Folkbokföringslag (1991:481)

Departement
Finansdepartementet S3
Utfärdad
1991-05-30
Ändring införd
SFS 1991:481 i lydelse enligt SFS 2018:684
Ikraft
1991-07-01
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad
2018-08-19

Inledande bestämmelse

1 §  Folkbokföring enligt denna lag innebär fastställande av en persons bosättning samt registrering av uppgifter om identitet, familj och andra förhållanden som enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet får förekomma i folkbokföringsdatabasen.

[S2]Vigsel, födelse och dödsfall i landet skall registreras även i fråga om en person som inte är eller har varit folkbokförd.

[S3]Folkbokföring och sådan registrering som avses i andra stycket sker genom Skatteverkets försorg. Lag (2003:657).

  • RÅ 2008:82:Ett enligt kanadensisk lag ingånget äktenskap mellan två män ska i folkbokföringsregistret antecknas som ett registrerat partnerskap.
  • HFD 2012:31:En DNA-analys har inte ansetts kunna ersätta kravet på fastställt faderskap till barn som grund för registrering av faderskapet inom folkbokföringen.
  • RÅ 2002:93:En person som är medborgare såväl i Sverige som i annan stat har inte ansetts ha rätt att få uppgift om det utländska medborgarskapet registrerad i folkbokföringsdatabasen eller intagen i personbevis.
  • HFD 2012:17:Registrering inom folkbokföringen av utländsk vigsel har vägrats då en av parterna varit under 18 år.

När folkbokföring skall ske

2 §  Ett barn som föds levande här i landet ska folkbokföras om modern är folkbokförd eller om fadern är folkbokförd och vårdnadshavare.

[S2]Även ett barn som föds levande utom landet ska folkbokföras, om

  1. modern är folkbokförd med stöd av 14 §,
  2. fadern är folkbokförd med stöd av 14 § och vårdnadshavare, eller
  3. det finns synnerliga skäl för att barnet ska folkbokföras. Lag (2013:380).

Prop. 1997/98:9: Ä ndringen i paragrafen innebär att ett barn som föds här i landet skall folkbokföras endast om modern är folkbokförd eller fadern är folkbokförd och vårdnadshavare, ensam eller tillsammans med barnets mor (se avsnitt 6). Det är förhållandena vid barnets födelse som är avgörande. I det fall faderskapet och vårdnaden kommer att fastställas efter barnets födelse skall ett nyfött barn således inte folkbokföras om inte modern ...

2 a §  Ett barn som har vistats utom landet sedan födelsen utan att vara folkbokfört, ska folkbokföras om fadern eller barnets förälder enligt 1 kap. 9 § föräldrabalken var folkbokförd med stöd av 14 § vid barnets födelse och senare blir vårdnadshavare.

[S2]Ett barn under 18 år som adopteras av en person som är folkbokförd med stöd av 14 §, ska folkbokföras när adoptionen blir giltig i Sverige. Lag (2013:380).

3 §  Den som efter inflyttning anses vara bosatt i Sverige ska folkbokföras. En person anses bosatt här i landet om han eller hon kan antas komma att regelmässigt tillbringa sin nattvila eller motsvarande vila (dygnsvilan) i landet under minst ett år. Även den som kan antas komma att regelmässigt tillbringa sin dygnsvila både inom och utom landet ska folkbokföras om han eller hon med hänsyn till samtliga omständigheter får anses ha sin egentliga hemvist här.

[S2]En person ska anses regelmässigt tillbringa sin dygnsvila här i landet om han eller hon under sin normala livsföring tillbringar dygnsvilan här minst en gång i veckan eller i samma omfattning men med en annan förläggning i tiden.

[S3]Ett barn som har vistats i landet sedan födelsen utan att vara folkbokfört ska folkbokföras om det har sådan anknytning till landet som sägs i första stycket.

[S4]Undantag från första–tredje styckena finns i 4 och 5 §§. Lag (2013:380).

Prop. 1997/98:9: I det föreslagna nya andra stycket regleras folkbokföring av barn som inte folkbokförs med anledning av födelsen. Ä ndringen i paragrafen hänger samman med förändringen av 2 §. Ett barn som föds här i landet och som inte folkbokförs på grund av födelsen kan komma att bli folkbokfört senare. Kopplingen till första stycket innebär att barnet i första hand skall folkbokföras om det kan antas komma att tillbringa sin dygnsvila här i landet under minst ett år. Skulle barnets vistelse i landet ...

  • HFD 2017:32:Det förhållandet att giltighetstiden för ett uppehållstillstånd understiger ett år utgör inte hinder mot folkbokföring.
  • HFD 2016:39:Fråga om vilka krav på bevisning som gäller för att styrka uppehållsrätt som familjemedlem (sekundär uppehållsrätt) i ett folkbokföringsärende.
  • HFD 2014:6:Den som sänds ut för anställning på utländsk ort i svenska statens tjänst och då inte är folkbokförd i Sverige omfattas inte av 14 § folkbokföringslagen. Även fråga om bestämmelserna i 3 § i lagen strider mot EU-rätten.
  • HFD 2013 not 75:Kammarrätt borde ha beviljat prövningstillstånd i mål som gällde / Folkbokföring (fråga om egentligt hemvist för person som efter inflyttning till Sverige arbetade utomlands, prejudikat- och ändringsskäl) / Kammarrätt borde ha beviljat prövningstillstånd i mål som gällde fråga om egentligt hemvist för person som efter inflyttning till Sverige arbetade utomlands (prejudikat- och ändringsskäl)

4 §  En utlänning som måste ha uppehållsrätt eller uppehållstillstånd för att få vistas i Sverige, får folkbokföras endast om detta villkor är uppfyllt eller om det finns synnerliga skäl för att han eller hon ändå ska folkbokföras.

[S2]En utlänning som har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd, eller uppehållstillstånd efter tillfälligt skydd, enligt 21 kap. 2, 3, 4 eller 6 § utlänningslagen (2005:716) ska inte folkbokföras, om utlänningen kan antas komma att vistas i landet med stöd av det beviljade tillståndet under kortare tid än tre år. Detta gäller dock inte, om utlänningen har beviljats en flyktingstatusförklaring enligt 4 kap. 3 c § utlänningslagen eller en motsvarande förklaring enligt äldre bestämmelser eller ett resedokument enligt 4 kap. 4 § utlänningslagen eller om det i övrigt finns synnerliga skäl för folkbokföring. Lag (2013:380).

Prop. 2009/10:31: Paragrafen innehåller bestämmelser om folkbokföring av utlänningar.

Prop. 2001/02:185: Andra stycket är nytt och har delvis utformats i enlighet med Lagrådets förslag. Det innebär att en utlänning som beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd respektive uppehållstillstånd efter tillfälligt skydd inte skall folkbokföras om han eller hon kan antas komma att vistas i Sverige under kortare tid än tre år med stöd av det tillståndet. Den nya bestämmelsen är ett undantag från huvudregeln i 3 § folkbokföringslagen ...

Prop. 2012/13:120: I första stycket anges att uppehållsrätt ska utgöra en uttrycklig förutsättning för folkbokföring. Skälen för detta har utvecklats i avsnitt 5.2. Villkoret omfattar de EES-medborgare med familjemedlemmar som utnyttjar sin rätt till rörlighet enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom ...

  • HFD 2017:32:Det förhållandet att giltighetstiden för ett uppehållstillstånd understiger ett år utgör inte hinder mot folkbokföring.
  • HFD 2016:39:Fråga om vilka krav på bevisning som gäller för att styrka uppehållsrätt som familjemedlem (sekundär uppehållsrätt) i ett folkbokföringsärende.

5 §  Den som tillhör en främmande makts beskickning eller lönade konsulat eller dess betjäning, folkbokförs endast om han eller hon är svensk medborgare eller, utan att vara svensk medborgare, var bosatt här när han eller hon kom att tillhöra beskickningen, konsulatet eller dess betjäning. Detta gäller även en sådan persons familjemedlem eller tjänare.

[S2]Den som omfattas av 4 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall och har rätt till motsvarande immunitet och privilegier som en diplomatisk företrädare vid en främmande makts beskickning, folkbokförs endast om han eller hon är svensk medborgare eller, utan att vara svensk medborgare, var bosatt här när han eller hon kom att tillhöra det internationella organet. Detta gäller även en sådan persons familjemedlem. Lag (2010:1843).

