[K1]1 §  Totalförsvaret är en angelägenhet för hela befolkningen.

[K1]2 §  Totalförsvarets personalförsörjning skall tryggas genom en totalförsvarsplikt som gäller för varje svensk medborgare från början av det kalenderår när han eller hon fyller sexton år till slutet av det kalenderår när han eller hon fyller sjuttio år. Totalförsvarsplikten gäller också under motsvarande tid för var och en som utan att vara svensk medborgare är bosatt i Sverige.

[K1]3 §  En totalförsvarspliktig är skyldig att

  1. medverka vid föreskriven utredning om sina personliga förhållanden,
  2. tjänstgöra inom totalförsvaret i den omfattning som hans eller hennes kroppskrafter och hälsotillstånd tillåter, och
  3. iaktta de föreskrifter i övrigt som meddelas i denna lag.

[K1]4 §  Tjänstgöring enligt 3 § 2 fullgörs som värnplikt, civilplikt eller allmän tjänsteplikt.

[S2]Värnplikten och civilplikten omfattar grundutbildning, repetitionsutbildning, beredskapstjänstgöring och krigstjänstgöring.

[S3]Den allmänna tjänsteplikten innebär att den som är totalförsvarspliktig under höjd beredskap skall tjänstgöra enligt bestämmelserna i 6 kap.

[K1]5 §  Värnplikten skall fullgöras hos Försvarsmakten och skall alltid inledas med grundutbildning.

[S2]Skyldigheten att fullgöra värnplikt omfattar endast män som är svenska medborgare och gäller från början av det kalenderår när den totalförsvarspliktige fyller nitton år till slutet av det kalenderår när han fyller fyrtiosju år.

[S3]Av 5 § lagen (1994:1810) om möjlighet för kvinnor att fullgöra värnplikt eller civilplikt med längre grundutbildning följer dock att en kvinna som efter antagningsprövning enligt den lagen skrivits in för värnplikt därefter är skyldig att fullgöra värnplikten.

[K1]6 §  Civilplikten skall fullgöras i de verksamheter inom totalförsvaret som regeringen föreskriver.

[S2]Civilplikten får inte omfatta annan verksamhet som är förenad med egentliga stridsuppgifter än ordnings- eller bevakningsuppgifter.

[K1]7 §  Ingen är skyldig att fullgöra värnplikt eller civilplikt utan att ha skrivits in enligt 3 kap.

[K2]1 §  För att en totalförsvarspliktigs förutsättningar att fullgöra värnplikt eller civilplikt skall kunna utredas och bedömas är han eller hon skyldig att, på begäran av Totalförsvarets pliktverk, en annan statlig myndighet som regeringen bestämmer, en kommun eller ett landsting, skriftligen eller muntligen eller, om det behövs, vid en personlig inställelse lämna nödvändiga uppgifter om hälsotillstånd, utbildning, arbete och personliga förhållanden i övrigt. Lag (1999:950).

[K2]2 §  Varje svensk man som är totalförsvarspliktig är för utredning som avses i 1 § skyldig att vid Totalförsvarets pliktverk genomgå mönstring, om det inte är uppenbart att han saknar förmåga att fullgöra värnplikt och civilplikt.

[S2]Skyldigheten inträder det kalenderår när den totalförsvarspliktige fyller arton år eller, för den som förvärvar svenskt medborgarskap senare, från och med den dag när han blir svensk medborgare. Om det inte finns särskilda skäl, är ingen skyldig att genomgå mönstring efter det kalenderår när han fyller tjugofyra år.

[K2]3 §  Mönstringen skall ske i den totalförsvarspliktiges personliga närvaro. Den skall omfatta medicinska och psykologiska undersökningar samt annan utredning av hans personliga förhållanden.

[K2]4 §  Kommuner, landsting och enskilda vårdinrättningar skall till Totalförsvarets pliktverk lämna de uppgifter om en totalförsvarspliktigs hälsotillstånd och personliga förhållanden i övrigt som behövs för att bedöma hans eller hennes förutsättningar att fullgöra värnplikt eller civilplikt.

[K2]5 §  En kallelse till personlig inställelse vid mönstring eller annan utredning som avses i 1 § skall utfärdas i god tid. Om den som kallats är förhindrad att inställa sig enligt kallelsen, skall han eller hon snarast anmäla det till den myndighet som har utfärdat kallelsen.

Inskrivning efter mönstring

[K3]1 §  Om resultatet av mönstringen visar att den totalförsvarspliktige har förutsättningar att fullgöra värnplikt eller civilplikt, skall Totalförsvarets pliktverk placera honom i en eller flera befattningsgrupper samt skriva in honom för värnplikt eller civilplikt eller i en utbildningsreserv. Befattningsgrupper skall finnas för chefer, för specialister och för övriga.

[K3]2 §  För värnplikt och civilplikt skall det antal totalförsvarspliktiga skrivas in som i krig behövs i Försvarsmakten och det civila försvaret eller för Försvarsmaktens fredstida beredskap. Ur varje befattningsgrupp skall de som är bäst lämpade skrivas in för tjänstgöring.

[K3]3 §  Om resultatet av mönstringen visar att den totalförsvarspliktige saknar förutsättningar att fullgöra värnplikt och civilplikt, skall Totalförsvarets pliktverk besluta att han inte är skyldig att fullgöra sådan tjänstgöring.

Inskrivning efter annan utredning

[K3]4 §  Den som efter en annan utredning än mönstring bedöms lämplig för civilplikt får av Totalförsvarets pliktverk skrivas in för sådan tjänstgöring, dock inte för civilplikt som omfattar längre grundutbildning än 60 dagar.

Gemensamma bestämmelser om inskrivning

[K3]5 §  För den som skrivs in för värnplikt eller för sådan civilplikt som omfattar grundutbildning, skall följande bestämmas vid inskrivningen:

  1. den befattning eller typ av befattning som han eller hon skall utbildas till,
  2. de förband, skolor, myndigheter eller andra organisationer där grundutbildningen huvudsakligen skall fullgöras,
  3. grundutbildningens längd, och
  4. om grundutbildningen skall pågå mer än 60 dagar, året och månaden när grundutbildningen är planerad att börja.

[K3]6 §  Vid inskrivning för civilplikt som inte omfattar grundutbildning skall det bestämmas vilken befattning som den som skrivs in skall upprätthålla.

[K3]7 §  I den utsträckning det kan ske skall vid inskrivningen hänsyn tas till önskemål från den som skrivs in.

[K3]8 §  Av ett beslut om inskrivning skall det framgå vad som har bestämts enligt 5 eller 6 §. Ett beslut om inskrivning i utbildningsreserven skall innehålla uppgift om den totalförsvarspliktiges befattningsgrupp.

[S2]Den som genomgår mönstring skall senast fyra månader efter mönstringen underrättas om beslut som avses i första stycket eller i 3 §. Lag (2002:276).

Prop. 2001/02:11: Ändringen i andra stycket innebär att den som mönstrar inte längre skall ha en ovillkorlig rätt att i omedelbar anslutning till mönstringen få besked om inskrivningen. Ändringen avser att göra det möjligt att på ett effektivare sätt än i dag fördela utbildningsplatserna bland de mönstrande. Härigenom kommer principen i 3 kap. 2 § om att ur varje befattningsgrupp skriva in de som är bäst lämpade för tjänstgöring i större utsträckning än idag att kunna beaktas vid inskrivningen. Detta utesluter ...

