AFS 1998:5

ARBETE VID BILDSKÄRM

Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om arbete vid bildskärm

samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna

ISBN 91-7930-338-2

ISSN 0348-2138

ARBETARSKYDDSSTYRELSEN

171 84 Solna, Telefon: 08-730 90 00

YRKESINSPEKTIONEN

BESTÄLLNINGSADRESS

Ytterligare ex av denna föreskrift beställs från:

Publikationsservice, Box 1300, 171 25 SOLNA

Tel 08-730 97 00 – Telefax 08-730 98 17

Borås distrikt

(delar av Västra Götalands län)

Västerlånggatan 20, Box 706,

503 16 Borås. Tel 033-48 04 00

Telefax 033-48 04 10

e-post:

yrkesinspektionen. boras@arbsky.se

Falu distrikt

(Dalarnas och Gävleborgs län)

Gruvgatan 2, Box 153,

791 24 Falun.

Tel 023-457 00

Telefax 023-222 69

e-post:

yrkesinspektionen.falun@arbsky.se

Göteborgs distrikt

(Hallands län och delar av

Västra Götalands län)

Rosenlundsgatan 8, Box 2555,

403 17 Göteborg.

Tel 031-10 89 00

Telefax 031-10 89 09

e-post:

yrkesinspektionen. goteborg@arbsky.se

Härnösands distrikt

(Västernorrlands och

Jämtlands län)

Storgatan 2, Box 1090,

871 29 Härnösand.

Tel 0611-885 00, Telefax 0611-184 10

e-post:

yrkesinspektionen.harnosand@arbsky.se

Linköpings distrikt

(Östergötlands och

Södermanlands län)

Kungsgatan 39 A, Box 438,

581 04 Linköping.

Tel 013-37 08 00

Telefax 013-10 44 20

e-post:

yrkesinspektionen.linköping@arbsky.se

Luleå distrikt

(Norrbottens län)

Köpmangatan 40 A,

972 33 Luleå.

Tel 0920-24 22 60

Telefax 0920-24 22 99

e-post:

yrkesinspektionen.lulea@arbsky.se

Malmö distrikt

(Skåne län)

Baltzarsgatan 22, Box 4080,

203 11 Malmö. Tel 040-24 98 00

Telefax 040-12 64 07

e-post:

yrkesinspektionen. malmo@arbsky.se

Stockholms distrikt

(Stockholms, Uppsala

och Gotlands län)

Englundavägen 5, Box 1259,

171 24 Solna. Tel 08-475 01 00

Telefax 08-764 49 72

e-post

yrkesinspektionen.stockholm@arbsky.se

Umeå distrikt

(Västerbottens län)

Riddaregatan 8,

903 36 Umeå.

Tel 090-17 07 00

Telefax 090-77 40 19

e-post:

yrkesinspektionen.umea@arbsky.se

Växjö distrikt

(Kronobergs, Blekinge,

Jönköpings och Kalmar län)

Västra Esplanaden 9 A,

352 31 Växjö

Tel 0470-451 30

Telefax 0470-133 88

e-post:

yrkesinspektionen.vaxjo@arbsky.se

Örebro distrikt

(Örebro, Värmlands

och Västmanlands län)

Idrottsvägen 37, Box 1622,

701 16 Örebro. Tel 019-21 95 00

Telefax 019-26 09 39

e-post:

yrkesinspektionen.orebro@arbsky.se

Observera att hänvisningar till författningar alltid avser författningens ur-

sprungliga nummer. Senare ändringar och omtryck kan förekomma.

När det gäller ändringar och omtryck av Arbetarskyddsstyrelsens författningar

hänvisas till styrelsens trycksakskatalog.

Utgivare: Göran Lindh

Elanders Gotab 22601, Stockholm 1998

Innehållsförteckning

Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om arbete vid bildskärm

Tillämpningsområde . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5

Bildskärm och tangentbord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5

Belysning och synförhållanden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5

Arbetsställningar och arbetsrörelser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6

Synundersökning och glasögon för bildskärmsarbete . . . . . . . . . .

7

Bildskärmsarbetets uppläggning och organisering . . . . . . . . . . . .

7

Emissioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7

Programvara och system . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

8

Bestämmelser om straff . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

8

Ikraftträdande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

8

Arbetarskyddsstyrelsens allmänna råd om tillämpningen av

föreskrifterna om arbete vid bildskärm

Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

9

Internkontroll av arbetsmiljön vid arbete vid bildskärm . . . . . . . . 10

EU’s direktiv om minimikrav för säkerhet och hälsa i arbete

vid bildskärm (90/270/EEG) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10

Kommentarer till enskilda paragrafer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11

Information från Arbetarskyddsstyrelsen . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25

AFS 1998:5

3

2*

AFS 1998:5

AFS 1998:5

5

Utkom från trycket

den 23 december 1998

Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter

om arbete vid bildskärm

Beslutad den 22 oktober 1998

Arbetarskyddsstyrelsen meddelar med stöd av 18 § arbetsmiljöförord-

ningen (SFS 1977:1166) följande föreskrifter.¹

Tillämpningsområde

1 § Dessa föreskrifter gäller arbete som utförs med användande av en

bildskärm med tillhörande utrustning. Med bildskärm avses en alfanu-

merisk eller grafisk bildskärm, oavsett hur bilden framställs.

Föreskrifterna gäller inte arbete med oscilloskop eller med siffer- eller

textvisande display (= teckenfönster) på mätinstrument, skrivmaskin, kas-

saregister, miniräknare eller liknande. Föreskrifterna gäller inte heller för

kortvarigt, icke permanent bruk av bärbar utrustning. 6 § gäller inte den

som enligt 1 kap 3 § arbetsmiljölagen skall likställas med arbetstagare.

Bildskärm och tangentbord

2 § Bildskärm och tangentbord skall vara lätta att läsa av och utformade

så att användningen underlättas. Bilden på skärmen skall vara fri från be-

svärande flimmer och annan instabilitet. Skärmen skall vara fri från re-

flexer och speglingar som kan orsaka besvär för användaren. Tecknen på

skärm och tangentbord skall vara skarpa och stora och ha tillräcklig kon-

trast. Avstånden mellan tecken och rader skall vara tillräckligt stora för

god avläsbarhet. Ljusstyrkan eller kontrasten mellan tecknen och bak-

grunden på skärmen skall lätt kunna justeras av användaren och anpas-

sas till den omgivande miljön.

Belysning och synförhållanden

3 § Allmänbelysningen skall ge lämplig luminansfördelning i rummet

och lämplig kontrast mellan skärmen och den omgivande miljön med

hänsyn till den arbetandes förutsättningar, synkraven i bildskärmsarbetet

¹⁾Jfr direktivet 90/270/EEG (EGT nr L 156, 21.6.1990, s. 14)

och arbetets art. Allmänbelysningen får inte försvåra avläsningen av

bildskärmen. Om det behövs skall det finnas platsbelysning. Den skall

vara justerbar och får inte blända.

En bildskärmsarbetsplats skall utformas så att det inte uppkommer be-

svärande bländning och reflexer från den omgivande miljön. Detta skall

åstadkommas genom att arbetslokalernas och arbetsplatsens utformning

samordnas med placeringen av och de tekniska egenskaperna hos de ar-

tificiella ljuskällorna. Fönster skall ha justerbar anordning för avskärm-

ning av dagsljus som lyser in på arbetsplatsen. Tangentbordet skall ha en

matt yta för att reflexer skall undvikas. Där det behövs för att undvika be-

svärande reflexer skall arbetsytor vara lågreflekterande.

