1 §  Denna förordning gäller i fråga om anspråk på ersättning för rättegångskostnad som riktas mot staten med stöd av 5 eller 6 § lagen (1981:1310) om offentliga funktionärers rätt till gottgörelse för rättegångskostnad i vissa mål m.m. Förordningen gäller inte hos riksdagen eller dess myndigheter.

2 §  Den som är offentlig funktionär hos staten skall framställa anspråk på ersättning hos den centrala förvaltningsmyndighet inom område ersättningsskyldigheten har uppkommit. Kan ersättningsskyldigheten inte hänföras till en sådan myndighets område framställs anspråken hos justitiekanslern.

3 §  Den som är offentlig funktionär hos någon annan än staten men som har statligt reglerad anställning skall framställa anspråk på ersättning hos justitiekanslern.

4 §  Den myndighet hos vilken anspråk på ersättning framställs förhandlar på statens vägnar med den som begär ersättning och för statens talan i saken inför domstol. Myndigheten får på statens vägnar besluta i fråga om ersättning.

5 §  Justitiekanslern kan uppdra åt annan myndighet att fullgöra vad som enligt denna förordning ankommer på honom. Han kan även från annan myndighet överta handläggningen av ärenden som avses i förordningen.

6 §  Mot beslut i ärenden som handläggs enligt denna förordning får talan inte föras.