1 §  Bestämmelser om kör- och vilotider samt färdskrivare vid vägtransporter finns i

1. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 561/2006 av den 15 mars 2006 om harmonisering av viss sociallagstiftning på vägtransportområdet och om ändring av rådets förordningar (EEG) nr 3821/85 och (EG) nr 2135/98 samt om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 3820/85, och
2. rådets förordning (EEG) nr 3821/85 av den 20 december 1985 om färdskrivare vid vägtransporter. Förordning (2007:216).

2 §  Denna förordning innehåller kompletterande bestämmelser till de rättsakter som anges i 1 §.

Förordningen innehåller även bestämmelser om förfarandet för kontroll av kör- och vilotider samt av färdskrivare på väg och i företags lokaler.

1 §  Ett fordon som tas i bruk första gången före den 1 maj 2006 får vara utrustat med en färdskrivare enligt bilaga 1 till förordningen (EEG) nr 3821/85 i stället för en färdskrivare enligt bilaga 1 B till förordningen. Förordning (2006:15).

2 §  Artikel 5-9 i förordning (EG) nr 561/2006 och förordning (EEG) nr 3821/85 skall inte tillämpas på vägtransporter inom Sverige som utförs med

1. fordon som används eller hyrs utan förare av jordbruks-, trädgårds-, skogs-, uppfödnings- eller fiskeriföretag för godstransporter inom ramen för företagets egen verksamhet inom en radie av högst 100 kilometer från den plats där företaget är beläget,
2. jordbruks- och skogsbrukstraktorer som används i jordbruks- och skogsbruksverksamhet, inom en radie av högst 100 kilometer från den plats där företaget som äger, hyr eller leasar fordonet är beläget,
3. fordon eller en kombination av fordon med en högsta tillåten vikt som inte överstiger 7,5 ton och som inom en radie av 50 kilometer från den plats där företaget är beläget transporterar material, utrustning eller maskiner som föraren använder i sitt arbete, förutsatt att körningen av fordonet inte utgör förarens huvudsakliga uppgift,
4. fordon som uteslutande används på öar som har en areal av högst 2 300 kvadratkilometer och som inte är förenade med landet i övrigt med broar, vadställen eller tunnlar öppna för motorfordon,
5. fordon som används för övningskörning och förarprov för erhållande av körkort eller yrkeskompetensbevis, förutsatt att fordonet inte används för kommersiell transport av gods eller passagerare,
6. fordon som används i samband med underhåll av avlopps-, översvämningsskydds-, vatten-, gas- och elanläggningar, underhåll och kontroll av vägar, insamling och bortskaffande av hushållsavfall, telekommunikationstjänster, radio- och TV- sändningar och pejling efter radio- och TV-sändare eller -mottagare,
7. fordon med mellan 10 och 17 sittplatser vilka uteslutande används för icke-kommersiell persontransport,
8. fordon som används för uppsamling av mjölk från bondgårdar och för återlämning till bondgårdar av mjölkbehållare eller mjölkprodukter avsedda för djurfoder,
9. fordon som används för transport av djuravfall eller djurkadaver som inte är avsedda som människoföda,
10. fordon som används för transport av levande djur från bondgårdar till lokala marknader och omvänt eller från marknader till lokala slakterier inom en radie på 50 km, samt
11. specialfordon som transporterar cirkus- och nöjesfältsutrustning. Förordning (2007:216).

3 §  Vägverket får i enskilda fall besluta om undantag enligt de förutsättningar som anges i artikel 14 i förordning (EG) nr 561/2006 och artikel 3.3 i förordning (EEG) nr 3821/85. Förordning (2007:216).

1 §  Vägverket är behörig myndighet enligt artikel 5.2 andra stycket b i förordning (EEG) nr 3820/85.

2 §  Kraven på yrkeskompetens i artikel 5.1 b andra strecksatsen och 5.2 andra stycket c i förordning (EEG) nr 3820/85 skall anses uppfyllda av den som blivit godkänd vid ett skriftligt prov för förare av fordon avsedda för gods- eller persontransporter på väg anordnat av

1. Vägverket, eller
2. gymnasieskola, komvux eller fristående skola med motsvarande utbildning där eleven undervisats på en nationellt fastställd kurs vars innehåll varit föremål för samråd enligt 8 kap. 4 § körkortsförordningen (1998:980).

Vägverket skall utfärda ett bevis om yrkeskompetens till förare som uppfyller kraven i första stycket.

