1 §  Grunden för Försvarsmaktens verksamhet skall vara förmågan till väpnad strid.

2 §  Försvarsmakten skall kunna försvara Sverige mot väpnat angrepp var det än kommer ifrån. Hela Sverige skall kunna försvaras.

Försvarsmakten skall hävda Sveriges territoriella integritet.

Försvarsmakten skall bidra till fred och säkerhet i omvärlden genom att kunna genomföra och lämna stöd till fredsfrämjande operationer och säkerhetsfrämjande samarbete samt kunna lämna stöd till humanitär verksamhet.

Försvarsmakten skall bidra till att stärka det svenska samhället vid svåra påfrestningar i fred genom att kunna samverka med andra myndigheter och kunna ställa resurser till förfogande.

3 §  Försvarsmakten skall ha den operativa förmåga, de kompetenser och den insatsorganisation som regeringen beslutar. Försvarsmakten skall även upprätthålla den beredskap som regeringen beslutar.

Försvarsmaktens beredskap, organisation och planläggning skall medge att Försvarsmaktens förmåga kan anpassas för att motsvara förändrade krav och behov.

Försvarsmakten skall genomföra den planläggning och vidta de förberedelser som behövs för att kunna lösa myndighetens uppgifter.

4 §  Utöver vad som följer av 1 - 3 §§ skall Försvarsmakten särskilt

1. leda och bedriva den verksamhet som anges i 1 § lagen (2000:130) om försvarsunderrättelseverksamhet,
2. leda och bedriva militär säkerhetstjänst,
3. leda och samordna signalskyddstjänsten inom totalförsvaret,
4. biträda Regeringskansliet i frågor som rör kryptoverksamhet och annan signalskyddsverksamhet,
5. i fredstid ansvara för att samla in, bearbeta och lämna Kustbevakningen sjölägesinformation sammanställd för civila behov,
6. stödja svensk försvarsindustri genom exportfrämjande verksamhet inom ramen för gällande riktlinjer för svensk krigsmaterielexport,
7. lämna biträde vid svenska förhandlingsinsatser avseende nedrustning, rustningskontroll samt förtroendeskapande och säkerhetsskapande åtgärder,
8. i sin perspektivplanering planera i nära samverkan med Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) och redovisa den i budgetunderlaget,
9. bedriva försvarsupplysning i syfte att stärka försvarsviljan och förtroendet för det militära försvaret,
10. medverka i statsceremonier,
11. vid behov sammankalla cheferna för andra myndigheter m.fl. med uppgifter inom totalförsvaret för informationsutbyte, samt
12. stödja de frivilliga försvarsorganisationerna i deras arbete att främja totalförsvaret. Förordning (2001:1264).

5 §  Försvarsmakten skall biträda Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) i arbetet med krishanteringsuppgifter inom Europeiska unionen.

I 16 § verksförordningen (1995:1322) finns bestämmelser om medverkan i arbetet inom Europeiska unionen.

6 §  Försvarsmakten skall delta i samarbetet inom ramen för Partnerskap för fred. Verksamheten inom samarbetet Partnerskap för fred skall bedrivas i enlighet med det individuella partnerskapsprogrammet och i enlighet med de mål som fastställts för Sveriges medverkan i Partnerskap för freds planerings- och översynsprocess samt i enlighet med särskilda regeringsbeslut.

Försvarsmakten skall delta i det säkerhetsfrämjande samarbetet i Östersjö-, Arktis- och Barentsområdet i enlighet med verksamhetsplaner, årsprogram och särskilda regeringsbeslut. Försvarsmakten skall vidare delta i det nordiska samarbetet för fredsfrämjande och humanitära insatser (Nordcaps) och i samarbetet inom ramen för den multinationella snabbinsatsstyrkan (Shirbrig), som vid behov ställs till Förenta nationernas förfogande.

Försvarsmakten skall biträda Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) inom ramen för Sveriges observatörsskap i Västeuropeiska unionen samt Sveriges deltagande i Euro- atlantiska partnerskapsrådet. Förordning (2001:1264).

6 a §  Försvarsmakten skall efter särskilt regeringsbeslut delta i internationella fredsfrämjande och humanitära insatser med främst sådana förband som anmälts av regeringen till internationellt förbandsregister. Förordning (2001:1264).

7 §  Med beaktande av de krav som uppgifterna enligt 2-6 §§ ställer skall Försvarsmakten ta miljöhänsyn i sin verksamhet i fred och därvid arbeta för att uppnå de miljömål som regeringen har beslutat.

