Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård

(LPT)

Departement
Socialdepartementet
Utfärdad
1991-06-20
Ändring införd
SFS 1991:1128 i lydelse enligt SFS 2018:798
Ikraft
1992-01-01
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad
2018-08-19

Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård är en lag som är avsedd att komplettera hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) med föreskrifter om psykiatrisk vård som är förenad med frihetsberövande och annat tvång (tvångsvård).

Tvångsvård får ges endast om patienten lider av en allvarlig psykisk störning och på grund av sitt psykiska tillstånd och sina personliga förhållanden i övrigt

  1. har ett oundgängligt behov av psykiatrisk vård, som inte kan tillgodoses på annat sätt än genom att patienten är intagen på en sjukvårdsinrättning för kvalificerad psykiatrisk dygnetruntvård (sluten psykiatrisk tvångsvård), eller
  2. behöver iaktta särskilda villkor för att kunna ges nödvändig psykiatrisk vård (öppen psykiatrisk tvångsvård).

En förutsättning för vård enligt denna lag är att patienten motsätter sig sådan vård eller det till följd av patientens psykiska tillstånd finns grundad anledning att anta att vården inte kan ges med hans eller hennes samtycke.

Om chefsöverläkaren finner att patienten bör ges tvångsvård utöver fyra veckor från dagen för beslutet om intagning, ska chefsöverläkaren enligt 7 § LPT före utgången av fyraveckorstiden ansöka hos förvaltningsrätten om medgivande till sådan vård.

Inledande bestämmelser

1 §  Föreskrifterna i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) och patientlagen (2014:821) gäller all psykiatrisk vård. Kompletterande föreskrifter om psykiatrisk vård som är förenad med frihetsberövande och annat tvång (tvångsvård) ges i denna lag.

[S2]Föreskrifter om psykiatrisk tvångsvård finns också i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård.

[S3]Vad som sägs i denna lag om ett landsting gäller även en kommun som inte ingår i ett landsting.

[S4]Med chefsöverläkare avses i denna lag chefsöverläkaren vid den sjukvårdsinrättning där patienten är inskriven. Lag (2017:37).

2 §  Tvångsvård enligt denna lag ges som sluten psykiatrisk tvångsvård eller, efter sådan vård, som öppen psykiatrisk tvångsvård. Vård som ges när patienten är intagen på en sjukvårdsinrättning benämns sluten psykiatrisk tvångsvård. Annan vård enligt denna lag benämns öppen psykiatrisk tvångsvård.

[S2]Tvångsvården ska syfta till att sätta patienten i stånd att frivilligt medverka till nödvändig vård och ta emot det stöd som han eller hon behöver. Lag (2008:415).

2 a §  Tvångsåtgärder vid vård enligt denna lag får användas endast om de står i rimlig proportion till syftet med åtgärden. Är mindre ingripande åtgärder tillräckliga, skall de användas.

[S2]Tvång skall utövas så skonsamt som möjligt och med största möjliga hänsyn till patienten. Lag (2000:353).

2 b §  Tvångsåtgärder i syfte att genomföra vården får användas endast om patienten inte genom en individuellt anpassad information kan förmås att frivilligt medverka till vård. De får inte användas i större omfattning än vad som är nödvändigt för att förmå patienten till detta. Lag (2000:353).

Förutsättningar för tvångsvård

3 §  Tvångsvård får ges endast om patienten lider av en allvarlig psykisk störning och på grund av sitt psykiska tillstånd och sina personliga förhållanden i övrigt

  1. har ett oundgängligt behov av psykiatrisk vård, som inte kan tillgodoses på annat sätt än genom att patienten är intagen på en sjukvårdsinrättning för kvalificerad psykiatrisk dygnetruntvård (sluten psykiatrisk tvångsvård), eller
  2. behöver iaktta särskilda villkor för att kunna ges nödvändig psykiatrisk vård (öppen psykiatrisk tvångsvård).

[S2]En förutsättning för vård enligt denna lag är att patienten motsätter sig sådan vård som sägs i första stycket, eller det till följd av patientens psykiska tillstånd finns grundad anledning att anta att vården inte kan ges med hans eller hennes samtycke.

[S3]Tvångsvård får inte ges om patientens psykiska störning enligt första stycket utgör enbart en utvecklingsstörning.

[S4]Vid bedömning av vårdbehovet enligt första stycket ska det även beaktas, om patienten till följd av sin psykiska störning är farlig för annans personliga säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa. Lag (2008:415).

  • HFD 2017:61:En person som bereds sluten psykiatrisk tvångsvård har under lång tid haft permission från sjukvårds-inrättningen och får behandling i hemmet i form av depå-injektioner av medicin. Den omständigheten att patienten kan förväntas sluta att ta emot behandlingen om tvångsvården upphör, vilket i sin tur kan antas leda till att hennes psykiska tillstånd allvarligt försämras, medför i sig inte att det finns laglig grund för att besluta om fortsatt sluten psykiatrisk tvångsvård.
  • RÅ 2002:40:Kammarrätt har inte ansetts skyldig att sakpröva en överklagad dom om fortsatt psykiatrisk tvångsvård när tvångsvården upphört under kammarrättens handläggning av målet.
  • RÅ 1999:64:Fråga i mål angående psykiatrisk tvångsvård om patienten, som samtyckt till vård på en sjukvårdsinrättning för heldygnsvård, uppenbart saknade förmåga att ge uttryck för ett grundat ställningstagande i vårdfrågan.
  • NJA 1995 s. 48:Ett tillfälligt tillstånd av psykotisk karaktär, utlöst av alkoholberusning, har inte ansetts utgöra en allvarlig psykisk störning vid tillämpning av fängelseförbudet i 30 kap 6 § BrB.
  • RÅ 1996:62:Vid beslut om övergång från frivillig psykiatrisk vård till tvångsvård - s.k. konvertering - har ansetts att förutsättningarna för konvertering måste prövas ex officio av länsrätten, alltså oavsett om konverteringsbeslutet överklagas av patienten eller ej. Vidare har ansetts att vid efterföljande prövning endast förutsättningarna för tvångsvård enligt 3 § behöver föreligga vid prövningstillfället för att tvångsvården skall få fortsätta.
  • RÅ 2010:93:Fråga om förutsättningar föreligger för öppen psykiatrisk tvångsvård.
  • HFD 2015:64:Fråga om förutsättningar föreligger för öppen psykiatrisk tvångsvård.
  • RÅ 1998:51:Kravet i 3 § första stycket 2 lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård har inte ansetts uppfyllt när fråga uppkommit om ytterligare förlängning av tvångsvården för en patient, som redan fått tvångsvården förlängd vid ett flertal prövningstillfällen under nästan tre års tid och under denna tid haft tillstånd att oavbrutet vistas utanför sjukvårdsinrättningens område.

Intagning för tvångsvård

4 §  Ett beslut om intagning på en sjukvårdsinrättning för tvångsvård får inte fattas utan att ett läkarintyg (vårdintyg) har utfärdats, av vilket det framgår att det finns sannolika skäl för att förutsättningarna för sluten psykiatrisk tvångsvård av patienten är uppfyllda. Vårdintyget ska grundas på en särskild läkarundersökning.

[S2]En undersökning för vårdintyg får företas endast om det finns skälig anledning till det. Undersökningen utförs av en legitimerad läkare. Om undersökningen inte kan utföras med patientens samtycke, får patienten tas om hand för undersökning. Beslut om sådant omhändertagande får fattas endast av en läkare i allmän tjänst eller av en läkare som enligt avtal med landstinget har till uppgift att utföra undersökningar för vårdintyg. Lag (2008:415).

Prop. 2004/05:89: Som har framgått av avsnitt 5.1 är de nuvarande bestämmelserna om läkare i allmän tjänst i andra stycket tillämpliga också på sådana uppdragstagare som står under myndighetens arbetsledning och kontroll och som utför samma arbetsuppgifter som normalt fullgörs av myndighetens anställda. Sådana s.k. osjälvständiga uppdragstagare deltar i myndighetens verksamhet och är därmed underkastade samma regler om offentlighet och ...

/Upphör att gälla U: 2018-07-01/

5 §  Vårdintyget får utfärdas endast i omedelbar anslutning till undersökningen. Det skall, utöver ett uttalande enligt 4 § om förutsättningarna för tvångsvård av patienten, innehålla en redogörelse för den psykiska störningen och de omständigheter i övrigt som ger upphov till vårdbehovet.

Vid utfärdande av vårdintyg gäller bestämmelserna om jäv i 11 och 12 §§förvaltningslagen (1986:223) även för läkare som utövar yrket enskilt.

Den läkare som har utfärdat vårdintyget skall se till att det snarast kommer till den sjukvårdsinrättning där frågan om intagning för tvångsvård skall prövas.

/Träder i kraft I: 2018-07-01/

5 §  Vårdintyget får utfärdas endast i omedelbar anslutning till undersökningen. Det ska, utöver ett uttalande enligt 4 § om förutsättningarna för tvångsvård av patienten, innehålla en redogörelse för den psykiska störningen och de omständigheter i övrigt som ger upphov till vårdbehovet.

[S2]Vid utfärdande av vårdintyg tillämpas bestämmelserna om jäv i 1618 §§förvaltningslagen (2017:900) även i fråga om läkare som utövar yrket enskilt.

[S3]Den läkare som har utfärdat vårdintyget ska se till att det snarast kommer till den sjukvårdsinrättning där frågan om intagning för tvångsvård ska prövas. Lag (2018:798).