Prop. 2009/10:245: I paragrafen undantas från folkbokföring personer som omfattas av immunitet och privilegier. Den föreslagna ändringen innebär att undantaget, såvitt avser den som omfattas av 4 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall (immunitetslagen), dels flyttas från första stycket till ett nytt andra stycke, dels inskränks. Beträffande en sådan ...

Rätt folkbokföringsort m. m.

6 §  En person ska folkbokföras på den fastighet och i den kommun där han eller hon enligt 7 och 813 §§ är att anse som bosatt. Den kommun där en person är folkbokförd är hans eller hennes folkbokföringsort.

[S2]En person som folkbokförs på en fastighet som innehåller flera bostadslägenheter ska folkbokföras också på lägenhet. Med bostadslägenhet avses lägenhet som är registrerad i lägenhetsregistret enligt lagen (2006:378) om lägenhetsregister.

[S3]Ett nyfött barn som enligt 2 § ska folkbokföras, folkbokförs där modern är folkbokförd eller, om modern inte är folkbokförd, där fadern är folkbokförd. Den kommun där ett nyfött barn folkbokförs är hans eller hennes födelsehemort.

[S4]Undantag från första stycket finns i 14 och 16 §§. Lag (2013:380).

Prop. 1995/96:90: I ett nytt stycke i paragrafen har anförts en bestämmelse om att folkbokföring skall ske på lägenhet och inte bara på fastighet, om fastigheten innehåller flera bostadslägenheter.

Prop. 2004/05:137: I paragrafen finns bestämmelser om var en person skall folkbokföras. I tredje stycket har en ändring gjorts till följd av ändringarna i föräldrabalken om föräldraskapet för barn som kommit till genom assisterad befruktning i registrerade partnerskap och samboförhållanden mellan två kvinnor. Ett nyfött barn folkbokförs således i den församling där den kvinna som har fött barnet är folkbokförd eller, om hon inte är folkbokförd, i den ...

Prop. 1997/98:9: I paragrafens tredje stycke har tagits in en definition av begreppet födelsehemort (se avsnitt 8).

I övrigt är ändringen i stycket en konsekvens av ändringen i 2 § att barn som föds här i landet inte längre automatiskt skall folkbokföras. Om modern är folkbokförd skall barnet även fortsättningsvis folkbokföras där modern är folkbokförd. Om modern inte är folkbokförd skall barnet folkbokföras i den ...

  • RÅ 1997:80:I mål om folkbokföring har vård i familjehem enligt socialtjänstlagen (1980:620) inte ansetts som vård vid en sådan institution som avses i 10 § folkbokföringslagen (1991:481)
  • RÅ 2003:34:Endast en av två skilda fastigheter har kunnat utgöra en ursprungsbostad enligt lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad. Inkomsttaxering 1999.

7 §  En person anses vara bosatt på den fastighet där han eller hon regelmässigt tillbringar eller, när byte av bostad har skett, kan antas komma att regelmässigt tillbringa sin dygnsvila. Den som därigenom kan anses vara bosatt på fler än en fastighet anses vara bosatt på den fastighet där han eller hon med hänsyn till samtliga omständigheter får anses ha sin egentliga hemvist.

[S2]En person ska anses regelmässigt tillbringa sin dygnsvila på en fastighet där han eller hon under sin normala livsföring tillbringar dygnsvilan minst en gång i veckan eller i samma omfattning men med en annan förläggning i tiden.

[S3]Undantag från första stycket finns i 811 och 15 §§. Lag (2013:380).

  • RÅ 1996:47:Folkbokföring av makar som har gemensam dubbel bosättning (I och II).
  • RÅ 2003:34:Endast en av två skilda fastigheter har kunnat utgöra en ursprungsbostad enligt lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad. Inkomsttaxering 1999.
  • RÅ 1997:8:Ett barn stod efter föräldrarnas skilsmässa under deras gemensamma vårdnad och vistades varannan vecka hos fadern och varannan vecka hos modern (dubbel bosättning). Barnet var folkbokfört hos modern. Fråga om barnet sedermera, efter anmälan från vårdnadshavarna, kunde folkbokföras på faderns adress, trots att någon ändring i förhållandena i övrigt inte var aktuell.

7 a §  Om ett barn står under vårdnad av två vårdnadshavare som inte bor tillsammans och barnet under sin normala livsföring tillbringar dygnsvilan i ungefär samma omfattning hos var och en av dem, får barnet folkbokföras hos den av vårdnadshavarna som de båda kommer överens om. Lag (2013:380).

8 §  Om en person under en på förhand bestämd tid av högst ett år regelmässigt tillbringar sin dygnsvila på en annan fastighet än den där han eller hon har sin egentliga hemvist, anses detta inte leda till ändrad bosättning. Lag (2013:380).

  • RÅ 1997:80:I mål om folkbokföring har vård i familjehem enligt socialtjänstlagen (1980:620) inte ansetts som vård vid en sådan institution som avses i 10 § folkbokföringslagen (1991:481)

9 §  En vistelse anses inte leda till ändrad bosättning om den föranleds enbart av

  1. befattning som politiskt tillsatt tjänsteman eller uppdrag att biträda som politiskt sakkunnig inom Regeringskansliet,
  2. tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt, eller
  3. vård vid en institution för sjukvård, vård av unga, kriminalvård eller vård av missbrukare.

[S2]En person som regelmässigt tillbringar dygnsvilan endast på en fastighet där han eller hon med tillämpning av första stycket inte ska anses bosatt, anses bosatt på den fastighet som han eller hon med hänsyn till omständigheterna i övrigt kan anses ha sin starkaste anknytning till. Lag (2013:380).

10 §  En vistelse anses inte leda till ändrad bosättning om den föranleds enbart av uppdrag som riksdagsledamot, statsråd eller heltidsarvoderad förtroendevald i landsting.

[S2]En vistelse på viss fastighet som inte enbart föranleds av förhållande som avses i första stycket anses inte heller leda till ändrad bosättning om personen har anknytning till en annan fastighet genom att disponera en bostad där.

[S3]En person som regelmässigt tillbringar dygnsvilan endast på en fastighet där han eller hon med tillämpning av första eller andra stycket inte ska anses bosatt, anses bosatt på den fastighet som han eller hon med hänsyn till omständigheterna i övrigt kan anses ha sin starkaste anknytning till.

[S4]Sammanlever en person som omfattas av första eller andra stycket med sin familj på en fastighet där han eller hon enligt 7 § skulle anses vara bosatt, får Skatteverket på ansökan besluta att han eller hon ska folkbokföras på den fastigheten. Lag (2013:380).

  • RÅ 1997:80:I mål om folkbokföring har vård i familjehem enligt socialtjänstlagen (1980:620) inte ansetts som vård vid en sådan institution som avses i 10 § folkbokföringslagen (1991:481)

10 a §  En vistelse av statsministerns familjemedlemmar i statsministerns tjänstebostad anses inte leda till ändrad bosättning.

[S2]En sådan familjemedlem som regelmässigt tillbringar dygnsvilan endast i statsministerns tjänstebostad, anses bosatt på den fastighet som han eller hon med hänsyn till omständigheterna i övrigt kan anses ha sin starkaste anknytning till.

[S3]Skatteverket får på ansökan besluta att en familjemedlem till statsministern ska folkbokföras på den fastighet som inrymmer tjänstebostaden. Lag (2013:380).

11 §  En elev under 18 år som har sin egentliga hemvist tillsammans med föräldrar eller andra anhöriga anses bosatt där även om han eller hon till följd av skolgången regelmässigt tillbringar sin dygnsvila på en annan fastighet. Detsamma gäller om ett barn under 18 år, som har sin egentliga hemvist tillsammans med föräldrar eller andra anhöriga, till följd av ett beslut om boende i bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, regelmässigt tillbringar sin dygnsvila på en annan fastighet.

[S2]Första stycket tillämpas även efter det att barnet fyllt 18 år så länge han eller hon går i grundskola eller gymnasieskola eller genomgår annan jämförlig grundutbildning, dock längst till dess barnet fyller 21 år. Lag (2013:380).

Prop. 2012/13:120: I första stycket har en bestämmelse införts som gäller barn som vistas i en bostad med särskild service för barn och ungdomar enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Dessa barn ska, på samma sätt som barn som har sin skolgång förlagd till annan ort, anses bosatta hos föräldrarna eller andra anhöriga även om de tillbringar sin dygnsvila på boendet med särskild service. Bestämmelsen omfattar ...

12 §  Den som inte regelmässigt tillbringar sin dygnsvila på någon viss fastighet anses bosatt på den fastighet till vilken han eller hon med hänsyn till samtliga omständigheter kan anses ha sin starkaste anknytning. Lag (2013:380).

