1 §  I denna lag finns föreskrifter om

• Svenska kyrkan som trossamfund (2 kap.),
• kyrkotillhörighet i Svenska kyrkan (3 kap.),
• den kyrkliga indelningen (4--10 kap.),
• den lokala organisationen (11--22 kap.),
• den regionala organisationen (23--28 kap.),
• den centrala organisationen (29--31 kap.),
• biskops- och prästtjänster (32--36 kap.),
• kyrkomusiken (37 kap.),
• den kyrkliga egendomen (38--42 kap.),
• de kyrkliga valen (43--47 kap.). Lag (1995:1211).

2 §  Genom sina församlingar upprätthåller Svenska kyrkan en på demokratisk grund uppbyggd riksomfattande verksamhet.

Svenska kyrkans församlingar och stiftsmyndigheter ansvarar lokalt och regionalt för kyrkans verksamhet.

3 §  Valda ombud för Svenska kyrkan samlas varje år till kyrkomöte.

Grundläggande föreskrifter om kyrkomötets sammansättning, valen till kyrkomötet, Svenska kyrkans centralstyrelse samt kyrkomötets uppgifter och normgivning finns i 29 kap.1--13 §§.

4 §  Bara den som bekänner Svenska kyrkans lära får inneha en biskops- eller prästtjänst i Svenska kyrkan.

Till en biskopstjänst utnämner regeringen en av de tre som har föreslagits i den ordning som föreskrivs i 45 kap.

5 §  Biskoparna och domkapitlen skall se till att den ordning som gäller för Svenska kyrkan med avseende på Svenska kyrkans lära, böcker, sakrament, gudstjänst och övriga handlingar iakttas i församlingarna.

Biskoparna och domkapitlen skall vidare ha tillsyn över hur innehavarna av det kyrkliga ämbetet förvaltar detta och efterlever sina avgivna vigningslöften.

1 §  Svensk medborgare eller här i landet bosatt utländsk medborgare får tillhöra Svenska kyrkan.

Svenska kyrkans centralstyrelse får medge att även annan person får tillhöra Svenska kyrkan. Lag (1995:1211).

2 §  Den som döps i Svenska kyrkans ordning blir upptagen i Svenska kyrkan. Lag (1995:1211).

3 §  Ett barn under 18 år skall i annat fall än som avses i 2 § tas upp i Svenska kyrkan efter meddelande från barnets vårdnadshavare. Den som har fyllt 15 år skall själv ha samtyckt till upptagandet. Lag (1995:1211).

4 §  Den som har fyllt 18 år och som i annat fall än som avses i 2 § vill inträda i Svenska kyrkan skall efter skriftlig anmälan tas upp i Svenska kyrkan, om han eller hon

1. är döpt i Svenska kyrkans eller annan evangelisk-luthersk kyrkas ordning, eller
2. är döpt i någon annan kristen kyrkas ordning och samtidigt med anmälan begär undervisning i Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära, eller
3. samtidigt med anmälan begär undervisning i Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära som förberedelse för dop. Lag (1995:1211).

5 §  Den som tillhör Svenska kyrkan får utträda ur kyrkan genom anmälan. Anmälan skall göras personligen hos kyrkoherden eller enskilt genom egenhändigt undertecknad handling som bevittnats av två personer.

För barn under 18 år skall anmälan göras av barnets vårdnadshavare. Den som har fyllt 15 år skall själv ha samtyckt till utträdet. Lag (1995:1211).

6 §  Frågor om kyrkotillhörighet prövas av kyrkoherden i den församling där den som ärendet rör är folkbokförd. I fråga om den som är medlem i en icke-territoriell församling prövas ärendet i stället av kyrkoherden i den församlingen.

Kyrkoherden får förordna en annan präst i pastoratet att pröva sådana frågor.

I fråga om den som inte är folkbokförd i Sverige prövas ärendet av Svenska kyrkans centralstyrelse. Lag (1997:56).

7 §  Kyrkotillhörigheten för den som blir upptagen i Svenska kyrkan gäller från och med

1. dopdagen, eller
2. den dag då meddelande eller anmälan om upptagande kom in till kyrkoherden. Lag (1995:1211).

8 §  Kyrkotillhörigheten upphör från och med den dag då anmälan om utträde kom in till kyrkoherden. Lag (1995:1211).

9 §  Svenska kyrkans centralstyrelse skall föra register över alla som tillhör Svenska kyrkan. Lag (1995:1211).

10 §  Den som har förrättat ett dop i Svenska kyrkans ordning skall genast meddela detta till kyrkoherden i den församling där den döpte är folkbokförd, om den döpte genom dopet har blivit upptagen i kyrkan.

I fråga om en svensk medborgare som inte är folkbokförd i Sverige skall meddelandet sändas till Svenska kyrkans centralstyrelse. Lag (1995:1211).

11 §  Kyrkoherden skall genast meddela Svenska kyrkans centralstyrelse, när någon som är folkbokförd i församlingen har tagits upp i eller trätt ut ur Svenska kyrkan. Lag (1995:1211).

12 §  Den som har tagits upp i eller trätt ut ur Svenska kyrkan skall genast få ett skriftligt bevis om det. Lag (1995:1211).

13 §  Svenska kyrkans centralstyrelse skall lämna de uppgifter till skatteförvaltningen som behövs för debitering och uppbörd av församlingsskatt och framställning av röstlängder. Lag (1995:1211).

14 §  Pastoratet skall tillhandahålla personal, kontorslokaler, inventarier, material och det som kyrkoherden i övrigt behöver för att kunna fullgöra sina uppgifter enligt detta kapitel. Lag (1995:1211).

15 §  Kyrkoherdens beslut enligt detta kapitel får överklagas hos domkapitlet.

Domkapitlets beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Detsamma gäller Svenska kyrkans centralstyrelses beslut enligt detta kapitel.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (1995:1211).

1 §  Sverige är indelat i territoriella församlingar, pastorat, kontrakt och stift.

2 §  Inom Svenska kyrkan finns också följande icke-territoriella församlingar, nämligen

1. Karlskrona amiralitetsförsamling,
2. Göteborgs tyska församling,
3. Tyska S:ta Gertruds församling,
4. Finska församlingen, och
5. Hovförsamlingen.

De församlingar som anges i första stycket 3--5 finns i Stockholm.

Om upptagningsområdet för icke-territoriella församlingar finns föreskrifter i lagen (1992:288) om medlemskap i icke-territoriella församlingar.

3 §  Församlingen är den grundläggande lokala enheten inom Svenska kyrkan. En församling utgör en kyrklig kommun.

4 §  Pastoratet är tjänstgöringsområde för en kyrkoherde. Ett pastorat består av en församling (enförsamlingspastorat) eller flera församlingar (flerförsamlingspastorat).

Varje icke-territoriell församling utgör ett pastorat.

5 §  Kontraktet är tjänstgöringsområde för en kontraktsprost. Ett kontrakt består av flera pastorat i ett stift.

6 §  Stiftet är regional enhet inom Svenska kyrkan och tjänstgöringsområde för biskopen.

7 §  I Sverige finns tretton stift. Dessa är Uppsala, Linköpings, Skara, Strängnäs, Västerås, Växjö, Lunds, Göteborgs, Karlstads, Härnösands, Luleå, Visby och Stockholms stift.

8 §  Varje stift omfattar de församlingar som regeringen bestämmer.

9 §  Kyrkliga samfälligheter bildas av församlingar för vården av gemensamma ekonomiska angelägenheter. De utgör kyrkliga kommuner.

10 §  Om utredningen visar att församlingsindelningen bör ändras, skall ett förslag upprättas till ändringen samt till den ekonomiska reglering och de övriga föreskrifter som ändringen kan ge anledning till.

Om även någon annan indelning behöver ändras, skall förslag upprättas också till en sådan ändring.

11 §  Den myndighet som har hand om utredningen får besluta att kostnaden för utredningen skall betalas i förskott av sökanden eller av allmänna medel.

Den myndighet som meddelar det slutliga beslutet i ärendet får förordna att sökanden eller en församling som har fördel av indelningsändringen slutligen helt eller delvis skall betala utredningskostnaden. I den mån ett sådant förordnande inte meddelas, skall staten betala utredningskostnaden.

Till utredningskostnaden hör också kostnaden för valnämndens medverkan i en undersökning om befolkningens inställning till en indelningsändring. Övriga bestämmelser

10 § Föreskrifter om den kyrkokommunala organisationen under krig eller krigsfara finns i lagen (1988: 97) om förfarandet hos kommunerna, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara m. m. Lag (1995:296).

1 §  Den territoriella församlingsindelningen får ändras om ändringen kan antas medföra bestående fördel för en församling eller en del av en församling eller andra fördelar från allmän synpunkt. Därvid får de föreskrifter meddelas som behövs för att genomföra ändringen.

När frågan om en indelningsändring prövas skall särskild hänsyn tas till önskemål och synpunkter från den eller de församlingar som närmast berörs av ändringen. Om en sådan församling motsätter sig en indelningsändring, får beslut om ändringen meddelas bara om det finns synnerliga skäl. Särskild hänsyn skall också tas till befolkningens önskemål och synpunkter.

Ändringen skall beslutas av regeringen, om den har samband med en ändring i rikets indelning i kommuner enligt 1 kap. 1 § lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting. I andra fall fattas beslutet av Kammarkollegiet.

2 §  Om den territoriella församlingsindelningen behöver ändras på grund av oregelbundenhet i indelningen eller med hänsyn till fastighetsförhållandena, får Kammarkollegiet besluta om det.

Länsstyrelsen får besluta om ändring i de fall församlingar som närmast berörs av en sådan indelningsändring är ense om denna och ändringen avser församlingar i samma län. Detta gäller dock inte om ändringen föranleder en ekonomisk reglering mellan församlingarna.

3 §  Om det råder osäkerhet om gränsen för en församlings område, får Kammarkollegiet besluta om gränsens rätta sträckning.

4 §  En fråga om ändring i församlingsindelningen får väckas av en församling som skulle beröras av ändringen eller av den som är folkbokförd i en sådan församling.

Ansökan om en sådan ändring skall ges in till Kammarkollegiet.

Kammarkollegiet och länsstyrelsen får självmant ta upp frågor om ändringar i församlingsindelningen. Sådana frågor får också väckas av en kyrklig samfällighet som skulle beröras av ändringen eller av stiftsstyrelsen, genom anmälan hos Kammarkollegiet.

5 §  Om en indelningsändring som länsstyrelsen tar initiativ till inte är av den beskaffenheten att länsstyrelsen enligt 2 § andra stycket får besluta om ändringen, skall länsstyrelsen överlämna ärendet till Kammarkollegiet.

Kammarkollegiet skall till länsstyrelsen överlämna sådana ärenden om indelningsändringar som får beslutas av länsstyrelsen enligt 2 § andra stycket.

6 §  I ärenden om sådana indelningsändringar som avses i 1 § och 2 § första stycket skall Kammarkollegiet göra den utredning som behövs eller, när det är lämpligare, överlämna åt länsstyrelsen att göra utredningen. Om det behövs med hänsyn till ärendets omfattning och beskaffenhet, får Kammarkollegiet uppdra åt en särskild utredare att göra utredningen.

I ärenden om en sådan indelningsändring som avses i 2 § andra stycket skall utredningen göras av länsstyrelsen.

7 §  En utredning skall omfatta alla omständigheter som inverkar på frågan. Vid utredningen skall samråd ske med de berörda församlingarna och kyrkliga samfälligheterna samt med stiftsstyrelsen.

Om den ändring i församlingsindelningen som utredningen avser bör föranleda en ändring också i någon annan indelning, skall utredningen omfatta även en sådan ändring.

8 §  Statliga och kommunala myndigheter skall i skälig omfattning lämna upplysningar och hjälp, när det begärs av den som gör utredningen.

9 §  När det finns skäl till det, skall en särskild undersökning göras om befolkningens inställning till en indelningsändring. Om en särskild utredare finner skäl till en sådan undersökning, skall utredaren anmäla detta till Kammarkollegiet, som beslutar i frågan.

Länsstyrelsen beslutar om sådana undersökningar i ärenden som länsstyrelsen utreder.

Undersökningen skall göras av länsstyrelsen. Den kan ske genom folkomröst- ning, opinionsundersökning eller liknande förfarande. Länsstyrelsen får därvid anlita valnämnden i kommunen, om inte nämndens verksamhet i övrigt hindras därigenom.

10 §  Om utredningen visar att församlingsindelningen bör ändras, skall ett förslag upprättas till ändringen samt till den ekonomiska reglering och de övriga föreskrifter som ändringen kan ge anledning till.

Om även någon annan indelning behöver ändras, skall förslag upprättas också till en sådan ändring.

11 §  Den myndighet som har hand om utredningen får besluta att kostnaden för utredningen skall betalas i förskott av sökanden eller av allmänna medel.

Den myndighet som meddelar det slutliga beslutet i ärendet får förordna att sökanden eller en församling som har fördel av indelningsändringen slutligen helt eller delvis skall betala utredningskostnaden. I den mån ett sådant förordnande inte meddelas, skall staten betala utredningskostnaden.

Till utredningskostnaden hör också kostnaden för valnämndens medverkan i en undersökning om befolkningens inställning till en indelningsändring.

12 §  När en församling delas, skall de inbördes ekonomiska förhållandena mellan församlingarna enligt den nya indelningen regleras.

När en del av en församling överförs till en annan församling skall en sådan reglering ske, om en församlings tillgångar eller förbindelser som kan hänföras till den delen bör överföras till den andra församlingen eller om det finns särskilda skäl till en reglering.

Regleringen skall ha till syfte att på ett ändamålsenligt och skäligt sätt fördela församlingens förmögenhet eller en del av denna.

Regleringen fastställs av den som beslutar om indelningsändringen, när beslutet meddelas. Om församlingarna är ense om regleringen, bör deras överenskommelse fastställas.

13 §  Ansvaret för en förbindelse får överföras från en församling till en annan även om fordringsägaren inte har lämnat sitt medgivande till det.

14 §  Om inte något annat har bestämts vid den ekonomiska regleringen, övergår en församlings ansvar för borgensförbindelser och liknande åtaganden som berör invånare, fastigheter eller verksamheter inom ett område som skall skiljas från församlingen, till den församling som området efter indelningsändringen skall ingå i.

15 §  Om fördelningen av tillgångar och förbindelser inte kan följa grunden för regleringen, skall utjämning ske i pengar.

Den som beslutar om indelningsändringen får bestämma att utjämningsbeloppet skall betalas på en gång eller fördelas på två eller flera år.

16 §  När församlingar läggs samman, övergår deras tillgångar och ansvarigheten för deras förbindelser till den församling som bildas genom sammanläggningen.

17 §  Om en församlings ekonomiska ställning försämras på grund av en indelningsändring, får den som beslutar om ändringen bestämma att en annan församling som har fördel av denna skall bidra till den först- nämnda församlingens utgifter i skälig utsträckning.

Detsamma gäller om en församling på grund av en indelningsändring får kostnader för att ordna sin förvaltning, till vilka den eller de andra församlingar som närmast berörs av ändringen skäligen bör bidra.

Bidraget skall lämnas på en gång eller under en viss övergångstid.

18 §  En indelningsändring träder i kraft den 1 januari det år som bestäms i beslutet om ändringen.

Om ändringen är av sådan omfattning att en församling enligt den nya indelningen inte bör företrädas av de gamla kyrkofullmäktige, träder ändringen i kraft den 1 januari året efter det år då val av fullmäktige har ägt rum i hela landet. Detta gäller dock inte om ett förordnande enligt 23 § meddelas.

Ett beslut om indelningsändring enligt 1 § skall meddelas senast ett år innan ändringen skall träda i kraft. Om det finns synnerliga skäl, får beslutet meddelas vid en senare tidpunkt, dock inte senare än åtta månader före ikraftträdandet. Ett beslut om indelningsändring enligt 2 § skall meddelas senast tre månader innan ändringen skall träda i kraft.

19 §  Sedan en indelningsändring har beslutats eller, om indelningsdelegerade skall utses enligt 22 §, sedan delegerade valts, kan en församling enligt den nya indelningen förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter.

20 §  Under tiden från beslutet om en indelningsändring eller, om indelningsdelegerade skall utses enligt 22 §, från valet av delegerade och till dess att ändringen träder i kraft skall den beslutanderätt som tillkommer kyrkofullmäktige, kyrkostämma eller direktvalt kyrkoråd utövas av företrädare för församlingen enligt den nya indelningen, när det är fråga om beslut som har verkan efter den nya indelningens ikraftträdande.

Företrädare för församlingen enligt den äldre indelningen får under samma tid utöva sådan beslutanderätt endast i frågor som uteslutande avser denna församling och som inte har verkan efter den nya indelningens ikraftträdande.

21 §  I fråga om rätten att företräda de församlingar som berörs av en indelningsändring skall följande gälla. Till dess ändringen träder i kraft skall kyrkofullmäktige i varje församling där beslutanderätten utövas av fullmäktige företräda denna församling enligt såväl den äldre som den nya indelningen, om inte något annat följer av 22 eller 23 §.

22 §  Om en indelningsändring innebär att en ny församling bildas eller om ändringen annars är av sådan omfattning att församlingen inte bör företrädas av de gamla kyrkofullmäktige, får den som beslutar om ändringen bestämma att församlingen enligt den nya indelningen skall företrädas av sådana indelningsdelegerade som avses i 9 kap. från det att dessa har valts till dess att indelningsändringen träder i kraft.

23 §  Om en ny församling bildas av församlingar som utgör en total kyrklig samfällighet, får den som beslutar om indelningsändringen förordna att samfällighetens kyrkofullmäktige skall vara fullmäktige i den nybildade församlingen.

24 §  Beslut, som under tiden från beslutet om indelningsändring eller, om indelningsdelegerade skall utses enligt 22 §, från valet av delegerade och till dess att ändringen träder i kraft fattas av kyrkofullmäktige, kyrkostämman, kyrkorådet eller en annan nämnd, får överklagas enligt föreskrifterna i 22 kap.1--10 §§. Också en annan församling som berörs av indelningsändringen och den som är folkbokförd i en sådan församling får klaga över beslutet. I fråga om överklagandet tillämpas i övrigt 22 kap.11--15 §§.