1 §  Vägverket är behörig myndighet enligt artikel 7, 8.4 och 9.2 i förordning (EEG) nr 3821/85 och skall i övrigt fullgöra de uppgifter som ankommer på Sverige i fråga om typgodkännande av färdskrivare, diagramblad och färdskrivarkort.

2 §  Vägverket är behörig myndighet enligt artikel 12.2 och 12.3 i förordning (EEG) nr 3821/85.

3 §  Godkännande av verkstäder enligt artikel 12.1 i förordning (EEG) nr 3821/85 skall ske genom ackreditering enligt lagen (1992:1119) om teknisk kontroll. Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll skall underrätta Vägverket om de ackrediteringar och återkallelser av ackrediteringar som beslutats enligt denna bestämmelse.

4 §  Kontroller och besiktningar enligt avsnitt VI i bilaga 1 och 1 B till förordning (EEG) nr 3821/85 skall utföras av en godkänd verkstad. Sådana intyg som avses i avsnitt VI, punkt 1 i bilaga 1 får utfärdas av en godkänd verkstad eller, i fråga om en ny enhet, av tillverkaren eller den som företräder denne.

5 §  Besiktning av färdskrivarutrustning enligt avsnitt VI, punkt 3 b, i bi- laga 1 till förordning (EEG) nr 3821/85 i fråga om fordon registrerade i Sverige, skall utföras senast två år efter installation eller föregående besiktning av färdskrivaren enligt datum på färdskrivarens installationsskylt.

Om färdskrivarutrustningen inte genomgått en besiktning inom den tiden eller inom de tider som anges i avsnitt VI, punkt 3 a, i bilaga 1 till förordning (EEG) nr 3821/85 eller i avsnitt VI, punkt 4, i bilaga 1 B till samma förordning får fordonet brukas endast

1. vid provkörning i omedelbart samband med reparation av färdskrivaren,
2. för färd kortaste lämpliga väg till en godkänd verkstad för reparation eller besiktning, samt
3. vid transport där färdskrivare inte krävs.

6 §  Om färdskrivarutrustningen uppfyller kraven skall verkstaden byta ut installationsskylten. Om det finns brister i färdskrivarutrustningen skall installationsskylten tas bort och inte ersättas med någon ny. En borttagen installationsskylt skall förstöras.

Om färdskrivarutrustningen har brister får fordonet brukas endast vid sådana transporter som avses i 5 §.

1 §  Vägverket är behörig myndighet enligt artikel 14.3, 14.4, 15.1 och 16.3 i förordning (EEG) nr 3821/85 och skall i övrigt fullgöra de uppgifter som ankommer på Sverige enligt artikel 14.4 c och d.

Vägverket prövar också frågor om utfärdande av färdskrivarkort och frågor om återkallelse enligt 8 §. Omhändertagande enligt 9 § beslutas av polismyndighet.

2 §  Enligt avsnitt I i bilaga 1 B till förordning (EEG) nr 3821/85 är

1. förarkort: ett färdskrivarkort som utfärdas till en viss förare och som kan identifiera föraren och gör det möjligt att lagra data om hans eller hennes aktiviteter,
2. företagskort: ett färdskrivarkort som utfärdas till en ägare eller en nyttjanderättsinnehavare av fordon som utrustats med färdskrivare och som gör det möjligt att identifiera företaget och att visa, överföra och skriva ut data som finns lagrade i en färdskrivare som detta företag har låst,
3. verkstadskort: ett färdskrivarkort som utfärdas till en tillverkare av färdskrivare, en montör, en fordonstillverkare eller en verkstad, vilket har godkänts och identifierar kortinnehavaren och gör det möjligt att prova, kalibrera eller överföra data från färdskrivaren,
4. kontrollkort: ett färdskrivarkort som utfärdas till en behörig kontrollmyndighet och som gör det möjligt att identifiera kontrollorganet och att få tillgång till data som lagrats i dataminnet eller på förarkortet för att läsa, skriva ut eller överföra data.

3 §  Ett förarkort, ett företagskort och ett kontrollkort är giltigt i fem år. Ett verkstadskort är giltigt i ett år.

Ett färdskrivarkort som är omhändertaget eller återkallat gäller inte.

4 §  Den som kör ett fordon som är utrustat med en färdskrivare i enlighet med bilaga 1 B till förordning (EEG) nr 3821/85 skall inneha ett förarkort. Detta gäller dock inte den som kör ett fordon vid en transport där färdskrivare inte krävs.