13 §  Kan en persons bosättning med tillämpning av 712 §§ hänföras till en kommun men inte till en viss fastighet inom denna, ska han eller hon anses bosatt i kommunen. Lag (2013:380).

13 a §  Kan en persons bosättning med tillämpning av 713 §§ inte hänföras till en kommun och ska personen inte avregistreras från folkbokföringen som utflyttad enligt 20 §, anses han eller hon sakna känd hemvist. Lag (2013:380).

Prop. 2012/13:120: Paragrafen är ny. Bestämmelsen innebär en reglering av vad som redan gäller enligt praxis. Till följd av att församling utmönstras från folkbokföringen avser dock bestämmelsen den situationen att en person inte kan hänföras till en kommun. Den ska tillämpas i sista hand, när ingen annan av lagens regler om folkbokföringsort är tillämplig och under förutsättning att personen inte ska avregistreras från folkbokföringen som utflyttad. Av 4 ...

14 §  Den som är utsänd för anställning på utländsk ort i svenska statens tjänst folkbokförs under denna tjänstgöring tillsammans med sin medföljande familj på den fastighet och i den kommun där den utsände senast var eller borde ha varit folkbokförd eller, om ändrade förhållanden föranleder det, endast i kommunen.

[S2]Den utsände får efter ansökan medges att tillsammans med sin medföljande familj folkbokföras på en fastighet i en kommun där den utsände eller någon annan i familjen disponerar en bostad.

[S3]Vad som sägs i 11 § ska tillämpas på medföljande barn som för skolgång vistas i utlandet på annan ort än den där den utsände är stationerad. Lag (2013:380).

  • RÅ 2005:35:Den fastighet där två makar är folkbokförda enligt 14 § folkbokföringslagen under mannens tjänstgöring på utländsk ort i svenska statens tjänst, har ansetts utgöra deras permanentbostad vid tillämpning av bestämmelserna om uppskovsavdrag i 47 kap. inkomstskattelagen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2000:48:Fråga om en person varit utsänd för anställning på utländsk ort i svenska statens tjänst i den mening som avses i 14 § folkbokföringslagen (1991:481).
  • HFD 2014:6:Den som sänds ut för anställning på utländsk ort i svenska statens tjänst och då inte är folkbokförd i Sverige omfattas inte av 14 § folkbokföringslagen. Även fråga om bestämmelserna i 3 § i lagen strider mot EU-rätten.

15 §  En vistelse för service och omvårdnad i en sådan bostad för äldre människor som avses i 5 kap. 5 § socialtjänstlagen (2001:453) i en annan kommun än den där personen var eller borde ha varit folkbokförd när han eller hon flyttade till den aktuella bostaden, ska inte anses leda till ändrad bosättning om vistelsen har beslutats av den kommun där han eller hon var eller borde ha varit folkbokförd. Om personen inte längre disponerar en bostad på den fastighet där han eller hon förut var eller borde ha varit folkbokförd, anses personen bosatt endast i kommunen eller, om ändrade förhållanden föranleder det, på en annan fastighet.

[S2]Första stycket ska även tillämpas på den som vistas i ett hem för äldre som drivs av någon annan än kommunen, om boendet med hänsyn till upplåtelseform och tillgång till vård kan anses motsvara vistelse som avses i första stycket. Lag (2013:380).

Prop. 2017/18:273: En vistelse för service och omvårdnad eller för stöd, hjälp och annan lättåtkomlig service i en sådan bostad för äldre människor som avses i 5 kap. 5 § andra och tredje styckenasocialtjänstlagen (2001:453) i en annan kommun än den där personen var eller borde ha varit folkbokförd när han eller hon flyttade till den aktuella bostaden, ska inte anses leda till ändrad bosättning om vistelsen har beslutats av den kommun ...

/Rubriken träder i kraft I:2019-01-01 Skyddad folkbokföring

/Upphör att gälla U: 2019-01-01/

16 §  En person som av särskilda skäl kan antas bli utsatt för brott, förföljelser eller allvarliga trakasserier på annat sätt, får vid flyttning medges att vara folkbokförd på den gamla folkbokföringsorten (kvarskrivning). Kvarskrivning kan ske endast efter ansökan från den enskilde.

[S2]Kvarskrivning får medges endast om den enskildes behov av skydd inte kan tillgodoses genom kontaktförbud eller på annat sätt.

[S3]Kvarskrivning får även avse den utsatte personens medflyttande familj. Lag (2011:489).

16 §  /Träder i kraft I:2019-01-01 En person som av särskilda skäl kan antas bli utsatt för brott, förföljelser eller allvarliga trakasserier på annat sätt, får efter egen ansökan medges att vara folkbokförd på en annan folkbokföringsort än där personen är bosatt (skyddad folkbokföring) om åtgärden med hänsyn till den enskildes förmåga och övriga förutsättningar kan antas tillgodose behovet av skydd.

Skyddad folkbokföring ska vid flyttning ske på den gamla folkbokföringsorten eller, om det bedöms ge ett bättre skydd, på en annan ort. Skyddad folkbokföring kan också ske utan att personen flyttar om det kan antas ge tillräckligt skydd.

Skyddad folkbokföring får även medges en familjemedlem som är bosatt tillsammans med den utsatta personen. Lag (2018:684).

/Upphör att gälla U: 2019-01-01/

17 §  Kvarskrivning får medges för högst tre år i taget.

[S2]När det inte längre finns skäl för kvarskrivning ska den upphöra. Lag (2014:305).

Prop. 2013/14:178: Paragrafen reglerar den tid för vilken kvarskrivning får medges och när den annars ska upphöra. Ändringen i paragrafen innebär att tredje stycket upphävts och innehållet flyttats till den nya 17 a §. Dessutom har en språklig justering gjorts i paragrafen.

Prop. 1997/98:9: De nya första och andra styckena har sina motsvarigheter i nuvarande 16 § första stycket.

Av första stycket följer att kvarskrivning kan medges för mer än en period. Om behovet av skydd kvarstår efter den utsatta tiden kan alltså ny kvarskrivning medges. Det kräver bl.a. ny ansökan.

Om skyddsbehovet upphör innan kvarskrivningsperioden har löpt ut skall kvarskrivningen upphöra och den enskilde folkbokföras där hon eller han är bosatt. Det ...

17 §  /Träder i kraft I:2019-01-01 Skyddad folkbokföring får begränsas till en viss tid.

Om den som har medgetts skyddad folkbokföring anmäler hos Skatteverket att skyddad folkbokföring inte längre behövs eller om det finns särskilda skäl för det, ska Skatteverket besluta att den skyddade folkbokföringen ska upphöra att gälla.

Om ett barn har medgetts skyddad folkbokföring efter ansökan av socialnämnden enligt 30 § tredje stycket, upphör den skyddade folkbokföringen att gälla

  1. om socialnämnden anmäler hos Skatteverket att den inte längre behövs,
  2. om det finns särskilda skäl för det, eller
  3. senast när vården enligt 2 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga upphör. Lag (2018:684).

/Upphör att gälla U: 2019-01-01/

17 a §  Polismyndigheten och socialnämnden ska på Skatteverkets begäran lämna biträde vid utredning av frågor om kvarskrivning eller sekretessmarkering i folkbokföringen. Lag (2014:305).

Prop. 2013/14:178: lämna biträde vid utredning av frågor om kvarskrivning eller sekretessmarkering i folkbokföringen.

Paragrafen är ny. Bestämmelsen innebär en rätt för Skatteverket att få biträde av polismyndighet eller socialnämnd för utredning av frågor om kvarskrivning respektive sekretessmarkering i folkbokföringen. Bestämmelsen ...

17 a §  /Träder i kraft I:2019-01-01 Skatteverket ska begära biträde av Polismyndigheten vid utredning av frågor om skyddad folkbokföring om det inte är obehövligt.

Polismyndigheten och socialnämnden ska på Skatteverkets begäran lämna biträde vid utredning av frågor om skyddad folkbokföring eller sekretessmarkering i folkbokföringen. Lag (2018:684).

17 b §  /Träder i kraft I:2019-01-01 Skatteverket ska lämna stöd till den som har medgetts skyddad folkbokföring så att skyddet kan upprätthållas. Lag (2018:684).

Personnummer m.m.

18 §  För varje folkbokförd person fastställs ett personnummer som identitetsbeteckning. Personnumret innehåller födelsetid, födelsenummer och kontrollsiffra.