Syn- och belysningsförhållanden får inte ge upphov till olämplig arbets-

ställning.

Arbetsställningar och arbetsrörelser

4 § Arbetsplatsen skall vara dimensionerad, utformad och utrustad så,

att den arbetande kan inta bekväma arbetsställningar samt variera ar-

betsställningar och arbetsrörelser.

Arbetsbord och arbetsyta skall vara tillräckligt stora så att en flexibel pla-

cering av skärm, tangentbord, datormus eller annat styrdon, dokument

och övrig utrustning är möjlig.

Utrymmet vid tangentbordet och utrymmet för datormus eller annat styr-

don skall vara så stort att den som arbetar kan avlasta armar och händer

på bordsytan.

5 § Bildskärm samt tangentbord eller motsvarande skall placeras så, att

de kan anpassas till den arbetandes kroppsmått så att arbetshöjden lik-

som blickvinkeln till skärmen blir lämpliga. Så långt det är praktiskt möj-

ligt skall tangentbord och bildskärm kunna vridas, vinklas och flyttas efter

den arbetandes behov. Om manushållare används, skall den vara stabil

och reglerbar och placeras så att olämpliga huvud- och ögonrörelser und-

viks.

Arbetsstolen skall vara stadig och ge möjlighet till rörelsefrihet och en be-

kväm arbetsställning. Stolen skall vara lätt att ställa in. Sitsen och rygg-

stödet skall vara reglerbara i höjdled och ryggstödet skall kunna vinklas.

AFS 1998:5

6

Synundersökning och glasögon för

bildskärmsarbete

6 § Arbetsgivare skall se till att arbetstagare som normalt skall arbeta

vid bildskärm mer än en timme under arbetsdagen genomgår synunder-

sökning. Undersökningen skall utföras av en person med tillräckliga kva-

lifikationer. Om en sådan synundersökning nyligen genomförts genom

annan arbetsgivares försorg skall en ny synundersökning göras endast

om det finns nya eller förändrade synkrav i det aktuella bildskärmsarbe-

tet eller om arbetstagarens synstatus förändrats sedan den förra synun-

dersökningen. Synundersökning skall därefter ordnas med regelbundna

intervall, samt när arbetstagare uppger besvär som kan ha samband med

synkraven i arbetet.

Om resultaten av en synundersökning visar att det behövs en komplette-

rande undersökning av en ögonläkare med hänsyn till synkraven i

bildskärmsarbetet skall arbetsgivaren ordna en sådan undersökning.

Arbetsgivaren skall tillhandahålla arbetstagaren särskilda glasögon, som

är utprovade för bildskärmsarbetet, om en synundersökning visar att så-

dana behövs och att glasögon för normalt bruk inte kan användas.

Åtgärder som behöver vidtas med stöd av denna paragraf får inte med-

föra kostnader för arbetstagarna.

Bildskärmsarbetets uppläggning och organisering

7 § Arbete vid bildskärm som är starkt styrt eller bundet i fysiskt eller

psykiskt avseende eller är ensidigt upprepat får normalt inte förekomma.

8 § Om synbesvär eller andra belastningsbesvär till följd av bildskärms-

arbete uppträder trots åtgärder enligt 2–7 §§, skall arbetet om möjligt

ordnas så att den arbetande kan växla till andra mindre ansträngande ar-

betsuppgifter. Om detta inte kan ske skall den arbetande få tillräckliga

pauser så att besvär inte uppstår i arbetet.

Emissioner

9 § Emissioner från bildskärmen och tillhörande utrustning såsom bul-

ler, värme, kemiska ämnen samt elektriska och magnetiska fält, får inte

vara störande eller orsaka användaren besvär eller obehag som utgör en

risk för dennes säkerhet och hälsa.

AFS 1998:5

7

3*

AFS 1998:5

Programvara och system

10 § Programvara och system skall vara lämpligt utformade med hän-

syn till arbetsuppgiftens krav och användarens förutsättningar och

behov. Programvara skall vara lätt att använda och vid behov kunna an-

passas till användarens kunskaps- eller erfarenhetsnivå. Systemen skall

så långt möjligt ge användarna återkoppling ifråga om det utförda arbe-

tet. De skall visa information i ett format och i en takt som är anpassad

till användarna.

Vid utformning och val av programvara skall särskild hänsyn tas till de er-

gonomiska principer som gäller för människans förmåga att uppfatta,

förstå och bearbeta information.

Kvantitativ eller kvalitativ kontroll av arbetstagarens arbetsinsats via da-

tasystemet får inte utföras utan dennes vetskap.

Bestämmelser om straff

11 § Bestämmelsen i 6 § andra stycket utgör föreskrift enligt 4 kap 5 §

arbetsmiljölagen (SFS 1997:1160). Brott mot nu nämnda föreskrift kan en-

ligt 8 kap 2 § arbetsmiljölagen medföra böter.

Ikraftträdande

Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 april 1999. Samtidigt upphävs

Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om arbete vid bildskärm (AFS

1992:14) och Arbetarskyddsstyrelsens allmänna råd om datorstöd i arbe-

tet (AFS 1986:27).

HELENA NILSSON LANNEGREN

Kurt Baneryd

Göran Lindh

AFS 1998:5

8

Arbetarskyddsstyrelsens allmänna råd om

tillämpningen av föreskrifterna om arbete vid

bildskärm

Arbetarskyddsstyrelsen meddelar följande allmänna råd om tillämp-

ningen av styrelsens föreskrifter om arbete vid bildskärm (AFS 1998:5).

Allmänna råd har en annan juridisk status än föreskrifter. De är inte tving-

ande, utan deras funktion är att förtydliga innebörden i föreskrifterna

(t.ex. upplysa om lämpliga sätt att uppfylla kraven, visa exempel på prak-

tiska lösningar och förfaringssätt) och att ge rekommendationer, bak-

grundsinformation samt hänvisningar.

Inledning

Brister i den fysiska utformningen av bildskärmsarbetsplatsen eller bris-

ter i uppläggning och organisering av bildskärmsarbetet kan medföra så-

dana fysiska och psykiska belastningar att besvär och ohälsa uppstår i ar-

betet. Besvär från muskler och leder är vanliga. De flesta anmälningar i

den officiella arbetsskadestatistiken av befarade arbetssjukdomar vid ar-

bete vid bildskärmar gäller sådana besvär i t.ex. nacke, skuldror och

armar. Besvären kan ofta förebyggas och effektiviteten i arbetet förbätt-

ras med lämplig utformning av den tekniska utrustningen, ljusmiljön, ar-

betsplatsen och arbetets organisation. Psykiska påfrestningar och stress-

relaterade problem kan också uppstå till följd av arbetssituationen. Det är

bl.a. dokumenterat att förlängda svarstider och oplanerade systemav-

brott ofta upplevs som psykiskt påfrestande.

Man har inte kunnat visa på någon ökad risk för ögonskador på grund av

arbete vid bildskärm, men många som mer kontinuerligt arbetar vid

bildskärmar har besvär från ögonen i form av sveda, gruskänsla, ljus-

känslighet och liknande samt huvudvärk i anslutning till arbetet. Med ål-

dern behöver de flesta personer särskild synkorrektion för att kunna ar-

beta vid bildskärm utan besvär.