Ett beslut varigenom länsrätten har bifallit överklagandet eller förbjudit att det överklagade beslutet verkställs, får överklagas också av en annan församling som berörs av indelningsändringen och av den som är folkbokförd i en sådan församling. Lag (1995:296).

25 §  Länsstyrelsens beslut enligt 2 § andra stycket får överklagas hos Kammarkollegiet.

Kammarkollegiets beslut enligt 1--3 §§ får överklagas hos regeringen. Kollegiets beslut får överklagas också av stiftsstyrelsen. Kollegiets beslut i ärenden som har överklagats dit får dock inte överklagas.

1 §  Den territoriella pastoratsindelningen får ändras om indelningen därmed blir mer ändamålsenlig med hänsyn till pastoratens förmåga att svara för de angelägenheter som enligt denna lag eller annars skall ankomma på dem.

Ett pastorat får inte utan särskilda skäl ha färre än 2 000 kyrkotillhöriga eller vara beläget i mer än en kommun.

Stiftsstyrelsen beslutar om ändringar i den territoriella pastoratsindelningen. Lag (1995:1211).

2 §  Stiftsstyrelsen skall verka för en ändamålsenlig pastoratsindelning och får själv ta upp frågor om ändring i indelningen.

En fråga om ändring får också väckas genom en ansökan hos stiftsstyrelsen av en församling eller ett pastorat, som skulle beröras av ändringen.

3 §  Om en församling som utgör ett enförsamlingspastorat delas, skall de nybildade församlingarna tillsammans utgöra ett pastorat, om inte stiftsstyrelsen beslutar något annat.

4 §  I ett ärende om ändrad pastoratsindelning skall stiftsstyrelsen göra den utredning som behövs. Om en ändrad pastoratsindelning också bör föranleda bildandet av en total pastoratssamfällighet eller annan ändring av kyrkliga samfälligheter, skall utredningen omfatta även därmed sammanhängande frågor.

Pastoratsindelningen får inte ändras utan att varje församling, kyrklig samfällighet, kyrkoherde och kontraktsprost som berörs av ändringen har getts tillfälle att yttra sig.

5 §  När ett pastorat delas, skall de inbördes ekonomiska förhållandena mellan pastoraten enligt den nya indelningen regleras med iakttagande av vad som föreskrivs i 6 och 7 §§. Fördelningen av tillgångar och förbindelser i övrigt skall grundas på vad som är ändamålsenligt och skäligt. De kyrkliga kommuner som berörs får träffa överenskommelse om hur fördelningen skall göras.

Regleringen fastställs av stiftsstyrelsen i beslutet om indelningsändringen. Är de kyrkliga kommunerna inte överens om fördelningen av förmögenheten, skall stiftsstyrelsen göra fördelningen med förhållandet mellan de berörda församlingarnas skatteunderlag som grund.

Tvister i anledning av den ekonomiska regleringen skall avgöras enligt lagen (1929:145) om skiljemän, om inte de kyrkliga kommunerna har kommit överens om något annat förfarande.

6 §  Förvaltningen av sådan egendom som ett pastorat förvaltar enligt föreskrifter i 41 kap. skall övertas av det pastorat som efter indelningsändringen skall svara för de angelägenheter som egendomen är avsedd för. Lag (1993.1323).

7 §  Betalningsansvaret för en skuld som hänför sig till en prästgård, övertas av den som har övertagit förvaltningen av fastigheten. Lag (1993:1323).

8 §  Ansvaret för en förbindelse får överföras från ett pastorat till ett annat även om fordringsägaren inte har lämnat sitt medgivande till det.

9 §  Om fördelningen av tillgångar och förbindelser inte kan följa grunden för regleringen, skall utjämning ske i pengar. Stiftsstyrelsen får bestämma att utjämningsbeloppet skall betalas på en gång eller fördelas på två eller flera år.

10 §  När pastorat läggs samman övergår deras tillgångar och ansvarigheten för deras förbindelser till det pastorat som bildas.

11 §  När stiftsstyrelsen beslutar om en ändring i pastoratsindelningen skall styrelsen samtidigt fastställa den prästerliga tjänsteorganisationen i varje nybildat pastorat.

12 §  Stiftsstyrelsen får i beslutet om indelningsändring meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för att ändringen skall kunna genomföras.

Om indelningsändringen innebär att en pastoratssamfällighet bildas får stiftsstyrelsen också bestämma att beslutanderätten i samfälligheten skall utövas av sådana indelningsdelegerade som avses i 9 kap. till dess att indelningsändringen träder i kraft.

13 §  En ändring i pastoratsindelningen träder i kraft den 1 januari det år som bestäms i beslutet om ändringen. Om en ändrad pastoratsindelning berör en total pastoratssamfällighet eller en total flerpastoratssamfällighet, skall beslutet dock träda i kraft den 1 januari året efter det år då val av kyrkofullmäktige har ägt rum i hela landet.

14 §  Ett beslut om ändrad pastoratsindelning skall meddelas senast ett år innan det skall träda i kraft.

Länsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet.

15 §  Stiftsstyrelsens beslut enligt detta kapitel får överklagas hos Kammarkollegiet av berörda församlingar och kyrkliga samfälligheter. Kammarkollegiets beslut får inte överklagas.

Innan Kammarkollegiet avgör ett överklagat ärende om ändrad pastoratsindelning, skall Svenska kyrkans centralstyrelse ges tillfälle att yttra sig.

1 §  Kontraktsindelningen får ändras om indelningen därmed blir mer ändamålsenlig.

Stiftsstyrelsen beslutar om ändringar i kontraktsindelningen.

2 §  Stiftsstyrelsen skall verka för en ändamålsenlig kontraktsindelning och får själv ta upp frågor om ändring i indelningen.

En fråga om ändring får också väckas genom en ansökan hos stiftsstyrelsen av en församling eller en kyrklig samfällighet som skulle beröras av ändringen.

3 §  Kontraktsindelningen får inte ändras utan att varje församling, kyrklig samfällighet, kyrkoherde och kontraktsprost som berörs av ändringen har getts tillfälle att yttra sig.

4 §  Stiftsstyrelsens beslut enligt detta kapitel får överklagas hos Kammarkollegiet av berörda församlingar och kyrkliga samfälligheter. Kammarkollegiets beslut får inte överklagas.

Innan Kammarkollegiet avgör ett överklagat ärende om ändrad kontraktsindelning skall Svenska kyrkans centralstyrelse ges tillfälle att yttra sig.

1 §  Föreskrifter om pastoratssamfälligheter och om vilka församlingsangelägenheter som en sådan samfällighet skall sköta samt om flerpastoratssamfälligheter finns i 11 kap. 7 § andra stycket och 8 §. Lag (1995:296).

2 §  En total pastoratssamfällighet bildas genom samfällda beslut av försam- lingarna i pastoratet. Besluten skall anmälas till stiftsstyrelsen. När de harvunnit laga kraft skall stiftsstyrelsen fastställa samfällighetsbildningen.

En total pastoratssamfällighet kan också bildas genom beslut av stifts- styrelsen, om det är till övervägande och varaktig fördel för pastoratet som helhet att samfälligheten sköter alla ekonomiska angelägenheter. Ett sådant beslut får inte fattas utan att varje församling och kyrklig samfällighet i pastoratet har getts tillfälle att yttra sig.

Stiftsstyrelsen får själv ta upp en fråga om att bilda en total pastorats- samfällighet. En sådan fråga får också väckas genom en ansökan hos stiftsstyrelsen av någon av församlingarna i pastoratet.

3 §  En flerpastoratssamfällighet får bildas genom beslut av stiftsstyrelsen, om berörda pastorat har samtyckt till åtgärden eller om den är till övervägande och varaktig fördel för pastoraten.

4 §  Stiftsstyrelsen får själv ta upp en fråga om att bilda en flerpastorats- samfällighet. En sådan fråga får också väckas genom en ansökan hos stifts- styrelsen av en församling eller ett pastorat som skulle beröras av samfällighetsbildningen.

Ett beslut om bildande av en flerpastoratssamfällighet får inte fattas utan att varje församling och kyrklig samfällighet som berörs av åtgärden har getts tillfälle att yttra sig.

5 §  Stiftsstyrelsen får meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för att samfällighetsbildningen skall kunna genomföras.

I beslutet får stiftsstyrelsen också bestämma att beslutanderätten i samfälligheten skall utövas av sådana indelningsdelegerade som avses i 9 kap. till dess att indelningsändringen träder i kraft.

6 §  En kyrklig samfällighet får ändras eller upplösas om sådana ändrade förhållanden inträtt att de angelägenheter som samfälligheten har hand om lämpligare sköts på annat sätt.

Vad som anges i 2 och 4 §§ om rätten att besluta i frågor om bildande av samfälligheter och väcka en sådan fråga samt om skyldighet att bereda en församling eller kyrklig samfällighet tillfälle att yttra sig skall tillämpas även när det gäller ändring eller upplösning.

7 §  I fråga om den ekonomiska regleringen vid bildande, ändringar eller upplösning av kyrkliga samfälligheter skall 6 kap.5--10 §§ tillämpas.

8 §  Beslut om att bilda en total pastoratssamfällighet eller en total flerpastoratssamfällighet träder i kraft den 1 januari året efter det år då val av kyrkofullmäktige har ägt rum i hela landet.

Beslut om att bilda en annan flerpastoratssamfällighet träder i kraft den 1 januari det år som bestäms i beslutet om samfällighetsbildningen.

9 §  Ett beslut om att bilda en kyrklig samfällighet skall meddelas senast ett år innan det skall träda i kraft. Om beslutet gäller en total samfällighet, skall länsstyrelsen genast underrättas om beslutet.

10 §  Sedan en samfällighetsbildning har beslutats eller, om indelningsdelegerade skall utses enligt 5 § andra stycket, sedan delegerade har valts, kan samfälligheten förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter.

11 §  Stiftsstyrelsens beslut enligt detta kapitel får överklagas hos Kammarkollegiet av berörda församlingar och kyrkliga samfälligheter. Kammarkollegiets beslut får inte överklagas.

1 §  Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas när beslutanderätten skall utövas av indelningsdelegerade

1. i en församling efter beslut av regeringen eller Kammarkollegiet enligt 5 kap. 22 §, eller
2. i en kyrklig samfällighet efter beslut av stiftsstyrelsen enligt 6 kap. 12 § andra stycket eller 8 kap. 5 § andra stycket.

2 §  Ledamöter och ersättare i indelningsdelegerade skall utses från varje församling vars område helt eller delvis skall ingå i församlingen enligt den nya indelningen eller den kyrkliga samfälligheten.

Om delegerade skall utses från flera församlingar, skall regeringen, Kammarkollegiet eller stiftsstyrelsen i beslutet om indelningsdelegerade också fastställa hur många ledamöter och ersättare som varje församling skall utse.

Om indelningsdelegerade skall utses från bara en församling, beslutar församlingens kyrkofullmäktige, kyrkostämma eller direktvalda kyrkoråd om antalet ledamöter och ersättare.

3 §  Ledamöter och ersättare väljs av kyrkofullmäktige, kyrkostämma eller det direktvalda kyrkorådet.

Om ersättarna inte väljs proportionellt, skall det vid valet också bestämmas i vilken ordning som de skall tjänstgöra.

4 §  Valet skall förrättas senast trettio dagar efter det att församlingen har fått del av beslutet om indelningsändringen eller vid den senare tidpunkt som den myndighet som beslutar om indelningsändringen bestämmer.

5 §  Sedan valet har ägt rum skall uppgift om de valdas namn och postadress genast sändas till stiftsstyrelsen.

6 §  Ledamöter och ersättare i indelningsdelegerade väljs bland dem som är ledamöter eller ersättare i kyrkofullmäktige eller det direktvalda kyrkorådet i en församling eller i fullmäktige i en kyrklig samfällighet som berörs av indelningsändringen.

Om fullmäktige eller direktvalt kyrkoråd inte finns i en församling, är den valbar som enligt 12 kap. 5 § första stycket skulle ha varit valbar som ledamot eller ersättare i fullmäktige i församlingen.

7 §  Om en ledamot som har utsetts genom proportionellt val avgår under tjänstgöringstiden, inträder en ersättare enligt den ordning som har bestämts vid valet i ledamotens ställe för återstoden av tjänstgöringstiden. Om en annan ledamot avgår, förrättas fyllnadsval för återstoden av tjänstgöringstiden.

8 §  Stiftsstyrelsen skall snarast möjligt förordna en av ledamöterna i delegerade att utfärda kungörelse om första sammanträdet och föra ordet där till dess att ordförande har valts.

Kungörelsen skall minst en vecka före sammanträdesdagen anslås på anslagstavlan i varje församling och kyrklig samfällighet som berörs av indelningsändringen. Den skall inom samma tid på ett lämpligt sätt sändas till varje ledamot och ersättare. Kungörelsen skall samtidigt införas i de tidningar i vilka församlingarna inför sina tillkännagivanden.

9 §  Indelningsdelegerade väljer vid sitt första sammanträde bland sina ledamöter en ordförande och en eller två vice ordförande för den tid för vilken delegerade har utsetts.

Om varken ordföranden eller någon vice ordförande kan närvara vid ett sammanträde, skall delegerade utse någon annan ledamot att för tillfället föra ordet. Till dess att så har skett, utövas ordförandeskapet av den ledamot som är äldst till levnadsåren.

10 §  Indelningsdelegerade sammanträder enligt den ordning som delegerade bestämmer.

Sammanträde skall också hållas när

1. mer än hälften av ledamöterna eller det arbetsutskott som avses i 13 § begär det, eller
2. ordföranden anser att det behövs.

11 §  Rätt att delta i indelningsdelegerades överläggningar men inte i besluten har också

1. ordföranden eller vice ordföranden i arbetsutskottet och sådan kommitté som avses i 13 §,
2. den präst som domkapitlet har utsett att vara ledamot i arbetsutskottet eller dennes ersättare,
3. ordföranden eller vice ordföranden i kyrkorådet i en församling eller en kyrklig samfällighet som berörs av indelningsändringen,
4. ordföranden eller vice ordföranden i en nämnd eller i en beredning som har utsetts av en församling eller en kyrklig samfällighet som berörs av indelningsändringen vid behandlingen av ett ärende som har beretts av nämnden eller beredningen och vid besvarandet av en interpellation som har framställts till ordföranden i nämnden eller beredningen.

Indelningsdelegerade får kalla anställda hos en församling eller en kyrklig samfällighet som berörs av indelningsändringen eller särskilda sakkunniga för att meddela upplysningar vid ett sammanträde.

12 §  Indelningsdelegerade skall besluta i ärenden som har väckts av

1. arbetsutskottet eller en kommitté som avses i 13 §,
2. en ledamot genom motion,
3. kyrkofullmäktige eller kyrkorådet i en församling eller en kyrklig samfällighet som berörs av indelningsändringen,
4. regeringen, central förvaltningsmyndighet, länsstyrelsen, domkapitlet, stiftsstyrelsen eller egendomsnämnden.

13 §  För beredning och verkställighet av delegerades ärenden skall det finnas ett arbetsutskott. För sådana uppgifter får det dessutom finnas en eller flera kommittéer.

Delegerade får också uppdra åt en nämnd eller en beredning i en församling eller kyrklig samfällighet som berörs av indelningsändringen att bereda ett ärende som skall beslutas av delegerade och även att därefter verkställa beslutet.

14 §  Följande föreskrifter i denna lag om kyrkofullmäktige m.m. i församling tillämpas på indelningsdelegerade:

12 kap.8--9 a §§ om uppdragets upphörande,

12 kap. 10 § om ledighet från anställning,

12 kap. 11 § om ekonomiska förmåner,

12 kap. 12 § om omröstning,

12 kap. 13 § om reservation,

13 kap.9, 11 och 12 §§ om hur sammanträdena kungörs,

13 kap.13--15 §§ om ersättarnas tjänstgöring,

13 kap. 16 § om beslutförhet,

13 kap. 17 § om jäv,

13 kap. 26 § om bordläggning,

13 kap.27 och 28 §§ om offentlighet och ordning vid sammanträdena,

13 kap.29--33 §§ om hur ärendena avgörs m.m.,

13 kap.34--40 §§ om interpellationer och frågor,

13 kap.41--46 §§ om protokollet,

19 kap. 7 § om fastställande av budget.

Därvid skall följande gälla.

1. Föreskrifterna om kyrkofullmäktige och kyrkorådet skall avse indelningsdelegerade respektive arbetsutskottet eller en kommitté som avses i 13 §.
2. Föreskrifterna i 13 kap.13--15 §§ om ersättarnas tjänstgöring gäller också när en delegerad som inte har utsetts vid proportionellt val har avgått och fyllnadsval ännu inte har ägt rum.
3. En interpellation får framställas, förutom till ordföranden i arbetsutskottet eller en kommitté som avses i 13 §, också till ordföranden i kyrkorådet, någon annan nämnd eller beredning i en församling eller en kyrklig samfällighet som berörs av indelningsändringen.
4. Tillkännagivanden och kungörelser skall anslås på anslagstavlan i varje församling och kyrklig samfällighet som berörs av indelningsändringen. Kungörelser skall införas i de tidningar i vilka de församlingar som berörs av indelningsändringen inför sina tillkännagivanden.
5. Så snart delegerades protokoll har justerats, skall avskrift av protokollet överlämnas till arbetsutskottet och till församlingarnas och de kyrkliga samfälligheternas kyrkoråd samt utdrag av protokollet tillställas de kommittéer eller nämnder åt vilka har uppdragits att verkställa delegerades beslut. Lag (1995:296).

15 §  Domkapitlet skall förordna en präst att vara ledamot och en annan präst att vara dennes ersättare i indelningsdelegerades arbetsutskott. Förordnandena skall avse tiden för de valda ledamöternas tjänstgöringsperiod.

Domkapitlet skall underrätta indelningsdelegerades ordförande om förordnandet.

16 §  Andra ledamöter och ersättare i arbetsutskottet än de som avses i 15 § samt ledamöter och ersättare i en kommitté väljs till det antal indelningsdelegerade bestämmer och för indelningsdelegerades tjänstgöringstid.