Ett förarkort får inte lånas ut eller överlåtas till någon annan.

5 §  Ett färdskrivarkort får inte användas för andra ändamål än som följer av förordning (EEG) nr 3821/85.

6 §  Den verkstad, fordonstillverkare eller tillverkare av färdskrivare som erhållit verkstadskort skall upprätta en förteckning som för varje kort visar vilken montör som tilldelats kortet. Av förteckningen skall montörens namn och kortets nummer framgå. En montör får inte tilldelas mer än ett kort. Kortet får inte brukas av någon annan än den som antecknats i förteckningen.

7 §  I artikel 16.3 i förordning (EEG) nr 3821/85 finns bestämmelser om återlämnande av förarkort som förstörts eller inte fungerar och om anmälan av förarkort som har stulits eller förkommit.

Om ett företagskort, verkstadskort eller kontrollkort har förstörts eller inte fungerar, skall innehavaren återlämna kortet till Vägverket. Om ett sådant kort har stulits eller förkommit skall innehavaren anmäla detta till Vägverket.

8 §  Ett förarkort, ett företagskort eller ett verkstadskort skall återkallas om kortet har förfalskats, om det används av någon annan än den som kortet har utfärdats för eller om det har utfärdats på grund av oriktiga uppgifter eller falska handlingar.

Ett verkstadskort skall återkallas om verkstadens ackreditering enligt 4 kap. 3 § upphör.

9 §  Ett förarkort, ett företagskort eller ett verkstadskort skall omhändertas om det på sannolika skäl kan antas att kortet kommer att återkallas med stöd av 8 § första stycket.

10 §  Ett beslut om omhändertagande skall meddelas skyndsamt och delges den som kortet är utfärdat för. Beslutet och kortet skall inom 48 timmar skickas till Vägverket tillsammans med den utredning som har gjorts och uppgift om delgivning.

11 §  Vägverket skall skyndsamt avgöra om färdskrivarkortet skall återkallas. Om återkallelse inte sker skall kortet omedelbart återlämnas till innehavaren.

12 §  När ett förarkort har återkallats skall Vägverket sända den information om kör- och vilotider som lagrats på kortet till den som varit innehavare av kortet.

1 §  I artikel 14.2 i förordning (EEG) nr 3821/85 finns bestämmelser om hur ett företag skall förvara diagramblad och på begäran visa upp dem för en behörig kontrolltjänsteman.

I artikel 10.5 i förordning (EG) nr 561/2006 finns bestämmelser om hur ett företag skall kopiera och bevara uppgifter från fordonsenheter och förarkort samt på begäran göra uppgifterna tillgängliga för en kontrolltjänsteman. Förordning (2007:216).

2 §  De uppgifter som har kopierats enligt 1 § andra stycket skall bevaras i oförändrat och sökbart skick i minst ett år från dagen för registreringen av uppgiften och på begäran göras tillgängliga för en behörig kontrolltjänsteman.

1 §  Med behörig kontrollmyndighet avses polismyndighet och med behörig kontrolltjänsteman avses polisman och bilinspektör.

2 §  Kontroller skall ske regelbundet, både ute på vägarna och i företagens lokaler, på sådant sätt att de varje år täcker följande procent av arbetsdagarna för förare av fordon som omfattas av förordningarna (EG) nr 561/2006 och (EEG) nr 3821/85:

1. minst en procent från och med den 1 maj 2006,
2. minst två procent från och med den 1 januari 2008, och
3. minst tre procent från och med den 1 januari 2010.

Av de kontrollerade arbetsdagarna skall minst 15 procent avse kontroller på vägarna och 30 procent i företagens lokaler. Från och med den 1 januari 2008 skall kontrollerna på vägarna utgöra minst 30 procent och kontrollerna i företagens lokaler utgöra minst 50 procent av de kontrollerade arbetsdagarna.

Vägverket ansvarar för att det finns en enhetlig tillsynsstrategi för sådana kontroller. Förordning (2007:216).

3 §  Behörig kontrolltjänsteman skall vara försedd med

• en förteckning över det som skall kontrolleras enligt 8 och 9 §§ samt, vid kontroll i företags lokaler, även det som skall kontrolleras enligt 12 §,
• utrustning för att kopiera, läsa och skriva ut uppgifter från den digitala färdskrivarens fordonsenhet och förarkort samt utrustning för att analysera sådana uppgifter eller sända uppgifterna till en central databas för analys, och
• utrustning för kontroll av färdskrivardiagramblad. Förordning (2007:216).

