Upphävd författning

Livsmedelslag (1971:511)

Departement
Jordbruksdepartementet
Utfärdad
1971-06-18
Ändring införd
SFS 1971 i lydelse enligt SFS 2005:337
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad

Inledande bestämmelser

1 §  I denna lag förstås med

  1. livsmedel, matvara, dryckesvara, njutningsmedel eller annan vara som är avsedd att förtäras av människor med undantag av vara på vilken läkemedelslagen (1992:859) är tillämplig,
  2. livsmedelstillsats, dels berikningsmedel som är avsett att tillföras livsmedel för att förbättra dess näringsvärde, dels annan vara eller ämne som är avsedd att tillföras livsmedel för att påverka dess hållbarhet, konsistens, färg, smak eller lukt eller åstadkomma annan bestämd egenskap hos livsmedlet, om berikningsmedlet, varan eller ämnet ej är livsmedelsråvara,
  3. främmande ämne, annat ämne än livsmedelstillsats som, om det ingår i livsmedel, kan utgöra hälsorisk eller förändra livsmedlets normala sammansättning eller beskaffenhet i övrigt. Lag (1992:1680).

2 §  Med hantering av livsmedel avses i denna lag dels slakt, dels framställning, beredning, behandling, förvaring, förpackning, omförpackning, transport eller uppläggning av livsmedel, dels saluhållande, försäljning, servering eller annat överlämnande av livsmedel för förtäring.

[S2]Bestämmelse i denna lag om saluhållande gäller i tillämpliga delar även försäljning, servering eller annat överlämnande av livsmedel för förtäring. Lag (1989:461).

3 §  Lagen gäller inte hantering av livsmedel i enskilt hushåll. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får dock föreskriva att lagen helt eller delvis skall gälla hantering av livsmedel i enskilt hushåll i fråga om

  1. vatten som är avsett att drickas eller att användas vid hantering av livsmedel,
  2. kött från kronhjort och dovhjort som har hållits i hägn.

[S2]Lagen gäller inte heller hantering av livsmedel i kök i förskola och fritidshem med högst två avdelningar om inte regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreskriver något annat. Lag (1993:1483).

4 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag från lagens tillämpning i fråga om vissa slag av livsmedel eller livsmedelstillsatser.

[S2]Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag från lagens tillämpning på försvarsmakten och såvitt avser fartyg och luftfartyg. Lag (1988:51).

EG-förordningar om livsmedel

4 a §  Bestämmelserna i 24-28, 29 a, 30 och 35 §§ kompletterar de EG-förordningar som helt eller delvis faller inom tillämp- ningsområdet för denna lag. Regeringen skall i Svensk författ- ningssamling ge till känna vilka EG-förordningar som avses. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela de ytterligare föreskrifter som behövs som komplet- tering av dessa EG-förordningar.

[S2]För förordningar som reglerar ekologisk produktion och skydd för beteckningar på livsmedel finns särskilda bestämmelser i lagen (1995:551) om EG:s förordning om ekologiskt framställda produkter och lagen (1995:1336) om skydd för beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel, m.m. Lag (1998:128).

Livsmedels beskaffenhet

5 §  Livsmedel som saluhålles får ej ha sådan sammansättning eller beskaffenhet i övrigt att det kan antagas vara skadligt att förtära, smittförande eller eljest otjänligt till människoföda.

6 §  Som livsmedelstillsats får användas endast tillsats som godkänts för livsmedlet i fråga, om ej regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer föreskriver annat. Fråga om godkännande prövas av myndighet som regeringen bestämmer. Godkännande kan förenas med villkor. Lag (1975:733).

7 §  Är det av särskild betydelse från hälso- eller näringssynpunkt eller eljest för att tillgodose konsumentintresset, kan regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer föreskriva bestämd sammansättning eller beskaffenhet i övrigt (livsmedelsstandard) för livsmedel av visst slag. Lag (1975:733).

Hantering m. m.

8 §  Vid hantering av livsmedel skall sådana försiktighetsmått iakttagas och i övrigt förfaras så, att fara ej uppkommer för att livsmedlet förorenas eller blir otjänligt till människoföda.

