Upphävd författning

Lag (1996:304) om arvode m.m. till Sveriges företrädare i Europaparlamentet

Version: 2003:12

Departement
Justitiedepartementet L6
Utfärdad
1996-04-25
Ändring införd
SFS 1996 i lydelse enligt SFS 2003:12
Upphäver
Lag (1995:564) om arvode m.m. till Sveriges företrädare i Europaparlamentet
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad

[K1]1 §  En företrädare i Europaparlamentet har rätt till förmåner enligt denna lag. Om företrädaren är frånvarande eller har beviljats ledighet från sitt uppdrag i Europaparlamentet under minst en månad i följd, lämnas förmånerna för denna tid endast om skälet är offentligt uppdrag, militärtjänstgöring, sjukdom eller annat förhållande som omfattas av bestämmelserna om rätt till ledighet för arbetstagare hos riksdagen.

[S2]Rätt till egenpensionsförmåner, kompletterande efterlevandepension, inkomstgaranti och efterlevandeskydd enligt bestämmelserna i 3-9 kap. har även den som är eller har varit både företrädare i Europaparlamentet och ledamot i riksdagen. Lag (1998:1718).

Prop. 2008/09:184: I paragrafen regleras vilka som har rätt till förmåner enligt lagen.

Av första stycket framgår att de ledamöter som med stöd av artikel 25 i ledamotsstadgan har begärt att deras förmåner ska regleras enligt gällande nationell lagstiftning har rätt till samtliga förmåner enligt lagen. Den som var ledamot av Europaparlamentet vid utgången av Europaparlamentets valperiod 2004–2009 och som, efter att ha återvalts vid 2009 års val, anmäler hos Europaparlamentets talman att ...

[K1]2 §  Den tid under vilken någon samtidigt varit företrädare i Europaparlamentet och ledamot av riksdagen skall räknas endast som en period.

[K1]3 §  Med offentligt uppdrag avses i denna lag annat offentligt uppdrag än tjänst.

[K1]4 §  Riksdagsförvaltningen får meddela tillämpningsföreskrifter till denna lag. Lag (2000:433).

[K1]5 §  Om det finns synnerliga skäl får riksdagsförvaltningen besluta att någon som är såväl företrädare i Europaparlamentet som ledamot av riksdagen skall få ersättning för sådana särskilda kostnader som avses i 4 6 kap. i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för ledamöter i riksdagen eller omfattas av sådan tjänstereseförsäkring som anges i 15 kap. 1 § nämnda lag. Lag (2000:433).

[K1]6 §  Med hela år avses i denna lag 365 dagar. Kan vid beräkning av antalet hela år viss tid inte tillgodoräknas som helt år skall, om denna tid uppgår till minst 270 dagar, tiden anses som ett helt år.

[K2]1 §  Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas från och med den dag då företrädaren tillträder sitt uppdrag i Europaparlamentet till och med utgången av den månad då uppdraget att vara företrädare upphör.

[K2]2 §  Företrädararvode betalas per månad med en belopp som motsvarar ledamotsarvode enligt 3 kap. 1 § lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter. För den som är både företrädare och ledamot av riksdagen utgår arvode endast enligt denna lag.

Prop. 2008/09:184: I paragrafen regleras med vilket belopp ledamotsarvode betalas.

Paragrafen ändras så att bestämmelsen inte längre reglerar den situationen att en ledamot samtidigt är både ledamot av Europaparlamentet och riksdagsledamot. Paragrafen ändras även redaktionellt.

Förslaget behandlas i avsnitt 6.4.2.

[K2]3 §  Företrädararvode anses som inkomst av anställning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring och lagen (1991:1047) om sjuklön. Företrädare anses därvid som arbetstagare.

Prop. 2008/09:184: I paragrafen anges att ledamotsarvodet anses som inkomst av anställning enligt lagen om allmän försäkring och lagen om sjuklön samt att ledamoten därvid anses som arbetstagare.

Paragrafen ändras så att det klargörs att ledamotsarvodet, på samma sätt som ledamotsarvode enligt 3 kap. 3 § ersättningslagen, ska anses som inkomst av tjänst även enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension. Paragrafen ändras ...

[K2]4 §  Om en företrädare är frånvarande eller har beviljats ledighet från sitt uppdrag i Europaparlamentet under mer än femton dagar i följd av annat skäl än offentligt uppdrag, militärtjänstgöring, sjukdom, vård av barn eller annat förhållande som omfattas av bestämmelserna om rätt till ledighet för arbetstagare hos riksdagen görs avdrag från arvodet med två tredjedelar från och med den sextonde dagen.

[S2]Om en företrädare är frånvarande eller har beviljats ledighet från sitt uppdrag i Europaparlamentet på grund av sjukdom, görs avdrag för samma tid från arvodet i enlighet med de bestämmelser om sjukavdrag som gäller för arbetstagare hos riksdagen. Avdraget skall dock beräknas på grundval av arvodet delat med antalet kalenderdagar i månaden.

[S3]Om en företrädare får föräldrapenning eller tillfällig föräldrapenning och för samma tid får företrädararvode skall arvodet minskas i enlighet med de bestämmelser som gäller för arbetstagare hos riksdagen. Lag (1998:1718).

Egenpensionernas omfattning

[K3]1 §  Egenpensionsförmåner är ålderspension, sjukpension och egenlivränta.