6 §  En patient får, sedan vårdintyg har utfärdats, efter beslut av läkare hållas kvar på vårdinrättningen tills frågan om intagning har avgjorts. Om andra åtgärder inte är tillräckliga, får det tvång användas som är nödvändigt för att hindra patienten att lämna den del av vårdinrättningen där patienten skall vistas, för att upprätthålla ordningen på inrättningen eller för att tillgodose säkerheten i vården.

[S2]Om det är nödvändigt får patienten, sedan beslut om att hålla kvar denne har fattats, kroppsvisiteras eller ytligt kroppsbesiktigas för kontroll av att denne inte bär på sig egendom som anges i 21 §. Föreskrifterna i 23 och 24 §§ skall därvid tillämpas. Lag (2000:353).

  • RÅ 1997:68:Besvär över chefsöverläkarens beslut om intagning enligt 6 § lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård har ansetts böra sakprövas utan hinder av att vården har upphört på grund av att ansökan om medgivande till fortsatt tvångsvård har avslagits.

6 a §  I sådana fall som anges i 19 § eller 20 § får en patient som hålls kvar enligt 6 § kortvarigt spännas fast med bälte eller liknande anordning eller kortvarigt hållas avskild från de andra patienterna.

[S2]En patient som hålls kvar enligt 6 § får, om det finns en överhängande fara för patientens liv eller hälsa, ges nödvändig behandling.

[S3]Beslut enligt denna paragraf fattas av legitimerad läkare. Lag (2000:353).

6 b §  Frågan om intagning för sluten psykiatrisk tvångsvård ska avgöras skyndsamt efter undersökning av patienten, senast 24 timmar efter dennes ankomst till vårdinrättningen. Ett beslut om intagning får inte grundas på ett vårdintyg som är äldre än fyra dagar.

[S2]Beslut om intagning fattas av en chefsöverläkare vid en enhet för psykiatrisk vård. Beslutet får inte fattas av den läkare som har utfärdat vårdintyget. Lag (2008:415).

Tvångsvård efter beslut av rätten

7 §  Om chefsöverläkaren finner att patienten bör ges tvångsvård utöver fyra veckor från dagen för beslutet om intagning, ska chefsöverläkaren före utgången av fyraveckorstiden ansöka hos förvaltningsrätten om medgivande till sådan vård. Chefsöverläkaren ska även ansöka hos förvaltningsrätten om medgivande till fortsatt vård när han eller hon anser att den psykiatriska tvångsvården bör övergå i öppen eller sluten form.

[S2]I ansökan ska det anges om vården avser sluten eller öppen psykiatrisk tvångsvård.

[S3]I ansökan om sluten psykiatrisk tvångsvård ska det anges vilka omständigheter som utgör grund för tvångsvården och vilka överväganden som har gjorts i fråga om vård i annan form för patienten. Till ansökan ska det fogas en redogörelse för det stöd och den behandling som planeras för patienten under och efter vistelsen på vårdenheten.

[S4]I ansökan om öppen psykiatrisk tvångsvård ska det anges vilka omständigheter som utgör grund för tvångsvården, vilka särskilda villkor som rätten bör föreskriva och, så långt möjligt, patientens inställning till dessa villkor. Till ansökan ska det fogas en sådan samordnad vårdplan som avses i 7 a §. Lag (2017:369).

Prop. 2016/17:94: I paragrafen regleras ansökan om fortsatt tvångsvård utöver fyra veckor från dagen för beslutet om intagning.

Paragrafens fjärde stycke, som regleras vad en ansökan om öppen psykiatrisk tvångsvård ska innehålla, ändras genom ett tillägg som innebär att chefsöverläkare i en ansökan om öppen psykiatrisk tvångsvård även så långt möjligt ska ange patientens inställning till sådana särskilda villkor som rätten bör föreskriva. En ändring med motsvarande innebörd genomförs i ...

  • RÅ 2002:40:Kammarrätt har inte ansetts skyldig att sakpröva en överklagad dom om fortsatt psykiatrisk tvångsvård när tvångsvården upphört under kammarrättens handläggning av målet.

7 a §  En samordnad vårdplan ska innehålla uppgifter om

  • det bedömda behovet av insatser från landstingets hälso- och sjukvård och kommunens socialtjänst eller hälso- och sjukvård,
  • beslut om insatser och, så långt möjligt, patientens inställning till insatserna i vårdplanen,
  • vilken enhet vid landstinget eller kommunen som ansvarar för respektive insats, och
  • eventuella åtgärder som vidtas av andra än landstinget eller kommunen.

[S2]Vårdplanen ska upprättas av chefsöverläkaren, om han eller hon bedömer att patienten kommer att vara i behov av insatser enligt första stycket i samband med öppen psykiatrisk tvångsvård. Vårdplanen ska så långt möjligt utformas i samråd med patienten och, om det inte är olämpligt, med dennes närstående. Vårdplanen ska utformas i samarbete mellan de enheter vid kommunen eller landstinget som svarar för insatserna. Vårdplanen är upprättad när den har justerats av enheterna.

[S3]Chefsöverläkaren ska underrätta berörd enhet vid landsting, kommun eller annan huvudman om beslut om öppen psykiatrisk tvångsvård. Lag (2017:369).

Prop. 2016/17:94: I paragrafen regleras vad en samordnad vårdplan ska innehålla och vad som ska beaktas när en sådan tas fram.

Paragrafens första stycke ändras genom att det i andra strecksatsen görs ett tillägg som innebär att även patientens inställning till beslutade insatser ska anges. När patientens inställning till beslutade insatser ska anges, kan motsvarande ...

Prop. 2007/08:70: Paragrafen är ny och reglerar vad en samordnad vårdplan ska innehålla och vad som ska beaktas när en sådan tas fram.

8 §  Rätten ska på ansökan enligt 7 § besluta i frågan om fortsatt vård i form av sluten eller öppen psykiatrisk tvångsvård.

[S2]Om rätten bifaller ansökan, får vården pågå under högst fyra månader, räknat från dagen för beslutet om intagning. Lag (2008:415).

  • RÅ 2002:40:Kammarrätt har inte ansetts skyldig att sakpröva en överklagad dom om fortsatt psykiatrisk tvångsvård när tvångsvården upphört under kammarrättens handläggning av målet.
  • HFD 2014 not 46:Mål om fortsatt psykiatrisk tvångsvård avskrevs när tvångsvården upphört

9 §  På ansökan av chefsöverläkaren får rätten medge att tvångsvården fortsätter i form av öppen eller sluten psykiatrisk tvångsvård utöver den längsta tiden enligt 8 §. Medgivande får lämnas för högst sex månader åt gången, räknat från den dag då förvaltningsrätten meddelar beslut i frågan.

[S2]En ansökan enligt första stycket ska ha kommit in till förvaltningsrätten innan tiden för gällande beslut om tvångsvård har löpt ut. Föreskrifterna i 7 § andra-fjärde styckena och 7 a § tillämpas på en ansökan enligt denna paragraf.

[S3]Till ansökan om fortsatt öppen psykiatrisk tvångsvård ska det fogas en uppföljning av den samordnade vårdplanen. Lag (2009:809).

  • RÅ 1998:51:Kravet i 3 § första stycket 2 lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård har inte ansetts uppfyllt när fråga uppkommit om ytterligare förlängning av tvångsvården för en patient, som redan fått tvångsvården förlängd vid ett flertal prövningstillfällen under nästan tre års tid och under denna tid haft tillstånd att oavbrutet vistas utanför sjukvårdsinrättningens område.

10 §  Har en ansökan enligt 7 eller 9 § kommit in till förvaltningsrätten, får tvångsvården fortsätta i avvaktan på förvaltningsrättens beslut. Om vården fortsätter ska den ges i den form som föreskrivs i det senaste beslutet om tvångsvård. Avslår rätten ansökan, ska vården upphöra omedelbart. Lag (2009:809).

11 §  Om en patient är intagen på en sjukvårdsinrättning för frivillig psykiatrisk vård, får chefsöverläkaren vid den enhet där patienten vårdas besluta om sluten psykiatrisk tvångsvård när

  1. de förutsättningar som anges i 3 § första stycket 1 och andra stycket är uppfyllda, och
  2. patienten till följd av sin psykiska störning kan befaras komma att allvarligt skada sig själv eller någon annan.

[S2]Ett sådant beslut får inte fattas utan att ett vårdintyg har utfärdats av en annan läkare än chefsöverläkaren. I fråga om vårdintyg gäller bestämmelserna i 4 § och 5 § första och andra styckena. Beslut om vård enligt första stycket ska fattas senast 24 timmar efter det att vårdintyg har utfärdats. Det som sägs i 6 och 6 a §§ gäller också vid övergång från frivillig vård till tvångsvård enligt första stycket. Lag (2008:415).

  • RÅ 1999:64:Fråga i mål angående psykiatrisk tvångsvård om patienten, som samtyckt till vård på en sjukvårdsinrättning för heldygnsvård, uppenbart saknade förmåga att ge uttryck för ett grundat ställningstagande i vårdfrågan.
  • RÅ 1996:62:Vid beslut om övergång från frivillig psykiatrisk vård till tvångsvård - s.k. konvertering - har ansetts att förutsättningarna för konvertering måste prövas ex officio av länsrätten, alltså oavsett om konverteringsbeslutet överklagas av patienten eller ej. Vidare har ansetts att vid efterföljande prövning endast förutsättningarna för tvångsvård enligt 3 § behöver föreligga vid prövningstillfället för att tvångsvården skall få fortsätta.