Utrustningen kan alstra emissioner²

såsom flimrande ljus och störande

ljud, vilka kan orsaka användaren irritation och andra besvär. Detta är vik-

tigt att beakta vid val och installation av utrustningen.

Vid val av programvara och system är det angeläget att ta hänsyn till an-

vändarnas behov. Användarna behöver ha tillräckliga kunskaper så att de

kan använda datasystemet på bästa möjliga sätt. Det är också angeläget

AFS 1998:5

9

²⁾

Emission = avgivande av t.ex. strålning eller ämnen till den omgivande miljön.

att på ett tidigt stadium vid introduktion av nytt eller modifierat datorstöd

i arbetet planera för utbildning och informationsinsatser.

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, SWEDAC, har tagit fram

riktlinjer för frivillig provning av bildskärmar avseende synergonomiska

egenskaper och emissionsfaktorer (bl.a. elektrostatisk potential, elekt-

riska och magnetiska fält). Dessa riktlinjer håller på att delvis ersättas av

den internationella standarden EN/ISO 9241 Ergonomic requirements for

office work with visual display terminals (VDTs) (sv. titel Ergonomiska

krav på kontorsarbete med bildskärmar). SWEDAC ackrediterar organ för

att utföra provningen.

Ovan nämnda standard består av 17 delar, varav flera är fastställda som

svensk standard. Standarder är inte bindande regler. Bindande regler

som täcker standarden finns i föreskrifter från Arbetarskyddsstyrelsen,

bl.a. i dessa föreskrifter.

Riktlinjer för miljömärkning av bildskärm, systemenhet och tangentbord

har också tagits fram, bl.a. av TCO tillsammans med NUTEK och Natur-

skyddsföreningen.

Vissa EG-direktiv ställer krav på CE-märkning bl.a. direktiv 73/23/EEG,

ändrat 93/68/EEG, (elektrisk utrustning avsedd för användning inom vissa

spänningsgränser, lågspänningsdirektivet) och direktiv 89/336/EEG, änd-

rat 92/31/EEG och 93/68/EEG, (elektromagnetisk kompatibilitet, EMC-di-

rektivet). CE-märkning av en bildskärm innebär endast att kraven i dessa

direktiv är uppfyllda. Märkningen innebär inte att bildskärmen uppfyller

andra krav, t.ex. kraven i dessa föreskrifter.

Internkontroll av arbetsmiljön vid arbete vid bildskärm

Arbetsgivarens skyldighet att planera, undersöka och åtgärda arbetsmil-

jön, bl.a. vid bildskärmsarbete, preciseras i de särskilda föreskrifter om

internkontroll av arbetsmiljön som Arbetarskyddsstyrelsen har givit ut.

EU’s direktiv om minimikrav för säkerhet och hälsa i arbete vid

bildskärm (90/270/EEG)

EU’s direktiv om minimikrav för säkerhet och hälsa i arbete vid bildskärm

(90/270/EEG) har överförts till svenska bestämmelser genom dessa före-

skrifter. Artikel 3, 6 och 8 i direktivet har dock överförts till svenska be-

stämmelser genom regler i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om in-

ternkontroll av arbetsmiljön.

AFS 1998:5

10

Kommentarer till enskilda paragrafer

Till 1 § Tillämpningsområde

En bildskärm används, vanligen tillsammans med ett tangentbord, en da-

tormus eller något annat styrdon, för inmatning, bearbetning, övervak-

ning och uttag av data, för ord- och textbehandling, grafisk (bild-) han-

tering, datorstödd konstruktion eller för processtyrning. I paragrafen an-

vänds begreppet alfanumerisk bildskärm. Det är en bildskärm som visar

bokstäver och siffror. Föreskrifterna kan användas som vägledning för

andra arbeten, där dessa bestämmelser inte gäller, men där liknande syn-

krav ställs.

Föreskrifterna gäller för den som har arbetsmiljöansvar enligt arbetsmil-

jölagen i respektive avseende, i första hand för arbetsgivare men även för

dem som enligt 1 kap 3 § arbetsmiljölagen har arbetsmiljöansvar för ele-

ver, m.fl. Kraven i 6 § gäller dock inte för elever, intagna i anstalter samt

värnpliktiga och motsvarande.

Föreskrifterna gäller även när arbetet utförs på annan plats än huvudar-

betsplatsen, t.ex. från det egna hemmet.

Formuleringen ”så långt praktiskt möjligt” eller liknande formulering fö-

rekommer i paragrafer i dessa föreskrifter. I detta ligger ett relativt långt-

gående krav. Om man vet att ett visst problem har kunnat åtgärdas under

motsvarande förhållanden är det visat att det är ”praktiskt möjligt” att

lösa det. Kravet är dock inte absolut. Det måste allmänt sett finnas en rim-

lig balans mellan kostnaderna för en åtgärd som krävs och den totala nyt-

tan av den.

Till 2 och 3 §§ Bildskärm, tangentbord och belysning

Bildens kvalitet och avläsbarhet har stor betydelse för synarbetet och kra-

ven på belysningsförhållandena. Viktiga egenskaper är t.ex. tecknens

storlek, kontrast, rad- och teckenavstånd, kantskärpa och punkttäthet

samt bildens polaritet (mörk eller ljus bakgrund), stabilitet och flimmer-

frihet. När en skärm åldras kan bildkvaliteten försämras. Det är därför vik-

tigt att skärmen kontrolleras regelbundet.

Läsbarheten kan bli god om ett enskilt tecken (bokstav) upptar en syn-

vinkel på 20–22 bågminuter³. Vid ett synavstånd på normalt 70 cm mot-

svarar detta en teckenstorlek av ca 3,5–4 mm. Samtidigt kan synvinkeln,

och därmed teckenstorleken, behöva vara större vid avläsning av t.ex.

AFS 1998:5

11

³⁾1 grad = 60 bågminuter.

symboler i färg. Förmågan att urskilja färg avtar då ytstorleken minskar.

Risk för färgförväxlingar finns vid storlekar under cirka 30 bågminuter.

Läsbarheten underlättas bl.a. om

– avståndet mellan tecken på skärmen är minst en streckbredd (d.v.s.

bredden av en stapel hos ett tecken)

– avståndet mellan ord på skärmen är minst ett tecken

– radavståndet är minst ett bildelement⁴

(d.v.s. avståndet mellan raderna

innehåller inga delar av ett tecken eller accenter).

En ljus bildskärm, med ljus bakgrund och mörka tecken (positiv polaritet),

är att föredra i vanliga kontorsmiljöer. Luminansskillnaderna i synfältet

vid arbetsplatsen blir mindre, då exempelvis väggar och papper oftast är

ljusa. Om skärmen har positiv polaritet slipper ögat att ställa om sig när

användaren omväxlande tittar på det ljusa papperet och skärmen. En

sådan omställning är tröttande för ögat, speciellt om den måste ske ofta,

och kan ge upphov till olika besvär såsom huvudvärk och trötthetskänsla.

Vid arbete med en mörk skärm får ofta en kompromiss göras med hän-

syn till de ljusa papperen. Ytor med för hög luminans kan belysas mindre

eller mattas, t.ex. med en textil eller väggskärm med lägre reflektans⁵.

Det är ofta nödvändigt att dämpa allmänbelysningen vid arbete med

mörk skärm, vilket kan försämra synergonomin vid andra arbetsuppgif-

ter. En ljus skärm är också mindre känslig för besvärande spegling, bländ-

ning och reflexer från den omgivande miljön, vilket kan underlätta pla-

ceringen av skärm och arbetsplats i rummet. Därigenom kan en ljus ar-

betslokal bibehållas.

