ARN 1995-6502

Ansvaret för bil som lämnats in till en näringsidkare för försäljning. Bevisbördan och beviskravet för att bilen varit skadad redan vid inlämnandet.

Ansvaret för bil som lämnats in till en näringsidkare för försäljning. Bevisbördan och beviskravet för att bilen varit skadad redan vid inlämnandet. Avgörande 1996-04-24; 95-6502

Den 30 juni 1995 lämnade A in en Peugeot 405 till bolaget för försäljning mot provision. Den 31 augusti 1995 hämtade han bilen, eftersom bolaget inte hade lyckats sälja den. Bilen hade då skadats och var funktionsoduglig. Skadan visade sig bestå i att kamremmen av någon anledning hade kuggat över, vilket hade fått till följd att samtliga in- och utblåsventiler hade krökts eftersom de hade kolliderat med cylinderkolvarna. Enligt två verkstäder hade detta troligen orsakats av mycket högt motorvarv. Kamremmen hade bytts då bilen körts 8 100 mil. Den skulle hålla minst 8 000 mil. Då bilen lämnades in till bolaget hade den körts 15 668 mil och var fullt funktionsduglig. A yrkade ersättning för kostnaden för att åtgärda skadan, 6 225 kr.

Bolaget bestred yrkandet och anförde att kamremmen inte hade bytts, trots att bilen körts 16 000 mil.

Nämndens bedömning:

Av allmänna rättsgrundsatser följer att den som har tagit hand om en sak för annans räkning har ansvaret för det omhändertagna. Inträffar det en skada åligger det således den som har tagit hand om saken att åtgärda skadan. Kan denne däremot visa att skadan förelåg redan när han fick hand om egendomen svarar han däremot givetvis inte för denna.

Bolaget får anses göra gällande att kamremmen inte hade bytts enligt fabrikantens rekommendationer när bilen lämnades in, att detta är den troliga orsaken till skadan och att bolaget därför inte bör svara för denna. Bolaget kan dock mot Bo Anderssons bestridande inte anses ha gjort sin ståndpunkt övervägande sannolik. Det har alltså inte visats att felet förelåg redan när bilen lämnades. Mot denna bakgrund åligger det bolaget att ersätta Bo Andersson för reparation av skadan. Ersättningen bör utgå med yrkat belopp, som får anses skäligt.