9 §  För att hindra menlig inverkan på livsmedel kan regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter om användning av vara, ämne eller utrustning vid hantering av livsmedel och om förvaring av vara, ämne eller utrustning tillsammans med livsmedel. Lag (1975:733).

10 §  Om det är påkallat från hälsosynpunkt kan regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer förbjuda eller föreskriva villkor för hantering av livsmedel, som innehåller främmande ämne eller vari sådant ämne överstiger viss halt. Lag (1975:733).

11 §  Om det behövs från hälso- eller näringssynpunkt eller annars för att tillgodose konsumentintresset, får regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer förbjuda eller föreskriva villkor för hantering eller införsel till landet av visst slag av livsmedel. Lag (1989:461).

11 a §  Om livsmedel, som förvaras på en gränskontrollstation eller ett tullager eller i en frizon eller ett frilager, kan orsaka allvarliga personskador får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer förbjuda att de återutförs. Lag (2005:337).

Prop. 2004/05:72: Ändringen, som har behandlats i avsnitt 10.1, innebär att möjligheten att i vissa fall förbjuda återutförsel av livsmedel har utökats till att omfatta även livsmedel som förvaras på en gränskontrollstation. Därutöver har de nuvarande beteckningarna tullupplag och frihamn utmönstrats ur lagen och ersatts med uttrycken frizon och frilager för att stämma överens med terminologin i den inom EU gemensamma tullagstiftningen. ...

12 §  Om hantering av livsmedel utomhus eller eljest på annat ställe än i livsmedelslokal meddelas bestämmelser av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer. Lag (1975:733).

Märkning

14 § har upphävts genom lag (1992:1680).

15 §  För att tillgodose konsumentintresset får regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer föreskriva att särskild beteckning skall vara förbehållen livsmedel av visst slag. Lag (1975:733).

Saluhållande

16 §  Livsmedel får inte saluhållas, om det

  1. kan antas vara otjänligt till människoföda,
  2. tillförts livsmedelstillsats i strid med 6 §,
  3. uppges hålla en livsmedelsstandard som föreskrivits enligt 7 § men inte motsvarar standarden,
  4. inte är märkt enligt föreskrifter som meddelas med stöd av 13 §,
  5. märkts med uppgift om hållbarhetstid och denna tid löpt ut.

[S2]I fråga om förbud mot saluhållande gäller dessutom vad som följer av 10 och 11 §§. Lag (1992:1680).

17 §  Vara får ej saluhållas som livsmedelstillsats, om varan ej godkänts enligt 6 §.

18 § har upphävts genom lag (1992:1680).

19 §  Har särskild beteckning förbehållits visst slag av livsmedel enligt 15 §, får livsmedel med annan sammansättning eller beskaffenhet i övrigt ej saluhållas under beteckningen eller annan beteckning som är så lika att förväxling lätt kan ske.

[S2]Första stycket äger motsvarande tillämpning på beteckning som är allmänt vedertagen.

Personalhygien

21 §  I livsmedelshantering får ej vara sysselsatt person som har eller kan antagas ha sjukdom eller smitta, sår eller annan skada som kan göra livsmedel som han hanterar otjänligt till människoföda.

[S2]Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om läkarundersökning eller annan hälsokontroll av personal, som är sysselsatt med livsmedelshantering, och om personalhygienen i övrigt inom sådan hantering. Lag (1975:733).

Livsmedelslokal m. m.

22 §  Med livsmedelslokal förstås sådan lokal eller annat utrymme i byggnad eller transportmedel, som är avsedd att huvudsakligen användas för stadigvarande hantering av livsmedel, och därtill hörande biutrymme, som brukas i samband med sådan hantering eller eljest kan vara av hygienisk betydelse för denna.

[S2]Regeringen kan förordna att visst slag av lokal eller utrymme ej skall anses som livsmedelslokal enligt första stycket.

[S3]Om livsmedelslokal meddelas bestämmelser av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer. Lag (1975:733).

23 §  Livsmedel får ej hanteras yrkesmässigt i annan lokal än livsmedelslokal, om ej myndighet som regeringen bestämmer ger tillstånd därtill. Lag (1975:733).