[K3]9 §  Ett beslut enligt 1, 3 eller 4 § får ändras av Totalförsvarets pliktverk. Om den som har skrivits in har påbörjat en grundutbildning, får beslutet också ändras av den myndighet som verket bestämmer. Om det behövs för bedömningen, är den som är totalförsvarspliktig skyldig att genomgå förnyad mönstring eller annan utredning enligt 2 kap.

[S2]Om en ändring av ett beslut om inskrivning innebär att tiden för grundutbildningen blir längre än enligt det tidigare beslutet, krävs att den som beslutet avser godkänner ändringen. Om inte annat följer av 10 §, skall detsamma gälla i fråga om ändring av ett beslut om inskrivning i utbildningsreserven till inskrivning för värnplikt eller för sådan civilplikt som omfattar en längre grundutbildning än 60 dagar.

[K3]10 §  Om det behövs med hänsyn till Sveriges försvarsberedskap, får regeringen föreskriva att totalförsvarspliktiga som har skrivits in i utbildningsreserven i stället skall skrivas in för värnplikt eller för sådan civilplikt som omfattar en längre grundutbildning än 60 dagar.

[K3]11 §  Inskrivningen i utbildningsreserven upphör efter fem år, räknat från utgången av det kalenderår när den totalförsvarspliktige skrevs in.

[S2]Om det behövs med hänsyn till Sveriges försvarsberedskap, får regeringen besluta att inskrivningen inte skall upphöra. Inskrivningen skall dock alltid upphöra vid utgången av det kalenderår den totalförsvarspliktige fyller 30 år. Lag (2002:276).

Prop. 2001/02:11: Ändringen i första stycket innebär att inskrivningen i utbildningsreserven skall upphöra efter fem år. Inskrivningen i utbildningsreserven skall vara möjlig endast så länge som den totalförsvarspliktiges mönstringsresultat kan läggas till grund för inskrivning för värnplikt eller civilplikt som omfattar längre utbildning än 60 dagar. Omsättningstakten i utbildningsreserven halveras i jämförelse med den tid som gäller i dag.

Genom andra stycket ges en möjlighet för ...

Krigsplacering

/Träder i kraft I: 2005-07-01/

[K3]12 §  En totalförsvarspliktig som efter avslutad grundutbildning har förvärvat tillräckliga kunskaper och färdigheter för en krigsuppgift skall krigsplaceras i en befattning eller i en viss verksamhet som han eller hon är lämplig för. Den som har genomgått en längre grundutbildning än 60 dagar skall krigsplaceras i den verksamhet där grundutbildningen fullgjordes, om det inte från totalförsvarets synpunkt är väsentligt bättre att han eller hon krigsplaceras i en annan verksamhet.

[S2]Krigsplaceringen skall inte kvarstå längre än tio år efter det senaste tjänstgöringstillfället. Om det finns särskilda skäl i enskilda fall, får beslut fattas om förlängning. Lag (2002:276).

Prop. 2001/02:11: Första stycket är oförändrat.

Andra stycket, som är nytt, innehåller en bestämmelse om att all krigsplacering är tidsbegränsad. Bestämmelsen ger uttryck för att all krigsplacering för sin giltighet förutsätter att den krigsplacerade har erforderliga kunskaper och färdigheter (kompetens) för de uppgifter han eller hon kan komma att ställas inför i krig i sin krigsplacering. Äger inte någon repetitionsutbildning rum kan också förutsättas att den krigsplacerades kompetens ...

[K3]13 §  En totalförsvarspliktig som har skrivits in för civilplikt enligt 6 § skall krigsplaceras i den befattning som han eller hon skall upprätthålla.

[K3]14 §  Den som efter avslutad grundutbildning inte krigsplaceras får skrivas in för civilplikt utan grundutbildning eller med en grundutbildning som inte är längre än 60 dagar.

[K3]15 §  Beslut om krigsplacering fattas av Totalförsvarets pliktverk efter framställningar från statliga myndigheter, kommuner, landsting, bolag, föreningar, samfälligheter, registrerade trossamfund, organisatoriska delar av sådana samfund eller andra enskilda (bemanningsansvariga). Om ett beslut om krigsplacering upphävs, gäller 14 §.

[S2]Även utan sådan framställning som avses i första stycket får Totalförsvarets pliktverk besluta om krigsplacering, om det sker i enlighet med en anmälan om behov av totalförsvarspliktiga och den bemanningsansvarige inte har meddelat annat. Lag (2002:276).

Prop. 2001/02:11: I första stycket har införts ett samlingsbegrepp för de i bestämmelsen uppräknade organen. Uppräkningen av bemanningsansvariga är avsedd att vara fullständig.

I ett nytt andra stycke har införts en hjälpregel för de fall en anmälan om behov av grundutbildade totalförsvarspliktiga sedan utbildningen har fullgjorts inte följs upp av en framställan om krigsplacering. Beslut om krigsplacering får fattas med stöd av denna bestämmelse endast om förutsättningarna för krigsplacering ...

[K3]15 a §  En bemanningsansvarig får ändra ett beslut om krigsplacering i sin krigsorganisation till en annan krigsplacering i organisationen. Ett sådant beslut om ändrad krigsplacering skall anmälas till Totalförsvarets pliktverk.

[S2]Framställning om ändrad krigsplacering för den som är krigsplacerad i en verksamhet som är gemensam för flera bemanningsansvariga skall göras i samråd med den myndighet som regeringen bestämmer. Beslut om ändrad krigsplacering fattas i dessa fall av Totalförsvarets pliktverk. Lag (2002:276).

Prop. 2001/02:11: Paragrafen är ny och innehåller bestämmelser om ändring av beslut om krigsplacering. Enligt första stycket skall den som är bemanningsansvarig alltid kunna ändra ett beslut om krigsplacering inom ramen för den egna krigsorganisationen. Det innebär t.ex. att en krigsplacering i en befattning i ett insatsförband efter det att omsättningstiden för förbandet gått ut kan ändras av Försvarsmakten till en krigsplacering i en motsvarande befattning i de nationella skyddsstyrkorna och därefter när ...

Tjänstgöring utan vapen

[K3]16 §  Om en totalförsvarspliktig kan antas ha en så allvarlig personlig övertygelse rörande bruk av vapen mot annan att övertygelsen är oförenlig med en tjänstgöring som är förenad med bruk av vapen, skall han eller hon efter ansökan få rätt att vara vapenfri.

[K3]17 §  En ansökan om rätt att vara vapenfri skall vara skriftlig och innehålla en försäkran av sökanden att han eller hon har en sådan inställning till bruk av vapen mot annan som avses i 16 §.

[K3]18 §  En ansökan som görs innan sökanden har skrivits in eller inom sex månader från den dag då han eller hon fick del av ett beslut om inskrivning skall bifallas utan ytterligare utredning, om det inte finns särskilda skäl att närmare pröva sökandens inställning till bruk av vapen mot annan.

[K3]19 §  Om en ansökan görs senare än vad som sägs i 18 §, skall den även innehålla en redogörelse för de förhållanden som sökanden vill åberopa till stöd för sitt påstående att han eller hon har en sådan inställning till bruk av vapen mot annan som avses i 16 §.

[K3]20 §  En ansökan får inte avslås utan att sökanden har fått tillfälle att muntligt lämna uppgifter i ärendet.