[S2]Födelsetiden anges med sex siffror, två för året, två för månaden och två för dagen i nu nämnd ordning. Födelsenumret består av tre siffror och är udda för män och jämnt för kvinnor. Mellan födelsetiden och födelsenumret sätts ett bindestreck som byts mot ett plustecken det år en person fyller 100 år.

[S3]Om det för en viss födelsetid inte finns fler födelsenummer att tilldela, får födelsedagen i stället anges med en närliggande dag i månaden.

[S4]Om det inte är obehövligt ska födelsetiden i personnumret lagras med åtta siffror i register som förs med hjälp av automatisk databehandling; fyra för året, två för månaden och två för dagen. Lag (2009:272).

Prop. 2008/09:111: I ett nytt tredje stycke regleras förslaget att införa en möjlighet för Skatteverket att, då det saknas födelsenummer att tilldela för en viss födelsetid, i stället ange dagen med en födelsedagen närliggande dag i samma månad vid fastställande av personnummer.

Skälen för förslaget har redovisats i avsnitt 4.7.

Prop. 1997/98:9: Bestämmelserna om tilldelning av personnummer för personer som inte är folkbokförda upphävs eftersom dessa personer i stället skall tilldelas ett samordningsnummer, se 18 a §. Personnummer skall tilldelas endast i samband med att en person folkbokförs.

I ett nytt tredje stycke föreslås att när personnummer och samordningsnummer skall lagras och bearbetas i ADB-register skall även sekelsiffra anges om det inte är obehövligt. Det kan t.ex. anses obehövligt att registrera ...

  • RÅ 1993:74:Fråga om besvärsordningen i ärende om ändring av födelsetid i personnummer.

18 a §  En person som inte är eller har varit folkbokförd får efter begäran från en myndighet eller ett annat organ som regeringen bestämmer tilldelas ett särskilt nummer (samordningsnummer).

[S2]Samordningsnumret ska utgå från den födelsetid som det rekvirerande organet uppger. Numret ska anges med två siffror för vardera år, månad och dag i nu nämnd ordning. Siffrorna för dag ska adderas med 60. Därefter anges ett tresiffrigt individnummer, som är udda för män och jämnt för kvinnor, samt en kontrollsiffra.

[S3]Vad som sägs i 18 § fjärde stycket gäller även samordningsnummer. Lag (2009:272).

Prop. 2008/09:111: I paragrafens första stycke föreslås införas en möjlighet för andra organ, förutom myndigheter, att begära att samordningsnummer tilldelas en person. I lagrådsremissen föreslogs att regeringen i en ny paragraf skulle bemyndigas att meddela föreskrifter om vilka som skulle få göra en sådan begäran. Lagrådet ansåg det dock vara tillräckligt att det i förevarande bestämmelse föreskrivs att samordningsnummer får tilldelas på begäran av en myndighet eller ett annat organ som regeringen bestämmer. ...

Prop. 1997/98:9: I paragrafen återfinns lagregleringen av samordningsnummer för personer som inte är eller har varit folkbokförda (se avsnitt 5). Samordningsnummer kan tilldelas endast efter begäran av en myndighet.

När samordningsnummer tilldelas skall numret och vissa andra personuppgifter registreras i folkbokföringens centrala referensregister. Vilka uppgifter som därvid får registreras framgår av förslaget till ändring ...

18 b §  En person som enligt 5 § inte ska folkbokföras får tilldelas ett personnummer enligt 18 § om han eller hon har rätt att vistas i landet och uppfyller de förutsättningar som anges i 3 § första stycket. Lag (2009:272).

Prop. 2008/09:111: I paragrafen, som är ny, föreslås att personer som enligt 5 § folkbokföringslagen inte ska folkbokföras på grund av regler om immunitet och privilegier ska kunna få personnummer. För att få ett personnummer måste dock förutsättningarna för folkbokföring i övrigt vara uppfyllda, dvs. den enskilde ska ha rätt att vistas i landet och uppfylla kraven på dygnsvila i 3 §. Om förutsättningarna för att tilldela ett personnummer inte är ...

Avregistrering från folkbokföringen

20 §  Den som kan antas komma att regelmässigt tillbringa sin dygnsvila utom landet under minst ett år ska avregistreras från folkbokföringen som utflyttad om inte annat följer av fjärde stycket eller 14 §. Även den som kan antas komma att regelmässigt tillbringa sin dygnsvila både inom och utom landet ska avregistreras om han eller hon med hänsyn till samtliga omständigheter får anses ha sin egentliga hemvist utom landet.

[S2]En person anses regelmässigt tillbringa sin dygnsvila utom landet om han eller hon under sin normala livsföring tillbringar dygnsvilan där minst en gång i veckan eller i samma omfattning men med en annan förläggning i tiden.

[S3]Om en utlänning som måste ha uppehållstillstånd för att få vistas i landet saknar ett sådant tillstånd, ska det särskilt beaktas vid tillämpningen av första och andra styckena.

[S4]En vistelse utom landet som föranleds av uppdrag som ledamot av Europaparlamentet efter val i Sverige ska inte leda till avregistrering enligt första stycket om ledamoten har anknytning till landet genom att disponera en bostad här. På ansökan av ledamoten får dock Skatteverket besluta om avregistrering under de förutsättningar som anges i första stycket. Lag (2013:380).

  • RÅ 2000:48:Fråga om en person varit utsänd för anställning på utländsk ort i svenska statens tjänst i den mening som avses i 14 § folkbokföringslagen (1991:481).
  • HFD 2018:15:En person som har dubbel bosättning och som bedriver långvariga studier utomlands har med hänsyn till samtliga omständigheter ansetts ha sin egentliga hemvist utom landet.
  • RÅ 2008:13:I ett folkbokföringsärende har en person som veckopendlat till arbete utomlands och haft dubbel bosättning, dels på arbetsorten, dels i Sverige, inte ansetts ha sitt egentliga hemvist utom landet. Avregistrering från folkbokföringen hade därför inte bort ske.

21 §  Den som oavbrutet under två år saknat känd hemvist ska avregistreras från folkbokföringen som försvunnen. Den som folkbokförs med fingerade personuppgifter ska avregistreras när det gäller de tidigare uppgifterna. Lag (2013:380).

22 § Har upphävts genom lag (2005:267).

Anmälningar och ansökningar m. m.

/Upphör att gälla U: 2019-01-01/

23 §  Anmälan enligt denna lag skall göras skriftligen, om inte annat anges.

[S2]Om det finns särskilda skäl får Skatteverket begära att anmälan eller uppgift skall lämnas vid personlig inställelse. Lag (2003:657).

23 §  /Träder i kraft I:2019-01-01 En anmälan eller ansökan enligt denna lag ska göras skriftligen, om inte annat anges.

Om det finns särskilda skäl får Skatteverket begära att en anmälan, ansökan eller uppgift ska lämnas vid personlig inställelse. Lag (2018:684).

24 §  Ett barns födelse ska anmälas till Skatteverket om barnet föds inom landet. Detsamma gäller om barnet föds utom landet och ska folkbokföras enligt 2 § andra stycket.

[S2]Föds barnet på ett sjukhus eller enskilt sjukhem ska inrättningen göra anmälan. Om en barnmorska hjälper till vid födelsen i annat fall, ska hon göra födelseanmälan. Anmälan ska göras så snart som möjligt.

[S3]I andra fall ska barnets vårdnadshavare göra anmälan inom en månad från födelsen.

[S4]Anmälan enligt första stycket ska göras för en nyfödd, som efter födelsen andats eller visat något annat livstecken, samt dödfödd som avlidit efter utgången av tjugoandra havandeskapsveckan. Lag (2013:380).

Prop. 2007/08:58: Gränsen för hur långt framskridet havandeskapet ska vara för att en dödfödd ska anmälas till Skatteverket sänks från de som avlidit efter utgången av tjugoåttonde havandeskapsveckan till de som avlidit efter utgången av tjugoandra havandeskapsveckan. Härigenom sker en anpassning till WHO:s rekommendationer av vilka dödfödda som bör omfattas av förlossningsstatistiken.

I paragrafen har vissa språkliga justeringar gjorts. ...

25 §  Den som är folkbokförd och har flyttat ska inom en vecka anmäla flyttningen till Skatteverket.

[S2]Den som är folkbokförd och ändrar postadress utan att flyttning skett ska göra anmälan enligt första stycket om postadressen ska gälla för minst sex månader. Lag (2013:380).

