1 §  I denna förordning ges bestämmelser till säkerhetsskyddslagen (1996:627) utom när det gäller riksdagen och dess myndigheter.

2 §  För Regeringskansliet gäller endast 8, 11-29, 32 och 33 §§säkerhetsskyddslagen (1996:627) samt 15 och 18-38 §§ denna förordning. För sådana kommittéer och särskilda utredare som avses i kommittéförordningen (1976:119) gäller endast 11-29, 32 och 33 §§säkerhetsskyddslagen samt 18-38 §§ denna förordning. Förordning (1996:1517).

3 §  Vad som i denna förordning föreskrivs om myndigheter gäller också för kommuner och landsting om inte annat sägs.

Förordningen gäller vidare för sådana bolag, föreningar och stiftelser som avses i 1 § 2 säkerhetsskyddslagen (1996:627) samt sådana enskilda som avses i 1 § 3 säkerhetsskyddslagen. Förordning (1999:905).

4 §  I denna förordning avses med

1. hemlig uppgift: uppgift som omfattas av sekretess enligt sekretesslagen (1980:100) och som rör rikets säkerhet,
2. hemlig handling: handling som innehåller hemlig uppgift, samt
3. säkerhetskänslig verksamhet: verksamhet av betydelse för rikets säkerhet. Förordning (2002:475).

5 §  Myndigheter och andra som förordningen gäller för skall undersöka vilka uppgifter i deras verksamhet som skall hållas hemliga med hänsyn till rikets säkerhet och vilka anläggningar som kräver ett säkerhetsskydd med hänsyn till rikets säkerhet eller skyddet mot terrorism. Resultatet av denna undersökning (säkerhetsanalys) skall dokumenteras.

6 §  Hos myndigheter och andra som förordningen gäller för skall det, om det inte är uppenbart obehövligt, finnas en säkerhetsskyddschef som utövar kontroll över säkerhetsskyddet. Vid myndigheter skall säkerhetsskyddschefen vara direkt underställd myndighetens chef. Det skall finnas en ersättare för säkerhetsskyddschefen. Om det behövs skall det vidare finnas en biträdande säkerhetsskyddschef.

7 §  Om inte något annat följer av bestämmelser i lag, är endast den behörig att ta del av hemliga uppgifter som

1. bedöms pålitlig från säkerhetssynpunkt,
2. har tillräckliga kunskaper om säkerhetsskydd, och
3. behöver uppgifterna för sitt arbete i den verksamhet där de hemliga uppgifterna förekommer.

8 §  Den som tillåts ta del av hemliga uppgifter skall upplysas om räckvidden och innebörden av sekretessen.

9 §  Hemliga handlingar som är av synnerlig betydelse för rikets säkerhet skall inventeras minst en gång per år.

Andra hemliga handlingar skall inventeras i den omfattning som anges i föreskrifter enligt 45 §.

10 §  Om en hemlig uppgift kan ha röjts, skall detta skyndsamt anmälas till Rikspolisstyrelsen, om röjandet kan antas medföra men för rikets säkerhet som inte endast är ringa. Förordning (2000:888).

11 §  För försändelser med hemliga handlingar till utlandet skall Utrikesdepartementets kurirförbindelser anlitas.

Rikspolisstyrelsen och Försvarsmakten kan för sina respektive tillsynsområden enligt 39 § besluta om undantag från första stycket. Förordning (2000:888).

12 §  Innan en myndighet inrättar ett register, som skall föras med hjälp av automatisk databehandling och som kan förutses komma att innehålla sådana uppgifter att utlämnandet av dem var för sig eller sammanställda kan skada totalförsvaret, skall myndigheten samråda med Försvarsmakten och, om uppgifternas natur ger anledning till det, Rikspolisstyrelsen. I fråga om uppgifter av betydelse för rikets säkerhet i övrigt skall i motsvarande fall samråd ske med Rikspolisstyrelsen.

