1 §  Denna förordning gäller allmän väg och innehåller föreskrifter i anslutning till väglagen (1971:948). Allmän väg är riksväg eller länsväg.

2 §  En parkeringsplats, rastplats eller annan uppställningsplats för fordon räknas som väganordning endast om den har anslutning till och ligger i närheten av vägbanan samt är huvudsakligen avsedd som hjälpmedel åt vägtrafikanterna för färden på vägen.

En anordning för skydd mot vägtrafikbuller får räknas som väganordning endast om den ligger på eller i anslutning till ett område som har tagits i anspråk för någon annan väganordning.

3 §  Mark intill vägbanan eller annan väganordning som är avsedd till kantremsa får vara väganordning endast till en bredd av högst två meter.

1 §  Trafikverkets region är statlig väghållningsmyndighet. Kommunala väghållningsmyndigheter regleras i 6 § andra stycket väglagen (1971:948).

2 §  Ändring av en kommuns väghållningsområde beslutas av Trafikverket. Innan ett sådant beslut meddelas, ska Trafikverket höra kommunen och länsstyrelsen.

Kommunen och länsstyrelsen ska underrättas om beslut i ärenden om ändring av väghållningsområde. Länsstyrelsen ska i länets författningssamling föra in meddelande om ett beslut som innebär att ett väghållningsområde ändrats.

1 §  Den som avser att bygga en väg ansvarar för att planeringen av vägen så långt möjligt samordnas med den kommunala planeringen.

2 §  Den som upprättar en vägplan ska utreda möjligheterna att genom fastighetsrättsliga åtgärder eller åtgärder enligt anläggningslagen (1973:1149) avhjälpa eller minska intrång till följd av vägbygget.

3 §  Undantag från bestämmelser om marks bebyggande eller användning som avses i 14 § tredje stycket väglagen (1971:948) beslutas av länsstyrelsen. Att regeringens tillåtelse behövs i vissa fall följer av 7 kap. 29 § miljöbalken.

Länsstyrelsen ska underrätta sökanden, Trafikverket samt berörda enskilda, kommuner och myndigheter om beslutet.

4 §  Genom samråd ska den som avser att bygga vägen utbyta information med och inhämta synpunkter från berörda enskilda, myndigheter och organisationer under planeringsprocessen. Samråd kan vara såväl muntligt som skriftligt.

Regler om samrådskretsen och vad samrådet ska avse finns i 14 b–15c §§ väglagen (1971:948).

5 §  Antalet samrådstillfällen ska anpassas så att samrådskretsen ges möjlighet att förstå och påverka projektets inriktning. Formerna för samrådet och antalet samrådstillfällen får anpassas till omständigheterna i det enskilda fallet. Ägare till fastigheter där mark eller utrymme kan komma att tas i anspråk för vägen ska dock alltid erbjudas minst ett samrådsmöte på orten.

6 §  Inbjudan till samråd ska ske genom brev, kungörelse i ortstidning eller på annat lämpligt sätt. Underlag för samrådet ska bifogas inbjudan eller finnas tillgängligt på annat sätt.

7 §  Resultatet av samrådet ska redovisas i en samrådsredogörelse som successivt uppdateras fram till dess att vägplanen kungörs.

8 §  Vid bedömningen av om ett projekt kan antas medföra en betydande miljöpåverkan enligt 15 § väglagen (1971:948), ska länsstyrelsen ta hänsyn till det som anges i 10 § 1–3 och 11–13 §§miljöbedömningsförordningen (2017:966). Länsstyrelsens beslut ska redovisa de omständigheter som talar för eller emot att projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.

Bestämmelser om vilka projekt som ska antas medföra en betydande miljöpåverkan finns i miljöbedömningsförordningen. Förordning (2017:982).