26 §  Den som har flyttat in från utlandet och ska folkbokföras ska anmäla inflyttningen till Skatteverket. En sådan anmälan ska göras inom en vecka efter det att han eller hon har vistats i landet i tre månader.

[S2]En anmälan ska även göras när den som är avregistrerad som försvunnen ska folkbokföras och när ett barn ska folkbokföras här i landet enligt 2 a § eller 3 § tredje stycket.

[S3]Anmälningsskyldigheten enligt första stycket gäller inte en utländsk medborgare som omfattas av 4 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall och som inte har rätt till motsvarande immunitet och privilegier som en diplomatisk företrädare vid en främmande makts beskickning. Lag (2013:380).

Prop. 2012/13:120: I första stycket förtydligas på motsvarande sätt som i förslaget till ändring i 25 §, att skyldigheten att anmäla inflyttning till landet enbart gäller den som ska folkbokföras. Ingen ändring i sak jämfört med gällande ordning är avsedd. Vidare ändras bestämmelsen om behörig mottagare av flyttningsanmälningar så att enbart Skatteverket är behörig.

Prop. 1997/98:9: Med förslaget till ändring av 2 § kommer inte alla barn som föds här att folkbokföras. Om barnets moder eller fader inte var folkbokförd vid födelsen kan barnet dock folkbokföras senare enligt 3 § andra stycket. Det är anmälan om sådan folkbokföring som regleras i det nya andra stycket.

Vilka uppgifter som en anmälan skall innehålla framgår av ...

Prop. 2009/10:245: I paragrafen regleras skyldigheten att anmäla inflyttning till landet för de personer som ska folkbokföras. Bestämmelsen i det föreslagna nya tredje stycket innebär ett uttryckligt undantag från denna skyldighet. Ändringen i 5 § folkbokföringslagen innebär att personer, som omfattas av 4 §

immunitetslagen ...

  • HFD 2016:39:Fråga om vilka krav på bevisning som gäller för att styrka uppehållsrätt som familjemedlem (sekundär uppehållsrätt) i ett folkbokföringsärende.

27 §  Den som är folkbokförd och avser att flytta till utlandet ska anmäla detta till Skatteverket. Anmälan ska göras senast en vecka före utresan och ska innehålla uppgift om utresedagen. Om utresan ställs in eller skjuts upp ska detta anmälas senast den tidigare uppgivna utresedagen. Lag (2013:380).

28 §  En anmälan enligt 25 eller 26 § ska innehålla följande uppgifter:

  1. namn och person- eller samordningsnummer,
  2. datum för ändring av bostads- eller postadress,
  3. ny bostads- och postadress samt beräknad giltighetstid,
  4. registerbeteckning för den fastighet som den nya bostadsadressen avser och, om fastigheten innehåller flera bostadslägenheter med samma belägenhetsadress, lägenhetsnummer som avses i lagen (2006:378) om lägenhetsregister, och
  5. vem som upplåtit den fastighet eller bostadslägenhet som den nya bostadsadressen avser.

[S2]En anmälan enligt 26 § första stycket ska dessutom innehålla uppgift om inflyttningsdag till landet, avsikten med vistelsen här och dess beräknade varaktighet, personnummer som personen har tilldelats i ett annat nordiskt land samt de uppgifter som får föras in i folkbokföringsdatabasen enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet. Lag (2013:380).

Prop. 1995/96:90: Ändringen innebär att det införs en skyldighet att, i de fall folkbokföring skall ske på lägenhet, ange ny lägenhetsbeteckning i samband med anmälan om flyttning.

29 §  Anmälan enligt 27 § skall innehålla följande uppgifter:

  1. namn och personnummer,
  2. bostads- och postadress i Sverige,
  3. datum för utresan,
  4. adress i utlandet samt bostadstyp,
  5. avsikten med vistelsen och dess beräknade varaktighet,
  6. arbetsgivare under vistelsen i utlandet,
  7. fastighet eller bostad i Sverige som efter utresan fortfarande ägs eller förhyrs.

/Upphör att gälla U: 2019-01-01/

30 §  För barn under 18 år ska anmälan enligt 25, 26 första eller andra stycket eller 27 § göras av barnets vårdnadshavare. Barn som har fyllt 16 år har dock rätt att själv göra sådan anmälan.

[S2]För barn under 18 år får ansökan enligt 16 § göras av endast en vårdnadshavare, om syftet med ansökningen är att skydda mot den andre vårdnadshavaren. Lag (2010:1843).

Prop. 2017/18:145: I första stycket görs endast en redaktionell ändring.

Prop. 2009/10:245: Genom ändringen i första stycket tydliggörs att undantaget från anmälningsskyldigheten i 26 § tredje stycket folkbokföringslagen är avsett att vara absolut.

  • RÅ 1995:74:När föräldrar haft gemensam vårdnad om ett barn har den ene av föräldrarna inte utan den andres samtycke ansetts ha rätt att överklaga skattemyndighetens beslut om barnets folkbokföring.

30 §  /Träder i kraft I:2019-01-01 För barn under 18 år ska anmälan enligt 25 §, 26 § första eller andra stycket eller 27 § göras av barnets vårdnadshavare. Barn som har fyllt 16 år har dock rätt att själv göra sådan anmälan.

För barn under 18 år får ansökan enligt 16 § göras av endast en vårdnadshavare, om syftet med ansökningen är att skydda mot den andre vårdnadshavaren.

För barn under 18 år får ansökan enligt 16 § göras av socialnämnden, om barnet vårdas med stöd av ett lagakraftvunnet beslut enligt 2 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga och syftet med ansökningen är att skydda barnet

  1. mot båda vårdnadshavarna eller, om barnet endast har en vårdnadshavare, mot vårdnadshavaren,
  2. mot den ena vårdnadshavaren när den andre vårdnadshavaren inte vill eller förmår skydda barnet, eller
  3. mot en annan person än vårdnadshavaren eller vårdnadshavarna när vårdnadshavaren eller vårdnadshavarna inte vill eller förmår skydda barnet. Lag (2018:684).

/Träder i kraft I:2019-01-01 Utredning och kontroll

31 §  Skatteverket får besluta att förelägga en person som kan antas vara skyldig att göra en anmälan enligt denna lag, att antingen göra en sådan anmälan eller skriftligen eller muntligen lämna de uppgifter som behövs för bedömningen av personens folkbokföring. Skatteverket får även i annat fall besluta att förelägga en person att lämna sådana uppgifter som behövs för kontroll av bosättningen enligt denna lag eller för kontroll och komplettering av övriga uppgifter om en folkbokförd person som får föras in i folkbokföringsdatabasen enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet. I ett beslut om föreläggande ska det anges vilka uppgifter som ska lämnas. Lag (2016:1016).

Prop. 2015/16:180: I paragrafen regleras Skatteverkets förutsättningar att förelägga någon att anmäla flyttning, att lämna uppgifter till bedömning av personens folkbokföring eller att lämna uppgifter till kontroll av personens bosättning. Övervägandena finns i avsnitt 14.3.5.

Andra stycket tas bort. Ändringen är en följd av att möjligheten för Skatteverket att förelägga någon att anmäla förnamn i stället regleras ...

Prop. 1995/96:90: Ändringsförslaget innebär att ett nytt andra stycke tillkommer som ger skattemyndigheten rätt att i egenskap av folkbokföringsmyndighet förelägga en person att uppge lägenhetsbeteckning även i andra fall än i samband med flyttning. Bestämmelsen är nödvändig vid utredning rörande folkbokföring av personer som inte inledningsvis kan knytas till viss lägenhet.

Prop. 2012/13:120: I första stycket införs en möjlighet för Skatteverket att, i andra fall än då en person är anmälningsskyldig eller då det behövs för kontroll av bosättningen, besluta att förelägga en person som är folkbokförd att lämna uppgifter som behövs för kontroll och komplettering av övriga uppgifter som får registreras i folkbokföringsdatabasen. Med detta avses de uppgifter som anges i 2 kap. 3 § lagen (...

Prop. 1997/98:9: Ä ndringen innebär att skattemyndigheten får rätt att förelägga en person att komma in med uppgifter om sina bosättningsförhållanden även om det inte föreligger någon skyldighet för personen att lämna en flyttningsanmälan (se avsnitt 11.2).

32 §  Skatteverket får förelägga en fastighetsägare eller innehavare av bostadslägenhet, som upplåter en bostad åt någon annan, att uppge till vem bostaden upplåts och om denne med fastighetsägarens eller lägenhetsinnehavarens medgivande upplåter bostaden åt någon annan samt vilka personer som enligt fastighetsägarens eller lägenhetsinnehavarens kännedom bor i fastigheten respektive lägenheten. I fråga om en person som bor på en fastighet som innehåller flera bostadslägenheter får föreläggandet också avse uppgift om personnummer, adress, fastighetsbeteckning och lägenhetsnummer.

