1 §  Om regeringen medger det, får en allmän försäkringskassa, ett landsting och en eller flera kommuner inom samma landsting, som har kommit överens om det bedriva lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst i syfte att pröva möjligheterna till en effektivare användning av tillgängliga resurser. Sådan försöksverksamhet får också, med regeringens medgivande, bedrivas av en kommun som inte ingår i ett landsting och en allmän försäkringskassa.

Regeringen får återkalla sitt medgivande om förutsättningarna för försöket väsentligt förändrats eller det finns andra särskilda skäl. Regeringen får också bestämma de villkor som skall gälla för försöksverksamheten. Lag (1998:103).

2 §  Försöksverksamhet enligt denna lag kan bedrivas genom ett beställarförbund som bildats genom sammanslutning av de som deltar i försöket. Dessa är medlemmar i förbundet. I annat fall skall verksamheten bedrivas genom ett kommunalförbund som bildats genom sammanslutning av det landsting och den eller de kommuner som deltar. Om ett landsting inte deltar i försöks- verksamheten skall dock verksamheten, om den inte bedrivs genom ett beställarförbund, i stället bedrivas av den kommun som deltar i försöket.

Ett kommunalförbund eller en kommun som bedriver försöksverksamhet enligt första stycket och den allmänna försäkringskassa som skall medverka i den finansiella samordningen skall skriftligen avtala om den närmare utformningen av denna samordning. Lag (1998:103).

3 §  Till den som enligt 2 § skall bedriva försöksverksamheten får de parter som deltar i försöket överföra medel för sådana kostnader som är hänförliga till försöksperioden och som avser

1. hälso- och sjukvård,
2. sjukreseersättning,
3. verksamhet enligt socialtjänstlagen (2001:453), lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga och lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall och verksamhet som i annat fall enligt lag skall handhas av socialnämnd och inte omfattas av 1, samt
4. sjukpenning och rehabiliteringsersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, sjukpenning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring och medel avsedda för den allmänna försäkringskassans köp av yrkesinriktade rehabiliteringstjänster.

Parterna får också till den som bedriver försöksverksamheten överföra medel för beräknade kostnader för administration av verksamheten.

Den som bedriver försöksverksamheten övertar ansvaret för att i försöksområdet täcka de kostnader som parterna beslutat skall ingå i försöket. Lag (2001:474).

4 §  Försöksverksamheten får innefatta att den som bedriver verksamheten beslutar om de medel som enligt 3 § tillförs försöksverksamheten och i övrigt fullgör vissa uppgifter i angelägenheter som de deltagande i försöket annars har att befatta sig med, om angelägenheterna faller inom ramen för försöksverksamheten.

Den som bedriver försöksverksamheten får inte besluta i frågor om förmåner eller rättigheter för enskilda eller vidta åtgärder i övrigt som innefattar myndighetsutövning eller som avser tillhandahållande av tjänster avsedda för enskilda. Detta gäller dock inte beslut i fråga om bestämmande av avgifter för tillhandahållande av tjänster och nyttigheter inom ramen för försöksverksamheten.

5 §  När ett beställarförbund, ett kommunalförbund eller en kommun har hand om angelägenheter enligt denna lag, om vilka det finns regler i annan författning, skall den författningens bestämmelser om allmän försäkringskassa, landsting eller kommun gälla för förbundet eller kommunen. Detta gäller dock endast i den utsträckning inte annat föreskrivits i denna lag.

6 §  Tvister med anledning av försöksverksamhet enligt denna lag mellan dem som enligt 1 § kommit överens om verksamheten eller mellan en eller flera av dem och den som enligt 2 § bedriver försöksverksamheten handläggs enligt lagen (1929:145) om skiljemän.

Om försöksverksamheten bedrivs genom ett kommunalförbund skall 4 kap. 10 § kommunalförbundslagen (1985:894) inte tillämpas i fråga om överklagande av förbundsmedlem av beslut som rör försöksverksamheten.

7 §  För ett beställarförbund skall det finnas en förbundsordning. Förbundet är bildat när förbundsordningen antagits och undertecknats av medlemmarna.

Förbundsordningen skall finnas tillgänglig hos förbundet och dess medlemmar.

