att

  1. varje medlem har en röst,
  2. medlems rösträtt kan utövas genom ombud, vartill dock får utses endast medlemmens make eller medlem i föreningen,
  3. juridisk person får företrädas av, förutom sin styrelse eller annan ställföreträdare enligt lag, den som bemyndigas därtill, vare sig denne är medlem i föreningen eller ej,
  4. ingen får som ombud företräda mer än en medlem.

[S3]Ingen får själv eller genom ombud eller som ombud för annan på föreningsstämma deltaga i behandling av fråga rörande avtal mellan honom och föreningen. Ej heller får någon deltaga i behandling av fråga rörande avtal mellan föreningen och tredje man, om han i frågan har ett väsentligt intresse som kan strida mot föreningens. Detta äger motsvarande tillämpning på gåva från föreningen och på rättegång eller annan talan mot honom eller tredje man.

[S4]Ledamot eller suppleant i styrelsen, verkställande direktören eller annan tjänsteman hos föreningen får, även om han är medlem i denna, ej deltaga i beslut om ansvarhetsfrihet eller i val av revisor.

Lånerörelse

28 §  För de ändamål som anges i 19 §1 och 2 får förening, om ej annat följer av denna lag, lämna lån endast mot betryggande säkerhet i form av panträtt i fastighet eller tomträtt (inteckningssäkerhet).

[S2]För att täcka kostnader under tiden för uppförande av byggnad på fast egendom eller med tomträtt upplåten fastighet får förening lämna lån i form av byggnadskreditiv. Byggnadskreditiv får dock lämnas endast om låntagaren utöver säkerhet, som föreskrivs i första stycket, ställer annan betryggande säkerhet för lånet.

[S3]För det ändamål som anges i 19 § 3 får förening lämna lån mot pantsäkerhet i bostadsrätten. Om det krävs för att betryggande säkerhet för lånet skall anses föreligga, skall låntagaren även ställa annan säkerhet. Lag (1983:958).

29 §  För förenings utlåning gäller i tillämpliga delar bestämmelserna om utlåning från kassan till föreningarna. Förening skall lämna lån på samma villkor som gäller för föreningens motsvarande lån hos kassan. För ett sådant lån som föreningen lämnar gäller dock inte bestämmelserna i 10 §, om konsumentkreditlagen (1992:830) är tillämplig på lånet. Lag (1992:833).

30 §  Pantbrev i fast egendom eller tomträtt skall lyda på minst det belopp, till vilket lån beviljas, och ligga inom 75 % av uppskattningsvärdet av den fasta egendomen eller av byggnad, som hör till tomträtten, eller, om det kapitaltäckningskrav som anges i 34 § är uppfyllt, inom 85 % av uppskattningsvärdet.

[S2]Pantbrev, som utgör säkerhet för byggnadskreditiv, skall lyda på minst det belopp med vilket kreditivet tages i anspråk.

[S3]Uppskattningsvärdet bestämmes av den långivande föreningen på grundval av särskild värdering. Har enligt gällande bestämmelser om lån av statsmedel till främjande av bostadsbyggandet sådant lån beviljats till uppförande av viss byggnad, bör till grund för bedömandet i stället för uppskattningsvärdet läggas det enligt nämnda bestämmelser fastställda pantvärdet för byggnaden eller den fastighet, där denna uppföres, om ej särskilda skäl föranleder annat.

[S4]Åtnjuter samfällighetsförening, som förvaltar gemensamhetsanläggning, förmånsrätt för fordran i lånesökandens fasta egendom eller tomträtt, skall vid beviljande av lån mot inteckningssäkerhet anses som om lånesökanden till belopp, motsvarande den del av kostnaden för utförande av anläggningen som belöper på hans fasta egendom eller tomträtt, erhållit lån mot säkerhet i form av panträtt på grund av inteckning med bästa förmånsrätt. Lag (1983:958).

[S5]30 a har upphört att gälla genom lag (1983:958).

32 §  Till samfällighetsförening får statshypoteksförening lämna lån utan inteckningssäkerhet. Lån får inte beviljas till högre belopp än det vartill lån, med hänsyn till 30 § första och tredje styckena, mot inteckningssäkerhet sammanlagt kunnat lämnas för de fastigheter som har del i samfälligheten. Lån får under samma förutsättningar lämnas även i form av byggnadskreditiv. Lag (1982:133).