[K3]21 §  En totalförsvarspliktig som har fått rätt att vara vapenfri får inte skrivas in för utbildning till en befattning som är förenad med bruk av vapen eller mot sin vilja skrivas in för tjänstgöring i Försvarsmakten. Om en sådan inskrivning har skett, skall beslutet ändras.

[K3]22 §  Ansökningar om rätt att vara vapenfri prövas av Totalförsvarets pliktverk.

Grundutbildning

[K4]1 §  Grundutbildningen för en totalförsvarspliktig som har skrivits in för värnplikt är högst 615 dagar och för en totalförsvarspliktig som har skrivits in för civilplikt högst 320 dagar.

[S2]Den sammanlagda tiden för grundutbildning får inte för någon totalförsvarspliktig överstiga 615 dagar.

[K4]2 §  Om den som skrivits in för värnplikt eller för sådan civilplikt som omfattar en längre grundutbildning än 60 dagar inte har kallats in till grundutbildningen före utgången av det kalenderår när han fyller 24 år eller, i fall som avses i 3 kap. 10 §, före utgången av det kalenderår när inskrivningen i utbildningsreserven upphör, är han skyldig att fullgöra grundutbildningen endast om det finns särskilda skäl. Lag (2002:276).

Prop. 2001/02:11: Ändringen föranleds av att inskrivning i utbildningsreserven i första hand endast skall kvarstå i fem år från det att den totalförsvarspliktige skrevs in.

[K4]3 §  En svensk man som är medborgare även i en annan stat än Sverige är inte skyldig att fullgöra en längre grundutbildning än 60 dagar, om han antingen har fullgjort en motsvarande utbildning i den andra staten eller, innan han har fyllt nitton år, väljer att göra detta och det står klart att tjänstgöringen kommer att fullgöras i den andra staten och att den utbildningen till längd och effektivitet är minst likvärdig med den som krävs av honom i Sverige.

Repetitionsutbildning

[K4]4 §  Repetitionsutbildningen får för varje totalförsvarspliktig omfatta sammanlagt högst 240 dagar fördelade på flera tjänstgöringstillfällen.

[K4]5 §  En totalförsvarspliktig är under samma kalenderår skyldig att fullgöra repetitionsutbildning vid högst två tillfällen och med sammanlagt högst 34 dagar, om det inte finns särskilda skäl för något annat.

Längsta tillåtna utbildningstid

[K4]6 §  Den sammanlagda tiden för grundutbildning och repetitionsutbildning får inte för någon totalförsvarspliktig överstiga 700 dagar.

Krigstjänstgöring och beredskapstjänstgöring

[K4]7 §  Totalförsvarspliktiga som har krigsplacerats enligt denna lag är skyldiga att fullgöra krigstjänstgöring under höjd beredskap.

[K4]8 §  Om det i annat fall än som avses i 7 § behövs för Sveriges försvarsberedskap, får regeringen föreskriva att totalförsvarspliktiga som har krigsplacerats enligt denna lag skall fullgöra beredskapstjänstgöring.

[S2]Beredskapstjänstgöring får för varje totalförsvarspliktig omfatta högst 180 dagar fördelade på ett eller flera tjänstgöringstillfällen.

[K4]9 §  Regeringen skall för varje tillfälle besluta hur många totalförsvarspliktiga som skall kallas in till krigstjänstgöring eller beredskapstjänstgöring.

[S2]Regeringen beslutar när beredskapstjänstgöringen och krigstjänstgöringen skall upphöra.

Skyldigheter under tjänstgöringen

[K5]1 §  Den som fullgör värnplikt eller civilplikt är skyldig att i den mån verksamheten kräver det tåla inskränkningar såväl i sin frihet att förflytta sig inom landet och att lämna detta som i sin personliga frihet i övrigt.

[S2]Den som fullgör värnplikt eller civilplikt är, efter beslut av Totalförsvarets pliktverk eller efter verkets bestämmande av en annan statlig myndighet, också skyldig att genomgå den medicinska och psykologiska undersökning som krävs för att utreda och bedöma hans eller hennes förutsättningar att tjänstgöra inom totalförsvaret.

Prop. 2006/07:116: Det tredje stycket är nytt. Här föreskrivs en skyldighet för den som fullgör totalförsvarsplikt att på anmaning lämna urin-, utandnings-, saliv-, svett-, eller hårprov för kontroll av att han eller hon inte är påverkad av beroendeframkallande medel, dopningsmedel eller sådan vara som omfattas av lagen om förbud mot vissa hälsofarliga varor. Med beroendeframkallande medel avses alkohol och narkotika. Bestämmelsen är formulerad så att innehållet avseende vilka medel som avses motsvarar vad ...

[K5]2 §  Den som fullgör värnplikt eller civilplikt skall lyda en förmans eller annan chefs order, om det inte är uppenbart att ordern inte angår tjänsten. Den som fullgör värnplikt eller civilplikt skall även i övrigt rätta sig efter de tjänstgöringsföreskrifter som gäller.

Utbildningen

[K5]3 §  Grundutbildningen skall ge de kunskaper och färdigheter som krigsuppgiften kräver.

[S2]Repetitionsutbildningen skall vidmakthålla och utveckla skickligheten för krigsuppgiften.

[S3]Utbildning för fredsfrämjande verksamhet kan ingå i grundutbildning och repetitionsutbildning under förutsättning att den ger eller vidmakthåller och utvecklar sådana kunskaper och färdigheter som krigsuppgiften kräver.

[S4]I grundutbildningen och repetitionsutbildningen ingår även uppgifter som syftar till att upprätthålla Sveriges försvarsberedskap. Lag (2002:276).

Prop. 2001/02:11: I paragrafen behandlas utbildningens praktiska och teoretiska innehåll. Ändringen görs för att markera försvarets ändrade inriktning. Lagrådet har föreslagit att denna markering skall komma till uttryck i ett nytt tredje stycke. Det förändrade förhållningssättet till utbildningens innehåll föranleds av det svenska försvarets övergång från ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar. Någon ändring i sak avses inte i förhållande till dagens reglering. Krigsuppgiften är fortfarande styrande ...

[K5]4 §  Grundutbildningens längd skall bestämmas särskilt för varje befattning eller typ av befattning.

[S2]Grundutbildningen skall genomföras i en följd, om det inte för vissa befattningar finns särskilda skäl att genomföra den i omgångar.

[K5]5 §  Repetitionsutbildningens omfattning för varje totalförsvarspliktig skall bestämmas av krigsuppgiften och behovet att öva det förband eller den verksamhet där han eller hon är krigsplacerad.

Inkallelse

[K5]6 §  Inkallelser till tjänstgöring skall göras av Totalförsvarets pliktverk, om inte regeringen föreskriver något annat.

[S2]Inkallelser till grundutbildning eller repetitionsutbildning skall sändas ut i god tid, om det inte finns särskilda skäl för något annat. Detsamma gäller för en återkallelse av inkallelsen.

[K5]7 §  En totalförsvarspliktig skall inställa sig till tjänstgöring enligt inkallelsen. Hinder att inställa sig skall snarast anmälas till Totalförsvarets pliktverk.

Uppskov

[K5]8 §  En totalförsvarspliktig får efter en ansökan beviljas uppskov med grundutbildning eller repetitionsutbildning som han eller hon har kallats in till,

  1. om tjänstgöringen medför avsevärda svårigheter med avseende på sökandens studier eller arbete eller i övrigt för sökanden själv eller någon nära anhörig till honom eller henne, eller
  2. om sökandens fysiska eller psykiska prestationsförmåga är tillfälligt så nedsatt att det kan antas att tjänstgöringen inte kan fullgöras.

