1 §  Följande bestämmelser i den europeiska överenskommelsen den 1 juli 1970 om arbetsförhållanden för fordonsbesättningar vid internationella vägtransporter (AETR) skall gälla som svensk förordning i den lydelse som de engelska och franska originaltexterna har efter senare ändringar:

1. Artiklarna 1 och 5 - 12.
2. Bilagan till överenskommelsen.

2 §  De engelska och franska texterna skall ha samma giltighet. Tillsammans med en svensk översättning finns de publicerade i Sveriges överenskommelser med främmande makter och Sveriges internationella överenskommelser (SÖ 1973:53, 1983:58 och 1992:40).

3 §  AETR tillämpas på internationella vägtransporter i följande fall:

1. Till eller från eller i transit genom länder som tillträtt AETR men som inte är parter i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-avtalet), för hela färden då transporten utförs med fordon som är registrerat i ett AETR-land eller i en EES-stat.
2. Till eller från ett land som inte tillträtt AETR och som inte heller är part i EES-avtalet, vid färd inom EES då transporten utförs med fordon som är registrerat i ett sådant tredjeland.

4 §  AETR gäller inte sådana internationella vägtransporter som utförs med

1. fordon som används för godstransporter, om fordonens högsta tillåtna vikt, inklusive släpvagn eller påhängsvagn, inte överstiger 3,5 ton,
2. fordon som används för persontransporter, om fordonen på grund av sin konstruktion och utrustning är lämpliga för transport av högst nio personer, inklusive föraren, och avsedda för detta ändamål,
3. fordon som används för persontransporter i linjetrafik, om linjens längd inte överstiger 50 km,
4. fordon vars högsta tillåtna hastighet inte överstiger 30 km/tim,
5. fordon som används av eller står under kontroll av väpnade styrkor, styrkor för befolkningsskydd och räddningstjänst samt styrkor som är ansvariga för upprätthållande av allmän ordning,
6. fordon som används i samband med avloppsunderhåll, översvämningsskydd, vatten-, gas- och elförsörjning, underhåll och kontroll av allmänna vägar, avfallshantering, teleservice, posttransporter, radio- och televisionssändning samt pejling av sändare eller mottagare av radio- eller televisionssignaler,
7. fordon som används i nödsituationer eller räddningsarbete,
8. specialfordon som används för sjukvårdsändamål,
9. fordon som transporterar cirkus- och nöjesfältutrustning,
10. specialfordon för bärgning,
11. fordon som provas på väg i samband med tekniskt utvecklingsarbete, reparation eller underhåll och nya eller ombyggda fordon som ännu inte tagits i drift,
12. fordon som används för icke yrkesmässig transport av gods för personligt bruk, eller
13. fordon som används för transport av mjölk från lantgårdar och för återtransport av mjölkkärl eller mjölkprodukter för utfodring av djur. Förordning (1995:145).

5 §  AETR gäller inte heller i fråga om besättningsmedlemmar som vid den internationella vägtransporten inte lämnar Sverige.

6 §  Med behörig myndighet enligt AETR avses för Sveriges del Vägverket.

Godkännande av verkstäder enligt artikel 9.1 i bilagan skall dock ske genom ackreditering enligt lagen (1992:1119) om teknisk kontroll. Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll skall underrätta Vägverket om de ackrediteringar och återkallelser av ackrediteringar som beslutats enligt denna bestämmelse. Förordning (1995:523).

7 §  Utöver vad som följer av bestämmelserna i körkortslagen (1998:488) och körkortsförordningen (1998:980) skall kraven på yrkeskompetens i artikel 5.1 b andra strecksatsen och 5.2 andra stycket c i AETR för Sveriges del anses uppfyllda av den som blivit godkänd vid ett skriftligt prov för förare av fordon avsedda för gods- eller persontransporter på väg anordnat av

1. Vägverket, eller
2. gymnasieskola, fristående gymnasieskola eller komvux där eleven undervisats på en nationellt fastställd kurs vars innehåll varit föremål för samråd enligt 8 kap. 4 § körkortsförordningen.

Vägverket skall utfärda bevis på yrkeskompetens till förare som uppfyller kravet i första stycket. Förordning (1998:991).