[S2]Egenpensionsförmåner får inte betalas samtidigt med arvode eller inkomstgaranti enligt denna lag eller med arvode enligt lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter.

Prop. 2008/09:184: I paragrafen regleras vissa fall när egenpensionsförmåner inte får betalas enligt företrädarlagen.

I andra stycket införs en spärr mot utbetalning av egenpensionsförmåner under den tid en ledamot får inkomstgaranti enligt ersättningslagen eller får arvode eller övergångsersättning enligt ledamotsstadgan.

Förslaget behandlas i avsnitt 6.4.6.

Hur egenpensioner bestäms

[K3]2 §  Egenpensionsförmånerna bestäms på grundval av ett underlag och en tidsfaktor.

[S2]Underlaget för egenpensionsförmånerna beräknas med utgångspunkt från ett pensionsgrundande arvode.

Pensionsgrundande arvode

[K3]3 §  Företrädares pensionsgrundande arvode utgörs av företrädararvo-

[S2]det enligt 2 kap. 2 §.

[K3]4 §  För den som har varit både företrädare och riksdagsledamot utgörs det pensionsgrundande arvodet av

  1. företrädararvode enligt 2 kap. 2 § denna lag och riksdagsarvode enligt 3 kap. 1 § lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter,
  2. tilläggsarvode enligt 3 kap. 2 § sistnämnda lag,
  3. arvoden enligt 1 § 1-4 och 8 lagen (1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ. Lag (2001:1001).

Underlaget

[K3]5 §  Det pensiongrundande arvodet beräknas för de kalenderår en företrädare eller riksdagsledamot innehaft uppdraget under en femårsperiod närmast före avgångsåret. Det pensionsgrundande arvodet för de fyra första kalenderåren räknas därvid om till nivån för det sista kalenderåret före avgångsåret med hjälp av basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Medeltalet av de framräknade beloppen utgör underlaget för egenpensionsförmånerna.

[S2]Kan en företrädare eller en riksdagsledamot inte tillgodoräknas pensionsgrundande arvode för fem kalenderår, är underlaget för egenpensionsförmånerna medeltalet av beloppen för de hela kalenderår som kan tillgodoräknas.

[S3]Kan endast ett helt kalenderår tillgodoräknas, är underlaget för egenpensionsförmånerna det pensionsgrundande arvodet för det året.

[S4]Kan inte ett helt kalenderår tillgodoräknas, är underlaget för egenpensionsförmånerna det genomsnittliga pensionsgrundande arvodet för de hela kalendermånader som kan tillgodoräknas multiplicerat med tolv.

Tidsfaktorn

[K3]6 §  Tidsfaktorn för ålderspension och sjukpension utgör förhållandet mellan antalet hela år som företrädare i Europaparlamentet, dock högst tolv, och talet tolv.

[S2]För den som har varit både företrädare och riksdagsledamot utgör tidsfaktorn för ålderspension och sjukpension förhållandet mellan det sammanlagda antalet hela år som företrädare och riksdagsledamot, dock högst tolv, och talet tolv.

[K3]7 §  Tidsfaktorn för egenlivränta är lika med förhållandet mellan antalet hela år som företrädare i Europaparlamentet och talet 30.

[S2]För den som har varit både företrädare och riksdagsledamot utgör tidsfaktorn för egenlivränta förhållandet mellan det sammanlagda antalet hela år som företrädare och riksdagsledamot och talet 30.

4 kap. Ålderspension

Rätt till ålderspension

[K4]1 §  För rätt till ålderspension fordras att företrädaren har fullgjort minst sex hela år i Europaparlamentet och vid avgången fyllt 50 år.

[S2]Den som har varit både företrädare och riksdagsledamot har rätt till ålderspension om han eller hon har fullgjort sammanlagt minst sex hela år i Europaparlamentet och riksdagen samt vid avgången fyllt 50 år.

Hur länge ålderspension betalas

[K4]2 §  Ålderspension betalas från och med den månad företrädaren fyller 65 år eller från och med månaden efter den senare tidpunkt då uppdraget att vara företrädare upphör.

[S2]För den som har varit både företrädare och riksdagsledamot betalas ålderspension från och med den månad han eller hon fyller 65 år eller från och med månaden efter den senare tidpunkt då uppdraget att vara företrädare eller riksdagsledamot upphör.

[S3]Ålderspension betalas till och med utgången av den månad då den berättigade avlider.

Hel ålderspension

[K4]3 §  För hel ålderspension fordras minst tolv hela år som företrädare i Europaparlamentet.

[S2]Den som har varit både företrädare och riksdagsledamot har rätt till hel ålderspension om han eller hon har fullgjort sammanlagt minst tolv hela år som företrädare och riksdagsledamot.

Hur ålderspension beräknas

[K4]4 §  Ålderspension utgör den sammanlagda summan av det belopp som erhålls när tidsfaktorn multipliceras med

  1. 11.5 procent av underlaget för egenpensionsförmånerna upp till och med 7,5 gånger basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,
  2. 65 procent av den del av underlaget som överstiger 7,5 men inte 20 basbelopp samt
  3. 32,5 procent av den del av underlaget som överstiger 20 men inte 30 basbelopp.

[S2]Hur tidsfaktorn och underlaget beräknas anges i 3 kap.2-6 §§. Lag (1997:1066).