8 a §  Innan frågan om betydande miljöpåverkan enligt 15 § väglagen (1971:948) lämnas till länsstyrelsen för beslut, ska den som avser att bygga vägen genom brev, kungörelse i ortstidning eller på annat lämpligt sätt ge de enskilda som kan antas bli särskilt berörda möjlighet att yttra sig. Det ska också framgå var handlingar om projektet hålls tillgängliga. De handlingar som hålls tillgängliga och som lämnas till länsstyrelsen för beslut i frågan om betydande miljöpåverkan ska uppfylla kraven i 8 § och 9 § 1miljöbedömningsförordningen (2017:966). Förordning (2017:982).

9 §  Om handlingarna är fullständiga och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda har getts möjlighet att yttra sig enligt 8 a §, ska länsstyrelsen avgöra frågan om betydande miljöpåverkan så snart som möjligt och senast 90 dagar efter att den som avser att bygga vägen lämnat frågan till länsstyrelsen för beslut. Förordning (2017:982).

10 §  I en vägplan ska det, utöver vad som följer av 16 a § väglagen (1971:948), anges om den vägrätt som väghållaren avser att förvärva ska vara inskränkt. Det ska framgå av planen var inskränkningen ska gälla och hur vägrätten ska vara inskränkt.

11 §  I en vägplan ska det finnas upplysning om att den, när den fått laga kraft, ger väghållaren rätt att ta mark i anspråk med vägrätt enligt 30 § väglagen (1971:948) eller med sådan tillfällig nyttjanderätt som avses i 35 § samma lag.

12 §  En redovisning av en verksamhets förutsebara påverkan på människors hälsa och på miljön enligt 16 a § tredje stycket 3 väglagen (1971:948) ska innehålla uppgifter om miljöförutsättningarna i det område som kan komma att påverkas av den planerade vägen, de förändringar i miljökvalitet som vägprojektet kan medföra och vad dessa förändringar bedöms innebära för människors hälsa och miljön.

13 §  Tillsammans med vägplanen ska det, utöver vad som följer av 16 a § tredje stycket väglagen (1971:948), finnas en fastighetsförteckning. I förteckningen ska det redovisas

1. fastigheter där mark eller utrymme behöver tas i anspråk permanent eller tillfälligt och kända ägare till dessa fastigheter,
2. mark- och vattenområden som är samfällda för flera fastigheter och inom vilka mark eller utrymme behöver tas i anspråk permanent eller tillfälligt och kända ägare till kända delägande fastigheter,
3. nyttjanderätt eller annan särskild rätt, utom hyresrätt och bostadsrätt, till fastigheter där mark eller utrymme behöver tas i anspråk permanent eller tillfälligt och kända innehavare av dessa rättigheter,
4. fastigheter med bostadsbyggnader som utan bullerdämpande åtgärder beräknas utsättas för buller som överskrider riktvärden för vägtrafikbuller och kända ägare till dessa fastigheter och bostadsbyggnader,
5. fastigheter vars utfart till allmän väg planeras ändras med anledning av vägbygget och kända ägare till dessa fastigheter,
6. gemensamhetsanläggningar enligt anläggningslagen (1973:1149) och därmed jämställda vägsamfälligheter och vägföreningar, i den mån de berörs av vägplanen, samt kända ägare till de kända fastigheter som deltar i anläggningarna.

Om en samfällighetsförening enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter förvaltar en samfällighet, särskild rätt eller gemensamhetsanläggning, ska föreningen anges i stället för ägare eller innehavare.

14 §  Tillsammans med vägplanen ska det finnas uppgifter om projektets beräknade kostnader och hur byggandet av vägen avses finansieras.

15 §  När samrådet enligt 14 b–15 c §§väglagen (1971:948) är avslutat, ska den som avser att bygga vägen kungöra sitt förslag till vägplan och underlaget till detta och låta handlingarna granskas under en viss tid (granskningstid), som ska vara minst 30 dagar.

Under granskningstiden ska planförslaget med underlag finnas tillgängligt hos den som avser att bygga vägen samt hos berörda kommuner.

Undantag från kraven på kungörande och granskning finns i 17 a och 17 b §§väglagen. Förordning (2017:982).