[S2]Uppskov får beslutas för högst ett år i sänder.

[K5]9 §  Om det inte finns särskilda skäl för något annat, skall en totalförsvarspliktig som har ansökt om rätt att vara vapenfri beviljas uppskov med grundutbildning eller repetitionsutbildning som han eller hon kallats in till, om tjänstgöringen är förenad med bruk av vapen. Uppskov skall beviljas till dess att ansökan har prövats slutligt.

[S2]Om uppskov vägras, får den som fullgör tjänstgöringen inte åläggas att bruka vapen eller att bära vapen eller ammunition innan ansökningen har prövats slutligt.

[K5]10 §  Ärenden om uppskov prövas av Totalförsvarets pliktverk.

[K5]11 §  Den som har uppdrag som riksdagsledamot, som ersättare för riksdagsledamot eller som statsråd har utan särskilt beslut uppskov med värnplikt och civilplikt så länge uppdraget varar. Detsamma gäller den som har uppdrag i en internationell organisation och på grund av en överenskommelse som Sverige har slutit med en främmande stat inte skall eller bör tjänstgöra i totalförsvaret under den tid uppdraget varar.

Avbrott

[K5]12 §  Grundutbildning eller repetitionsutbildning skall avbrytas,

  1. om den som fullgör tjänstgöringen har varit frånvarande från tjänsten under så lång tid att utbildningsmålet inte kommer att nås, eller
  2. om den som fullgör tjänstgöringen på grund av tillfälligt nedsatt fysisk eller psykisk prestationsförmåga kan antas komma att vara frånvarande från tjänsten under så lång tid att utbildningsmålet inte kommer att nås.

[K5]13 §  Värnplikt eller civilplikt skall avbrytas,

  1. om tjänstgöringen är förenad med bruk av vapen och den som fullgör tjänstgöringen ansöker om rätt att vara vapenfri och det inte finns särskilda skäl för att tjänstgöringen skall fortsätta i avvaktan på att ansökan har prövats slutligt, eller
  2. om den som fullgör tjänstgöringen vägrar eller underlåter att fullgöra sina skyldigheter under tjänstgöringen och det kan antas att han eller hon inte heller i fortsättningen kommer att fullgöra dessa skyldigheter.

[S2]Om tjänstgöringen fortsätter för en totalförsvarspliktig som avses i första stycket 1, gäller bestämmelsen i 9 § andra stycket.

[K5]14 §  Efter ansökan från den som fullgör värnplikt eller civilplikt skall grundutbildning eller repetitionsutbildning avbrytas om det föreligger sådana omständigheter som sägs i 8 § första stycket 1.

[K5]15 §  Ärenden om avbrott skall prövas av Totalförsvarets pliktverk eller efter verkets bestämmande av en annan statlig myndighet, en kommun eller ett landsting. Ärenden som avses i 14 § skall dock alltid prövas av Totalförsvarets pliktverk. Lag (1999:950).

[K5]16 §  Regeringen får besluta att grundutbildningen skall avbrytas, om utbildningsorganisationens resurser måste tas i anspråk för att höja Sveriges försvarsberedskap.

Tillgodoräknande av tjänstgöringstid

[K5]17 §  Om en grundutbildning avbryts sedan 40 tjänstgöringsdagar har fullgjorts, får den som fullgjort tjänstgöringen tillgodoräkna sig tiden före avbrottet, utom tjänstgöringsdagar under vilka han eller hon har varit frånvarande från tjänsten. Om det enda skälet till avbrottet är frånvaro på grund av sjukdom eller skada, behöver grundutbildningen inte fullföljas. Om den som fullgjort tjänstgöringen begär det, skall han eller hon dock på nytt inkallas till grundutbildning. I sådant fall skall Totalförsvarets pliktverk bestämma i vilken utsträckning utbildningstiden före avbrottet skall tillgodoräknas.

[S2]Avbryts utbildningen i annat fall än som avses i första stycket, får ingen tjänstgöringstid tillgodoräknas.

[K5]18 §  En totalförsvarspliktig får inte tillgodoräkna sig tjänstgöring som avses i 9 § andra stycket eller 13 § andra stycket som fullgjord tjänstgöring.

Bemyndiganden

[K5]19 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får överlämna till bolag, föreningar, samfälligheter, registrerade trossamfund, organisatoriska delar av sådana samfund eller andra enskilda att besluta om ledighet och förmåner för totalförsvarspliktiga som fullgör civilplikt hos dem. Lag (1999:950).

6 kap. Den allmänna tjänsteplikten

[K6]1 §  När det råder höjd beredskap får regeringen föreskriva om allmän tjänsteplikt, om det behövs för att verksamhet som är av särskild vikt för totalförsvaret skall kunna upprätthållas. Föreskriften kan avse en viss del av landet eller en viss verksamhet.

[K6]2 §  Allmän tjänsteplikt fullgörs genom att den som är totalförsvarspliktig

  1. kvarstår i sin anställning eller fullföljer ett uppdrag,
  2. tjänstgör enligt avtal om frivillig tjänstgöring inom totalförsvaret, eller
  3. utför arbete som anvisas honom eller henne av den myndighet som regeringen bestämmer.

[S2]Arbete enligt första stycket 3 får inte, utan att den som tjänstgör samtycker till det, vara förenat med bruk av vapen mot annan.

[K6]3 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall besluta

  1. hos vilka arbetsgivare och uppdragsgivare som allmän tjänsteplikt skall fullgöras, och
  2. vilka arbetstagare och uppdragstagare som skall omfattas av allmän tjänsteplikt.

[K6]4 §  En totalförsvarspliktig som omfattas av ett beslut enligt 3 § skall få del av detta genom anslag på arbetsplatsen eller på annat lämpligt sätt.

[K6]5 §  Arbetsgivare, uppdragsgivare, arbetstagare och uppdragstagare är skyldiga att till regeringen eller den myndighet som avses i 3 § lämna upplysningar om förhållanden som är av betydelse för tillämpningen av bestämmelserna om allmän tjänsteplikt enligt 2 § första stycket 1.

[K6]6 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får medge undantag från den allmänna tjänsteplikten.

7 kap. Allmänna skyldigheter

[K7]1 §  En totalförsvarspliktig är skyldig att

  1. se till att han eller hon inom rimlig tid kan nås av postförsändelser från Totalförsvarets pliktverk,
  2. efter uppmaning bekräfta mottagandet av kallelser till utredning, inkallelser till tjänstgöring och beslut om krigsplacering och ta del av innehållet i sådana handlingar, samt
  3. ta emot, väl förvara och efter uppmaning återlämna handlingar och utrustning som rör tjänstgöring inom totalförsvaret.

Förmåner

[K8]1 §  En totalförsvarspliktig har vid inställelse för mönstring eller annan utredning enligt 2 kap. 1 § och när han eller hon fullgör värnplikt eller civilplikt rätt till

  1. reseförmåner,
  2. fri förplägnad,
  3. fri inkvartering,
  4. fri hälso- och sjukvård,
  5. fri grupplivförsäkring, samt
  6. begravningshjälp.

[S2]Den som fullgör värnplikt, civilplikt eller allmän tjänsteplikt enligt 6 kap. 2 § första stycket 2 har även rätt till

  1. fri utrustning,
  2. dagersättning eller dagpenning,
  3. utbildningspremie efter viss grundutbildning,
  4. under viss grundutbildning fria högskoleprov i den omfattning regeringen bestämmer,
  5. familjebidrag,
  6. tandvård, samt
  7. vid beredskapstjänstgöring och krigstjänstgöring, fälttraktamente och särskild ersättning för tjänstgöring i viss befattning. Lag (2002:276).