4 §  Företag som är ansvariga för förare skall under ett år förvara de handlingar, förteckningar över resultat och andra relevanta uppgifter som de fått från tillsynsmyndigheterna och som gäller kontroller av dem i deras lokaler eller av deras förare vid vägkontroller. Förordning (2007:216).

5 §  I fordonslagen (2002:574) finns bestämmelser om rätten att kontrollera ett fordons färdskrivare samt om provkörning av fordonet vid sådan kontroll. Provkörning får ske även om det finns något hinder mot att bruka fordonet enligt denna förordning, förordningen (1993:185) om arbetsförhållanden vid vissa internationella vägtransporter eller trafikförordningen (1998:1276). Förordning (2007:216).

6 §  Minst sex gånger om året skall vägkontroller av förare och fordon som omfattas av förordningarna (EG) nr 561/2006 och (EEG) nr 3821/85 genomföras samtidigt i Sverige och minst en annan stat inom EES, varvid respektive kontrollmyndighet arbetar på sitt eget territorium.

Vägverket skall ansvara för samordning med behöriga myndigheter i andra stater inom EES och med Rikspolisstyrelsen i fråga om genomförande av sådana kontroller. Förordning (2007:216).

7 §  Vägkontroller skall genomföras på olika platser när som helst och omfatta en så stor del av vägnätet att det blir svårt att undvika kontrollplatserna. Kontrollerna får inte baseras särskilt på följande förhållanden:

1. i vilket land fordonet är registrerat,
2. i vilket land föraren är bosatt,
3. i vilket land företaget är etablerat,
4. resans start- och slutpunkt, eller
5. typ av färdskrivare, analog eller digital. Förordning (2007:306).

8 §  Vid vägkontroller skall följande kontrolleras.

1. Daglig körtid och körtid per vecka, raster, dygns- och veckovila samt diagrambladen för innevarande vecka och de diagramblad som föraren använt under de föregående 15 dagarna eller de uppgifter för minst samma period som finns lagrade på förarkortet eller i färdskrivarens minne eller utskriften.
2. Färdskrivarens funktion samt eventuellt missbruk av utrustningen, diagramblad eller förarkort eller, i förekommande fall, att de handlingar som avses i artikel 16.2 andra stycket i förordning (EG) nr 561/2006 finns.
3. Sådan blankett som skall användas när en förare varit sjukskriven eller haft semester, eller när föraren under innevarande vecka eller under den sista dag som föraren kört under föregående vecka, har kört ett annat fordon som inte omfattas av förordning (EG) nr 561/2006.

Om situationen kräver det får kontrollerna koncentreras till ett specifikt kontrollmoment. Förordning (2007:306).

9 §  Vid vägkontroller skall i förekommande fall även följande kontrolleras:

1. Fordonets hastighet under den period som avses i artikel 15.7 i förordning (EEG) nr 3821/85.
2. Fordonets momentana hastigheter som registrerats av färdskrivaren under högst de senaste 24 timmarnas användning av fordonet.

Kontrollen enligt första stycket 1 skall avse om eller vid vilka tillfällen fordonet under längre tid än en minut enligt färdskrivaren har överskridit den tillåtna hastigheten 90 kilometer i timmen för lastbilar med en totalvikt över 12 ton eller 105 kilometer i timmen för bussar med en totalvikt över 5 ton. Förordning (2007:216).

10 Om det vid en vägkontroll av ett i Sverige registrerat fordon i en annan stat inom EES framkommer omständigheter som ger anledning att anta att föraren har begått en överträdelse som inte kan styrkas under kontrollförfarandet på grund av att nödvändiga uppgifter saknas, skall på begäran Vägverket bistå den behöriga myndigheten i den berörda staten vid utredningen av ärendet. Förordning (2007:216).

11 §  Kontroller i företagslokaler skall organiseras på grundval av tidigare erfarenheter från olika typer av transporter och företag. Sådana kontroller skall även utföras när allvarliga överträdelser av förordningarna (EG) nr 561/2006 och (EEG) nr 3821/85 har upptäckts vid vägkontroller.

Vid kontrollerna skall hänsyn tas till eventuell information från det organ som ansvarar för samordningen med den behöriga myndigheten i en annan stat inom EES om det berörda företagets verksamhet i den staten. Förordning (2007:216).