12 §  När beslut har fattats om sluten psykiatrisk tvångsvård enligt 11 §, ska beslutet av chefsöverläkaren senast dagen efter beslutet underställas förvaltningsrättens prövning.

[S2]Anser chefsöverläkaren att tvångsvården bör fortsätta ska han eller hon senast inom fyra dagar från dagen för beslutet om sluten psykiatrisk tvångsvård ansöka hos förvaltningsrätten om medgivande till fortsatt vård. Det som sägs i 7 § andra-fjärde styckena och 7 a § ska därvid tillämpas. Lag (2000:809).

13 §  Om rätten bifaller en ansökan enligt 12 § andra stycket, får tvångsvården pågå under högst fyra månader, räknat från dagen för chefsöverläkarens beslut. I fråga om tvångsvård utöver denna tid tillämpas samma bestämmelser som vid fortsatt tvångsvård enligt 9 §. Lag (2008:415).

  • RÅ 1999:64:Fråga i mål angående psykiatrisk tvångsvård om patienten, som samtyckt till vård på en sjukvårdsinrättning för heldygnsvård, uppenbart saknade förmåga att ge uttryck för ett grundat ställningstagande i vårdfrågan.
  • RÅ 1996:62:Vid beslut om övergång från frivillig psykiatrisk vård till tvångsvård - s.k. konvertering - har ansetts att förutsättningarna för konvertering måste prövas ex officio av länsrätten, alltså oavsett om konverteringsbeslutet överklagas av patienten eller ej. Vidare har ansetts att vid efterföljande prövning endast förutsättningarna för tvångsvård enligt 3 § behöver föreligga vid prövningstillfället för att tvångsvården skall få fortsätta.

Övergång från rättspsykiatrisk vård till tvångsvård enligt denna lag

14 §  När rättspsykiatrisk vård ska upphöra i fall som avses i 15 § lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård får chefsöverläkaren besluta om sluten psykiatrisk tvångsvård enligt denna lag trots att vårdintyg inte har utfärdats, om de förutsättningar som anges i 3 § första stycket 1 och andra stycket är uppfyllda.

[S2]Föreskrifterna i 6 b § gäller inte i de fall som avses i första stycket. I stället tillämpas föreskrifterna i 12 § andra stycket och 13 §, varvid ett beslut enligt denna paragraf jämställs med beslut enligt 11 §. Lag (2008:415).

Gemensamma bestämmelser om vården

15 §  Vård enligt denna lag ges på en sjukvårdsinrättning som drivs av ett landsting.

[S2]Om det finns synnerliga skäl, får regeringen bestämma att vård får ges även på någon annan vårdinrättning. På en sådan inrättning ska tillämpas det som i denna lag sägs om sjukvårdsinrättning som drivs av ett landsting. Lag (2008:415).

15 a §  Vård enligt denna lag skall bedrivas så att den uppfyller kraven på god säkerhet i verksamheten. Vid sjukvårdsinrättningen skall det finnas den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att en god säkerhet skall kunna tillgodoses i verksamheten. Det skall också finnas någon som har ansvaret för att sjukvårdsinrättningen säkerhetsanpassas och säkerhetsklassificeras samt för att säkerheten systematiskt och fortlöpande utvecklas och upprätthålls (säkerhetsansvarig). Lag (2006:247).

Prop. 2005/06:63: Denna paragraf, som är ny, innebär att det införs ett krav på att vård enligt lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT) skall bedrivas så att den uppfyller kraven på god säkerhet i verksamheten. Begreppet god säkerhet avser dels enskildas skydd mot personer som är intagna för psykiatrisk tvångsvård, dels behovet av säkerhet i vården för de intagna och för personalen på vårdinrättningarna. I andra meningen anges att där det ...

16 §  En vårdplan skall upprättas snarast efter det att patienten har tagits in för tvångsvård. Vårdplanen skall ange de behandlingsåtgärder och andra insatser som behövs för att syftet med tvångsvården skall uppnås och för att resultaten av dessa insatser skall kunna bestå. Så långt möjligt skall planen upprättas i samråd med patienten. Om det inte är olämpligt skall samråd ske också med dennes närstående.

[S2]Chefsöverläkaren skall undersöka om patienten har behov av stöd från socialtjänsten. Så långt det är möjligt skall detta ske i samråd med patienten. Lag (2000:353).

  • RÅ 2000:39:En person som varit underkastad långvarig tvångsvård enligt äldre omsorgslagstiftning och fortsättningsvis genomgick rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning har ansetts berättigad att få insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade för att förberedelser skulle kunna vidtas för permissioner och senare upphörande av tvångsvården.

17 §  I fråga om behandlingen under vårdtiden ska samråd äga rum med patienten när det kan ske. Samråd ska ske också med patientens närstående, om det inte är olämpligt.

[S2]Behandlingsåtgärderna ska anpassas till vad som krävs för att uppnå syftet med tvångsvården enligt 2 § andra stycket.

[S3]Om det är nödvändigt får patienten, efter chefsöverläkarens beslut, ges behandling utan samtycke. Lag (2017:369).

Prop. 2016/17:94: Paragrafen innehåller bestämmelser om krav på samråd med patienten och dennes närstående. Som framgår av bestämmelsen är kravet på samråd med patienten inte ovillkorligt. Bestämmelsen innehåller även krav om samråd med patientens närstående. Sådana samråd ska ske om det inte är olämpligt. För de fall det inte är möjligt att uppnå enighet i fråga om behandlingen finns i paragrafen en bestämmelse som innebär att det ytterst är chefsöverläkaren som avgör sådana frågor. I paragrafen finns även en bestämmelse ...

Sluten psykiatrisk tvångsvård

18 §  En patient får hindras att lämna vårdinrättningens område eller den del av inrättningen där han skall vistas.

[S2]Om andra åtgärder inte är tillräckliga, får det tvång användas som är nödvändigt för att hindra patienten att lämna vårdinrättningens område eller den del av inrättningen där denne skall vistas, för att upprätthålla ordningen på vårdinrättningen eller för att tillgodose säkerheten i vården. Lag (2000:353).

18 a §  Chefsöverläkaren ska, så snart patientens tillstånd tillåter det, se till att patienten erbjuds ett uppföljningssamtal efter genomförd tvångsåtgärd. Lag (2017:369).

Prop. 2016/17:94: Paragrafen, som är ny, innebär att chefsöverläkaren så snart patientens tillstånd tillåter det, ska se till att patienten erbjuds ett uppföljningssamtal efter genomförd tvångsåtgärd. En patient kan alltid avböja ett sådant erbjudande och samtalen är således frivilliga för patienten. Vad som föreskrivs i den nya paragrafen kommer även att gälla vid rättspsykiatrisk vård (se 8 § första stycket LRV). Vilka tvångsåtgärder som får vidtas enligt LPT och LRV framgår av ...

19 §  Om det finns en omedelbar fara för att en patient allvarligt skadar sig själv eller någon annan, får patienten kortvarigt spännas fast med bälte eller liknande anordning. Vårdpersonal ska vara närvarande under den tid patienten hålls fastspänd.

[S2]Om det finns synnerliga skäl, får det beslutas att patienten ska hållas fastspänd längre än som anges i första stycket.

[S3]Chefsöverläkaren beslutar om fastspänning. Inspektionen för vård och omsorg ska utan dröjsmål underrättas om beslut enligt andra stycket. Lag (2012:938).

  • RÅ 1998:14:Föreskriften i 19 § lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård om underrättelse till Socialstyrelsen angående vissa beslut om bältesläggning av patient har ansetts som sådan föreskrift enligt 4 § lagen (1994:954) om disciplinpåföljd m.m. på hälso- och sjukvårdens område som är av direkt betydelse för säkerheten i vården. Underlåtenhet att underrätta styrelsen har därför ansetts vara en fråga som kan prövas i mål om disciplinpåföljd.

20 §  En patient får hållas avskild från andra patienter endast om det är nödvändigt på grund av att patienten genom aggressivt eller störande beteende allvarligt försvårar vården av de andra patienterna. Ett beslut om avskiljande gäller högst åtta timmar. Tiden för avskiljande får genom ett nytt beslut förlängas med högst åtta timmar.

[S2]Om det finns synnerliga skäl, får ett beslut om avskiljande enligt första stycket avse en bestämd tid som överstiger åtta timmar.

[S3]Chefsöverläkaren beslutar om avskiljande. Om en patient hålls avskild mer än åtta timmar i följd, ska Inspektionen för vård och omsorg utan dröjsmål underrättas om detta. En patient ska under den tid han eller hon hålls avskild stå under fortlöpande uppsikt av vårdpersonal. Lag (2012:938).

20 a §  Chefsöverläkaren får besluta att inskränka en patients rätt att använda elektroniska kommunikationstjänster, om det är nödvändigt med hänsyn till vården eller rehabiliteringen av patienten eller för att undvika att någon annan lider skada.

[S2]Den tekniska utrustning som möjliggör användningen får omhändertas under den tid beslutet gäller. Omhändertagen utrustning skall återlämnas till patienten senast när beslutet om inskränkning upphör att gälla. Lag (2006:663).