[S2]Med fastighetsägare avses i denna lag även ägare av byggnad. Lag (2006:379).

Prop. 1995/96:90: För att kunna införa folkbokföring på lägenhet måste skattemyndigheten ha möjlighet att hämta in vissa uppgifter från fastighetsägare, i sista hand med tvångsmedel. Paragrafen har därför kompletterats med en skyldighet för ägare av flerbostadshus att lämna de uppgifter som krävs för att en person skall kunna folkbokföras på lägenhet. Förutom namn och personnummer på den eller de till vilken lägenheten är upplåten skall uppgifter lämnas om fastighets- och lägenhetsbeteckning. De senare uppgifterna ...

/Träder i kraft I: 2018-07-07/

32 a §  Skatteverket får besluta om kontrollbesök för att kontrollera en persons bosättning, om det är nödvändigt för bedömningen av frågan om folkbokföring.

[S2]Kontrollbesöket får bara genomföras där den enskilde är folkbokförd, har uppgett sig vara bosatt eller där det annars finns anledning att anta att han eller hon är bosatt.

[S3]Skatteverket får vid kontrollbesöket begära att den person besöket avser lämnar uppgift om sin identitet. Lag (2018:684).

/Träder i kraft I: 2018-07-07/

32 b §  Den som enligt ett beslut om kontrollbesök ska kontrolleras behöver inte underrättas om beslutet före besöket.

[S2]Kontrollbesök ska genomföras på ett sådant sätt att det innebär så litet intrång för den enskilde som möjligt. Lag (2018:684).

33 §  Bestämmelser om dödsbevis och intyg om dödsorsaken finns i begravningslagen (1990:1144).

Beslut om folkbokföring m. m.

34 §  Skatteverket beslutar i ärende enligt denna lag efter anmälan eller ansökan eller annars när det finns skäl till det. Lag (2003:657).

Prop. 2002/03:99: Ändringarna är en konsekvens av att nuvarande skattemyndigheter upphör att existera och ersätts av Skatteverket.

Prop. 1997/98:9: Ä ndringen är en följd av personer som inte är eller har varit folkbokförda tilldelas ett särskilt samordningsnummer i stället för personnummer.

  • MIG 2008:18:Uppgift i folkbokföringen att anknytningspersonen är gift med sökanden av uppehållstillstånd har inte ensamt tillmätts betydelse vid bedömningen av om det föreligger ett civilrättsligt giltigt äktenskap i Sverige.
  • RÅ 1995:74:När föräldrar haft gemensam vårdnad om ett barn har den ene av föräldrarna inte utan den andres samtycke ansetts ha rätt att överklaga skattemyndighetens beslut om barnets folkbokföring.
  • RÅ 1993:74:Fråga om besvärsordningen i ärende om ändring av födelsetid i personnummer.

35 §  Vid flyttning gäller den nya folkbokföringen från och med flyttningsdagen om den som flyttat gör en sådan anmälan som avses i 25 eller 26 § inom en vecka från flyttningen. Kommer anmälan in senare gäller folkbokföringen från och med den dag då anmälan kom in.

[S2]Har beslut om folkbokföring meddelats utan föregående anmälan, gäller folkbokföringen från och med beslutets dag. Om ett sådant beslut avser ett barn som står under vårdnad av två vårdnadshavare och beslutet innebär att barnet folkbokförs på samma fastighet som den ena vårdnadshavaren har flyttat till, får Skatteverket bestämma att barnets nya folkbokföring ska gälla från och med den dag då vårdnadshavaren folkbokfördes på den fastigheten. Lag (2013:380).

36 §  Vid flyttning inom landet upphör den flyttande att vara folkbokförd på utflyttningsorten den dag då han blir folkbokförd på inflyttningsorten.

[S2]Vid flyttning till utlandet upphör den flyttande att vara folkbokförd utresedagen eller om flyttningen anmäls senare den dag anmälan kom in.

Vite

37 §  Vite kan av Skatteverket föreläggas den som inte följer ett föreläggande enligt 31 eller 32 §.

[S2]Fråga om utdömande av vite prövas av den förvaltningsrätt som är behörig att pröva ett överklagande av beslut enligt denna lag.

[S3]Vid prövning av en fråga om utdömande av vite får även vitets lämplighet bedömas. Lag (2010:12).

Prop. 2002/03:99: I andra stycket, som är nytt, införs en bestämmelse som innebär att fråga om utdömande av vite skall prövas av den länsrätt som är behörig att

pröva ett överklagande av beslut enligt lagen. Ändringen syftar till att en fråga om utdömande av vite och den folkbokföringsfråga som vitesfrågan är sammankopplad med skall prövas av samma länsrätt. Se ...

Överklagande

38 §  Skatteverkets beslut enligt denna lag överklagas, utom i de fall som avses i andra och tredje styckena, hos den förvaltningsrätt inom vars domkrets den person, vars folkbokföring beslutet gäller, vid tidpunkten för beslutet var eller, om beslutet avser en ändrad folkbokföringsort, genom det överklagade beslutet blivit folkbokförd.

[S2]Beslut att inte folkbokföra en person enligt en anmälan överklagas hos den förvaltningsrätt inom vars domkrets folkbokföring skulle ha skett om anmälan hade godtagits.

[S3]Skatteverkets övriga beslut enligt denna lag överklagas hos Förvaltningsrätten i Stockholm. Lag (2010:12).

Prop. 2002/03:99: I första stycket införs en ny forumbestämmelse. Bestämmelsen syftar till att målen normalt skall komma att handläggas av den länsrätt som geografiskt är närmast för den som ärendet rör.

Den föreslagna regleringen i första stycket innebär att samma länsrätt som i dag skall pröva ett överklagande i mål om ändrad folkbokföringsort. Om en enskild genom ett beslut har blivit folkbokförd i ett annat län än tidigare, innebär den föreslagna regleringen att länsrätten för inflyttningsorten ...

Prop. 1997/98:9: I andra meningen har införts en bestämmelse om överklagande av skattemyndighetens beslut om tilldelning av samordningsnummer. Ett överklagande till Riksskatteverket beträffande samordningsnummer kan röra exempelvis beslut att vägra sådant nummer på grund av att tilldelning har begärts av myndighet som inte har rätt till samordningsnummer. Ö verklagande i fråga om samordningsnummer kan också avse beslut av skattemyndigheten att avslå begäran om nummer på grund av att den rekvirerande myndigheten ...

  • RÅ 1995:74:När föräldrar haft gemensam vårdnad om ett barn har den ene av föräldrarna inte utan den andres samtycke ansetts ha rätt att överklaga skattemyndighetens beslut om barnets folkbokföring.
  • RÅ 1993:74:Fråga om besvärsordningen i ärende om ändring av födelsetid i personnummer.

/Upphör att gälla U: 2018-07-07/

39 §  Vitesföreläggande enligt 37 § får inte överklagas.

Skatteverkets beslut om fastställande av födelsenummer och kontrollsiffra i personnummer samt tilldelning av samordningsnummer får inte överklagas. Lag (2003:657).

/Träder i kraft I: 2018-07-07/

39 §  Vitesföreläggande enligt 37 § får inte överklagas.

[S2]Skatteverkets beslut om fastställande av födelsenummer och kontrollsiffra i personnummer samt tilldelning av samordningsnummer får inte överklagas.

[S3]Beslut om kontrollbesök får inte överklagas. Lag (2018:684).

Prop. 2002/03:99: Genom bestämmelsen i andra stycket avskaffas rätten att överklaga beslut om fastställande av födelsenummer och kontrollsiffra i personnummer samt samordningsnummer. Sådana överklaganden har hittills prövats av Riksskatteverket, vars beslut inte kunnat överklagas. Något sakligt motiverat behov av att kunna överklaga sådana beslut föreligger inte. Verket har heller aldrig bifallit något sådant överklagande. Beslut om registrering av den födelsetid som ingår i personnumret överklagas enligt ...

Prop. 1997/98:9: Ä ndringen i paragrafen innebär att Riksskatteverkets beslut om samordningsnummer inte kan överklagas. I övrigt har vissa redaktionella ändringar gjorts.

