ARN 1994-4775

Det har ansetts åligga bilverkstad att klarlägga om bilägaren eller försäkringsbolaget skall ses som beställare och därmed betalningsansvarig för en reparation; tillika fråga om bilägaren i något avseende härvidlag varit försumlig.

Y och F lämnade sin krockskadade bil för reparation hos verkstaden B. Ingen prisuppgift lämnades. Bolaget utförde en besiktning och värdering som skickades till parets försäkringsbolag. Efter en tid meddelade försäkringsbolaget verkstaden att man godkände reparationskostnaden, men inte betalningsåtagande. Verkstaden utförde reparationen utan att kontakta Y och F. Reparationskostnaden uppgick till 20 969 kr.

Y och F yrkade prisavdrag med 17 000 kr och anförde i sin anmälan till nämnden att bolaget inte hade lämnat någon prisuppgift till dem och att debiterat pris var oskäligt.

Verkstaden bestred yrkandet och anförde att prisuppgift hade lämnats och godkänts av försäkringsbolaget. Att försäkringen inte inte gällde ansåg bolaget bero på omständigheter som de inte kunde svara för.

Nämndens bedömning:

Innan en verkstad påbörjar reparationen av en inlämnad bil måste vekstaden komma överens med kunden om reparationens omfattning. Verkstaden bör också enligt numera fast praxis lämna en tydlig prisuppgift. Bärgas bilen in till verkstaden åligger det verkstaden att att klara ut vem som är kund och beställare av arbetet innan några åtgärder vidtas. Verkstadens ansvar på denna punkt förändras inte av att skadan till sin karaktär är sådan, att den kan omfattas av en försäkring. Inte ens det förhållandet att bilägaren gör en skadeanmälan, försäkringsbolaget besiktigar skadan och ger klartecken för hur skadan rent tekniskt får åtgärdas befriar verkstaden från att klargöra vem som ytterst är beställare. Snarare är det så att det i dessa fall är särskilt väsentligt att klarlägga om bilägaren eller försäkringsbolaget skall ses som beställare och därmed dels bestämma omfattningen, dels ikläda sig något betalningsansvar för reparationen.

I detta fall är det ostridigt att en detaljerad utredning om erfoderliga reparationsåtgärder (s.k. Cabas-värdering) har sänts till försäkringsbolaget, att försäkringsbolaget efter besiktning godkänt den föreslagna reparationen som sådan men inte iklätt sig något betalningsanvar.

Det är också ostridigt att Y och F varken har informerats om vilka reparationsåtgärder som verkstaden bedömde som erfoderliga eller om kostnaderna för dessa. De har inte beställt en konkret, kostnadsberäknad reparation.

Sammanfattningsvis innebär detta att bolaget enligt nämndens bedömning brustit i sina åligganden. Men Även Y och F har varit försumliga såtillvida att de lämnat in en skadad bil för reparation hos bolaget och åberopat ett försäkringsavtal som de borde ha vetat inte gällde om föraren saknade körkort.

Med hänsyn till det anförda - och då reparationen såvitt framgår av utredningen utförts på ett

fackmässigt sätt och varit till nytta för Y och F - anser nämnden det skäligt att bolaget sätter ned priset med 20 procent, dvs. med 4 000 kr.

De två branschledamöterna reserverade sig mot beslutet enligt följande.

Vid försäkringsskador betraktas försäkringsbolagen av verkstäderna som ombud för försäkringstagaren/kunden. Om försäkringstagaren regelmässigt skall kontaktas för kontroll av den av försäkringsbolaget godkända värderingen, som verkstaden betecknar som en beställning, skulle detta i många fall leda till att reparationsarbetena försenas. Detta medför också att förvaringskostnader måste tas ut av kunderna samt att ökade stilleståndskrav kommer att ställas mot försäkringsbolagen. En sådan ordning kan inte ligga i de normala konsumenternas intresse.