Prop. 2005/06:195: Paragrafen är ny. Innebörden av förslaget är att chefsöverläkaren skall få besluta att inskränka en patients rätt att använda elektroniska kommunikationstjänster om det är nödvändigt med hänsyn till vården eller rehabiliteringen av patienten eller för att undvika att någon annan lider skada. Termen elektronisk kommunikationstjänst definieras i 1 kap. 7 § lagen (2003:389) ...

21 §  En patient får inte inneha

  1. narkotika, alkoholhaltiga drycker, andra berusningsmedel eller sådana varor som omfattas av lagen (1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga varor,
  2. sådana medel som avses i lagen (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel,
  3. injektionssprutor eller kanyler, som kan användas för insprutning i människokroppen,
  4. andra föremål som är särskilt ägnade att användas för missbruk av eller annan befattning med narkotika, eller
  5. annan egendom som kan skada honom eller henne själv eller någon annan eller vara till men för vården eller ordningen på vårdinrättningen.

[S2]Påträffas sådan egendom som avses i första stycket, ska den omhändertas. Lag (2014:522).

Prop. 2013/14:119: 1. narkotika, alkoholhaltiga drycker, andra berusningsmedel eller sådana varor som omfattas av lagen (1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga varor,

Prop. 1998/99:3: I paragrafen läggs dopningsmedel till de medel som inte får innehas av en patient. Tillägget införs som en särskild punkt vilket medför en redaktionell ändring av första stycket i övrigt.

Prop. 1997/98:183: I paragrafen föreskrivs att en patient som vårdas enligt lagen inte heller får inneha sådana varor som omfattas av lagen om förbud mot vissa hälsofarliga varor.

22 §  Chefsöverläkaren får besluta att försändelser till en patient får undersökas för kontroll av att de inte innehåller sådan egendom som avses i 21 §. Granskningen av en försändelse får inte avse det skriftliga innehållet i brev eller annan skriftlig handling.

[S2]Om en ankommande försändelse innehåller egendom som inte får innehas enligt 21 §, får egendomen omhändertas.

22 a §  Chefsöverläkaren får besluta att övervaka försändelser från en patient, om det är nödvändigt med hänsyn till vården eller rehabiliteringen av patienten eller för att undvika att någon annan lider skada. För detta ändamål får chefsöverläkaren öppna, ta del av och kvarhålla försändelser från patienten.

[S2]En försändelse från en patient till en svensk myndighet, advokat, patientens offentliga biträde eller ett internationellt organ som har av Sverige erkänd behörighet att ta emot klagomål från enskilda skall vidarebefordras utan föregående granskning. Lag (2006:663).

Prop. 2005/06:195: Paragrafen är ny. Förslaget möjliggör övervakning av försändelser från en patient. Bestämmelsen är utformad efter förebild av 19 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. Med begreppet försändelse avses brev, paket eller liknande som är avsedda att befordras. Förutsättningarna för beslut om övervakning är desamma som för beslut om inskränkning enligt ...

22 b §  Ett beslut enligt 20 a eller 22 a § gäller i högst två månader. När det inte längre finns förutsättningar för beslutet ska chefsöverläkaren genast besluta att inskränkningen eller övervakningen ska upphöra. Frågan om upphörande ska övervägas fortlöpande.

[S2]Tiden för inskränkningen eller övervakningen får genom nytt beslut förlängas med högst två månader vid varje tillfälle.

[S3]Inspektionen för vård och omsorg ska utan dröjsmål underrättas om beslut enligt 20 a, 22 a §§ eller enligt andra stycket. Lag (2014:522).

Prop. 2005/06:195: Paragrafen är ny. Ett beslut om inskränkning eller övervakning föreslås få gälla i högst två månader. I första stycket anges att chefsöverläkaren genast skall besluta att inskränkningen eller övervakningen skall upphöra när det inte längre finns förutsättningar för beslutet. Det åligger chefsöverläkaren att fortlöpande överväga om förutsättningarna för åtgärden föreligger. Bestämmelsen är i denna del utformad efter förebild av 27 ...

Prop. 2013/14:119: Tiden för inskränkningen eller övervakningen får genom nytt beslut förlängas med högst två månader vid varje tillfälle.

Inspektionen för vård och omsorg ska utan dröjsmål underrättas om beslut enligt 20 a, 22 a §§ eller enligt andra stycket.

Bestämmelsen behandlas i avsnitt 7. I ett nytt andra stycke klarläggs att chefsöverläkaren kan ...

23 §  Om det är nödvändigt får en patient kroppsvisiteras eller ytligt kroppsbesiktigas för kontroll av att han eller hon inte bär på sig sådan egendom som avses i 21 § eller, när det gäller en patient vars rätt att använda elektroniska kommunikationstjänster är inskränkt, utrustning som avses i 20 a §. Om möjligt skall ett vittne närvara när åtgärden utförs.

[S2]Chefsöverläkaren beslutar om kroppsvisitation och ytlig kroppsbesiktning. Lag (2006:663).

Prop. 2005/06:195: Paragrafen behandlar kroppsvisitering och ytlig kroppsbesiktning. Den komplettering som nu föreslås innebär att om det är nödvändigt skall en patient, vars rätt att använda elektroniska kommunikationstjänster är inskränkt, få kroppsvisiteras för kontroll av att han eller hon inte bär på sig sådan teknisk utrustning. Avsikten är inte att en sådan åtgärd skall vidtas rutinmässigt utan endast om det finns omständigheter som visar att åtgärden är nödvändig. Bestämmelsen har även gjorts könsneutral. ...

23 a §  Bestämmelserna i 21 och 23 §§ ska gälla alla som vårdas vid en sjukvårdsinrättning eller avdelning för sluten psykiatrisk tvångsvård. Lag (2014:522).

Prop. 2013/14:119: Bestämmelsen är ny och behandlas i avsnitt 8. Genom hänvisningen till 21 § får inte heller patienter som vårdas frivilligt med stöd av hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), förkortad HSL, inneha sådan egendom som räknas upp i bestämmelsen. Chefsöverläkaren får, under de förutsättningar som anges i 23 §, besluta om kroppsvisitation eller ytlig kroppsbesiktning ...

23 b §  Om det är nödvändigt för att säkerheten ska kunna upprätthållas vid en sjukvårdsinrättning eller avdelning för sluten psykiatrisk tvångsvård för vilken en förhöjd säkerhetsklassificering gäller, får vårdgivaren besluta att alla personer som passerar in i inrättningen eller på avdelningen ska kroppsvisiteras (allmän inpasseringskontroll). Syftet med kontrollen ska vara att söka efter föremål som en intagen inte får inneha enligt denna lag eller beslut som har meddelats med stöd av lagen. Skriftliga meddelanden får inte granskas.

[S2]Kroppsvisitation och undersökning av väskor och andra föremål ska ske genom användande av metalldetektor eller annan liknande anordning eller, om det finns särskilda skäl, på annat sätt.

[S3]Säkerhetskontroll vid domstolsförhandling på sjukvårdsinrättningen beslutas i enlighet med lagen (1981:1064) om säkerhetskontroll i domstol. Lag (2014:522).

Prop. 2013/14:119: Kroppsvisitation och undersökning av väskor och andra föremål ska ske genom användande av metalldetektor eller annan liknande anordning eller, om det finns särskilda skäl, på annat sätt.

Säkerhetskontroll vid domstolsförhandling på sjukvårdsinrättningen beslutas i enlighet med lagen (1981:1064) om säkerhetskontroll i domstol.

Bestämmelsen är ...

24 §  Har narkotika, alkoholhaltiga drycker, andra berusningsmedel, sådana medel som avses i lagen (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel eller sådana varor som omfattas av lagen (1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga varor omhändertagits enligt 21 eller 22 § eller har sådan egendom påträffats där patienter intagits för tvångsvård utan att det finns någon känd ägare till egendomen, skall chefsöverläkaren låta förstöra eller sälja egendomen enligt bestämmelserna om beslagtagen egendom i 2 § 1 första stycket lagen (1958:205) om förverkande av alkoholhaltiga drycker m.m. Detsamma gäller i fråga om injektionssprutor eller kanyler, som kan användas för insprutning i människokroppen, och i fråga om andra föremål som är särskilt ägnade att användas för missbruk av eller annan befattning med narkotika.

[S2]Belopp som har erhållits vid försäljning tillfaller staten. Lag (1999:53).

Prop. 1998/99:3: Tillämpningsområdet för bestämmelsen utvidgas till att även avse dopningsmedel som omhändertagits enligt 21 eller 22 § eller påträffats där patienter intagits för tvångsvård utan att det finns någon känd ägare till medlen.

I 8 § lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård hänvisas till bestämmelserna i 16-24 §§ i förevarande lag vilket innebär ...

Prop. 1997/98:183: Tillämpningsområdet för bestämmelsen utvidgas till att även avse varor som omfattas av lagen om förbud mot vissa hälsofarliga varor.

Det bör observeras att 8 § lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård hänvisar till bl.a. 21 och 24 §§ i förevarande lag varför ändringarna också blir tillämpliga för den rättspsykiatriska vården....

25 §  Chefsöverläkaren får ge en patient tillstånd att under en viss del av vårdtiden vistas utanför sjukvårdsinrättningens område. Tillståndet får ges för ett visst tillfälle eller för vissa återkommande tillfällen. Tillstånd får ges endast under förutsättning att det står i överensstämmelse med vårdplanen.

[S2]Ett tillstånd att vistas utanför vårdinrättningens område får förenas med sådana villkor som anges i 26 § tredje stycket.

