Inaktuell version

Folkbokföringslag (1991:481)

Departement
Finansdepartementet S3
Utfärdad
1991-05-30
Ändring införd
SFS 1991 i lydelse enligt SFS 2009:1544
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad
2019-06-18

Inledande bestämmelse

1 §  Folkbokföring enligt denna lag innebär fastställande av en persons bosättning samt registrering av uppgifter om identitet, familj och andra förhållanden som enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet får förekomma i folkbokföringsdatabasen.

[S2]Vigsel, födelse och dödsfall i landet skall registreras även i fråga om en person som inte är eller har varit folkbokförd.

[S3]Folkbokföring och sådan registrering som avses i andra stycket sker genom Skatteverkets försorg. Lag (2003:657).

  • RÅ 2008:82:Ett enligt kanadensisk lag ingånget äktenskap mellan två män ska i folkbokföringsregistret antecknas som ett registrerat partnerskap.
  • HFD 2012:31:En DNA-analys har inte ansetts kunna ersätta kravet på fastställt faderskap till barn som grund för registrering av faderskapet inom folkbokföringen.
  • RÅ 2002:93:En person som är medborgare såväl i Sverige som i annan stat har inte ansetts ha rätt att få uppgift om det utländska medborgarskapet registrerad i folkbokföringsdatabasen eller intagen i personbevis.
  • HFD 2019:9:Fråga om bevisbörda och beviskrav vid ändring av identitetsuppgifter i folkbokföringen.
  • HFD 2012:17:Registrering inom folkbokföringen av utländsk vigsel har vägrats då en av parterna varit under 18 år.

När folkbokföring skall ske

2 §  Ett barn som föds levande här i landet skall folkbokföras om modern är folkbokförd eller om fadern är folkbokförd och vårdnadshavare. Även ett barn som föds utom landet av en kvinna som är folkbokförd skall folkbokföras. Lag (1997:989).

Prop. 1997/98:9: Ä ndringen i paragrafen innebär att ett barn som föds här i landet skall folkbokföras endast om modern är folkbokförd eller fadern är folkbokförd och vårdnadshavare, ensam eller tillsammans med barnets mor (se avsnitt 6). Det är förhållandena vid barnets födelse som är avgörande. I det fall faderskapet och vårdnaden kommer att fastställas efter barnets födelse skall ett nyfött barn således inte folkbokföras om inte modern ...

3 §  Den som efter inflyttning kan antas under sin normala livsföring komma att regelmässigt tillbringa sin nattvila eller motsvarande vila (dygnsvilan) i landet under minst ett år skall folkbokföras. Även den som kan antas komma att regelmässigt tillbringa sin dygnsvila både inom och utom landet skall folkbokföras om han med hänsyn till samtliga omständigheter får anses ha sitt egentliga hemvist här.

[S2]Ett barn som har vistats i landet sedan födelsen utan att vara folkbokfört skall folkbokföras om det har sådan anknytning till landet som sägs i första stycket.

[S3]Undantag från första och andra styckena finns i 4 och 5 §§. Lag (1997:989).

Prop. 1997/98:9: I det föreslagna nya andra stycket regleras folkbokföring av barn som inte folkbokförs med anledning av födelsen. Ä ndringen i paragrafen hänger samman med förändringen av 2 §. Ett barn som föds här i landet och som inte folkbokförs på grund av födelsen kan komma att bli folkbokfört senare. Kopplingen till första stycket innebär att barnet i första hand skall folkbokföras om det kan antas komma att tillbringa sin dygnsvila här i landet under minst ett år. Skulle barnets vistelse i landet ...

  • HFD 2017:32:Det förhållandet att giltighetstiden för ett uppehållstillstånd understiger ett år utgör inte hinder mot folkbokföring.
  • HFD 2016:39:Fråga om vilka krav på bevisning som gäller för att styrka uppehållsrätt som familjemedlem (sekundär uppehållsrätt) i ett folkbokföringsärende.
  • HFD 2014:6:Den som sänds ut för anställning på utländsk ort i svenska statens tjänst och då inte är folkbokförd i Sverige omfattas inte av 14 § folkbokföringslagen. Även fråga om bestämmelserna i 3 § i lagen strider mot EU-rätten.
  • HFD 2013 not 75:Kammarrätt borde ha beviljat prövningstillstånd i mål som gällde / Folkbokföring (fråga om egentligt hemvist för person som efter inflyttning till Sverige arbetade utomlands, prejudikat- och ändringsskäl) / Kammarrätt borde ha beviljat prövningstillstånd i mål som gällde fråga om egentligt hemvist för person som efter inflyttning till Sverige arbetade utomlands (prejudikat- och ändringsskäl)

4 §  En utlänning som är skyldig att ha uppehållstillstånd ska inte folkbokföras om han eller hon saknar sådant tillstånd och det inte finns synnerliga skäl för att han eller hon ändå folkbokförs.

[S2]En utlänning som har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd, eller uppehållstillstånd efter tillfälligt skydd, enligt 21 kap. 2, 3, 4 eller 6 § utlänningslagen (2005:716) ska inte folkbokföras, om utlänningen kan antas komma att vistas i landet med stöd av det beviljade tillståndet under kortare tid än tre år. Detta gäller dock inte, om utlänningen beviljats en flyktingstatusförklaring enligt 4 kap. 3 c § utlänningslagen eller en motsvarande förklaring enligt äldre bestämmelser eller ett resedokument enligt 4 kap. 4 § utlänningslagen eller om det i övrigt föreligger synnerliga skäl för folkbokföring. Lag (2009:1544).

Prop. 2009/10:31: Paragrafen innehåller bestämmelser om folkbokföring av utlänningar.

Prop. 2001/02:185: Andra stycket är nytt och har delvis utformats i enlighet med Lagrådets förslag. Det innebär att en utlänning som beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd respektive uppehållstillstånd efter tillfälligt skydd inte skall folkbokföras om han eller hon kan antas komma att vistas i Sverige under kortare tid än tre år med stöd av det tillståndet. Den nya bestämmelsen är ett undantag från huvudregeln i 3 § folkbokföringslagen ...

Prop. 2012/13:120: I första stycket anges att uppehållsrätt ska utgöra en uttrycklig förutsättning för folkbokföring. Skälen för detta har utvecklats i avsnitt 5.2. Villkoret omfattar de EES-medborgare med familjemedlemmar som utnyttjar sin rätt till rörlighet enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom ...

  • HFD 2017:32:Det förhållandet att giltighetstiden för ett uppehållstillstånd understiger ett år utgör inte hinder mot folkbokföring.
  • HFD 2016:39:Fråga om vilka krav på bevisning som gäller för att styrka uppehållsrätt som familjemedlem (sekundär uppehållsrätt) i ett folkbokföringsärende.

5 §  Den som tillhör en främmande makts beskickning eller lönade konsulat eller dess betjäning eller som avses i 4 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall, folkbokförs endast om han är svensk medborgare eller om han, utan att vara svensk medborgare, var bosatt här när han kom att tillhöra beskickningen, konsulatet eller organisationen eller dess betjäning. Detta gäller även en sådan persons familjemedlem eller tjänare.