Rätt till sjukpension

[K5]1 §  Rätt till sjukpension föreligger för en företrädare eller en riksdagsledamot, som tidigare varit företrädare, som frånträder sitt uppdrag och har hel sjukersättning eller hel aktivitetsersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Lag (2002:203).

Hur länge sjukpension betalas

[K5]2 §  Sjukpension betalas till och med månaden före den månad den pensionsberättigade fyller 65 år eller, om den berättigade avlider dessförinnan, till och med den månad dödsfallet inträffar. Från och med den månad den pensionsberättigade fyller 65 år betalas ålderspension beräknad med den tidsfaktor som anges i 3 kap. 6 §.

Hel sjukpension

[K5]3 §  För hel sjukpension fordras tolv hela år som företrädare i Europaparlamentet.

[S2]Den som har varit både företrädare och riksdagsledamot har rätt till hel sjukpension om han eller hon har fullgjort sammanlagt minst tolv hela år i Europaparlamentet och riksdagen.

Tillgodoräknande av tid

[K5]4 §  En företrädare som inte har fullgjort tolv hela år i Europaparlamentet tillgodoräknas även de år som återstår fram till utgången av det kalenderår företrädaren fyller 65 år.

[S2]Den som har varit både företrädare och riksdagsledamot och som inte har fullgjort sammanlagt tolv hela år i Europaparlamentet och i riksdagen tillgodoräknas även de år som återstår fram till utgången av det kalenderår han eller hon fyller 65 år.

Sjukpensionens storlek

[K5]5 §  Sjukpensionens storlek utgör den sammanlagda summan av det belopp som erhålls när tidsfaktorn multipliceras med

  1. 21 procent av den del av underlaget för egenpensionsförmånerna som inte överstiger 7,5 basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,
  2. 81 procent av den del av underlaget som överstiger 7,5 men inte 20 basbelopp samt
  3. 40,5 procent av den del av underlaget som överstiger 20 men inte 30 basbelopp.

[S2]Hur tidsfaktorn och underlaget beräknas anges i 3 kap.2-6 §§. Lag (1997:1066).

[K5]6 §  Sjukpensionen skall på ett underlag för egenpensionsförmåner upp till 7,5 basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring minskas med sådan ersättning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring som avser samma inkomstbortfall. Betalas ej hel sjukpension, minskas avdraget i motsvarande mån.

[S2]Har en företrädare eller en riksdagsledamot som tidigare varit företrädare fått sjukpension från Europaparlamentet skall sjukpension som lämnas enligt denna lag reduceras i motsvarande mån. Reducering skall endast göras när sjukpensionen från Europaparlamentet avser samma sjukperiod. Lag (2001:1001).

Rätt till egenlivränta

[K6]1 §  Rätt till egenlivränta har den som

  1. är företrädare och som lämnar Europaparlamentet efter att ha fullgjort minst tre sammanhängande hela år i Europaparlamentet före den månad han eller hon fyller 65 år och inte är berättigad till ålderspension enligt denna lag eller till ålderspension från Europaparlamentet eller,
  2. har varit både företrädare och riksdagsledamot och som fullgjort sammanlagt minst tre sammanhängande hela år i Europaparlamentet och riksdagen före den månad han eller hon fyller 65 år och inte är berättigad till ålderspension enligt denna lag eller till ålderspension från Europaparlamentet.

Prop. 2008/09:184: I paragrafen regleras i vilka fall rätt till egenlivränta enligt företrädarlagen föreligger.

Paragrafen ändras redaktionellt i syfte att tydliggöra att egenlivräntan utgår efter avslutat uppdrag.

Hur länge egenlivränta betalas

[K6]2 §  Egenlivränta betalas från och med den månad företrädaren eller riksdagsledamoten fyller 65 år till och med den månad då företrädaren eller riksdagsledamoten avlider.

Hur egenlivränta beräknas

[K6]3 §  Egenlivränta utgör den sammanlagda summan av det belopp som erhålls när tidsfaktorn multipliceras med

  1. 9,5 procent av underlaget för egenpensionsförmånerna upp till 7,5 gånger basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,
  2. 61,5 procent av den del av underlaget för egenpensionsförmånerna som överstiger 7,5 men inte 20 basbelopp samt
  3. 30,75 procent av den del av underlaget för egenpensionsförmånerna som överstiger 20 men inte 30 basbelopp.

[S2]Hur tidsfaktorn och underlaget bestäms anges i 3 kap.2-5 och 7 §§. Lag (1997:1066).

7 kap. Efterlevandepension

Rätt till efterlevandepension

[K7]1 §  Efterlevandepension betalas efter den som

  1. vid sin död var företrädare i Europaparlamentet,
  2. vid sin död var riksdagsledamot och som varit företrädare i Europaparlamentet, eller
  3. vid sin död var berättigad till ålderspension eller sjukpension enligt denna lag.

Till vem efterlevandepension betalas

[K7]2 §  Efterlevandepension betalas till efterlevande make samt eget arvsberättigat barn och adoptivbarn som inte fyllt 20 år.

[S2]Med efterlevande make jämställs den som, utan att vara gift, stadigvarande sammanbodde med en ogift företrädare eller ogift riksdagsledamot vid dennes död och som tidigare varit gift med eller har eller har haft eller då väntade barn med denne.