12 §  Vid kontroller i företagslokaler skall, förutom det som framgår av 8 och 9 §§, följande kontrolleras:

1. veckovila och körtid mellan dessa viloperioder,
2. tvåveckorsgränsen för körtid, samt
3. diagramblad, uppgifter och utskrifter från fordonsenheter och förarkort.

Om en överträdelse upptäcks vid kontrollen, får företagets medansvar för andra aktörer i transportkedjan kontrolleras. Detta innefattar även kontroll av att transportavtalen är utformade på ett sådant sätt att reglerna i förordningarna (EG) nr 561/2006 och (EEG) nr 3821/85 kan följas.

En kontroll i företagets lokaler kan ersättas med en kontroll hos myndigheten av dokument eller uppgifter som begärts in från företaget. Förordning (2007:216).

13 §  Vissa företag skall kontrolleras oftare och mer ingående än andra företag. Dessa kontroller skall baseras på det relativt stora antal överträdelser eller allvarliga överträdelser av förordningarna (EG) nr 561/2006 och (EEG) nr 3821/85 som har begåtts inom företagets verksamhet (riskvärdering). Förordning (2007:216).

1 §  Vägverket är behörig myndighet enligt artikel 22.2 och 22.3 i förordning (EG) nr 561/2006 och artikel 19.3 i förordning (EEG) nr 3821/85 och skall fullgöra de uppgifter som ankommer på Sverige enligt artikel 17.2 i förordning (EG) nr 561/2006. Förordning (2007:216).

2 §  Rikspolisstyrelsen skall senast den 15 februari varje år förse Vägverket med de uppgifter som verket behöver för att kunna uppfylla sina skyldigheter enligt 1 § i fråga om artikel 17.2 i förordning (EG) nr 561/2006. Uppgifter om vägkontroller och kontroller i företagslokaler skall vara indelade i följande kategorier:

1. för kontroller på vägarna:
   1. typ av väg, som kan vara motorväg, riksväg eller annan väg, samt vilket land det kontrollerade fordonet är registrerat i, och
   2. typ av färdskrivare, analog eller digital,
2. för kontroller i företagslokaler:
   1. typ av transportverksamhet, som kan vara internationella eller nationella transporter, passagerar- eller godstrafik, transporter som utförs för egen eller annans räkning eller mot betalning eller annan ersättning,
   2. storleken på företagets fordonspark, och
   3. typ av färdskrivare, analog eller digital.

Rikspolisstyrelsen skall samtidigt upplysa om hur många färdskrivare som har kontrollerats under det föregående året samt antalet konstaterade överträdelser mot ansvarsbestämmelserna i 9 kap. i denna förordning och vad dessa överträdelser bestått i. Förordning (2007:216).

3 §  Uppgifter enligt artikel 22.2 i förordning (EG) nr 561/2006 och artikel 19.3 i förordning (EEG) nr 3821/85 skall utbytas den 1 maj och den 1 november varje år och även på särskild begäran av en stat inom EES. För detta ändamål skall Vägverket använda en enhetlig rapporteringsblankett som utarbetats av kommissionen. Förordning (2007:216).

1 §  Till böter döms den som uppsåtligen hindrar eller försvårar en kontroll enligt denna förordning eller bryter mot artikel 15.8 i förordning (EEG) nr 3821/85.

2 §  Till böter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet

1. lämnar oriktig uppgift i en ansökan om typgodkännande eller i ett intyg enligt 4 kap. 4 §, eller
2. bryter mot förbud som meddelats enligt artikel 8.4 i förordning (EEG) nr 3821/85.

Ansvar enligt första stycket 1 inträder inte om den oriktiga uppgiften saknat betydelse för frågan om typgodkännande eller om uppgiften i övrigt inte varit ägnad att vilseleda.

3 §  Till penningböter döms den som utan lov uppsåtligen avlägsnar plomberingar av färdskrivarutrustning enligt punkt V.4 i bilaga 1 eller punkt V.3 i bilaga 1 B till förordning (EEG) nr 3821/85.

4 §  Till penningböter döms den medlem av en fordonsbesättning som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot artikel 5.1-5.2 i förordning (EEG) nr 3820/85 eller artikel 5 i förordning (EG) nr 561/2006. Förordning (2007:216).

5 §  Till penningböter döms den förare som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot

1. artikel 6, 7 första stycket, 8.1-8.6, 12 andra meningen eller 16.2 andra stycket i förordning (EG) nr 561/2006,
2. artikel 3.1, 14.4 a tredje stycket, 15.1-15.3, 15.5, 15.5 a, 15.7, 16.1 andra stycket, 16.2 eller 16.3 första-tredje stycket i förordning (EEG) nr 3821/85,
3. 5 kap. 4 §, eller
4. förbud mot att bruka fordon enligt 4 kap. 5 § andra stycket eller 6 § andra stycket.