Prop. 2001/02:11: Utryckningsbidraget i andra stycket har ersatts av en utbildningspremie för den som har slutfört en grundutbildning som är längre än 60 dagar. Närmare bestämmelser om beräkning av utbildningspremien ges i förordning.

Vidare har i samma stycke för totalförsvarspliktiga införts fria högskoleprov i den omfattning regeringen bestämmer. Frågorna om utbildningspremie och fria högskoleprov har behandlats i avsnitt ...

[K8]2 §  Bestämmelser om rätt till ersättning för personskada finns i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd och lagen (1977:266) om statlig ersättning vid ideell skada m. m.

[K8]3 §  En totalförsvarspliktig som fullgör allmän tjänsteplikt enligt 6 kap. 2 § 3 har rätt till samma förmåner och arbetsvillkor i övrigt som på grund av avtal eller annars gäller för liknande arbete.

[S2]Om villkoren inte kan bestämmas med stöd av första stycket, skall de fastställas till vad som är skäligt med hänsyn till arbetets art och omfattning samt omständigheterna i övrigt.

[K8]4 §  En totalförsvarspliktig som inte har erhållit lön eller annan förmån på grund av fullgjord allmän tjänsteplikt har rätt att, efter ansökan och mot överlåtelse av sin fordran till staten, av allmänna medel få ersättning som motsvarar det obetalda beloppet. Om det inte finns särskilda skäl, får sådan ersättning inte lämnas för en fordran som har förfallit till betalning mer än tre månader innan ansökan om ersättning gjordes.

[K8]5 §  En totalförsvarspliktig som enligt 6 kap. 2 § första stycket 3 är skyldig att fullgöra allmän tjänsteplikt på annan ort än den där han eller hon är bosatt, har rätt till reseförmåner och ersättning för flyttning eller ökade levnadskostnader till följd av dubbel bosättning.

Rehabilitering

[K8]6 §  Om en totalförsvarspliktig skadas när han eller hon fullgör grundutbildning eller repetitionsutbildning, skall den utbildningsansvariga myndigheten i samråd med den skadade

  1. utreda behovet av åtgärder för att den skadade skall återfå full arbetsförmåga eller för att stärka den skadades möjligheter att i framtiden försörja sig genom förvärvsarbete,
  2. om det är möjligt, ge den skadade lämplig arbetsträning inom ramen för den egna verksamheten, samt
  3. medverka till att den skadade får tillgång till lämplig yrkesutbildning eller fortbildning som är ägnad att stärka hans eller hennes förvärvsförmåga. Lag (2002:276).

Prop. 2001/02:11: Paragrafen reglerar ansvaret för rehabiliteringen. I bestämmelsen anges de grundläggande momenten i de åtgärder den utbildningsansvariga myndigheten skall vidta för att rehabilitera den som har skadats under fullgörande av värnplikt eller civilplikt. Utbildningsansvarig myndighet är företrädesvis Försvarsmakten. Andra myndigheter som är ansvariga för att utbilda totalförsvarspliktiga är Statens räddningsverk, Luftfartsverket och Affärsverket Svenska kraftnät. I fall civilplikt delvis fullgörs hos ...

[K8]7 §  I fall som avses i 6 § 3 skall den utbildningsansvariga myndigheten ge ekonomiskt stöd till en utbildning som föranleds av eller förlängs till följd av skadan.

[S2]Den utbildningsansvariga myndigheten skall också ge stöd till andra åtgärder som främjar att den skadade återfår arbetsförmågan samt till anskaffande av hjälpmedel som den skadade behöver.

[S3]Stöd enligt första och andra styckena ges endast om det inte skall tillhandahållas av någon annan till följd av andra bestämmelser och om det framstår som skäligt med hänsyn till skadan och omständigheterna i övrigt. Lag (2002:276).

Prop. 2001/02:11: Bestämmelsens första stycke ger den utbildningsansvariga myndigheten möjlighet att ge den skadade ekonomiskt stöd till utbildning. Omfattningen av det stöd som anges i bestämmelsen prövas individuellt. Ekonomiskt stöd till utbildning behöver kanske t.ex. inte ges för hela utbildningskostnaden, utan behovet får avvägas med hänsyn till den skadades kvarstående funktionshinder och andra konsekvenser av skadan. Vidare bör andra inkomstmöjligheter beaktas. I många fall torde det bli fråga om ...

[K8]8 §  Den utbildningsansvariga myndighetens ansvar enligt 6 och 7 §§ gäller under en tid av tre år från det att åtgärder enligt 6 §2 och 3 kan inledas. Om det finns särskilda skäl, skall åtgärderna utsträckas under ytterligare två år. Lag (2002:276).

Prop. 2001/02:11: Bestämmelsen uttrycker hur långt den utbildningsansvariga myndighetens rehabiliteringsansvar sträcker sig i tiden. Den treåriga tidsfristen inleds i princip när en arbetsträning eller en utbildning kan inledas.

Skäl att utsträcka åtgärderna utöver tre år kan föreligga exempelvis om den skadades tillstånd är sådant att den medicinska rehabiliteringen måste pågå jämsides med utbildning eller arbetsträning och kräver så mycket tid att de övriga insatserna blir lidande. Andra exempel ...

[K8]9 §  Vid fullgörande av de uppgifter som avses i 6 och 7 §§ skall den utbildningsansvariga myndigheten samarbeta med försäkringskassan, länsarbetsnämnden och andra berörda myndigheter.

[S2]Den utbildningsansvariga myndighetens åtgärder bör samordnas med en eventuell arbetsgivares. Lag (2002:276).

Prop. 2001/02:11: Bestämmelsen uttrycker krav på samarbete och samordning vid genomförandet av rehabiliteringen. Av första stycket framgår att den utbild-

ningsansvariga myndigheten skall samarbeta med andra myndigheter vid genomförandet av rehabiliteringen så att samtliga resurser som finns tillgängliga i samhället kommer till användning på ett för den skadade adekvat ...

[K8]10 §  Den utbildningsansvariga myndighetens ansvar enligt 6 och 7 §§ innebär ingen inskränkning i det ansvar som den skadades arbetsgivare har enligt 2 kap. och 3 kap. 2 a §arbetsmiljölagen (1977:1160) samt 22 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring. Lag (2002:276).

Prop. 2001/02:11: Av bestämmelsen framgår att den skadades eventuella arbetsgivare alltjämt har kvar sitt rehabiliteringsansvar.

Ersättning till anhöriga

[K8]11 §  Om en anhörigs medverkan är av särskild betydelse för den skadades rehabilitering, skall den utbildningsansvariga myndigheten efter ansökan ge den anhörige skälig ersättning för kostnader som en sådan insats orsakar.

[S2]Om en totalförsvarspliktig som fullgör grundutbildning eller repetitionsutbildning förolyckas eller skadas så svårt att sjukhusvård krävs, skall den utbildningsansvariga myndigheten efter ansökan av de anhöriga ersätta dem för skäligt antal resor till den förolyckade eller skadade samt för uppehälle och tidsspillan vid sådan resa efter samma grunder som gäller i fråga om ersättning av allmänna medel till vittnen.