Ett system som av flera personer skall användas för automatisk informationsbehandling av hemliga uppgifter skall vara försett med funktioner för behörighetskontroll och registrering av händelser i systemet som är av betydelse för säkerheten.

Systemet får inte tas i drift förrän det från säkerhetssynpunkt har godkänts av den för vars verksamhet systemet inrättas.

13 §  Myndigheter och andra som förordningen gäller för skall, innan de sänder hemliga uppgifter i ett datanät utanför deras kontroll, förvissa sig om att det för uppgifterna där finns en fullgod informationssäkerhet.

Hemliga uppgifter får krypteras endast med kryptosystem som har godkänts av Försvarsmakten.

14 §  Säkerhetsprövningen skall grundas på

1. den personliga kännedom som finns om den som prövningen gäller,
2. uppgifter som framgår av betyg, intyg och referenser, samt om bestämmelserna om sådana åtgärder är tillämpliga
3. uppgifter som har kommit fram vid registerkontroll och särskild personutredning.

Identitetskontroll skall göras, om det inte är obehövligt.

En myndighet som beslutar om registerkontroll av någon som inte skall anlitas i den egna verksamheten, skall vid behov samråda med arbetsgivaren om säkerhetsprövningsåtgärderna utom såvitt avser registerkontroll och särskild personutredning.

15 §  Vid förhandlingar om sådana säkerhetsskyddsavtal som avses i 8 § första stycket säkerhetsskyddslagen (1996:627) företräds det allmänna av den myndighet som avser att begära in anbud eller träffa avtal. Myndighetens säkerhetsskyddschef eller annan säkerhetsansvarig skall medverka vid förhandlingen.

16 §  När en myndighet skall överlåta verksamhet som är av betydelse för rikets säkerhet eller som särskilt behöver skyddas mot terrorism till en enskild, skall myndigheten upplysa den enskilde om att säkerhetsskyddslagen (1996:627) gäller för verksamheten.

17 §  Försvarets materielverk får träffa avtal om säkerhetsskydd med ett svenskt företag, om det är nödvändigt för att företaget skall kunna delta i internationellt samarbete om utveckling eller produktion av försvarsmateriel.

18 §  Kommuner, landsting och de myndigheter som anges i bilaga till denna förordning beslutar om placering i säkerhetsklasser när det gäller anställning eller uppdrag hos en anbudsgivare eller leverantör med vilken de har ingått säkerhetsskyddsavtal enligt 8 § säkerhetsskyddslagen (1996:627). Förordning (2001:221).

19 §  Kommuner, landsting och de myndigheter som anges i bilaga till denna förordning beslutar om

1. placering i säkerhetsklass 2 och 3 samt registerkontroll i fråga om den egna verksamheten,
2. registerkontroll när det gäller anställning eller uppdrag hos en anbudsgivare eller leverantör med vilken de har ingått säkerhetsskyddsavtal enligt 8 § säkerhetsskyddslagen (1996:627), och
3. placering i säkerhetsklass 2 och 3 samt registerkontroll när det gäller bolag, föreningar och stiftelser som de utövar ett rättsligt bestämmande inflytande över.

När en statlig myndighet som inte finns angiven i bilagan utövar ett rättsligt bestämmande inflytande över ett bolag, en förening eller en stiftelse, beslutas om placering i säkerhetsklass 2 och 3 och om registerkontroll för bolaget, föreningen eller stiftelsen

1. för elförsörjningsverksamhet: av Affärsverket svenska kraftnät,
2. för flygtransportverksamhet: av Luftfartsstyrelsen,
3. för telekommunikationsverksamhet: av Post- och telestyrelsen, och
4. för andra verksamheter än sådana som sägs i 1-3: av länsstyrelsen i det län där bolaget, föreningen eller stiftelsen har sitt säte.

Sveriges Radio Aktiebolag, Sveriges Television Aktiebolag och Teracom Aktiebolag beslutar om placering i säkerhetsklass 2 och 3 och om registerkontroll när det gäller den egna personalen. Förordning (2004:1194).

