ARN 1993-1598

Fråga om hävning på grund av dröjsmål med leverans av soffa.

Fråga om hävning på grund av dröjsmål med leverans av soffa. Avgörande 1993-07-02; 93-1598

Den 31 juli 1992 beställde makarna B en soffa som kostade 25 555 kr. De betalade en handpenning på 5 000 kr. De fick löfte om högst 11 veckors leveranstid, d.v.s. senast den 23 oktober 1992. Soffan levererades först den 12 november 1992. Det visade sig då att soffan var felaktig - divanen på soffan var på fel sida, vilket gjorde att divanen täckte en halv dörr. De fick löfte om omleverans vecka fem 1993. Soffan levererades inte som utlovats, och de fick ett nytt löfte om leverans vecka nio. Soffan levererades inte heller vecka nio. Bolaget uppgav då att leveransen var försenad ytterligare två veckor. De saknade nu förtroende för bolaget och kände sig inte säkra på att få någon soffa. De anser inte att man skall behöva vänta nästan 8 månader på att få en soffa. De begärde att få häva köpet den 7 februari 1993, men bolaget vägrade att gå med på detta.

Makarna B yrkade hävning av köpet, återbetalning av handpenningen på 5 000 kr samt ersättning för utebliven ränta på handpenningen med 300 kr och ersättning för ränta på banklån taget enbart för denna soffa med 1 800 kr.

Bolaget, som bestred yrkandet, uppgav i sitt svar till nämnden följande: Den 28 augusti 1992 meddelade bolaget anmälarna om leveransförseningen och att soffan skulle komma vecka 46. Den 2 november 1992 meddelade man anmälarna att soffan hade kommit och att en passande dag för leverans var den 12 november. Vid leveransen var divanen enligt kunden på fel sida, men enligt säljaren var soffan beställd enligt kundens önskemål. Säljaren hade ringt extra till leverantören för att försäkra sig om att det gick att beställa divanen på vänster sida (sett framifrån). Enligt chaufförerna var soffan perfekt i rummet med divanen på vänster sida. Anmälarna ville att bolaget skulle ta tillbaka soffan, och bolaget erbjöd dem då att ha kvar soffan tills man bestämt hur man skulle lösa problemet. Bolaget bestämde att soffan skulle ombeställas, och hämtade på uppmaning av anmälarna tillbaka den felaktiga soffan trots att man erbjudit dem att behålla den tills den nya soffan kom. Makarna har under denna tid haft en lånesoffa från bolaget. Den nya soffan har nu kommit, men bolaget har, trots upprepade försök, inte kunnat få tag i anmälarna.

Nämndens bedömning:

Makarna B har åberopat dröjsmål från säljarens sida.

Enligt 13 § konsumentköplagen har en köpare rätt att häva köpet om säljarens dröjsmål är av väsentlig betydelse för honom. Köparen har också rätt att häva köpet om han kräver fullgörelse av köpet och leveransen inte sker inom skälig tid efter det att kravet har framställts. Vidare har köparen rätt att häva köpet om köparen har förelagt säljaren en bestämd tilläggstid för varans avlämnande och varan inte avlämnas under tilläggstiden. Tilläggstiden får inte vara oskäligt kort. Vid förelagd tilläggstid eller krav på fullgörelse krävs inte att dröjsmålet skall vara av väsentlig betydelse för köparen.

Av utredningen framgår att soffan, efter det att företaget hade ombeställt den, skulle levereras vecka fem 1993. Soffan levererades inte under den veckan och makarna B skrev då till företaget

och krävde hävning av köpet. Företaget meddelade istället en ny leveranstid, vecka nio. Enligt nämndens mening får det likställas med den situation som uppkommer när en konsument förelägger ett företag en bestämd tilläggstid. Tilläggstiden kan inte anses oskäligt kort eftersom säljaren själv meddelade den nya tidpunkten för när leveransen skulle ske. Företaget levererade inte soffan under vecka nio. Makarna B bör därmed ha rätt att häva köpet och återfå erlagd handpenning samt ränta på handpenningen.

Vid hävning på grund av säljarens dröjsmål har köparen rätt till ersättning för den faktiska skada som uppkommit genom dröjsmålet. Det åligger dock köparen att begränsa skadans omfattning. I detta fall kunde detta ha skett genom att avvakta betalningsskyldighet innan lånet lyftes alternativt genom förtida återbetalning eller genom insättning av lånesumman på ett räntebärande konto. Makarna B har inte visat att de haft ofrånkomliga, extra räntekostnader med 1 800 kr. Skadeståndsyrkandet vad avser onyttiga räntekostnader kan därför inte bifallas.