ARN 1991-5176

Fråga om ansvaret för magasinerade möbler (9 § och 31 § konsumenttjänstlagen).

Fråga om ansvaret för magasinerade möbler ( 9 § och 31 § konsumenttjänstlagen ). Avgörande 1992-05-25; 91-5176.

I maj-juni 1990 magasinerade J en del bohag hos en lokal flyttfirma. Inget skriftligt avtal upprättades. När avtalet ingicks fick hon veta att firman hade en brand- och en Anticimexförsäkring som täckte förvarat gods. Däremot fanns ingen stöldförsäkring varför hon själv uppmanades att teckna en sådan. I april 1992 skulle hon hämta ut en soffgrupp som ingått i det förvarade bohaget. Det visade sig att den var allvarligt skadad av råttangrepp. Även ett par duntäcken var skadade. J yrkade skadestånd med 10 000 kr för den förstörda soffgruppen.

Flyttfirman bestred yrkandet. Man ansåg sig inte ha att svara för uppkomna skador. Man hävdade att det ålåg kunden att själv teckna erforderliga försäkringar för lagrat gods. Detta informerades J om redan när avtalet ingicks. Företaget iakkttog givetvis normal aktsamhet vid förvaringen men i övrigt menade man att kunden själv stod risken för uppkomna skador. Vad gällde råttangreppen beklagade man att de kontinuerliga besiktningar Anticimex gjort inte helt eliminerat råttbeståndet.

J genmälde att firman måste ha varit medveten om att det fanns råttor i magasinet, eftersom hon vid ett av sina besök i magasinet sett att råttgift var utlagt.

Nämndens bedömning

Nämnden konstaterar inledningvis att en tjänst av här aktuellt slag, magasinering eller förvaring av möbler och andra lösa saker, är en tjänst som omfattas av konsumenttjänstlagens (1985:716) tvingande regler. Detta innebär att avtalsvillkor som i jämförelse med bestämmelserna i lagen är till nackdel för konsumenten är utan verkan mot denne, om inte annat anges i lagen.

I 9 § konsumenttjänstlagen sägs att en tjänst skall anses felaktig om resultatet avviker från vad konsumenten har rätt att kräva av näringsidkaren, även om avvikelsen beror på en olyckshändelse eller därmed jämförlig händelse. Nämnden anser att denna regel är tillämplig i detta fall. De krav som kan ställas på näringsidkaren är att tjänsten utförs fackmässigt och att denne med tillbörlig omsorg tar till vara konsumentens intressen. Enligt 31 § i lagen är näringsidkaren skyldig att ersätta konsumenten skada som denne tillfogas på grund av fel eller dröjsmål, om inte näringsidkaren visar att skadan ej beror på försummelse av honom. Nämnden anser inte att flyttfirman kunnat visa detta. Bolaget har därför att svara för de skador som uppstått på de möbler man förvarat åt J. Nämnden, som kunnat ta del av fotografier av de skadade möblerna, anser inte att det skadeståndskrav hon framställt är oskäligt. Hennes yrkande skall därför bifallas.