[S3]Chefsöverläkaren får återkalla ett tillstånd som avses i första stycket om förhållandena kräver det. Lag (2008:415).

25 a § Har upphävts genom lag (2008:415).

Öppen psykiatrisk tvångsvård

26 §  Den som ges öppen psykiatrisk tvångsvård får vistas utanför sjukvårdsinrättningen.

[S2]Vid beslut om öppen psykiatrisk tvångsvård ska rätten föreskriva de särskilda villkor enligt 3 § första stycket 2 som ska gälla för vården. Rätten får överlämna åt chefsöverläkaren att besluta om dessa villkor. När det finns skäl för det, får rätten återta denna beslutanderätt.

[S3]De särskilda villkoren får avse

  • skyldighet att underkasta sig medicinering eller annan vård eller behandling,
  • skyldighet att hålla kontakt med en viss person,
  • skyldighet att vistas på ett hem eller annan institution för vård eller behandling eller att besöka en vårdcentral eller anlita socialtjänsten,
  • vistelseort, bostad, utbildning eller arbete,
  • förbud mot att använda berusningsmedel,
  • förbud mot att vistas på en viss plats eller att ta kontakt med en viss person, eller
  • annat som är nödvändigt eller följer av vårdplanen. Lag (2008:415).

Prop. 2007/08:70: I första stycket anges att den som ges öppen psykiatrisk tvångsvård får vistas utanför sjukvårdsinrättningen. Av 15 § framgår att vård enligt lagen i första hand ska ges på en sjukvårdsinrättning som drivs av ett landsting. Bestämmelsen får ses mot bakgrund av att tvångsvård kräver intagning på en sjukvårdsinrättning. En patient som har haft permission från vården på sjukvårdsinrättningen har dock tidigare kunnat få tillstånd ...

26 a §  Chefsöverläkaren får besluta att en patient som ges öppen psykiatrisk tvångsvård åter ska ges sluten psykiatrisk tvångsvård om

  1. de förutsättningar som anges i 3 § första stycket 1 och andra stycket är uppfyllda, och
  2. rättens beslut om fortsatt vård inte kan avvaktas med hänsyn till risken för patientens eller annans hälsa eller personliga säkerhet.

[S2]Anser chefsöverläkaren att den slutna psykiatriska tvångsvården bör fortsätta, ska han eller hon senast fyra dagar från dagen för beslutet ansöka hos förvaltningsrätten om medgivande till fortsatt sådan vård. Föreskrifterna i 7 § tredje stycket tillämpas på en sådan ansökan.

[S3]Har en ansökan enligt andra stycket kommit in till förvaltningsrätten, får den slutna psykiatriska tvångsvården fortsätta i avvaktan på förvaltningsrättens beslut.

[S4]Om rätten medger att den slutna psykiatriska tvångsvården ska fortsätta, får den pågå under högst sex månader räknat från den dag förvaltningsrätten meddelar beslut i frågan. I fråga om tvångsvård utöver denna tid tillämpas samma bestämmelser som vid fortsatt tvångsvård enligt 9 §.

[S5]Om chefsöverläkaren inte ansöker om fortsatt sluten psykiatrisk tvångsvård enligt andra stycket eller om rätten avslår chefsöverläkarens ansökan om sådan vård, ska det tidigare beslutet om öppen psykiatrisk tvångsvård kvarstå. Lag (2009:809).

Tvångsvårdens upphörande

27 §  När det inte längre finns förutsättningar för tvångsvård, ska chefsöverläkaren genast besluta att tvångsvården ska upphöra. Frågan om tvångsvårdens upphörande ska övervägas fortlöpande. Lag (2008:415).

28 §  Tvångsvården upphör, om inte en ansökan om medgivande till tvångsvård har kommit in till förvaltningsrätten inom den tid som anges i 7, 9 eller 12 §.

[S2]Tvångsvården enligt denna lag upphör också när beslut fattas som föranleder rättspsykiatrisk vård. Föreskrift om övergång till sådan vård finns i 4 § andra stycket lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård. Lag (2009:809).

29 §  Har beträffande någon som vårdas enligt denna lag beslut meddelats om

  1. avvisning eller utvisning enligt utlänningslagen (2005:716),
  2. utvisning enligt lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll,
  3. utlämning enligt lagen (1957:668) om utlämning för brott,
  4. överlämnande enligt lagen (2011:1165) om överlämnande från Sverige enligt en nordisk arresteringsorder,
  5. utlämning enligt lagen (1970:375) om utlämning till Danmark, Finland, Island eller Norge för verkställighet av beslut om vård eller behandling,
  6. utlämning enligt lagen (1994:569) om Sveriges samarbete med de internationella tribunalerna för brott mot internationell humanitär rätt,
  7. överlämnande enligt lagen (2002:329) om samarbete med Internationella brottmålsdomstolen,
  8. överlämnande enligt lagen (2003:1156) om överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder, eller
  9. utlämning enligt lagen (2006:615) om samarbete med Specialdomstolen för Sierra Leone,

[S2]får trots tvångsvården verkställighet av beslutet ske, om det begärs av den myndighet som ska verkställa beslutet och chefsöverläkaren finner att patientens tillstånd tillåter att beslutet verkställs. Tvångsvården upphör i sådant fall när beslutet har verkställts.

[S3]I fråga om en patient som är utlänning upphör tvångsvården vid verkställighet av ett beslut om hemsändande som har meddelats med stöd av 23 kap. 2 § utlänningslagen. Lag (2011:1171).

Stödperson

/Upphör att gälla U: 2018-07-01/

30 §  Chefsöverläkaren ska se till att en patient som vårdas enligt denna lag, så snart patientens tillstånd tillåter, genom en individuellt anpassad information upplyses om sin rätt att få en stödperson.

När patienten begär det, ska en stödperson utses. En stödperson kan utses också i annat fall, om patienten inte motsätter sig det.

Stödpersonen ska bistå patienten i personliga frågor så länge denne ges tvångsvård enligt denna lag och, om patienten och stödpersonen samtycker till det, även under fyra veckor efter det att tvångsvården har upphört. Stödpersonen har rätt att besöka patienten på vårdinrättningen. Han får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han under uppdraget har fått veta om patientens hälsotillstånd eller personliga förhållanden i övrigt.

Stödpersonen utses av en patientnämnd enligt lagen (2017:372) om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården.

Vid en nämnds handläggning av ärenden om stödpersoner gäller, utöver vad som i övrigt föreskrivs, följande bestämmelser i förvaltningslagen (1986:223), nämligen

  • 14 § om muntlig handläggning,
  • 15 § om anteckning av uppgifter,
  • 16 och 17 §§ om parters rätt att få del av uppgifter,
  • 20 § om motivering av beslut,
  • 21 § om underrättelse om beslut,
  • 26 § om rättelse av skrivfel och liknande, och
  • 27 § om omprövning av beslut. Lag (2017:373).

/Träder i kraft I: 2018-07-01/

30 §  Chefsöverläkaren ska se till att en patient som vårdas enligt denna lag, så snart patientens tillstånd tillåter, genom en individuellt anpassad information upplyses om sin rätt att få en stödperson.

[S2]När patienten begär det, ska en stödperson utses. En stödperson kan utses också i annat fall, om patienten inte motsätter sig det.

[S3]Stödpersonen ska bistå patienten i personliga frågor så länge denne ges tvångsvård enligt denna lag och, om patienten och stödpersonen samtycker till det, även under fyra veckor efter det att tvångsvården har upphört. Stödpersonen har rätt att besöka patienten på vårdinrättningen. Stödpersonen får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon under uppdraget har fått veta om patientens hälsotillstånd eller personliga förhållanden i övrigt.

[S4]Stödpersonen utses av en patientnämnd enligt lagen (2017:372) om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården.

[S5]Vid en nämnds handläggning av ärenden om stödpersoner tillämpas, utöver vad som i övrigt föreskrivs, följande bestämmelser i förvaltningslagen (2017:900):

Prop. 1998/99:4: nämndsverksamhet inom hälso- och sjukvården, m.m. Efter påpekande från Lagrådet har bestämmelsen införts i denna lag i stället för i lagen om patientnämndsverksamhet.

Prop. 2016/17:122: Paragrafens fjärde stycke justeras så att det framgår att patientnämndsverksamheten regleras i lagen om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården.

31 §  Chefsöverläkaren ska anmäla till en sådan nämnd som avses i 30 § när det kan finnas skäl att utse en stödperson.

[S2]Har en stödperson för patienten inte redan utsetts, ska anmälan alltid göras när

  1. chefsöverläkaren ansöker om medgivande till tvångsvård enligt 7, 12 eller 14 §,
  2. patienten överklagar chefsöverläkarens beslut om intagning enligt 6 b §,
  3. patienten överklagar chefsöverläkarens beslut att avslå en begäran om att tvångsvården ska upphöra.

[S3]I en sådan anmälan ska chefsöverläkaren ange patientens inställning till att få en stödperson. Nämnden ska, om patienten inte har uttryckt en klar uppfattning, kontakta patienten eller vårdpersonal med kännedom om patienten för att få besked om huruvida patienten vill ha en stödperson.

[S4]När tvångsvården av en patient, för vilken stödperson utsetts, har upphört, ska chefsöverläkaren snarast möjligt underrätta nämnden om detta och om huruvida stödpersonens uppdrag fortsätter därefter. Lag (2008:415).

