1 §  I denna förordning finns föreskrifter om rätten för myndigheter under regeringen att från någon annan än staten låna in konstföremål för tillfälliga eller permanenta utställningar eller annars för utsmyckning av sina lokaler.

Med lån avses också deposition och hyra.

2 §  Förordningen tillämpas inte på den verksamhet som bedrivs av - statens konstråd, - museer, - bibliotek, - vetenskapliga institutioner, - andra myndigheter med uppgift att främja kulturhistoria eller att förvärva, vårda, bevara, vetenskapligt bearbeta eller ställa ut konstverk eller andra föremål av konstnärligt, vetenskapligt eller liknande allmänt intresse.

3 §  Förordningen skall inte heller tillämpas i de fall där utställningsersättning betalas eller skall betalas enligt huvudavtalet den 8 juni 1978 mellan staten och Konstnärernas riksorganisation m.fl.

4 §  Som långivare får förekomma enbart

• kommuner, landsting, kommunalförbund, församlingar eller kyrkliga samfälligheter,
• sådana stiftelser eller ekonomiska och ideella föreningar som har till ändamål att främja kulturhistoria eller konst genom att förvärva, vårda, bevara, vetenskapligt bearbeta eller ställa ut konstföremål. Förordning (2004:927).

5 §  Vid varje låneuppgörelse skall myndigheten på statens vägnar träffa ett skriftligt avtal med långivaren om de villkor som gäller för lånet.

6 §  I låneavtalet skall anges att staten ersätter långivaren för skador på konstföremålen i de fall där myndigheten inte kan visa att skadorna ej beror på försummelse av myndigheten eller av någon som myndigheten svarar för.

7 §  Myndigheten får inte ikläda staten mer vittgående skadeståndsansvar än som framgår av 6 §.

I låneavtalet skall också anges att myndigheten genom avtalet inte ikläder staten något skadeståndsansvar för andra fall än som avses i 6 §.

8 §  I låneavtalet skall anges värdet på varje konstföremål.

9 §  Kan parterna inte enas om värdet, skall den låntagande myndigheten låta värdera föremålet.

10 §  Om det finns skäl att anta att ett konstföremåls värde väsentligt har förändrats under lånetiden, bör en ny värdering ske.

11 §  Kostnaden för värderingen får, om den inte betalas av föremålets ägare eller annars av någon annan än den låntagande myndigheten, betalas av medel till förvaltningskostnader eller andra medel som myndigheten disponerar.

12 §  Varje myndighet skall föra en förteckning över inlånade konstföremål.

Förteckningen skall innehålla samtliga uppgifter som finns i låneavtalen. Den skall föras med tillämpning av riksrevisionsverkets cirkulär den 26 februari 1979 om registrering av inventarier.