33 §  Förenings behållna årsvinst skall avsättas till en säkerhetsfond i den mån inte annat följer av fjärde stycket.

[S2]Säkerhetsfonden skall uppgå till lägst ett belopp som svarar mot en procent av föreningens skulder.

[S3]Om förening ej kan uppfylla i andra stycket angivet krav, skall säkerhetsfonden sammanlagd med övriga föreningars säkerhetsfonder och kassans reservfond uppgå till lägst ett belopp som svarar mot två procent av kassans skulder. Kassan meddelar anvisningar om tillämpningen av denna bestämmelse.

[S4]Om det i andra stycket angivna kravet är uppfyllt, får ur årsvinsten avsättning göras till en kapitaltäckningsfond.

[S5]I den mån förenings medel ej behövs i rörelsen får de göras räntebärande på betryggande sätt. Lag (1983:958).

34 §  Kassans och föreningarnas kapitaltäckningsfonder skall tillsammans uppgå till lägst ett belopp som motsvarar sammanlagt

  1. fyra procent av föreningarnas fordringar med inteckningssäkerhet som ligger mellan 75 och 85 % av egendomens uppskattningsvärde och
  2. åtta procent av föreningarnas fordringar med pantsäkerhet i bostadsrätt.

[S2]Kassan meddelar anvisningar om tillämpningen av denna bestämmelse. Lag (1983:958).

35 §  Avkastning av säkerhetsfonden skall läggas till fonden. Överstiger denna två procent av föreningens skulder, får dock avkastningen efter medgivande av kassan användas till att bestrida föreningens förvaltningskostnader eller, i den mån detta ej behövs, till att bereda medlemmarna lättnad i lånevillkoren.

35 a §  Medel som har avsatts till en förenings kapitaltäckningsfond får användas endast för överföring till säkerhetsfonden. Överföring skall göras när det behövs på grund av 33 § andra stycket och får i övrigt ske i den mån inte kapitaltäckningskravet enligt 34 § eftersätts därigenom. Lag (1983:958).

36 §  I samband med beslut, varigenom del av förenings verksamhetsområde överföres till annan förenings område, kan regeringen efter hörande av kassan och de berörda föreningarna bestämma om överförande av medel som tillhör säkerhetsfonden eller kapitaltäckningsfonden. Lag (1983:958).

37 §  Låntagare skall erlägga förvaltnings- och fondbidrag till sin förening. Bidraget utgår med belopp som fordras för föreningens förvaltningskostnader och för avsättning till säkerhetsfonden eller kapitaltäckningsfonden. Lag (1983:958).

38 §  Om förenings likvidation och om förfarandet därvid förordnar regeringen. Innan sådant förordnande meddelas, skall föreningen höras.

[S2]Vad som återstår av föreningens tillgångar sedan skulderna betalats skall överlämnas till kassan. Medel som härrör från förening, vars verksamhetsområde övertagits av annan förening, får dock efter regeringens bestämmande överlämnas till sistnämnda förening. Lag (1975:653).

Fusion

38 a §  Regeringen får lämna tillstånd till verkställande av avtal om fusion mellan stadshypoteksföreningar innebärande att den ena föreningen (överlåtande föreningen) skall uppgå i den andra föreningen (övertagande föreningen) på så sätt att medlemmarna i den överlåtande föreningen blir medlemmar i den övertagande föreningen samt att den överlåtande föreningen upplöses utan likvidation och att alla dess tillgångar och skulder övertages av den övertagande föreningen. Fusionen skall anses genomförd den dag regeringen bestämmer.

[S2]Tillstånd till verkställande av fusionsavtal får meddelas endast om förslag till avtalet godkänts av den överlåtande föreningens stämma.

[S3]Medlem i stadshypoteksförening som ej samtyckt till fusion har rätt att inom en månad efter det regeringen lämnat tillstånd till fusionsavtalets verkställande säga upp sig till utträde. Hans lån förefaller därvid till betalning. Den övertagande föreningen får betinga sig ersättning för ränteförlust och för förlorade förvaltnings- och fondbidrag enligt de bestämmelser för betalning av lån i förtid som anges i det i 39 § angivna reglementet.