Arbetsutskottet skall bestå av minst fem ledamöter.

Om ersättarna inte väljs proportionellt, skall det vid valet också bestämmas i vilken ordning som de skall tjänstgöra.

17 §  Delegerade utser bland ledamöterna i arbetsutskottet en ordförande och en eller två vice ordförande.

Om varken ordföranden eller någon vice ordföranden kan närvara vid ett sammanträde med arbetsutskottet, skall utskottet utse någon annan ledamot att för tillfället vara ordförande.

18 §  Arbetsutskottet och en kommitté får kalla en delegerad eller ersättare för en delegerad, en ledamot av en kommitté eller en anställd hos en församling som har valt delegerade eller en särskild sakkunnig att närvara vid ett sammanträde.

Den som har kallats får, om utskottet eller kommittén beslutar det, delta i överläggningarna men inte i besluten.

19 §  Följande föreskrifter i denna lag om kyrkoråd m.m. i församling tillämpas på arbetsutskottet eller på en kommitté:

12 kap.5 och 6 §§ om valbarhet,

12 kap.8--9 a §§ om uppdragets upphörande,

12 kap. 10 § om ledighet från anställning,

12 kap. 11 § om ekonomiska förmåner,

12 kap. 12 § om omröstning,

12 kap. 13 § om reservation,

17 kap. 13 § om ledamots avgång,

17 kap. 16 § om tid och plats för sammanträden,

17 kap. 19 § om ersättarnas tjänstgöring,

17 kap. 20 § om beslutförhet,

17 kap.21--23 §§ om jäv,

17 kap. 24 § om ärendenas avgörande och protokollet,

17 kap. 25 § andra stycket om delgivning.

Därvid skall följande gälla.

1. Föreskrifter om kyrkofullmäktige och kyrkorådet skall avse indelningsdelegerade respektive arbetsutskottet eller en kommitté.
2. Utöver ledamot och ersättare i indelningsdelegerade är bara den valbar som är folkbokförd inom området för församlingen eller den kyrkliga samfälligheten enligt den nya indelningen.
3. Tillkännagivanden skall ske på anslagstavlan i varje församling och kyrklig samfällighet som berörs av indelningsändringen. Lag (1995:296).

20 §  De församlingar som har valt delegerade skall betala kostnaderna för delegerades verksamhet.

Om mer än en församling skall betala kostnaderna skall kostnaderna fördelas mellan församlingarna i förhållande till det antal skattekronor och skatteören som enligt lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m. skall ligga till grund för de berörda församlingarnas bestämmande av skattesatsen för uttag av skatt för det år då beslutet om indelningsändringen meddelas.

Ingår bara en del av en berörd församling i församlingen enligt den nya indelningen, skall fördelningen ske i förhållande till antalet skattekronor och skatteören för den församlingsdelen.

21 §  I fråga om överklagande av beslut av kyrkliga indelningsdelegerade, arbetsutskottet eller en kommitté tillämpas 22 kap.1--12 §§. Beslut får överklagas också av varje församling eller kyrklig samfällighet som berörs av indelningsändringen och av den som är folkbokförd i en sådan församling.

I fråga om överklagande av beslut av länsrätten eller kammarrätten tillämpas 22 kap. 14 §. Ett beslut, varigenom länsrätten eller kammarrätten har bifallit överklagandet eller förbjudit att det överklagade beslutet verkställs, får också överklagas av en församling eller kyrklig samfällighet som berörs av indelningsändringen och av den som är folkbokförd i en sådan församling.

Föreskrifterna i 22 kap. 15 § om rättelse av verkställighet tillämpas i fråga om beslut av indelningsdelegerade, arbetsutskottet eller av en kommitté. Lag (1995:296).

1 §  När en ny territoriell församling bildas och vid ändringar i den territoriella pastoratsindelningen eller i kontraktsindelningen skall den myndighet som beslutar om indelningsändringen också fastställa namnet på församlingen, pastoratet respektive kontraktet.

2 §  När en flerpastoratssamfällighet bildas eller ändras skall den myndighet som beslutar om bildandet eller ändringen fastställa namnet på samfälligheten.

3 §  Frågor om ändring av namnet på en territoriell församling, ett territoriellt pastorat, ett kontrakt eller en flerpastoratssamfällighet i andra fall än som avses i 1 och 2 §§ prövas av Kammarkollegiet.

4 §  Namnet på ett territoriellt pastorat som består av en församling skall vara detsamma som församlingens namn.

Namnet på ett flerförsamlingspastorat skall innehålla namnet på alla de församlingar som ingår i pastoratet. Första ledet i namnet skall utgöras av namnet på den församling där kyrkoherden är stationerad.

5 §  Innan namnet på en territoriell församling, ett kontrakt eller en flerpastoratssamfällighet fastställs, skall yttrande inhämtas från den myndighet som regeringen bestämmer.

Ett sådant yttrande behöver dock inte inhämtas om namnet på en flerpastoratssamfällighet skall bestå av namnen på alla de i samfälligheten ingående pastoraten.

6 §  Stiftsstyrelsens beslut om namn i ärenden som avses i 1 och 2 §§ får överklagas hos Kammarkollegiet.

Kammarkollegiets beslut i ärenden som avses i 1 och 3 §§ får överklagas hos regeringen. Kollegiets beslut i ärenden som har överklagats dit får dock inte överklagas.

Beslut enligt detta kapitel får bara överklagas av berörda församlingar och kyrkliga samfälligheter.

1 §  En församling får själv eller i samverkan med andra församlingar ha hand om de församlingsangelägenheter som har anknytning till församlingens eller de berörda församlingarnas områden eller till deras medlemmar.

2 §  En församling skall behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat. Lag (1995:296).

3 §  En församling får inte fatta beslut med tillbakaverkande kraft som är till nackdel för medlemmarna, om det inte finns synnerliga skäl för det. Lag (1995:296).

4 §  Med församlingsangelägenheter avses i 1 § frågor om

1. främjande av kyrkans gudstjänstliv och undervisning samt diakoni och evangelisation,
2. anskaffande och underhåll av lös egendom som, utan att vara byggnadstillbehör, är avsedd för kyrkobyggnad, församlingshus och andra församlingslokaler eller annars för kyrkliga ändamål,
3. anskaffande och underhåll av kyrkobyggnad, församlingshus och andra församlingslokaler,
4. anskaffande av lös egendom som inte är byggnadstillbehör, för kyrkligt ändamål till de byggnader och lokaler som anges i 5,
5. anskaffande och underhåll av andra byggnader och lokaler samt någon annan mark för kyrkligt ändamål än som anges i 3,
6. anläggande och underhåll av begravningsplatser, om inte regeringen för särskilt fall beslutar att uppgiften skall skötas av en borgerlig kommun, samt underhåll av kyrkotomt,
7. avlöningsförmåner för arbetstagare hos församlingen.

5 §  Om vissa församlingsangelägenheter finns det särskilda föreskrifter. Lag (1995:296).

6 §  När en församling utgör ett pastorat (enförsamlingspastorat), sköter församlingen själv alla de församlingsangelägenheter som anges i 4 §.

Församlingen skall också sköta de angelägenheter som annars enligt denna lag eller annan författning sköts av pastoratet. Lag (1995:296).

7 §  När flera församlingar utgör ett pastorat (flerförsamlingspastorat) sköter varje församling själv de församlingsangelägenheter som anges i 4 §1 och 2.

De församlingsangelägenheter som anges i 4 § 3--7 skall skötas av en kyrklig samfällighet som består av samtliga församlingar i pastoratet (pastoratssamfällighet). Stiftsstyrelsen får dock besluta att angelägenheterna skall skötas av en sådan kyrklig samfällighet som anges i 8 §.

Pastoratssamfälligheten skall också sköta de angelägenheter som annars enligt lag eller annan författning sköts av pastoratet. Lag (1995:296).

8 §  En pastoratssamfällighet får också sköta de ekonomiska församlingsangelägenheter som anges i 4 §1 och 2 (total pastoratssamfällighet).

Församlingarna inom flera pastorat får bilda kyrklig samfällighet för att sköta en eller flera av de ekonomiska församlingsangelägenheter som anges i 4 § 1--7 (flerpastoratssamfällighet) eller alla sådana angelägenheter (total flerpastoratssamfällighet).

Sådana flerpastoratssamfälligheter får även bildas för angelägenheter som annars enligt lag eller annan författning sköts av pastoraten. Lag (1995:296).

9 §  Överlämnas en eller flera av de ekonomiska församlingsangelägenheter som anges i 4 § 1--7 till en flerpastoratssamfällighet, får ändå en total pastoratssamfällighet bildas eller bestå för att sköta de återstående ekonomiska församlingsangelägenheterna.

Kyrkliga samfälligheter som avses i 8 § andra stycket får inte ha hand om sådana angelägenheter som skall skötas av stiftssamfälligheten. Lag (1995:296).

10 §  Föreskrifter om hur olika pastoratssamfälligheter och flerpastoratssamfälligheter bildas finns i 8 kap.Lag (1995:296).

11 §  En kyrklig samfällighet får inte besluta om ändringar i kyrkorummet utan att församlingen först har godkänt dessa.

En församling får hos samfälligheten väcka ärenden om underhåll eller andra åtgärder som avser kyrkobyggnad, församlingshus och andra församlingslokaler. Lag (1995:296).

12 §  Föreskrifterna i 1--3 §§ gäller också pastoratssamfälligheter och flerpastoratssamfälligheter.

13 §  I en församling utövas beslutanderätten av kyrkofullmäktige eller på kyrkostämma, om inte något annat följer av 17 §. Lag (1995:296).

14 §  I församlingar med över 500 röstberättigade kyrkotillhöriga skall beslutanderätten utövas av kyrkofullmäktige. Lag (1996:295).

15 §  Om antalet röstberättigade kyrkotillhöriga i en församling med kyrkofullmäktige har gått ned till 500 eller därunder, skall beslutanderätten fortfarande utövas av fullmäktige.

Fullmäktige får dock besluta att församlingens beslutanderätt skall utövas av kyrkostämma. Lag (1996:295).

16 §  Kyrkostämman får uppdra beslutanderätten åt kyrkofullmäktige.

Förslag om att upphäva ett sådant beslut får inte väckas i fullmäktige förrän fyra år har förflutit sedan ledamöterna i fullmäktige började sin tjänstgöring. Lag (1997:167).

17 §  Ingår en församling med över 500 röstberättigade kyrkotillhöriga i en total pastoratssamfällighet eller en total flerpastoratssamfällighet, får stiftsstyrelsen besluta att församlingens beslutanderätt skall utövas av ett direktvalt kyrkoråd, om församlingen begär det. Lag (1996:295).

18 §  Beslut om att avskaffa eller införa kyrkofullmäktige enligt 15 eller 16 § eller att beslutanderätten skall utövas av ett direktvalt kyrkoråd enligt 17 § skall tillämpas från och med året efter det år då val av kyrkofullmäktige nästa gång förrättas i hela landet. Lag (1995:296).

Beslutet skall fattas före utgången av mars månad valåret.

19 §  Stiftsstyrelsen skall genast underrättas om beslut enligt 15 § andra stycket och 16 §. Lag (1995:296).

Länsstyrelsen skall genast underrättas om beslut enligt 18 §.

20 §  I en pastorats- eller flerpastoratssamfällighet utövas beslutanderätten av församlingsdelegerade. Om samfälligheten är total, utövas dock beslutanderätten av kyrkofullmäktige. Lag (1995:296).

21 §  I en församling skall kyrkorådet och övriga nämnder svara för förvaltningen.

Nämnderna bereder också ärenden som skall avgöras av kyrkofullmäktige eller kyrkostämman. För en sådan uppgift kan fullmäktige eller stämman tillsätta en särskild beredning bestående av en eller flera personer. Lag (1995:296).

22 §  Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman får uppdra åt kyrkorådet eller någon annan nämnd att i fullmäktiges eller stämmans ställe fatta beslut i ett visst ärende eller i vissa grupper av ärenden, om inte något annat följer av lag eller någon annan författning.

Ett sådant uppdrag får inte avse ärenden som är av principiell beskaffenhet eller i övrigt av större vikt.

I samband med att budgeten fastställs eller anslag annars beviljas får kyrkofullmäktige eller kyrkostämman uppdra åt kyrkorådet eller någon annan nämnd att genomföra en viss verksamhet inom ramen för de riktlinjer eller andra generella beslut om verksamheten som fullmäktige eller stämman har fastställt, om inte något annat följer av lag. Lag (1995:296).

23 §  I en pastorats- eller flerpastoratssamfällighet skall kyrkorådet och övriga nämnder svara för förvaltningen och verkställigheten.

Nämnderna bereder också ärenden som skall avgöras av kyrkofullmäktige eller församlingsdelegerade. Föreskrifterna i 21 § andra stycket om en särskild beredning och i 22 § första stycket om uppdrag att i fullmäktiges eller kyrkostämmans ställe fatta beslut i vissa frågor tillämpas också i samfälligheten. Lag (1995:296).

24 §  I arkivlagen (1990:782) finns föreskrifter om församlingars och kyrkliga samfälligheters arkiv. Lag (1995:296).

1 §  Med förtroendevalda avses i denna lag valda ledamöter och ersättare i kyrkofullmäktige, församlingsdelegerade, kyrkorådet och övriga nämnder samt beredningar.

Med förtroendevald avses också

1. revisorer och revisorsersättare,
2. ordföranden och vice ordförande i kyrkostämma, samt
3. kyrkoherden eller någon annan präst som avses i 17 kap. 5 §, om denne har utsetts till ordförande eller vice ordförande i kyrkorådet.

2 §  Rösträtt vid val av ledamöter och ersättare i kyrkofullmäktige eller ett direktvalt kyrkoråd i en församling har den som

1. är folkbokförd i församlingen, 2. tillhör Svenska kyrkan, och 3. som har fyllt arton år senast på valdagen.

Den som inte är svensk medborgare har rösträtt bara om han har varit folkbokförd i landet tre år i följd före valdagen.

Den som är medlem i en icke-territoriell församling har inte rösträtt vid val av ledamöter och ersättare i kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd i en annan församling. Lag (1997:167).

3 §  Rösträtt vid val av ledamöter och ersättare i kyrkofullmäktige i kyrklig samfällighet har den som är röstberättigad vid val av ledamöter och ersättare i kyrkofullmäktige i en församling som ingår i samfälligheten.

4 §  Frågor om rösträtt enligt 2 och 3 §§ avgörs på grundval av en röstlängd som har upprättats före valet.

5 §  Ledamöter och ersättare i kyrkofullmäktige i en församling, ordföranden och vice ordförande i kyrkostämma väljs bland dem som har rösträtt enligt 2 §.

Detsamma gäller valet av ledamöter och ersättare i kyrkorådet och övriga nämnder samt av revisorer och revisorsersättare. Den som har fyllt 18 år senast på dagen för ett sådant val är dock valbar.

Till uppdrag som revisor och revisorsersättare får också väljas den som inte är folkbokförd i församlingen. I en icke-territoriell församling gäller detsamma den som inte är medlem i församlingen.

6 §  Till uppdrag som avses i 5 § får inte väljas den som

1. innehar en tjänst som biskop eller biträdande biskop,
2. innehar en tjänst som kyrkoherde i församlingen eller innehar ett långtidsvikariat på en sådan tjänst,
3. enligt 17 kap. 5 § andra stycket har förordnats att vara ledamot i församlingens kyrkoråd,
4. är anställd hos församlingen och som på grund av sina uppgifter har den ledande ställningen bland de anställda.

Valbar till ledamot eller ersättare i kyrkorådet eller någon annan nämnd är inte heller den som är chef för en förvaltning som hör till rådets eller nämndens ansvarsområde.

7 §  I fråga om valbarhet till ledamot eller ersättare i kyrkofullmäktige i en kyrklig samfällighet, församlingsdelegerade, kyrkorådet och övriga nämnder i samfälligheten tillämpas föreskrifterna i 5 och 6 §§.

Därvid skall följande gälla.

1. Föreskrifterna om församling, kyrkofullmäktige och kyrkoråd och övriga nämnder skall avse samfälligheten, dess fullmäktige eller församlingsdelegerade och dess kyrkoråd och övriga nämnder.
2. Föreskrifterna i 6 § 2 om kyrkoherde skall gälla den kyrkoherde som är ledamot och hans ersättare i samfällighetens kyrkoråd.

8 §  Om en förtroendevald upphör att vara valbar, upphör också uppdraget genast.

9 §  Kyrkofullmäktige, kyrkostämman eller församlingsdelegerade skall befria en förtroendevald från uppdraget när den förtroendevalde vill avgå, om det inte finns särskilda skäl som talar mot det.

9 a §  Kyrkofullmäktige, kyrkostämman eller församlingsdelegerade får återkalla uppdraget för en förtroendevald som valts av fullmäktige, stämman eller delegerade, om den förtroendevalde

1. har vägrats ansvarsfrihet, eller
2. genom en dom som har vunnit laga kraft har dömts för ett brott för vilket det är föreskrivet fängelse i två år eller däröver. Lag (1995:296).

10 §  Förtroendevalda har rätt till den ledighet från sina anställningar som behövs för uppdragen.

11 §  Kyrkofullmäktige och kyrkostämman i en församling samt kyrkofullmäktige och församlingsdelegerade i en kyrklig samfällighet får besluta att förtroendevalda i församlingen respektive samfälligheten i skälig omfattning skall få

1. ersättning för resekostnader och andra utgifter som föranleds av uppdraget,
2. ersättning för förlorad arbetsinkomst, samt
3. arvode.

Om en församling ingår i en total pastoratssamfällighet eller i en total flerpastoratssamfällighet, får kyrkofullmäktige i samfälligheten besluta att förtroendevalda i församlingens kyrkoråd eller kyrkostämma skall få sådan ersättning och arvode som avses i första stycket.

Arvode skall bestämmas till lika belopp för lika uppdrag.

12 §  Varje ledamot i kyrkofullmäktige, församlingsdelegerade, kyrkorådet eller någon annan nämnd har en röst.

13 §  Den som i kyrkofullmäktige, församlingsdelegerade, kyrkorådet eller någon annan nämnd har deltagit i avgörandet av ett ärende får reservera sig mot beslutet.