Hur länge efterlevandepension betalas

[K7]3 §  Efterlevandepensionen betalas under fem år från och med månaden efter dödsfallet. Om företrädaren eller riksdagsledamoten avgått före fyllda 65 år betalas efterlevandepension längst till den tidpunkt då den avlidne skulle ha fyllt 70 år. Detsamma gäller om företrädaren eller riksdagsledamoten avgått med ålderspension då denne fyllde 65 år. Om företrädaren eller riksdagsledamoten avgått med ålderspension efter fyllda 65 år, betalas efterlevandepension längst under fem år räknat från avgången. Lag (2001:1001).

[K7]4 §  Rätten till efterlevandepension upphör för efterlevande make eller sammanboende som ingår äktenskap och annars då den berättigade avlider.

[S2]När rätten till efterlevandepension upphört, betalas pensionen till utgången av den månad då detta inträffat.

Hur efterlevandepension beräknas

[K7]5 §  Beräkningsgrunden för efterlevandepension är för en efterlevande ett belopp per år motsvarande 1,2 basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring och för varje annan berättigad därutöver ett belopp motsvarande 0,5 basbelopp.

[K7]6 §  Efterlevandepension betalas

  1. till en efterlevande med 1,2 basbelopp,
  2. till make och barn med ett basbelopp till maken och resterande pension i lika delar till barnen,
  3. till mer än ett barn i lika delar till dem.

8 kap. Kompletterande efterlevandepension

Rätt till kompletterande efterlevandepension

[K8]1 §  Kompletterande efterlevandepension betalas efter den som

  1. vid sin död var företrädare i Europaparlamentet,
  2. vid sin död var riksdagsledamot och som varit företrädare i Europaparlamentet, eller
  3. vid sin död var berättigad till ålderspension eller sjukpension enligt denna lag.

Till vem kompletterande efterlevandepension betalas

[K8]2 §  Kompletterande efterlevandepension betalas till eget arvsberättigat barn och adoptivbarn som inte fyllt 20 år samt efterlevande make eller sammanboende som avses i 7 kap. 2 § andra stycket under förutsättning att äktenskapet ingåtts eller samboförhållandet inletts senast den dag företrädaren eller riksdagsledamoten fyllt 60 år.

Hur länge kompletterande efterlevandepension betalas

[K8]3 §  Kompletterande efterlevandepension betalas från och med månaden efter dödsfallet.

[K8]4 §  Rätten till kompletterande efterlevandepension upphör för efterlevande make eller sammanboende som ingår äktenskap och annars vid utgången av den månad då den berättigade avlider.

Hur kompletterande efterlevandepension bestäms

[K8]5 §  Kompletterande efterlevandepension bestäms på grundval av ett underlag.

[S2]Underlaget är normalbeloppet i 7 § andra stycket multiplicerat med tidsfaktorn.

Tidsfaktorn

[K8]6 §  Tidsfaktorn för kompletterande efterlevandepension utgör förhållandet mellan antalet hela år i Europaparlamentet, dock högst tolv, och talet tolv. Avlider företrädare under fullgörande av uppdraget utan att ha uppnått tolv hela år, tillgodoräknas även de år som återstår fram till utgången av det kalenderår då företrädaren skulle ha fyllt 65 år.

[S2]Tidsfaktorn för kompletterande efterlevandepension för den som varit både företrädare och riksdagsledamot utgör förhållandet mellan det sammanlagda antalet hela år i Europaparlamentet och riksdagen, dock

[S3]högst tolv, och talet tolv.

Prop. 2008/09:184: I paragrafen regleras hur tidsfaktorn för kompletterande efterlevandepension ska beräknas.

Första och andra styckena ändras endast redaktionellt.

I tredje stycket, som är nytt, införs en avräkningsregel för beräkning av tidsfaktorn för kompletterande efterlevandepension. Avräkningsregeln motsvarar till sin konstruktion den avräkningsregel som föreslås i 3 kap. 8 §.

Förslaget i tredje stycket behandlas i ...

Normalbeloppet

[K8]7 §  Normalbeloppet utgör

  1. 32,5 procent av den del av underlaget för egenpensionsförmåner som överstiger 7,5 basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring men inte 20 basbelopp samt
  2. 16,25 procent av den del av underlaget för egenpensionsförmåner som överstiger 20 men inte 30 basbelopp.

[S2]Beräkningsgrunden för kompletterande efterlevandepension är för år i procent av normalbeloppet för

  1. make 100 procent,
  2. make och ett barn 130 procent,
  3. make och två barn 150 procent och för varje barn därutöver 10 procent,
  4. ett barn 75 procent,
  5. två barn 110 procent,
  6. tre barn 135 procent,
  7. fyra barn 150 procent och för varje barn därutöver 10 procent. Lag (1997:1066).

Kompletterande efterlevandepensionens storlek

[K8]8 §  Kompletterande efterlevandepension betalas av underlaget

  1. till make 100 procent,
  2. till ett barn 75 procent,
  3. till make och barn, 75 procent till maken och återstoden i lika delar till barnen,
  4. till barn, underlaget i lika delar.

Rätt till inkomstgaranti

[K9]1 §  Rätt till inkomstgaranti från och med den tidpunkt arvodet upphör har den som

  1. är företrädare och som före 65 års ålder lämnar Europaparlamentet efter minst tre års sammanhängande tid i Europaparlamentet, eller
  2. har varit både företrädare och riksdagsledamot och som före 65 års ålder lämnar Europaparlamentet eller riksdagen efter sammanlagt minst tre års sammanhängande tid i Europaparlamentet och riksdagen.