[S4]I beslut om tillstånd enligt första stycket kan regeringen i fråga om den övertagande föreningens styrelse för viss tid medge undantag från bestämmelserna i 22 § om högsta antalet styrelseledamöter och om den tid för vilken ledamöterna skall väljas. Lag (1975:653).

Gemensamma bestämmelser

Reglemente

39 §  Närmare bestämmelser om kassans och föreningarnas verksamhet meddelas av regeringen i reglemente för kassan och föreningarna. Lag (1975:653).

Förvärv av aktier m. m.

39 a §  Kassan och föreningarna får förvärva

  1. aktie i bolag, vilket uteslutande har till syfte att förvalta fast egendom eller tomträtt, som har förvärvats för att bereda kassan eller en förening lokaler för dess inrymmande eller tillgodose därmed sammanhängande behov,
  2. efter tillstånd av regeringen, aktie i sådant bolag eller andel i sådan ekonomisk förening som tillgodoser intressen som är gemensamma för kassan och föreningarna eller för dessa och andra kreditinstitut, samt garantifondbevis eller förlagsbevis utfärdat av bolag eller ekonomisk förening som nu nämnts.

[S2]För en förening gäller i fråga om förvärv enligt första stycket 1 att kassan skall ha medgett förvärvet samt i fråga om förvärv enligt första stycket 2 att kassan skall ha medgett att föreningen ansöker om regeringens tillstånd. Lag (1985:348).

Kapitaltäckning

39 b §  Kassan och föreningarna skall tillsammans vid varje tidpunkt ha en kapitalbas, beräknad enligt 39 c §, som motsvarar åtta procent av värdet av kassans och föreningarnas placeringar, beräknat enligt 39 d § (kapitalkrav). Lag (1989:1091).

39 c §  Kapitalbasen utgörs av summan av primärt och supplementärt kapital efter avräkning enligt sista stycket. Det primära kapitalet skall utgöra minst hälften av kapitalbasen. Med primärt kapital avses: A. Kapitaltäckningsfond.

[S2]B. Avsättningar till reservfond och säkerhetsfond, dock endast sjuttio procent av avsättningar för vilka avdrag vid inkomstbeskattningen har medgetts enligt 2 § 8 mom.åttonde stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

[S3]C. Sjuttio procent av det belopp som svarar mot kassans och föreningarnas reserver för obligationer, dock högst sjuttio procent av skillnaden mellan nettobokföringsvärdet och det lägsta av anskaffningsvärdet och marknadsvärdet.

[S4]Med supplementärt kapital avses det nominella värdet av förlagsbevis och andra skuldförbindelser med en ursprunglig löptid av minst fem år och med rätt till betalning först efter kassans och föreningarnas övriga borgenärer, dock sammanlagt högst till ett belopp som motsvarar hälften av det primära kapitalet. Bevis och andra skuldförbindelser vilkas återstående löptid understiger fem år skall tas upp till ett belopp som motsvarar tjugo procent av det nominella värdet för varje helt år som återstår till förfallodagen.

[S5]Som primärt eller supplementärt kapital får dessutom, enligt medgivande av regeringen eller efter regeringens bemyndigande av bankinspektionen, räknas andra kapitaltillskott och reserver än som sägs i andra och tredje styckena.

[S6]Om kassan eller en förening har förvärvat aktier i ett sådant bolag eller andelar i en sådan ekonomisk förening som avses i 39 a § och kassan eller föreningarna har ett väsentligt ekonomiskt intresse i företaget, skall från summan av det primära och supplementära kapitalet räknas av åtta procent av summan av det bokförda värdet av aktierna eller andelarna i företaget och företagets bokförda skulder. Lag (1989:1091).

39 d §  Kapitalkravet enligt 39 b § bestäms i förhållande till kassans och föreningarnas tillgångar samt sådana garantiförbindelser och andra åtaganden på kapitalmarknaden som innebär en kreditrisk för kassan och föreningarna (placeringar). Placeringarna delas in i följande grupper: A. Tillgångar och åtaganden som avses i 2 kap. 10 § första stycket A bankrörelselagen (1987:617).

[S2]B. Tillgångar och åtaganden som avses i 2 kap. 10 § första stycket B bankrörelselagen.