8 §  Förbundsordningen skall ange

1. förbundets ändamål och medlemmar,
2. förbundets benämning och den ort där förbundet skall ha sitt säte,
3. den tid som förbundet skall bestå,
4. antalet ledamöter och ersättare i styrelsen samt det antal ledamöter och ersättare som varje medlem skall utse,
5. de uppgifter förbundet skall få fullgöra enligt 4 § och den beslutanderätt förbundet enligt samma bestämmelse skall ha,
6. de begränsningar som förbundsmedlemmarna har kommit överens om när det gäller förbundets rätt att sätta sig i skuld,
7. förbundsmedlemmarnas andelar i förbundets tillgångar och skulder, och om någon annan grund skall gälla för medlemmarnas deltagande i kostnaderna för förbundets verksamhet, den grunden,
8. på vilken förbundsmedlems anslagstavla tillkännagivande om justering av protokoll skall ske samt, om mer än en kommun är medlem i förbundet, vem av dem som skall ha ansvaret enligt 18 och 27 §§,
9. regler för styrelsens verksamhet samt förbundets förvaltning och tjänstemannaorganisation utöver vad som anges i denna lag,
10. de bestämmelser om förutsättningarna för förbundets likvidation och upplösning som skall gälla utöver vad som föreskrivs i denna lag,
11. grunderna för skifte av förbundets behållna tillgångar samt
12. vad förbundsmedlemmarna i övrigt anser nödvändigt för att ordna de ekonomiska förhållandena mellan förbundet och dess medlemmar samt förbundets förhållanden i fråga om ekonomi och förvaltning.

I förbundsordningen får det inte tas in någon bestämmelse om begränsning av en förbundsmedlems skyldighet att tillhandahålla medel när det gäller en angelägenhet som enligt särskild författning ankommer på allmän försäkringskassa, landsting eller kommun. Lag (1998:103).

9 §  Beslutanderätten, förvaltningen och verkställigheten i ett beställarförbund skall utövas av en styrelse. Förbundsmedlemmarna får dock besluta att en ledamot eller ersättare i styrelsen eller en tjänsteman hos förbundet skall få besluta på styrelsens vägnar i en viss grupp av ärenden.

Förbundsmedlemmarna bestämmer antalet ledamöter och ersättare i styrelsen. Antalet ledamöter får dock inte understiga fem och varje förbundsmedlem skall ha minst en ledamot och en ersättare i styrelsen.

10 §  Ledamöter och ersättare i förbundsstyrelsen väljs av medlemmarnas fullmäktige och allmän försäkringskassas styrelse. Vid sådant val skall för kommun och landsting 2 kap. 5 § andra stycket kommunalförbundslagen (1985:894) gälla i tillämpliga delar.

Till sådan ledamot eller ersättare får medlem endast välja den som är ledamot eller ersättare i medlemmens fullmäktige, i försäkringskassans styrelse eller i en socialförsäkringsnämnd hos försäkringskassan. Minst en av de ledamöter som försäkringskassans styrelse väljer skall vara ledamot eller ersättare i styrelsen.

Vid val av ersättare till förbundsstyrelsen skall bestämmas i vilken ordning de skall inkallas till tjänstgöring. Lag (1999:1358).

11 §  Ledamöter och ersättare i förbundsstyrelsen väljs för fyra år räknat från och med den 1 januari året efter det, då val i hela riket till kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige ägt rum. Tjänstgöringstiden för ledamot eller ersättare som utses av den allmänna försäkringskassan räknas dock från och med den 1 mars året efter nämnda valår.

När val av ledamöter och ersättare till förbundsstyrelsen sker första gången, skall tjänstgöringstiden räknas från valets förrättande till den tidpunkt, då nästa tjänstgöringstid börjar enligt första stycket. Lag (1996:1541).

12 §  När val skall ske enligt 11 § första stycket skall detta förrättas, beträffande kommun och landsting, av de nyvalda fullmäktige det år då val i hela riket till kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige har ägt rum. Försäkringskassans val av ledamöter och ersättare skall förrättas av försäkringskassans nyutnämnda styrelse året efter nämnda valår.

Vid val enligt första stycket skall 2 kap. 7 § tredje stycket kommunalförbundslagen (1985:894) tillämpas på motsvarande sätt. Vad som i den bestämmelsen föreskrivits om en medlems fullmäktige skall också gälla för en allmän försäkringskassas styrelse.