En hög kantskärpa, d.v.s. en skarp avgränsning mellan tecken och bak-

grund är av betydelse för att undvika ögonbesvär.

Det är väsentligt att luminanskontrasten⁶

mellan tecken och bakgrund,

för teckendetaljer där det finns risk för förväxling (t.ex. skillnad mellan

”c” och ”e”), inte är mindre än ca 3:1.

Problem med besvärande flimmer kan uppstå om inte den ljusa skärmen

har en tillräckligt hög bildrepetitionsfrekvens⁷

(minst 70 Hz brukar re-

kommenderas). Senare års forskning har visat på att ljusmodulation (va-

riationer i intensitet), såväl synligt (flimmer) som icke synligt, kan påverka

en del människor negativt. Detta gäller både som en av flera orsaksfak-

AFS 1998:5

12

⁴⁾Tecken på bildskärmar byggs ofta upp av punkter (bildelement eller pixel).

⁵⁾Reflektans = en ytas förmåga att reflektera ljus. Anges ofta i procent.

⁶⁾Luminans = den ljushet som en lysande (t.ex. lampa) eller ljusreflekterande yta

ger. Luminansen mäts i candela per kvadratmeter (cd/m²).

⁷⁾Bildrepetionsfrekvens anger den hastighet med vilken bilden på skärmen uppda-

teras.

torer för ögonbesvär, samt enligt några studier sannolikt också en del be-

svär som rapporteras av individer med upplevd elöverkänslighet. Även

programvaran kan ha betydelse för bildrepetitionsfrekvensen. Vissa pro-

gram eller programstyrda tillämpningar (t.ex. på färgskärmar) kan nyttja

lägre bildrepetitionsfrekvens och kan därför ge problem med flimmer.

Ändrade inställningar kan lösa problemet. Flimmer kan vara ett problem

på större bildskärmar (i storleksordningen 17” och uppåt). Det beror

främst på att de kan ha en lägre bildrepetitionsfrekvens samt att en större

del av synfältet upptas av bildskärmen, varför det mer flimmerkänsliga

perifera (yttre) seendet berörs i högre grad.

Stora bildskärmar kräver mer utrymme, vilket kan innebära att bordsdju-

pet behöver ökas för att få ett lämpligt synavstånd till skärmen samt få ut-

rymme för dokument, tangentbord, avlastningsytor etc. Större skärmar

kan också behöva placeras så att de kan sänkas ned för att få en lämplig

blickriktning (se kommentar till 4 och 5 §§).

En färgskärm kan ha sämre upplösning och sämre kantskärpa än mono-

kroma (svartvita) skärmar. Att använda färg som informationsbärare kan

dock göra informationen mer överblickbar samt lättare att urskilja, iden-

tifiera och tolka. Positiva effekter av färgkodning förutsätter att färgkoden

är väl anpassad till uppgiften. Färgkodning är mest fördelaktig om färg

används som komplement till annan kod, d.v.s. om färg används tillsam-

mans med t.ex. form, storlek eller placering. Antal färger, vilka färger och

färgkombinationer som används är viktigt att ta hänsyn till. Människan

ser och uppfattar samma färg olika beroende på mot vilken bakgrunds-

färg den presenteras. När man läser text på en bildskärm är luminans-

kontrasten mellan tecknen och bakgrunden av yttersta vikt för läsbarhe-

ten. En del färgkombinationer ger sämre luminanskontrast. Användare

kan ha stor frihet att ställa in och ändra färger på skärmen. Det är dock

väsentligt att grundinställningarna enkelt kan återställas. Vid användning

av färg som informationsbärare är det viktigt att hänsyn tas till att många

människor har defekt färgseende (t.ex. har 8–10% av den manliga befolk-

ningen den vanligaste formen av nedsatt färgseende, så kallad ”röd/grön

färgblindhet”). Detta är en anledning till att det är olämpligt att använda

färg som enda informationskod.

Bländning och reflexer i skärm och tangenter kan ofta undvikas genom

en lämplig inbördes placering av bildskärm och ljusarmaturer. Reflexer

uppstår lätt i mörka, relativt blanka tangenter. Problemet kan undvikas

genom att tangenterna är matta och inte mörka. Vit eller alltför mörk färg

på bordsytan är synergonomiskt olämpligt då det ger fel luminansförhål-

landen. Bordsytan bör ej heller vara blank då det kan ge upphov till re-

flexer. Faktorer i den omgivande miljön som kan ge upphov till reflexer

AFS 1998:5

13

och bländning i bildskärm, tangentbord och arbetsytor är artificiella ljus-

källor, fönster och andra öppningar, genomskinliga eller halvgenomskin-

liga väggar samt ljusa inventarier och väggar. Särskilt i lokaler med flera

arbetsplatser är exempelvis armaturens avbländning och ljusfördelning

viktig. Arbetsplatsen bör orienteras så att bländning och reflexer från

fönster minimeras. En lämplig placering av bildskärmen är så att dags-

ljuset kommer in från sidan. Det är viktigt att störande dagsljus kan av-

skärmas med t.ex. gardiner eller persienner. Dämpning av belysning eller

dagsljus är en nödlösning, i första hand löses sådana problem genom

optimal placering av arbetsplatsen. Forskning visar på problem med för

mörka lokaler. Regler för belysningsförhållanden på arbetsplatsen finns i

de särskilda föreskrifter om belysning som Arbetarskyddsstyrelsen har

givit ut. I de allmänna råden om tillämpningen av föreskrifterna om be-

lysning ges ytterligare information och vägledning som är till hjälp för att

uppfylla kraven vad gäller belysning i dessa föreskrifter.

Riktbar platsbelysning med reglerbar ljusstyrka kan behövas vid vissa

bildskärmsarbeten för att bättre anpassa ljuset till den enskildes förut-

sättningar och till arbetsuppgifterna.

Det är väsentligt att belysningen är flimmerfri, det gäller såväl allmänbe-

lysning som platsbelysning.

En portföljdator (bärbar dator) baserad på t.ex. LCD-teknik⁸

innebär vissa

fördelar men också nackdelar jämfört med en katodstrålerörsbildskärm⁹.

Bland fördelarna kan nämnas; platt yta utan distorsion (förvrängning av

bild), hög kantskärpa, lägre känslighet för reflexer i en del sammanhang

(gäller vissa typer av LCD-skärmar), en naturlig blickriktning nedåt, att da-

torn upptar ett mindre blickfång och att den tar väsentligt mindre plats.

Bland nackdelarna kan nämnas; svårigheter att anpassa ljushet och kon-

trast till ljusa respektive mörka lokaler, uppåtvänd skärm kan innebära

risk för störande reflexer från takbelysning, att vissa LCD-baserade skär-

mar är långsamma vid uppdatering av bilden, samt begränsad blickrikt-

ning med fullgod kontrast på vissa typer av LCD-skärmar.

Till 4 och 5 §§ Arbetsställningar och arbetsrörelser

Arbetets uppläggning och innehåll har en avgörande betydelse för möj-

ligheterna att undvika olämpliga belastningar vid bildskärmsarbete. Det

är viktigt att arbetet ger förutsättningar för variation, flexibilitet, självbe-

stämmande etc. (se även kommentaren till 7 och 8 §§). Om arbetsplatsen

AFS 1998:5

14

⁸⁾LCD = Liquid Crystal Display (skärm med flytande kristall).