Reservationen skall anmälas innan sammanträdet avslutas. Om reservationen utvecklas närmare, skall den avfattas skriftligen och lämnas senast när protokollet justeras.

1 §  I lagen (1972: 704) om kyrkofullmäktigval, m.m. finns föreskrifter om

1. indelning i valdistrikt,
2. valdag, röstlängd, förrättande och avslutande av val,
3. utseende av ersättare, samt
4. förfarandet när en ledamot i fullmäktige har avgått under tjänstgöringstiden och när en ersättare har inträtt som ordinarie ledamot i fullmäktige eller av annan anledning har avgått som ersättare. Lag (1995:296).

2 §  Kyrkofullmäktige fastställer antalet ledamöter i fullmäktige. Antalet skall bestämmas till ett udda tal och till minst

15 i församling med 5 000 röstberättigade kyrkotillhöriga eller därunder,

19 i församling med över 5 000 till och med 10 000 röstberättigade kyrkotillhöriga,

25 i församling med över 10 000 röstberättigade kyrkotillhöriga.

Vid tillämpningen av första stycket skall den som har upptagits i gällande röstlängd anses som röstberättigad. Lag (1995:1211).

3 §  När kyrkofullmäktige skall utses första gången, beslutar kyrkostämman om antalet ledamöter i fullmäktige. Länsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet.

Om fullmäktige beslutar att antalet ledamöter skall ändras, skall beslutet tillämpas först när val av fullmäktige nästa gång förrättas i hela landet. Beslutet skall fattas före utgången av mars månad valåret. Länsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet. Lag (1995:296).

4 §  För ledamöterna skall ersättare utses till det antal som kyrkofullmäktige bestämmer. Länsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet.

Antalet skall utgöra en viss andel, dock högst hälften, av det antal platser som varje parti får i församlingen. Om det därvid uppkommer ett brutet tal, avrundas detta till närmast högre hela tal.

När fullmäktige skall utses första gången, beslutar kyrkostämman om antalet ersättare. Länsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet.

Beslutar fullmäktige om ändring av antalet ersättare tillämpas 3 § andra stycket. Lag (1995:296).

5 §  Ledamöter och ersättare väljs för fyra år räknat från och med den 1 januari året efter det år då valet har ägt rum. Lag (1997:167).

6 §  Kyrkofullmäktige väljer bland sina ledamöter en ordförande och en eller flera vice ordförande.

Fullmäktige bestämmer tiden för uppdragen. Lag (1995:296).

7 §  Kyrkofullmäktige bestämmer när ordinarie sammanträden skall hållas.

Sammanträde skall också hållas, när kyrkorådet eller minst en tredjedel av fullmäktiges ledamöter begär det eller när ordföranden anser att det behövs. Lag (1995:296).

8 §  Vid sammanträde före december månads utgång förrättar kyrkofullmäktige val till de befattningar inom församlingen som blir lediga vid årets slut.

Det år då val av fullmäktige har ägt rum i hela landet skall valen förrättas av de nyvalda fullmäktige. Dessa förrättar också andra val som ankommer på fullmäktige och avser tid efter utgången av det nämnda året. Lag (1995:296).

9 §  Ordföranden utfärdar kungörelse om när kyrkofullmäktige skall sammanträda. Kungörelsen skall innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet samt uppgift om de ärenden som skall behandlas.

När sammanträde skall hållas första gången sedan beslutanderätten har uppdragits åt fullmäktige, utfärdas kungörelsen av den senast valda ordföranden i kyrkostämman. Lag (1995:296).

10 §  Kungörelsen skall anslås minst en vecka före sammanträdesdagen på församlingens anslagstavla. Den skall inom samma tid också lämnas till varje ledamot och ersättare på ett lämpligt sätt. Lag (1995:296).

11 §  Uppgift om tid och plats för sammanträdet samt, om kyrkofullmäktige har bestämt det, uppgift om de ärenden som skall behandlas skall också minst en vecka före sammanträdesdagen införas i den eller de ortstidningar som fullmäktige beslutar.

Om minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna begär att uppgiften skall införas i en viss ortstidning, skall uppgiften införas i den tidningen. Lag (1995:296).

12 §  Om ett ärende är så brådskande att det inte hinner kungöras på det sätt som föreskrivs i 10 § och 11 § första stycket, skall kungörelsen med uppgift om ärendet anslås senast vardagen före sammanträdesdagen. Dessutom skall kungörelsen på ett lämpligt sätt lämnas till varje ledamot och ersättare så, att den kan antas nå dem inom samma tid. Lag (1995:296).

13 §  Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde, skall en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. Lag (1995:296).

14 §  Ersättarna skall tjänstgöra enligt den ordning som har bestämts mellan ersättarna.

En ersättare som har börjat tjänstgöra har dock företräde oberoende av turordning.

En ersättare som avbryter tjänstgöringen på grund av jäv, får åter tjänstgöra sedan ärendet har handlagts.

I fråga om företrädesordningen tillämpas i övrigt de föreskrifter i vallagen (1972: 620) som gäller för ersättare i kommunfullmäktige. Lag (1995:296).

15 §  En ledamot som inställer sig under pågående sammanträde eller till fortsatt sammanträde, har rätt att tjänstgöra också om en ersättare har inträtt i hans ställe.

En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen vid ett sammanträde på grund av något annat hinder än jäv får därefter under samma dag inte tjänstgöra vid sammanträdet. Lag (1995:296).

16 §  Kyrkofullmäktige får handlägga ett ärende bara om mer än hälften av ledamöterna är närvarande. Fullmäktige får dock föreskriva att interpellationer och frågor får besvaras även om färre ledamöter är närvarande.

Om en ledamot enligt 17 § eller 20 kap. 4 § är jävig i ett ärende, får fullmäktige handlägga detta också om antalet närvarande ledamöter på grund av jävet inte uppgår till vad som föreskrivs i första stycket. Lag (1995:296).

17 §  En ledamot får inte delta i handläggningen av ett ärende som personligen rör ledamoten själv eller ledamotens make, sambo, föräldrar, barn eller syskon eller någon annan närstående. Föreskrifter om jäv i samband med revision finns i 20 kap. 4 §.

Föreskrifterna i 17 kap. 21 § andra-fjärde styckena om verkan av jäv skall tillämpas också på kyrkofullmäktige. Därvid skall vad som sägs om kyrkoråd i stället gälla kyrkofullmäktige. Lag (1995:296).

18 §  Kyrkoherden har rätt att delta i överläggningarna men inte i besluten vid kyrkofullmäktiges sammanträden. Kyrkofullmäktige får bestämma att också andra skall ha rätt att delta i överläggningarna men inte i besluten.

Ordföranden och vice ordföranden i en nämnd, revisorerna samt de anställda i församlingen är skyldiga att lämna upplysningar vid kyrkofullmäktiges sammanträden, om fullmäktige begär det och om det inte finns något hinder mot det på grund av sekretess enligt lag. Lag (1995:296).

19 §  Kyrkofullmäktige skall besluta i ärenden som väckts av

1. kyrkorådet eller någon annan nämnd, om inte något annat är föreskrivet i lag,
2. ledamot genom motion,
3. regeringen, central förvaltningsmyndighet, länsstyrelsen, domkapitlet, stiftsstyrelsen eller egendomsnämnden,
4. revisorerna, om ärendet avser förvaltning som har samband med revisionsuppdraget, eller
5. beredning, om fullmäktige har föreskrivit det. Lag (1995:296).

20 §  Innan kyrkofullmäktige avgör ett ärende skall det ha beretts av den nämnd eller beredning dit ärendet efter sin beskaffenhet hör eller av en beredning som fullmäktige särskilt har utsett för ändamålet.

Om ett ärende har beretts av någon annan än den nämnd eller beredning dit ärendet efter sin beskaffenhet hör, skall nämnden eller beredningen få tillfälle att yttra sig i ärendet innan det avgörs.

Kyrkorådet skall alltid få tillfälle att yttra sig i ett ärende som har beretts av någon annan än rådet.

Kyrkorådet skall lägga fram förslag till beslut i ett ärende, om inte någon annan nämnd eller beredning har gjort det. Lag (1995:296).

21 §  Kyrkofullmäktige får behandla revisionsberättelsen utan föregående beredning.

Om en förtroendevald har vägrats ansvarsfrihet, får fullmäktige också utan ytterligare beredning besluta att den förtroendevaldes uppdrag skall återkallas enligt 12 kap. 9 a §.

22 §  Ett brådskande ärende får avgöras trots att ärendet inte har beretts, om samtliga närvarande ledamöter är ense om beslutet. Lag (1995:296).

23 §  Kyrkofullmäktige får förrätta val utan föregående beredning.

Beredning behövs inte heller för ärenden som avser ändring av antalet ledamöter eller ersättare i kyrkorådet eller annan nämnd eller avsägelse från uppdrag som ledamot eller ersättare i fullmäktige, i rådet eller i någon annan nämnd eller som revisor eller revisorsersättare. Lag (1995:296).

24 §  En motion bör beredas så, att kyrkofullmäktige kan fatta beslut om den inom ett år från det att motionen väcktes. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, skall detta och vad som har framkommit vid beredningen anmälas till fullmäktige vid sammanträde inom samma tid. Fullmäktige får då avskriva motionen från vidare handläggning. Lag (1995:296).

25 §  Kyrkofullmäktige får besluta att det som ett led i beredningen av ett ärende som tillhör fullmäktiges handläggning skall inhämtas synpunkter från röstberättigade i församlingen. Detta kan ske genom folkomröstning, opinionsundersökning eller liknande förfarande.

Fullmäktige får därvid anlita valnämnden i kommunen, om nämndens verksamhet i övrigt inte hindras och om kommunfullmäktige beslutar det. Kommunen har rätt att få ersättning för de kostnader som föranleds av att en församling anlitar valnämnden. Lag (1995:296).

26 §  Ett ärende skall bordläggas, om det begärs av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna. För bordläggning i fråga om val eller av tidigare bordlagt ärende krävs dock enkel majoritet.

Ett bordlagt ärende skall behandlas på fullmäktiges nästa sammanträde, om fullmäktige inte beslutar något annat. Lag (1995:296).

27 §  Sammanträdena skall vara offentliga.

Kyrkofullmäktige får dock besluta att överläggningen i ett visst ärende skall hållas inom stängda dörrar. Ersättarna får närvara vid en sådan överläggning också om de inte tjänstgör. Lag (1995:296).

28 §  Ordföranden leder kyrkofullmäktiges sammanträden och ansvarar för ordningen vid sammanträdena.

Ordföranden får visa ut den som uppträder störande och inte rättar sig efter tillsägelse. Lag (1995:296).

29 §  Ordföranden skall se till att ett ärende inte avgörs utan att föreskrifterna i 9--12 §§ om kungörelse och 20 § om beredning har iakttagits.

Ett brådskande ärende får dock avgöras trots att det inte har kungjorts enligt 9--12 §§, om samtliga närvarande ledamöter beslutar det.

Att brådskande ärenden i vissa fall får avgöras utan beredning framgår av 22 §.

30 §  När överläggningen är avslutad lägger ordföranden fram förslag till beslut. Förslaget skall utformas så att det kan besvaras med ja eller nej. Ordföranden redovisar därefter sin uppfattning om vad som har beslutats och befäster beslutet med klubbslag, om inte omröstning begärs. Lag (1995:296).

31 §  Om omröstning begärs, skall den ske öppet, utom i ärenden som avser val eller anställning av personal. Lag (1995:296).

32 §  Om inte något annat är särskilt föreskrivet bestäms utgången genom enkel majoritet. Lag (1995:296).

33 §  Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst.

I ärenden som avser val eller anställning av personal fattas beslutet dock genom lottning. Lag (1995:296).

34 §  Interpellationer skall avse ämnen som hör till kyrkofullmäktiges, en nämnds eller en fullmäktigeberednings handläggning. De får dock inte avse ärenden som rör myndighetsutövning mot någon enskild. Lag (1995:296).

35 §  Interpellationerna skall ha ett bestämt innehåll och vara försedda med motivering. De bör ställas endast i angelägenheter av större intresse för församlingen. Lag (1995:296).

36 §  Kyrkofullmäktige beslutar utan föregående överläggning om en interpellation får ställas. Lag (1995:296).

37 §  Interpellationer får ställas av ledamöterna och riktas till ordföranden i kyrkorådet, i en annan nämnd eller en fullmäktigeberedning, till kyrkoherden såsom ledamot i kyrkorådet samt till de förtroendevalda som fullmäktige bestämmer.

38 §  För att inhämta upplysningar får ledamöterna ställa frågor. Vad som sägs i 34, 36 och 37 §§ skall då tillämpas. Lag (1995:296).

39 §  En fråga skall ha ett bestämt innehåll. Den får vara försedd med en kort inledande förklaring. Lag (1995:296).

40 §  När en fråga besvaras, får bara den som ställer frågan och den som svarar delta i överläggningen. Lag (1995:296).

41 §  Vid sammanträde med kyrkofullmäktige skall protokoll föras på ordförandens ansvar. Lag (1995:296).

42 §  Protokollet skall redovisa vilka ledamöter och ersättare som har tjänstgjort och vilka ärenden som fullmäktige har handlagt. Lag (1995:296).

43 §  Protokollet skall för varje ärende redovisa

1. vilka förslag och yrkanden som har lagts fram och inte tagits tillbaka,
2. i vilken ordning ordföranden har lagt fram förslag till beslut,
3. genomförda omröstningar och hur de har utfallit,
4. vilka beslut som fattats,
5. vilka ledamöter som har deltagit i besluten och hur de har röstat vid öppna omröstningar, samt
6. vilka reservationer som har anmälts mot besluten.

44 §  I protokollet skall anges vilka interpellationer och frågor som har ställts och vilka interpellationer och frågor som har besvarats. Lag (1995:296).

45 §  Ett protokoll skall justeras senast fjorton dagar efter sammanträdet på det sätt som kyrkofullmäktige har bestämt. Lag (1995:296).

46 §  Senast på andra dagen efter justeringen skall denna tillkännages på anslagstavlan.

Av tillkännagivandet skall det framgå var protokollet finns tillgängligt samt vilken dag som det har anslagits. Tillkännagivandet får inte tas bort före överklagandetidens utgång.

Bevis om dagen för anslaget skall tecknas på protokollet eller utfärdas särskilt. Lag (1995:296).

47 §  Kyrkofullmäktige skall i en arbetsordning meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för fullmäktiges sammanträden och ärendenas handläggning. Lag (1995:296).

48 §  Arbetsordningen skall alltid innehålla föreskrifter om

1. antalet ledamöter i kyrkofullmäktige,
2. när sammanträden skall hållas,
3. anmälan av hinder att delta i sammanträden,
4. inkallande av ersättare och deras tjänstgöring,
5. vem som skall föra ordet till dess att en ordförande utsetts,
6. rätten att delta i fullmäktiges överläggningar,
7. förfarandet vid omröstning,
8. handläggningen av motioner, interpellationer och frågor, samt
9. formerna för justeringen av protokollet. Lag (1995:296).

1 §  Kyrkostämman väljer för fyra kalenderår bland de röst- berättigade en ordförande och en eller två vice ordförande.

Om ordföranden eller någon vice ordförande avgår under tjänstgöringstiden, väljs en annan för återstoden av denna tid. Lag (1997:167).

2 §  Kyrkostämman beslutar när ordinarie sammanträden skall hållas. Sammanträde skall också hållas när kyrkorådet begär det eller när ordföranden anser att det behövs.

Vid sammanträde före november månads utgång det år då val av kyrkofullmäktige har ägt rum i hela landet förrättas val av kyrkoråd.

Vid sammanträde före december månads utgång förrättas val till de befattningar inom församlingen som blir lediga vid årets slut.

3 §  Ordföranden utfärdar kungörelse om när kyrkostämman skall sammanträda.

Om en kyrkostämma skall utöva beslutanderätten i en församling där den tidigare har utövats av kyrkofullmäktige, skall den senast valda ordföranden i fullmäktige sammankalla kyrkostämman första gången.

Om en ny församling bildas i vilken beslutanderätten skall utövas på kyrkostämma, skall stiftsstyrelsen före den 1 juli året innan församlingen bildas förordna en person att hålla kyrkostämma för val av ordförande och vice ordförande samt kyrkoråd.

4 §  Kungörelsen om sammanträde med kyrkostämma skall innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet samt uppgift om de ärenden som skall behandlas.

Kungörelsen skall anslås minst en vecka före sammanträdesdagen på församlingens anslagstavla.

5 §  Föreskrifterna i 13 kap. 11 § om tillkännagivande i ortstidning gäller också för sammanträden med kyrkostämman. Lag (1995:296).

6 §  Om ett ärende är så brådskande att det inte hinner kungöras på det sätt som föreskrivs i 4 § och 5 § första stycket, skall kungörelsen med uppgift om ärendet anslås på församlingens anslagstavla senast fyra dagar före sammanträdet.

7 §  Kyrkostämman skall i en arbetsordning meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för sammanträden med kyrkostämman och ärendenas handläggning.

Arbetsordningen skall innehålla föreskrifter om

1. handläggningen av motioner, interpellationer och frågor,
2. förfarandet vid omröstning, samt
3. underrättelser om val av ordförande och vice ordförande i kyrkostämman och kyrkorådet.

8 §  I fråga om kyrkostämman tillämpas föreskrifterna i 12 kap.2, 12 och 13 §§ om förtroendevalda samt 13 kap.17--24 och 26--48 §§ om kyrkofullmäktige i församling. Därvid skall följande gälla.

1. Föreskrifterna om kyrkofullmäktige och ledamot i kyrkofullmäktige skall i stället avse kyrkostämman och röstberättigad kyrkotillhörighet.
2. Kyrkostämmans sammanträden skall alltid vara offentliga.
3. Omröstning skall vara sluten också i andra ärenden än ärenden om val eller tillsättning av tjänst, om någon röstberättigad kyrkotillhörighet begär det.
4. I kyrkostämmans protokoll behöver inte redovisas vilka som har deltagit i stämman eller hur var och en har röstat vid öppen omröstning. Lag (1995:1211).