/Upphör att gälla U: 2018-07-07/

40 §  Andra beslut av Skatteverket än som anges i 39 § får överklagas av den person vars folkbokföring beslutet gäller och av det allmänna ombudet hos Skatteverket. Om ett barn står under vårdnad av två vårdnadshavare, får ett beslut om barnets folkbokföring även överklagas av en av dem ensam. Ett beslut om en persons bosättning får även överklagas av en kommun som berörs av beslutet.

En enskilds överklagande av ett beslut om folkbokföring enligt 3–17, 20 och 21 §§ ska ha kommit in till Skatteverket inom tre veckor från den dag den klagande fick del av beslutet. Beslut i en annan fråga får överklagas av en enskild utan begränsning till viss tid.

Det allmänna ombudets eller en kommuns överklagande ska ha kommit in till Skatteverket inom tre veckor från den dag beslutet meddelades. Lag (2013:380).

/Träder i kraft I: 2018-07-07/

40 §  Andra beslut av Skatteverket än som anges i 39 § får överklagas av den person vars folkbokföring beslutet gäller och av det allmänna ombudet hos Skatteverket. Om ett barn står under vårdnad av två vårdnadshavare, får ett beslut om barnets folkbokföring även överklagas av en av dem ensam. Om en socialnämnd har ansökt om skyddad folkbokföring enligt 30 § tredje stycket, får beslutet även överklagas av nämnden. Ett beslut om en persons bosättning får även överklagas av en kommun som berörs av beslutet.

[S2]En enskilds överklagande av ett beslut om folkbokföring enligt 317, 20, 21 och 22 §§ ska ha kommit in till Skatteverket inom tre veckor från den dag den klagande fick del av beslutet. Beslut i en annan fråga får överklagas av en enskild utan begränsning till en viss tid.

[S3]Det allmänna ombudets eller en kommuns överklagande ska ha kommit in till Skatteverket inom tre veckor från den dag beslutet meddelades. Lag (2018:684).

Prop. 2002/03:99: Ändringarna i första stycket föranleds av att myndigheterna inom skatteförvaltningen slås samman till en myndighet, Skatteverket, och av att en funktion som allmänt ombud inrättas hos Skatteverket. Beträffande det allmänna ombudet, se vidare avsnitt 6.13.

Utmönstrandet av hänvisningen till 18 och 18 a §§ har sin orsak i att beslut enligt nämnda bestämmelser i enlighet med den föreslagna lydelsen ...

Prop. 2012/13:120: I första stycket införs en bestämmelse som innebär att ett beslut om folkbokföring av ett barn med två vårdnadshavare får överklagas av enbart den ena vårdnadshavaren. Som bestämmelsen är utformad är den i och för sig tillämplig även om vårdnadshavarna bor tillsammans. Det praktiska behovet av en sådan möjlighet torde dock vara begränsat. Skatteverket blir automatiskt motpart i processen vid förvaltningsrätten enligt 7 a § ...

Prop. 1997/98:9: Första stycket reglerar vem som får överklaga skattemyndighetens beslut.

Det har sin motsvarighet i nuvarande 38 § andra stycket första meningen.

Ö verklaganderätten för enskild är oförändrad. Den är knuten till den person vars folkbokföring det gäller. Riksskatteverket får med förslaget en utvidgad rätt att överklaga. Utvidgningen innebär att verket kan överklaga inte bara beslut om en persons bosättning utan alla beslut som skattemyndigheten fattar ...

41 §  Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (1997:989).

Prop. 1997/98:9: I paragrafen som är ny införs en regel om prövningstillstånd i kammarrätt. Prövningstillstånd meddelas när sådana skäl föreligger som anges i 34 a § andra stycket förvaltningsprocesslagen (1971:291). Det innebär att kammarrätten kan meddela s.k. ändringsdispens.

/Träder i kraft I: 2018-07-07/

Straff

42 § Har upphävts genom lag (2003:657).

/Träder i kraft I: 2018-07-07/

42 §  Den som lämnar oriktig uppgift till grund för beslut om folkbokföring döms, om åtgärden innebär fara i bevishänseende, för folkbokföringsbrott till böter eller fängelse i högst sex månader. Detsamma gäller den som inte fullgör sin anmälningsskyldighet enligt 2527 §§.

[S2]Är brottet med hänsyn till att brottsligheten utövats systematiskt eller i större omfattning eller annars att anse som grovt, döms för grovt folkbokföringsbrott till fängelse i högst två år.

[S3]I ringa fall ska det inte dömas till ansvar. Lag (2018:684).

Prop. 1997/98:9: I paragrafen regleras Riksskatteverkets möjlighet att överta skattemyndighetens uppgift att föra det allmännas talan.

I de flesta fall kommer skattemyndigheten att vara den enskildes motpart när denne har överklagat till länsrätten eller kammarrätten. Att skattemyndigheten är den enskildes motpart följer av 7 a § förvaltningsprocesslagen (1971:291). Riksskatteverket kan dock alltid överta skattemyndighetens ...

43 § Har upphävts genom lag (2013:380).

/Träder i kraft I: 2018-07-07/

43 §  Skatteverket får inte vid vite förelägga någon att medverka i en utredning av en gärning som kan föranleda straff för honom eller henne.

[S2]En fråga om ansvar enligt 42 § för en gärning får inte prövas om gärningen ligger till grund för ett föreläggande om vite och Skatteverket har ansökt om utdömande av vitet. Lag (2018:684).

Ändringar och övergångsbestämmelser

Folkbokföringslag (1991:481)

Övergångsbestämmelse

Föreskrifter om ikraftträdandet av denna lag meddelas i lagen (1991:482) fom införande av folkbokföringslagen (1991:481).
Förarbeten
Prop. 1990/91:153
Ikraftträder
1991-07-01

Lag (1993:1699) om ändring i folkbokföringslagen (1991:481)

Förarbeten
Rskr. 1993/94:119, Prop. 1993/94:38, Bet. 1993/94:TU11
Omfattning
ändr. 25 §
Ikraftträder
1994-03-01

Lag (1994:768) om ändring i folkbokföringslagen (1991:481)

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om överklagande som anhängiggjorts hos Riksskatteverket före ikraftträdandet.
Förarbeten
Rskr. 1993/94:384, Prop. 1993/94:224, Bet. 1993/94:SkU42
Omfattning
ändr. 38 §
Ikraftträder
1994-07-01

Lag (1994:1975) om ändring i folkbokföringslagen (1991:481)

Förarbeten
Rskr. 1994/95:159, Prop. 1994/95:94, Bet. 1994/95:SkU14
Omfattning
ändr. 1, 10, 34 §§
Ikraftträder
1995-01-01

Lag (1995:375) om ändring i folkbokföringslagen (1991:481)

Förarbeten
Rskr. 1994/95:273, Prop. 1994/95:154, Bet. 1994/95:KU40
Omfattning
ändr. 20 §
Ikraftträder
1995-05-01

Lag (1995:752) om ändring i folkbokföringslagen (1991:481)

Förarbeten
Rskr. 1994/95:374, Prop. 1994/95:6, Bet. 1994/95:SkU40
Omfattning
ändr. 10 §
Ikraftträder
1995-07-01

Lag (1995:1538) om ändring i folkbokföringslagen (1991:481)

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft, i fråga om Gävle kommun och Högalids församling i Stockholms kommun, den 1 juli 1996, och i övrigt den dag som regeringen bestämmer.
Förarbeten
Rskr. 1995/96:117, Prop. 1995/96:90, Bet. 1995/96:FiU6
Omfattning
ändr. 6, 28, 31, 32 §§
Ikraftträder
1996-07-01

Lag (1997:989) om ändring i folkbokföringslagen (1991:481)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft såvitt avser 18 a § den 1 januari 2000 och i övrigt den 1 januari 1998.
  2. Äldre föreskrifter i 18 § om tilldelning av personnummer för personer som inte är folkbokförda får tillämpas intill utgången av år 1999.
  3. Bestämmelserna i 38-42 §§ tillämpas första gången i de fall där det första beslutet i ärendet fattats efter ikraftträdandet.
Förarbeten
Rskr. 1997/98:76, Prop. 1997/98:9, Bet. 1997/98:SkU5
Omfattning
upph. rubr. närmast före 3 §; nuvarande 40 § betecknas 43 §, rubr. närmast före 40 § sätts närmast före den nya 43 §; ändr. 2, 3, 6, 16, 17, 18, 26, 31, 34, 38, 39 §§, rubr. närmast före 2, 18 §§; nya 18 a, 40, 41, 42 §§
Ikraftträder
1998-01-01

Lag (1998:251) om ändring i folkbokföringslagen (1991:481)