⁹⁾Bildskärmar som bygger på teknik med katodstrålerör.

används av flera personer är det särskilt viktigt att utrustningen är flexi-

bel och lätt att ställa in, då det gör det lättare att anpassa arbetsplatsen

till olika individer, olika slags arbeten och rutiner utan att andra olägen-

heter uppkommer. Arbetsgivaren är enligt Arbetarskyddsstyrelsens före-

skrifter om belastningsergonomi bl.a. skyldig att se till att arbetstagaren

har tillräckliga kunskaper om vilket sätt som är bäst att arbeta på från be-

lastningssynpunkt. Instruktion kan behövas om hur regleringsanord-

ningar på bord, stol och övrig utrustning ställs in och anpassas individu-

ellt samt hur tekniska hjälpmedel används. Det är också viktigt att arbets-

tagaren får möjligheter att träna in en lämplig arbetsteknik.

Arbetarskyddsstyrelsens allmänna råd om tillämpningen av föreskrif-

terna om belastningsergonomi ger ytterligare information och vägled-

ning som är till hjälp för att uppfylla kraven vad gäller arbetsställningar

och arbetsrörelser i dessa föreskrifter.

För att undvika olämpliga belastningar och sittställningar är det viktigt att

arbetsstolen enkelt kan ställas in efter den arbetandes kroppsmått och

behov. Bekväma och varierande arbetsställningar kan intas om stolsitsen

kan regleras i höjdled, sittdjupet förändras och ryggstödet regleras i höjd-

led och vinklas. Det är angeläget att den som så önskar kan få ett fotstöd.

Ett tangentbord av lågprofiltyp (max 3 cm från bordsytan till mellersta ra-

dens anslagsyta) kan vanligen placeras direkt på ett höj- och sänkbart

bord med låg sarg. Ett högt tangentbord kan förses med handlovsstöd för

att avlasta underarmens, axelns och nackens muskulatur i mikropauser.

På en portföljdator (bärbar dator) är normalt tangentbordet fast monterat

ihop med skärmen och ofta högre och ibland med annorlunda tangent-

funktioner i jämförelse med ett vanligt separat tangentbord, vilket kan ge

nackdelar vad gäller möjligheterna att anpassa arbetsställningar och ar-

betssätt. Vid längre tids användning av portföljdator är det därför en för-

del att använda ett separat tangentbord.

När man använder styrdon, t.ex. datormus, är det viktigt att man kan ar-

beta med underarmarna vilande avspända på bordet, så att skuldermus-

kulaturen avlastas. Hela underarmen bör ha stöd vid ”musarbete”. Det är

vidare väsentligt att styrdonet kan placeras och användas i nära anslut-

ning till tangentbordet för att undvika rörelser med utåtvinklad handled,

utsträckt arm eller med utåtrotation i axelleden. Vid mer intensiv an-

vändning av datormus kan tangentbordet behöva skjutas eller flyttas

undan enkelt så att datormusen kan placeras rakt framför den arbetande.

En hel bordsyta i ett plan gör att tangentbord och datormus lättare kan

placeras efter användning. Väsentligt är att datormusen har en form som

gör att arbetsställningar med handleden vinklad uppåt eller inåt/utåtvri-

AFS 1998:5

15

den undviks. Från belastningssynpunkt är det också viktigt att använda-

ren kan planera och lägga upp sitt arbete samt ta pauser, så att alltför in-

tensiv användning av datormus kan undvikas.

Tangentbord är ofta ganska breda vilket medför att styrdonet inte kan an-

vändas nära kroppen. Ett tangentbord med separat eller avskiljbar nu-

merisk del möjliggör att styrdonet, t.ex. datormusen, kan placeras så nära

den arbetande som möjligt, inom underarmsavstånd och axelbredd.

Påpekas kan också att kvinnor och barn vanligen har smalare axelbredd

än män. Ytterligare ett sätt att minska belastningen vid användning av

datormus eller annat styrdon är att använda kortkommandon via tan-

gentbordet. Programvaran har också betydelse för hur tangentbord och

styrdon används och därigenom vilka belastningar som kan uppstå. Till

exempel påverkar utformning av menydialoger hur man använder dator-

musen. Det förekommer även att programvaruapplikationer förutsätter

användning av flera olika styrdon, vilket kan ställa särskilda krav på ar-

betsplatsens utformning. Från belastningsergonomisk synpunkt är det en

fördel att kunna använda olika styrdon samt att växla mellan vänster och

höger hand, då det ger möjligheter till ökad variation i arbetet.

Det är viktigt att användaren lätt kan höja och sänka bordet för att vid

behov kunna anpassa arbetsställningen. Bildskärmen kan behöva place-

ras på ett justerbart underlag.

Att kunna växla mellan att sitta och stå när man arbetar vid bildskärm bi-

drar till mer varierade och flexibla arbetsställningar och arbetsrörelser.

AFS 1998:5

16

,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,

,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,

,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,

,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,

,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,

,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,

,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,

,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,

,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,

,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,

,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,

,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,

,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,

,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,

,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,

yyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyy

yyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyy

yyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyy

yyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyy

yyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyy

yyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyy

yyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyy

yyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyy

yyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyy

yyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyy

yyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyy

yyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyy

yyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyy

yyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyy

yyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyy

Bildskärmen bör placeras så att den arbetande har nacken rak och blicken

något nedåtriktad när denne tittar på bildskärmen. Vid normalt kontors-

arbete eller liknande arbetssituationer är det viktigt att hela bildskärmen

kan placeras under ögonhöjd, varför en placering ovanpå hårddisken i

regel är olämplig.

En portföljdator (bärbar dator) innebär genom sin mindre storlek fördelar

för användaren, bl.a. genom att den kan placeras även på begränsade ar-

betsytor, och genom att blickriktningen naturligt blir nedåtriktad. Å andra

sidan kan en portföljdator innebära vissa begränsningar i arbetsställ-

ningen, bl.a. genom den ibland förekommande horisontella begräns-

ningen i blickriktning. Arbetsställningen kan på så sätt bli mer fastlåst och

framåtlutad. Av dessa skäl är en portföljdator främst lämplig vid tillfälligt

arbete.

Till 6 § Synundersökning och glasögon för bildskärmsarbete

Fullständig synundersökning omfattar refraktionsbestämning, bestäm-

ning av synskärpa och lämpligt närtillägg samt eventuell ordination av

glasögon. En person med tillräckliga kvalifikationer att utföra undersök-

ningen kan vara t.ex. legitimerad optiker eller ögonläkare. Viktigt är att

stor hänsyn tas till den aktuella arbetssituationen. Det är en fördel om un-

dersökaren (t.ex. leg. optiker eller ögonläkare) eller annan därtill kompe-

tent person genomför en arbetsplatsbedömning.

AFS 1998:5

17

Synundersökning kan, om så är lämpligt, delas upp i två steg:

1. Synscreening för att avgöra eventuellt behov av synkorrektion för

bildskärmsarbete utförd av personer utbildade för detta ändamål.

2. Fullständig synundersökning enligt ovan för de personer som i syn-

screeningen bedömts behöva detta.