21 §  Myndigheter och andra som förordningen gäller för, men som inte med stöd av 18 20 §§ får besluta om placering i säkerhetsklasser eller om registerkontroll, skall begära att regeringen fattar sådana beslut.

22 §  Rikspolisstyrelsen beslutar om registerkontroll när en framställan om detta har gjorts från en annan stat eller en mellanfolklig organisation. Förordning (2006:350).

23 §  Innan en person får anställas eller på annat sätt delta i verksamhet skall registerkontroll göras om anställningen eller deltagandet har placerats i säkerhetsklass. Registerkontroll får endast göras om den som säkerhetsprövningen avser kan antas komma att anställas eller på annat sätt delta i den aktuella verksamheten. Om det finns synnerliga skäl får kontroll göras utan ett sådant antagande.

24 §  Innan någon som redan har anlitats i anställning eller annat deltagande i verksamhet som har placerats i säkerhetsklass, får anlitas i en högre säkerhetsklass, skall ny registerkontroll göras.

25 §  En ny registerkontroll skall göras minst vart femte år av den som har anlitats i säkerhetsklass 1 eller 2. I övrigt skall en ny kontroll göras när det finns särskild anledning till det.

26 §  Registerkontroll enligt 14 § säkerhetsskyddslagen (1996:627) får göras i fråga om den som skall anställas eller på annat sätt delta i verksamhet vid sådana anläggningar, byggnader, bostäder m.m. som avses i 27 §. Sådan registerkontroll får också göras i fråga om den som en polismyndighet skall förordna enligt 16 § lagen (2004:487) om sjöfartsskydd eller 4 kap. 3 § lagen (2006:1209) om hamnskydd. Registerkontroll får endast göras om den som säkerhetsprövningen avser kan antas komma att anställas eller på annat sätt delta i den aktuella verksamheten eller, i fall som avses i andra meningen, förordnas. Om det finns synnerliga skäl får kontroll göras utan ett sådant antagande. Förordning (2006:1210).

26 a §  Om det finns särskilda skäl, får registerkontroll enligt 14 § säkerhetsskyddslagen (1996:627) göras även i andra fall än som avses i 26 §.

Regeringen beslutar i varje enskilt fall om registerkontroll enligt denna paragraf. Förordning (2001:221).

27 §  Registerkontroll av personer som avses i 26 § beslutas

1. för civila flygplatser, flygstationer och flygpassagerarterminaler: av Luftfartsstyrelsen,
2. för statschefens residens och bostäder samt statsministerns bostäder: av Rikspolisstyrelsen,
3. för Regeringskansliets byggnader: av Regeringskansliet,
4. för sådana skyddsobjekt som avses i 4 §1 och 2 lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m. och som huvudsakligen disponeras av Försvarsmakten, Försvarets materielverk eller Försvarets radioanstalt samt för sådana skyddsobjekt som avses i 4 § 6 lagen om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m.: av Försvarsmakten,
5. för sådana anläggningar inom elförsörjningen som är skyddsobjekt: av Affärsverket svenska kraftnät, och
6. för andra skyddsobjekt än sådana som ingår bland objekten i 1-3 och för andra skyddsobjekt än sådana som sägs i 4 och 5: av länsstyrelsen i det län där skyddsobjektet finns.

Vad som sägs i första stycket 6 gäller inte för riksdagens eller riksdagens myndigheters byggnader.

Myndigheterna skall noga pröva behovet av registerkontroll till skydd mot terrorism. Kontroll får endast göras om skyddsbehovet inte kan tillgodoses på något annat sätt. Förordning (2004:1194).

27 a §  För en sådan person som skall förordnas enligt 16 § lagen (2004:487) om sjöfartsskydd eller 4 kap. 3 § lagen (2006:1209) om hamnskydd beslutas registerkontroll av den myndighet som förordnar personen. Förordning (2006:1210).

28 §  Den som med stöd av 18 22 eller 27 § denna förordning beslutar om registerkontroll skall inhämta samtycke enligt 19 § säkerhetsskyddslagen (1996:627).

