ARN 1993-1908

Fråga om en skada hade orsakats genom uppsåtligt våld, som gav rätt till försäkringsersättning, eller genom vårdslöshet.

Fråga om en skada hade orsakats genom uppsåtligt våld, som gav rätt till försäkringsersättning, eller genom vårdslöshet. Avgörande 1993-10-20; 93-1908

Under en ridtur träffades E av en gren i huvudet och nacken, varvid sjunde halskotan skadades. Grenen var fastspänd med ett rep över en flitigt använd ridstig. Det hade börjat skymma och småregna och sikten var dålig när E plötsligt träffades av grenen. E yrkade att skadan skulle omfattas av hemförsäkringen.

Bolaget bestred yrkandet och anförde bl. a. följande: Den aktuella händelsen var inte att beteckna misshandel eller annat uppsåtligt våld. Den personskadan som E åsamkats hade ej skett uppsåtligen. I vart fall hade E inte visat att skadan orsakats uppsåtligen. Det torde närmast vara fråga om vållande till kroppsskada, som inte är sådant våld som omfattas av överfallsskyddet i försäkringen.

Nämndens bedömning

Enligt det aktuella försäkringsvillkoret utgår alltså ersättning om försäkringstagaren blir utsatt för misshandel eller annat uppsåtligt våld.

Vid sin bedömning av tvisten utgår nämnden från att skadan uppstått till följd av att någon med hjälp av ett rep spänt ett träd över en stig, som används för ridning, och att anordningen var uppriggad på ett sådant sätt att en häst kunde passera under men ryttaren träffas av anordningen.

Bolagets ståndpunkt, att den som riggat anordningen inte haft uppsåt att skada, motsägs i viss mån av den bedömning som den polispatrull som kom till platsen gjorde. Enligt polisrapporten stod det nämligen klart för patrullen att den som riggat upp anordningen hade för avsikt att skada eller hindra ryttare i området.

Enligt nämndens mening talar övervägande skäl för att den som riggat anordningen varit likgiltig för om en ryttare skulle skadas eller inte. En likgiltighet av det slaget måste jämställas med uppsåt. Nämndens slutsats blir således att den aktuella skadan omfattas av försäkringen.

Bolaget rekommenderades att reglera skadan i enlighet med nämndens bedömning och försäkringsvillkoren i övrigt.

Mot beslutet reserverade sig två ledamöter från näringsidkarsidan som ansåg att ärendet skulle avvisas eftersom det för att kunna konstatera uppståt fordrades teknisk bevisning av sådant slag som inte kan erhållas inom ramen för nämndens arbetsformer.