Om anslutning till företagshälsovård finns är det lämpligt att synunder-

sökningen organiseras av denna. Företagshälsovården kan genom ar-

betsplatsundersökning ta fram underlag som belyser synkraven i arbetet

samt övriga arbetsmiljöfaktorer som bidrar till god synergonomi, samt i

mån av kompetens, svara för synundersökningen. För att synundersök-

ningen skall fylla sin funktion behöver den vara anpassad till synkraven i

arbetet. Synavståndet till skärmen är ofta av praktiska skäl ca 50 till 70

cm. Normala läsglas vid ålderssynthet är som regel anpassade till ett läs-

avstånd på ca 35 till 40 cm. Det betyder att normala läsglasögon är

olämpliga för det längre synavståndet till bildskärmen. Om arbetsförhål-

landena innebär att synavståndet varierar mycket, från ca 35 cm till ca

200 cm, kan så kallade närprogressiva glas behövas.

Ålderssynthet och brytningsfel kan okorrigerade eller korrigerade för fel

arbetsavstånd ge besvär vid bildskärmsarbete.

Arbetsgivare och arbetstagare överenskommer om lämpligt intervall för

upprepade synundersökningar under anställningstiden. För att komma

fram till vad som är ett lämpligt intervall kan samråd behövas med därtill

kompetent person, t.ex. personal från företagshälsovården eller leg. op-

tiker.

Kravet i 6 § andra stycket avser endast en synundersökning med hänsyn

till synkraven i bildskärmsarbetet, d.v.s. arbete som utförs med använ-

dande av en bildskärm med tillhörande utrustning. Detta krav föranleds

av bestämmelsen i artikel 9 andra stycket i EU’s direktiv om minimikrav

för säkerhet och hälsa i arbete vid bildskärm (90/270/EEG).

Uttrycket ”särskilda glasögon” i paragrafen syftar på sådana glasögon

som är utprovade för bildskärmsarbete (se 1 § med kommentar om före-

skrifternas tillämpningsområde). Glasögon som är särskilt anpassade till

arbete vid bildskärm är att betrakta som arbetsredskap.

AFS 1998:5

18

Till 7 och 8 §§ Bildskärmsarbetets uppläggning och

organisering

Det är viktigt att särskild uppmärksamhet ägnas åt ensidiga och rutin-

präglade samt starkt styrda eller bundna arbeten. Som exempel kan näm-

nas kontinuerlig datainmatning, redigering och korrekturläsning mot

bildskärm. Bildskärmsarbete som innebär intensivt och monotont inmat-

ningsarbete under en stor del av arbetsdagen ökar påtagligt risken för be-

lastningsskador i hand och handled. Sådana arbetssituationer kan man

undvika genom att t.ex. utvidga arbetet till att innefatta andra uppgifter

som ger möjlighet till omväxling, planering av det egna arbetet och ut-

veckling av kunnandet. Att kunna se och förstå sammanhang mellan ar-

betsuppgifter och hur det egna arbetet ingår i, och bidrar till helheten i,

verksamheten har stor betydelse.

I och med att möjligheterna till kommunikation med andra via datorn

ökar, kan bildskärmsarbetet innebära en avskärmning från sociala kon-

takter. Det är därför viktigt att arbetet planeras och ordnas så att det ger

möjlighet till personliga kontakter. Arbetslokalen och övrig miljö på ar-

betsplatsen bör utformas med hänsyn till detta.

Genom fördjupad och breddad användning av informationsteknik blir da-

torn ett allt viktigare verktyg i arbetet. Arbetspassen vid bildskärm kan bli

långa samtidigt som arbetet i sig kan upplevas stimulerande, utvecklande

och självständigt. Även sådant arbete kan medföra skadliga belastningar.

Fysisk variation i arbetet är viktigt, t.ex. möjlighet till bekväma och varie-

rande arbetsställningar och arbetsrörelser (se kommentar till 4 och 5 §§).

Belastningsergonomiska förhållanden i arbetet behandlas i Arbetar-

skyddsstyrelsens föreskrifter om belastningsergonomi. Variation genom

pauser och växling till andra arbetsuppgifter syftar till att hindra att be-

lastningen över en arbetsdag leder till alltför stor trötthet eller andra be-

svär som på sikt kan vara skadliga. Det är angeläget att den enskilde har

frihet att efter eget behov växla arbetsuppgifter eller ta pauser. Arbetets

art är av stor betydelse för hur länge det är lämpligt att arbeta vid skär-

men. I en del arbeten kan man arbeta 1–2 timmar utan uppehåll. Andra

arbeten kan kräva så intensiv uppmärksamhet eller synansträngning att

kortare arbetspass behövs. Det är fördelaktigt att från början lägga upp

arbetet vid bildskärmen så att det på ett naturligt sätt varvas med andra

arbetsuppgifter. Arbetsgivarens ansvar för att undersöka arbetsförhållan-

dena, bedöma risker samt genomföra åtgärder preciseras i Arbetar-

skyddsstyrelsens särskilda föreskrifter om internkontroll av arbetsmiljön.

Uppstår besvär är det viktigt med en förnyad genomgång av de förhål-

landen som preciseras i 2–7 §§ i dessa föreskrifter. Kraven i 8 § är att se

som en komplettering till andra åtgärder.

AFS 1998:5

19

Till 9 § Emissioner

Utrustningen vid arbetsplatsen kan avge emissioner¹⁰

såsom buller,

värme och elektriska och magnetiska fält. Vissa bildskärmar och vissa

programapplikationer ger även ljus av en sådan modulation (variation)

att det uppfattas som flimmer, se vidare kommentar till 2 och 3 §§.

Buller från utrustningen kan vara störande för den arbetande. Detta gäl-

ler särskilt för buller som kan avleda uppmärksamhet, sätta ned koncent-

rationsförmågan, ge ökad trötthetsupplevelse, bidra till försämrad ar-

betsförmåga eller försvåra samtal. Ljud från fläktar i datorer, skrivare och

andra kontorsapparater är exempel på sådant buller. Vid utformningen av

en arbetsplats är det därför viktigt att ta hänsyn till detta. Det kan t.ex. in-

nebära att man försöker ha så få apparater och maskiner som möjligt i

rum där människor arbetar. Sådant buller är också en av de aspekter som

särskilt behöver uppmärksammas i arbetsrum där fler än en person ar-

betar, t.ex. så kallade flexkontor och kontrollrum. Bullrande utrustning

kan dämpas, t.ex. genom att den byggs in eller placeras i separat ut-

rymme. Rumsakustiken kan även behöva förbättras.

Det är viktigt att arbetsplatsen har ett lämpligt termiskt klimat. Med ter-

miskt klimat avses bl.a. temperatur, strålningsvärme, luftfuktighet och

luftrörelser. Bestämmelser om rumsklimat i en arbetslokal finns i

Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om arbetslokaler.

Utrustningen på arbetsplatsen alstrar även värme som kan medföra obe-

hag för den arbetande. Om så är fallet är det viktigt att utrustningen pla-

ceras så att överskottsvärmen kan avlägsnas utan att människor i närhe-

ten utsätts för obehag, t.ex. drag.

Det är viktigt att se till att kablar och sladdar till datorutrustningen inte lig-

ger på golvet. De samlar damm och hindrar städning. Det är också

olämpligt ur elsäkerhetssynpunkt, då kablar och sladdar som ligger på

golvet lättare kan bli skadade. Väsentligt är att datorutrustningen ansluts

till jordat el-uttag.

Kemiska ämnen kan avges från utrustning vid uppvärmning/användning.

