1 §  I denna förordning avses med

• SIS: Schengens informationssystem såsom det anges i 1 § lagen (2000:344) om Schengens informationssystem,
• Schengenstater: de stater som har tillträtt eller anslutit sig till konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985, som har slutit avtal om samarbete enligt konventionen med dessa stater eller med Europeiska unionens råd, eller som efter beslut av Europeiska unionens råd helt eller delvis tillämpar konventionens bestämmelser.

2 §  En framställning enligt 3 § 1 lagen (2000:344) om Schengens informationssystem om omhändertagande av en person som har efterlysts för överlämnande eller utlämning får registreras i SIS på begäran av en åklagare eller en allmän domstol. En framställning enligt 3 § 1 samma lag om omhändertagande av en person som har efterlysts för utlämning får registreras i SIS även på begäran av Kriminalvården, Socialstyrelsen eller Statens institutionsstyrelse. Förordning (2014:1161).

3 §  I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1987/2006 av den 20 december 2006 om inrättande, drift och användning av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II), nedan benämnd SIS II-förordningen, finns bestämmelser om registrering i SIS av en framställning om att en person ska nekas tillträde till eller uppehållstillstånd i Schengenstaterna. Förordning (2013:131).

5 §  En framställning enligt 3 § 3 lagen (2000:344) om Schengens informationssystem om tillfälligt omhändertagande av en person med hänsyn till hans eller hennes eller någon annans säkerhet får registreras i SIS, om det finns

1. ett beslut om omhändertagande enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall eller lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, eller
2. ett beslut om omhändertagande enligt 21 kap. 10 § föräldrabalken eller 19 eller 20 § lagen (1989:14) om erkännande och verkställighet av utländska vårdnadsavgöranden m.m. och om överflyttning av barn. Förordning (2014:1161).

6 §  En framställning enligt 3 § 4 lagen (2000:344) om Schengens informationssystem om lämnande av uppgift om uppehållsort för en person får registreras i SIS på begäran av en åklagare eller en allmän domstol. En framställning om lämnande av uppgift om uppehållsort för en person som ska inställa sig för verkställighet av en frihetsberövande påföljd får registreras i SIS på begäran av Kriminalvården eller Statens institutionsstyrelse. Förordning (2014:1161).

7 §  En framställning enligt 3 § 5 lagen (2000:344) om Schengens informationssystem om dold övervakning eller särskilda kontrollåtgärder får registreras i SIS på begäran av Säkerhetspolisen eller Tullverket. Förordning (2014:1161).

8 §  En framställning enligt 3 § 6 lagen (2000:344) om Schengens informationssystem om omhändertagande eller annan åtgärd beträffande fordon eller föremål som har efterlysts för att tas i beslag eller för att användas som bevismaterial vid en rättegång i brottmål får registreras i SIS på begäran av en åklagare eller Säkerhetspolisen. Förordning (2014:1161).

9 §  För prövning av ansökningar om visering och uppehållstillstånd ska Regeringskansliet, Migrationsverket, migrationsdomstolarna, Migrationsöverdomstolen och svenska utlandsmyndigheter ha tillgång till uppgifter som avses i 3 § andra stycket lagen (2000:344) om Schengens informationssystem.

I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1986/2006 av den 20 december 2006 om tillträde till andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II) för de enheter i medlemsstaterna som ansvarar för att utfärda registreringsbevis för fordon finns bestämmelser om tillgång till uppgifter för sådana enheter. Förordning (2013:131).

10 §  Säkerhetspolisen, Tullverket och Kustbevakningen får ha direktåtkomst till registret.

Migrationsverket och svenska utlandsmyndigheter får ha direktåtkomst till de uppgifter som avses i 3 § andra stycket lagen (2000:344) om Schengens informationssystem. Av SIS II-förordningen följer att Migrationsverket får ha direktåtkomst till övriga delar av registret när verket bistår Polismyndigheten i gränskontrollverksamhet.