29 §  Den som har beslutat om registerkontroll skall göra en framställan hos Rikspolisstyrelsen om utlämnande av uppgifter. Rikspolisstyrelsen skall därefter överlämna ärendet till Registernämnden.

När det gäller en person som, enligt vad som är känt för Rikspolisstyrelsen, har en anställning eller på annat sätt deltar i säkerhetskänslig verksamhet skall Rikspolisstyrelsen göra en framställan hos Registernämnden om utlämnande av uppgift som enligt styrelsens kännedom har tillförts polisregister efter det att registerkontroll har gjorts.

30 §  Om registerkontroll avser anställningar eller annat deltagande i verksamhet som har placerats i säkerhetsklass 1 eller 2 skall den som kontrolleras skriftligen lämna uppgifter om sina personliga förhållanden till den som har beslutat om kontrollen. Dessa upplysningar skall lämnas in till Rikspolisstyrelsen tillsammans med framställan om utlämnande av uppgifter. När frågan om utlämnande av uppgifter överlämnas till Registernämnden, skall dessa upplysningar bifogas.

31 §  Registernämnden beslutar om sådana uppgifter som avses i 12 § säkerhetsskyddslagen (1996:627) skall lämnas ut. Förordning (1999:80).

32 §  Registernämnden skall avgöra om den som en uppgift avser skall ges tillfälle att yttra sig över uppgiften enligt 25 § säkerhetsskyddslagen (1996:627). Registernämnden skall vid sin prövning av denna fråga överväga om ett personligt samtal bör hållas med den kontrollerade.

Vad som sägs i första stycket gäller även efter en sådan framställan från Rikspolisstyrelsen som avses i 29 § andra stycket.

33 §  Det får inte framgå av svaret till den som har beslutat om registerkontrollen att det finns en uppgift om den kontrollerade som inte lämnas ut.

34 §  Rikspolisstyrelsen skall göra en särskild personutredning i de fall som anges i 18 § säkerhetsskyddslagen (1996:627).

35 §  När det gäller anställningar och annat deltagande i verksamhet som har placerats i säkerhetsklass 1 skall en särskild personutredning göras som omfattar även andra personliga förhållanden än de rent ekonomiska, om det inte är obehövligt.

När det gäller anställningar och annat deltagande i verksamhet som har placerats i säkerhetsklass 2 skall personutredningen ha den omfattning som sägs i första stycket, om det finns särskilda skäl.

36 §  När den särskilda personutredningen avser anställningar och annat deltagande i verksamhet som har placerats i säkerhetsklass 1, skall Rikspolisstyrelsen hålla ett personligt samtal med den som säkerhetsprövningen gäller. Ett sådant samtal får dock underlåtas om det står klart att det inte behövs.

Ett personligt samtal skall, om det behövs, hållas också när utredningen avser anställningar och annat deltagande i verksamhet som har placerats i säkerhetsklass 2. Förordning (2000:888).

37 §  De uppgifter som har kommit fram vid en särskild personutredning skall överlämnas till Registernämnden. Registernämnden skall besluta om de uppgifter som har kommit fram skall lämnas ut. Vad som sägs i 32 § första stycket gäller även uppgifter som har kommit fram vid en särskild personutredning.

38 §  Myndigheter och andra som förordningen gäller för och som har beslutat om registerkontroll skall dokumentera resultatet av säkerhetsprövningen när det gäller en person som har bedömts vara pålitlig från säkerhetssynpunkt.

39 §  Säkerhetsskyddet skall kontrolleras av

1. Försvarsmakten när det gäller Fortifikationsverket samt de myndigheter som hör till Försvarsdepartementet utom Kustbevakningen, Krisberedskapsmyndigheten, Statens haverikommission, Statens räddningsverk och Styrelsen för psykologiskt försvar, samt
2. Rikspolisstyrelsen när det gäller Kustbevakningen, Krisberedskapsmyndigheten, Statens haverikommission, Statens räddningsverk, Styrelsen för psykologiskt försvar och övriga myndigheter utom Justitiekanslern. Förordning (2006:1107).