Tillsyn

24 §  Tillsynen över efterlevnaden av denna lag, de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen och de EG-förordningar som kompletteras av lagen utövas av Livsmedelsverket, länsstyrelserna och kommunerna (tillsynsmyndigheter) i enlighet med vad regeringen bestämmer.

[S2]En kommuns tillsyn skall fullgöras av den eller de kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet.

[S3]Livsmedelsverket samordnar övriga tillsynsmyndigheters verksamhet och lämnar råd och hjälp i denna verksamhet.

[S4]Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får överlämna vissa tillsynsuppgifter till ett enskilt kontrollorgan som är juridisk person. Lag (2005:337).

Prop. 2004/05:72: Ändringen, som har behandlats i avsnitt 7.1, innebär att begreppen lokal, regional och central tillsyn utmönstras ur lagen. Någon ändring i sak är emellertid inte avsedd. Den närmare ansvarsfördelningen mellan berörda

myndigheter, dvs. kommunerna, länsstyrelserna och Livsmedelsverket, ...

24 a §  En kommun får träffa avtal med en annan kommun om att tillsynsuppgifter som kommunen har enligt denna lag skall skötas helt eller delvis av den andra kommunen. Kommunen får dock inte överlåta befogenheten att meddela beslut i ett ärende.

[S2]Kommunen får också efter överenskommelse med en annan kommun uppdra åt anställda i den kommunen att besluta på kommunens vägnar i ett visst ärende eller en grupp av ärenden, dock inte i de fall som avses i 6 kap. 34 § kommunallagen (1991:900). Föreskrifterna i 6 kap.24-27 och 35 §§kommunallagen om jäv och anmälan av beslut till nämnd skall tillämpas på den som fattar sådana beslut. Lag (2005:337).

Prop. 2004/05:72: Paragrafen är ny och innebär att kommunerna får möjlighet att anlita en annan kommun för uppdrag inom tillsynsverksamheten eller att uppdra åt en anställd i en annan kommun att fatta beslut i ett ärende.

Bestämmelsen är utformad i enlighet med motsvarande regel i 26 kap. 7 § miljöbalken. Den har behandlats i avsnitt 6.

24 b §  Livsmedelsverket får, i samråd med en kommun, besluta att den tillsyn över en viss verksamhet som kommunen annars har skall flyttas över till verket. Ett sådant beslut får fattas om verksamheten har stor omfattning, är särskilt komplicerad eller om det finns andra särskilda skäl.

[S2]Livsmedelsverket får besluta att tillsynen skall lämnas tillbaka till kommunen om verket och kommunen är överens om det. Lag (2005:337).

Prop. 2004/05:72: Paragrafen, som har behandlats i avsnitt 8.2, är ny. I bestämmelsen föreskrivs i vilka fall Livsmedelsverket i samråd med en kommun kan ta över en kommunens ansvar för tillsynen över en viss verksamhet. Den föreslagna bestämmelsen motsvarar i princip 46 § femte stycket livsmedelsförordningen, men skiljer sig från denna såtillvida att bestämmelsen är tillämplig endast i de fall som verket och kommunen är överens om att ...

24 c §  Om en kommun inte fullgör de skyldigheter som följer av kommunens tillsynsuppdrag, får Livsmedelsverket förelägga kommunen att avhjälpa bristen. Ett föreläggande skall innehålla uppgifter om de åtgärder som Livsmedelsverket anser nödvändiga för att bristen skall kunna avhjälpas. Lag (2005:337).

Prop. 2004/05:72: Paragrafen, som har behandlats i avsnitt 8.1 är ny. Bestämmelsen i första stycket innebär att Livsmedelsverket ges rätt att förelägga en kommun som inte fullgör sina tillsynsskyldigheter att avhjälpa brister. Begreppet ”skyldigheter som följer av kommunens tillsynsuppdrag" avser en kommuns tillsyn i vid bemärkelse. I begreppet innefattas således alla moment som ingår i en kommuns tillsyn, alltså inte bara operativ tillsynsverksamhet ...