16 §  Den som avser att bygga vägen ska kungöra granskningen i Post- och Inrikes Tidningar och en ortstidning eller endera av dessa. Om en miljökonsekvensbeskrivning har tagits fram, ska kungörelsen även ske på en lämplig webbplats.

I kungörelsen ska det anges var förslaget till plan med underlag hålls tillgängligt och inom vilken tid synpunkter ska lämnas. Förordning (2017:982).

17 §  Den som avser att bygga vägen ska särskilt underrätta dem som redovisas i den fastighetsförteckning som avses i 13 § samt berörda kommuner och myndigheter om var förslaget till vägplan med underlag finns tillgängligt och om den tid inom vilken synpunkter kan lämnas.

Underrättelsen ska postas i en rekommenderad försändelse till dem som avses i 13 § 1–3 och innehålla uppgifter om

1. att mark eller utrymme kan komma att tas i anspråk med vägrätt eller med sådan nyttjanderätt som avses i 35 § väglagen (1971:948), och
2. att ägaren eller innehavaren är skyldig att mot ersättning upplåta marken eller utrymmet till den som avser att bygga vägen, om ett beslut att fastställa planen vinner laga kraft.

18 §  I fråga om mark eller annat utrymme som hör till flera fastigheter gemensamt får, om fastigheterna har skilda ägare, 14 § eller 47 § och 49 § första stycket 3delgivningslagen (2010:1932) i stället tillämpas vid underrättelse till de särskilda delägarna i samfälligheten, trots att delgivningslagen inte är tillämplig i övrigt.

19 §  Synpunkter på förslaget till vägplan och underlaget till detta ska lämnas skriftligen inom den tid som bestämts enligt 15 § till den som avser att bygga vägen.

20 §  Efter granskningstiden ska den som avser att bygga vägen i ett granskningsutlåtande sammanställa och kommentera de skriftliga synpunkter som har kommit in under granskningstiden.

21 §  Om förslaget till vägplan efter granskningen ändras väsentligt eller på annat sätt som är av betydelse för allmänheten, ska ett nytt kungörande- och granskningsförfarande genomföras enligt 15–20 §§.

Om vägplanen ändras på ett sätt som inte kräver ett nytt kungörande- och granskningsförfarande enligt första stycket, ska i stället de som berörs av ändringen ges möjlighet att under minst två veckor lämna skriftliga synpunkter på ändringen. Den som avser att bygga vägen ska sammanställa och kommentera inkomna synpunkter.

22 §  Trafikverket ska inhämta berörda länsstyrelsers yttranden över ett förslag till vägplan med underlag som har kungjorts och granskats. Länsstyrelsen ska ha tillgång till ett granskningsutlåtande enligt 20 § innan yttrandet avges.

23 §  Om en vägplan tillstyrkts av länsstyrelsen och om vägbyggnadsprojektet har tillräcklig aktualitet, ska Trafikverket pröva frågan om att fastställa vägplanen enligt 18 § väglagen (1971:948).

24 §  Ett beslut att fastställa en vägplan ska kungöras på det sätt som anges i 16 §. I kungörelsen ska det anges var beslutet hålls tillgängligt samt inom vilken tid beslutet får överklagas och var skriftligt överklagande ska lämnas.

25 §  Trafikverket ska särskilt underrätta dem som avses i 13 § 1–3, väghållningsmyndigheten, berörda kommuner och länsstyrelser, lantmäterimyndigheten samt övriga som framställt skriftliga synpunkter i ärendet under granskningstiden eller särskilt berörs. Av underrättelsen ska det framgå inom vilken tid beslutet får överklagas och var skriftligt överklagande ska lämnas.

I fråga om mark eller utrymme som hör till flera fastigheter gemensamt gäller, om fastigheterna har skilda ägare, 18 §. Beslut om förlängning av giltighetstiden för ett fastställelsebeslut

26 §  Om regeringen fastställt en vägplan med stöd av 18 § andra stycket väglagen (1971:948), fattas ett beslut om förlängning av giltighetstiden enligt 18 a § andra stycket väglagen av regeringen. I annat fall fattas beslutet av Trafikverket.