Försvarsmakten har ett sektorsansvar för en ekologiskt hållbar utveckling inom det militära försvaret. Förordning (2001:1264).

8 §  Försvarsmakten skall vid höjd beredskap, i den omfattning som regeringen beslutar, kunna informera regeringen om händelseutvecklingen, tillståndet och den förväntade utvecklingen inom myndighetens ansvarsområde samt om vidtagna och planerade åtgärder.

Försvarsmakten skall vid högsta beredskap hålla regeringen informerad om händelseutvecklingen, tillståndet och den förväntade utvecklingen inom myndighetens ansvarsområde samt om vidtagna och planerade åtgärder.

9 §  Försvarsmakten skall, samtidigt som den lämnar sin årsredovisning, till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) ge in en förteckning över och kopior av samtliga internationella överenskommelser av offentligrättslig natur som Försvarsmakten ingått under året. För varje överenskommelse skall det anges vilket regeringsbeslut som legat till grund för överenskommelsen.

Försvarsmakten skall även samtidigt med årsredovisningen lämna en redogörelse för fleråriga finansiella åtaganden i samarbetsprojekt med utländska myndigheter. För varje överenskommelse som ingåtts skall en kopia lämnas in till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet). Förordning (2001:285).

9 a §  Försvarsmakten skall, när den bedriver militär säkerhetstjänst, till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) anmäla frågor om att etablera och upprätthålla samarbete med andra stater och internationella organisationer samt informera om viktiga frågor som uppkommer i samarbetet.

Försvarsmakten skall vidare till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) lämna information om den militära säkerhetstjänstens inriktning i övrigt, om verksamhetens bedrivande i stort och om viktiga händelser.

Försvarsmakten skall varje år upprätta en översikt över den militära säkerhetstjänstens verksamhet under föregående år. Översikten skall lämnas in till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) samtidigt med årsredovisningen och hållas tillgänglig för allmänheten. Förordning (2001:1264).

10 §  Försvarsmakten skall samordna beredskapsplanläggningen och den operativa planläggningen inom myndigheten med motsvarande planläggning inom övriga delar av totalförsvaret.

Försvarsmakten skall tillhandahålla underlag för tillämpningen av 3-5 kap.miljöbalken och plan- och bygglagen (1987:10) avseende militärt försvar.

11 §  Försvarsmakten får ta del av planläggningen för höjd beredskap hos de myndigheter som enligt 8 § förordningen (2002:472) om åtgärder för fredstida krishantering och höjd beredskap har ett ansvar inför och vid höjd beredskap. Förordning (2002:516).

12 §  Försvarsmakten skall i nära samverkan med Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) planera och vidta förberedelser för framtida internationella insatser.

Försvarsmakten skall ha personal som kan ställas till förfogande för internationella förtroendeskapande och säkerhetsfrämjande åtgärder.

13 §  Försvarsmakten leds av en chef. Chef för Försvarsmakten är överbefälhavaren. Ställföreträdande chef för Försvarsmakten är ställföreträdande överbefälhavaren.

Överbefälhavaren ansvarar för myndighetens verksamhet.

14 §  Vid Försvarsmakten finns ett råd för insyn i myndigheten. Rådet skall nära följa verksamheten vid myndigheten utom när det gäller den operativa verksamheten, försvarsunderrättelseverksamheten och säkerhetstjänsten. Rådet skall lämna regeringen de synpunkter och förslag som föranleds av arbetet. Redovisningen skall lämnas i samband med att Försvarsmakten lämnar sin årsredovisning.

Rådet består av högst nio ledamöter som förordnas av regeringen. Bland dem utser regeringen en ordförande och en vice ordförande. Rådet sammanträder på kallelse av ordföranden eller när minst fyra ledamöter begär det. Föredragande i rådet är överbefälhavaren eller, när han har förhinder, ställföreträdande överbefälhavaren.

15 §  Försvarsmakten bestämmer sin egen organisation i fred i de delar den inte är reglerad i denna förordning. Förordning (2001:285).

16 §  Försvarsmakten i fred består av de organisationsenheter som anges i bilaga 1 till denna förordning (grundorganisation).

Försvarsmaktens insatsorganisation utgörs av ledningsförband, operativa insatsförband och nationella skyddsstyrkor.

Av 1 § första stycket lagen (1999:568) om utlandsstyrkan inom Försvarsmakten följer att det inom Försvarsmakten skall finnas en utlandsstyrka. Förordning (2003:173).

