1 §  Luftfartsverket är central förvaltningsmyndighet med ett samlat ansvar, sektorsansvar, för den civila luftfarten.

Luftfartsverket skall verka för att de transportpolitiska målen uppnås.

Verkets huvuduppgifter är att

1. främja utvecklingen av den civila luftfarten,
2. ansvara för drift och utveckling av statens flygplatser för civil luftfart,
3. utöva tillsyn över flygsäkerheten för den civila luftfarten,
4. svara för skyddet av miljön mot föroreningar från civil luftfart,
5. ansvara för flygtrafiktjänst i fred för civil och militär luftfart och utbilda flygledare,
6. ombesörja beredskapsplanläggning för civila flygtransporter,
7. verka för att hänsyn tas till funktionshindrade personers behov inom den civila luftfarten,
8. ha samordningsansvaret för trafiksäkerhetsarbetet inom luftfarten.

Luftfartsverket får överlåta åt annan att ombesörja verksamhet som avses i tredje stycket 2.Förordning (2002:19).

2 §  Luftfartsverket skall verkställa utredningar och medverka vid tillkomsten av luftfartsöverenskommelser med annat land samt övervaka tillämpningen av sådana överenskommelser.

Luftfartsverket får överlägga med luftfartsmyndigheter i andra länder och handlägga ärenden som rör den civila luftfartsorganisationen (ICAO), den europeiska civila luftfartskonferensen (ECAC) och den europeiska organisationen för säkrare flygtrafiktjänst (Eurocontrol). Ärenden av större ekonomisk eller utrikes- eller luftfartspolitisk betydelse skall alltid underställas regeringen.

Luftfartsverket ansvarar i samråd med Rikspolisstyrelsen för ett nationellt program för förebyggande av brott mot den civila luftfartens säkerhet. Förordning (1997:235).

3 §  Inom sitt verksamhetsområde företräder luftfartsverket staten vid domstol.

3 a §  Luftfartsverket och de företag där staten genom verket direkt eller indirekt har ett bestämmande inflytande bildar tillsammans en affärsverkskoncern. Förordning (1990:955).

4 §  Luftfartsverket leds av en styrelse. Den består av minst fem och högst åtta personer. I styrelsen ingår dessutom verkets generaldirektör och personalföreträdarna vid verket.

En av ledamöterna är ordförande och en är vice ordförande. Förordning (1996:330).

5 §  Inom luftfartsverket finns ett huvudkontor som består av luftfarts- inspektionen och de andra enheter som luftfartsverket bestämmer.

Vid verket finns en personalansvarsnämnd. Förordning (1990:955).

6 §  Inom luftfartsverket finns vidare flygplatser, flygstationer, flygtrafiktjänstenheter och luftfartsinspektionens distriktskontor.

7 §  Varje enhet vid huvudkontoret leds av en chef. Förordning (1990:955).

8 §  En av cheferna är generaldirektörens ställföreträdare. Chefen för luftfartsinspektionen har en ställföreträdare. Förordning (1990:955).

9 §  Styrelsen ansvarar för luftfartsverkets verksamhet.

Styrelsen ansvarar också för att statens intressen som ägare tas till vara i affärsverkskoncernens företag och i andra företag där verket förvaltar statens aktier eller andelar. Förordning (1990:955).

10 §  Styrelsen skall särskilt

1. ägna sig åt den långsiktiga planeringen inom koncernen,
2. bestämma hur rapportering och samordning mellan verket och koncernens företag skall ske,
3. svara för att de krav beaktas som ställs på verksamheten med hänsyn till totalförsvaret, regionalpolitiken och miljöpolitiken,
4. se till att regeringen får det underlag som den behöver för att ta ställning till omfattningen och inriktningen av verksamhetens olika delar. Förordning (1990:955).

12 §  Generaldirektören ansvarar för den löpande verksamheten enligt de riktlinjer och direktiv som styrelsen beslutar. Detta gäller dock inte i sådana fall då chefen för luftfartsinspektionen har ansvaret enligt 15 §. Förordning (1990:955).

13 §  Det ingår i generaldirektörens uppgifter

1. att förse styrelsen med underlag för beslut och att verkställa styrelsens beslut,
2. att själv avgöra ärenden som inte skall avgöras av styrelsen, personalansvarsnämnden eller chefen för luftfartsinspektionen,
3. att se till att allmänhetens, organisationers, företags och andra myndigheters kontakter med verket underlättas genom en god service och tillgänglighet, genom information och genom ett klart och begripligt språk i verkets skrivelser och beslut. Förordning (1990:955).

14 §  Generaldirektören skall också se till att verkets personalpolitik motsvarar de krav som ställs på verksamheten. Detta innebär bl. a. att jämställdhet mellan kvinnor och män skall eftersträvas och att de anställda skall vara väl förtrogna med målen för verksamheten.