8 §  I fordon som används vid internationella vägtransporter enligt denna förordning skall färdskrivare vara installerad och användas i enlighet med kraven i artikel 10.1 i AETR.

På diagramblad som används i färdskrivare i fordon som är registrerade i Sverige får tiden registreras i enlighet med punkt III C.4 a andra stycket i underbilaga 1.

9 §  Vägverket får i fråga om fordon som är registrerade i en stat som inte tillträtt AETR och som inte heller är part i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, i stället för kravet på färdskrivare, medge att dagrapporter fylls i för hand av föraren vid färd inom Sverige. I sådana fall gäller bestämmelserna i artikel 10 i AETR i tillämpliga delar. Vad som sägs om diagramblad skall dock i stället gälla dagrapporterna. Vägverket får då föreskriva särskilda villkor.

10 §  Med behörig kontrollmyndighet och kontrolltjänsteman enligt denna förordning avses för Sveriges del polismyndighet och polisman eller bilinspektör. Förordning (1995:523).

11 §  I fordonslagen (2002:574) finns bestämmelser om rätten att kontrollera ett fordons färdskrivare samt om provkörning av fordonet vid sådan kontroll. Provkörning får ske även om det finns något hinder mot att bruka fordonet enligt denna förordning, förordningen (1995:521) om behöriga myndigheter, m.m. i fråga om kör- och vilotider samt färdskrivare vid vägtransporter eller trafikförordningen (1998:1276). Förordning (2002:938).

12 §  Vid vägkontroller skall följande kontrolleras:

1. Dagliga körperioder, raster och dygnsvila samt diagrambladen eller dagrapporterna för de föregående dagarna som medförts på fordonet enligt 8 § första stycket eller 9 § jämfört med artikel 10.1 d i AETR eller artikel 11.4 i bilagan.
2. Senaste veckovila, om sådan krävs.
3. I förekommande fall färdskrivarens funktion genom kontroll av eventuellt missbruk av skrivare eller diagramblad.

13 §  Visar det sig vid en vägkontroll att en färdskrivare har brister som är av endast ringa betydelse skall kontrolltjänstemannen påpeka bristerna för fordonets förare.

Om bristerna inte är av ringa betydelse skall kontrolltjänstemannen meddela föreläggande om att de skador eller funktionsfel som finns på färdskrivarutrustningen skall åtgärdas av arbetsgivaren så snart som omständigheterna medger eller, om fordonet inte kan återvända till stationeringsorten inom en vecka från den dag då utrustningen gick sönder eller funktionsfelet upptäcktes, av föraren under resans gång. I föreläggandet skall det anges den tid inom vilken ett intyg skall visas upp för en kontrollmyndighet där en godkänd verkstad bekräftar att bristerna har avhjälpts. Vad som sägs i andra stycket gäller även då färdskrivaren inte besiktigats inom föreskriven tid enligt 18 §. I sådana fall skall även installationsskylten avlägsnas ur fordonet.

Kontrolltjänstemannen skall omedelbart efter kontrollen överlämna föreläggandet till fordonets förare. Om förarens arbetsgivare inte är närvarande vid vägkontrollen, skall kontrolltjänstemannen så snart som möjligt underrätta även denne om föreläggandet. Förordning (1995:523).

14 §  Om ett föreläggande enligt 13 § inte följts inom föreskriven tid får fordonet inte brukas. Förbudet att bruka fordonet gäller till dess föreläggandet följts. Fordonet får dock utan hinder av första stycket brukas

• vid provkörning i omedelbart samband med reparation av färdskrivare,
• för kortaste lämpliga väg till godkänd verkstad för reparation av färdskrivare, samt
• vid transport där färdskrivare inte krävs. Förordning (1995:523).

15 §  Om ett föreläggande enligt 13 § avser ett fordon som är registrerat i Sverige, skall kontrolltjänstemannen lämna uppgift om föreläggandet till Vägverket. Verket skall även underrättas om när någon har följt ett föreläggande enligt 13 §. Vägverket skall informera fordonsägaren om föreläggandet.