17 §  I Högkvarteret skall det finnas en strategiledning som skall stödja myndighetens ledning och samordna arbetet inom Högkvarteret. Därutöver skall det i Högkvarteret ingå enheter för

• krigsförbandsledning,
• grundorganisationsledning,
• operativ insatsledning,
• underrättelse- och säkerhetstjänst,
• juridik,
• internrevision,
• säkerhetsinspektion.

I säkerhetsinspektionen skall representanter för Försvarets materielverk ingå. Förordning (2002:1097).

18 §  I den operativa insatsledningen skall det ingå en operationsledning samt ett armétaktiskt, ett marintaktiskt och ett flygtaktiskt kommando.

I krigsförbandsledningen skall det finnas en ledningsinspektör.

I grundorganisationsledningen skall det finnas en arméinspektör, en marininspektör, en flygvapeninspektör, en utbildningsinspektör, en generalläkare och en rikshemvärnschef. Förordning (2002:1097).

18 a §  Försvarsmaktens logistik ansvarar för Försvarsmaktens underhållstjänst och stödverksamhet. Förordning (2001:1264).

20 §  Militärdistrikten ansvarar för den territoriella verksamheten inom Försvarsmakten. Militärdistrikten skall samverka med länsstyrelser, kommuner, landsting och andra samhällsorgan inom militärdistriktet för att åstadkomma dels en enhetlig inriktning och ledning av totalförsvarets olika delar, dels en samordnad användning av militära och civila resurser. Militärdistrikten skall även stödja och utbilda hemvärn och frivilliga försvarsorganisationer. Förordning (2002:1097).

21 §  Varje militärdistrikt omfattar de län som anges nedan.

• Södra militärdistriktet: Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Blekinge, Skåne, Hallands och Västra Götalands län
• Mellersta militärdistriktet: Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Värmlands, Örebro, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län
• Gotlands militärdistrikt: Gotlands län
• Norra militärdistriktet: Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län.

Under höjd beredskap får Försvarsmakten besluta om tillfälliga ändringar i indelningen i militärdistrikt.

22 §  I Försvarsmakten finns en direktion. I direktionen skall följande personer ingå: överbefälhavaren, ställföreträdande överbefälhavaren, cheferna för strategiledningen, krigsförbandsledningen, grundorganisationsledningen och operativa insatsledningen, chefsjuristen, personaldirektören och ekonomidirektören. Överbefälhavaren får bestämma att även andra befattningshavare, inom eller utom myndigheten, skall ingå i direktionen. Förordning (2002:1097).

23 §  Myndighetens direktion skall särskilt behandla ärenden som kan föranleda framställning till regeringen eller som annars är av stor vikt eller har principiell betydelse.

24 §  Generalläkaren ansvarar för tillsynen över miljöskyddet, hälso- och sjukvården samt djurhälsovården, djursjukvården och djurskyddet m.m. inom Försvarsmakten. I denna funktion får generalläkaren meddela interna föreskrifter för myndigheten för efterlevnaden av gällande bestämmelser inom området.

När generalläkaren utövar sin tillsynsfunktion, är generalläkaren inte underställd överbefälhavaren.

25 §  Verksförordningen (1995:1322) skall tillämpas på Försvarsmakten med undantag av 4 §, 5 § andra stycket, 11-14 och 17 §§, 19 § första stycket samt 20, 22, 30 och 32-34 §§.

Överbefälhavaren får bestämma att föreskrifter får beslutas även av ställföreträdande överbefälhavaren och chefen för en enhet i Högkvarteret.

26 §  Personalföreträdarförordningen (1987:1101) skall tillämpas på Försvarsmakten. Bestämmelserna i 6 § är dock tillämpliga endast i fråga om beslut i administrativa ärenden.

Vid höjd beredskap tillämpas inte personalföreträdarförordningen på Försvarsmakten.

27 §  Försvarsmaktens personalansvarsnämnd består av överbefälhavaren, chefsjuristen, personaldirektören, personalföreträdarna och de chefer som överbefälhavaren utser. Överbefälhavaren eller den överbefälhavaren sätter i sitt ställe är nämndens ordförande.

Nämnden är beslutför när ordföranden och minst hälften av de andra ledamöterna är närvarande. Förordning (2002:1097).

28 §  I ärenden som gäller disciplinansvar, avstängning, avskedande, uppsägning eller anställningens upphörande på grund av sjukdom bestämmer ordföranden om ett förfarande inför nämnden skall inledas. Ordföranden får avskriva ett ärende, om det är uppenbart att ärendet inte skall leda till någon åtgärd från nämndens sida.