[S3]I fall som avses i andra stycket skall den utbildningsansvariga myndigheten efter ansökan även ge skäligt bidrag till kostnader för psykosocialt stöd till anhöriga som är i behov av det, om det framstår som skäligt med hänsyn till omständigheterna i övrigt. Lag (2002:276).

Prop. 2001/02:11: Av bestämmelsen framgår att den myndighet som har rehabiliteringsansvaret i vissa situationer skall ge ersättning till anhörig för kostnader denne har för sin medverkan i rehabiliteringen.

I vissa särskilda fall kan det finnas ett behov av att någon anhörig till den skadade medverkar vid rehabiliteringen. Med anhörig avses person som har en mycket nära social relation till den skadade eller avlidne. Den utbildningsansvariga myndigheten bör i dessa fall, vilket följer av första ...

[K9]1 §  Ingen arbetstagare får sägas upp eller avskedas på grund av att han eller hon fullgör sina skyldigheter enligt denna lag.

[S2]Om den som fullgör sina skyldigheter enligt denna lag därigenom hindras att utföra ett arbete som han eller hon har åtagit sig, får detta inte åberopas mot honom eller henne som grund för skadestånd eller liknande anspråk.

[K9]2 §  Bestämmelser om anställning för viss tid inför värnplikt eller civilplikt finns i 5 § lagen (1982:80) om anställningsskydd.

[K9]3 §  En arbetstagare som vill återinträda i arbete efter att ha fullgjort värnplikt eller civilplikt, är skyldig att på förfrågan underrätta arbetsgivaren om detta före tjänstgöringens början.

[K9]4 §  En arbetstagare som har kallats in till värnplikt eller civilplikt, bör genast lämna arbetsgivaren meddelande om tidpunkten för tjänstgöringens början och om hur länge den beräknas vara. Detsamma skall gälla för en arbetstagare som har underrättats om att han eller hon skall fullgöra allmän tjänsteplikt hos någon annan än arbetsgivaren.

[S2]En arbetstagare bör i god tid lämna arbetsgivaren meddelande om den dag, när han eller hon kan återinträda i arbetet. Om tjänstgöringen enligt denna lag har pågått i mer än tre månader, är arbetsgivaren inte skyldig att låta arbetstagaren återinträda i arbetet tidigare än två veckor från den dag när arbetsgivaren tog emot ett sådant meddelande eller arbetstagaren utan föregående meddelande inställer sig hos arbetsgivaren.

[K9]5 §  En arbetstagares förmåner i anställningen får inte i vidare mån än som följer av uppehållet i arbetet försämras med anledning av att han eller hon fullgör sina skyldigheter enligt denna lag.

[K9]6 §  Om uppsägning eller avskedande sker i strid mot bestämmelserna i detta kapitel, skall åtgärden förklaras ogiltig på yrkande av arbetstagaren. Beträffande tvist om giltigheten av uppsägning eller avskedande skall 34, 35, 37, 39, 40, 42 och 43 §§ lagen (1982:80) om anställningsskydd gälla.

[K9]7 §  En arbetsgivare som bryter mot bestämmelserna i detta kapitel skall inte bara betala lön och andra anställningsförmåner som arbetstagaren kan ha rätt till utan även ersättning för skada som uppkommer. Därvid skall 38 § andra och tredje styckena samt 41 och 42 §§ lagen (1982:80) om anställningsskydd gälla.

[K9]8 §  Mål om tillämpning av bestämmelserna i detta kapitel handläggs enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.

[S2]I mål som avses i första stycket gäller 43 § andra stycket lagen (1982:80) om anställningsskydd.

[K9]9 §  Avtal som innebär att en arbetstagares rättigheter enligt detta kapitel inskränks är ogiltigt i den delen.

Straff

[K10]1 §  En totalförsvarspliktig som uppsåtligen eller av oaktsamhet uteblir från en mönstring eller annan utredning enligt 2 kap. 1 § till vilken han eller hon har kallats att personligen inställa sig döms till penningböter.

[K10]2 §  En totalförsvarspliktig som uppsåtligen avviker eller uteblir från värnplikt, civilplikt eller allmän tjänsteplikt, vägrar eller underlåter att lyda en förmans eller annan chefs order eller på annat sätt åsidosätter vad som åligger honom eller henne under tjänstgöringen, döms, om gärningen är ägnad att medföra avsevärt men för utbildningen eller tjänsten i övrigt, för brott mot totalförsvarsplikten till böter eller fängelse i högst ett år.

[S2]Ansvar enligt första stycket inträder inte om straff för gärningen är föreskrivet i 21 kap.brottsbalken.

  • RH 2000:19:De numera gällande bestämmelserna om samhällstjänst har ansetts inte föranleda avsteg från tidigare etablerad påföljdspraxis vid brott mot totalförsvarsplikten.
  • NJA 1997 s. 329:Påföljden för vägran att utföra vapenfri tjänst har bestämts till villkorlig dom och böter, trots att den dömde tidigare stått under åtal för liknande brott och därvid frikänts på grund av en brist i åklagarens gärningsbeskrivning.
  • NJA 1997 s. 862:Påföljden för brott mot totalförsvarsplikten har ansetts böra bestämmas utan hänsyn till de möjligheter till alternativ verkställighet av korta fängelsestraff som tillskapats genom lagen (1994:451) om försöksverksamhet med intensivövervakning med elektronisk kontroll. Nya bestämmelser om skyldighet för tilltalad att ersätta staten kostnad för offentlig försvarare har ansetts inte böra tillämpas i fall då offentlig försvarare förordnats före de nya bestämmelsernas ikraftträdande.

[K10]3 §  Begås ett brott enligt 2 § första stycket under höjd beredskap döms, om brottet medför avsevärt men för totalförsvaret eller annars är att anse som grovt, till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.

[K10]4 §  En totalförsvarspliktig som av oaktsamhet uteblir från värnplikt eller civilplikt döms till böter.

[K10]5 §  En totalförsvarspliktig, en arbetsgivare eller en uppdragsgivare som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet lämnar oriktig uppgift när han eller hon fullgör sin uppgiftsskyldighet enligt 2 kap. 1 § eller 6 kap. 5 § döms till böter.

[S2]Ansvar enligt första stycket inträder inte, om straff för gärningen är föreskrivet i brottsbalken.

Hämtning

[K10]6 §  Om en totalförsvarspliktig har kallats till mönstring eller personlig inställelse vid annan utredning enligt 2 kap., inkallats till värnplikt eller civilplikt eller ålagts att fullgöra allmän tjänsteplikt men utan giltigt skäl uteblir, får Totalförsvarets pliktverk eller den myndighet som verket bestämmer besluta att han eller hon på egen bekostnad skall hämtas genom polismyndighetens försorg.

[S2]En totalförsvarspliktig skall anses ha haft giltigt skäl att utebli, om det är sannolikt att han eller hon har hindrats att inställa sig på grund av avbrott i den allmänna samfärdseln, sjukdom eller annan omständighet som han eller hon inte bort förutse eller av en omständighet i övrigt som den beslutande myndigheten finner utgör giltig ursäkt.

Vite

[K10]7 §  Totalförsvarets pliktverk får vid vite förelägga

  1. en totalförsvarspliktig att till Totalförsvarets pliktverk eller den myndighet som regeringen eller verket bestämmer skriftligen lämna uppgifter som avses i 2 kap. 1 §, och
  2. en arbetsgivare, uppdragsgivare, arbetstagare och uppdragstagare att till en myndighet som avses i 6 kap. 3 § lämna upplysningar som avses i 6 kap. 5 §.