16 §  Vid kontroller i företagslokaler skall följande kontrolleras, förutom de kontrollmoment som ingår i vägkontrollförfarandet:

1. Veckovila och körperioder mellan dessa viloperioder.
2. Tvåveckorsgränsen för körtimmar.
3. Kompensation för minskade dygns- eller veckoviloperioder.
4. Användning av diagramblad eller dagrapporter och sättet att organisera förarnas arbetspass.

En sådan kontroll i företagets lokaler kan ersättas med en kontroll hos myndigheten av dokument som begärts in från företaget.

17 §  Rikspolisstyrelsen skall senast den 31 mars varje år förse Vägverket med uppgifter om antalet av polisen under föregående år kontrollerade förare på vägar, antalet kontroller i företagslokaler, antalet dagsverken, antalet förelägganden av ordningsbot och antalet anmälda överträdelser.

18 §  För kontroller och besiktningar enligt avsnitt VI i underbilaga 1 gäller följande.

1. Sådana intyg som avses i punkt 1 får utfärdas av en godkänd verkstad eller, i fråga om en ny enhet, av tillverkaren eller den som företräder honom,
2. Besiktningar av färdskrivarutrustning i fordon enligt punkt 3 a skall göras vartannat år av godkänd verkstad.

Uppfyller färdskrivaren kraven, skall verkstaden byta ut installationsskylten. Om det finns brister i färdskrivarutrustningen skall befintlig installationsskylt tas bort och inte ersättas med någon ny. Verkstaden skall omgående underrätta Vägverket om färdskrivaren uppfyller kraven eller om den har brister.

Om färdskrivarutrustningen har brister får fordonet enbart brukas vid sådana transporter som anges i 14 §. Förordning (1995:523).

19 §  Till penningböter döms

1. förare som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot artikel 5, 6, 7.1, 7.3, 8.1-8.3 eller 9 andra meningen i AETR, 11.1, 11.2 eller 11.4 i bilagan, 8 § första stycket eller 9 § jämförd med artikel 10.1 b-e i AETR eller mot de villkor som har beslutats enligt 9 §,
2. arbetsgivare som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot artikel 10.2 eller 11.3 i AETR,
3. näringsidkare som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot artikel 10.3 i AETR,
4. den som utan lov uppsåtligen avlägsnar plomberingar av färdskrivarutrustning enligt punkt V.B i underbilaga 1,
5. den som uppsåtligen hindrar eller försvårar kontroll enligt denna förordning,
6. förare som uppsåtligen eller av oaktsamhet brukar ett fordon i strid mot körförbud enligt 14 §,
7. den som uppsåtligen eller av oaktsamhet lämnar oriktiga uppgifter i intyg enligt 18 § 1,
8. den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot föreskrift som har meddelats med stöd av denna förordning.

I de fall som avses i första stycket 1 och 6 döms även arbetsgivaren till penningböter, om han uppsåtligen eller av oaktsamhet har underlåtit att göra vad som har ankommit på honom för att hindra förseelsen. Förordning (1996:803).

20 §  Till straff enligt denna förordning skall inte dömas, om gärningen är belagd med straff i brottsbalken eller lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott.

21 §  En kopia av dom eller slutligt beslut i mål om ansvar enligt denna förordning skall av domstolen sändas till Vägverket och i förekommande fall till den länsstyrelse som är prövningsmyndighet enligt yrkestrafiklagen (1998:490). Om målet gäller en vägtransport med ett fordon som är registrerat i utlandet och om transporten inte avser linjetrafik, skall en kopia sändas även till Generaltullstyrelsen. Förordning (1998:991).

22 §  Om ett fordon framförs i strid mot denna förordning eller mot en föreskrift som meddelats med stöd av den, skall polisen hindra varje fortsatt färd som inte kan ske utan påtaglig fara för trafiksäkerheten eller annan väsentlig olägenhet.

23 §  Vägverkets beslut enligt artikel 5 i AETR eller artikel 2, 5.2 eller 5.4 första stycket i bilagan får överklagas hos regeringen.

Ett föreläggande enligt 13 § får överklagas hos Vägverket. Verkets beslut får inte överklagas.

24 §  Föreskrifter för verkställigheten av denna förordning får meddelas av Vägverket. Verket skall samråda med Rikspolisstyrelsen innan föreskrifter beslutas om kontroll.