1 §  Antalet ledamöter i församlingsdelegerade skall bestämmas till ett udda tal och till minst

15 i samfällighet med 5 000 röstberättigade kyrkotillhöriga eller därunder,

25 i samfällighet med över 5 000 till och med 20 000 röstberättigade kyrkotillhöriga,

35 i samfällighet med över 20 000 till och med 40 000 röstberättigade kyrkotillhöriga,

45 i samfällighet med över 40 000 röstberättigade kyrkotillhöriga.

Ersättare för ledamöterna utses till lika stort antal som ledamöterna. Lag (1995:1211).

2 §  När delegerade skall utses första gången, bör församlingarna träffa överenskommelse

1. om antalet ledamöter med ledning av 1 §, och
2. huruvida ersättare skall utses för ledamöterna.

Länsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet om antalet ledamöter.

Om församlingarna inte kan enas, bestämmer länsstyrelsen antalet ledamöter.

3 §  Församlingsdelegerade beslutar själva om ändring av antalet ledamöter i delegerade och huruvida ersättare skall utses för ledamöterna.

Ett sådant beslut skall tillämpas från och med året efter det år då val av kyrkofullmäktige förrättas nästa gång i hela landet.

Beslutet om ändrat antal ledamöter skall fattas före utgången av mars månad valåret. Länsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet.

4 §  Länsstyrelsen bestämmer, med tillämpning av föreskrifterna i lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval, m. m. hur många ledamöter i församlingsdelegerade som varje församling skall utse.

Beslutet får överklagas hos riksdagens valprövningsnämnd. Valprövningsnämndens beslut får inte överklagas.

5 §  Ledamöter och ersättare väljs av kyrkofullmäktige eller kyrkostämman i varje församling.

Om ersättarna inte väljs proportionellt, skall det vid valet även bestämmas i vilken ordning som de skall tjänstgöra.

6 §  Ledamöter och ersättare i församlingsdelegerade väljs för fyra år räknat från och med den 1 januari året efter det år då val av kyrkofullmäktige har förrättats i hela landet.

När val av ledamöter och ersättare inte äger rum under år då val av fullmäktige förrättats i hela landet, skall valet dock inte avse längre tid än till utgången av det år då sådana val av fullmäktige skall äga rum nästa gång.

Val av ledamöter och ersättare i församlingsdelegerade förrättas före december månads utgång året före det år då tjänstgöringstiden börjar. Lag (1997:167).

7 §  Om val till kyrkofullmäktige, som har utsett ledamöter och ersättare i församlingsdelegerade, har upphävts och omval har ägt rum eller om rättelse har vidtagits genom förnyad sammanräkning och mandatfördelningen mellan partierna därvid har ändrats, upphör uppdragen för ledamöterna och ersättarna två månader efter det att omvalet eller sammanräkningen har avslutats.

När omvalet eller sammanräkningen har avslutats, skall fullmäktige förrätta nytt val av ledamöter och ersättare för återstoden av tjänstgöringstiden.

8 §  Om en ledamot i församlingsdelegerade avgår under tjänstgöringstiden, förrättas fyllnadsval för återstoden av denna tid.

I en samfällighet där ersättare har utsetts, skall dock för en ledamot som har utsetts vid proportionellt val inträda en ersättare i ledamotens ställe för återstoden av tjänstgöringstiden, enligt den ordning mellan ersättarna som har bestämts vid valet.

9 §  I fråga om församlingsdelegerade tillämpas föreskrifterna i 13 kap.6--48 §§ om kyrkofullmäktige i församling. Därvid skall följande gälla.

1. Föreskrifterna om kyrkofullmäktige och kyrkoråd skall avse församlingsdelegerade och samfällighetens kyrkoråd.
2. Kungörelser och tillkännagivanden skall anslås på samfällighetens anslagstavla.
3. När sammanträde med delegerade skall hållas första gången, utfärdas kungörelse om sammanträdet av ordföranden i kyrkofullmäktige i den församling i samfälligheten som har flest röstberättigade kyrkotillhöriga. Om fullmäktige inte finns i denna församling, utfärdas kungörelsen av ordföranden i församlingens kyrkostämma.
4. Rätt för ordföranden eller vice ordföranden i en församlings kyrkoråd att delta i delegerades överläggningar men inte i besluten föreligger bara vid handläggning av ärenden som angår församlingen särskilt. Om samfälligheten omfattar församlingar i flera pastorat tillkommer rätten för en kyrkoherde att delta i överläggningarna bara den kyrkoherde som domkapitlet utser. Lag (1995:1211).

1 §  Stiftsstyrelsen fastställer antalet ledamöter i kyrkofullmäktige. Beslutet skall fattas före utgången av mars månad valåret. Länsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet.

Föreskrifter om kyrkliga samfälligheters indelning i valkretsar och om fastställandet av antalet ledamöter i fullmäktige som skall utses i varje församling finns i lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval, m.m.

2 §  För ledamöterna skall ersättare utses till det antal som kyrkofullmäktige bestämmer.

Antalet skall utgöra en viss andel, dock högst hälften, av det antal platser som varje parti får i samfällighetens fullmäktige eller i varje valkrets, om valbarheten är inskränkt till valkrets. I det senare fallet skall andelen vara densamma i alla valkretsarna. Om det därvid uppkommer ett brutet tal, avrundas detta till närmast högre hela tal. Länsstyrelsen skall genast underrättas om fullmäktiges beslut.

3 §  När fullmäktige skall utses första gången, fattas beslut enligt 2 § första stycket av stiftsstyrelsen, om stiftsstyrelsen inte med stöd av 8 kap. 5 § andra stycket har bestämt att beslutanderätten i samfälligheten skall utövas av indelningsdelegerade.

4 §  I fråga om kyrkofullmäktige i kyrklig samfällighet tillämpas föreskrifterna i 13 kap.5--48 §§ om kyrkofullmäktige i församling. Därvid skall följande gälla.

1. Föreskrifterna om kyrkoråd skall avse samfällighetens kyrkoråd.
2. Kungörelser och tillkännagivanden skall anslås på samfällighetens anslagstavla.
3. När sammanträde med fullmäktige skall hållas första gången, utfärdas kungörelse om sammanträdet av den ordförande som anges i 15 kap. 9 § 3.
4. Om samtliga ersättare för en ledamot i fullmäktige är förhindrade att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde inträder i ledamotens ställe den ersättare som enligt den för ersättarna bestämda ordningen står i tur att tjänstgöra för den ledamot som har fått den första platsen för partiet i församlingen eller i en sådan grupp av församlingar som avses i 4 § lagen (1972: 704) om kyrkofullmäktigval, m. m. Om en sådan ersättare inte kan tjänstgöra, inträder den ersättare som står i tur att tjänstgöra för den ledamot som har fått den andra platsen för partiet och så vidare efter samma grund. Om ett partis samtliga ersättare är förhindrade att i en ledamots ställe inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i sammanträdet, inträder en ersättare som har utsetts för partiet i en annan församling eller grupp av församlingar efter den grund som nyss har sagts. Därvid har den ersättare företräde som har utsetts i den församling eller grupp av församlingar där partiets röstetal är högst.
5. Rätt för ordföranden eller vice ordföranden i en församlings kyrkoråd att delta i fullmäktiges överläggningar men inte i besluten föreligger bara vid handläggning av ärenden som angår församlingen särskilt. Om samfälligheten omfattar församlingar i flera pastorat, tillkommer rätten för kyrkoherde att delta i överläggningarna bara den kyrkoherde som domkapitlet utser. Lag (1995:296).

1 §  I varje församling skall det finnas ett kyrkoråd. Kyrkorådet är församlingens styrelse. Lag (1995:296).

Två eller flera församlingar får utse ett gemensamt kyrkoråd för en eller flera angelägenheter. Lag (1995:296).

2 §  Kyrkorådet skall ha omsorg om församlingslivet och verka för dess utveckling, leda förvaltningen av församlingens angelägenheter samt ha tillsyn över övriga nämnders verksamhet.

Kyrkorådet skall uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på församlingens ekonomiska ställning samt hos kyrkofullmäktige eller kyrkostämman och övriga nämnder liksom hos andra myndigheter göra de framställningar som rådet anser behövs. Lag (1995:296).

3 §  Kyrkorådet skall särskilt

1. bereda eller yttra sig i ärenden som skall handläggas av kyrkofullmäktige eller kyrkostämman,
2. ha hand om den ekonomiska förvaltningen och därvid själv förvalta kyrkans och församlingens egendom, om sådan egendomsförvaltning inte har uppdragits åt någon annan nämnd eller annars skall skötas av någon annan,
3. ha hand om medelsförvaltningen, om kyrkofullmäktige eller kyrkostämman inte har medgett någon annan nämnd att helt eller delvis ha hand om sin medelsförvaltning,
4. verkställa kyrkofullmäktiges eller kyrkostämmans beslut, om verkställigheten inte har uppdragits åt någon annan,
5. själv eller genom ombud föra församlingens talan i alla mål och ärenden, om detta inte på grund av lag eller annan författning eller beslut av kyrkofullmäktige eller kyrkostämman skall skötas av någon annan,
6. ha hand om församlingens informationsverksamhet om kyrkofullmäktige eller kyrkostämman inte har uppdragit denna åt någon annan nämnd,
7. verka för sådana förenklingar i verksamheten som kan underlätta enskildas kontakter med församlingen, samt
8. i övrigt fullgöra de uppdrag som kyrkofullmäktige eller kyrkostämman har överlämnat till rådet.

Om beslutanderätten i en församling utövas av ett direktvalt kyrkoråd tillämpas inte första stycket 1, 3--6 och 8. Ett sådant kyrkoråd får dock ha hand om informationsverksamhet i församlingen. Lag (1995:296).

4 §  Kyrkorådet skall handlägga de ärenden som enligt särskilda författningar ankommer på rådet.

Kyrkorådet får begära in yttranden och upplysningar från övriga nämnder och från beredningar och anställda i församlingen, när det behövs för att rådet skall kunna fullgöra sina uppgifter. Lag (1995:296).

5 §  Kyrkoherden är ledamot i kyrkorådet.

Kyrkoherden får förordna en präst som tjänstgör i pastoratet att vara kyrkorådsledamot i annexförsamling i stället för kyrkoherden. Förordnandet skall avse den tid för vilken övriga kyrkorådsledamöter har valts. Kyrkoherden skall underrätta kyrkofullmäktiges eller kyrkostämmans ordförande om förordnandet.

Om församlingar som tillhör olika pastorat har ett gemensamt kyrkoråd, skall domkapitlet förordna en av församlingarnas kyrkoherdar att vara ledamot i rådet och en annan att vara ersättare. Lag (1995:296).

6 §  Andra ledamöter än de som avses i 5 § samt ersättare i kyrkorådet väljs, utom i fall som avses i 7 §, av kyrkofullmäktige eller kyrkostämman till det antal som fullmäktige eller stämman bestämmer. Antalet valda ledamöter får dock inte vara mindre än fyra.

Antalet ersättare bör vara minst lika stort som antalet valda ledamöter.

Om ersättarna inte väljs proportionellt, skall det vid valet också bestämmas i vilken ordning som de skall tjänstgöra. Lag (1995:296).

7 §  Om beslutanderätten i en församling utövas av ett direktvalt kyrkoråd skall andra ledamöter än de som avses i 5 § och ersättare utses genom direkta val när val av kyrkofullmäktige förrättas i hela landet.

I lagen (1972: 704) om kyrkofullmäktigval, m.m. finns föreskrifter om

1. indelning i valdistrikt,
2. valdag, röstlängd, förrättande och avslutande av val,
3. utseende av ersättare, samt
4. förfarandet när en ledamot i kyrkorådet har avgått under tjänstgöringstiden och när en ersättare har inträtt som ordinarie ledamot i kyrkorådet eller av någon annan anledning har avgått som ersättare. Lag (1995:296).

8 §  Ledamöter i ett direktvalt kyrkoråd skall väljas till det antal som kyrkorådet bestämmer. Antalet valda ledamöter skall vara jämnt och får inte vara mindre än tio.

För de valda ledamöterna skall ersättare utses till det antal som kyrkorådet bestämmer. Antalet skall utgöra en viss andel, dock högst hälften, av det antal platser som varje parti får i församlingen. Om det därvid uppkommer ett brutet tal, avrundas detta till närmast högre hela tal. Länsstyrelsen skall genast underrättas om kyrkorådets beslut.

När ett direktvalt kyrkoråd skall utses första gången, beslutar kyrkofullmäktige eller kyrkostämman om antalet ledamöter och ersättare. Lag (1995:296).

9 §  Beslutar ett direktvalt kyrkoråd om ändring av antalet ledamöter eller ersättare tillämpas beslutet först när val av kyrkofullmäktige förrättas nästa gång i hela landet. Beslutet skall fattas före utgången av mars månad valåret. Länsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet. Lag (1995:296).

10 §  Antalet ledamöter i ett gemensamt kyrkoråd och det antal ledamöter i rådet som varje församling skall utse bestäms genom överenskommelse mellan församlingarna.

Varje församling skall välja minst en ledamot.

Om församlingarna inte kan enas, bestämmer länsstyrelsen antalet ledamöter i rådet och det antal som skall utses av varje församling. Lag (1995:296).

11 §  Sådana ledamöter och ersättare som avses i 6 och 7 §§ skall väljas för fyra år, räknat från och med den 1 januari året efter det år då val av kyrkofullmäktige har förrättats i hela landet. Lag (1997:167).

12 §  Om valet till kyrkofullmäktige har upphävts och omval har ägt rum eller om rättelse har vidtagits genom förnyad sammanräkning och mandatfördelningen mellan partierna därvid har ändrats, upphör uppdragen för de ledamöter och ersättare i kyrkorådet som har valts av fullmäktige, två månader efter det att omvalet eller sammanräkningen har avslutats.

När omvalet eller sammanräkningen har avslutats, skall fullmäktige förrätta nytt val av ledamöter och ersättare för återstoden av tjänstgöringstiden. Lag (1995:296).

13 §  Om en vald ledamot av kyrkorådet avgår under tjänstgöringstiden, skall fyllnadsval förrättas. För en ledamot som har utsetts vid proportionellt val skall dock en ersättare inträda enligt den ordning som anges i 47 kap. 26 §. Lag (1995:296).

14 §  Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman skall bland kyrkorådets ledamöter välja en ordförande och en eller två vice ordförande. Fullmäktige eller stämman bestämmer tiden för uppdragen.

Direktvalda kyrkoråd och gemensamma kyrkoråd skall dock själva välja ordförande och en eller två vice ordförande bland sina ledamöter. Till dess kyrkorådet har förrättat valen utövas ordförandeskapet av den som har varit ledamot längst tid. Om två eller flera har varit ledamöter lika länge, har den som är äldst företräde. Lag (1995:296).

15 §  Om varken ordföranden eller någon vice ordförande kan närvara vid ett sammanträde med kyrkorådet, utser rådet en annan ledamot att för tillfället vara ordförande.

Om ordföranden på grund av sjukdom eller annars för längre tid är förhindrad att fullgöra sitt uppdrag, får rådet utse en annan ledamot att som ersättare för ordföranden fullgöra dennes uppgifter. Lag (1995:296).

16 §  Kyrkorådet bestämmer tid och plats för sina sammanträden.

Sammanträde skall också hållas, när minst en tredjedel av rådets ledamöter eller någon ledamot som avses i 5 § begär det eller ordföranden anser att det behövs. Lag (1995:296).

17 §  Kallelse till sammanträde med kyrkorådet skall anslås minst en vecka före sammanträdesdagen på församlingens anslagstavla. Den skall inom samma tid lämnas till varje ledamot och ersättare i rådet på ett lämpligt sätt.

Om ett ärende är så brådskande att kallelse inte kan ske på detta sä skall kallelsen med uppgift om ärendet anslås senast vardagen före sammanträdesdagen. Dessutom skall kallelsen inom samma tid på ett lämpligt sätt lämnas till varje ledamot och ersättare.

Föreskrifterna i första och andra styckena gäller bara när det inte finns föreskrifter om kallelse i reglemente för kyrkorådet. Lag (1995:296).

18 §  Kyrkorådet får till sina sammanträden kalla

1. en ledamot eller en ersättare i kyrkofullmäktige,
2. ordföranden eller en vice ordförande i kyrkostämman,
3. en ledamot eller en ersättare i en annan nämnd eller beredning,
4. en anställd hos församlingen, eller
5. en särskild sakkunnig.

Den som har kallats till ett sammanträde får delta i överläggningarna men inte i besluten, om rådet beslutar det. Lag (1995:296).

19 §  I fråga om ersättarnas tjänstgöring i kyrkorådet tillämpas föreskrifterna i 13 kap.13--15 §§ om ersättarnas tjänstgöring i kyrkofullmäktige.

Vad som sägs i första stycket tillämpas också när en av kyrkofullmäktige eller kyrkostämma utsedd ledamot som inte har utsetts vid proportionellt val har avgått och fyllnadsval ännu inte har ägt rum.

Ersättarna får närvara vid rådets sammanträden. Lag (1995:296).

20 §  Kyrkorådet får handlägga ärenden bara om mer än hälften av ledamöterna är närvarande. Lag (1995:296).

21 §  En förtroendevald eller en anställd som är jävig i ett ärende hos kyrkorådet får inte delta i eller närvara vid handläggningen av ärendet. Denne får dock vidta åtgärder som inte någon annan kan vidta utan olägligt uppskov.

Den som känner till en omständighet som kan antas utgöra jäv mot honom, skall självmant ge det till känna.

Har det uppkommit en fråga om jäv mot någon och har någon annan inte trätt i hans ställe, skall kyrkorådet snarast besluta i jävsfrågan. Den som jävet gäller får delta i prövningen av jävsfrågan endast om kyrkorådet inte är beslutför utan honom och någon annan inte kan tillkallas utan olägligt uppskov.

Ett beslut i en jävsfråga får överklagas endast i samband med överklagande av det beslut varigenom kyrkorådet avgör ärendet. Lag (1995:296).