Förhållandet gäller framför allt när ny utrustning tas i bruk. Emissionen,

som vanligen känns igen som ”plastlukt”, härrör från restmängder av

lösningsmedel och andra flyktiga ämnen i plasten och avklingar med

tiden. Särskilt personer med överkänslighet/hyperreaktivitet kan uppleva

besvär av sådan emission. Ny utrustning kan ”brännas av”, d.v.s. utrust-

AFS 1998:5

20

¹⁰⁾Emission = avgivande av t.ex. strålning eller ämnen till den omgivande miljön.

ningen får gå på full effekt dygnet runt under en tid i en välventilerad

lokal innan den börjar användas.

Flertalet av dagens bildskärmar är uppbyggda kring katodstrålerör, vilka

avger elektriska och magnetiska fält. Möjligheten att de kan innebära en

risk för människors hälsa har uppmärksammats under lång tid, med spe-

ciell hänvisning till graviditetsstörningar, till hudproblem och till så kallad

elöverkänslighet. Forskningen har dock inte kunnat påvisa några sam-

band mellan bildskärmsarbete och graviditetsstörningar. När det gäller

hudproblem tyder vissa undersökningar på ett samband med bild-

skärmsarbete. Man har dock inte kunnat finna någon koppling till de

elektriska eller magnetiska fält som avges från bildskärmarna. Upp-

märksamheten är snarare inriktad på torr och/eller varm luft samt stress

vid bildskärmsarbete som möjliga orsaker. Beträffande elöverkänslighet

anser man att problemet sannolikt beror på en kombination av flera fak-

torer, både arbets- och individrelaterade. Huruvida elektriska eller mag-

netiska fält ingår bland dessa faktorer är oklart, upprepade försök har inte

kunnat påvisa en sådan inverkan. Andra faktorer som framförts som möj-

liga bidragande faktorer vid så kallad elöverkänslighet är t.ex. allergier,

ljuskänslighet, modulerat (varierat) ljus, kemiska ämnen, individbero-

ende faktorer och arbetsorganisationen. Forskningen fortsätter, men i

väntan på forskningsresultat behövs en ökad beredskap för att kunna

hjälpa och stödja de personer som har besvär. Om denna typ av problem

förekommer på arbetsplatsen, är det viktigt att arbetsgivaren med hjälp

av exempelvis företagshälsovården gör en utredning och vidtar åtgärder

för att hjälpa den drabbade personen. Det är väsentligt att dessa åtgärder

vidtas så tidigt som möjligt, och att utredningen utgår från ett brett per-

spektiv, utan tidig låsning till enstaka faktorer.

Yttre magnetfält av storleksordningen 0,5–1 mikrotesla vid 50 Hz kan

störa bilden på skärmen så att användaren uppfattar bilden som skakig

eller flimrig. Störfälten kan komma från andra elektriska apparater som

står alldeles intill bildskärmen och problemet kan då lösas genom att öka

avståndet mellan bildskärm och den apparat som stör. Störningen kan

även bero på yttre magnetfält från t.ex. kraftledning, nätstation i huset

eller vagabonderande (kringvandrande) strömmar i kablar och vattenled-

ningar. Problemet kan i sådana fall vara svårare att komma till rätta med.

Till 10 § Programvara och system

Det är angeläget att föreslagen programvara och planerade system vär-

deras vad gäller positiva och negativa arbetsmiljöeffekter.

AFS 1998:5

21

Vid införande av ny eller förändrad programvara eller system är det vä-

sentligt att arbetsgivaren tar reda på om arbetstagarna har tillräckliga

kunskaper för att använda det nya eller modifierade datorstödet. Om ar-

betstagarnas kunskaper är otillräckliga är det viktigt att arbetsgivaren ser

till att de får den kunskap de saknar genom t.ex. utbildning och informa-

tion. Utbildningsinsatserna vid införande av nytt eller modifierat da-

torstöd behöver planeras med hänsyn till att människor har olika förkun-

skaper och yrkeserfarenheter. Det är väsentligt att utbildningen inte en-

bart syftar till att den som arbetar med viss utrustning lär sig hur det egna

arbetet bäst utförs och hur utrustningen hanteras. Betydelsefullt är också

att utbildningen ger kunskaper om datorsystemets syften och huvuddra-

gen i dess uppbyggnad, om hela verksamheten, arbetsprocessen och

producerade varor och tjänster. Utöver förberedande utbildningsinsatser

finns givetvis också behov av återkommande utbildning.

Grundläggande vid utformning av arbetsuppgifter som innebär använd-

ning av datorer är att utgå från krav på en god arbetsmiljö såväl i fysiskt

som psykologiskt och socialt avseende. För att datorn skall fungera som

ett effektivt verktyg och hjälpmedel, är det viktigt att programvara och

systemets prestanda är anpassade till varandra och att de väljs med ut-

gångspunkt från användarens behov samt verksamhetens och arbets-

uppgiftens krav. Det är därför viktigt att användarna ges möjlighet att

medverka vid utformning och val av system och programvara. Om an-

vändarnas engagemang är brett redan från början kan övergången till ett

nytt eller förändrat datasystem också bli smidigare och effektivare. Även

av detta skäl är det viktigt att användarna finns med redan från planer-

ingsstadiet.

Användarens/operatörens kommunikation med datasystemet, ”männi-

ska-dator-kommunikationen”, är utomordentligt viktig såväl då det gäller

personsäkerhet som för fysiska och psykiska belastningsförhållanden i

allmänhet. Kommunikationens utformning är särskilt viktig vid system

för processtyrning. En väl fungerande människa-dator-kommunikation

kräver en genomtänkt utformning av datapresentation och av användar-

nas/operatörernas arbetsprocedurer, dvs. sätt att söka information och

utföra styrhandlingar. I arbeten såsom processtyrning och övervakning

sker kommunikation människa-dator vanligen via flera bildskärmar, vilket

ställer särskilda krav på bl.a. utformning och presentation av information.

Om människans förmåga att uppfatta, förstå och bearbeta information,

dvs. hennes kognitiva kapacitet, är vägledande vid utformning av pro-

gramvara och system kan förutsättningar skapas för en bra människa-

dator-kommunikation.

AFS 1998:5

22

Dialogen mellan människa och dator bör vara så konstruerad att den un-

derlättar användningen.

Användaren har behov av att lätt kunna skapa sig en bild av hur program

och system är upplagt. För att underlätta detta är det viktigt att informa-

tion presenteras på ett sätt som är lättförståeligt utifrån en allmän kun-

skapsnivå och på ett språk som användaren förstår. Väsentligt är att den

information som presenteras på bildskärmen också är den som använ-

daren, grundat på tidigare erfarenhet, förväntar sig att få.

För en god människa-dator-kommunikation bör systemet tillåta en hög

grad av egenkontroll från användarens sida. Detta ställer krav på att

system och programvara är så flexibla att de tillåter en anpassning till an-

vändarnas olika kunskaps- eller erfarenhetsnivå. Viktigt är t.ex. att syste-

met ger användaren möjlighet att välja olika handlingsalternativ för att nå

fram till ett bestämt resultat. Betydelsefullt är att användaren så långt

som möjligt själv kan välja och ställa in olika parametrar såsom när, var

och hur fort information presenteras samt i vilket format det sker.

