ARN 1993-2802
Fråga om en bank hade rätt att kvitta medel från en aktieförsäljning mot en skuld som kontohavaren hade till banken.
Fråga om en bank hade rätt att kvitta medel från en aktieförsäljning mot en skuld som kontohavaren hade till banken. Avgörande 1993-11-19; 93-2802
H hade en checkkredit om 30 000 kr i banken. På grund av H:s ansträngda privatekonomi hade checkkrediten kommit att övertrasseras. Våren 1992 uppgick det belopp med vilket kontot hade övertrasserats till 5 000 kr. Banken sade i maj 1992 upp checkkrediten samt lagsökte H.
Den 3 december 1992 bad H banken att för hans räkning sälja 400 aktier. Då H saknade VPCkonto bad han banken att kontant betala ut vad som influtit vid aktieförsäljningen. Då H den 12 december på banken skulle hämta vederlaget om 41 727 kr fick han beskedet att banken skulle behålla pengarna. H erhöll som kvitto ett kreditallegat av vilket framgick att banken från ett internkonto upprättat i hans namn hade överfört pengarna till hans checkkonto.
H yrkade att banken skulle återbetala vad som influtit genom aktieförsäljningen jämte ränta.
Banken, som bestred yrkandet, anförde att då bankens fordran på H liksom H:s fordran på banken varit klar och förfallen, hade banken rätt att företaga kvittning.
Nämndens bedömning:
Nämnden finner det vara otvistigt mellan parterna att banken per den 10 december 1992 haft en fordran på H om 43 217,68 kr samt att banken redan den 30 april samma år har sagt upp den checkkredit till vilken fordran ifråga var hänförlig. I december 1992 har så H uppdragit åt banken att ombesörja försäljning av aktier åt honom, varvid H fått en fordran mot banken. Banken har därefter kvittat vad som flutit in genom aktieförsäljningen mot H skuld till banken. Nämnden finner att de formella förutsättningarna för att kvittning skall få ske är uppfyllda.
Enligt praxis på området anses kvittning mot kontobehållning i bank, med vissa undantag, endast böra få ske mot medel på andra konton än lönekonton och konton av motsvarande slag. Kvittning kan därvid få ske bara om banken är förvissad om att sådana tillgångar som lönemedel, pensioner och liknande tillgångar inte tas i anspråk.
I förevarande fall har H:s skuld till banken kvittats mot vad som influtit vid en aktieförsäljning. Nämnden anser att aktier och vad som influtit genom en aktieförsäljning i första hand är att hänföra till sparmedel och inte till lönemedel. Vid sådant förhållande, och då inga omständigheter framkommit som talar däremot, finner nämnden att banken ägt rätt att kvitta sin fordran på H mot dennes fordran på banken.