27 §  Ett beslut om förlängning av giltighetstiden ska kungöras på det sätt som anges i 16 §. I kungörelsen ska det anges var beslutet hålls tillgängligt, inom vilken tid beslutet får överklagas och var skriftligt överklagande ska lämnas.

Trafikverket ska särskilt underrätta dem som avses i 13 § 1–3, väghållningsmyndigheten, berörda kommuner och länsstyrelser, lantmäterimyndigheten samt övriga som yttrat sig eller särskilt berörs. I fråga om mark eller annat utrymme som hör till flera fastigheter gemensamt gäller, om fastigheterna har skilda ägare, 18 §.

28 §  Om regeringen fastställt en vägplan med stöd av 18 § andra stycket väglagen (1971:948), fattas ett beslut att upphäva fastställebeslutet enligt 18 b § väglagen av regeringen. I annat fall fattas beslutet av Trafikverket.

29 §  Ett beslut att upphäva ett fastställelsebeslut ska kungöras på det sätt som anges i 16 §. I kungörelsen ska det anges var beslutet hålls tillgängligt.

Trafikverket ska särskilt underrätta dem som avses i 13 § 1–3, väghållningsmyndigheten, berörda kommuner och länsstyrelser, lantmäterimyndigheten samt övriga som yttrat sig eller särskilt berörs. I fråga om mark eller annat utrymme som hör till flera fastigheter gemensamt gäller, om fastigheterna har skilda ägare, 18 §.

30 §  Tillägg till vägplaner enligt 20 § väglagen (1971:948) görs av den som avser att bygga vägen. Denne ska underrätta länsstyrelsen om tillägget. Underrättelse ska lämnas även till kända ägare av mark eller annat utrymme som berörs av tillägget och kända innehavare av nyttjanderätt eller annan särskild rätt till sådan mark eller sådant utrymme. I fråga om mark eller annat utrymme som hör till flera fastigheter gemensamt gäller, om fastigheterna har skilda ägare, 18 §.

1 §  Väghållningsmyndigheten utreder en fråga om enskild vägs förändring till allmän. Utredningen ska avse vägens betydelse för allmän samfärdsel och det skick den befinner sig i. Vid utredningen ska väghållningsmyndigheten inhämta yttranden från berörda kommuner och övriga myndigheter vars verksamhetsområde berörs av frågan samt från andra som kan lämna upplysningar i saken. Därefter ska länsstyrelsens yttrande över ärendet inhämtas.

Efter genomförd utredning överlämnar väghållningsmyndigheten med eget yttrande ärendet till Trafikverket för avgörande. Ärendet prövas enligt 22 § väglagen (1971:948).

Om fråga om enskild vägs förändring till allmän i stället väckts hos länsstyrelsen och det med hänsyn till kända förhållanden är uppenbart att förändringen inte bör ske, får länsstyrelsen avgöra ärendet utan sådan utredning som avses i första stycket.

2 §  Om länsstyrelsen efter väghållningsmyndighetens utredning finner att vägen är av sådan betydelse att den bör förändras till allmän väg men att den inte kan upplåtas för allmän trafik utan betydande ombyggnadsarbeten, gäller i stället för 1 § följande. Frågan om ombyggnadsarbetet ska utföras prövas i den ordning som anges i förordningen (1997:263) om länsplaner för regional transportinfrastruktur om arbetena kräver medel som i statsbudgeten anvisats för byggande av vägar. Frågan om att förändra vägen till allmän ska avgöras i samband med den prövningen.

3 §  Ska vägrätten efter förändringen vara inskränkt, ska detta anges i beslutet om att förändra den enskilda vägen till allmän. I beslutet ska det anges var inskränkningen ska gälla och hur vägrätten ska vara inskränkt.

4 §  Sökanden eller den som på annat sätt väckt frågan samt väghållningsmyndigheten, berörda kommuner och länsstyrelser ska underrättas om ett beslut i ärende om förändring av enskild väg till allmän. Därutöver ska övriga myndigheter som yttrat sig i ärendet underrättas om beslutet. Länsstyrelsen ska föra in meddelande om beslutet i länets författningssamling.

