ARN 1992-6066

Ansvar för uppköpt reseföretags förpliktelser; tillika fråga om verkan av otydlighet i utställd handling beträffande giltighetstid.

Ansvar för uppköpt reseföretags förpliktelser; tillika fråga om verkan av otydlighet i utställd handling beträffande giltighetstid. Avgörande 1993-05-18; 92-6066

B vann i augusti 1986 ett pris bestående av ett vinstbevis, som berättigade till en resa till London för 2 900 kr med en angiven researrangör. Londonresan skulle äga rum under 1986 och gällde för ett visst hotell. På vinstbeviset stod angivet att det även kunde utnyttjas under annan tid mot tillägg. Eftersom B inte kunde åka under 1986 ringde han till resebyrån, där man meddelade att vinstbeviset kunde utnyttjas som ett presentkort på researrangörens hela reseutbud. B ville utnyttja sitt vinstbevis i oktober 1992 på en resa med researrangören, men researrangören accepterade inte vinstbeviset utan hänvisade honom till resebyrån. När han kontaktade resebyrån visade det sig att en annan resebyråkedja hade tagit över. Där kände man sig inte ansvarig för vinstbevis som hade utfärdats innan köpet ägde rum.

B yrkade att vinstbeviset skulle gå att utnyttja.

Resebyrån invände att man inte kände sig ansvarig för vad personalen på den uppköpta resebyrån hade företagit sig.

Researrangören hävdade att ärendet gällde en tvist mellan B och resebyrån och att man inte var att anse som part.

Nämnden anförde:

I ärendet är utrett att resebyrån sålts hösten 1989 till en resebyråkedja. Därmed har resebyråkedjan i förhållande till tredje man övertagit resebyråns samtliga förpliktelser, om inte annat särskilt har avtalats med berörd tredje man. Av utredningen i ärendet framgår inte att något sådant avtal ingåtts med B. I förhållande till honom svarar därför resebyråkedjan - oavsett om man vid köpet av resebyrån fått kännedom om förpliktelsen - för sådan förpliktelse som resebyrån ådragit sig.

Av utredningen i ärendet framgår att B sommaren 1986 fick ett vinstbevis värt 2 900 kr. Vinstbeviset är utställt på resebyråns brevpapper och undertecknat av dåvarande chefen för resebyrån i Skellefteå. I beviset hänvisas till resebyrån för erforderliga handlingar och övriga upplysningar. Med hänsyn till vad som nu anförts finner nämnden att vinstbeviset får anses vara utställt av resebyrån och inte av resebyråchefen i egenskap av privatperson.

Nämnden, som tagit del av vinstbeviset, finner att detta är oklart utformat. Bland annat framgår inte hur länge det gäller. I ett avtalsförhållande får den part som utformat avtalet normalt sett bära risken för oklarheter i avtalet. Avtalet bör därför i allmänhet på den oklara punkten tolkas på det sätt som är till förmån för den part som inte utformat avtalet. Med tillämpning av denna princip finner nämnden att vinstbeviset inte bör anses ha någon genom innehållet i beviset begränsad giltighetstid. Vid sådant förhållande gäller att vanlig preskriptionstid för fordringar i allmänhet bör tillämpas på vinstbeviset, dvs tio års preskriptionstid. Nämnden finner således att vinstbeviset alltjämt är giltigt.

På grund av vad som nu anförts finner nämnden att B är berättigad att vid köp av resa hos resebyråkedjan få avräkna 2 900 kr på priset mot överlämnande av vinstbeviset.

Nämnden har genom detta avgörande inte tagit ställning till vilka möjligheter resebyråkedjan har att av annan återkräva ett belopp motsvarande vad resebyråkedjan har att tillgodoräkna B.