13 §  Om en ledamot i förbundsstyrelsen avgår under tjänstgöringstiden och ersättare har utsetts, inträder ersättare i den avgångnes ställe för återstoden av tjänstgöringstiden. Ersättarna inträder i den ordning och för de ledamöter som har bestämts vid valet. En ersättare får dock endast inträda i stället för en ledamot som valts av samma förbundsmedlem som ersättaren själv.

Om en ledamot avgår och det saknas ersättare som kan inkallas i den avgångnes ställe, skall den medlem som utsett ledamoten förrätta fyllnadsval för den återstående delen av tjänstgöringstiden.

14 §  Bestämmelserna i 4 kap.8, 9 och 11 §§ samt 18 § första stycketkommunallagen (1991:900) om upphörande av uppdrag och rätt till ledighet skall gälla i tillämpliga delar för ledamot och ersättare i förbundsstyrelsen. Det förhållandet att en ledamots eller ersättares tjänstgöringstid i förbundsmedlemmens fullmäktige respektive styrelse har löpt ut under tjänstgöringstiden i förbundsstyrelsen medför inte att uppdraget som ledamot eller ersättare i förbundsstyrelsen upphör före tjänstgöringstidens utgång.

15 §  Förbundsstyrelsen väljer bland sina ledamöter en ordförande och en eller två vice ordförande för den tid som styrelsen bestämmer. Till dess valet har förrättats utövas ordförandeskapet av den som styrelsen utser.

16 §  Förbundsstyrelsen skall hålla förbundsmedlemmarna underrättade om den allmänna planläggningen av förbundets verksamhet samt om frågor av större ekonomisk eller organisatorisk betydelse.

Förbundsstyrelsen har rätt att från förbundsmedlemmarnas styrelser få de yttranden och upplysningar som behövs för att förbundsstyrelsen skall kunna fullgöra sina uppgifter.

17 §  Beträffande förbundsstyrelsens verksamhet skall 4 kap.17, 19, 20 och 22 §§ samt 6 kap.10, 11, 18, 20 och 23--31 §§kommunallagen (1991:900) gälla i tillämpliga delar. I fråga om justering av protokoll skall 2 kap. 13 § kommunalförbundslagen (1985:894) tillämpas. Vidare skall i fråga om sammanträde för fastställande av budget bestämmelserna i 3 kap. 5 § tredje stycket kommunalförbundslagen gälla.

18 §  Kommunstyrelsen i en av de kommuner som deltar i försöksverksamheten ansvarar för tillsynen av att förbundet fullgör sina skyldigheter enligt arkivlagen (1990:782). Kommunstyrelsen skall därvid samråda med Riksarkivet.

Kommunfullmäktige får, efter samråd med Riksarkivet, meddela föreskrifter om förbundets arkivvård. Vad som föreskrivs i 12 och 15 §§arkivlagen om regeringen, den myndighet regeringen bestämmer och landstingsfullmäktige skall i stället avse kommunfullmäktige. Lag (1998:103).

19 §  Bestämmelserna i 8 kap.1--4 §§, 5 § första och andra styckena samt 10, 12 och 13 §§kommunallagen (1991:900) gäller i tillämpliga delar i fråga om ekonomisk förvaltning i beställarförbundet.

Förbundet får inte ingå i borgen. Förbundet får inte heller sätta sig i skuld i annat fall än när det gäller sedvanliga krediter för verksamheten. I övrigt gäller de begränsningar i fråga om skuldsättning som anges i förbundsordningen.

20 §  Om ett beställarförbund saknar tillgångar för att betala en skuld, är medlemmarna skyldiga att fylla bristen. Om inte medlemmarna kommer överens om annat, skall varje medlem tillskjuta så stor del av bristen som svarar mot medlemmens andel i förbundets tillgångar och skulder efter de grunder som har bestämts enligt 8 § första stycket 7.

21 §  Förbundsstyrelsen skall fastställa beställarförbundets budget senast en månad före räkenskapsårets början. Förbundsstyrelsen skall dessförinnan samråda med förbundsmedlemmarnas styrelser om budgeten. För ett nybildat beställarförbund fastställs förbundets budget av medlemmarna vid bildandet av förbundet. Lag (1999:1358).

22 §  När budgeten fastställs bestämmer förbundsstyrelsen det bidrag som varje medlem skall lämna till förbundet enligt de grunder som anges i förbundsordningen.