15 §  Chefen för luftfartsinspektionen ansvarar för och beslutar i

1. sådana frågor om fastställande av säkerhetsnormer för den civila luftfarten och dess markanordningar som ankommer på luftfartsverket samt frågor om tillsyn över efterlevnaden av dessa normer,
2. frågor om övervakning av den civila luftfarten och dess markanordningars tillförlitlighet från flygsäkerhetssynpunkt,
3. sådana frågor om undersökning av luftfartsolyckor som ankommer på luftfarts- verket. Förordning (1990:955).

16 §  Styrelsen skall se till att redovisningen och förvaltningen av verkets medel är organiserade på ett tillfredsställande sätt.

Generaldirektören skall se till att redovisningen görs enligt gällande föreskrifter och att medelsförvaltningen sköts på ett betryggande sätt.

16 a §  Verkets medel får inte lånas ut till företag i affärsverkskoncernen utan regeringens medgivande i varje särskilt fall. Förordning (1990:955).

17 §  Generaldirektören skall genom intern revision vaka över att verksamheten i affärsverkskoncernen bedrivs effektivt, författningsenligt och också i övrigt ändamålsenligt.

Viktigare resultat av revisionen skall redovisas för styrelsen. Förordning (1990:955).

18 §  Styrelsen skall se till att Riksrevisionen får de uppgifter som behövs för revisionen av affärsverkskoncernen. Förordning (2003:290).

19 §  Innan Luftfartsverket beslutar en föreskrift eller ett allmänt råd enligt författningssamlingsförordningen (1976:725), skall det

1. noga överväga om detta är den mest ändamålsenliga åtgärden,
2. utreda föreskriftens eller det allmänna rådets kostnadsmässiga och andra konsekvenser och dokumentera utredningen i en konsekvensutredning,
3. lämna statliga myndigheter, kommuner, landsting, organisationer och andra som kostnadsmässigt eller på något annat betydande sätt berörs samt Ekonomistyrningsverket tillfälle att yttra sig i frågan och om konsekvensutredningen,
4. begära regeringens medgivande att besluta föreskriften om den leder till inte oväsentligt ökade kostnader för dem som berörs.

Föreligger det fara för miljön, liv, personlig säkerhet eller hälsa eller risk för betydande ekonomisk skada om en föreskrift eller ett allmäntråd inte beslutas, får vad som sägs i första stycket 2-4 anstå till efter beslutet.

Första stycket 2-4 gäller inte föreskrifter som uteslutande rör verksamheten inom verket eller föreskrifter om avgifter för vilka samrådsskyldighet föreligger enligt 7 § avgiftsförordningen (1992:191). Första stycket 4 gäller heller inte i fråga om föreskrifter som beslutas av verket

• med stöd av luftfartsförordningen (1986:171) och som gäller flygsäkerhet eller 38 § förordningen (1986:172) om luftfartsregistret m.m.,
• för att uppfylla Sveriges internationella förpliktelser och som inte går utöver vad som följer av förpliktelserna.

Luftfartsverket skall se till att de kostnadsmässiga konsekvenserna begränsas också när det utövar tillsyn. Förordning (1998:429).

20 §  Luftfartsverket skall i en arbetsordning eller i särskilda beslut meddela de närmare föreskrifter som behövs om verkets organisation och formerna för verkets verksamhet. Om föreskrifterna gäller styrelsen eller uppgiftsfördelningen mellan den och generaldirektören, skall de beslutas av styrelsen.

21 §  Luftfartsverket skall fortlöpande se över sina föreskrifter och pröva om de behövs och om de är lämpligt utformade.

Att verket skall ha en förteckning över sina föreskrifter m. m. och hur förteckningen skall utformas framgår av 18 c § författningssamlingsförordningen (1976:725). Förordning (1994:1319).

22 §  När luftfartsverket skall hämta in uppgifter från enskilda, kommuner eller landstingskommuner skall verket sträva efter att begränsa och förenkla uppgiftslämnandet.

Ytterligare föreskrifter om detta finns i förordningen (1982:668) om statliga myndigheters inhämtande av uppgifter från näringsidkare och kommuner.

23 §  Personalföreträdarförordningen (1987:1101) skall tillämpas på luftfarts- verket.

24 §  Följande frågor skall prövas av personalansvarsnämnden:

1. skiljande från anställning på grund av personliga förhållanden, dock inte i fråga om provanställning,
2. disciplinansvar,
3. åtalsanmälan,
4. avstängning.

Nämnden består -- förutom av personalföreträdarna -- av generaldirektören, ordförande, samt tre andra ledamöter som utses av styrelsen. En av ledamöterna skall vara jurist. Förordning (1994:1083).

25 §  Styrelsen är beslutför när ordföranden, generaldirektören och minst tre av de andra ledamöterna är närvarande.

Personalansvarsnämnden är beslutför när ordföranden och minst tre andra ledamöter, däribland juristen, är närvarande.