22 §  En förtroendevald eller en anställd hos församlingen är jävig, om

1. saken angår honom själv eller hans make, sambo, förälder, barn eller syskon eller någon annan närstående eller om ärendets utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för honom själv eller någon närstående,
2. han eller någon närstående är ställföreträdare för den som saken angår eller för någon som kan vänta synnerlig nytta eller skada av ärendets utgång,
3. han har fört talan som ombud eller mot ersättning biträtt någon i saken, eller
4. det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i ärendet. Lag (1995:296).

23 §  Från jäv bortses när frågan om opartiskhet uppenbarligen saknar betydelse.

Jäv enligt 22 § 4 skall inte anses föreligga enbart på grund av att den som handlägger ett ärende tidigare har deltagit i handläggningen av ärendet hos en annan nämnd. Lag (1995:296).

24 §  I fråga om förfarandet vid fattande av beslut, förande av protokoll, protokollets innehåll, justering av protokoll och tillkännagivande om justering tillämpas föreskrifterna i 13 kap.30--33 och 41--46 §§. Protokollet får dock justeras av ordföranden och ytterligare minst en ledamot. Lag (1995:296).

25 §  Kyrkorådet skall på lämpligt sätt kungöra var framställningar till rådet tas emot.

Delgivning med kyrkorådet sker med ordföranden eller den som enligt reglemente, instruktion eller särskilt beslut är behörig att ta emot delgivning. Lag (1995:296).

26 §  Kyrkorådet väljer kyrkvärdar bland dem som är röstberättigade i församlingen enligt 12 kap. 2 §. Minst en av kyrkvärdarna skall utses bland ledamöterna och ersättarna i kyrkorådet.

Kyrkvärdarna utses för fyra år räknat från och med den 1 januari året efter det år då val av kyrkofullmäktige har förrättats i hela landet.

Kyrkorådet utser för varje kalenderår en kassaförvaltare, om rådets medelsförvaltning inte har ordnats på något annat sätt. Lag (1997:167).

27 §  Det år då val av kyrkofullmäktige har förrättats i hela landet, skall det nyvalda kyrkorådet före december månads utgång utse kyrkvärdar och kassaförvaltare enligt föreskrifterna i 26 §.

Det nyvalda kyrkorådet får också före december månads utgång utse

1. ledamot och ersättare i domkapitlet eller i domkyrkorådet i Lund enligt föreskrifterna i 27 kap. 5 § respektive 39 kap. 5 §,
2. elektorer och ersättare för val av ledamöter och ersättare i kyrkomötet enligt föreskrifterna i 46 kap. 13 §. Lag (1995:296).

28 §  Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman får anta reglemente med närmare föreskrifter om kyrkorådets verksamhet. Lag (1995:296).

29 §  Kyrkorådet får uppdra åt ett utskott, åt en ledamot eller ersättare eller åt en anställd hos församlingen att besluta på rådets vägnar i ett visst ärende eller vissa grupper av ärenden, dock inte i de fall som avses i 30 §. Lag (1995:296).

30 §  I följande slag av ärenden får beslutanderätten inte delegeras:

1. ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet,
2. framställningar eller yttranden till kyrkofullmäktige eller kyrkostämman liksom yttranden med anledning av att beslut av kyrkorådet i dess helhet eller av fullmäktige eller stämman har överklagats,
3. ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt, och
4. vissa ärenden som anges i särskilda föreskrifter. Lag (1995:296).

31 §  Beslut som fattas med stöd av uppdrag enligt 29 § skall anmälas till kyrkorådet, som bestämmer på vilket sätt detta skall ske. Lag (1995:296).

32 §  Kyrkorådet får uppdra åt ordföranden eller en annan ledamot som rådet har utsett att besluta på dess vägnar i ärenden som är så brådskande att rådets avgörande inte kan avvaktas. Sådana beslut skall anmälas vid rådets nästa sammanträde. Lag (1995:296).

33 §  Om kyrkorådet med stöd av 29 § uppdrar åt någon som har en ledande ställning inom församlingen att fatta beslut, får rådet överlåta åt denne att i sin tur uppdra åt någon annan anställd inom församlingen att besluta i stället. Sådana beslut skall anmälas till den som har delegerat. Lag (1995:296).

34 §  Om kyrkorådet med stöd av 29 § uppdrar åt en anställd att besluta på rådets vägnar, får rådet uppställa villkor som innebär att de som utnyttjar rådets tjänster skall ges tillfälle att lägga fram förslag eller att yttra sig, innan beslut fattas.

Kyrkorådet får också föreskriva att en anställd får fatta beslut endast om företrädare för dem som utnyttjar rådets tjänster har tillstyrkt beslutet. Lag (1995:296).

35 §  Föreskrifterna i 28--34 §§ tillämpas också på direktvalda kyrkoråd. Därvid skall dock vad som sägs om kyrkofullmäktige eller kyrkostämman i stället avse kyrkorådet. Lag (1995:296).

36 §  För förvaltning och verkställighet i övrigt får fullmäktige eller stämman tillsätta de nämnder som behövs. Ledamöter och ersättare i sådana nämnder väljs av fullmäktige eller stämman till det antal som fullmäktige eller stämman bestämmer. För dessa nämnder tillämpas föreskrifterna om kyrkorådet i 6 § tredje stycket, 12--25 §§, 26 § tredje stycket och 27--34 §§. Lag (1995:296).

37 §  Kyrkofullmäktige och kyrkostämman får, om inte något annat är föreskrivet i lag eller annan författning, besluta att kyrkorådet eller någon annan nämnd skall

1. ha hand om förvaltning och verkställighet i fråga om egendom som annars förvaltas av någon annan nämnd,
2. handlägga frågor om anställning, ledighet, vikariat eller skiljande från anställning samt andra frågor beträffande arbetstagare som är underställda någon annan nämnd. Lag (1995:296).

38 §  Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman får besluta att en ledamot eller en ersättare i fullmäktige, kyrkorådet, någon annan nämnd eller beredning får närvara vid rådets eller någon annan nämnds sammanträden, också om han inte är ledamot eller ersättare i rådet eller nämnden, och delta i överläggningarna men inte i besluten samt få sin mening antecknad i protokollet.

Kyrkoherden eller någon annan präst som avses i 5 § andra stycket har dock alltid rätt att närvara och delta i överläggningarna.

Om kyrkorådet har uppdragit åt ett sådant utskott som avses i 29 § att besluta i ett visst ärende eller vissa grupper av ärenden har kyrkoherden eller någon annan präst som avses i 5 § andra stycket alltid rätt att närvara och delta i överläggningen när sådana ärenden behandlas.

I sådana fall som avses i andra och tredje styckena har kyrkoherden rätt att få sin mening antecknad i protokollet. Lag (1995:296).

39 §  I en församling där beslutanderätten utövas av ett direktvalt kyrkoråd tillämpas föreskrifterna i 38 § första stycket. Därvid skall dock vad som sägs om kyrkofullmäktige och kyrkostämma i stället avse kyrkofullmäktige i den samfällighet i vilken församlingen ingår. Lag (1995:296).

40 §  Ett direktvalt kyrkoråd skall före utgången av mars månad varje år till samfällighetens fullmäktige avge en berättelse om sin verksamhet under det föregående året. Lag (1995:296).

1 §  Kyrkorådet i en kyrklig samfällighet skall leda förvaltningen av samfällighetens angelägenheter och ha tillsyn över övriga nämnders verksamhet.

Kyrkorådet skall uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på samfällighetens ekonomiska ställning samt hos samfällighetens fullmäktige eller församlingsdelegerade och övriga nämnder liksom hos andra myndigheter göra de framställningar som rådet anser behövs.

I fråga om kyrkorådets uppgifter i övrigt tillämpas föreskrifterna i 17 kap. 3 § första stycket och 4 §. Därvid skall dock vad som sägs om församling och kyrkofullmäktige i stället avse samfälligheten och dess fullmäktige eller församlingsdelegerade.

2 §  Kyrkoherden är ledamot i kyrkorådet.

Om samfälligheten består av församlingar i flera pastorat, skall domkapitlet förordna en av kyrkoherdarna att vara ledamot i samfällighetens kyrkoråd och en annan kyrkoherde att vara dennes ersättare. Förordnandena skall avse tiden för de valda ledamöternas tjänstgöringsperiod.

Domkapitlet skall underrätta kyrkofullmäktiges eller församlingsdelegerades ordförande om förordnandet.

3 §  Andra ledamöter och ersättare än dem som avses i 2 § väljs av kyrkofull- mäktige eller församlingsdelegerade till det antal som fullmäktige eller delegerade bestämmer. Antalet valda ledamöter får dock inte vara mindre än fyra.

Vid valet bör om möjligt varje församling bli företrädd i kyrkorådet genom minst en ledamot eller ersättare.

Antalet ersättare bör vara minst lika stort som antalet valda ledamöter. Om ersättarna inte väljs proportionellt, skall det vid valet också bestämmas i vilken ordning som de skall tjänstgöra.

4 §  Följande föreskrifter i denna lag om kyrkoråd m. m. i församling tillämpas på kyrkoråd och övriga nämnder i kyrkliga samfälligheter:

17 kap.11--13 §§ om valperiodens längd m. m.,

17 kap. 14 § första stycket och 15 § om ordförandeskapet,

17 kap. 16 § om när sammanträdena skall hållas,

17 kap.17 och 18 §§ om kallelse till sammanträdena,

17 kap. 19 § om ersättarnas tjänstgöring,

17 kap. 20 § om beslutförhet,

17 kap.21--23 §§ om jäv,

17 kap. 24 § om ärendenas avgörande och protokollet,

17 kap. 25 § om framställningar till kyrkorådet m. m.,

17 kap.28--34 §§ om reglemente och delegering,

17 kap. 36 § om tillsättning av nämnder,

17 kap. 37 § om handläggningen av vissa ärenden,

17 kap. 38 § om närvarorätt vid sammanträdena m. m.

Därvid skall följande gälla.

1. Föreskrifterna om församling och kyrkofullmäktige skall avse samfälligheten och dess fullmäktige eller församlingsdelegerade.
2. Kungörelser och tillkännagivanden skall anslås på samfällighetens anslagstavla.
3. Samfällighetens kyrkoråd skall underrätta församlingarna om frågor av större ekonomisk betydelse. Kyrkorådet får infordra yttranden och upplysningar från församlingarnas kyrkoråd, när det behövs för att rådet skall kunna fullgöra sina uppgifter.
4. Samfällighetens kyrkoråd får, om inte samfällighetens fullmäktige eller församlingsdelegerade beslutar något annat, uppdra åt kyrkorådet eller någon annan nämnd i en församling eller åt ett för församlingarna i ett pastorat gemensamt kyrkoråd att verkställa beslut av samfällighetens fullmäktige eller församlingsdelegerade eller att förvalta anslag som enligt fastställd budget eller särskilt beslut blivit anvisat åt församlingen.
5. Samfällighetens fullmäktige eller församlingsdelegerade får ge samfällighetens kyrkoråd en annan benämning än kyrkoråd. Lag (1995:296).

1 §  Församlingen skall ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Lag (1995:296).

2 §  Församlingen skall förvalta sina medel på ett sådant sätt att krav på god avkastning och betryggande säkerhet kan tillgodoses.

Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman skall meddela närmare föreskrifter om medelsförvaltningen. Lag (1995:296).

3 §  Församlingen skall varje år upprätta en budget för nästa budgetår. Budgetåret löper per kalenderår. Lag (1995:296).

4 §  Budgeten skall innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret.

I planen skall skattesatsen och anslagen anges. Av planen skall det vidare framgå hur utgifterna skall finansieras och hur den ekonomiska ställningen beräknas vara vid budgetårets slut.

Budgeten skall också innehålla en plan för ekonomin för en period av tre år. Budgetåret skall därvid alltid vara periodens första år. Lag (1995:296).

5 §  Förslag till budget skall upprättas av kyrkorådet före oktober månads utgång.

Om särskilda förhållanden kräver det, får budgetförslaget göras upp i november månad. I sådant fall skall kyrkorådet före oktober månads utgång föreslå skattesats för den församlingsskatt som ingår i preliminär skatt för inkomst under det följande året.

Kyrkorådet bestämmer när övriga nämnder senast skall lämna sina särskilda budgetförslag till rådet. Lag (1995:296).

6 §  Kyrkorådet skall samråda med kommunstyrelsen innan budgetförslaget görs upp. Lag (1995:296).

7 §  Budgeten fastställs av kyrkofullmäktige eller kyrkostämman före november månads utgång.

Om budgeten på grund av särskilda förhållanden inte kan fastställas före november månads utgång, skall fullmäktige eller stämman ändå fastställa skattesatsen inom denna tid. Budgeten skall därefter fastställas före december månads utgång.

Fullmäktige eller stämman får i fall som avses i andra stycket fastställa en annan skattesats än som har bestämts tidigare, om det finns särskilda skäl till det. Lag (1995:296).

8 §  Kyrkorådets förslag till budget skall vara tillgängligt för allmänheten från och med kungörandet av det sammanträde med kyrkofullmäktige eller kyrkostämman då budgeten skall fastställas. Platsen där förslaget hålls tillgängligt skall anges i kungörelsen. Lag (1995:296).

9 §  Om kyrkofullmäktige eller kyrkostämman beslutar om en utgift under löpande budgetår, skall beslutet innefatta också anvisning om hur utgiften skall finansieras. Lag (1995:296).

10 §  Församlingen får inte upplåta panträtt i sin egendom till säkerhet för en fordran. Vid förvärv av egendom får församlingen dock överta betalningsansvaret för lån som tidigare har tagits upp mot säkerhet av panträtt i egendomen. Lag (1995:296).

11 §  Kyrkorådet och övriga nämnder skall fortlöpande föra räkenskaper över de medel som de förvaltar.

Kyrkorådet bestämmer när övriga nämnder senast till rådet skall redovisa sin medelsförvaltning under föregående budgetår. Lag (1995:296).

12 §  När kyrkorådet har fått övriga nämnders redovisningar, skall rådet avsluta räkenskaperna med ett årsbokslut och sammanfatta detta i en årsredovisning.

Gemensamma kyrkoråd skall varje år senast den 31 mars lämna redovisning till de församlingar som har utsett rådet. Lag (1995:296).

13 §  I årsredovisningen skall upplysning lämnas om utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen vid årets slut. Upplysning skall också lämnas om borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser.

Årsredovisningen skall också omfatta sådan kyrkokommunal verksamhet som bedrivs i form av aktiebolag, stiftelse, ekonomisk förening, ideell förening eller handelsbolag. Lag (1995:296).

14 §  Årsredovisningen skall upprättas med iakttagande av god redovisningssed. Lag (1995:296).

15 §  Årsredovisningen skall lämnas över till kyrkofullmäktige eller kyrkostämman och revisorerna snarast möjligt och senast den 1 juni året efter det år som redovisningen avser. Lag (1995:296).

16 §  Årsredovisningen skall godkännas av kyrkofullmäktige eller kyrkostämman. Det bör inte ske innan kyrkofullmäktige eller kyrkostämman enligt 20 kap. 14 § andra stycket har beslutat om ansvarsfrihet skall beviljas eller vägras. Lag (1995:296).

17 §  Årsredovisningen skall hållas tillgänglig för allmänheten från och med kungörandet av det sammanträde med kyrkofullmäktige eller kyrkostämman då årsredovisningen skall godkännas.

Den plats där årsredovisningen hålls tillgänglig skall anges i kungörelsen. Lag (1995:296).

18 §  Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman får bestämma att allmänheten får ställa frågor om årsredovisningen vid ett sammanträde med fullmäktige eller stämman.

19 §  Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman skall meddela närmare föreskrifter om redovisningen. Lag (1995:296).

20 §  Särskilda föreskrifter finns om

1. vård om och förvaltning av kyrka och kyrkoegendom,
2. förvaltning av medel som myndigheter har särskild tillsyn över, samt
3. kollektmedel. Lag (1995:296).

21 §  Föreskrifterna i 1--20 §§ tillämpas också på kyrkliga samfälligheter. Därvid skall följande gälla.

1. Föreskrifterna om församlingens kyrkofullmäktige samt om dess kyrkoråd och övriga nämnder skall i stället avse samfällighetens kyrkofullmäktige eller församlingsdelegerade samt dess kyrkoråd och övriga nämnder.
2. Församlingarnas kyrkoråd skall lämna sina särskilda förslag om anslag för det nästföljande året till samfällighetens kyrkoråd, som bestämmer när detta skall ske. Lag (1995:296).

1 §  Under de år då val av kyrkofullmäktige har förrättats i hela landet skall nyvalda fullmäktige eller kyrkostämman välja revisorer och revisorsersättare för granskning av verksamheten under de fyra följande åren.

Om val till kyrkofullmäktige har upphävts och omval har ägt rum eller om rättelse har vidtagits genom förnyad sammanräkning och mandatfördelningen mellan partierna därvid har ändrats, upphör uppdragen för revisorerna och revisorsersättarna två månader efter det att omvalet eller sammanräkningen har avslutats.

När omvalet eller sammanräkningen har avslutats, skall fullmäktige förrätta nytt val av revisorer och revisorsersättare för återstoden av tjänstgöringstiden. Lag (1997:167).

2 §  Vid en samlad revision av hela verksamheten skall minst tre revisorer och lika många ersättare väljas.

Vid en särskild revision för granskning av en viss eller vissa nämnders verksamhet skall minst tre revisorer och lika många ersättare väljas för varje nämnd eller grupp av nämnder. Lag (1995:296).

3 §  Om en revisor som inte har utsetts vid proportionellt val avgår under tjänstgöringstiden, får kyrkofullmäktige eller kyrkostämman förrätta fyllnadsval för återstoden av denna tid. Lag (1995:296).

4 §  Den som är redovisningsskyldig till församlingen får inte

1. vara revisor eller revisorsersättare för granskning av verksamhet som omfattas av redovisningsskyldigheten,
2. delta i val av revisor eller revisorsersättare för granskning av sådan verksamhet, eller
3. delta i handläggningen av ärenden om ansvarsfrihet för verksamheen.

Föreskrifterna i första stycket gäller också make, sambo, föräldrar, barn, syskon eller någon annan närstående till den redovisningsskyldige. Lag (1995:296).

5 §  Trots föreskrifterna i 4 § får enskilda förtroendevalda i kyrkofullmäktige mot vilka anmärkning kan riktas enligt 13 § delta i fullmäktiges överläggningar när revisionsberättelsen över den verksamhet som de har ansvarat för behandlas.