5 §  Bestämmelserna i 1–4 §§ gäller i tillämpliga delar i fråga om ärenden om förklaring att en gata även ska vara allmän väg, ärenden om inrättande av särskild vinterväg och ärenden om indragning av allmän väg.

Vid utredning av en fråga om indragning av allmän väg ska väghållningsmyndigheten alltid ge fastighetsägare och andra, som kan ha ett väsentligt intresse i saken, möjlighet att yttra sig.

Innan en allmän väg dras in, ska den som avser att ta över väghållningen efter indragningen få skälig tid på sig att ordna väghållningen.

1 §  Drift av väg innefattar åtgärder som

1. säkerställer att trafiken kan komma fram, såsom snöplogning, halkbekämpning, reparation av mindre skador samt hyvling och dammbindning på grusvägar (servicearbeten),
2. vidmakthåller vägens standard, såsom förnyelse av slitlager och vägmarkeringar samt dikning (underhållsarbeten),
3. förbättrar vägens standard genom smärre åtgärder, såsom beläggning av grusväg, förstärkning av bärigheten och punktåtgärder för att öka trafiksäkerheten (förbättringsarbeten),
4. håller vägen ren, såsom sopning, borttagande av skräp och smuts samt ogräsbekämpning (renhållning), eller
5. på annat sätt håller vägen i ett för samfärdseln tillfredställande skick.

2 §  Färjor, som är väganordningar, ska hållas i trafik i den utsträckning som behövs. Turlistor för trafiken fastställs av väghållningsmyndigheten eller, om flera väghållningsmyndigheter berörs, av väghållningsmyndigheterna i samråd.

I fråga om rörliga broar, som är väganordningar, meddelar väghållningsmyndigheten föreskrifter om när varje bro ska öppnas för sjötrafik. Om en bro berör flera väghållningsmyndigheter, meddelar väghållningsmyndigheterna sådana föreskrifter i samråd.

Kan väghållningsmyndigheterna i de fall som avses i första eller andra stycket inte enas, beslutar Trafikverket i ärendet. Bestämmelserna i andra stycket gäller endast om inte annat följer av annan författning eller särskilda beslut.

Innan en väghållningsmyndighet meddelar beslut enligt första eller andra stycket, ska Trafikverket höras i ärendet om väghållningsmyndigheten är kommunal. Innan väghållningsmyndigheten meddelar beslut enligt andra stycket, ska även Sjöfartsverket höras.

3 §  Trafikverket ska underrätta väghållningsmyndigheten om beslut enligt 26 § tredje stycket väglagen (1971:948).

Väghållningsmyndigheten ska underrätta Trafikverket om beslut enligt 2 § om väghållningsmyndigheten är kommunal.

Länsstyrelsen ska i länets författningssamling föra in meddelande om ett beslut enligt 26 § tredje stycket väglagen. Beslut enligt 2 § ska kungöras på det sätt som är föreskrivet i fråga om författningar i allmänhet.

4 §  I fråga om vägplaner som avses i 28 § väglagen (1971:948) ska 3 kap. denna förordning tillämpas.

1 §  Väghållningsmyndigheten och, om denna är kommunal, Trafikverket ska underrättas om beslut enligt 32 § väglagen (1971:948).

2 §  I ärenden om tillstånd enligt 39 § väglagen (1971:948) eller om förordnande eller föreskrifter enligt 40 eller 41 § samma lag ska väghållningsmyndigheten utreda hur berörda fastigheters behov av utfart till allmän väg kan tillgodoses.

När ett förordnande eller en föreskrift meddelas med stöd av 40 eller 41 § väglagen i fråga om befintliga anslutningar till allmän väg, ska ägare eller innehavare av berörda fastigheter få skälig tid på sig att ordna utfart till allmän väg på annat sätt.

3 §  Väg- och ledningsarbeten inom vägområdet ska utföras så skyndsamt som möjligt och så att fara inte uppstår för trafiken på vägen.