Internet, Intranät, elektronisk post, meddelandesystem etc. har kraftigt

ökat möjligheterna att ta emot och söka information. Att få meddelande

eller elektronisk post när man är mitt uppe i en arbetsuppgift kan vara på-

tagligt störande. Om användaren upplever att informationsflödet inte är

kontrollerbart kan det bli en stressfaktor. Mängd och komplexitet i infor-

mationsflödet ökar behovet av att informationen anpassas till uppgift och

användare, så att det underlättar för användaren att välja ut information.

Viktigt är att användaren kan skapa sig en översiktlig bild av informa-

tionsmängden, vad som är och vad som kan bli tillgängligt, var informa-

tionen kan finnas, hur man kan söka den etc. Det är väsentligt att så lite

ansträngning och uppmärksamhet som möjligt åtgår till att orientera i in-

formationsmängden och hitta sökt information, då koncentration och

tankeverksamhet behöver ägnas åt de frågeställningar eller problem man

har och innehållet i den information man finner. Grundläggande är att an-

vändaren har den kunskap han behöver om programmen och systemen

för att kunna hantera informationsflödet. Detta förutsätter information

och utbildning. Former och rutiner för hantering av information via data-

systemen, t.ex. e-post, kan behöva tas fram.

För arbetstillfredsställelsen är det angeläget att den enskilde kan påverka

kvaliteten av sitt arbete samt kontrollera resultatet av det. Det är därför

viktigt att systemet ger användaren omedelbar eller snabbast möjliga

återkoppling på egna prestationer och handlingar. Tider som i andra sam-

manhang är korta kan när det rör sig om svarstider vid bildskärmsarbete

upplevas som långa och som påtvingad inaktivitet. Detta är en källa till

psykisk belastning och kan leda till stressreaktioner. Det är särskilt viktigt

AFS 1998:5

23

att användaren får information om väntetiden blir längre än normalt eller

förväntat. Att passivt vänta och inte veta varför det tar tid och vad som

sker i datasystemet är påfrestande även när det handlar om mycket korta

tider. Om det tar en stund för datasystemet att verkställa ett kommando

behöver användaren få tillräcklig indikation på att systemet arbetar med

att utföra det. Användaren behöver även kunna följa vad som händer, så

att denne kan se till att det är det avsedda och om möjligt kunna vidta åt-

gärder om så inte är fallet. Vid processtyrning är sådana aspekter särskilt

aktuella.

Det är viktigt att planera för att förebygga och minska de negativa effek-

terna av störningar och driftavbrott redan vid dimensionering och ut-

formning av systemet.

Systemet bör tolerera att fel uppstår och att dialogavbrott inträffar utan

att information försvinner eller att andra väsentliga faktorer äventyras.

Detta gäller såväl fel orsakade av tekniska avbrott som fel orsakade av

mänskliga handlingar.

Användningen av bildskärmar och datorer i arbetslivet kan möjliggöra en

ökad kvalitativ eller kvantitativ kontroll av arbetstagarna. Detta kan upp-

levas som integritetskränkande samt öka den psykiska belastningen i ar-

betet om det sker utan arbetstagarnas vetskap.

Det är inte heller förenligt med kraven på en god arbetsmiljö i psykiskt

och socialt avseende att utnyttja datortekniken så att uppgifter om en-

skild anställd används på ett sätt som medför att den personliga integri-

teten kränks.

AFS 1998:5

24

Aktuella regler

Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling (AFS)

Arbetslokaler (AFS 1995:3)

Belastningsergonomi (AFS 1998:1)

Belysning (AFS 1991:8)

Buller (AFS 1992:10)

Internkontroll av arbetsmiljön (AFS 1996:6)

Projektering av byggnader och anläggningar (AFS 1995:4)

Psykiska och sociala aspekter på arbetsmiljön (AFS 1980:14)

Aktuell litteratur

Nedanstående lista är ett urval av befintlig litteratur med anknytning till före-

skrifternas område.

Allwood, C. M. (1991). Människa-datorinteraktion. Studentlitteratur

Belysning på kontor. Programkrav för god och energieffektiv belysning på kon-

tor. Energimyndigheten 1994.

Belysning på kontor. Projektbeskrivning och resultat. NUTEKs demonstrations-

projekt för god och energieffektiv belysning på kontor. Energimyndigheten 1997.

Checklista. Bildskärmsarbetsplatser. Arbetarskyddsnämnden 1991.

Datorn i arbetsmiljön. Arbetarskyddsnämnden 1994.

Datorn, människan, arbetsmiljön. Statshälsan 1990.

Datorn och arbetsmiljön. Previa och SAN (Statliga sektorns arbetsmiljönämnd)

1993.

Derefeldt, G., & Berggrund, U. (1994) Färg som informationsbärare.

FOA-R–94-00048-5.2–SE

Engfelt, P-H., Johansson, C R., Pärletun, L G. (1996). Kontoret, tekniken och

människan. Studentlitteratur

Myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och magnetiska

fält en vägledning för beslutsfattare. (1996)

Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Stat-

ens strålskyddsinstitut

Nyman, K G., & Spångberg, O. (1990). Synen, Ögat, Arbetet. Statshälsan.

AFS 1998:5

25

Information från Arbetarskyddsstyrelsen

AFS 1998:5

26

SWEDAC

Användarhandbok för utvärdering av bildskärmar (MPR 1990:9)

Provningsmetoder för bildskärmar (MPR 1990:7)

TCO

Bildskärmsfakta

Bildskärmsprovaren

Programprovaren

Miljömärkning av bildskärmar

Bra distansarbetsplatser

EN/ISO 9241 Ergonomiska krav på kontorsarbete med bildskärmar [Ergo-

nomic requirements for office work with visual display terminals

(VDTs)]

Del 1.

Allmän introduktion (General introduction)

Del 2.

Vägledning i uppgiftskrav (Guidance on task requirements)

Del 3.

Krav på bildskärmar (Visual display requirements)

Del 4.

Krav på tangentbord (Keyboard requirements)

Förslag till inter-

nationell standard

Del 5.

Krav på arbetsutformning och arbetsställningar (Workstation lay-

out and postural requirements)

Del 6.

Krav på den fysiska miljön (Environmental requirements) För-

slag till internationell standard

Del 7.

Krav på bildskärmar med avseende på reflexer (Display require-

ments with reflections)

Del 8.

Krav på bildskärmsfärger (Requirements för displayed colours)

Del 9.

Krav på inmatningsdon förutom tangentbord (Requirements for

non-keyboard input devices) Förslag till internationell standard

Del 10.

Dialogprinciper (Dialogue principles)

Del 11.

Vägledning vid specificering av användbarhet (Guidance on usa-

bility)

Del 12.

Presentation av information (Presentation of information)

Förslag till internationell standard

Del 13.

Användarvägledning (User guidance) Förslag till internationell

standard

Del 14.

Menydialoger (Menu dialogues)

Del 15.

Kommandospråksdialoger (Command dialogues)

Del 16.

Direkthanterande dialoger (Direct manipulation dialogues) För-

slag till internationell standard

Del 17.

Dialoger för formulärhantering (Form-filling dialogues) Förslag

till internationell standard

Vägar till användarvänligt datorstöd. En översikt. SAN (Statliga sektorns arbets-

miljönämnd) 1995

AFS 1998:5

27

Arbetarskyddsstyrelsens regler, böcker, broschyrer och filmer kan beställas från:

Publikationsservice, Box 1300, 171 25 SOLNA

Telefon 08-730 97 00 – Fax: 08-730 98 17.