24 d §  Om en kommun grovt eller under längre tid har åsidosatt sin tillsynsskyldighet när det gäller en viss verksamhet, får regeringen, på ansökan av Livsmedelsverket, besluta att ansvaret för tillsynen över den verksamheten skall flyttas över till Livsmedelsverket.

[S2]Regeringen får besluta att tillsynen skall lämnas tillbaka till kommunen. Lag (2005:337).

Prop. 2004/05:72: Paragrafen, som har behandlats i avsnitt 8.2 är ny. I bestämmelsens första stycke föreskrivs i vilka fall som en kommuns ansvar för tillsyn över en viss verksamhet kan flyttas till Livsmedelsverket mot kommunens vilja. För att ett sådant beslut skall kunna fattas krävs att kommunen, grovt eller under en längre tid, har åsidosatt sina skyldigheter att bedriva tillsyn beträffande aktuell verksamhet. Beslut om överflyttning ...

25 §  En tillsynsmyndighet får, utöver vad som särskilt anges i 24 c §, meddela de förelägganden eller förbud som behövs för att lagen, föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen eller de EG-förordningar som kompletteras av lagen skall efterlevas.

[S2]I beslut om föreläggande eller förbud enligt denna paragraf kan tillsynsmyndigheten utsätta vite.

[S3]Underlåter någon att vidta en åtgärd som åligger honom enligt denna lag, de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen eller de EG-förordningar som kompletteras av lagen eller enligt tillsynsmyndighetens föreläggande, får myndigheten besluta om rättelse på hans bekostnad. Lag (2005:337).

Prop. 2004/05:72: Ändringen, som har behandlats i avsnitt 10.2, innebär att uppenbarhetsrekvisitet tas bort, vilket leder till att tillsynsmyndigheterna får större möjlighet att meddela förelägganden och förbud för att framtvinga en efterlevnad av lagstiftningen.

Dessutom har på Lagrådets inrådan ett tillägg gjorts för att tydliggöra hur bestämmelsen förhåller sig till den nya föreläggandebestämmelsen i 24 c §. Tillägget ...

  • RÅ 2002:45:Fråga om tillämpningsområdet för förordningen (1956:296) om ersättning från staten i vissa fall vid ingripanden för att förhindra spridning av en smittsam sjukdom.

25 a §  Tillsynsmyndigheterna skall verka för att överträdelser av denna lag och de EG-förordningar som kompletteras av lagen beivras. Lag (1998:128).

26 §  För tillsyn enligt 24 § har en tillsynsmyndighet och ett enskilt kontrollorgan rätt att få tillträde till områden, livsmedelslokaler och andra utrymmen och att där göra undersökningar och ta prover. En tillsynsmyndighet och ett enskilt kontrollorgan har rätt att på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen.

[S2]Polismyndigheten skall på begäran lämna den hjälp som behövs vid tillsynen. Lag (1998:128).

27 §  Tillsynsmyndigheten får ta hand om en vara som saluhålls eller som uppenbart är avsedd att saluhållas i strid med 16 eller 17 § eller i strid med en EG-förordning som kompletteras av lagen. Tillsynsmyndigheten får vidare ta hand om en vara som avses med ett föreläggande eller ett förbud enligt 25 §, om föreläggandet eller förbudet inte följs.

[S2]Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka åtgärder som skall vidtas med kött som med stöd av första stycket tagits om hand i samband med slakt.

[S3]Om en vara i något annat fall än som avses i andra stycket har tagits om hand, får ägaren under tillsynsmyndighetens kontroll göra varan duglig till livsmedel eller använda den för något annat ändamål. Annars skall varan förstöras genom tillsynsmyndighetens försorg.

[S4]Tillsynsmyndigheten skall låta förstöra också sådana varor som omfattas av ett förbud enligt 11 a §, om det inte finns särskilda skäl för något annat. Lag (1998:128).

27 a §  Efter en underrättelse från smittskyddsläkaren om att smitta sprids eller misstänks spridas genom livsmedel skall tillsynsmyndigheten omedelbart vidta de åtgärder som behövs för att spåra smittan och undanröja risken för smittspridning. Lag (2004:171).

Prop. 2003/04:30: Paragrafen är ny. Bestämmelsen om skyldighet att vidta behövliga åtgärder efter en underrättelse från smittskyddsläkaren ingår som ett led i den reglering som har till syfte att förbättra samordningen av olika smittskyddsinsatser.