Prop. 2009/10:245: I paragrafen undantas från folkbokföring personer som omfattas av immunitet och privilegier. Den föreslagna ändringen innebär att undantaget, såvitt avser den som omfattas av 4 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall (immunitetslagen), dels flyttas från första stycket till ett nytt andra stycke, dels inskränks. Beträffande en sådan ...

Rätt folkbokföringsort m. m.

6 §  En person skall folkbokföras på den fastighet och i den territoriella församling där han enligt 7-13 §§ är att anse som bosatt.

[S2]En person som är bosatt på en fastighet som innehåller flera bostadslägenheter skall folkbokföras också på lägenhet. Med bostadslägenhet avses lägenhet som är registrerad i lägenhetsregistret enligt lagen (2006:378) om lägenhetsregister.

[S3]Ett nyfött barn folkbokförs i den församling där modern är folkbokförd eller, om modern inte är folkbokförd, i den församling där fadern eller barnets förälder enligt 1 kap. 9 § föräldrabalken är folkbokförd (födelsehemort).

[S4]Undantag från första stycket anges i 14-16 §§. Lag (2006:379).

Prop. 1995/96:90: I ett nytt stycke i paragrafen har anförts en bestämmelse om att folkbokföring skall ske på lägenhet och inte bara på fastighet, om fastigheten innehåller flera bostadslägenheter.

Prop. 2004/05:137: I paragrafen finns bestämmelser om var en person skall folkbokföras. I tredje stycket har en ändring gjorts till följd av ändringarna i föräldrabalken om föräldraskapet för barn som kommit till genom assisterad befruktning i registrerade partnerskap och samboförhållanden mellan två kvinnor. Ett nyfött barn folkbokförs således i den församling där den kvinna som har fött barnet är folkbokförd eller, om hon inte är folkbokförd, i den ...

Prop. 1997/98:9: I paragrafens tredje stycke har tagits in en definition av begreppet födelsehemort (se avsnitt 8).

I övrigt är ändringen i stycket en konsekvens av ändringen i 2 § att barn som föds här i landet inte längre automatiskt skall folkbokföras. Om modern är folkbokförd skall barnet även fortsättningsvis folkbokföras där modern är folkbokförd. Om modern inte är folkbokförd skall barnet folkbokföras i den ...

  • RÅ 1997:80:I mål om folkbokföring har vård i familjehem enligt socialtjänstlagen (1980:620) inte ansetts som vård vid en sådan institution som avses i 10 § folkbokföringslagen (1991:481)
  • RH 2018:24:Hyresnämndsmål. Frågan i målet var om utdrag ur folkbokföringsregistret är tillräckligt för att en hyresvärd ska anses ha styrkt sitt påstående om hur många personer som faktiskt har bott i prövningslägenheten. Hovrätten konstaterade att styrkan av folkbokföringens presumtionsverkan måste i en förlängningstvist bedömas utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Presumtionsverkan av att andra personer än hyresgästen är folkbokförda på prövningslägenheten har ansetts ha liten betydelse och kan aldrig ensamt tas till intäkt för att dessa personer är bosatta i prövningslägenheten.
  • RÅ 2003:34:Endast en av två skilda fastigheter har kunnat utgöra en ursprungsbostad enligt lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad. Inkomsttaxering 1999.

7 §  En person anses vara bosatt på den fastighet där han regelmässigt tillbringar eller, när byte av bostad har skett, kan antas komma att regelmässigt tillbringa sin dygnsvila. Den som därigenom kan anses vara bosatt på fler än en fastighet anses vara bosatt på den fastighet där han sammanlever med sin familj eller med hänsyn till övriga omständigheter får anses ha sitt egentliga hemvist.

[S2]En person skall anses regelmässigt tillbringa sin dygnsvila på en fastighet där han under sin normala livsföring tillbringar dygnsvilan minst en gång i veckan eller i samma omfattning men med annan förläggning i tiden.

[S3]Undantag från första stycket anges i 8--11 §§.

  • RÅ 1996:47:Folkbokföring av makar som har gemensam dubbel bosättning (I och II).
  • RÅ 2003:34:Endast en av två skilda fastigheter har kunnat utgöra en ursprungsbostad enligt lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad. Inkomsttaxering 1999.
  • RÅ 1997:8:Ett barn stod efter föräldrarnas skilsmässa under deras gemensamma vårdnad och vistades varannan vecka hos fadern och varannan vecka hos modern (dubbel bosättning). Barnet var folkbokfört hos modern. Fråga om barnet sedermera, efter anmälan från vårdnadshavarna, kunde folkbokföras på faderns adress, trots att någon ändring i förhållandena i övrigt inte var aktuell.
  • RH 2018:24:Hyresnämndsmål. Frågan i målet var om utdrag ur folkbokföringsregistret är tillräckligt för att en hyresvärd ska anses ha styrkt sitt påstående om hur många personer som faktiskt har bott i prövningslägenheten. Hovrätten konstaterade att styrkan av folkbokföringens presumtionsverkan måste i en förlängningstvist bedömas utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Presumtionsverkan av att andra personer än hyresgästen är folkbokförda på prövningslägenheten har ansetts ha liten betydelse och kan aldrig ensamt tas till intäkt för att dessa personer är bosatta i prövningslägenheten.

8 §  Om en person under en på förhand bestämd tid av högst sex månader regelmässigt tillbringar sin dygnsvila på en annan fastighet än den där han har sitt egentliga hemvist, anses detta inte leda till ändrad bosättning.

  • RÅ 1997:80:I mål om folkbokföring har vård i familjehem enligt socialtjänstlagen (1980:620) inte ansetts som vård vid en sådan institution som avses i 10 § folkbokföringslagen (1991:481)

9 §  En person, som under en på förhand bestämd tid regelmässigt tillbringar sin dygnsvila på en annan fastighet än den där hans familj är bosatt, anses bosatt hos familjen.

10 §  En vistelse anses inte leda till ändrad bosättning om den föranleds enbart av

  1. uppdrag som riksdagsledamot,
  2. uppdrag som statsråd,
  3. förordnande till ledamot i kommitté eller kommission, befattning som politiskt tillsatt tjänsteman eller uppdrag att biträda som politiskt sakkunnig i statsdepartement eller särskilt uppdrag av riksdagen,
  4. tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt,
  5. vård vid en institution för sjukvård, vård av unga, kriminalvård eller vård av missbrukare.

[S2]En vistelse på viss fastighet som föranleds av förhållande som avses i första stycket 1-5 anses inte heller leda till ändrad bosättning om personen har anknytning till en annan fastighet genom att disponera en bostad där. Sammanlever personen med sin familj på en fastighet där han enligt 7 § skulle anses vara bosatt, får Skatteverket dock på ansökan besluta att han skall folkbokföras på den fastigheten.

[S3]En vistelse av statsministerns familjemedlemmar i statsministerns tjänstebostad anses inte leda till ändrad bosättning. Skatteverket får dock på ansökan besluta att en sådan person skall folkbokföras på den fastighet som inrymmer tjänstebostaden. Lag (2007:283).

