1 §  Lagakraftvunnen dom, som har meddelats i Danmark, Finlands, Island eller Norge i tvistemål eller brottmål och som avser fråga av privaträttslig beskaffenhet, gäller även här i riket, om ej annat följer av vad som sägs nedan.

Med dom förstås i denna lag domstols beslut, som innebär slutligt avgörande av saken.

2 §  Med dom jämställes i denna lag

1. utslag varigenom överexekutor i Finland efter lagsökning har ålagt någon betalningsskyldighet,
2. finsk betalningsorder,
3. av norsk åklagarmyndighet utfärdat föreläggande av ersättningsskyldighet, vilket har godkänts av den som avses med föreläggandet,
4. beslut om ersättning för rättegångskostnad i tvistemål, om dom i målet skulle omfattas av denna lag eller lagen (1979:1001) om erkännande av nordiska faderskapsavgöranden, och i brottmål, om ersättningen skall utgå till enskild part,
5. beslut om ersättning till vittne eller sakkunnig i tvistemål eller brottmål,
6. beslut om återbetalning till staten av förskott på sådan ersättning för inställelsekostnad, som har utbetalats till vittne, målsägande eller part.

Finskt lagsökningsutslag mot vilket besvär ej har anförts anses ha vunnit laga kraft, även om tiden för stämning om återvinning ej har gått ut. Lag (1979:1002).

3 §  Dom, som gäller här i riket enligt denna lag och som får verkställas i den stat där den har meddelats, skall på ansökan verkställas här.

4 §  Dom, varigenom betalningsskyldighet har ålagts och som kan bli gällande här i riket enligt denna lag, skall utan hinder av att domen ej har vunnit laga kraft på ansökan verkställas här, om den får verkställas i den stat där den har meddelats.

5 §  Verkställighet här i riket skall på ansökan ske även av

1. förlikning som i fråga av privaträttslig beskaffenhet har ingåtts inför domstol eller annan myndighet i Danmark, Finland, Island eller Norge och som får verkställas i den stat där den har ingåtts,
2. förlikning som avses i § 478, stk 1, nr. 4, loven om rettens pleje (udenretligt forlig), om förlikningen har träffats och får verkställas i Danmark samt gäldenären hade hemvist där när den ingicks,
3. skuldebrev som enligt dansk lag kan utgöra grund för verkställighet utan rättegång, om skuldebrevet har undertecknats av gäldenären i Danmark och han då hade hemvist i Danmark,
4. skuldebrev som enligt norsk lag kan utgöra grund för verkställighet utan rättegång, om skuldebrevet har undertecknats av gäldenären i Norge och han då hade hemvist i Norge,
5. lagakraftvunnet beslut av finsk exekutiv myndighet varigenom köpare eller säljare har ålagts betalningsskyldighet i samband med återtagning av gods som har sålts på avbetalning, om den betalningsskyldige vid tidpunkten för återtagningen hade hemvist i Finland. Lag (1992:798).

6 §  Avgörande av domstol eller administrativ myndighet i Danmark, Finland, Island eller Norge rörande vårdnad om eller rätt till umgänge med barn eller överlämnande av barn i annat fall skall på ansökan verkställas här i riket, om avgörandet kan utgöra grund för verkställighet i den stat där det har meddelats. Detta gäller även om avgörandet icke har vunnit laga kraft eller endast avser tiden intill dess lagakraftägande avgörande föreligger.

Om avgörandet strider mot dom eller beslut som har meddelats här i riket, får det verkställas endast om det enligt särskild bestämmelse skall gälla här.

Med avgörande jämställes förlikning som har ingåtts inför domstol och avtal som har godkänts av administrativ myndighet.

Första stycket gäller ej beslut av verkställande myndighet eller beslut som har meddelats av barnavårdsnämnd eller annan myndighet enligt lagstiftningen om det allmännas barna- och ungdomsvård eller annan därmed jämförlig vård eller behandling.

7 a §  Särskilda bestämmelser finns i rådets förordning (EG) nr 1347/2000 av den 29 maj 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar för makars gemensamma barn. Lag (2001:399).