Till straff enligt första stycket 2 för brott mot artikel 3.1 i förordning (EEG) nr 3821/85 skall inte dömas om fordonet är utrustat med färdskrivare i enlighet med 2 kap. 1 §. Förordning (2007:216).

6 §  Till penningböter döms den arbetsgivare som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot artikel 14.1 eller 16.1 första stycket i förordning (EEG) nr 3821/85. Förordning (2007:216).

7 §  Till penningböter döms den näringsidkare som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot

1. artikel 10.1, 10.2, 10.4, 10.5 a, 16.2 första stycket eller 16.3 i förordning (EG) nr 561/2006, eller
2. artikel 14.2 i förordning (EEG) nr 3821/85. Förordning (2007:216).

8 §  Till penningböter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot

1. 5 kap.5 eller 6 §,
2. 5 kap. 7 § andra stycket i fråga om företagskort eller verkstadskort, eller
3. föreskrifter om förfarandet i de avseenden som regleras i denna förordning som har meddelats med stöd av 10 kap. 5 §.

9 §  I de fall som avses i 4 eller 5 § döms även arbetsgivaren till penningböter, om denne uppsåtligen eller av oaktsamhet inte har gjort vad som har ankommit på honom eller henne för att hindra förseelsen. I de fall föraren brutit mot artikel 5, 6, 7 första stycket eller 8.1-8.6 i förordning (EG) nr 561/2006 eller mot artikel 3.1, 14.4 a tredje stycket, 15.1-15.3, 15.5, 15.5 a, 15.7, 16.1 andra stycket, 16.2 eller 16.3 första-tredje stycket i förordning (EEG) nr 3821/85 gäller arbetsgivarens ansvar även om förarens överträdelse av förordningsbestämmelsen har begåtts i en annan medlemsstat eller i ett tredje land.

Vad som sägs i första stycket om arbetsgivare skall i stället gälla annan näringsidkare om brottet har begåtts i dennes transportverksamhet. Förordning (2007:216).

10 §  Ansvar enligt denna förordning inträder inte, om straff kan dömas ut enligt brottsbalken eller enligt lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott.

1 §  En polisman skall hindra fortsatt färd med ett fordon som sker i strid mot denna förordning eller mot någon föreskrift som har meddelats med stöd av förordningen, om den fortsatta färden skulle medföra en påtaglig fara för trafiksäkerheten eller annars utgöra en väsentlig olägenhet. Till dess att orsaken till en överträdelse har åtgärdats skall en polisman vidare hindra fortsatt färd med ett fordon i fall då förordningen (EG) 561/2006 har överträtts på ett sätt som uppenbart kan utgöra ett hot mot trafiksäkerheten. Förordning (2007:216).

2 §  I 22 a § förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser om överklagande till allmän förvaltningsdomstol. Vägverkets beslut enligt 2 kap. 3 § får överklagas hos regeringen. Ett beslut i fråga om skriftligt prov enligt 3 kap. 2 § eller om omhändertagande av ett förarkort, ett företagskort eller ett verkstadskort enligt 5 kap. 9 § får inte överklagas.

3 §  Rikspolisstyrelsen skall underrätta Tullverket om dom, beslut, strafföreläggande eller föreläggande om ordningsbot som gäller ansvar enligt denna förordning i fråga om en vägtransport med fordon som är registrerat i utlandet, om transporten inte avser linjetrafik.

När det gäller Rikspolisstyrelsens skyldighet att underrätta Vägverket finns bestämmelser i 5 kap. förordningen (2001:650) om vägtrafikregister.

4 §  När en domstol har dömt en förare som inte har hemvist i Sverige för något brott enligt denna förordning, skall en kopia av domen eller beslutet sändas till Vägverket.

5 §  Vägverket får meddela föreskrifter

1. om det system för riskvärdering som avses i 7 kap. 13 §,
2. för verkställigheten av förordning (EEG) nr 3821/85, förordning (EG) nr 561/2006 och denna förordning, samt
3. ytterligare föreskrifter om förfarandet i de avseenden som regleras i denna förordning.

Föreskrifter om kontroll skall meddelas efter samråd med Rikspolisstyrelsen. Förordning (2007:216).