  • RÅ 1997:80:I mål om folkbokföring har vård i familjehem enligt socialtjänstlagen (1980:620) inte ansetts som vård vid en sådan institution som avses i 10 § folkbokföringslagen (1991:481)

11 §  En elev under 18 år som har sitt egentliga hemvist tillsammans med föräldrar eller andra anhöriga anses bosatt där även om han till följd av skolgången regelmässigt tillbringar sin dygnsvila på en annan fastighet.

[S2]Första stycket tillämpas även efter det att eleven fyllt 18 år så länge han genomgår grund- eller gymnasieskola eller motsvarande utbildning.

Prop. 2012/13:120: I första stycket har en bestämmelse införts som gäller barn som vistas i en bostad med särskild service för barn och ungdomar enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Dessa barn ska, på samma sätt som barn som har sin skolgång förlagd till annan ort, anses bosatta hos föräldrarna eller andra anhöriga även om de tillbringar sin dygnsvila på boendet med särskild service. Bestämmelsen omfattar ...

12 §  Den som inte regelmässigt tillbringar sin dygnsvila på någon viss fastighet eller regelmässigt tillbringar dygnsvilan endast på en fastighet där han med tillämpning av 10 § inte skall anses bosatt, anses bosatt på den fastighet till vilken han med hänsyn till sina familje- och arbetsförhållanden och övriga omständigheter kan anses ha sin starkaste anknytning.

13 §  Kan en persons bosättning med tillämpning av 7--12 §§ hänföras till en församling men inte till viss fastighet inom denna skall han anses bosatt i församlingen.

14 §  Den som är utsänd för anställning på utländsk ort i svenska statens tjänst folkbokförs under denna tjänstgöring tillsammans med sin medföljande familj på den fastighet och i den församling där den utsände senast var eller borde ha varit folkbokförd eller, om ändrade förhållanden föranleder det, endast i församlingen.

[S2]Den utsände får efter ansökan medges att tillsammans med sin medföljande familj folkbokföras på en fastighet i en församling där han eller någon annan i familjen äger eller innehar fast egendom eller innehar en bostad med bostadsrätt.

[S3]Vad som sägs i 11 § skall tillämpas på medföljande barn som för skolgång vistas i utlandet på annan ort än den där den utsände är stationerad.

  • RÅ 2005:35:Den fastighet där två makar är folkbokförda enligt 14 § folkbokföringslagen under mannens tjänstgöring på utländsk ort i svenska statens tjänst, har ansetts utgöra deras permanentbostad vid tillämpning av bestämmelserna om uppskovsavdrag i 47 kap. inkomstskattelagen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2000:48:Fråga om en person varit utsänd för anställning på utländsk ort i svenska statens tjänst i den mening som avses i 14 § folkbokföringslagen (1991:481).
  • HFD 2014:6:Den som sänds ut för anställning på utländsk ort i svenska statens tjänst och då inte är folkbokförd i Sverige omfattas inte av 14 § folkbokföringslagen. Även fråga om bestämmelserna i 3 § i lagen strider mot EU-rätten.

15 §  Den som för service och omvårdnad har en sådan bostad för äldre människor som avses i 5 kap. 5 § socialtjänstlagen (2001:453) i en annan församling än den, där han var eller borde ha varit folkbokförd när han flyttade till den aktuella bostaden, får folkbokföras i sistnämnda församling. Han folkbokförs då på den fastighet där han förut var eller borde ha varit folkbokförd eller endast i församlingen eller, om det finns särskilda skäl, på en annan fastighet.

[S2]Den som för service och omvårdnad har en sådan bostad som anges i första stycket och är folkbokförd i den församling där bostaden ligger får folkbokföras på en annan fastighet i församlingen om det finns särskilda skäl.

[S3]Första och andra styckena skall även tillämpas på den som vistas i ett hem för äldre som drivs av någon annan än kommunen, om boendet med hänsyn till upplåtelseform och tillgång till vård kan anses motsvara vistelse som avses i första stycket. Lag (2001:470).

Prop. 2017/18:273: En vistelse för service och omvårdnad eller för stöd, hjälp och annan lättåtkomlig service i en sådan bostad för äldre människor som avses i 5 kap. 5 § andra och tredje styckenasocialtjänstlagen (2001:453) i en annan kommun än den där personen var eller borde ha varit folkbokförd när han eller hon flyttade till den aktuella bostaden, ska inte anses leda till ändrad bosättning om vistelsen har beslutats av den kommun ...

16 §  En person som av särskilda skäl kan antas bli utsatt för brott, förföljelser eller allvarliga trakasserier på annat sätt, får vid flyttning medges att vara folkbokförd på den gamla folkbokföringsorten (kvarskrivning). Kvarskrivning kan ske endast efter ansökan från den enskilde.

[S2]Kvarskrivning får medges endast om den enskildes behov av skydd inte kan tillgodoses genom besöksförbud eller på annat sätt.

[S3]Kvarskrivning får även avse den utsatte personens medflyttande familj. Lag (1997:989).

Prop. 1997/98:9: Ä ndringen i första stycket innebär inte någon större förändring i fråga om brottslighet som enligt nuvarande regler kan föranleda kvarskrivning. Kvarskrivning skall även i fortsättningen aktualiseras när den förföljde per-

sonen har flyttat eller avser att flytta. Kvarskrivning kan endast ske efter ansökan från den enskilde.

Bestämmelsen ...

17 §  Kvarskrivning får medges för högst tre år i taget.

[S2]När det inte längre finns skäl för kvarskrivning skall den upphöra.

[S3]För utredning av frågor om kvarskrivning får Skatteverket anlita biträde av polismyndighet. Lag (2003:657).

Prop. 2013/14:178: Paragrafen reglerar den tid för vilken kvarskrivning får medges och när den annars ska upphöra. Ändringen i paragrafen innebär att tredje stycket upphävts och innehållet flyttats till den nya 17 a §. Dessutom har en språklig justering gjorts i paragrafen.

Prop. 1997/98:9: De nya första och andra styckena har sina motsvarigheter i nuvarande 16 § första stycket.

Av första stycket följer att kvarskrivning kan medges för mer än en period. Om behovet av skydd kvarstår efter den utsatta tiden kan alltså ny kvarskrivning medges. Det kräver bl.a. ny ansökan.

Om skyddsbehovet upphör innan kvarskrivningsperioden har löpt ut skall kvarskrivningen upphöra och den enskilde folkbokföras där hon eller han är bosatt. Det ...

Personnummer m.m.

18 §  För varje folkbokförd person fastställs ett personnummer som identitetsbeteckning. Personnumret innehåller födelsetid, födelsenummer och kontrollsiffra.

[S2]Födelsetiden anges med sex siffror, två för året, två för månaden och två för dagen i nu nämnd ordning. Födelsenumret består av tre siffror och är udda för män och jämnt för kvinnor. Mellan födelsetiden och födelsenumret sätts ett bindestreck som byts mot ett plustecken det år en person fyller 100 år.