Särskild bestämmelse

[K10]8 §  Totalförsvarets pliktverk får i särskilda fall besluta att en totalförsvarspliktig tills vidare inte skall kallas till mönstring eller inkallas till värnplikt eller civilplikt, om han eller hon

  1. vägrar eller underlåter att fullgöra vad som åligger honom eller henne eller avviker eller uteblir från tjänstgöringsstället och det kan antas att han eller hon inte kommer att fullgöra den värnplikt eller civilplikt som inskrivningen avser, eller
  2. med hänvisning till sin anslutning till visst religiöst samfund förklarar att han eller hon inte kommer att fullgöra vare sig värnplikt eller civilplikt.

11 kap. Förnyad prövning och överklagande

Prop. 2006/07:116: Ändringarna är en följd av Inskrivningsnämndens avskaffande. Ändringen i 1 § innebär att överklagande av Totalförsvarets pliktverks beslut enligt 3 kap. 1, 3 och 4 §§ sker till Överklagandenämnden för totalförsvaret. Alla överklaganden av beslut av Totalförsvarets pliktverk skall således hanteras likartat.

Bestämmelserna i ...

Förnyad prövning

[K11]1 §  Vid Totalförsvarets pliktverk skall det finnas en eller flera inskrivningsnämnder för att genomföra förnyad prövning av vissa beslut av verket.

[S2]Inskrivningsnämnden består av en ordförande som utses av verket, och valda ledamöter till det antal som regeringen föreskriver. För varje landsting, eller kommun som inte ingår i ett landsting, inom inskrivningsnämndens verksamhetsområde skall minst en ledamot väljas. De valda ledamöterna utses för fyra år av de landsting och kommuner som skall vara företrädda i nämnden. För ordföranden och de valda ledamöterna skall det finnas ersättare. Dessa utses på samma sätt som de ordinarie ledamöterna.

[K11]2 §  Totalförsvarets pliktverks beslut enligt 3 kap.1 och 3 §§ skall prövas på nytt av en inskrivningsnämnd, om det begärs av den som beslutet avser och önskemålet om ändring inte tillgodoses genom beslut av en tjänsteman vid verket.

[S2]Vid prövning av ärenden enligt första stycket är inskrivningsnämnden beslutför, när ordföranden och minst två andra ledamöter är närvarande.

[K11]3 §  En begäran om förnyad prövning skall vara skriftlig och ha kommit in till Totalförsvarets pliktverk inom tre veckor från den dag då den som beslutet avser fick del av detta. I begäran skall anges den ändring som önskas och skälen för ändringen.

Överklagande

[K11]4 §  Endast följande beslut enligt denna lag får överklagas:

  1. inskrivningsnämndens beslut,
  2. beslut om inskrivning enligt 3 kap. 4 §,
  3. beslut i andra ärenden om ändring av ett inskrivningsbeslut än som avses i 1,
  4. beslut i ärenden om rätt att vara vapenfri,
  5. beslut i ärenden om uppskov,
  6. beslut i ärenden om avbrott i utbildningen enligt 5 kap.12-14 §§ och om tillgodoräknande av tjänstgöringstid enligt 5 kap. 17 §, samt
  7. beslut enligt 8 kap.6-8 och 11 §§.

[S2]Beslut enligt 8 kap.6-8 och 11 §§ får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Andra beslut får överklagas hos den myndighet som regeringen bestämmer. Lag (2002:276).

Prop. 2001/02:11: Bestämmelsen har ändrats så att beslut med stöd av de nya bestämmelserna om rehabilitering och ersättning till anhöriga som återfinns i 8 kap. 6–8 §§ och 11 § får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Möjligheten att

överklaga dessa beslut överensstämmer med vad som gäller för motsvarande ...

[K11]5 §  Inskrivningsnämndens beslut får inte omprövas enligt förvaltningslagen (1986:223). 6 § Beslut som fattats av den myndighet som avses i 4 § andra stycket får inte överklagas.

Ändringar och övergångsbestämmelser

Lag (1994:1809) om totalförsvarsplikt

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.
    2. Genom lagen upphävs -- lagen (1939:727) om förbud mot uppsägning eller avskedande av arbetstagare med anledning av värnpliktstjänstgöring m. m., -- värnpliktslagen (1941:967), -- allmänna tjänstepliktslagen (1959:83), -- lagen (1966:413) om vapenfri tjänst, -- lagen (1981:292) om tjänsteplikt för hälso- och sjukvårdspersonal samt veterinärpersonal m. m., och -- lagen (1984:272) om skyldighet för civilförsvarspliktiga att tjänstgöra utanför civilförsvaret.
    Övergångsbestämmelser till 3 kap.
    1. Den som före lagens ikraftträdande har genomgått en inskrivningsprövning enligt värnpliktslagen (1941:967) skall anses ha genomgått mönstring enligt den nya lagen.
    2. Den som vid lagens ikraftträdande har tagits ut för värnpliktsutbildning enligt 27 § 1 mom. värnpliktslagen (1941:967) skall anses ha skrivits in för värnplikt enligt den nya lagen.
    3. Den som vid lagens ikraftträdande har tagits ut till en utbildningsreserv enligt 4 a § värnpliktslagen (1941:967) skall anses ha skrivits in i utbildningsreserven enligt den nya lagen.
    4. Den som vid lagens ikraftträdande har fått tillstånd enligt lagen (1966:413) om vapenfri tjänst att göra vapenfri tjänst i stället för värnpliktstjänstgöring skall anses ha skrivits in för civilplikt med rätt att vara vapenfri enligt den nya lagen. Den som vid lagens ikraftträdande genom inskrivning enligt 17 § civilförsvarslagen (1960:74) har tagits ut till att fullgöra civilförsvarstjänstgöring skall anses ha skrivits in för civilplikt enligt den nya lagen. Detsamma skall gälla för den som tagits ut enligt lagen (1984:272) om skyldighet för civilförsvarspliktiga att tjänstgöra utanför civilförsvaret och den som registrerats enligt 2 § förordningen (1981:642) om tjänsteplikt för hälso- och sjukvårdspersonal samt veterinärpersonal m. m.
    5. Totalförsvarets pliktverk får i utbildningsreserven skriva in den som vid lagens ikraftträdande har fått tillstånd till vapenfri tjänst men då inte påbörjat grundutbildning. Inskrivningen skall förenas med en anteckning om rätt för den totalförsvarspliktige att vara vapenfri.
    6. Krigsplacering av pliktpersonal som har beslutats före lagens ikraftträdande skall vid tillämpningen av den nya lagen anses som en krigsplacering enligt 3 kap. 12 § den nya lagen.
    Övergångsbestämmelser till 4 och 5 kap.
    1. Tjänstgöring som en totalförsvarspliktig har fullgjort enligt värnpliktslagen (1941:967), lagen (1966:413) om vapenfri tjänst, civilförsvarslagen (1960:74), lagen (1981:292) om tjänsteplikt för hälso- och sjukvårdspersonal samt veterinärpersonal m. m. eller lagen (1984:272) om skyldighet för civilförsvarspliktiga att tjänstgöra utanför civilförsvaret skall tillgodoräknas honom eller henne som fullgjord värnplikt eller civilplikt med samma antal dagar enligt den nya lagen.
    Därvid skall
    1. grundutbildning enligt 27 § 1 mom. A värnpliktslagen, grundutbildning enligt 5 § första stycket första meningen lagen om vapenfri tjänst samt utbildning enligt 12 § 2 mom.andra stycketcivilförsvarslagen och 6 § lagen om tjänsteplikt för hälso- och sjukvårdspersonal samt veterinärpersonal m. m. anses motsvara grundutbildning enligt 4 kap. 1 § den nya lagen,
    2. övningar enligt 27 § 1 mom. B och C värnpliktslagen, 12 § 2 mom.tredje stycketcivilförsvarslagen och 6 § lagen om tjänsteplikt för hälso- och sjukvårdspersonal samt veterinärpersonal m. m. anses motsvara repetitionsutbildning enligt 4 kap. 4 § den nya lagen, samt
    3. beredskapsövning som avses i 27 § 2 mom. värnpliktslagen, 5 § andra stycket andra meningen lagen om vapenfri tjänst samt 12 § 1 mom.andra stycketcivilförsvarslagen motsvara beredskapstjänstgöring enligt 4 kap. 8 § den nya lagen.
    1. Äldre bestämmelser om tjänstgöringen gäller för dem som vid lagens ikraftträdande har påbörjat utbildning enligt värnpliktslagen (1941:967), lagen (1966:413) om vapenfri tjänst, civilförsvarslagen (1960:74), lagen (1981:292) om hälso- och sjukvårdspersonal samt veterinärpersonal m. m. samt lagen (1984:272) om skyldighet för civilförsvarspliktiga att tjänstgöra utanför civilförsvaret. Totalförsvarets pliktverk får dock avkorta tjänstgöringstiden för den som påbörjat tjänstgöringen före den 1 juli 1995, om den tjänstgöringsskyldige medger det.
    2. För tjänstgöring som påbörjas efter lagens ikraftträdande på grund av inkallelse som utfärdats före ikraftträdandet skall den nya lagen gälla. Därvid skall vad som föreskrivs i punkt 9 a--c tillämpas.
    Övergångsbestämmelser till 10 kap.
    1. Beslut som regeringen, Värnpliktsverket eller Vapenfristyrelsen före ikraftträdandet har meddelat om att tills vidare eller för en viss tid inte inkalla en värnpliktig eller en vapenfri tjänstepliktig till värnpliktstjänstgöring, skall anses som beslut enligt 10 kap. 8 §.
    Övergångsbestämmelser till 11 kap.
    1. Äldre bestämmelser skall tillämpas vid överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet.
    Övrigt
    1. Om det i en lag eller annan författning förekommer hänvisning till en föreskrift som har ersatts genom en bestämmelse i denna lag, skall hänvisningen i stället avse den nya bestämmelsen.
    2. Om det i en lag eller annan författning förekommer hänvisning till Värnpliktsverket eller Vapenfristyrelsen, skall hänvisningen i stället avse Totalförsvarets pliktverk.
    Förarbeten
    Rskr. 1994/95:78, Prop. 1994/95:6, Bet. 1994/95:FöU1
    Ikraftträder
    1995-07-01