Prop. 2008/09:184: I paragrafen regleras rätten till inkomstgaranti enligt företrädarlagen.

Första punkten ändras redaktionellt i syfte att tydliggöra att inkomstgarantin gäller efter avslutat uppdrag. Den gäller således inte för den som är men väl för den som har varit ledamot. Vidare förtydligas att det krävs tre hela års sammanhängande tid för att inkomstgarantin ska gälla.

Samma krav gäller enligt 13 kap. 2 § ersättningslagen.

Ändringen ...

[K9]2 §  Sjukfrånvaro, annan frånvaro eller ledighet som beviljats eller godkänts av Europaparlamentet eller dess talman eller av riksdagen eller dess talman begränsar inte rätten till inkomstgaranti.

Prop. 2008/09:184: I paragrafen finns regler om rätt till inkomstgaranti vid beviljad ledighet och annan frånvaro.

Ändringen i paragrafen är en följd av att inkomstgaranti enligt företrädarlagen enbart ska kunna betalas ut till ledamöter som lämnar ett uppdrag i Europaparlamentet. Bestämmelsen har för riksdagsledamöternas del sin motsvarighet i 13 kap. 3 § ersättningslagen.

Förslaget behandlas i avsnitt ...

Hur länge inkomstgarantin betalas

[K9]3 §  För den som varit företrädare eller riksdagsledamot kortare sammanlagd sammanhängande tid än sex hela år gäller inkomstgarantin ett år.

[S2]För den företrädare eller riksdagsledamot som lämnar Europaparlamentet eller riksdagen efter en sammanlagd sammanhängande tid av minst sex hela år i Europaparlamentet och i riksdagen gäller inkomstgarantin

  1. i två år om företrädaren eller riksdagsledamoten inte uppnått 40 års ålder,
  2. i fem år om företrädaren eller riksdagsledamoten uppnått 40 men inte 50 års ålder,
  3. till ingången av den månad då företrädaren eller riksdagsledamoten fyller 65 år om han eller hon uppnått 50 års ålder.

[S3]För de första fem åren skall inkomstgarantin jämställas med inkomst av anställning och för tid därefter skall inkomstgarantin jämställas med pension. Lag (1998:1718).

Prop. 2008/09:184: I paragrafen regleras under hur lång tid inkomstgarantin gäller.

Genom ändringen i första stycket begränsas tillämpningsområdet till ledamöter som endast har varit ledamöter av Europaparlamentet. Ändringen innebär vidare att beräkningen av den tid inkomstgarantin gäller ska ske utifrån den sammanlagda tiden i Europaparlamentet utan att avseende fästs vid om tiden har varit sammanhängande eller inte.

I andra stycket görs ändringar på motsvarande ...

[K9]4 §  Inkomstgaranti enligt 3 § gäller dock längst till och med utgången av den månad då den berättigade avlider.

[S2]Om företrädaren eller riksdagsledamoten åter tar plats i Europaparlamentet eller i riksdagen, upphör garantin så länge uppdraget varar.

Prop. 2008/09:184: I paragrafen regleras under vilken tid inkomstgarantin betalas ut och när den tillfälligt ska upphöra.

Enligt andra stycket ska garantin upphöra om en ledamot av Europaparlamentet eller en riksdagsledamot, som har rätt till inkomstgaranti enligt företrädarlagen, tar plats i riksdagen. Om ledamoten däremot åter tar plats i Europaparlamentet ska garantin inte upphöra, vare sig permanent eller tillfälligt under uppdragstiden. En följd av ändringen är att en ledamot som har ...

[K9]5 §  Om det finns särskilda skäl får riksdagsförvaltningen förlänga den tid under vilken garantin gäller enligt 3 § första stycket och

[S2]andra stycket 1 och 2 med högst ett år eller medge att även tjänstgöringstid som inte är sammanhängande får tillgodoräknas. I ett sådant beslut kan garantin bestämmas till ett lägre belopp. Lag (2000:433).

Prop. 2008/09:184: I paragrafen regleras i vilka fall riksdagsförvaltningen får fatta beslut om förlängd inkomstgaranti och om medgivande av tillgodoräknande av tid som inte är sammanhängande.

Genom ändringen tas den del av bestämmelsen bort som ger riksdagsförvaltningen möjlighet att fatta beslut om medgivande av tillgodoräknande av tid som inte är sammanhängande.

Förslaget behandlas i avsnitt 6.4.3. ...

[K9]6 §  Riksdagsförvaltningen får bevilja inkomstgaranti till en företrädare eller riksdagsledamot som har frånträtt sitt uppdrag och har partiell sjukersättning eller partiell aktivitetsersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Lag (2002:203).

Prop. 2008/09:184: I paragrafen finns bestämmelser om inkomstgaranti vid ledamots frånträde från uppdrag med partiell sjuk- eller aktivitetsersättning.

Ändringen i paragrafen innebär att riksdagsförvaltningens beslut att bevilja inkomstgaranti enligt företrädarlagen inte kan avse en tidigare ledamot av Europaparlamentet som lämnar ett uppdrag som ledamot av riksdagen. Möjligheten att bevilja inkomstgaranti till en riksdagsledamot i sådana fall regleras i stället i 13 kap. 8 § ersättningslagen. ...