[S3]Om det för en viss födelsetid inte finns fler födelsenummer att tilldela, får födelsedagen i stället anges med en närliggande dag i månaden.

[S4]Om det inte är obehövligt ska födelsetiden i personnumret lagras med åtta siffror i register som förs med hjälp av automatisk databehandling; fyra för året, två för månaden och två för dagen. Lag (2009:272).

Prop. 2008/09:111: I ett nytt tredje stycke regleras förslaget att införa en möjlighet för Skatteverket att, då det saknas födelsenummer att tilldela för en viss födelsetid, i stället ange dagen med en födelsedagen närliggande dag i samma månad vid fastställande av personnummer.

Skälen för förslaget har redovisats i avsnitt 4.7.

Prop. 1997/98:9: Bestämmelserna om tilldelning av personnummer för personer som inte är folkbokförda upphävs eftersom dessa personer i stället skall tilldelas ett samordningsnummer, se 18 a §. Personnummer skall tilldelas endast i samband med att en person folkbokförs.

I ett nytt tredje stycke föreslås att när personnummer och samordningsnummer skall lagras och bearbetas i ADB-register skall även sekelsiffra anges om det inte är obehövligt. Det kan t.ex. anses obehövligt att registrera ...

  • RÅ 1993:74:Fråga om besvärsordningen i ärende om ändring av födelsetid i personnummer.

18 a §  En person som inte är eller har varit folkbokförd får efter begäran från en myndighet eller ett annat organ som regeringen bestämmer tilldelas ett särskilt nummer (samordningsnummer).

[S2]Samordningsnumret ska utgå från den födelsetid som det rekvirerande organet uppger. Numret ska anges med två siffror för vardera år, månad och dag i nu nämnd ordning. Siffrorna för dag ska adderas med 60. Därefter anges ett tresiffrigt individnummer, som är udda för män och jämnt för kvinnor, samt en kontrollsiffra.

[S3]Vad som sägs i 18 § fjärde stycket gäller även samordningsnummer. Lag (2009:272).

Prop. 2008/09:111: I paragrafens första stycke föreslås införas en möjlighet för andra organ, förutom myndigheter, att begära att samordningsnummer tilldelas en person. I lagrådsremissen föreslogs att regeringen i en ny paragraf skulle bemyndigas att meddela föreskrifter om vilka som skulle få göra en sådan begäran. Lagrådet ansåg det dock vara tillräckligt att det i förevarande bestämmelse föreskrivs att samordningsnummer får tilldelas på begäran av en myndighet eller ett annat organ som regeringen bestämmer. ...

Prop. 1997/98:9: I paragrafen återfinns lagregleringen av samordningsnummer för personer som inte är eller har varit folkbokförda (se avsnitt 5). Samordningsnummer kan tilldelas endast efter begäran av en myndighet.

När samordningsnummer tilldelas skall numret och vissa andra personuppgifter registreras i folkbokföringens centrala referensregister. Vilka uppgifter som därvid får registreras framgår av förslaget till ändring ...

18 b §  En person som enligt 5 § inte ska folkbokföras får tilldelas ett personnummer enligt 18 § om han eller hon har rätt att vistas i landet och uppfyller de förutsättningar som anges i 3 § första stycket. Lag (2009:272).

Prop. 2008/09:111: I paragrafen, som är ny, föreslås att personer som enligt 5 § folkbokföringslagen inte ska folkbokföras på grund av regler om immunitet och privilegier ska kunna få personnummer. För att få ett personnummer måste dock förutsättningarna för folkbokföring i övrigt vara uppfyllda, dvs. den enskilde ska ha rätt att vistas i landet och uppfylla kraven på dygnsvila i 3 §. Om förutsättningarna för att tilldela ett personnummer inte är ...

Avregistrering från folkbokföringen

20 §  Den som kan antas under sin normala livsföring komma att regelmässigt tillbringa sin dygnsvila utom landet under minst ett år ska avregistreras från folkbokföringen som utflyttad om inte annat följer av andra stycket eller 14 §. Även den som kan antas komma att regelmässigt tillbringa sin dygnsvila både inom och utom landet ska avregistreras om han med hänsyn till samtliga omständigheter får anses ha sitt egentliga hemvist utom landet.

[S2]En vistelse utom landet som föranleds av uppdrag som ledamot av Europaparlamentet ska inte leda till avregistrering enligt första stycket om ledamoten har anknytning till landet genom att disponera en bostad här. På ansökan av ledamoten får dock Skatteverket besluta om avregistrering under de förutsättningar som anges i första stycket. Lag (2009:678).

  • RÅ 2000:48:Fråga om en person varit utsänd för anställning på utländsk ort i svenska statens tjänst i den mening som avses i 14 § folkbokföringslagen (1991:481).
  • HFD 2018:15:En person som har dubbel bosättning och som bedriver långvariga studier utomlands har med hänsyn till samtliga omständigheter ansetts ha sin egentliga hemvist utom landet.
  • RÅ 2008:13:I ett folkbokföringsärende har en person som veckopendlat till arbete utomlands och haft dubbel bosättning, dels på arbetsorten, dels i Sverige, inte ansetts ha sitt egentliga hemvist utom landet. Avregistrering från folkbokföringen hade därför inte bort ske.

21 §  Den som oavbrutet under två år saknat känt hemvist avregistreras från folkbokföringen som obefintlig. Den som folkbokförs med fingerade personuppgifter skall avregistreras såvitt avser de tidigare uppgifterna.

22 § Har upphävts genom lag (2005:267).

Anmälningar och ansökningar m. m.

23 §  Anmälan enligt denna lag skall göras skriftligen, om inte annat anges.

[S2]Om det finns särskilda skäl får Skatteverket begära att anmälan eller uppgift skall lämnas vid personlig inställelse. Lag (2003:657).

24 §  Ett barns födelse ska anmälas till Skatteverket om barnet föds inom landet eller om det föds utom landet av en kvinna som är folkbokförd här.

[S2]Föds barnet på ett sjukhus eller enskilt sjukhem ska inrättningen göra anmälan. Om en barnmorska hjälper till vid födelsen i annat fall, ska hon göra födelseanmälan. Anmälan ska göras så snart som möjligt.

[S3]I andra fall ska barnets vårdnadshavare göra anmälan inom en månad från födelsen.

[S4]Anmälan enligt första stycket ska göras för en nyfödd, som efter födelsen andats eller visat något annat livstecken, samt dödfödd som avlidit efter utgången av tjugoandra havandeskapsveckan. Lag (2008:207).

Prop. 2007/08:58: Gränsen för hur långt framskridet havandeskapet ska vara för att en dödfödd ska anmälas till Skatteverket sänks från de som avlidit efter utgången av tjugoåttonde havandeskapsveckan till de som avlidit efter utgången av tjugoandra havandeskapsveckan. Härigenom sker en anpassning till WHO:s rekommendationer av vilka dödfödda som bör omfattas av förlossningsstatistiken.

I paragrafen har vissa språkliga justeringar gjorts. ...

25 §  Den som flyttat skall inom en vecka anmäla flyttningen till Skatteverket, Försäkringskassan eller ett postbefordringsföretag som regeringen bestämmer.