[S3]C. Tillgångar och åtaganden som avses i 2 kap. 10 § första stycket C bankrörelselagen. D.Tillgångar och åtaganden som avses i 2 kap. 10 § första stycket D bankrörelselagen.

[S4]Vid bestämmandet av kapitalkravet undantas

[S5]I övrigt skall vid bestämmandet av kapitalkravet placeringarna tas upp till sammanlagt

[S6]Till grund för bestämmandet av kapitalkravet enligt tredje stycket skall placeringarna värderas enligt föjande:

  1. Obligationer, för vilka reserver som avses i 39 c § andra stycket C har satts av, värderas till sitt bruttobokföringsvärde, dock högst till sitt marknadsvärde.
  2. Övriga tillgångar värderas till sitt bokförda värde.
  3. Garantiförbindelser med anknytning till kreditgivning värderas till sitt nominella belopp.
  4. Övriga garantiförbindelser värderas till halva sitt nominella belopp.
  5. Andra åtaganden på kapitalmarknaden värderas till sitt nominella belopp, om inte regeringen föreskriver ett lägre belopp.

[S7]Regeringen får bemyndiga bankinspektionen att meddela sådana föreskrifter som enligt denna paragraf ankommer på regeringen. Lag (1989:1091).

Tillsynen över kassan och föreningarna

40 §  Kassan och föreningarna står under tillsyn av bankinspektionen.

[S2]Vid meddelande av föreskrift eller förbud i samband med tillsynen kan bankinspektionen förelägga vite.

[S3]Talan mot bankinspektionens beslut enligt denna förordning föres hos regeringen genom besvär.

[S4]Beslut i fråga om tillsynen länder omedelbart till efterrättelse, om ej regeringen förordnar annat.

[S5]I övrigt meddelar regeringen närmare bestämmelser om tillsynsverksamheten. Lag (1982:724).

42 §  Styrelseledamot, verkställande direktör eller annan tjänsteman hos kassan eller förening som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet lämnar oriktig eller vilseledande uppgift till bankinspektionen rörande kassan eller föreningen och dess verksamhet dömes till böter eller fängelse i högst sex månader, om ej gärningen är belagd med straff i brottsbalken. Lag (1970:66).

Ändringar och övergångsbestämmelser

Lag (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar

Ändring, SFS 1968:652

    Omfattning
    ikrafttr.

Ändring, SFS 1970:66

    Förarbeten
    Prop. 1969:171
    Omfattning
    upph. 32, 33 §§; utgår rubr. närmast före 32, 33 §§; ändr. 4, 8, 9, 11, 16, 20 §§; nya 40-42 §§, rubr. närmast före 40 §

Ändring, SFS 1970:719

Ändring, SFS 1971:663

Ändring, SFS 1972:307

Ändring, SFS 1973:226

Ändring, SFS 1973:1162

    Förarbeten
    Prop. 1973:160
    Omfattning
    ändr. 11, 19, 21, 30, 31 §§

Ändring, SFS 1974:261

    Förarbeten
    Prop. 1974:76
    Omfattning
    ändr. 13, 20, 28 §§; omtryck

Ändring, SFS 1974:808

    Förarbeten
    Prop. 1974:127
    Omfattning
    nya 38 a §, rubr. närmast före 38 a §

Ändring, SFS 1975:653

    Förarbeten
    Prop. 1975:102
    Omfattning
    ändr. författningsrubr., 2, 7, 10, 18, 20, 22, 36, 38-41 §§

Lag (1976:224) om ändring i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar

Lag (1978:213) om ändring i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar

Lag (1979:1111) om ändring i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stads- hypotekskassa och om stadshypo- teksföreningar

Lag (1982:133) om ändring i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföre- ningar

    Förarbeten
    Prop. 1981/82:84
    Omfattning
    ändr. 11, 13, 19, 28, 30, 31 §§; ny 32 §

Lag (1982:724) om ändring i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksförening- ar

Lag (1982:1151) om upphävande av lagen (1982:724) om ändring i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar

Lag (1983:578) om ändring i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksförening- ar

    Förarbeten
    Prop. 1982/83:136
    Omfattning
    ändr. 2, 3, 6, 13, 19, 20, 28 §§; ny 30 a §; omtryck
    Ikraftträder
    1983-06-30