Underlaget

[K9]7 §  Underlaget för beräkning av inkomstgarantin utgörs av följande arvoden som betalas vid avgångstillfället

  1. företrädararvode enligt 2 kap. 2 § denna lag eller ledamotsarvode enligt 3 kap. 1 § lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter,
  2. tilläggsarvode enligt 3 kap. 2 § sistnämnda lag och
  3. arvoden för månad till riksdagsledamot enligt 1 § 1-4 och 8 lagen (1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ. Lag (2001:1001).

Prop. 2008/09:184: I paragrafen regleras vilket underlag som ska beaktas vid beräkningen av inkomstgarantin.

Underlaget för inkomstgarantin ska endast utgöras av ledamotsarvodet enligt 2 kap. 2 § företrädarlagen vid avgångstillfället. Ledamotsarvode och tilläggsarvode från riksdagen samt arvode som utgår för särskilda uppdrag i riksdagen och dess myndigheter ska således inte längre beaktas vid beräkningen av underlaget.

Förslaget behandlas i ...

Inkomstgarantins storlek

[K9]8 §  Inkomstgarantin betalas per månad under det första garantiåret med 80 procent av garantiunderlaget som inte överstiger 1,67 basbelopp och med 40 procent av den del som överstiger 1,67 men inte 2,5 basbelopp. För tid därefter betalas inkomstgarantin med följande andelar av garantiunderlaget i förhållande till företrädarens eller riksdagsledamotens sammanlagda tid i Europaparlamentet och riksdagen

[S2]66,0 procent av den del av garantiunderlaget som inte överstiger 1,67 basbelopp och med 33 procent av den del som överstiger 1,67 men inte 2,5 basbelopp efter minst 12 år,

[S3]60,5 procent av den del av garantiunderlaget som inte överstiger 1,67 basbelopp och med 30,25 procent av den del som överstiger 1,67 men inte 2,5 basbelopp efter minst 11 år,

[S4]55,0 procent av den del av garantiunderlaget som inte överstiger 1,67 basbelopp och med 27,5 procent av den del som överstiger 1,67 men inte 2,5 basbelopp efter minst 10 år,

[S5]49,5 procent av den del av garantiunderlaget som inte överstiger 1,67 basbelopp och med 24,75 procent av den del som överstiger 1,67 men inte 2,5 basbelopp efter minst 9 år,

[S6]44,0 procent av den del av garantiunderlaget som inte överstiger 1,67 basbelopp och med 22 procent av den del som överstiger 1,67 men inte 2,5 basbelopp efter minst 8 år,

[S7]38,5 procent av den del av garantiunderlaget som inte överstiger 1,67 basbelopp och med 19,25 procent av den del som överstiger 1,67 men inte 2,5 basbelopp efter minst 7 år,

[S8]33,0 procent av den del av garantiunderlaget som inte överstiger 1,67 basbelopp och med 16,5 procent av den del som överstiger 1,67 men inte 2,5 basbelopp efter minst 6 år. Lag (1997:1066).

[K9]9 §  Inkomstgarantin minskas med vad företrädaren eller riksdagsledamoten får i form av sjukersättning och aktivitetsersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring under den tid inkomstgarantin betalas. Lag (2002:203).

[K9]10 §  Inkomstgarantin minskas också, på sätt som framgår av 11 §, med följande inkomster,

  1. inkomst som är pensionsgrundande enligt 2 kap. lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension,
  2. sådan inkomst av anställning eller uppdrag utomlands som inte beskattas i Sverige,
  3. kompletterande delpension och
  4. pension och livränta i andra fall än som avses i 9 §. Lag (1998:701).

[K9]11 §  Minskningen skall utgöra den procentandel, 80 33, som anges för varje särskilt fall i 8 § av den sammanlagda inkomst enligt 10 § som per år överstiger ett basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

[K9]12 §  Betalas inte inkomstgaranti under helt kalenderår, skall endast inkomster som hänför sig till tid då inkomstgarantin betalas medräknas vid minskningen.

[S2]Minskningen fördelas på det antal kalendermånader garantin betalas.

Rätt till efterlevandeskydd

[K9]13 §  Ett efterlevandeskydd betalas till eget arvsberättigat barn och adoptivbarn som inte fyllt 20 år efter den som vid sin död var berättigad till inkomstgaranti enligt 3 § andra stycket 1 och 2.

[K9]14 §  Om särskilda omständigheter föreligger får riksdagsförvaltningen bevilja efterlevandeskydd till efterlevande make. Ett sådant beslut kan omprövas. Lag (2000:433).

Hur länge efterlevandeskydd betalas

[K9]15 §  Efterlevandeskyddet gäller i högst fem år och betalas till utgången av den månad då rätten till skyddet upphör eller den berättigade avlider.

Efterlevandeskyddets storlek

[K9]16 §  Efterlevandeskydd betalas per år med ett belopp motsvarande 0,5 basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring för varje barn.

Handläggning av ärenden

[K9]17 §  Den som vill ha efterlevandeskydd skall ansöka om det hos riksdagsförvaltningen.

[S2]Efterlevandeskydd kan inte betalas för längre tid tillbaka än två år före ansökningsmånaden. Lag (2003:12).

[K9]18 §  Den som vill att inkomstgaranti skall betalas ut skall ansöka om det hos riksdagsförvaltningen.

[S2]Inkomstgaranti kan inte betalas för längre tid tillbaka än sex månader före ansökningsmånaden. Lag (2003:12).