23 §  Förbundsstyrelsen skall fortlöpande föra räkenskaper över beställarförbundets medel. Lagen (1997:614) om kommunal redovisning skall därvid gälla i tillämpliga delar. Styrelsen skall årligen och inom tre månader från räkenskapsårets slut upprätta årsbokslut och årsredovisning. Lag (1999:1358).

24 §  Förbundets räkenskaper och årsredovisning samt styrelsens förvaltning skall granskas av en revisor för varje medlem i förbundet. För revisorerna skall finnas personliga ersättare. Valet skall förrättas av medlemmarnas fullmäktige. För val som förrättas av kommun- och landstingsfullmäktige skall därvid 11 § första stycket, 12 och 13 §§ denna lag samt 4 kap.5 och 6 §§kommunallagen (1991:900) gälla i tillämpliga delar. Revisorn för den allmänna försäkringskassan skall utses av Riksrevisionsverket och har rätt att av försäkringskassan få skäligt arvode för sitt uppdrag.

För granskning av ett nybildat förbund skall revisor och revisorsersättare väljas respektive utses senast när förbundet bildas och avse tiden från valets förrättande eller tidpunkten för utseendet till dess nästa tjänstgöringstid för revisorer och revisorsersättare börjar.

Bestämmelserna om revision i 9 kap.4-18 §§kommunallagen gäller i övrigt i tillämpliga delar. I fråga om justering av protokoll skall dock i stället 2 kap. 13 § kommunalförbundslagen (1985:894) tillämpas. Revisionsberättelse skall lämnas till förbundsstyrelsen, till medlemmarnas fullmäktige respektive styrelse och till Riksförsäkringsverket. Förbundsmedlemmarna skall var för sig pröva frågan om ansvarsfrihet för förbundsstyrelsen och om skadeståndstalan skall väckas. Lag (1998:1754).

25 §  Ett beställarförbund skall träda i likvidation senast när tiden för dess bestånd har gått ut. Medlemmarna kan också komma överens om att förbundet skall träda i förtida likvidation.

26 §  Likvidationen verkställs av beställarförbundets styrelse i egenskap av likvidator.

När förbundet har trätt i likvidation, får kallelse på förbundets okända borgenärer sökas av förbundsmedlem eller likvidatorn.

När förbundet har trätt i likvidation, skall förbundets egendom i den utsträckning det behövs för likvidationen förvandlas till pengar genom försäljning på offentlig auktion eller på annat lämpligt sätt.

27 §  När styrelsen har fullgjort sitt uppdrag som likvidator, skall styrelsen avge slutredovisning för sin förvaltning genom en förvaltningsberättelse som rör likvidationen i dess helhet. Berättelsen skall även innehålla en redovisning för skiftet av behållna tillgångar. Till berättelsen skall fogas redovisningshandlingar för hela likvidationstiden.

När likvidationsuppdraget är fullgjort, skall kommunstyrelsen i en av de kommuner som deltagit i försöksverksamheten överta och vårda de handlingar som hör till förbundets arkiv. Handlingarna skall överlämnas inom tre månader om inte kommunstyrelsen har beslutat om något annat.

Förvaltningsberättelsen och redovisningshandlingarna skall delges var och en av förbundsmedlemmarna. När berättelsen och redovisningshandlingarna delgetts samtliga förbundsmedlemmar, är förbundet upplöst. Lag (1998:103).

28 §  En förbundsmedlem som inte är nöjd med redovisningen eller det skifte som förrättats av förbundets styrelse, har rätt att väcka talan om detta mot de övriga förbundsmedlemmarna inom ett år från det att slutredovisningen delgavs medlemmen.

29 §  Om det framkommer någon tillgång för beställarförbundet efter dess upplösning eller om talan väcks mot förbundet eller om det på annat sätt uppkommer behov av en ytterligare likvidationsåtgärd, skall likvidationen fortsättas.

30 §  Bestämmelserna i 10 kap.kommunallagen (1991:900) gäller i tilllämpliga delar i fråga om beställarförbund. Beslut får överklagas av medlemmar av den eller de kommuner eller det landsting som ingår i förbundet. Beslut varigenom kammarrätten har upphävt ett beslut eller förbjudit att det verkställs får endast överklagas av förbundet. Lag (1998:103).