28 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

  1. hur tillsynen skall bedrivas,
  2. skyldighet för en tillsynsmyndighet att lämna information till en annan tillsynsmyndighet,
  3. köttbesiktning och uppgiftsskyldighet för den som lämnar djur till slakt.

[S2]Föreskrifter enligt första stycket 3 får meddelas i den utsträckning de behövs från hälso- eller näringssynpunkt. Lag (2005:337).

Prop. 2004/05:72: De nuvarande bemyndigandena i första och andra styckena har ändrats redaktionellt och fått en annan struktur. Någon ändring i sak i förhållande till de bemyndiganden som i dag ges i paragrafen är dock inte åsyftad. Begreppet tillsyn i punkten 1 innefattar således även det som i dagens bemyndigande benämns undersökning och annan kontroll.

I första stycket punkten 2 har ett nytt bemyndigande förts in som ger regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer rätt att meddela ...

29 §  Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva att den som hanterar livsmedel skall utöva en efter verksamhetens art lämpad särskild tillsyn av hanteringen. Lag (2000:333).

  • RÅ 1995:73:Samfällighetsförening vars verksamhet uteslutande varit inriktad på att förse föreningens delägare med vatten har inte ansetts vara näringsidkare inom livsmedelshanteringen. Miljö- och hälsoskyddsnämnds förordnande enligt livsmedelsförordningen (1971:807) om att föreningen skall utföra s.k. egentillsyn har därför ansetts sakna författningsmässigt stöd.

Avgifter för myndighets verksamhet

29 a §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avgifter för en myndighets och ett enskilt kontrollorgans kostnader för tillsyn enligt lagen, enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen eller enligt de EG-förordningar som kompletteras av lagen. Sådana avgifter får också avse en myndighets kostnader för prövning enligt lagen, föreskrifterna eller förordningarna.

[S2]Regeringen får föreskriva att kommun skall ombesörja uppbörden av avgifter för den statliga tillsynen. Lag (1998:128).

Ansvar och besvär

30 §  Till böter eller fängelse i högst ett år döms, om inte gärningen är ringa, den som med uppsåt eller av oaktsamhet

  1. bryter mot 6, 8, 16, 17 eller 19 §, 21 § första stycket eller 23 §,
  2. bryter mot föreskrift som meddelats med stöd av 9 eller 10 §, 11 § såvitt avser hantering, 12 §, 20 §, 21 § andra stycket, 22 § tredje stycket, 28 § första stycket 3 eller 29 §,
  3. vid märkning enligt föreskrift som meddelats med stöd av 13 § lämnar oriktiga uppgifter,
  4. åsidosätter villkor som meddelats med stöd av 6 §,
  5. bryter mot föreskrift som meddelats med stöd av 4 a § första stycket eller mot sådana bestämmelser om kvalitetsnormer eller andra villkor för handeln med livsmedel som finns i de EG- förordningar som kompletteras av lagen.

[S2]Om förpliktelse av betydelse från hälsosynpunkt eller för konsumentintresset uppsåtligen åsidosatts i större omfattning eller annars på ett allvarligt sätt, döms till fängelse i högst två år.

[S3]Den som med uppsåt eller av oaktsamhet inte fullgör sina skyldigheter enligt 26 § första stycket andra punkten, döms till böter.

[S4]Till ansvar enligt första stycket döms inte, om gärningen är belagd med straff i brottsbalken.

[S5]Om ansvar för den som i strid mot föreskrift som meddelats med stöd av 11 § inför livsmedel till landet och försök därtill finns bestämmelser i lagen (2000:1225) om straff för smuggling. Lag (2005:337).

Prop. 2004/05:72: Ändringen är en konsekvens av de strukturella ändringar som har gjorts i 28 §. Den innebär att en hänvisning i paragrafens första stycke 2 till 28 § andra stycket ändras till 28 § första stycket 3.