31 a §  Om en patient önskar att stödpersonens uppdrag ska övergå till ett uppdrag som kontaktperson enligt 3 kap. 6 b § socialtjänstlagen (2001:453) när tvångsvården upphört och stödpersonen samtycker till det, ska den nämnd som avses i 30 § underrätta socialnämnden i den kommun där patienten är folkbokförd om patientens önskemål. Lag (2012:780).

Överklagande

32 §  Patienten får hos förvaltningsrätten överklaga chefsöverläkarens beslut om intagning för tvångsvård enligt 6 b, 11 eller 14 §. Ett sådant överklagande ska anses innefatta även en begäran om att tvångsvården ska upphöra.

[S2]Patienten får även överklaga chefsöverläkarens beslut enligt 26 a §. Ett sådant överklagande ska anses innefatta en begäran om att den slutna psykiatriska tvångsvården ska upphöra.

[S3]Innan förvaltningsrätten prövar ett överklagande enligt första eller andra stycket, ska rätten utan dröjsmål förelägga chefsöverläkaren att yttra sig i de hänseenden som anges i 7 § tredje stycket.

[S4]Patienten får hos förvaltningsrätten överklaga ett beslut om inskränkning enligt 20 a § eller om övervakning enligt 22 a §. Lag (2009:809).

  • RÅ 1996:8:Besvär över chefsöverläkarens beslut om intagning enligt 6 § lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård har ansetts böra sakprövas utan hinder av att beslut om fortsatt tvångsvård enligt 8 § lagen redan föreligger.
  • RÅ 1997:68:Besvär över chefsöverläkarens beslut om intagning enligt 6 § lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård har ansetts böra sakprövas utan hinder av att vården har upphört på grund av att ansökan om medgivande till fortsatt tvångsvård har avslagits.
  • RÅ 1996:62:Vid beslut om övergång från frivillig psykiatrisk vård till tvångsvård - s.k. konvertering - har ansetts att förutsättningarna för konvertering måste prövas ex officio av länsrätten, alltså oavsett om konverteringsbeslutet överklagas av patienten eller ej. Vidare har ansetts att vid efterföljande prövning endast förutsättningarna för tvångsvård enligt 3 § behöver föreligga vid prövningstillfället för att tvångsvården skall få fortsätta.

33 §  Patienten får hos förvaltningsrätten överklaga ett annat beslut av chefsöverläkaren enligt denna lag som innebär

  1. avslag på en begäran om att tvångsvården ska upphöra,
  2. förordnande enligt 24 § om förstöring eller försäljning av egendom,
  3. avslag på en begäran om tillstånd enligt 25 § att vistas utanför vårdinrättningens område eller meddelande av villkor i samband med en sådan vistelse,
  4. återkallelse enligt 25 § tredje stycket av tillstånd att vistas utanför vårdinrättningens område, eller
  5. meddelande av villkor i samband med öppen psykiatrisk tvångsvård enligt 26 § andra och tredje styckena.

[S2]I övrigt får beslut av chefsöverläkaren enligt denna lag inte överklagas. Chefsöverläkaren får inte överklaga rättens beslut enligt denna lag.

[S3]När ett beslut av chefsöverläkaren överklagas, ska överklagandet ges in till förvaltningsrätten. Förvaltningsrätten prövar om överklagandet har kommit in i rätt tid. Har överklagandet kommit in för sent, ska förvaltningsrätten avvisa det, om förseningen inte beror på att chefsöverläkaren har lämnat patienten en felaktig underrättelse om hur man överklagar. Överklagandet ska inte avvisas, om det har kommit in till chefsöverläkaren innan tiden för överklagande har gått ut. I ett sådant fall ska chefsöverläkaren omedelbart vidarebefordra överklagandet till förvaltningsrätten. Lag (2009:809).

Prop. 2007/08:70: I första stycket har lagts till en ny punkt (5), av vilken framgår att patienten även ska kunna överklaga chefsöverläkarens beslut att meddela villkor i samband med öppen psykiatrisk tvångsvård, se förslaget till 26 § andra stycket.

Handläggningen i domstol

34 §  Frågor som skall prövas av förvaltningsrätt enligt denna lag prövas av den förvaltningsrätt inom vars domkrets sjukvårdsinrättningen är belägen. Lag (2009:809).

35 §  Mål enligt denna lag skall handläggas skyndsamt. Så snart en ansökan som avses i 28 § har kommit in till förvaltningsrätten, skall rätten pröva om ansökan har kommit in i tid. Har ansökan kommit in för sent, skall rätten skyndsamt underrätta chefsöverläkaren om detta.

[S2]Ett mål hos en förvaltningsrätt skall tas upp till avgörande inom åtta dagar från den dag då ansökan eller överklagandet kom in till förvaltningsrätten. Förvaltningsrätten får förlänga denna tid, om det behövs ytterligare utredning eller om någon annan särskild omständighet gör det nödvändigt. Förvaltningsrätten får även i fall som avses i 12 § första stycket förlänga den tid inom vilken prövningen skall ske, om chefsöverläkaren gör en ansökan enligt andra stycket i samma paragraf. Föreskrifterna i första och andra meningen gäller inte mål som avses i 33 § första stycket 2.

[S3]Förvaltningsrätten får förordna rörande saken i avvaktan på att målet avgörs. Lag (2009:809).

36 §  I ett mål enligt denna lag skall förvaltningsrätten hålla muntlig förhandling, om det inte är uppenbart obehövligt. Vid prövning som avses i 12 § första stycket skall förvaltningsrätten hålla muntlig förhandling endast om patienten begär det eller om förvaltningsrätten finner skäl för det. Lag (2009:809).

37 §  Muntlig förhandling hålls på sjukvårdsinrättningen, om inte särskilda skäl talar för något annat. Patienten skall vara närvarande vid förhandlingen, om det är möjligt med hänsyn till hans psykiska tillstånd. Patientens stödperson har rätt att närvara vid förhandlingen och skall om möjligt underrättas om den. Chefsöverläkaren skall höras vid förhandlingen, om det inte är uppenbart obehövligt.

[S2]Om det inte är uppenbart obehövligt, skall förvaltningsrätten i ett mål enligt denna lag höra lämplig sakkunnig vid muntlig förhandling. Vid förhandlingen får den sakkunnige, i syfte att få upplysning rörande omständigheter som är av betydelse för dennes uppgift, ställa frågor till chefsöverläkaren och patienten.

[S3]Om en patient som har kallats vid vite att inställa sig personligen till en förhandling uteblir, får rätten förordna att han skall hämtas till rätten antingen omedelbart eller till en senare dag. Lag (2009:809).

38 §  Vid handläggningen i kammarrätt av mål enligt denna lag skall nämndemän ingå i rätten. Detta gäller dock inte mål som angår enbart en fråga som nämns i 33 § första stycket.

38 a §  Offentligt biträde för den som åtgärden avser ska förordnas i mål hos allmän förvaltningsdomstol, om målet gäller

  1. beslut om intagning för tvångsvård enligt 6 b, 11 eller 14 § och om beslutet har överklagats,
  2. medgivande till fortsatt tvångsvård enligt 7, 9, 12 eller 14 §,
  3. beslut om sluten psykiatrisk tvångsvård enligt 26 a §,
  4. avslag på en begäran om att tvångsvården ska upphöra,
  5. beslut om inskränkning enligt 20 a §, eller
  6. beslut om övervakning enligt 22 a §.

[S2]Offentligt biträde ska dock inte förordnas, om det måste antas att det inte finns något behov av ett biträde. Lag (2008:1059).

Prop. 2005/06:195: I paragrafen anges i vilka typer av mål enligt lagen som offentligt biträde skall förordnas för patienten. Den ändring som föreslås innebär att offentligt biträde skall förordnas i mål hos allmän förvaltningsdomstol vid överklagande av beslut om att inskränka en patients rätt att använda elektroniska kommunikationstjänster, eller att övervaka en patients försändelser.

Förslaget behandlas i avsnitt 5.5. ...

39 §  Chefsöverläkaren får uppdra åt en erfaren läkare vid sjukvårdsinrättningen med specialistkompetens inom någon av de psykiatriska specialiteterna att fullgöra uppgifter som chefsöverläkaren har enligt denna lag. Om det finns särskilda skäl, får chefsöverläkaren lämna sådant uppdrag åt en annan läkare vid sjukvårdsinrättningen, dock inte när det gäller

  1. beslut enligt 6 b § om intagning,
  2. beslut enligt 11 § om övergång från frivillig vård till tvångsvård,
  3. ansökan enligt 7, 9, 12 eller 14 § om medgivande till att tvångsvården fortsätter,
  4. beslut enligt 17 § första stycket sista meningen om behandlingen,
  5. beslut enligt 19 § andra stycket om fastspänning,
  6. beslut enligt 20 § andra stycket om avskiljande,
  7. beslut enligt 20 a § om inskränkning i rätten att använda elektroniska kommunikationstjänster,
  8. beslut enligt 22 a § om övervakning av försändelser,
  9. beslut om upphörande av sådan inskränkning eller övervakning som anges i 7 och 8, eller
  10. beslut eller ansökan om sluten psykiatrisk tvångsvård enligt 26 a §. Lag (2008:415).

Prop. 2005/06:195: Bestämmelsen behandlar de möjligheter chefsöverläkaren har att delegera olika arbetsuppgifter enligt lagen. De inskränkningar i rätten att delegera som finns i bestämmelsen utökas till att även avse beslut enligt 20 a § om att inskränka en patients rätt att använda elektroniska kommunikationstjänster, 22 a § om övervakning av en patients försändelser, eller 22 b §, om upphörande av inskränkning eller övervakning.