Lag (1983:958) om ändring i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984.
    Avsättning till kapitaltäckningsfonder får göras första gången vid bokslutet för räkenskapsåret 1983. Kassastyrelsen får medge att föreningarna lämnar lån mot inteckningssäkerhet, som ligger mellan 75 och 85 % av egendomens uppskattningsvärde, eller mot pantsäkerhet i bostadsrätt innan bokslutet fastställts, om det är uppenbart att kapitaltäckningskravet enligt 34 § kommer att kunna uppfyllas genom avsättning ur kassans årsvinst för år 1983.
    Förarbeten
    Prop. 1983/84:39
    Omfattning
    upph. 30 a §; utgår rubr. närmast före 34 §; nuvarande 34 § betecknas 33 §; ändr. 15, 17, 19, 28, 30, 31, nya 33, 36, 37 §§; nya 16 a, 34, 35 a §§, rubr. närmast före 33 §
    Ikraftträder
    1984-01-01

Lag (1984:991) om ändring i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar

Lag (1985:348) om ändring i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar

    Förarbeten
    Prop. 1984/85:188
    Omfattning
    nya 39 a §, rubr. närmast före 39 a §, rubr. närmast efter 38 a §
    Ikraftträder
    1985-06-18

Lag (1986:767) om ändring i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar

Lag (1987:611) om ändring i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar

    Förarbeten
    Prop. 1986/87:145
    Omfattning
    ändr. 9, 11, 13, 17, 19, 31 §§
    Ikraftträder
    1987-07-01

Lag (1987:802) om ändring i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar

    Förarbeten
    Prop. 1986/87:86
    Omfattning
    ändr. 4, 24 §§
    Ikraftträder
    1988-01-01

Lag (1987:1256) om ändring i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar

    Förarbeten
    Prop. 1987/88:10
    Omfattning
    ändr. 2, 22 §§
    Ikraftträder
    1988-01-01

Lag (1988:191) om ändring i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar

Lag (1988:756) om ändring i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar

Lag (1989:179) om ändring i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar

Lag (1989:239) om ändring i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar

    Förarbeten
    Prop. 1988/89:97
    Omfattning
    ändr. 2, 4, 13 §§
    Ikraftträder
    1989-07-01

Lag (1989:1091) om ändring i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna lag träder i kraft den 1 februari 1990.
    2. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, bankinspektionen får, intill utgången av år 1992, föreskriva lägre kapitalkrav än som anges i 39 b §. Sådana föreskrifter får dock inte innebära att det kommer att gälla ett lägre kapitalkrav än som svarar mot kapitalbasens storlek i förhållande till placeringarnas värde vid lagens ikraftträdande eller mot den högre grad av kapitaltäckning som därefter har uppnåtts.
    3. Utan hinder av vad som föreskrivs i 39 c § tredje stycket får förlagsbevis och andra skuldförbindelser som utfärdats före lagens ikraftträdande räknas in i kapitalbasen även om den ursprungliga löptiden uppgår till mindre än fem år, dock endast till det lägre belopp som anges i lagrummet.
    4. Utan hinder av vad som föreskrivs i 39 d § första stycket får, intill utgången av år 1991, värdehandlingar och andra fordringar för vilka försäkringsbolag svarar hänföras till grupp B. Lag (1990:1311).
    Förarbeten
    Prop. 1989/90:43
    Omfattning
    ändr. 13 §; nya 39 b-39 d §§, rubr. närmast före 39 b §
    Ikraftträder
    1990-02-01

Lag (1990:1311) om ändring i lagen (1989:1091) om ändring i lagen (1968:576) om Konunga- riket Sveriges stadshypoteks- kassa och om stadshypoteks- föreningar

    Förarbeten
    Prop. 1990/91:40
    Omfattning
    ändr. 4 p övergångsbest. till 1989:1091
    Ikraftträder
    1991-01-01

Lag (1991:935) om ändring i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar

Lag (1992:342) om ändring i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar

Ändring, SFS 1992:701

    Omfattning
    upph.

Lag (1992:833) om ändring i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993. Äldre föreskrifter gäller dock i fråga om kreditavtal som har ingåtts före den nya lagens ikraftträdande.
    Förarbeten
    Prop. 1991/92:83
    Omfattning
    ändr. 29 §
    Ikraftträder
    1993-01-01