[K9]19 §  Ansökan om utbetalning av inkomstgaranti skall vara skriftlig. Den som ansökt om utbetalning skall även i övrigt enligt utfärdade föreskrifter eller när riksdagsförvaltningen begärt det skriftligen lämna sådana uppgifter som behövs för att bedöma sökandens rätt till utbetalning. Uppgifterna skall lämnas på heder och samvete.

[S2]Om den som ansökt om utbetalning inte lämnar de uppgifter som begärts får riksdagsförvaltningen hålla inne vidare utbetalningar.

[S3]Om den som har beviljats utbetalning av inkomstgaranti får väsentligt ändrade inkomstförhållanden och dessa kan antas påverka rätten till utbetalning skall han eller hon utan särskild begäran lämna uppgift om detta till riksdagsförvaltningen. Lag (2003:12).

[K9]20 §  Arbetsgivare och annan som har betalat ut ersättning eller förmån skall på begäran av riksdagsförvaltningen lämna de uppgifter för namngiven person om sådana förhållanden som är av betydelse för tillämpningen av denna lag.

[S2]Den som underlåter att fullgöra sin skyldighet enligt första stycket får föreläggas att fullgöra skyldigheten. Föreläggandet får förenas med vite. Lag (2003:12).

[K9]21 §  Om det har betalats ut ett för högt belopp avseende inkomstgaranti skall garantitagaren betala tillbaka skillnaden. Ett belopp som skall betalas tillbaka skall, när det är lämpligt, minska kommande utbetalningar av inkomstgarantin. Om det finns särskilda skäl får återkravet efterges helt eller delvis. Lag (2003:12).

[K9]22 §  Om det har betalats ut ett för högt belopp avseende inkomstgaranti och skillnaden inte har betalats tillbaka inom en månad efter det att krav på återbetalning framställts, skall garantitagaren betala ränta för därpå följande tid intill dess betalning sker. Räntan skall bestämmas efter den räntesats som anges i räntelagen (1975:635). Om det finns särskilda skäl får kravet på ränta efterges helt eller delvis.

[S2]Vad som sägs i första stycket skall också gälla om garantitagaren försummat att lämna uppgifter som erfordras för bestämmande av det belopp som skall betalas tillbaka. I ett sådant fall skall ränta tas ut från den dag då uppgifterna senast skulle ha lämnats in. Lag (2003:12).

10 kap. Relatering till basbeloppet

[K10]1 §  Fastställd ålderspension, sjukpension och kompletterande efterlevandepension relateras till basbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring och omräknas vid förändring av detta. Lag (1997:1066).

[K10]2 §  Den fastställda egenlivräntan relateras till det basbelopp som enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring gäller för året före det år då egenlivräntan börjar utbetalas och omräknas vid förändring av detta. Lag (1997:1066).

[K10]3 §  För den som varit företrädare eller riksdagsledamot i sammanlagt minst sex hela år relateras den fastställda inkomstgarantin till det basbelopp som enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring gäller för avgångsåret och omräknas vid förändring av detta. Lag (1997:1066).

[K10]4 §  Med basbelopp i 4 kap. 4 §, 5 kap. 5 §, 6 kap. 3 §, 8 kap. 7 § och 9 kap. 8 § avses det förhöjda prisbasbeloppet i 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring.

[S2]Om inte annat sägs i första stycket avses med basbelopp i denna lag prisbasbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen om allmän försäkring. Lag (1998:552).

11 kap. Försäkrings- och sjukvårdsförmåner

[K11]1 §  Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas från och med den dag då företrädaren tillträder sitt uppdrag i Europaparlamentet till och med utgången av den månad då uppdraget att vara företrädare upphör.

[K11]2 §  En företrädare skall vara grupplivförsäkrad på riksdagens bekostnad. Försäkringen skall samordnas med sådan motsvarande försäkring som tecknats för företrädaren av Europaparlamentet.

[K11]3 §  En företrädare skall vara arbetsskadeförsäkrad på riksdagens bekostnad i den omfattning som gäller för riksdagens ledamöter.

Ändringar och övergångsbestämmelser

Lag (1996:304) om arvode m.m. till Sveriges ledamöter av Europaparlamentet

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna lag träder i kraft den 1 juni 1996, då lagen (1995:564) om arvode m.m. till Sveriges företrädare i Europaparlamentet skall upphöra att gälla. I fråga om ersättning och förmåner som utgår för tid före ikraftträdandet skall dock äldre bestämmelser gälla.
    2. Vad som i denna lag sägs om företrädare skall också gälla de av riksdagen valda företrädarna.
    3. För den som varit både företrädare och riksdagsledamot får all tid som företrädare och riksdagsledamot tillgodoräknas vid bestämmande av hela år.
    4. För tid som hänför sig till tid före denna lags ikraftträdande får dock tid som riksdagsledamot beräknas efter riksdagsår om detta gällt enligt äldre bestämmelser i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter. Riksdagsår skall härvid anses som hela år. De dagar som inte kan tillgodoräknas som riksdagsår får läggas samman med den tid som avser tid efter ikraftträdandet.
    Förarbeten
    Rskr. 1995/96:207, Bet. 1995/96:KU27
    Ikraftträder
    1996-06-01

Lag (1997:1066) om ändring i lagen (1996:304) om arvode m.m. till Sveriges företrädare i Europaparlamentet