[S2]Den som ändrar postadress utan att flyttning skett skall göra anmälan enligt första stycket om postadressen skall gälla för minst sex månader. Lag (2004:822).

26 §  Den som flyttat in från utlandet skall anmäla inflyttningen till Skatteverket eller Försäkringskassan. Detsamma gäller den som är registrerad som obefintlig och skall folkbokföras.

[S2]Anmälan skall även göras när ett barn skall folkbokföras här i landet enligt 3 § andra stycket. Lag (2004:822).

Prop. 2012/13:120: I första stycket förtydligas på motsvarande sätt som i förslaget till ändring i 25 §, att skyldigheten att anmäla inflyttning till landet enbart gäller den som ska folkbokföras. Ingen ändring i sak jämfört med gällande ordning är avsedd. Vidare ändras bestämmelsen om behörig mottagare av flyttningsanmälningar så att enbart Skatteverket är behörig.

Prop. 1997/98:9: Med förslaget till ändring av 2 § kommer inte alla barn som föds här att folkbokföras. Om barnets moder eller fader inte var folkbokförd vid födelsen kan barnet dock folkbokföras senare enligt 3 § andra stycket. Det är anmälan om sådan folkbokföring som regleras i det nya andra stycket.

Vilka uppgifter som en anmälan skall innehålla framgår av ...

Prop. 2009/10:245: I paragrafen regleras skyldigheten att anmäla inflyttning till landet för de personer som ska folkbokföras. Bestämmelsen i det föreslagna nya tredje stycket innebär ett uttryckligt undantag från denna skyldighet. Ändringen i 5 § folkbokföringslagen innebär att personer, som omfattas av 4 §

immunitetslagen ...

  • HFD 2016:39:Fråga om vilka krav på bevisning som gäller för att styrka uppehållsrätt som familjemedlem (sekundär uppehållsrätt) i ett folkbokföringsärende.

27 §  Den som är folkbokförd och avser att flytta till utlandet skall anmäla detta till Skatteverket eller Försäkringskassan. Anmälan skall göras senast en vecka före utresan och skall innehålla uppgift om utresedagen. Om utresan ställs in eller skjuts upp skall detta anmälas senast den tidigare uppgivna utresedagen. Lag (2004:822).

28 §  Anmälan enligt 25 eller 26 § skall innehålla följande uppgifter:

  1. namn och personnummer,
  2. datum för ändring av bostads- eller postadress,
  3. ny bostads- och postadress samt beräknad giltighetstid,
  4. registerbeteckning för den fastighet som den nya bostadsadressen avser och, om fastigheten innehåller flera bostadslägenheter med samma belägenhetsadress, lägenhetsnummer som avses i lagen (2006:378) om lägenhetsregister,
  5. vem som upplåtit den fastighet eller bostadslägenhet som den nya bostadsadressen avser.

[S2]Anmälan enligt 26 § skall dessutom innehålla uppgift om inflyttningsdag till landet, avsikten med vistelsen här och dess beräknade varaktighet samt de uppgifter som får föras in i folkbokföringsdatabasen enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet. Lag (2006:379).

Prop. 1995/96:90: Ändringen innebär att det införs en skyldighet att, i de fall folkbokföring skall ske på lägenhet, ange ny lägenhetsbeteckning i samband med anmälan om flyttning.

29 §  Anmälan enligt 27 § skall innehålla följande uppgifter:

  1. namn och personnummer,
  2. bostads- och postadress i Sverige,
  3. datum för utresan,
  4. adress i utlandet samt bostadstyp,
  5. avsikten med vistelsen och dess beräknade varaktighet,
  6. arbetsgivare under vistelsen i utlandet,
  7. fastighet eller bostad i Sverige som efter utresan fortfarande ägs eller förhyrs.

30 §  För barn under 18 år skall anmälan enligt 25, 26 eller 27 § göras av barnets vårdnadshavare. Barn som har fyllt 16 år har dock rätt att själv göra sådan anmälan.

[S2]För barn under 18 år får ansökan enligt 16 § göras av endast en vårdnadshavare, om syftet med ansökningen är att skydda mot den andre vårdnadshavaren.

Prop. 2017/18:145: I första stycket görs endast en redaktionell ändring.

Prop. 2009/10:245: Genom ändringen i första stycket tydliggörs att undantaget från anmälningsskyldigheten i 26 § tredje stycket folkbokföringslagen är avsett att vara absolut.

  • RÅ 1995:74:När föräldrar haft gemensam vårdnad om ett barn har den ene av föräldrarna inte utan den andres samtycke ansetts ha rätt att överklaga skattemyndighetens beslut om barnets folkbokföring.

31 §  Om det kan antas att en person är skyldig att göra anmälan enligt denna lag, får Skatteverket förelägga personen att antingen göra en sådan anmälan eller skriftligen eller muntligen lämna de uppgifter som behövs för bedömningen av personens folkbokföring. Skatteverket får även i annat fall förelägga en person att lämna uppgifter som behövs för kontroll av bosättningen enligt denna lag. I föreläggandet skall anges vilka uppgifter som skall lämnas.

[S2]Skatteverket får förelägga en person att lämna uppgift om lägenhetsnummer, även om skyldighet att göra anmälan enligt första stycket inte föreligger.

[S3]Om ett barns vårdnadshavare inte anmält barnets förnamn inom föreskriven tid enligt 30 § namnlagen (1982:670), får Skatteverket förelägga barnets vårdnadshavare att inom viss tid fullgöra denna skyldighet. Lag (2006:379).

Prop. 2015/16:180: I paragrafen regleras Skatteverkets förutsättningar att förelägga någon att anmäla flyttning, att lämna uppgifter till bedömning av personens folkbokföring eller att lämna uppgifter till kontroll av personens bosättning. Övervägandena finns i avsnitt 14.3.5.

Andra stycket tas bort. Ändringen är en följd av att möjligheten för Skatteverket att förelägga någon att anmäla förnamn i stället regleras ...

Prop. 1995/96:90: Ändringsförslaget innebär att ett nytt andra stycke tillkommer som ger skattemyndigheten rätt att i egenskap av folkbokföringsmyndighet förelägga en person att uppge lägenhetsbeteckning även i andra fall än i samband med flyttning. Bestämmelsen är nödvändig vid utredning rörande folkbokföring av personer som inte inledningsvis kan knytas till viss lägenhet.

Prop. 2012/13:120: I första stycket införs en möjlighet för Skatteverket att, i andra fall än då en person är anmälningsskyldig eller då det behövs för kontroll av bosättningen, besluta att förelägga en person som är folkbokförd att lämna uppgifter som behövs för kontroll och komplettering av övriga uppgifter som får registreras i folkbokföringsdatabasen. Med detta avses de uppgifter som anges i 2 kap. 3 § lagen (...

Prop. 1997/98:9: Ä ndringen innebär att skattemyndigheten får rätt att förelägga en person att komma in med uppgifter om sina bosättningsförhållanden även om det inte föreligger någon skyldighet för personen att lämna en flyttningsanmälan (se avsnitt 11.2).