40 §  Säkerhetsskyddet hos bolag, föreningar och stiftelser som avses i 1 § 2 säkerhetsskyddslagen (1996:627) samt enskilda som avses i 1 § 3 säkerhetsskyddslagen skall kontrolleras av den myndighet som anges i 19 § andra stycket. Förordning (2002:475).

40 a §  Säkerhetsskyddet hos sådana enskilda som anges i 18 a § skall kontrolleras av Rikspolisstyrelsen. Förordning (1999:971).

41 §  Säkerhetsskyddet hos anbudsgivare och leverantörer som har träffat säkerhetsskyddsavtal enligt 8 § första stycket säkerhetsskyddslagen (1996:627) skall kontrolleras av den avtalsslutande myndigheten.

42 §  Kontroll av säkerhetsskyddet hos sådana bolag, föreningar och stiftelser som avses i 1 § 2 säkerhetsskyddslagen (1996:627) samt enskilda som avses i 1 § 3 och 8 §säkerhetsskyddslagen kan även utföras av Rikspolisstyrelsen och Försvarsmakten. Kontrollen skall i dessa fall utföras i samråd med de myndigheter som enligt 31 § säkerhetsskyddslagen eller 40 eller 41 § denna förordning utövar kontroll.

43 §  Rikspolisstyrelsen får meddela närmare föreskrifter om verkställigheten av säkerhetsskyddslagen (1996:627) i fråga om förfarandet vid registerkontroll. Sådana föreskrifter som avser kontroll av personal vid Försvarsmakten skall beslutas efter samråd med Försvarsmakten.

44 §  Rikspolisstyrelsen och Försvarsmakten får meddela ytterligare föreskrifter om verkställigheten av säkerhetsskyddslagen (1996:627) för sina respektive tillsynsområden enligt 39 §.

Första stycket gäller inte omfattningen av inventeringen av hemliga handlingar enligt 9 § andra stycket.

44 a §  Rikspolisstyrelsen får, utöver vad som sägs i 43 §, meddela föreskrifter om verkställighet av säkerhetsskyddslagen (1996:627) för sitt tillsynsområde enligt 40 a §.

Första stycket gäller inte omfattningen av inventeringen av hemliga handlingar enligt 9 § andra stycket. Förordning (1999:971).

45 §  Myndigheterna skall meddela ytterligare föreskrifter om verkställigheten av säkerhetsskyddslagen (1996:627) i fråga om säkerhetsskyddet inom sina verksamhetsområden, om det inte är uppenbart obehövligt. Om det behövs skall myndigheterna innan dess samråda med den myndighet som enligt 43 och 44 §§ meddelar föreskrifter för myndighetens område.

Myndigheternas föreskrifter får avvika från föreskrifterna enligt 43 och 44 §§ endast om detta har medgivits av den myndighet som har meddelat dessa föreskrifter.

46 §  Bestämmelserna i 27 § verksförordningen (1995:1322) skall inte tillämpas på föreskrifter som meddelas med stöd av denna förordning eller på allmänna råd till förordningen.

47 §  Rikspolisstyrelsen skall på begäran lämna råd om säkerhetsskydd till regeringskansliet, riksdagen och dess myndigheter samt till Justitiekanslern.

48 §  Om det vid utövandet av tillsynen över säkerhetsskyddet enligt 39 och 42 §§ konstateras brister som trots påpekanden inte rättas till, skall tillsynsmyndigheten anmäla förhållandet till regeringen. Detta gäller dock inte brister hos sådana enskilda som avses i 8 § första stycket säkerhetsskyddslagen (1996:627).

49 §  Om det vid säkerhetsprövning hos en statlig myndighet kommer fram att en person som redan är anställd vid myndigheten måste anses olämplig från säkerhetssynpunkt för sin befattning, skall myndigheten anmäla detta till regeringen.

50 §  Beslut enligt denna förordning får inte överklagas.