Ordföranden och vice ordförandena i kyrkorådet eller i någon annan nämnd får också delta i kyrkofullmäktiges överläggningar när verksamhet inom den egna nämnden behandlas. Vad som nu har sagts gäller också om de inte är ledamöter i fullmäktige. Lag (1995:296).

6 §  Varje revisor fullgör sitt uppdrag självständigt. Lag (1995:296).

7 §  Revisorerna granskar i den omfattning som följer av god revisionssed all verksamhet som bedrivs inom kyrkorådets och övriga nämnders verksamhetsområden.

Revisorerna prövar om verksamheten har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den kontroll som har utövats inom nämnderna är tillräcklig. Lag (1995:296).

8 §  Revisorernas granskning omfattar inte ärenden som avser myndighetsutövning mot någon enskild i andra fall än när handläggningen av sådana ärenden har vållat församlingen ekonomisk förlust eller när granskningen sker från allmänna synpunkter.

9 §  Vad som sägs om nämnder i 7 § gäller också beredningar. Lag (1995:296).

10 §  Kyrkorådet och övriga nämnder samt de anställda är skyldiga att lämna revisorerna de upplysningar som behövs för revisionsarbetet.

De skall också ge revisorerna tillfälle att när som helst inventera de tillgångar som kyrkorådet och de övriga nämnderna har hand om och ta del av de räkenskaper och andra handlingar som berör kyrkorådets och övriga nämnders verksamhet.

11 §  Vad som sägs om nämnder i 10 § gäller också beredningar. Lag (1995:296).

12 §  Revisorerna svarar själva för den förvaltning som har samband med revisionsuppdraget, om kyrkofullmäktige eller kyrkostämman inte bestämmer något annat.

Beslut som revisorerna fattar angående förvaltningen skall tas upp i protokoll. Föreskrifterna i 17 kap. 24 § om justering av protokoll och tillkännagivande om justeringen tillämpas också på revisorernas protokoll. Lag (1995:296).

13 §  Revisorerna skall varje år till kyrkofullmäktige eller kyrkostämman avge en berättelse med redogörelse för resultatet av den revision som avser verksamheten under det föregående budgetåret.

Av berättelsen skall framgå om det finns någon anmärkning på den granskade verksamheten eller inte. Om anmärkning framställs, skall anledningen till den anges i berättelsen.

Anmärkningar får riktas mot

1. kyrkorådet, övriga nämnder och beredningar, samt
2. de enskilda ledamöterna i sådana organ.

Revisionsberättelsen skall innehålla ett särskilt uttalande i frågan huruvida ansvarsfrihet tillstyrks eller inte. Lag (1995:296).

14 §  Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman skall inhämta förklaringar över de anmärkningar som har framställts i revisionsberättelsen.

Därefter skall fullmäktige eller stämman vid ett sammanträde före utgången av året efter det år som revisionen avser besluta om ansvarsfrihet skall beviljas eller vägras. Lag (1995:296).

15 §  Om ansvarsfrihet vägras, får fullmäktige eller stämman besluta att skadeståndstalan skall väckas.

Talan som inte grundas på brott skall väckas inom ett år från det att beslutet om vägrad ansvarsfrihet fattades. Annars är rätten till sådan talan förlorad. Lag (1995:296).

16 §  Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman får meddela närmare föreskrifter om revisionen. Lag (1995:296).

17 §  I fråga om kyrkliga samfälligheter tillämpas 1--16 §§. Därvid skall följande gälla.

1. Föreskrifterna om församlingens kyrkofullmäktige samt om dess kyrkoråd och övriga nämnder skall i stället avse samfällighetens kyrkofullmäktige eller dess församlingsdelegerade samt dess kyrkoråd och övriga nämnder.
2. Församlingskyrkoråd som förvaltar medel för samfällighetens räkning skall varje år avge redovisning för sin förvaltning under det föregående kalenderåret. Redovisningen skall lämnas till samfällighetens kyrkoråd som bestämmer när detta skall ske. Lag (1995:296).

1 §  Föreskrifter om skyldighet att betala församlingsskatt finns i kommunalskattelagen (1928:370).

Den som är medlem i en icke-territoriell församling är inte skyldig att betala församlingsskatt till den territoriella församling där han är folkbokförd.

Särskilda föreskrifter om skattskyldighet finns i lagen (1951:691) om viss lindring i skattskyldigheten för den som icke tillhör svenska kyrkan.

2 §  När budgeten har fastställts, skall kyrkorådet genast underrätta den kommun där församlingen eller den kyrkliga samfälligheten är belägen om den skattesats som därvid har bestämts för det följande året.

Om budgeten inte har fastställts före oktober månads utgång, skall kyrkorådet genast underrätta kommunen om rådets förslag till skattesats. Om budgeten inte har fastställts före november månads utgång skall, så snart skattesatsen har bestämts, kommunen underrättas om denna.

3 §  Skattesatsen för församlingsskatt bestäms enligt de grunder som anges i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m. m.

Föreskrifter om utbetalning av församlingsskatt finns i samma lag.

1 §  Varje person som är medlem i en församling har rätt att få lagligheten av församlingens beslut prövad genom att överklaga dem hos länsrätten. Lag (1995:296).

2 §  Följande beslut får överklagas:

1. kyrkofullmäktiges eller kyrkostämmans beslut,
2. beslut av kyrkorådet eller en annan nämnd, om beslutet inte är av rent förberedande eller rent verkställande art, samt
3. sådana beslut av revisorerna som avses i 20 kap. 12 § andra stycket. Lag (1995:296).

3 §  Föreskrifterna i detta kapitel gäller inte om det i lag eller annan författning finns särskilda föreskrifter om överklagande. Lag (1995:296).

4 §  Ett beslut överklagas skriftligt.

I sitt överklagande skall klaganden ange vilket beslut som överklagas och de omständigheter som han stöder sitt överklagande på.

5 §  Överklagandet skall ges in till länsrätten. Lag (1995:296).

6 §  Överklagandet skall ha kommit in till länsrätten inom tre veckor från den dag då det tillkännagavs på församlingens anslagstavla att protokollet över beslutet justerats.

Anslaget om protokollsjusteringen måste vara uppsatt på anslagstavlan under hela klagotiden för att tiden skall löpa ut. Lag (1995:296).

7 §  Om överklagandet före klagotidens utgång har kommit in till församlingen i stället för till länsrätten, skall överklagandet ändå prövas. Lag (1995:296).

8 §  Ett överklagat beslut skall upphävas, om

1. det inte har tillkommit i laga ordning,
2. beslutet hänför sig till något som inte är en angelägenhet för församlingen,
3. det organ som har fattat beslutet har överskridit sina befogenheter, eller
4. beslutet strider mot lag eller annan författning.

Något annat beslut får inte sättas i det överklagade beslutets ställe. Lag (1995:296).

9 §  Om ett fel har saknat betydelse för ärendets utgång, behöver beslutet inte upphävas. Detsamma gäller om beslutet har kommit att förlora sin betydelse till följd av senare inträffade förhållanden.

10 §  Vid prövningen av överklagandet får inte andra omständigheter beaktas än sådana som klaganden har hänvisat till före klagotidens utgång. Lag (1995:296).

11 §  Vid tillämpningen av förvaltningsprocesslagen (1971: 291) skall församlingen anses som part.

Länsrätten skall inhämta stiftsstyrelsens yttrande över överklagandet, om det behövs. Lag (1995:296).

12 §  Ett föreläggande enligt 5 § förvaltningsprocesslagen (1971: 291) får inte gälla sådana brister i skrivelsen med överklagandet som består i att denna inte anger den eller de omständigheter på vilka klaganden stöder sitt överklagande.

Föreskriften i 29 § förvaltningsprocesslagen om rätt att utan yrkande besluta till det bättre för enskild skall inte tillämpas. Lag (1995:296).

13 §  Föreskrifter om hur länsrättens beslut överklagas finns i förvaltningsprocesslagen (1971: 291). Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (1995:296).

14 §  Om länsrättens eller kammarrättens beslut har gått klaganden emot, får bara klaganden själv överklaga beslutet.

Om länsrätten eller kammarrätten har upphävt ett beslut eller förbjudit att det verkställs, får domstolens beslut överklagas av församlingen och av de personer som anges i 1 §. Lag (1995:296).

15 §  Om ett beslut har upphävts genom ett avgörande som har vunnit laga kraft och om beslutet redan har verkställts, skall det organ som har fattat beslutet se till att verkställigheten rättas i den utsträckning det är möjligt.

Hur man överklagar beslut av kyrkliga samfälligheter Lag (1995:296).

16 §  I fråga om överklagande av beslut av församlingsdelegerade, kyrkofullmäktige, kyrkorådet eller någon annan nämnd i en kyrklig samfällighet tillämpas 1--15 §§, om inte något annat är särskilt föreskrivet.

Beslut får överkagas också av en församling som ingår i samfälligheten. Lag (1995:296).

1 §  Församlingarna inom ett stift skall utgöra en kyrklig samfällighet (stiftssamfällighet) för att sköta de gemensamma församlingsangelägenheter som anges i 2 §.

2 §  Stiftssamfälligheten skall

1. främja församlingslivets utveckling inom stiftet,
2. främja församlingsarbete bland teckenspråkiga samt på finska, samiska och andra språk,
3. främja andlig vård vid sjukhus och andra större vårdinrättningar, vid kriminalvårdsanstalter och vid militära förband i fredstid,
4. svara för avlöningsförmåner för arbetstagare hos stiftssamfälligheten.

Om vissa angelägenheter som ankommer på stiftssamfälligheter finns särskilda bestämmelser.

3 §  Stiftssamfälligheten får också ha hand om andra ekonomiska angelägenheter än som avses i 2 §, om de är gemensamma för församlingarna inom stiftet.

Ett förslag om sådan utvidgad verksamhet skall, om det inte förkastas av stiftsfullmäktige, på yrkande av minst en tiondel av dess ledamöter vila tills nästa nyvalda stiftsfullmäktige sammanträder. Stiftsfullmäktige kan dock omedelbart anta förslaget, om minst två tredjedelar av de röstande enar sig om beslutet.

Föreligger ett yrkande som avses i andra stycket att ett förslag skall vila och dessutom ett yrkande att förslaget skall förkastas, skall stiftsfullmäktige pröva sistnämnda yrkande innan förslaget ställs under omröstning om omedelbart antagande.

4 §  Stiftssamfällighetens beslutanderätt utövas av stiftsfullmäktige.

5 §  Förvaltningen och verkställigheten i en stiftssamfällighet handhas av stiftsstyrelsen och övriga nämnder.

Nämnderna bereder också ärenden som skall avgöras av stiftsfullmäktige. För en sådan uppgift kan fullmäktige tillsätta en särskild beredning bestående av en eller flera personer.

6 §  Stiftsfullmäktige får uppdra åt stiftsstyrelsen eller någon annan nämnd att i fullmäktiges ställe fatta beslut i vissa grupper av ärenden, om inte något annat följer av lag eller annan författning. Ett sådant uppdrag får inte avse ärenden som är av principiell beskaffenhet eller i övrigt av större vikt.

7 §  I arkivlagen (1990:782) finns föreskrifter om kyrkliga samfälligheters arkiv.

Hur föreskrifterna för församlingar om ekonomisk förvaltning, revision, församlingsskatt och laglighetsprövning tillämpas på stiftssamfälligheter

8 §  Följande föreskrifter i denna lag tillämpas på stiftssamfälligheter:

19 kap.1--5 och 7--20 §§ om ekonomisk förvaltning,

20 kap.1--16 §§ om revision,

21 kap.2 och 3 §§ om församlingsskatt,

22 kap.1--15 §§ och 16 § andra stycket om laglighetsprövning.

Därvid skall följande gälla.

1. Föreskrifterna om församlingens kyrkofullmäktige samt om dess kyrkoråd och övriga nämnder skall i stället avse stiftsfullmäktige samt stiftsstyrelsen och övriga nämnder.
2. Val av revisorer och revisorsersättare i en stiftssamfällighet skall förrättas av de nyvalda stiftsfullmäktige snarast efter valperiodens början. Lag (1995:296).

1 §  Stiftsfullmäktige beslutar hur många ledamöter som skall väljas i fullmäktige.

Antalet skall bestämmas till ett udda tal och till minst 51.

2 §  Om fullmäktige beslutar om ändring av antalet ledamöter, tillämpas beslutet från och med året efter det år då val i hela landet av kyrkofullmäktige förrättas nästa gång.

Beslutet skall fattas före utgången av mars månad valåret. Den centrala valmyndighet som avses i 1 kap. 2 § vallagen (1972:620) skall genast underrättas om beslutet.

3 §  För ledamöterna i stiftsfullmäktige skall väljas lika många ersättare.

4 §  Valbar till ledamot eller ersättare i stiftsfullmäktige är den som

1. är folkbokförd inom valkretsen,
2. tillhör Svenska kyrkan, och
3. har fyllt 18 år senast på valdagen.

Den som är medlem i en icke-territoriell församling är bara valbar i den valkrets som den församlingen tillhör.

Valbar är dock inte

1. den som innehar en anställning som biskop eller biträdande biskop,
2. domprosten eller någon annan kyrkoherde som är biskopens ersättare i stiftsstyrelsen,
3. den som är anställd hos stiftssamfälligheten och som på grund av sina uppgifter har den ledande ställningen bland de anställda. Lag (1995:1211).

Valbar är dock inte

1. den som innehar en anställning som biskop eller biträdande biskop,
2. domprosten eller någon annan kyrkoherde som är biskopens ersättare i stiftsstyrelsen,
3. den som är anställd hos stiftssamfälligheten och som på grund av sina uppgifter har den ledande ställningen bland de anställda.

5 §  Ledamöter och ersättare i stiftsfullmäktige utses genom indirekta val. Föreskrifter om hur valet till stiftsfullmäktige förrättas, hur lång valperioden skall vara och hur valen får överklagas finns i 43 kap.

6 §  Beträffande stiftsfullmäktige tillämpas föreskrifterna i 12 kap.8--13 §§ om förtroendevalda samt 13 kap.6--48 §§ om kyrkofullmäktige i församling. Därvid skall följande gälla.

1. Föreskrifterna om kyrkoråd skall avse stiftsstyrelsen.
2. Kungörelser och tillkännagivanden skall anslås på stiftssamfällighetens anslagstavla.
3. Om ersättaren för en ledamot i fullmäktige är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde, inträder i ledamotens ställe den ersättare som enligt den ordning som har bestämts för ersättarna står i tur att tjänstgöra för den ledamot som har fått den första platsen för partiet i valkretsen. Om en sådan ersättare inte kan tjänstgöra, inträder den ersättare som står i tur att tjänstgöra för den ledamot som har fått den andra platsen för partiet och så vidare efter samma grund. Om ett partis samtliga ersättare är förhindrade att i en ledamots ställe inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i sammanträdet, inträder en ersättare som har utsetts för partiet i en annan valkrets efter den grund som nyss har sagts. Därvid har den ersättare företräde som har utsetts i den valkrets där partiets röstetal är högst.
4. Rätt att delta i fullmäktiges överläggningar men inte i besluten har
   • de personer som anges i 4 § tredje stycket,
   • ledamöterna i stiftsstyrelsen och en ordförande eller en vice ordförande i någon annan nämnd eller i en beredning vid handläggningen av ärenden som har beretts av nämnden eller beredningen och vid besvarande av interpellationer eller frågor som har framställts till ordföranden vid behandlingen av revisionsberättelsen för den verksamhet som hans uppdrag avser,
   • en revisor hos stiftssamfälligheten vid behandlingen av revisionsberättelsen för den verksamhet som hans uppdrag avser,
   • ordföranden eller vice ordföranden i församlings eller kyrklig samfällighets kyrkoråd i ärenden som rör församlingen eller den kyrkliga samfälligheten särskilt, eller
   • anställda hos stiftssamfälligheten eller särskilda sakkunniga som stiftsfullmäktige har kallat för att meddela upplysningar vid sammanträdet.
5. Det år då val av kyrkofullmäktige har ägt rum i hela landet förrättas val till de befattningar inom samfälligheten som blir lediga vid årets slut av de nyvalda stiftsfullmäktige vid ett sammanträde snarast efter valperiodens början. Dessa förrättar också andra val som ankommer på stiftsfullmäktige och avser tid efter utgången av det nämnda året. Lag (1995:296).

1 §  Stiftsstyrelsen skall leda förvaltningen av stiftssamfällighetens angelägenheter och ha tillsyn över övriga nämnders verksamhet.

2 §  Stiftsstyrelsen skall uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på stiftssamfällighetens ekonomiska ställning samt hos stiftsfullmäktige och övriga nämnder liksom hos andra myndigheter göra de framställningar som stiftsstyrelsen anser behövs.

I fråga om stiftsstyrelsens uppgifter i övrigt tillämpas föreskrifterna i 17 kap. 3 § första stycket och 4 § andra stycket om kyrkorådet i en församling. Därvid skall dock vad som sägs om församling och kyrkofull- mäktige i stället avse stiftssamfälligheten och stiftsfullmäktige.

Stiftsstyrelsen skall också handlägga sådana ärenden som enligt särskilda föreskrifter ankommer på den.

3 §  Biskopen är ledamot i stiftsstyrelsen. Domprosten är biskopens ersättare.

4 §  Andra ledamöter i stiftsstyrelsen än biskopen skall väljas av stiftsfullmäktige till det antal fullmäktige bestämmer. Antalet valda ledamöter får dock inte vara mindre än åtta.

För de valda ledamöterna skall utses lika många ersättare.

Om ersättarna inte väljs proportionellt, skall det vid valet också bestämmas i vilken ordning som de skall tjänstgöra.

5 §  Valbar till ledamot eller ersättare i stiftsstyrelsen är den som

1. är folkbokförd inom stiftet,
2. tillhör Svenska kyrkan, och
3. som har fyllt 18 år senast på valdagen.

Utöver de personer som avses i 24 kap. 4 § andra stycket får inte heller en anställd som förestår någon förvaltning som är underställd stiftsstyrelsen väljas till ledamot eller ersättare. Lag (1995:1211).