32 §  Skatteverket får förelägga en fastighetsägare eller innehavare av bostadslägenhet, som upplåter en bostad åt någon annan, att uppge till vem bostaden upplåts och om denne med fastighetsägarens eller lägenhetsinnehavarens medgivande upplåter bostaden åt någon annan samt vilka personer som enligt fastighetsägarens eller lägenhetsinnehavarens kännedom bor i fastigheten respektive lägenheten. I fråga om en person som bor på en fastighet som innehåller flera bostadslägenheter får föreläggandet också avse uppgift om personnummer, adress, fastighetsbeteckning och lägenhetsnummer.

[S2]Med fastighetsägare avses i denna lag även ägare av byggnad. Lag (2006:379).

Prop. 1995/96:90: För att kunna införa folkbokföring på lägenhet måste skattemyndigheten ha möjlighet att hämta in vissa uppgifter från fastighetsägare, i sista hand med tvångsmedel. Paragrafen har därför kompletterats med en skyldighet för ägare av flerbostadshus att lämna de uppgifter som krävs för att en person skall kunna folkbokföras på lägenhet. Förutom namn och personnummer på den eller de till vilken lägenheten är upplåten skall uppgifter lämnas om fastighets- och lägenhetsbeteckning. De senare uppgifterna ...

33 §  Bestämmelser om dödsbevis och intyg om dödsorsaken finns i begravningslagen (1990:1144).

Beslut om folkbokföring m. m.

34 §  Skatteverket beslutar i ärende enligt denna lag efter anmälan eller ansökan eller annars när det finns skäl till det. Lag (2003:657).

Prop. 2002/03:99: Ändringarna är en konsekvens av att nuvarande skattemyndigheter upphör att existera och ersätts av Skatteverket.

Prop. 1997/98:9: Ä ndringen är en följd av personer som inte är eller har varit folkbokförda tilldelas ett särskilt samordningsnummer i stället för personnummer.

  • MIG 2008:18:Uppgift i folkbokföringen att anknytningspersonen är gift med sökanden av uppehållstillstånd har inte ensamt tillmätts betydelse vid bedömningen av om det föreligger ett civilrättsligt giltigt äktenskap i Sverige.
  • RÅ 1995:74:När föräldrar haft gemensam vårdnad om ett barn har den ene av föräldrarna inte utan den andres samtycke ansetts ha rätt att överklaga skattemyndighetens beslut om barnets folkbokföring.
  • HFD 2019:9:Fråga om bevisbörda och beviskrav vid ändring av identitetsuppgifter i folkbokföringen.
  • RÅ 1993:74:Fråga om besvärsordningen i ärende om ändring av födelsetid i personnummer.

35 §  Vid flyttning gäller den nya folkbokföringen från och med flyttningsdagen om anmälan görs enligt 25 eller 26 §. Kommer anmälan in senare gäller folkbokföringen från och med den dag då anmälan kom in.

[S2]Har beslut om folkbokföring meddelats utan föregående anmälan, gäller folkbokföringen från och med beslutets dag.

36 §  Vid flyttning inom landet upphör den flyttande att vara folkbokförd på utflyttningsorten den dag då han blir folkbokförd på inflyttningsorten.

[S2]Vid flyttning till utlandet upphör den flyttande att vara folkbokförd utresedagen eller om flyttningen anmäls senare den dag anmälan kom in.

Vite

37 §  Vite kan av Skatteverket föreläggas den som inte följer ett föreläggande enligt 31 eller 32 §.

[S2]Fråga om utdömande av vite prövas av den länsrätt som är behörig att pröva ett överklagande av beslut enligt denna lag.

[S3]Vid prövning av en fråga om utdömande av vite får även vitets lämplighet bedömas. Lag (2003:657).

Prop. 2002/03:99: I andra stycket, som är nytt, införs en bestämmelse som innebär att fråga om utdömande av vite skall prövas av den länsrätt som är behörig att

pröva ett överklagande av beslut enligt lagen. Ändringen syftar till att en fråga om utdömande av vite och den folkbokföringsfråga som vitesfrågan är sammankopplad med skall prövas av samma länsrätt. Se ...

Överklagande

38 §  Skatteverkets beslut enligt denna lag överklagas, utom i de fall som avses i andra och tredje styckena, hos den länsrätt inom vars domkrets den person, vars folkbokföring beslutet gäller, vid tidpunkten för beslutet var eller, om beslutet avser en ändrad folkbokföringsort, genom det överklagade beslutet blivit folkbokförd.

[S2]Beslut att inte folkbokföra en person enligt en anmälan överklagas hos den länsrätt inom vars domkrets folkbokföring skulle ha skett om anmälan hade godtagits.

[S3]Skatteverkets övriga beslut enligt denna lag överklagas hos Länsrätten i Stockholms län. Lag (2003:657).

Prop. 2002/03:99: I första stycket införs en ny forumbestämmelse. Bestämmelsen syftar till att målen normalt skall komma att handläggas av den länsrätt som geografiskt är närmast för den som ärendet rör.

Den föreslagna regleringen i första stycket innebär att samma länsrätt som i dag skall pröva ett överklagande i mål om ändrad folkbokföringsort. Om en enskild genom ett beslut har blivit folkbokförd i ett annat län än tidigare, innebär den föreslagna regleringen att länsrätten för inflyttningsorten ...

Prop. 1997/98:9: I andra meningen har införts en bestämmelse om överklagande av skattemyndighetens beslut om tilldelning av samordningsnummer. Ett överklagande till Riksskatteverket beträffande samordningsnummer kan röra exempelvis beslut att vägra sådant nummer på grund av att tilldelning har begärts av myndighet som inte har rätt till samordningsnummer. Ö verklagande i fråga om samordningsnummer kan också avse beslut av skattemyndigheten att avslå begäran om nummer på grund av att den rekvirerande myndigheten ...

  • RÅ 1995:74:När föräldrar haft gemensam vårdnad om ett barn har den ene av föräldrarna inte utan den andres samtycke ansetts ha rätt att överklaga skattemyndighetens beslut om barnets folkbokföring.
  • HFD 2019:9:Fråga om bevisbörda och beviskrav vid ändring av identitetsuppgifter i folkbokföringen.
  • RÅ 1993:74:Fråga om besvärsordningen i ärende om ändring av födelsetid i personnummer.

39 §  Vitesföreläggande enligt 37 § får inte överklagas.

[S2]Skatteverkets beslut om fastställande av födelsenummer och kontrollsiffra i personnummer samt tilldelning av samordningsnummer får inte överklagas. Lag (2003:657).

Prop. 2002/03:99: Genom bestämmelsen i andra stycket avskaffas rätten att överklaga beslut om fastställande av födelsenummer och kontrollsiffra i personnummer samt samordningsnummer. Sådana överklaganden har hittills prövats av Riksskatteverket, vars beslut inte kunnat överklagas. Något sakligt motiverat behov av att kunna överklaga sådana beslut föreligger inte. Verket har heller aldrig bifallit något sådant överklagande. Beslut om registrering av den födelsetid som ingår i personnumret överklagas enligt ...