Av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1986/2006 av den 20 december 2006 om tillträde till andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II) för de enheter i medlemsstaterna som ansvarar för att utfärda registreringsbevis för fordon följer att Transportstyrelsen ska ha direktåtkomst till vissa uppgifter i SIS. Förordning (2014:1161).

11 §  Om det finns hinder mot verkställighet i Sverige av en sådan framställning från en annan stat som avses i 3 § 1, 2 eller 5 lagen (2000:344) om Schengens informationssystem, ska Polismyndigheten underrätta den andra staten om hindret och begära att hindret ska framgå genom att en särskild upplysning om detta registreras av den andra staten.

När det gäller en sådan framställning om överlämnande som avses i 3 § 1 samma lag får Polismyndigheten begära att en särskild upplysning registreras av den andra staten endast om en åklagare har beslutat att en sådan begäran ska göras eller om en domstol har beslutat att överlämnande inte ska ske. En åklagare får besluta att Polismyndigheten hos den andra staten ska begära att en särskild upplysning registreras om det kan antas att det saknas förutsättningar för överlämnande.

Om den stat som har registrerat en sådan särskild upplysning som avses i första stycket begär det, ska Polismyndigheten undersöka om upplysningen behöver stå kvar. Förordning (2014:1161).

12 §  På begäran av en stat, som anser att det finns hinder mot verkställighet i den staten av en framställning som har registrerats av Polismyndigheten enligt 3 § 1, 2 eller 5 lagen (2000:344) om Schengens informationssystem, ska Polismyndigheten förse registreringen med en särskild upplysning om hindret. Förordning (2014:1161).

13 §  När Polismyndigheten registrerar en framställning enligt 3 § 1 lagen (2000:344) om Schengens informationssystem om omhändertagande av en person som har efterlysts för överlämnande ska myndigheten omedelbart underrätta övriga Schengenstater.

När Polismyndigheten registrerar en sådan framställning som avses i första stycket ska myndigheten lämna övriga Schengenstater de uppgifter som avses i 1 kap. 4 § lagen (2003:1156) om överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder.

Information enligt denna paragraf ska lämnas som tilläggsinformation enligt 12 § lagen om Schengens informationssystem. Förordning (2014:1161).

14 §  När Polismyndigheten registrerar en framställning enligt 3 § 1 lagen (2000:344) om Schengens informationssystem om omhändertagande av en person som har efterlysts för utlämning, ska myndigheten lämna alla Schengenstater följande uppgifter:

1. vilken myndighet som har begärt gripandet,
2. om det finns en arresteringsorder eller någon annan handling med samma rättsverkan eller en verkställbar dom,
3. brottets art och brottsrubricering,
4. en beskrivning av omständigheterna i samband med brottet, däribland tidpunkt och plats och i vilken grad den registrerade personen har varit delaktig,
5. straffskalan för gärningen, och
6. andra uppgifter som kan underlätta åtgärden som ska vidtas.

Information enligt denna paragraf behöver inte lämnas om uppgifter enligt 13 § har lämnats och detta anses vara tillräckligt för att den begärda åtgärden ska kunna vidtas.

Information enligt denna paragraf ska lämnas som tilläggsinformation enligt 12 § lagen om Schengens informationssystem. Förordning (2014:1161).

15 §  När Polismyndigheten registrerar en framställning enligt 3 § 5 lagen (2000:344) om Schengens informationssystem om dold övervakning som syftar till att avvärja allvarliga hot mot statens inre eller yttre säkerhet, ska myndigheten underrätta övriga Schengenstater.

Information enligt denna paragraf ska lämnas som tilläggsinformation enligt 12 § lagen om Schengens informationssystem. Förordning (2014:1161).

16 §  Om en annan stat redan har registrerat uppgifter i SIS om en person som Polismyndigheten avser att registrera uppgifter om, ska myndigheten samråda med den andra staten innan registrering görs.