När ärenden av större vikt handläggs, skall om möjligt samtliga ledamöter vara närvarande.

26 §  Om ett styrelseärende är så brådskande att styrelsen inte hinner sammanträda för att behandla det, får ärendet avgöras genom meddelanden mellan ordföranden, generaldirektören och minst så många andra ledamöter som behövs för beslutförhet.

Om detta förfarande inte är lämpligt, får generaldirektören ensam avgöra ärendet. Ett sådant beslut skall anmälas vid nästa sammanträde med styrelsen.

27 §  Generaldirektören och chefen för luftfartsinspektionen får i lämplig utsträckning delegera sin beslutanderätt till andra tjänstemän i verket. Förordning (1990:955).

28 §  I förordningen (1978:592) om vissa medbestämmandeformer i statlig tjänst m. m. finns föreskrifter om rätten att besluta i vissa frågor.

29 §  I fråga om varje beslut skall det finnas en handling som utvisar

• dagen för beslutet,
• beslutets innehåll,
• vem som har fattat beslutet,
• vem som har varit med om den slutliga handläggningen utan att delta i avgörandet,
• vem som har varit föredragande.

29 a §  Luftfartsverket får i affärsverksamheten ta ut avgifter, besluta om avgifternas storlek och disponera inkomsterna. Verket får även disponera inkomster från offentligrättsliga avgifter. Lag (1998:1418).

30 §  Andra styrelseledamöter än generaldirektören utses av regeringen för en bestämd tid. Regeringen utser ordförande i styrelsen. Förordning (1996:763).

31 §  Generaldirektören anställs genom beslut av regeringen för en bestämd tid.

Anställningen som chef för Luftfartsinspektionen beslutas av regeringen efter anmälan av generaldirektören. Anställningen får begränsas att gälla längst till och med en viss tidpunkt.

Övriga anställningar beslutas av verket. Förordning (1995:591).

35 §  Luftfartsverkets beslut i personalärenden får överklagas hos regeringen, om något annat inte följer av

1. lagen (1971:309) om behörighet för allmän förvaltningsdomstol att pröva vissa mål,
2. lagen (1987:439) om inskränkning i rätten att överklaga eller
3. andra föreskrifter.

Luftfartsverkets beslut som rör antagning till utbildning i flygtrafikledningstjänst får inte överklagas.

Verkets beslut i andra ärenden får överklagas endast om det

1. följer av en annan bestämmelse än 22 a § förvaltningslagen (1986:223) eller
2. i en föreskrift särskilt hänvisas till 22 a § förvaltningslagen.

Om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild och det inte finns särskilda föreskrifter om överklagande, får dock beslutet överklagas hos regeringen. Förordning (1998:1029).

36 §  I arbetsordningen eller i särskilda beslut får luftfartsverket föreskriva att sådana beslut i personalärenden som en lägre chef meddelar, skall över- prövas av en högre chef, om den som beslutet angår begär det inom viss tid. När en sådan föreskrift finns, tillämpas 35 § första stycket endast på den högre chefens beslut.

37 §  Föreskrifter om Luftfartsverkets medverkan i totalförsvaret finns i förordningen (2002:472) om åtgärder för fredstida krishantering och höjd beredskap. För att säkerställa att totalförsvarets krav beaktas i den fredstida verksamheten skall Luftfartsverket samråda med Försvarsmakten, Krisberedskapsmyndigheten och med övriga berörda totalförsvarsmyndigheter. Förordning (2002:477).

38 §  För flygtrafiktjänst som är av betydelse för Försvarsmakten fastställer regeringen ansvars- och uppgiftsfördelningen mellan Luftfartsverket och Försvarsmakten. Förordning (1994:667).

38 a §  Luftfartsverket skall samråda med Statens räddningsverk i frågor som rör transport av farligt gods. Luftfartsverket skall vidare tillsammans med Statens räddningsverk och Sjöfartsverket verka för att de nationella och internationella säkerhetsföreskrifterna för transport av farligt gods samordnas mellan transportslagen och att myndigheternas arbete inom området transport av farligt gods även i övrigt samordnas. Luftfartsverket deltar i det råd för transport av farligt gods som anges i 10 a § förordningen (1988:1040) med instruktion för Statens räddningsverk. Förordning (1998:742).

39 §  Luftfartsverket skall inom sitt verksamhetsområde tillhandahålla underlag för tillämpningen 3-5 kap.miljöbalken och plan- och bygglagen (1987:10). Förordning (1998:886).

40 §  Luftfartsverket skall ge regeringen stöd vid Sveriges deltagande i verksamheten inom Europeiska unionen (EU) genom att fortlöpande hålla regeringen informerad om hur verksamheten utvecklas i de fall myndigheten eller dess personal medverkar och om andra förhållanden som är av betydelse för deltagandet.

Luftfartsverket skall ställa den personal till förfogande för Sveriges deltagande i EU som regeringen begär. Förordning (1996:330).