Har nämnden beslutat att avstänga någon från arbetet och är det på grund av ändrade förhållanden uppenbart att beslutet inte längre bör gälla, får ordföranden ensam besluta i frågan.

Beslut som har fattats enligt denna paragraf skall anmälas vid nästa sammanträde med nämnden.

29 §  Frågor om att till en enskild lämna ut handlingar som förvaras hos Försvarsmakten prövas inom den organisationsenhet vid myndigheten som förvarar handlingarna. I tveksamma fall eller om sökanden begär att frågan hänskjuts till myndigheten, skall prövningen göras av chefen för organisationsenheten eller, i fråga om handling som förvaras i Högkvarteret, av den chef för enhet som överbefälhavaren bestämmer. Chefen för en organisationsenhet får hänskjuta frågan om prövning till överbefälhavaren eller till den chef för enhet i Högkvarteret som överbefälhavaren bestämmer.

30 §  Försvarsmakten får handlägga ärenden om anspråk på ersättning för personskada utom ärenden som enligt 3 § förordningen (1995:1301) om handläggning av skadeståndsanspråk mot staten skall handläggas av Justitiekanslern. Bestämmelserna i 11-13 §§ samma förordning gäller för Försvarsmakten i ärenden om reglering av personskada.

31 §  Försvarsmakten får besluta även om annan ersättning än skadestånd för skador på egendom som tillhör personal i Försvarsmakten som tjänstgör enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt eller som genomgår frivillig utbildning, om skadan har föranletts av tjänstgöringsförhållandena.

32 §  Försvarsmakten får besluta även om annan ersättning än skadestånd för skador på fiskefartyg och fiskeredskap samt ersättning för förlorade inkomster i samband med sådana skador, om skadan har föranletts av militär verksamhet.

33 §  Försvarsmakten får besluta om ersättning för bärgning eller annat tillvaratagande av egendom som tillhör eller brukas av myndigheten eller som är av utländskt militärt ursprung.

34 §  Regeringen beslutar om anställning som överbefälhavare och ställföreträdande överbefälhavare.

Regeringen beslutar om anställning av militär tjänsteman som generallöjtnant, viceamiral, generalmajor eller konteramiral med placering på befattning som chef för Högkvarterets enhet för underrättelse- och säkerhetstjänst.

35 §  Regeringen beslutar efter anmälan av Försvarsmakten, utöver vad som följer av 34 §, om anställning av dels militär tjänsteman som generallöjtnant eller viceamiral och generalmajor eller konteramiral, dels chefsjurist, personaldirektör och ekonomidirektör.

Efter anmälan av Försvarsmakten beslutar regeringen om placering på befattning som anges i bilaga 2 till denna förordning.

Övriga anställningar och placeringar på befattningar beslutas av Försvarsmakten. Förordning (2002:1097).

36 §  För att tillgodose behovet av militära chefer i Försvarsmaktens grundorganisation skall Försvarsmakten planera för högst 14 yrkesofficerare med tjänstegraden generalmajor eller konteramiral. Endast om det finns särskilda skäl får Försvarsmakten göra en anmälan om anställning som innebär att antalet blir större. Dessa skäl skall framgå av anmälningen. Försvarsmaktens planering skall därutöver tillgodose de behov av generalmajorer och konteramiraler som finns vid andra myndigheter och vid de internationella organisationer och utländska staber till vilka Sverige bidrar med militär personal.

För att tillgodose behovet av militära chefer i grundorganisationen får Försvarsmakten anställa högst 25 yrkesofficerare med tjänstegraden brigadgeneral eller flottiljamiral. Försvarsmakten får därutöver anställa det antal som krävs för att tillgodose de behov som finns vid andra myndigheter och vid de internationella organisationer och utländska staber till vilka Sverige bidrar med militär personal. Förordning (2003:804).

37 §  I fråga om anställning i Försvarsmakten av militär tjänsteman tillämpas inte 6 § anställningsförordningen (1994:373).

38 §  Försvarsmakten får meddela föreskrifter för Fortifikationsverket, Försvarets materielverk, Totalförsvarets forskningsinstitut och Kustbevakningen för den del av deras verksamhet som under höjd beredskap skall bedrivas av Försvarsmakten. Förordning (2000:906).

39 §  Försvarsmakten får meddela övriga statliga myndigheter föreskrifter i fråga om signalskyddstjänsten inom totalförsvaret.

40 §  Försvarsmaktens beslut enligt 31-33 §§ får inte överklagas.