Om Polismyndigheten avser att registrera uppgifter om en person och det är oklart om uppgifter som redan finns i registret avser samma person, ska Polismyndigheten kontakta den myndighet som har begärt att framställningen ska registreras för att klargöra förhållandena. Om det står klart att det rör sig om olika personer, ska Polismyndigheten registrera sådana kompletterande uppgifter som behövs för att undvika personförväxling. Förordning (2014:1161).

17 §  Om en annan stat har registrerat en uppgift som enligt Polismyndighetens bedömning är felaktig eller inte får registreras, ska myndigheten genom tilläggsinformation enligt 12 § lagen (2000:344) om Schengens informationssystem underrätta den andra staten om detta så snart som möjligt, dock senast tio dagar efter det att myndigheten fick kännedom om det förhållandet. Om Polismyndigheten och den behöriga myndigheten i den andra staten två månader efter underrättelsen inte är överens om att registreringen borde ha skett, ska Polismyndigheten överlämna frågan till den europeiska datatillsynsmannen. Förordning (2014:1161).

18 §  När en åtgärd vidtas med anledning av en framställning som har registrerats av en annan stat, ska Polismyndigheten informera den andra staten om åtgärden. Om den begärda åtgärden inte kan vidtas ska den andra staten omedelbart underrättas om det.

Information enligt denna paragraf ska lämnas som tilläggsinformation enligt 12 § lagen (2000:344) om Schengens informationssystem. Förordning (2014:1161).

19 §  Om en person när en åtgärd vidtas med anledning av en framställning som har registrerats av en annan stat säger sig vara någon annan än den som avses i framställningen, ska Polismyndigheten utbyta tilläggsinformation enligt 12 § lagen (2000:344) om Schengens informationssystem med den andra staten för att utreda om det rör sig om olika personer. Om så är fallet, ska Polismyndigheten informera personen om möjligheten att i den andra staten få sådana uppgifter som avses i 3 a § lagen om Schengens informationssystem antecknade i registret. Förordning (2014:1161).

20 §  En myndighet som har tillgång till registret med stöd av 9 eller 10 § ska lämna Polismyndigheten de uppgifter som myndigheten behöver för att kunna fullgöra sina skyldigheter enligt 16 § andra stycket, 18 och 19 §§. Förordning (2014:1161).

21 §  Information om personuppgiftsbehandling på begäran av den registrerade ska lämnas inom en månad eller, om det finns särskilda skäl, senast två månader efter det att ansökan gjordes. Förordning (2019:443).

22 §  En person som har ansökt om rättelse eller annan åtgärd avseende personuppgiftsbehandling som en registrerad har rätt att begära ska senast tre månader efter det att ansökan gjordes informeras om de åtgärder som har vidtagits. Förordning (2019:443).

23 §  I syfte att möjliggöra kontroll av den behandling av uppgifter som görs i registret ska Polismyndigheten se till att information om behandlingen (loggningsuppgifter) registreras. Av loggningsuppgifterna ska det framgå när en överföring har skett, vilka uppgifter som har använts vid sökningen och vem som var ansvarig för överföringen.

Sådana loggningsuppgifter som avses i första stycket ska gallras tidigast ett år och senast tre år efter det att de registrerades. Loggningsuppgifter som avser en uppgift i SIS som har gallrats ska gallras tidigast ett år och senast tre år efter det att uppgiften i SIS gallrades.

De gallringsfrister som anges i andra stycket ska inte gälla om loggningsuppgifterna behövs för en sådan kontroll som avses i första stycket och kontrollen har inletts före fristens utgång. Förordning (2014:1161).

24 §  Polismyndigheten ska föra statistik över sådana beslut som har fattats enligt 11 § andra stycket lagen (2000:344) om Schengens informationssystem. Förordning (2014:1161).

25 §  Polismyndigheten får efter samråd med Integritetsskyddsmyndigheten meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för verkställighet av lagen (2000:344) om Schengens informationssystem och denna förordning. Förordning (2020:1116).