  • NJA 1991 s. 783:Fråga om företagsbot skulle åläggas näringsidkare, som drev detaljhandel med livsmedel, på grund av överträdelse av bestämmelserna om märkning i livsmedelslagen (1971:511). Vid huvudförhandling i mål om företagsbot har HovR bestått av tre lagfarna domare utan nämnd. Domförhetsfelet har inte ansetts vara av så allvarlig art att HovR:ns dom borde undanröjas mot parternas önskan.
  • RH 2004:44:Den som yrkesmässigt hanterar livsmedel är skyldig att utöva egentillsyn bl.a. genom att på uppmaning av tillsynsmyndigheten upprätta och följa ett program för egentillsynen, ett s.k. kontrollprogram. Då föreskrifterna i ett sådant egenkontrollprogram varit vagt och otydligt utformade har de tilltalades uppgifter om hur de uppfyllts godtagits och brottet mot livsmedelslagen har befunnits vara ringa och därmed straffritt.

31 §  Om ett vitesföreläggande eller vitesförbud har överträtts, döms inte till ansvar enligt 30 § för gärning som omfattas av föreläggandet eller förbudet. Lag (2005:337).

Prop. 2004/05:72: Paragrafen, som är ny, innebär att den som har överträtt ett vitesföreläggande inte kan straffas för den gärning som omfattas av föreläggandet. Bestämmelsen gäller inte gärningar som är straffbara enligt brottsbalken. Den motiveras av att dubbla sanktioner i princip inte bör förekomma i svensk rätt. Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 10.2.

32 §  Vara som varit föremål för brott enligt denna lag eller värdet därav samt utbyte av sådant brott skall förklaras förverkat, om det ej är uppenbart obilligt.

33 §  Beslut av en kommunal nämnd enligt denna lag eller av en besiktningsveterinär enligt föreskrifter som meddelats med stöd av 11 § eller 28 § första stycket 3 får överklagas hos länsstyrelsen. Lag (2005:337).

Prop. 2004/05:72: Ändringen som är en konsekvens av de strukturella ändringarna i 28 §, innebär att hänvisningen till 28 § andra stycket ändras till 28 § första stycket 3.

Prop. 2004/05:72 35 §

Paragrafen har ändrats redaktionellt. Ändringen innebär att Statens livsmedelsverk byts ...

34 §  Länsstyrelsens beslut enligt denna lag får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (1995:1694).

35 §  Beslut, som Livsmedelsverket i särskilt fall meddelat enligt denna lag eller med stöd av regeringens förordnande enligt lagen, får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

[S2]Annat beslut, som Livsmedelsverket meddelat enligt lagen eller med stöd av regeringens förordnande enligt lagen, får överklagas hos regeringen. För tillvaratagande av konsumentintresset inom livsmedelsområdet får ett sådant beslut överklagas av organisation, vilken är att anse som central arbetstagarorganisation enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet eller motsvarande sammanslutning på arbetsgivarsidan. Lag (2005:337).

36 §  Myndighet äger förordna, att dess beslut skall lända till efterrättelse utan hinder av förd klagan.

Ändringar och övergångsbestämmelser

Livsmedelslag (1971:511)

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.
    Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till föreskrift som ersatts genom bestämmelse i denna lag, tillämpas i stället den nya bestämmelsen.
    Förarbeten
    Prop. 1971:61

Ändring, SFS 1972:434

Ändring, SFS 1975:733

    Förarbeten
    Prop. 1975:78
    Omfattning
    upph. 31 §; ändr. 3, 6, 7, 9-13, 15, 20-23, 26, 29, 30, 35 §§

Lag (1976:589) om ändring i livsmedelslagen (1971:511)

Lag (1979:458) om ändring i livsmedelslagen (1971:511)

Lag (1980:210) om ändring i livsmedelslagen (1971:511)

Lag (1982:1081) om ändring i livsmedelslagen (1971:511)

Lag (1983:299) om ändring i livsmedelslagen (1971:511)

    Förarbeten
    Prop. 1982/83:111
    Omfattning
    ändr. 24, 33 §§
    Ikraftträder
    1983-07-01

Lag (1988:51) om ändring i livsmedelslagen (1971:511)

    Förarbeten
    Prop. 1987/88:3
    Omfattning
    ändr. 4 §
    Ikraftträder
    1988-07-01