6 §  Ledamöter och ersättare i stiftsstyrelsen väljs snarast efter det att stiftsfullmäktiges valperiod har börjat.

Valet gäller till dess att stiftsfullmäktige förrättar nytt val under sin nästa valperiod.

7 §  Biskopen är stiftsstyrelsens ordförande. Bland de valda ledamöterna utser stiftsfullmäktige en vice ordförande.

I Uppsala stift får ärkebiskopen för en tid som motsvarar återstoden av de valda ledamöternas valperiod sätta den biträdande biskopen i stiftet i sitt ställe som ledamot och ordförande.

8 §  Följande föreskrifter i denna lag om kyrkoråd m.m. i församling tillämpas på stiftsstyrelsen och andra nämnder än egendomsnämnden:

12 kap.8--9 a §§ om uppdragets upphörande,

12 kap. 10 § om ledighet från anställning,

12 kap. 11 § första stycket om ekonomiska förmåner,

12 kap. 12 § om omröstning,

12 kap. 13 § om reservation,

17 kap.12 och 13 §§ om uppdragets upphörande när valet har upphävts och om verkan av ledamots avgång,

17 kap. 16 § om när sammanträdena skall hållas,

17 kap.17 och 18 §§ om kallelse till sammanträdena,

17 kap. 19 § om ersättarnas tjänstgöring,

17 kap. 20 § om beslutförhet,

17 kap.21--23 §§ om jäv,

17 kap. 24 § om ärendenas avgörande och protokollet,

17 kap. 25 § om framställningar till kyrkorådet m. m.,

17 kap.28--34 §§ om reglemente och delegering,

17 kap. 36 § om tillsättning av nämnder,

17 kap. 37 § om handläggningen av vissa ärenden,

17 kap. 38 § om närvarorätt vid sammanträden.

Därvid skall följande gälla.

1. Föreskrifterna om församling, kyrkofullmäktige och kyrkoråd skall avse stiftssamfälligheten, stiftsfullmäktige och stiftsstyrelsen.
2. Föreskrifterna om närvaro- och yttranderätt för kyrkoherden skall avse biskopen och, när denne har förhinder, domprosten. I stiftsstyrelsen och andra nämnder i Uppsala stift gäller vad som nu har sagts om biskopen också för den biträdande biskopen.
3. Kungörelser och tillkännagivanden skall anslås på stiftssamfällighetens anslagstavla.
4. Stiftsstyrelsen skall underrätta församlingarna om frågor av större ekonomisk betydelse. Stiftsstyrelsen får begära upplysningar från församlingarnas och de kyrkliga samfälligheternas kyrkoråd, när det behövs för att stiftsstyrelsen skall kunna fullgöra sina uppgifter.
5. Stiftsstyrelsen får, om inte stiftsfullmäktige beslutar något annat, uppdra åt kyrkorådet eller någon annan nämnd i en församling eller kyrklig samfällighet att verkställa beslut av stiftsfullmäktige eller att förvalta anslag som enligt fastställd budget eller särskilt beslut blivit anvisat åt församlingen eller den kyrkliga samfälligheten. Lag (1995:296).

1 §  I varje stiftssamfällighet skall det finnas en egendomsnämnd.

Nämnden skall utföra de uppgifter i fråga om kyrklig jord inom stiftet som ankommer på nämnden enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen.

2 §  Ledamöter och ersättare i egendomnämnden väljs av stiftsfullmäktige till det antal som fullmäktige bestämmer. Antalet ledamöter får dock inte vara mindre än fem.

Antalet ersättare bör vara minst lika stort som antalet ledamöter.

Om ersättarna inte väljs proportionellt, skall det vid valet också bestämmas i vilken ordning som de skall tjänstgöra.

3 §  Valbar till ledamot eller ersättare i egendomsnämnden är den som är folkbokförd inom stiftet och tillhör Svenska kyrkan.

Den som är underårig eller har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken är dock inte valbar. Lag (1995:1211).

4 §  Ledamöter och ersättare i egendomsnämnden skall väljas snarast efter det att stiftsfullmäktiges valperiod har börjat. Valet gäller till dess att stiftsfullmäktige förrättar nytt val under sin nästa valperiod.

5 §  Följande föreskrifter i denna lag om kyrkoråd i församling tillämpas på egendomsnämnden:

12 kap.8--9 a §§ om uppdragets upphörande,

12 kap. 10 § om ledighet från anställning,

12 kap. 11 § första stycket om ekonomiska förmåner,

12 kap. 12 § om omröstning,

12 kap. 13 § om reservation,

17 kap.12 och 13 §§ om uppdragets upphörande när valet har upphävts och om verkan av ledamots avgång,

17 kap.14 och 15 §§ om ordförandeskapet,

17 kap. 16 § om när sammanträdena skall hållas,

17 kap.17 och 18 §§ om kallelse till sammanträdena,

17 kap. 19 § om ersättarnas tjänstgöring,

17 kap. 20 § om beslutförhet,

17 kap.21--23 §§ om jäv,

17 kap. 24 § om ärendenas avgörande och protokollet,

17 kap. 25 § om framställningar till kyrkoråden m. m.,

17 kap.28--34 §§ om reglemente och delegering.

Därvid skall följande gälla.

1. Föreskrifterna om kyrkoråd skall avse egendomsnämnden.
2. Föreskrifterna om församlingen, kyrkofullmäktige och kyrkostämman skall avse stiftssamfälligheten och stiftsfullmäktige. Lag (1995:296).

Därvid skall följande gälla.

1. Föreskrifterna om kyrkoråd skall avse egendomsnämnden.
2. Föreskrifterna om församlingen, kyrkofullmäktige och kyrkostämman skall avse stiftssamfälligheten och stiftsfullmäktige.

1 §  I varje stift skall det finnas ett domkapitel.

Domkapitlet skall utföra de uppgifter som enligt denna lag eller annan författning ankommer på det.

2 §  Domkapitlet består av följande ledamöter:

1. biskopen som ordförande,
2. domprosten som vice ordförande,
3. en präst vald av stiftets präster,
4. tre lekmän valda av stiftsfullmäktige.

Vid förhinder för eller uppkommen ledighet efter biskopen eller domprosten, får domkapitlet för en viss tid eller ett visst ärende som ledamot adjungera en präst som har anställning inom stiftet.

För de valda ledamöterna skall det finnas lika många ersättare. De utses på samma sätt som ledamöterna.

3 §  Vid handläggningen av sådana ärenden som enligt 35 kap. 33 § andra stycket ankommer på domkapitlet, skall dess sekreterare ingå som ledamot.

Detsamma skall gälla handläggningen av ärenden som avser att skilja någon från rätten att utöva det kyrkliga ämbetet eller att för viss tid förklara någon obehörig att utöva denna.

4 §  I domkapitlet i Uppsala stift får ärkebiskopen i den utsträckning han finner det lämpligt sätta den biträdande biskopen i stiftet i sitt ställe som ledamot och ordförande.

5 §  När domkapitlen i Uppsala, Linköpings, Skara, Strängnäs, Västerås och Växjö stift handlägger ärenden som rör domkyrkan skall en lekman, som särskilt blivit utsedd av domkyrkoförsamlingens kyrkoråd, ingå som ledamot i domkapitlet.

Ledamoten skall väljas för fyra år, räknat från och med den 1 januari året efter det år då val av kyrkofullmäktige har ägt rum i hela landet. Ledamoten väljs av det nyvalda kyrkorådet

För lekmannaledamoten skall på samma sätt väljas en ersättare. Lag (1997:167).

6 §  För domkapitlet skall det finnas en sekreterare. Stiftsstyrelsen förordnar sekreteraren efter yttrande av domkapitlet.

7 §  Behörig att vara domkapitlets sekreterare är den som tillhör Svenska kyrkan och har avlagt juris kandidatexamen eller juristexamen.

Med svensk kandidatexamen och juristexamen jämställs fullbordad juristutbildning som till övervägande del har ägt rum i Danmark, Finland, Island eller Norge. Om denna utbildning skulle vara mer än ett år kortare än den svenska utbildningen skall sökanden genomgå en kompletteringsutbildning som avslutas med kunskapsprov. Lag (1995:1211).

8 §  Stiftssamfälligheten skall hålla domkapitlet med sekreteraren och annan personal, kontorslokaler, inventarier, materiel samt det som i övrigt behövs för att domkapitlet skall kunna fullgöra sina uppgifter.

9 §  Valbar till prästledamot eller ersättare för denne i domkapitlet är den som innehar en anställning som präst i ett pastorat inom stiftet eller i stiftssamfälligheten.

Valbar till lekmannaledamot eller ersättare för denne i domkapitlet är den som

1. är folkbokförd inom stiftet,
2. tillhör Svenska kyrkan, och
3. har fyllt 18 år senast på valdagen.

Om en ledamot eller ersättare inte längre är valbar, upphör hans uppdrag genast. Lag (1995:1211).

10 §  Föreskrifter om hur val av ledamöter och ersättare i domkapitlet förrättas, om hur lång valperioden skall vara och om hur valen får överklagas finns i 44 kap.

11 §  I Stockholm finns Hovkonsistoriet. Detta skall ha samma befogenheter med avseende på Hovförsamlingen som domkapitlen har mot församlingarna.

1 §  Den som innehar en tjänst som biskop skall i stiftet

1. fullgöra de uppgifter som enligt denna lag eller annan författning ankommer på biskopen i stiftet,
2. varje år visitera så många församlingar som möjligt,
3. utse kontraktsprostar efter hörande av kontraktets präster,
4. utse vikarier för kontraktsprostar.

2 §  Ärkebiskopen får uppdra åt den som innehar tjänsten som biträdande biskop i Uppsala stift att sköta de uppgifter som ankommer på biskopen i stiftet.

3 §  Biskopen får vid visitationer biträdas av kontraktsprostarna, en ledamot av domkapitlet som biskopen förordnar till det, domkapitlets sekreterare eller någon annan tjänsteman hos stiftssamfälligheten.

Biskopen får också uppdra åt kontraktsprostarna att i biskopens ställe visitera församlingar i deras kontrakt eller åt en ledamot eller sekreteraren i domkapitlet att i särskilda fall förrätta visitation.

Vid visitationer skall föras protokoll som skall ges in till domkapitlet.

4 §  När biskopen är förhindrad att utöva sin tjänst eller när biskopstjänsten är ledig får domkapitlet

1. utse kontraktsprostar och vikarier för dessa,
2. besluta om vem som skall fullgöra de uppgifter som biskopen får lämna över till någon annan.

Första stycket gäller inte för Uppsala stift, om ärkebiskopen har uppdragit åt den biträdande biskopen att sköta uppgifterna. Om denne har förhinder, tillämpas dock första stycket.

5 §  Stiftssamfälligheten skall hålla biskopen med den sekreterarhjälp som behövs.

I Uppsala stift gäller första stycket bara den biträdande biskopen.

1 §  Kyrkomötet består av tvåhundrafemtioen ledamöter. För ledamöterna skall det finnas ersättare.

Bara den som tillhör Svenska kyrkan och som har fyllt 18 år kan vara ledamot av kyrkomötet eller ersättare för en ledamot. Lag (1995:1211).

2 §  Den som innehar en biskopstjänst i Svenska kyrkan skall närvara vid kyrkomötets sammanträden och får delta i kyrkomötets överläggningar och framställa förslag, men delta i besluten bara om de är ledamöter av kyrkomötet.

3 §  Ledamöterna av kyrkomötet och ersättarna för dessa utses genom indirekta val.

Föreskrifter om hur valen till kyrkomötet förrättas och om hur valen får överklagas finns i 46 kap.

4 §  Val till kyrkomötet förrättas vart fjärde år.

Varje val gäller för tiden från det att det nyvalda kyrkomötet har samlats till dess det närmast därefter valda kyrkomötet samlas. Denna tid är kyrkomötets valperiod. Lag (1997:167).

5 §  Svenska kyrkans centralstyrelse är en myndighet under kyrkomötet.

6 §  Svenska kyrkans centralstyrelse skall verkställa kyrkomötets beslut.

Centralstyrelsen bereder också ärenden som skall avgöras av kyrkomötet, om uppgi fterna inte skall skötas av eller har överlämnats till något annat organ som tillsätts av kyrkomötet.

7 §  Ledamöter i Svenska kyrkans centralstyrelse är ärkebiskopen och högst fjorton andra ledamöter, som väljs av kyrkomötet.

8 §  För ärkebiskopen som ledamot i Svenska kyrkans centralstyrelse skall kyrkomötet välja en biskop som ersättare.

För de övriga ledamöterna i centralstyrelsen skall kyrkomötet välja lika många ersättare.

Ersättaren för ärkebiskopen väljs särskilt efter förslag av ärkebiskopen.

9 §  Ärkebiskopen är Svenska kyrkans centralstyrelses ordförande.

Bland de valda ledamöterna skall kyrkomötet utse en eller två vice ordförande.

Ytterligare föreskrifter om centralstyrelsens organisation m. m. finns i 30 kap.

10 §  Kyrkomötet skall behandla ärenden som riksdagen eller regeringen överlämnar till kyrkomötet.

Kyrkomötet skall också behandla kyrkliga ärenden som väcks genom motion av någon av kyrkomötets ledamöter eller av den som innehar en biskopstjänst. Detsamma gäller kyrkliga ärenden som väckts av ett organ som enligt lag har tillsatts av kyrkomötet.

Vid extra sammanträde enligt 14 § andra stycket får dock bara de ärenden behandlas som framgår av beslutet om sammanträdet. Lag (1997:754).

11 §  Kyrkomötet får besluta i frågor som anges i grundlag eller någon annan lag.

I övrigt får kyrkomötet besluta om yttranden och framställningar till regeringen.

12 §  Kyrkomötet får genom kyrklig kungörelse meddela föreskrifter i följande ämnen:

1. Svenska kyrkans lära,
2. det kyrkliga ämbetet,
3. Svenska kyrkans böcker,
4. Svenska kyrkans sakrament, gudstjänst och övriga handlingar,
5. kollekter,
6. central verksamhet för evangelisation, mission och övrigt utlandsarbete samt diakoni,
7. kyrkomötets arbetssätt och verksamheten hos myndigheter under kyrkomötet.

13 §  Kyrkomötet får genom kyrklig kungörelse överlåta åt Svenska kyrkans centralstyrelse att i sådan kungörelse meddela föreskrifter om

1. det kyrkliga ämbetet,
2. Svenska kyrkans böcker,
3. Svenska kyrkans sakrament, gudstjänst och övriga handlingar, samt
4. kollekter.

Kyrkomötet får också genom kyrklig kungörelse överlåta åt domkapitel, kyrkliga kommuner och kyrkokommunala förvaltningsmyndigheter att meddela föreskrifter i de ämnen som anges i första stycket 2--4. Lag (1996:295).

14 §  Kyrkomötet skall sammanträda en gång varje år med början den tredje tisdagen i augusti (ordinarie sammanträde). Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan dock besluta att ordinarie sammanträde skall hållas vid annan tid.

Vidare skall kyrkomötet sammanträda för att behandla särskilda ärenden, om regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer beslutar om det (extra sammanträde). Lag (1997:754).

16 §  Kyrkomötet skall, så snart det kan ske, fatta beslut över anmärkningar som har tagits upp i den granskningsberättelse som avses i 46 kap. 37 § tredje stycket och också andra anmärkningar mot en ledamots eller ersättares behörighet.

En ledamot vars behörighet prövas, får delta i överläggningarna men inte i beslutet. Den som förklaras obehörig är därmed skild från sitt uppdrag.

17 §  Kyrkomötet skall för varje valperiod välja en ordförande samt en förste och en andre vice ordförande.

Till dess att valen av ordförande har förrättats, utövas ordförandeskapet av den som har varit ledamot längst tid. Om två eller flera har varit ledamöter lika länge, har den äldste av dem företräde.

18 §  De statsråd som inom regeringen är föredragande i förvaltningsärenden och lagstiftningsärenden rörande Svenska kyrkan samt ledamöterna i Svenska kyrkans centralstyrelse har rätt att närvara och deltaga i kyrkomötets överläggningar, men i besluten bara om de är ledamöter av kyrkomötet.

19 §  Ärenden som riksdagen eller regeringen överlämnar till kyrkomötet skall före avgörandet beredas i Svenska kyrkans centralstyrelse eller i något utskott.

20 §  Kyrkomötet skall inom sig för varje valperiod tillsätta ett särskilt beredningsutskott för prövning av frågor som avses i 26 §.

Kyrkomötet kan inom sig tillsätta ytterligare utskott för beredningen av andra ärenden som skall behandlas av kyrkomötet. Sådana utskott får inte tillsättas för längre tid än kyrkomötets valperiod.

Kyrkomötet väljer ledamöter i utskott till det antal som kyrkomötet bestämmer. För ledamöterna skall väljas lika många ersättare.

21 §  Utöver vad som följer av 20 § andra och tredje styckena beslutar kyrkomötet om hur lärofrågorna skall beredas före utskottsbehandlingen.

22 §  Kyrkomötet får besluta att en eller flera biskopar, också om de inte är ledamöter av kyrkomötet, får närvara vid ett utskotts sammanträden och deltaga i dess överläggningar men inte i besluten.

23 §  Om det krävs för beredning av ett ärende, får kyrkomötet medge att ett utskott sammanträder mellan kyrkomötets sammanträden under valperioden. Lag (1997:754).

24 §  Ett ärende som riksdagen eller regeringen överlämnar till kyrkomötet skall avgöras av kyrkomötet vid dess närmaste sammanträde, om ärendet har överlämnats senast två månader före sammanträdets början. I fråga om extra sammanträde enligt 14 § andra stycket skall dock ärendet avgöras om det har överlämnats senast en månad före sammanträdets början. I annat fall skall ärendet avgöras senast vid det därpå följande sammanträdet. Lag (1997:754).

25 §  Varje ledamot av kyrkomötet har en röst.

Omröstning skall ske öppet utom i ärenden som avser val.

Utom i fall då särskilt flertal krävs enligt 26 § andra stycket gäller som kyrkomötets beslut den mening som mer än hälften av de röstande enar sig om. Vid lika röstetal för olika meningar sker avgörandet genom lottning.