Lag (1999:950) om ändring i lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt

Förarbeten
Rskr. 1999/2000:45, Prop. 1998/99:124, Bet. 1999/2000:KU5
Omfattning
ändr. 2 kap 1 §, 3 kap 15 §, 5 kap 15, 19 §§
Ikraftträder
2000-01-01

Lag (2002:276) om ändring i lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004 i fråga om 3 kap. 12 § och i övrigt den 1 juli 2002. Bestämmelserna i 8 kap.6-11 §§ skall tillämpas även i fråga om den som skadats efter den 30 juni 2001. Ersättning enligt 8 kap. 11 § gäller dock endast kostnader som uppkommit efter den 30 juni 2002.
Förarbeten
Rskr. 2001/02:205, Prop. 2001/02:11, Bet. 2001/02:FöU3
Omfattning
ändr. 3 kap 8, 11, 12, 15 §§, 4 kap 2 §, 5 kap 3 §, 8 kap 1 §, 11 kap 4 §, rubr. närmast till 8 kap; nya 3 kap 15 a §, 8 kap 6, 7, 8, 9, 10, 11 §§, rubr. närmast före 8 kap 1, 6, 11 §§
Ikraftträder
2002-07-01

Lag (2004:220) om ändring i lagen (2002:276) om ändring i lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt

Förarbeten
Rskr. 2003/04:170
Omfattning
ikrafttr. av 3 kap 12 § i 2002:276
Ikraftträder
2004-07-01

Lag (2004:835) om ändring i lagen (1993:1809) om totalförsvarsplikt

Förarbeten
Rskr. 2004/05:8, Prop. 2003/04:152, Bet. 2004/05:SfU4
Omfattning
ändr. 8 kap 9 §
Ikraftträder
2005-01-01

Lag (2006:441) om ändring i lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt

Förarbeten
Rskr. 2005/06:282, Prop. 2005/06:185, Bet. 2005/06:AU8
Omfattning
upph. 9 kap 2 §
Ikraftträder
2007-01-01

Lag (2007:406) om ändring i lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt

Förarbeten
Rskr. 2006/07:179, Prop. 2006/07:89, Bet. 2006/07:AU13
Omfattning
ändr. 8 kap 9 §
Ikraftträder
2008-01-01

Lag (2007:1258) om ändring i lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt

Förarbeten
Rskr. 2007/08:33, Prop. 2006/07:116, Bet. 2007/08:FöU3
Omfattning
upph. 11 kap 1, 2, 3, 5 §§, rubr. närmast före 11 kap 1 §; ändr. 5 kap 1 §, 11 kap 4 §, rubr. närmast före 11 kap
Ikraftträder
2008-01-01

Lag (2010:447) om ändring i lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt

Förarbeten
Rskr. 2009/10:269, Prop. 2009/10:160, Bet. 2009/10:FöU8
Omfattning
ändr. 1 kap. 2, 3, 3 a, 4, 5 §§, 2 kap. 2, 3 §§, 3 kap. 1, 3, 5, 6, 9, 12, 13 §§, 4 kap. 3 §; nya 1 kap. 3 a §, 3 kap. 4 a §, rubr. närmast före 3 kap. 4 a §
Ikraftträder
2010-07-01

Lag (2010:448) om ändring i lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt

Förarbeten
Rskr. 2009/10:269, Prop. 2009/10:160, Bet. 2009/10:FöU8
Omfattning
ändr. 2 kap. 1, 2, 4 §§, 3 kap. 1, 3, 4, 4 a, 9, 15, 15 a, 22 §§, 5 kap. 1, 6, 7, 10, 15, 17 §§, 7 kap. 1 §, 10 kap. 6, 7, 8 §§, p 10, 15 ikrafttr.- och övergångsbest.
Ikraftträder
2011-01-01

Lag (2010:1262) om ändring i lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt

Förarbeten
Rskr. 2010/11:7, Prop. 2009/10:222, Bet. 2010/11:SfU4
Omfattning
ändr. 8 kap. 2, 10 §§
Ikraftträder
2011-01-01

Lag (2014:686) om ändring i lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt

Förarbeten
Rskr. 2013/14:262, Prop. 2013/14:110, Bet. 2013/14:JuU23
Omfattning
ändr. 10 kap. 6 §
Ikraftträder
2015-01-01

Lag (2016:649) om ändring i lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt

Förarbeten
Rskr. 2015/16:247, Prop. 2015/16:122, Bet. 2015/16:FöU14
Omfattning
ändr. 5 kap. 3 §
Ikraftträder
2016-07-01