Förslaget behandlas i ...

40 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får medge undantag från kravet i 4 § på att läkare som utför undersökning för vårdintyg ska vara legitimerad och från kravet i 39 § på specialistkompetens.

[S2]Om regeringen enligt 15 § andra stycket bestämt att vård enligt denna lag får ges på någon annan vårdinrättning än en sådan som drivs av ett landsting, ska regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, uppdra åt en erfaren läkare med specialistkompetens inom någon av de psykiatriska specialiteterna att fullgöra de uppgifter som enligt denna lag ankommer på chefsöverläkare. Lag (2008:415).

41 §  Beslut om intagning på en sjukvårdsinrättning samt ansökan enligt 7, 9, 12, 14 eller 26 a § och medgivande med anledning av en sådan ansökan fortsätter att gälla, om patienten överförs till en annan sjukvårdsinrättning utan att beslut har fattats om att tvångsvården ska upphöra. Lag (2008:415).

43 §  Från en verksamhet där sekretess gäller enligt 25 kap.15 §§ eller 26 kap. 1 §offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska det utan hinder av sekretessen lämnas ut sådana uppgifter om en patient som behövs för att chefsöverläkarens åligganden enligt denna lag ska kunna fullgöras. Detsamma gäller uppgifter om en patient som behövs för en sakkunnigs uppdrag eller ett yttrande av Socialstyrelsen. Lag (2009:449).

44 §  Om patienten har fyllt 15 år, har han rätt att själv föra sin talan i mål och ärenden enligt denna lag.

[S2]En patient som är yngre bör höras, om det kan vara till nytta för utredningen och det kan antas att patienten inte tar skada av att höras.

45 §  Beslut som meddelas enligt denna lag gäller omedelbart, om inte annat förordnas.

46 §  Vid delgivning med patienten i mål eller ärende enligt denna lag får 3438 och 4751 §§delgivningslagen (2010:1932) inte tillämpas. Lag (2010:1961).

47 §  Om det finns skälig anledning att anta att någon lider av en allvarlig psykisk störning och är farlig för annans personliga säkerhet eller eget liv eller i övrigt behöver omedelbar hjälp, får Polismyndigheten tillfälligt omhänderta honom eller henne i väntan på att hälso- och sjukvårdspersonal kan ge honom eller henne sådan hjälp. Den omhändertagne får föras till en sjukvårdsenhet som kan ge stöd och behandling.

[S2]Polismyndigheten eller, om det gäller en transport av någon i fall som avses i 6, Kriminalvården ska lämna hjälp på begäran av

  1. en läkare som avses i 4 § andra stycket sista meningen för att han eller hon ska kunna genomföra en undersökning för vårdintyg,
  2. en läkare som avses i 4 § andra stycket sista meningen eller av chefsöverläkaren för att föra patienten till en sjukvårdsinrättning sedan vårdintyg har utfärdats,
  3. chefsöverläkaren för att återföra en patient som har lämnat vårdinrättningen utan tillstånd,
  4. chefsöverläkaren för att återföra en patient till vårdinrättningen, om denne inte har återvänt dit sedan tiden för ett tillstånd att vistas utanför inrättningens område har gått ut eller tillståndet har återkallats,
  5. chefsöverläkaren för att återföra en patient till vårdinrättningen, om denne inte har återvänt dit sedan beslut om sluten psykiatrisk tvångsvård har fattats,
  6. chefsöverläkaren för att i annat fall förflytta en patient som är intagen på en sjukvårdsinrättning med stöd av denna lag, eller
  7. Socialstyrelsen för att sända hem en patient som är utländsk medborgare och som vårdas enligt denna lag.

[S3]En begäran enligt andra stycket får göras endast om

  1. det på grund av särskilda omständigheter kan befaras att åtgärden inte kan utföras utan att de särskilda befogenheter som anges i 10 och 10 a §§polislagen (1984:387) eller, om det gäller en transport som utförs av Kriminalvården, 4 kap. 4 § och 10 §första styckethäkteslagen (2010:611) behöver tillgripas, eller
  2. det annars finns synnerliga skäl. Lag (2017:134).

47 a §  Kriminalvården ska vid en transport enligt 47 § tillämpa följande bestämmelser i häkteslagen (2010:611):

47 b §  Den som begär hjälp enligt 47 § ska utan hinder av sekretess lämna den verkställande myndigheten de uppgifter om patienten som behövs för planeringen och genomförandet av åtgärden. Lag (2017:134).

48 §  En patient som vårdas med stöd av denna lag skall så snart hans tillstånd medger det genom chefsöverläkarens försorg upplysas om sin rätt

  1. att enligt 32 och 33 §§ överklaga vissa beslut,
  2. att anlita ombud eller biträde och
  3. att enligt 38 a § få offentligt biträde.

[S2]Denna lag skall finnas anslagen inom sjukvårdsinrättningen väl synlig för patienterna. Lag (2000:353).

49 §  Chefsöverläkaren ska fortlöpande till Inspektionen för vård och omsorg lämna uppgifter om åtgärder som har vidtagits enligt denna lag.

[S2]Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om hur uppgiftsskyldigheten enligt första stycket ska fullgöras. Lag (2012:938).

Ändringar och övergångsbestämmelser

Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag (nya lagen) träder i kraft den 1 januari 1992, då lagen (1966:293) om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall (gamla lagen) upphör att gälla.
  2. Ett vårdintyg, som uppfyller kraven i den gamla lagen, får längst till och med den 10 januari 1992 godtas som underlag för ett beslut om intagning för tvångsvård enligt den nya lagen.
  3. Om en patient vid ikraftträdandet är intagen på en sjukvårdsinrättning enligt 8 § i den gamla lagen, skall chefsöverläkaren senast den 3 januari 1992 avgöra frågan om patienten enligt 6 § i den nya lagen skall tas in för tvångsvård. Intill dess frågan om intagning har avgjorts, gäller den gamla lagen i tillämpliga delar.
  4. Den som vid ikraftträdandet är intagen på en sjukvårdsinrättning enligt 9 eller 10 § eller återintagen enligt 20 § i den gamla lagen skall anses intagen för tvångsvård enligt 6 § i den nya lagen. Vid tillämpning av den nya lagen skall beslutet om intagning anses ha fattats vid ikraftträdandet. Ett beslut enligt 20 a § andra stycket i den gamla lagen av en utskrivningsnämnd eller psykiatriska nämnden om fortsatt vård skall dock anses som ett beslut av länsrätten om medgivande till tvångsvård under sex månader enligt 9 § i den nya lagen.
  5. Har någon som genom dom överlämnats till sluten psykiatrisk vård inte tagits in på en sjukvårdsinrättning för sådan vård före ikraftträdandet, skall han anses genom domen ha överlämnats till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning enligt lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård.
  6. Den som vid ikraftträdandet är intagen på en sjukvårdsinrättning med stöd av den gamla lagen och beträffande vilken det enligt 17 § andra stycket samma lag ankommit på utskrivningsnämnd att besluta om utskrivning skall anses genomgå rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning enligt lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård. Vid tillämpning av sistnämnda lag skall beslut om rättspsykiatrisk vård anses ha fattats och blivit verkställbart vid ikraftträdandet. Ett beslut enligt 20 a § andra stycket i den gamla lagen av en utskrivningsnämnd eller psykiatriska nämnden i fråga om utskrivning skall dock anses som ett beslut av länsrätten enligt 16 § andra stycket lagen om rättspsykiatrisk vård i fråga om upphörande av rättspsykiatrisk vård. Lag (1991:1967).
  7. Är en patient vid ikraftträdandet utskriven på försök eller har han tillstånd att vistas på egen hand utom sjukhusområdet, skall han anses ha tillstånd att vistas utanför sjukvårdsinrättningens område under återstoden av vårdtiden respektive under del av vårdtiden enligt 25 § i den nya lagen eller, om det är fråga om en patient som avses i punkt 6 ovan, enligt 10 § lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård. Särskilda föreskrifter som har meddelats med stöd av 14 § första stycket eller 19 § andra stycket i den gamla lagen, liksom ett förordnande enligt sistnämnda lagrum att patienten skall ställas under tillsyn av lämplig person, skall därvid anses utgöra särskilda villkor enligt 25 § i den nya lagen eller, om det är fråga om en patient som avses i punkt 6 ovan, enligt 10 § lagen om rättspsykiatrisk vård.
  8. Om ett ärende hos en utskrivningsnämnd eller psykiatriska nämnden inte är slutligt avgjort av samma nämnd vid utgången av december 1991, skall med iakttagande av vad som anges i punkterna 9 och 10 rätten i stället pröva om det enligt lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård eller, vid rättspsykiatrisk vård, enligt lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård finns förutsättningar för psykiatrisk tvångsvård, för tillstånd att vistas utanför sjukvårdsinrättningens område eller för återkallelse av sådant tillstånd. Är det i ärendet fråga om en patient i samband med utskrivning på försök skall åläggas att iaktta särskilda föreskrifter eller ställas under tillsyn av lämplig person tillämpas dock föreskrifterna i den gamla lagen.
Den som har väckt ett ärende enligt den gamla lagen före ikraftträdandet får utföra talan i saken efter ikraftträdandet, även om han inte är behörig till det enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård eller lagen om rättspsykiatrisk vård.
  1. Ärenden hos en utskrivningsnämnd som inte har avgjorts före ikraftträdandet och ärenden i vilka beslut enligt meddelad fullföljdshänvisning därefter överklagas hos nämnden skall efter ikraftträdandet prövas av den länsrätt vars domkrets omfattar utskrivningsnämndens verksamhetsområde. Lag (1997:1100).
  2. Ärenden hos psykiatriska nämnden som inte har avgjorts före ikraftträdandet och ärenden i vilka beslut enligt meddelad fullföljdshänvisning därefter överklagas hos nämnden skall efter ikraftträdandet prövas av kammarrätten i Stockholm.
Förarbeten
Prop. 1990/91:58
Ikraftträder
1992-01-01