Lag (1989:461) om ändring i livsmedelslagen (1971:511)

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna lag träder i kraft, i fråga om 27 § och 28 § andra stycket den 1 juli 1990 då lagen (1959:99) om köttbesiktning m. m. skall upphöra att gälla, och i övrigt den 1 juli 1989.
    2. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela de föreskrifter som under en övergångstid av tre år kan behövas i fråga om sådana skyldigheter för kommunen att vidta erforderliga åtgärder som anges i lagen (1959:99) om köttbesiktning m. m.
    Kommunen får meddela de föreskrifter om avgifter för köttbesiktning vid köttbesiktningsbyrå som kan behövas övergångsvis.
    Förarbeten
    Prop. 1988/89:68
    Omfattning
    ändr. 2, 3, 11, 24, 26-28, 30, 33 §§; nya 25 a, 29 a §§, rubr. närmast före 29 a §; omtryck
    Ikraftträder
    1989-07-01

Lag (1991:357) om ändring i livsmedelslagen (1971:511)

    Förarbeten
    Prop. 1990/91:91
    Omfattning
    ändr. 27 §; ny 11 a §
    Ikraftträder
    1991-07-01

Lag (1991:1687) om ändring i livsmedelslagen (1971:511)

    Förarbeten
    Prop. 1991/92:17
    Omfattning
    ändr. 24, 33 §§
    Ikraftträder
    1992-01-01

Lag (1992:1680) om ändring i livsmedelslagen (1971:511)

    Förarbeten
    Prop. 1992/93:119, Bet. 1992/93:LU11
    Omfattning
    upph. 14, 18 §§; ändr. 1, 13, 16, 20, 27, 30 §§
    Ikraftträder
    1994-01-01

Lag (1993:1483) om ändring i livsmedelslagen (1971:511)

    Förarbeten
    Rskr. 1993/94:88, Prop. 1993/94:68, Bet. 1993/94:JoU11
    Omfattning
    ändr. 3 §
    Ikraftträder
    1994-01-01

Ändring, SFS 1993:1646

    Omfattning
    ikrafttr. av 1992:1680

Lag (1995:1694) om ändring i livsmedelslagen (1971:511)

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft den 1 maj 1996 men tillämpas inte i de fall där det första beslutet i ärendet fattats dessförinnan.
    Förarbeten
    Rskr. 1995/96:55, Prop. 1995/96:22, Bet. 1995/96:JuU7
    Omfattning
    ändr. 34, 35 §§
    Ikraftträder
    1996-05-01

Lag (1998:128) om ändring i livsmedelslagen (1971:511)

    Förarbeten
    Rskr. 1997/98:179, Prop. 1997/98:48, Bet. 1997/98:JoU21
    Omfattning
    ändr. 24, 25, 25 a, 26, 27, 28, 29 a, 30 §§; ny 4 a §, rubr. närmast före 4 a §
    Ikraftträder
    1998-04-01

Lag (2000:333) om ändring i livsmedelslagen (1971:511)

Förarbeten
Rskr. 1999/2000:209, Prop. 1999/2000:92, Bet. 1999/2000:MJU18
Omfattning
ändr. 29 §
Ikraftträder
2000-06-01

Lag (2000:1237) om ändring i livsmedelslagen (1971:511)

Förarbeten
Rskr. 2000/01:28, Prop. 1999/2000:124, Bet. 2000/01:JuU2
Omfattning
ändr. 30 §
Ikraftträder
2001-01-01

Lag (2004:171) om ändring i livsmedelslagen (1971:511)

Förarbeten
Rskr. 2003/04:178, Prop. 2003/04:30, Bet. 2003/04:SoU6
Omfattning
ny 27 a §
Ikraftträder
2004-07-01

Lag (2005:337) om ändring i livsmedelslagen (1971:511)

Förarbeten
Prop. 2004/05:72, Bet. 2004/05:MJU10
Omfattning
ändr. 11 a, 24, 25, 28, 30, 33, 35 §§; nya 24 a, 24 b, 24 c, 24 d, 31 §§
Ikraftträder
2005-07-01

Ändring, SFS 2006:804

Omfattning
upph.