I fall som avses i 44 § fjärde stycket väglagen (1971:948) krävs inget tillstånd till avspärrning av väg eller annan väsentlig trafikinskränkning. I de fall då det behövs ett beslut av myndighet för att få spärra av en väg eller göra annan väsentlig trafikinskränkning, ska väghållningsmyndigheten begära att myndigheten fattar ett sådant beslut.

4 §  Sedan ledningsarbete utförts inom ett vägområde, ska området genom ledningshavarens försorg återställas i det skick som det befann sig i före arbetets början. Om väghållningsmyndigheten begär det, ska dock vägbeläggning som skadats vid ledningsarbetet återställas genom väghållningsmyndighetens försorg. Uppstår sättningar till följd av ledningsarbete, ska de arbeten som sättningarna föranleder, om väghållningsmyndigheten begär det, utföras genom väghållningsmyndighetens försorg. Åtgärder som vidtas genom väghållningsmyndighetens försorg utförs på ledningshavarens bekostnad.

5 §  Innan länsstyrelsen meddelar beslut enligt 45–47 §, 48 § andra stycket eller 52 §väglagen (1971:948) ska väghållningsmyndigheten höras. Om väghållningsmyndigheten är kommunal ska också Trafikverket höras.

6 §  Om det i ett tillståndsärende hos länsstyrelsen visar sig att länsstyrelsens tillstånd behövs enligt såväl väglagen (1971:948) som miljöbalken och lagen (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning, ska länsstyrelsen pröva ärendet enligt samtliga dessa författningar.

Om det finns anledning att anta att en åtgärd som fordrar tillstånd enligt väglagen även fordrar tillstånd av någon annan myndighet, ska länsstyrelsen och väghållningsmyndigheten upplysa sökanden om detta.

7 §  Länsstyrelsen ska underrätta väghållningsmyndigheten om beslut enligt 36, 37 och 45–47 §§, 48 § andra stycket, 52 eller 53 § väglagen (1971:948). Om väghållningsmyndigheten är kommunal, ska också Trafikverket underrättas om sådana beslut.

Kommunal väghållningsmyndighet ska underrätta Trafikverket om beslut enligt 39–41 eller 43 § eller 48 § första stycketväglagen.

Länsstyrelsen ska underrätta kommunen och lantmäterimyndigheten om beslut enligt 47 § första stycket andra meningen väglagen. Länsstyrelsen ska föra in ett sådant beslut i länets författningssamling.

Om beslut enligt 44 § väglagen ska länsstyrelsen underrättas. Kommunal väghållningsmyndighet ska underrätta även Trafikverket om sådana beslut.

I förordningen (2007:231) om elektroniskt kungörande av vissa trafikföreskrifter finns bestämmelser om kungörande av trafikföreskrifter.

8 §  Avgift tas ut för prövning av ansökan enligt väglagen (1971:948) i de fall som framgår av andra stycket.

För ansökningsavgiftens storlek m.m. gäller bestämmelserna i 9-14 §§avgiftsförordningen (1992:191), varvid följande avgiftsklasser tillämpas:

9 §  Trafikverket får meddela föreskrifter om vilka vägar som ska vara riksvägar och om nummer på riksvägar och på länsvägar i nummergruppen 100–499.

Trafikverket får också meddela de verkställighetsföreskrifter som behövs för tillämpningen av väglagen (1971:948) och denna förordning. Förordning (2017:924).

10 §  Väghållningsmyndighetens beslut enligt denna förordning får överklagas hos länsstyrelsen.

Trafikverkets och länsstyrelsens beslut i enskilda fall enligt denna förordning får överklagas hos regeringen.

11 §  Trafikverket får överklaga en länsstyrelses beslut enligt denna förordning.

Länsstyrelserna får överklaga beslut av Trafikverket enligt denna förordning, om beslutet berör deras verksamhetsområde.

12 §  Trafikverkets och länsstyrelses beslut enligt denna förordning ska gälla omedelbart om inte annat förordnas i beslutet.