Lag (1991:1967) om ändring i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård

Omfattning
ändr. 6 p ikrafttr.- och övergångsbest. till 1991:1128

Lag (1992:564) om ändring i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård

Förarbeten
Prop. 1991/92:148
Omfattning
ändr. 30, 31 §§
Ikraftträder
1992-07-01

Lag (1993:399) om ändring i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård

Förarbeten
Rskr. 1992/93:321, Prop. 1992/93:159, Bet. 1992/93:SoU19
Omfattning
ändr. 3 §
Ikraftträder
1994-01-01

Lag (1996:982) om ändring i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård

Förarbeten
Rskr. 1996/97:5, Prop. 1995/96:196, Bet. 1996/97:SoU2
Omfattning
ändr. 18 §
Ikraftträder
1997-01-01

Lag (1996:1650) om ändring i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård

Förarbeten
Rskr. 1996/97:55, Prop. 1996/97:9, Bet. 1996/97:JuU3
Omfattning
ändr. 48 §; ny 38 a §
Ikraftträder
1997-12-01

Lag (1997:1100) om ändring i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård

Förarbeten
Rskr. 1997/98:65, Prop. 1997/98:17, Bet. 1997/98:JuU6
Omfattning
ändr. 34 §, 9 p övergångsbest.
Ikraftträder
1998-01-01

Lag (1998:1663) om ändring i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 1998/99:54, Prop. 1998/99:4, Bet. 1998/99:SoU3
Omfattning
ändr. 30 §
Ikraftträder
1999-01-01

Lag (1999:53) om ändring i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 1998/99:139, Prop. 1997/98:183, Bet. 1998/99:SoU5
Omfattning
ändr. 21, 24 §§
Ikraftträder
1999-04-01

Lag (2000:353) om ändring i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård

Tryckt format (PDF)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.
  2. Har ett vårdintyg utfärdats före den 1 juli 2000, får intagning beslutas på grundval av det och enligt äldre föreskrifter senast den 4 juli 2000.
  3. Ett tillstånd att vistas utanför sjukvårdsinrättningens område under återstoden av vårdtiden och som har meddelats enligt äldre föreskrifter gäller längst till dess att länsrätten beslutat om fortsatt vård.
Förarbeten
Rskr. 1999/2000:207, Prop. 1999/2000:44, Bet. 1999/2000:SoU13
Omfattning
upph. 26 §; nuvarande 6 § betecknas 6 b §; ändr. 3, 4, den nya 6 b, 11, 12, 14, 16, 17, 18, 23, 25, 29, 30, 31, 32, 33, 35, 36, 37, 39, 48 §§; nya 2 a, 2 b, 6, 6 a, 25 a, 31 a §§
Ikraftträder
2000-07-01

Lag (2001:469) om ändring i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2000/01:259, Prop. 2000/01:80, Bet. 2000/01:SoU18
Omfattning
ändr. 31 a §
Ikraftträder
2002-01-01

Lag (2003:1163) om ändring i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2003/04:107, Prop. 2003/04:7, Bet. 2003/04:JuU8
Omfattning
ändr. 29 §
Ikraftträder
2004-01-01

Lag (2005:373) om ändring i lagen (1991:1128) om psykatrisk tvångsvård

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2004/05:258, Prop. 2004/05:89, Bet. 2004/05:SoU19
Omfattning
ändr. 4 §
Ikraftträder
2005-07-01

Lag (2005:731) om ändring i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2005/06:2, Prop. 2004/05:170, Bet. 2004/05:SfU18
Omfattning
ändr. 29 §
Ikraftträder
2006-03-31

Lag (2006:247) om ändring i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2005/06:195, Prop. 2005/06:63, Bet. 2005/06:SoU14
Omfattning
ny 15 a §
Ikraftträder
2006-07-01

Lag (2006:617) om ändring i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2005/06:319, Prop. 2005/06:93, Bet. 2005/06:JuU21
Omfattning
ändr. 29 §
Ikraftträder
2006-07-01

Lag (2006:663) om ändring i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2005/06:342, Prop. 2005/06:195, Bet. 2005/06:SoU28
Omfattning
ändr. 23, 32, 38 a, 39 §§; nya 20 a, 22 a, 22 b §§
Ikraftträder
2006-07-01

Lag (2007:244) om ändring i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2006/07:153, Prop. 2006/07:78, Bet. 2006/07:SoU12
Omfattning
ändr. 4, 43 §§
Ikraftträder
2007-07-01

Lag (2008:415) om ändring i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård

Tryckt format (PDF)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 september 2008.
  2. En ansökan om tillstånd att vistas utanför sjukvårdsinrättningens område ska prövas enligt äldre föreskrifter om den kommit in till chefsöverläkaren före ikraftträdandet.
Förarbeten
Rskr. 2007/08:178, Prop. 2007/08:70, Bet. 2007/08:SoU15
Omfattning
upph. 25 a §; ändr. 1, 2, 3, 4, 6 b, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 17, 25, 27, 31, 32, 33, 38 a, 39, 40, 41, 42, 47 §§, rubr. närmast före 15 §; nya 7 a, 26, 26 a §§, rubr. närmast före 18, 26 §§; omtryck
Ikraftträder
2008-09-01

Lag (2008:1059) om ändring i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2008/09:62, Prop. 2008/09:36, Bet. 2008/09:SoU4
Omfattning
ändr. 38 a §
Ikraftträder
2009-01-01

Lag (2009:449) om ändring i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2008/09:237, Prop. 2008/09:150, Bet. 2008/09:KU24
Omfattning
ändr. 43 §
Ikraftträder
2009-06-30

Lag (2009:809) om ändring i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2008/09:290, Prop. 2008/09:165, Bet. 2008/09:JuU23
Omfattning
ändr. 7, 9, 10, 12, 26 a, 28, 32, 33, 34, 35, 36, 37 §§
Ikraftträder
2010-02-15

Lag (2010:1961) om ändring i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård

Tryckt format (PDF)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2011.
  2. Äldre bestämmelser gäller om en handling har skickats eller lämnats före den 1 april 2011.
Förarbeten
Rskr. 2010/11:30, Prop. 2009/10:237, Bet. 2010/11:JuU2
Omfattning
ändr. 46 §
Ikraftträder
2011-04-01

Lag (2011:1171) om ändring i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2011/12:21, Prop. 2010/11:158, Bet. 2011/12:JuU5
Omfattning
ändr. 29 §
Ikraftträder
2012-10-16

Förordning (2012:578) om ikraftträdande av lagen (2011:1171) om ändring i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård

Tryckt format (PDF)

Omfattning
ikrafttr. av 2011:1171

Lag (2012:780) om ändring i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2012/13:51
Omfattning
ändr. 31 a §
Ikraftträder
2013-01-01

Lag (2012:938) om ändring i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2012/13:116, Prop. 2012/13:20, Bet. 2012/13:SoU5
Omfattning
ändr. 19, 20, 22 b, 49 §§
Ikraftträder
2013-06-01

Lag (2014:522) om ändring i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2013/14:290, Prop. 2013/14:119, Bet. 2013/14:SoU27
Omfattning
ändr. 21, 22 b §§, nya 23 a, 23 b §§
Ikraftträder
2014-10-01

Lag (2014:754) om ändring i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2013/14:262, Prop. 2013/14:110, Bet. 2013/14:JuU23
Omfattning
ändr. 47 §
Ikraftträder
2015-01-01

Lag (2014:824) om ändring i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2013/14:327, Prop. 2013/14:106
Omfattning
ändr. 1 §
Ikraftträder
2015-01-01

Lag (2017:37) om ändring i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2016/17:141, Prop. 2016/17:43, Bet. 2016/17:SoU5
Omfattning
ändr. 1 §
Ikraftträder
2017-04-01

Lag (2017:134) om ändring i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2016/17:149, Prop. 2016/17:57, Bet. 2016/17:JuU9
Omfattning
ändr. 47 §; nya 47 a, 47 b §§
Ikraftträder
2017-04-01

Lag (2017:369) om ändring i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2016/17:255, Prop. 2016/17:94, Bet. 2016/17:SoU15
Omfattning
ändr. 7, 7 a, 17 §§; ny 18 a §
Ikraftträder
2017-07-01

Lag (2017:373) om ändring i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2016/17:259, Prop. 2016/17:122, Bet. 2016/17:SoU16
Omfattning
ändr. 30 §
Ikraftträder
2018-01-01

Lag (2018:798) om ändring i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård

Officiell autentisk version

Förarbeten
Rskr. 2017/18:327, Prop. 2017/18:235, Bet. 2017/18:KU22
Omfattning
ändr. 5, 30 §§
Ikraftträder
2018-07-01