ARN 1993-3381

Grupptaleärende angående pristillägg (s.k.valutatillägg) enligt 1991 års allmänna resevillkor. m fl.

Grupptaleärende angående pristillägg (s.k.valutatillägg) enligt 1991 års allmänna resevillkor. Avgörande 1993-11-11; 93-3381 m fl.

Enligt 1991 års s.k. allmänna resevillkor får en researrangör, efter det att resenärens beställning bekräftats, endast under i villkoren närmare angivna förutsättningar höja priset för resan. Så är bl.a. fallet om företaget har orsakats ökade kostnader till följd av "växelkursförändringar som överstiger 60 kronor och som är en följd av officiellt beslutade devalveringar av den svenska kronan". En förutsättning för prishöjningen är dock att resenären underrättas därom senast 24 timmar före avresan. Har en kostnadsökning orsakats av växelkursförändringar i övrigt krävs för prishöjning att underrättelse skett senast 30 dagar före avresan. Det förutsätts enligt villkoren att prishöjningen håller sig inom ramen för den kostnadsökning som företaget har orsakats.

Tre researrangörer av sk. IT-resor har i ett antal fall avkrävt sina resenärer ett pristillägg, trots att underrättelse om prishöjningen inte skett tidigare än 30 dagar före avresan. Till stöd för sina krav har reseföretagen i princip hänvisat till det nyss angivna villkoret om officiellt beslutade devalveringar och till ett beslut av Riksbanken den 19 november 1992.

Allmänna reklamationsnämnden har i flera sådana fall på yrkande av enskilda resenärer rekommenderat reseföretagen att betala tillbaka pristillägget. Nämnden har som skäl anfört att Riksbankens beslut den 19 november 1992, varigenom åstadkoms en flytande kurs på den svenska kronan, inte är en officiellt beslutad devalvering. Nämnden har också anfört att villkoret om officiellt beslutad devalvering inte bör ges en vidare tolkning än vad ordalydelsen ger vid handen; villkoret bör inte tillämpas analogt i andra fall.

Konsumentombudsmannen (KO) har genom grupptalan yrkat att Allmänna reklamationsnämnden rekommenderar tre researrangörer att, i enlighet med nämndens tidigare beslut i enskilda fall, till sina resenärer återbetala pristillägg som debiterats i anledning av Riksbankens beslut den 19 november 1992, varigenom åstadkoms en flytande kurs på den svenska kronan. Rekommendationen om återbetalning skall enligt KO:s talan inte omfatta de fall då det debiterade tillägget grundas på växelkursförändring som meddelats resenärerna senast 30 dagar före avresan.

Till stöd för sin grupptalan har KO anfört att en rekommendation i enlighet med yrkandet är påkallad från allmän synpunkt, eftersom många konsumenter berörs. KO har i sammanhanget vidare bl.a. anfört att reseföretagen i ett pressmedelande förklarat att de inte avser att följa nämndens beslut i den aktuella frågan.

Reseföretagen har motsatt sig att KO:s grupptalan bifalls.

Den första researrangören har begärt att ärendet skall vilandeförklaras i nämnden, främst under hänvisning till att det pågår en rättegång vid Stockholms tingsrätt mellan en konsument och företaget om valutatilläggt. Företaget har till stöd för sin ståndpunkt bl.a. anfört att åtgärden att låta kronan flyta skall jämställas med en officiellt beslutad devalvering.

KO har bl.a. genmält att det inte finns skäl att vilandeförklara grupptalanärendet på grund av den

pågående rättegången; den tvisten har redan prövats av nämnden och ligger till grund för den nu aktuella grupptalan.

Den andra researrangören har bl.a. uppgett att företaget har för avsikt att låta saken gå till domstol och att företaget, om det förlorar, kommer att återbetala valutatillägget till samtliga resenärer som har reklamerat.

KO har med anledning härav anfört att det är bra att allmän domstol får pröva frågan men att det förhållandet att en enskild resenär väckt talan vid domstol inte föranleder KO till någon ändring av grupptalan.

Den tredje researrangören har anfört bl.a. att bolaget numera återbetalat tillägget till alla de resenärer som anmält saken till nämnden.

KO har genmält att det är positivt att bolaget betalat tillbaka tillägget till de konsumenter som har vänt sig till nämnden. KO vidhåller dock sitt yrkande av hänsyn till de resenärer som inte har gjort anmälan till nämnden.

Nämnden anförde:

Nämnden har med tillämpning av de allmänna resevillkoren rekommenderat reseföretagen, varje företag för sig, att betala tillbaka ett pristillägg till en konsument. Det kan antas att också andra konsumenter, som rest med något av företagen, har anspråk på återbetalning på grund av resevillkoren. Nämnden kan därför rekommendera reseföretagen återbetalning också till dessa, om nämnden anser det påkallat från allmän synpunkt.

Vad som har kommit fram tyder på att det är en större grupp konsumenter som, kanske på grund av oförmåga eller kostnadsskäl, inte har bevakat sin rätt till återbetalning genom att själva vända sig till nämnden eller till en domstol. Det verkar rimligt att företagen betalar tillbaka pristillägget också till dessa. Om företagen inte gör det, blir konsumenterna sinsemellan orättvist behandlade och företagen kan sägas ha tillgodogjort sig en otillbörlig ekonomisk fördel. Nämnden anser det därför påkallat från allmän synpunkt med en rekommendation som tar sikte på alla de berörda konsumenterna.

Med hänvisning till det anförda finner nämnden att KO:s grupptalan skall bifallas. Nämnden rekommenderar därför reseföretagen att genast betala tillbaka de pristillägg som företagen har tagit ut från sina resenärer under åberopande av Riksbankens beslut den 19 november 1992. Rekommendationen avser inte pristillägg varom resenärerna har underrättats senast 30 dagar före avresan.