Förarbeten
Rskr. 1997/98:218, Prop. 1997/98:134, Bet. 1997/98:SkU24
Omfattning
ändr. 34 §
Ikraftträder
1999-01-01

Lag (2001:196) om ändring i folkbokföringslagen (1991:481)

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2000/01:176, Prop. 2000/01:33, Bet. 2000/01:SkU20
Omfattning
ändr. 1, 28 §§
Ikraftträder
2001-10-01

Lag (2001:470) om ändring i folkbokföringslagen (1991:481)

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2000/01:259, Prop. 2000/01:80, Bet. 2000/01:SoU18
Omfattning
ändr. 15 §
Ikraftträder
2002-01-01

Lag (2002:1115) om ändring i folkbokföringslagen (1991:481)

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2002/03:47, Prop. 2001/02:185, Bet. 2002/03:SfU4
Omfattning
ändr. 4 §
Ikraftträder
2003-01-15

Lag (2003:657) om ändring i folkbokföringslagen (1991:481)

Tryckt format (PDF)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.
  2. Om en skattemyndighet före ikraftträdandet enligt äldre föreskrifter i 23 § andra stycket har förelagt någon att inställa sig hos myndigheten, skall efter ikraftträdandet inställelse i stället ske hos Skatteverket.
  3. Om en skattemyndighet enligt äldre föreskrifter i 31 eller 32 § har förelagt någon att göra en anmälan eller att lämna uppgifter till myndigheten, skall efter ikraftträdandet i stället anmälan göras eller uppgiften lämnas till Skatteverket.
  4. Föreskrifterna i 37 § andra stycket gäller inte för ansökan om utdömande av vite som getts in före ikraftträdandet.
  5. Äldre föreskrifter i 38 § gäller fortfarande för överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet. Vad som där sägs om Riksskatteverket skall då i stället gälla Skatteverket.
  6. Äldre föreskrifter i 39 § första stycket gäller fortfarande för överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet.
  7. Äldre föreskrifter i 40 § första stycket gäller fortfarande för överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet. Vad som där sägs om Riksskatteverket skall då i stället gälla det allmänna ombudet hos Skatteverket.
Förarbeten
Rskr. 2003/04:17, Prop. 2002/03:99, Bet. 2003/04:SkU2
Omfattning
upph. 42 §; ändr. 1, 10, 17, 20, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 31, 32, 34, 37, 38, 39, 40 §§
Ikraftträder
2004-01-01

Lag (2004:822) om ändring i folkbokföringslagen (1991:481)

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2004/05:8, Prop. 2003/04:152, Bet. 2004/05:SfU4
Omfattning
ändr. 25, 26, 27 §§
Ikraftträder
2005-01-01

Lag (2005:267) om ändring i folkbokföringslagen (1991:481)

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2004/05:222, Prop. 2004/05:67, Bet. 2004/05:SkU26
Omfattning
upph. 22 §; ändr. 40 §
Ikraftträder
2007-01-01

Lag (2005:446) om ändring i folkbokföringslagen (1991:481)

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2004/05:284, Prop. 2004/05:137, Bet. 2004/05:LU25
Omfattning
ändr. 6 §
Ikraftträder
2005-07-01

Lag (2005:724) om ändring i folkbokföringslagen (1991:481)

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2005/06:1, Prop. 2004/05:170, Bet. 2004/05:SfU17
Omfattning
ändr. 4 §
Ikraftträder
2006-03-31

Lag (2006:379) om ändring i folkbokföringslagen (1991:481)

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2005/06:268, Prop. 2004/05:171, Bet. 2005/06:FiU8
Omfattning
ändr. 6, 28, 31, 32 §§
Ikraftträder
2006-07-01

Förordning (2006:1217) om ikraftträdande av lagen (2005:267) om ändring i folkbokföringslagen (1991:481)

Tryckt format (PDF)

Omfattning
ikrafttr. av 2005:267

Lag (2007:283) om ändring i folkbokföringslagen (1991:481)

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2006/07:155
Omfattning
ändr. 10 §
Ikraftträder
2007-06-01

Lag (2008:207) om ändring i folkbokföringslagen (1991:481)

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2007/08:163, Prop. 2007/08:58, Bet. 2007/08:SkU26
Omfattning
ändr. 24 §
Ikraftträder
2008-07-01

Lag (2009:272) om ändring i folkbokföringslagen (1991:481)

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2008/09:203, Prop. 2008/09:111, Bet. 2008/09:SkU28
Omfattning
ändr. 18, 18 a §§; ny 18 b §
Ikraftträder
2009-07-01

Lag (2009:678) om ändring i folkbokföringslagen (1991:481)

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2008/09:286, Prop. 2008/09:184, Bet. 2008/09:KU25
Omfattning
ändr. 20 §
Ikraftträder
2009-07-14

Lag (2009:1544) om ändring i folkbokföringslagen (1991:481)

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2009/10:133, Prop. 2009/10:31, Bet. 2009/10:SfU8
Omfattning
ändr. 4 §
Ikraftträder
2010-01-01

Lag (2010:12) om ändring i folkbokföringslagen (1991:481)

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2009/10:154, Prop. 2009/10:1, Bet. 2009/10:JuU1
Omfattning
ändr. 37, 38 §§
Ikraftträder
2010-02-15

Lag (2010:1843) om ändring i folkbokföringslagen (1991:481)

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2010/11:41, Prop. 2009/10:245, Bet. 2010/11:SkU2
Omfattning
ändr. 5, 26, 30 §§
Ikraftträder
2011-01-01

Lag (2011:489) om ändring i folkbokföringslagen (1991:481)

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2010/11:236, Prop. 2010/11:45, Bet. 2010/11:JuU5
Omfattning
ändr. 16 §
Ikraftträder
2011-10-01

Lag (2013:380) om ändring i folkbokföringslagen (1991:481)

Tryckt format (PDF)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016 i fråga om 6, 13 och 15 §§, den 1 juli 2013 i fråga om anmälningsfristen i 26 § första stycket och 35 § första stycket och i övrigt den 1 januari 2014.
  2. Det som sägs om kommun i 13 a och 14 §§ ska till och med den 31 december 2015 i stället gälla församling.
  3. Bestämmelserna om anmälningsfristen i 26 § första stycket i sin nya lydelse tillämpas även på inflyttningar som har skett före ikraftträdandet.
  4. Äldre bestämmelser i 2 §, 6 § tredje stycket och 24 § gäller fortfarande för förhållanden som avser tid före ikraftträdandet.
Förarbeten
Rskr. 2012/13:254, Prop. 2012/13:120, Bet. 2012/13:SkU25
Omfattning
upph. 9, 43 §§, rubr. närmast före 43 §; ändr. 2, 3, 4, 6, 7, 8, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 20, 21, 24, 25, 26, 27, 28, 31, 35, 40 §§; nya 2 a, 7 a, 9, 10 a, 13 a §§
Ikraftträder
2013-07-01

Lag (2014:305) om ändring i folkbokföringslagen (1991:481)

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2013/14:251, Prop. 2013/14:178, Bet. 2013/14:SkU34
Omfattning
ändr. 17 §; ny 17 a §
Ikraftträder
2014-07-01

Lag (2016:1016) om ändring i folkbokföringslagen (1991:481)

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2016/17:31, Prop. 2015/16:180, Bet. 2016/17:CU4
Omfattning
ändr. 31 §
Ikraftträder
2017-07-01

Lag (2018:684) om ändring i folkbokföringslagen (1991:481)

Officiell autentisk version

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2018 i fråga om 22, 32 a, 32 b, 39, 40, 42 och 43 §§ och i övrigt den 1 januari 2019.
  2. Bestämmelsen i 40 § första stycket i den nya lydelsen ska tillämpas från och med den 1 januari 2019.
  3. Den som har medgetts kvarskrivning enligt 16 § i den äldre lydelsen ska från och med den 1 januari 2019 anses ha medgetts skyddad folkbokföring för den tid som återstår av beslutet om kvarskrivning.
  4. Bestämmelserna i 16 och 17 §§ i den äldre lydelsen gäller fortfarande när en domstol prövar ett överklagande av ett beslut om kvarskrivning.
Förarbeten
Rskr. 2017/18:317, Prop. 2017/18:145, Bet. 2017/18:SkU19
Omfattning
ändr. 16, 17 a, 23, 30, 39, 40 §§; nya 17 b, 22, 32 a, 32 b, 42, 43 §§, rubr. 16, 31, 42 §§
Ikraftträder
2018-07-01