    Förarbeten
    Rskr. 1997/98:59
    Omfattning
    ändr. 4 kap 4 §, 5 kap 5 §, 6 kap 3 §, 8 kap 7 §, 9 kap 8 §, 10 kap 1, 2, 3 §§; ny 10 kap 4 §
    Ikraftträder
    1998-01-01

Lag (1998:552) om ändring i lagen (1996:304) om arvode m.m. till Sveriges företrädare i Europaparlamentet

Förarbeten
Rskr. 1997/98:318
Omfattning
ändr. 10 kap 4 §
Ikraftträder
1999-01-01

Lag (1998:701) om ändring i lagen (1996:304) om arvode m.m. till Sveriges företrädare i Europaparlamentet

Förarbeten
Rskr. 1997/98:315, Prop. 1997/98:151, Bet. 1997/98:SfU13
Omfattning
ändr. 9 kap 10 §
Ikraftträder
1999-01-01

Lag (1998:1718) om ändring i lagen (1996:304) om arvode m.m. till Sveriges företrädare i Europaparlamentet

Förarbeten
Rskr. 1998/99:92, Bet. 1998/99:KU1
Omfattning
ändr. 1 kap 1 §, 2 kap 4 §, 9 kap 3 §
Ikraftträder
1999-01-01

Lag (2000:433) om ändring i lagen (1996:304) om arvode m.m. till Sveriges företrädare i Europaparlamentet

Förarbeten
Rskr. 1999/2000:214, Bet. 1999/2000:KU19
Omfattning
ändr. 1 kap 4, 5 §§, 9 kap 5, 6, 14, 17 §§
Ikraftträder
2000-07-01

Lag (2001:1001) om ändring i lagen (1996:304) om arvode m.m. till Sveriges företrädare i Europaparlamentet

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.
  2. Bestämmelserna i 3 kap. 4 § och 9 kap. 7 § i sin nya lydelse tillämpas dock för tid från och med den 1 juni 1996.
Förarbeten
Rskr. 2001/02:44
Omfattning
ändr. 3 kap 4 §, 5 kap 6 §, 7 kap 3 §, 9 kap 7 §
Ikraftträder
2002-01-01

Lag (2002:203) om ändring i lagen (1996:304) om arvode m.m. till Sveriges företrädare i Europaparlamentet

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för tid före ikraftträdandet.
Förarbeten
Rskr. 2001/02:215, Prop. 2001/02:84, Bet. 2001/02:SfU12
Omfattning
ändr. 5 kap 1 §, 9 kap 6, 9 §§
Ikraftträder
2003-01-01

Lag (2003:12) om ändring i lagen (1996:304) om arvode m.m. till Sveriges företrädare i Europaparlamentet

Förarbeten
Rskr. 2002/03:91
Omfattning
ändr. 9 kap 17 §, rubr. närmast före 9 kap 17 §; nya 9 kap 18, 19, 20, 21, 22 §§
Ikraftträder
2003-03-01

Lag (2008:969) om ändring i lagen (1996:304) om arvode m.m. till Sveriges företrädare i Europaparlamentet

Förarbeten
Rskr. 2008/09:28, Prop. 2007/08:160, Bet. 2008/09:KU2
Omfattning
ny 9 kap 20 a §
Ikraftträder
2009-01-01

Lag (2009:680) om ändring i lagen (1996:304) om arvode m.m. till Sveriges företrädare i Europaparlamentet

Förarbeten
Rskr. 2008/09:286, Prop. 2008/09:184, Bet. 2008/09:KU25
Omfattning
upph. 1 kap. 2, 5 §§; ändr. författningsrubr., 1 kap. 1 §, 2 kap. 1, 2, 3, 4 §§, 3 kap. 1, 3, 4, 5, 6, 7 §§, 4 kap. 1, 2, 3 §§, 5 kap. 1, 3, 4, 6 §§, 6 kap. 1, 2 §§, 7 kap. 1, 2, 3 §§, 8 kap. 1, 2, 6 §§, 9 kap. 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9 §§, 10 kap. 3 §, 11 kap. 1, 2, 3 §§; nya 3 kap. 8 §, 9 kap. 3 a, 9 a, 12 a, 23 §§, 12 kap., rubr. närmast före 9 kap. 12 a, 23 §§
Ikraftträder
2009-07-14

Lag (2009:1028) om ändring i lagen (1996:304) om arvode m.m. till Sveriges ledamöter av Europaparlamentet

Förarbeten
Rskr. 2009/10:10, Bet. 2009/10:KU3
Omfattning
ändr. 9 kap. 3 a §
Ikraftträder
2009-12-31

Lag (2009:1584) om ändring i lagen (1996:304) om arvode m.m. till Sveriges ledamöter av Europaparlamentet

Förarbeten
Rskr. 2009/10:118, Bet. 2009/10:KU12
Omfattning
ändr. 10 kap. 2 §
Ikraftträder
2009-12-31

Lag (2009:1585) om upphävande av lagen (1996:304) om arvode m.m. till Sveriges ledamöter av Europaparlamentet

Förarbeten
Rskr. 2009/10:118, Bet. 2009/10:KU12
Omfattning
upph.

Lag (2010:1903) om ändring i lagen (2009:1585) om upphävande av lagen (1996:304) om arvode m.m. till Sveriges ledamöter av Europaparlamentet

Förarbeten
Rskr. 2010/11:10, Bet. 2010/11:KU15
Omfattning
ändr.