Prop. 1997/98:9: Ä ndringen i paragrafen innebär att Riksskatteverkets beslut om samordningsnummer inte kan överklagas. I övrigt har vissa redaktionella ändringar gjorts.

40 §  Andra beslut av Skatteverket än som anges i 39 § får överklagas av den person vars folkbokföring beslutet gäller och av det allmänna ombudet hos Skatteverket. Ett beslut om en persons bosättning får även överklagas av en kommun som berörs av beslutet.

[S2]Ett överklagande av enskild om folkbokföring enligt 3-–17, 20 och 21 §§ skall ha kommit in till Skatteverket inom tre veckor från den dag den klagande fick del av beslutet. Beslut i annan fråga får överklagas av enskild utan begränsning till viss tid.

[S3]Ett överklagande av det allmänna ombudet eller en kommun skall ha kommit in till Skatteverket inom tre veckor från den dag beslutet meddelades. Lag (2005:267).

Prop. 2002/03:99: Ändringarna i första stycket föranleds av att myndigheterna inom skatteförvaltningen slås samman till en myndighet, Skatteverket, och av att en funktion som allmänt ombud inrättas hos Skatteverket. Beträffande det allmänna ombudet, se vidare avsnitt 6.13.

Utmönstrandet av hänvisningen till 18 och 18 a §§ har sin orsak i att beslut enligt nämnda bestämmelser i enlighet med den föreslagna lydelsen ...

Prop. 2012/13:120: I första stycket införs en bestämmelse som innebär att ett beslut om folkbokföring av ett barn med två vårdnadshavare får överklagas av enbart den ena vårdnadshavaren. Som bestämmelsen är utformad är den i och för sig tillämplig även om vårdnadshavarna bor tillsammans. Det praktiska behovet av en sådan möjlighet torde dock vara begränsat. Skatteverket blir automatiskt motpart i processen vid förvaltningsrätten enligt 7 a § ...

Prop. 1997/98:9: Första stycket reglerar vem som får överklaga skattemyndighetens beslut.

Det har sin motsvarighet i nuvarande 38 § andra stycket första meningen.

Ö verklaganderätten för enskild är oförändrad. Den är knuten till den person vars folkbokföring det gäller. Riksskatteverket får med förslaget en utvidgad rätt att överklaga. Utvidgningen innebär att verket kan överklaga inte bara beslut om en persons bosättning utan alla beslut som skattemyndigheten fattar ...

41 §  Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (1997:989).

Prop. 1997/98:9: I paragrafen som är ny införs en regel om prövningstillstånd i kammarrätt. Prövningstillstånd meddelas när sådana skäl föreligger som anges i 34 a § andra stycket förvaltningsprocesslagen (1971:291). Det innebär att kammarrätten kan meddela s.k. ändringsdispens.

42 § Har upphävts genom lag (2003:657).

Straff

43 §  Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet inte fullgör sin anmälningsskyldighet enligt 25 eller 26 § skall dömas till penningböter.

[S2]I ringa fall skall inte dömas till ansvar. Lag (1997:989).

Ändringar och övergångsbestämmelser

Folkbokföringslag (1991:481)

Lag (1993:1699) om ändring i folkbokföringslagen (1991:481)

    Förarbeten
    Rskr. 1993/94:119, Prop. 1993/94:38, Bet. 1993/94:TU11
    Omfattning
    ändr. 25 §
    Ikraftträder
    1994-03-01

Lag (1994:768) om ändring i folkbokföringslagen (1991:481)

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om överklagande som anhängiggjorts hos Riksskatteverket före ikraftträdandet.
    Förarbeten
    Rskr. 1993/94:384, Prop. 1993/94:224, Bet. 1993/94:SkU42
    Omfattning
    ändr. 38 §
    Ikraftträder
    1994-07-01

Lag (1994:1975) om ändring i folkbokföringslagen (1991:481)

    Förarbeten
    Rskr. 1994/95:159, Prop. 1994/95:94, Bet. 1994/95:SkU14
    Omfattning
    ändr. 1, 10, 34 §§
    Ikraftträder
    1995-01-01

Lag (1995:375) om ändring i folkbokföringslagen (1991:481)

    Förarbeten
    Rskr. 1994/95:273, Prop. 1994/95:154, Bet. 1994/95:KU40
    Omfattning
    ändr. 20 §
    Ikraftträder
    1995-05-01

Lag (1995:752) om ändring i folkbokföringslagen (1991:481)

    Förarbeten
    Rskr. 1994/95:374, Prop. 1994/95:6, Bet. 1994/95:SkU40
    Omfattning
    ändr. 10 §
    Ikraftträder
    1995-07-01

Lag (1995:1538) om ändring i folkbokföringslagen (1991:481)

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft, i fråga om Gävle kommun och Högalids församling i Stockholms kommun, den 1 juli 1996, och i övrigt den dag som regeringen bestämmer.
    Förarbeten
    Rskr. 1995/96:117, Prop. 1995/96:90, Bet. 1995/96:FiU6
    Omfattning
    ändr. 6, 28, 31, 32 §§
    Ikraftträder
    1996-07-01

Lag (1997:989) om ändring i folkbokföringslagen (1991:481)

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna lag träder i kraft såvitt avser 18 a § den 1 januari 2000 och i övrigt den 1 januari 1998.
    2. Äldre föreskrifter i 18 § om tilldelning av personnummer för personer som inte är folkbokförda får tillämpas intill utgången av år 1999.
    3. Bestämmelserna i 38-42 §§ tillämpas första gången i de fall där det första beslutet i ärendet fattats efter ikraftträdandet.
    Förarbeten
    Rskr. 1997/98:76, Prop. 1997/98:9, Bet. 1997/98:SkU5
    Omfattning
    upph. rubr. närmast före 3 §; nuvarande 40 § betecknas 43 §, rubr. närmast före 40 § sätts närmast före den nya 43 §; ändr. 2, 3, 6, 16, 17, 18, 26, 31, 34, 38, 39 §§, rubr. närmast före 2, 18 §§; nya 18 a, 40, 41, 42 §§
    Ikraftträder
    1998-01-01

Lag (1998:251) om ändring i folkbokföringslagen (1991:481)

    Förarbeten
    Rskr. 1997/98:218, Prop. 1997/98:134, Bet. 1997/98:SkU24
    Omfattning
    ändr. 34 §
    Ikraftträder
    1999-01-01

Lag (2001:196) om ändring i folkbokföringslagen (1991:481)

Förarbeten
Rskr. 2000/01:176, Prop. 2000/01:33, Bet. 2000/01:SkU20
Omfattning
ändr. 1, 28 §§
Ikraftträder
2001-10-01

Lag (2001:470) om ändring i folkbokföringslagen (1991:481)

Förarbeten
Rskr. 2000/01:259, Prop. 2000/01:80, Bet. 2000/01:SoU18
Omfattning
ändr. 15 §
Ikraftträder
2002-01-01

Lag (2002:1115) om ändring i folkbokföringslagen (1991:481)