8 §  Dom erkännes icke här i riket och får ej heller verkställas här

1. om domstolen i mål om betalningsskyldighet har varit behörig endast på grund av att svaranden hade egendom i den stat där domen har meddelats, såvida icke målet har avsett fordran, som angår egendomen eller för vilken egendomen ställts som säkerhet, eller svaranden utan förbehåll har ingått i svaromål i saken,
2. om domstolen har varit behörig endast på grund av att svaranden vid stämningens delgivning tillfälligt uppehöll sig i den stat där domen har meddelats, såvida icke svaranden utan förbehåll har ingått i svaromål i saken,
3. om domen har meddelats mot svarande som ej har ingått i svaromål vare sig i första instans eller i högre rätt och föreläggande att svara i saken ej har delgivits honom på annat sätt än genom kungörelse, såvida icke domen avser rätt på grund av arv eller testamente, efterlevande makes rätt eller boutredning eller skifte med anledning av dödsfall samt den avlidne var medborgare i Danmark, Finland, Island, Norge eller Sverige och hade hemvist i någon av dessa stater,
4. om rättegång angående samma sak är anhängig här i riket eller i annat nordiskt land och talan i den rättegången har väckts först; dock skall utländsk rättegång ha sådan verkan endast om den kan leda till dom, som enligt denna lag erkännes eller får verkställas här i riket,
5. om, med hänsyn till sakens beskaffenhet, uteslutande behörighet att pröva saken bör tillkomma domstol i annan stat än den där domen har meddelats,
6. om erkännande eller verkställande av domen är uppenbart oförenligt med grunderna för rättsordningen här i riket.

Första stycket gäller i tillämpliga delar beträffande förlikning och beslut som avses i 5 § och avgörande som avses i 6 §.

9 §  Ansökan om verkställighet görs hos kronofogdemyndigheten eller, i fall som avses i 6 §, hos länsrätten.

Till ansökningen skall fogas

1. om ansökningen rör verkställighet av en dom eller av ett beslut som avses i 5 § 5, av vederbörande myndighet bestyrkt avskrift av exekutionstiteln samt bevis att denna har vunnit laga kraft eller, i fråga om icke lagakraftvunnen dom, bevis att den utan hinder därav får verkställas i den stat där den har meddelats,
2. om ansökningen rör verkställighet av en förlikning, bestyrkt avskrift av förlikningen och bevis att denna får verkställas i den stat där den har ingåtts,
3. om ansökningen rör verkställighet av ett skuldebrev som avses i 5 §3 och 4, bestyrkt avskrift av skuldebrevet och bevis att detta kan utgöra grund för verkställighet utan rättegång i den stat där gäldenären undertecknat skuldebrevet samt bevis att denne vid tidpunkten för undertecknandet hade hemvist i den staten,
4. om ansökningen rör verkställighet av ett avgörande som avses i 6 §, bestyrkt avskrift av exekutionstiteln och bevis att den kan utgöra grund för verkställighet i den stat där den har upprättats.

Handling, som är avfattad på annat språk än danska, norska eller svenska, skall vara åtföljd av bestyrkt översättning till något av dessa språk, om inte kronofogdemyndigheten eller länsrätten medger undantag. Lag (2002:466).

10 §  Beslut om verkställighet, som söks hos kronofogdemyndighet, meddelas utan motpartens hörande, om inte kronofogdemyndigheten bestämmer annat.

Ansökan om verkställighet av förlikning eller skuldebrev som avses i 5 § 2--4 får inte bifallas utan att tillfälle har beretts motparten att yttra sig. Inkommer han med bestridande som inte är uppenbart ogrundat, skall ansökningen avslås. Innehåller förlikning som avses i 5 § 2 bestämmelse om skyldighet att ersätta kostnad, får detta belopp jämkas. Lag (1992:798).

11 §  Verkställighet, som sökes hos kronofogdemyndighet, sker enligt vad som är föreskrivet i fråga om svensk domstols lagakraftägande dom. I fall som avses i 4 § sker dock verkställigheten enligt vad som gäller om sådan dom som avses i 3 kap. 6 § utsökningsbalken. Föreskrift om tvångsmedel i den utländska exekutionstiteln skall ej vinna tillämpning. Lag (1981:778).

12 §  Verkställighet, som sökes hos länsrätten, sker enligt vad som är föreskrivet om verkställighet av svensk domstols avgörande i motsvarande fall.

13 §  Väckes vid svensk domstol talan angående sak, varom redan är rättegång vid domstol i Danmark, Finland, Island eller Norge, och kan den utländska rättegången leda till dom som enligt denna lag gäller här i riket, skall talan avvisas eller förklaras vilande i avvaktan på lagakraftvunnen dom i den utländska rättegången.

14 §  Har kvarstad eller annan säkerhetsåtgärd beviljats enligt 15 kap.1-3 §§rättegångsbalken, skall med avseende på giltigheten av sådan åtgärd vid tillämpning av 7 § i samma kapitel med talans anhängiggörande vid svensk domstol jämställas talans väckande vid dansk, finsk, isländsk eller norsk domstol, om domen i den utländska rättegången kan bli gällande här i riket enligt denna lag. Lag (1981:778).