ARN 1992-4585

Reseföretag som säljer reseförsäkring är skyldigt att lämna information enligt 5 § konsumentförsäkringslagen.

Reseföretag som säljer reseförsäkring är skyldigt att lämna information enligt 5 § konsumentförsäkringslagen. Avgörande 1993-03-26; 92-4585

B skulle åka på en sjuveckors semesterresa till Spanien. Researrangören sålde reseförsäkringar. Försäljaren berättade om fördelarna med en försäkring. Försäkringen skulle kosta 900 kr, dvs 18 kr per dag i 50 dagar. Hon köpte en sådan försäkring. Försäljaren nämnde inte att det fanns begränsningar i försäkringen efter 30 dagar trots att han visste att resan skulle vara i 50 dagar. B fick ingen upplysning om att självrisken var 100 kr. Inte heller fick hon del av någon skriftlig information under samtalet med försäljaren. Denne tittade själv under samtalet i en broschyr och informerade om försäkringsvillkoren.

Mot slutet av resan fick B en halsinfektion och fick tillkalla läkare. Hon blev sängliggande på hotellet resten av semestern. Reseledaren visste om att hon hade kostnader för medicin och läkare men meddelade henne inte att researrangören kunde ha tagit på sig dessa utgifter. Efter hemkomsten avböjde försäkringsbolaget att betala ersättning för semesteravbrott eftersom resan hade varat längre än 30 dagar.

B yrkade att få kostnaden för reseförsäkringen, 900 kr, återbetalad eller att få ersättning för sjukdagar med 1 500 kr (10 dagar à 150 kr).

Researrangören framhöll att det inte var möjligt för försäljarna att i detalj redogöra för alla moment i försäkringen. Information om vad försäkringen innefattar lämnas därför skriftligen i prislistan till resebroschyren. Man informerar också i kundens resehandlingar om försäkringsvillkoren och att särskilda villkor gäller vid långtidsresor. Även i den separata försäkringsfolder som finns på alla försäljningskontor framgår detta. Researrangören avvisade B:s krav på ersättning.

Nämnden anförde:

Enligt 5 § konsumentförsäkringslagen skall försäkringsbolaget, innan en försäkring tecknas, lämna den information om sina premier och andra försäkringsvillkor som konsumenten behöver för att kunna bedöma kostnaden för och omfattningen av försäkringen. Av 6 § samma lag framgår att försäkringsbolaget sedan försäkringen tecknats, om det inte skett tidigare, snarast i skriftlig form skall lämna försäkringstagaren tydlig information om sådana försäkringsvillkor som innebär viktigare begränsning av försäkringens omfattning i förhållande till vad konsumenter i allmänhet har anledning att räkna med.

Researrangören har för försäkringsbolagets räkning sålt reseför- säkringen till B. Det har därför ålegat researrangören att se till att B före köpet av reseförsäkringen fick minst den information som krävs enligt 5 § konsumentförsäkringslagen.

Av utredningen i ärendet framgår att den försäljare hos researrangören som sålde reseförsäkringen till B väl kände till att B skulle åka på en sju veckors semesterresa till Spanien, men att försäljaren ändå sålde försäkringen till henne utan att dessförinnan upplysa henne om att försäkringen i viktiga avseenden bara gällde för trettio dagar. En så viktig begränsning i en

försäkrings giltighet hör utan tvivel till sådana omständigheter som konsumenten enligt 5 § konsument- försäkringslagen skall informeras om innan försäkringsavtalet tecknas. Researrangören har således gjort sig skyldigt till brott mot 5 § konsumentförsäkringslagen. Nämnden noterar vidare att B inte heller efter det att avtalet har tecknats synes ha erhållit sådan information, i vart fall inte på det tydliga sätt som krävs enligt 6 § konsumentförsäkringslagen.

Researrangörens försummelse att lämna den information som krävs enligt 5 § konsumentförsäkringslagen har medfört att B trott att hon haft ett försäkringsskydd som hon i själva verket saknat. Researrangörens försumlighet får därför anses ha medverkat till den skada i form av utebliven försäkringsersättning som drabbat B. På grund härav finner nämnden att researrangören i princip är skyldigt att ersätta B för skadan. Med hänsyn till svårigheterna att exakt fastställa storleken av skadan, bl.a. med beaktande av de ökade kostnader ett utökat försäkringsskydd skulle ha fört med sig, finner nämnden genom den utredning som föreligger i ärendet att skadan skäligen kan uppskattas till 1 200 kr. Nämnden finner att B är berättigad till ersättning av researrangören med detta belopp.