Förarbeten
Rskr. 2002/03:47, Prop. 2001/02:185, Bet. 2002/03:SfU4
Omfattning
ändr. 4 §
Ikraftträder
2003-01-15

Lag (2003:657) om ändring i folkbokföringslagen (1991:481)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.
  2. Om en skattemyndighet före ikraftträdandet enligt äldre föreskrifter i 23 § andra stycket har förelagt någon att inställa sig hos myndigheten, skall efter ikraftträdandet inställelse i stället ske hos Skatteverket.
  3. Om en skattemyndighet enligt äldre föreskrifter i 31 eller 32 § har förelagt någon att göra en anmälan eller att lämna uppgifter till myndigheten, skall efter ikraftträdandet i stället anmälan göras eller uppgiften lämnas till Skatteverket.
  4. Föreskrifterna i 37 § andra stycket gäller inte för ansökan om utdömande av vite som getts in före ikraftträdandet.
  5. Äldre föreskrifter i 38 § gäller fortfarande för överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet. Vad som där sägs om Riksskatteverket skall då i stället gälla Skatteverket.
  6. Äldre föreskrifter i 39 § första stycket gäller fortfarande för överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet.
  7. Äldre föreskrifter i 40 § första stycket gäller fortfarande för överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet. Vad som där sägs om Riksskatteverket skall då i stället gälla det allmänna ombudet hos Skatteverket.
Förarbeten
Rskr. 2003/04:17, Prop. 2002/03:99, Bet. 2003/04:SkU2
Omfattning
upph. 42 §; ändr. 1, 10, 17, 20, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 31, 32, 34, 37, 38, 39, 40 §§
Ikraftträder
2004-01-01

Lag (2004:822) om ändring i folkbokföringslagen (1991:481)

Förarbeten
Rskr. 2004/05:8, Prop. 2003/04:152, Bet. 2004/05:SfU4
Omfattning
ändr. 25, 26, 27 §§
Ikraftträder
2005-01-01

Lag (2005:267) om ändring i folkbokföringslagen (1991:481)

Förarbeten
Rskr. 2004/05:222, Prop. 2004/05:67, Bet. 2004/05:SkU26
Omfattning
upph. 22 §; ändr. 40 §
Ikraftträder
2007-01-01

Lag (2005:446) om ändring i folkbokföringslagen (1991:481)

Förarbeten
Rskr. 2004/05:284, Prop. 2004/05:137, Bet. 2004/05:LU25
Omfattning
ändr. 6 §
Ikraftträder
2005-07-01

Lag (2005:724) om ändring i folkbokföringslagen (1991:481)

Förarbeten
Rskr. 2005/06:1, Prop. 2004/05:170, Bet. 2004/05:SfU17
Omfattning
ändr. 4 §
Ikraftträder
2006-03-31

Lag (2006:379) om ändring i folkbokföringslagen (1991:481)

Förarbeten
Rskr. 2005/06:268, Prop. 2004/05:171, Bet. 2005/06:FiU8
Omfattning
ändr. 6, 28, 31, 32 §§
Ikraftträder
2006-07-01

Förordning (2006:1217) om ikraftträdande av lagen (2005:267) om ändring i folkbokföringslagen (1991:481)

Omfattning
ikrafttr. av 2005:267

Lag (2007:283) om ändring i folkbokföringslagen (1991:481)

Förarbeten
Rskr. 2006/07:155
Omfattning
ändr. 10 §
Ikraftträder
2007-06-01

Lag (2008:207) om ändring i folkbokföringslagen (1991:481)

Förarbeten
Rskr. 2007/08:163, Prop. 2007/08:58, Bet. 2007/08:SkU26
Omfattning
ändr. 24 §
Ikraftträder
2008-07-01

Lag (2009:272) om ändring i folkbokföringslagen (1991:481)

Förarbeten
Rskr. 2008/09:203, Prop. 2008/09:111, Bet. 2008/09:SkU28
Omfattning
ändr. 18, 18 a §§; ny 18 b §
Ikraftträder
2009-07-01

Lag (2009:678) om ändring i folkbokföringslagen (1991:481)

Förarbeten
Rskr. 2008/09:286, Prop. 2008/09:184, Bet. 2008/09:KU25
Omfattning
ändr. 20 §
Ikraftträder
2009-07-14

Lag (2009:1544) om ändring i folkbokföringslagen (1991:481)

Förarbeten
Rskr. 2009/10:133, Prop. 2009/10:31, Bet. 2009/10:SfU8
Omfattning
ändr. 4 §
Ikraftträder
2010-01-01

Lag (2010:12) om ändring i folkbokföringslagen (1991:481)

Förarbeten
Rskr. 2009/10:154, Prop. 2009/10:1, Bet. 2009/10:JuU1
Omfattning
ändr. 37, 38 §§
Ikraftträder
2010-02-15

Lag (2010:1843) om ändring i folkbokföringslagen (1991:481)

Förarbeten
Rskr. 2010/11:41, Prop. 2009/10:245, Bet. 2010/11:SkU2
Omfattning
ändr. 5, 26, 30 §§
Ikraftträder
2011-01-01

Lag (2011:489) om ändring i folkbokföringslagen (1991:481)

Förarbeten
Rskr. 2010/11:236, Prop. 2010/11:45, Bet. 2010/11:JuU5
Omfattning
ändr. 16 §
Ikraftträder
2011-10-01

Lag (2013:380) om ändring i folkbokföringslagen (1991:481)

Förarbeten
Rskr. 2012/13:254, Prop. 2012/13:120, Bet. 2012/13:SkU25
Omfattning
upph. 9, 43 §§, rubr. närmast före 43 §; ändr. 2, 3, 4, 6, 7, 8, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 20, 21, 24, 25, 26, 27, 28, 31, 35, 40 §§; nya 2 a, 7 a, 9, 10 a, 13 a §§
Ikraftträder
2013-07-01

Lag (2014:305) om ändring i folkbokföringslagen (1991:481)

Förarbeten
Rskr. 2013/14:251, Prop. 2013/14:178, Bet. 2013/14:SkU34
Omfattning
ändr. 17 §; ny 17 a §
Ikraftträder
2014-07-01

Lag (2016:1016) om ändring i folkbokföringslagen (1991:481)

Förarbeten
Rskr. 2016/17:31, Prop. 2015/16:180, Bet. 2016/17:CU4
Omfattning
ändr. 31 §
Ikraftträder
2017-07-01

Lag (2018:684) om ändring i folkbokföringslagen (1991:481)

Förarbeten
Rskr. 2017/18:317, Prop. 2017/18:145, Bet. 2017/18:SkU19
Omfattning
ändr. 16, 17 a, 23, 30, 39, 40 §§; nya 17 b, 22, 32 a, 32 b, 42, 43 §§, rubr. 16, 31, 42 §§
Ikraftträder
2018-07-01

Lag (2018:1722) om ändring i folkbokföringslagen (1991:481)

Förarbeten
Rskr. 2018/19:11, Prop. 2017/18:273, Bet. 2018/19:SoU4
Omfattning
ändr. 15 §
Ikraftträder
2019-04-02