ARN 1996-4282

De uppgifter som lämnats av ett svenskt företag, som förmedlat och administrerat försäkringar för ett utländskt bolags räkning, har ansetts binda försäkringsgivaren. Även fråga om tillämplig lag.

I samband med byte av fackförening antog P i början av år 1995 Försäkringsaktiebolagets erbjudande att ansluta sig till det nya fackförbundets sjukförsäkring. P svarade på de frågor som ställdes i dels en hälsodeklaration, dels en utökad hälsodeklaration och erhöll därefter en sjukförsäkring, dock med förhöjd premie eftersom han varit sjukskriven mer än 30 dagar i följd under de senaste tre åren. Sedan P sjukskrivits ansökte han i september 1995 om utbetalning ur sjukförsäkringen. Han erhöll emellertid, från ett schweiziskt försäkringsbolag, avslag på sin begäran. P vände sig på nytt till Försäkringsaktiebolaget med vilket han ansåg sig ha träffat försäkringsavtalet. Försäkringsaktiebolaget gjorde emellertid gällande att bolaget inte var försäkringsgivare och därför inte heller avtalspart. Detta framgick enligt Försäkringsaktiebolaget bl.a. av försäkringsvillkoren.

Försäkringsaktiebolaget anförde att det fungerade som en serviceorganisation som förmedlade kontakter mellan medlemmar i ett antal fackförbund och olika försäkringsbolag, däribland det i ärendet aktuella schweiziska bolaget. Försäkringsaktiebolaget hade att svara för viss administration, bl.a. kontroll av ansökningar, utfärdande av försäkringsbesked och översättning och vidarebefordran av skadeanmälningar. När P ansökte om sjukförsäkring skedde en förhandsgranskning hos Försäkringsaktiebolaget. Skaderegleringen däremot sköttes helt och hållet av det schweiziska bolaget. Enligt Försäkringsaktiebolaget hade P underlåtit att lämna uppgift om en läkarundersökning som han genomgått i september 1994. Om P hade uppgivit att han genomgått undersökningen, hade hans ansökan inte sänts till det schweiziska bolaget. P borde ha insett att en så allvarlig undersökning skulle ha nämnts i ansökan.

Det schweiziska bolaget uppgav till nämnden att man hade annullerat försäkringen eftersom P lämnat felaktiga uppgifter om sitt hälsotillstånd. Om bolaget hade känt till att P genomgått läkarundersökningen i september 1994, hade han inte fått teckna någon sjukförsäkring. Det schweiziska försäkringsbolaget gjorde gällande att schweizisk rätt var tillämplig på avtalet.

Nämnden gjorde följande bedömning:

Av utredningen i ärendet framgår bl. a. följande.

I samband med att P bytte fackförening erbjöds han av Försäkringsaktiebolaget att teckna olika försäkringar och bl.a. sjukförsäkring. I den folder som han därvid tillställdes från Försäkringsaktiebolaget presenterades sjukförsäkringen och först på sista sidan fanns en kortfattad uppgift om att ett schweiziskt bolag var försäkringsgivare. P ansökte den 2 januari 1995 om sjukförsäkring hos Försäkringsaktiebolaget och ingav samtidigt en hälsodeklaration. Därefter meddelade Försäkringsaktiebolaget att en mer ingående hälsobedömning måste

göras och begärde att P skulle fylla i en särskild blankett för detta ändamål, benämnd utökad hälsodeklaration. Detta skedde också. Försäkringsaktiebolaget har sedan lämnat P beskedet att hans ansökan skulle beviljas, dock med en förhöjning av premien på 100 %. P meddelade då Försäkringsaktiebolaget att han ville fortsätta med sin sjukförsäkring.

I det därefter utfärdade försäkringsbrevet står Försäkringsaktiebolaget som avsändare. Försäkringsbrevet inleds vidare med följande: ”Vi har härmed nöjet bekräfta att Du/Ni sedan 95-03-01 omfattas av vår sjukförsäkring …..” Av försäkringsbrevet framgår också att om man skulle vilja ändra försäkringen eller har frågor om försäkringen skall man vända sig till Försäkringsaktiebolaget. Försäkringsvillkoren finns på baksidan av försäkringsbrevet. Av punkt 1 i försäkringsvillkoren framgår bl.a. att för försäkringsavtalet gäller vad som anges i försäkringsbeskedet, i dessa villkor, i lagen om försäkringsavtal och allmän lag i övrigt. Längst ner på baksidan av försäkringsbrevet anges att försäkringsgivare är ett schweiziskt bolag samt att för fullständiga villkor hänvisas till de engelska originalvillkoren, vilka förvaras hos Försäkringsaktiebolaget. När P i september 1995 gjorde en skadeanmälan hos Försäkringsaktiebolaget för att få ersättning från den aktuella försäkringen resulterade detta i att han i mars 1996 fick besked från det schweiziska bolaget att försäkringen inte gällde på grund av de uppgifter han lämnat i sin hälsodeklaration och att försäkringen därför avslutades och inbetalda premier återbetalades. Det schweiziska bolaget åberopade i sitt beslut att för försäkringen var schweizisk rätt tillämplig. P begärde i slutet av mars 1996 att det schweiziska bolaget skulle ompröva sitt beslut. I juni 1996 meddelade det schweiziska bolaget att de vidhöll sitt tidigare beslut.

Nämnden, som först tar ställning till frågan om vem som är att anse som rätt motpart och frågan om vilket lands lag som är tillämplig, vill därvid anföra följande.

Enligt nämndens mening kan Försäkringsaktiebolagets agerande ge vid handen att bolaget kan uppfattas som försäkringsgivare; i vart fall tillsammans med det schweiziska bolaget. Så är emellertid inte fallet utan det schweiziska bolaget är ensam försäkringsgivare. Detta förhållande borde ha uttryckts på ett tydligare sätt såväl i informationsfoldern som i försäkringsbrevet.

Enligt av Försäkringsaktiebolaget lämnade uppgifter har bolaget till uppgift att handla upp och förmedla försäkringar från olika försäkringsgivare och också svara för viss administration. Mot denna bakgrund och med hänsyn till att bolaget i förevarande ärende har utfört praktiskt taget all administration vid tecknandet av försäkringen finner nämnden att Försäkringsaktiebolaget bör betraktas som ombud för det schweiziska bolaget. På grund av detta förhållande - och då något annat inte framgår av försäkringsvillkoren - är de uppgifter som Försäkringsaktiebolaget lämnat till försäkringstagaren bindande för det schweiziska bolaget. Som ovan nämnts framgår det av punkt 1 i försäkringsvillkoren att för försäkringen gäller lagen om försäkringsavtal. Denna uppgift kan enligt nämndens mening inte tolkas på annat sätt än att det är den svenska försäkringsavtalslagen som gäller och att svensk rätt således är tillämplig i ärendet.

Nämnden övergår därmed till att bedöma huruvida P är berättigad till ersättning ur den aktuella försäkringen.

Av 6 § lagen (1927:77) om försäkringsavtal framgår att försäkringsgivaren är fri från ansvarighet om försäkringstagaren, utan att ha varit i god tro, har lämnat oriktig uppgift och det kan antas att försäkringsgivaren med kännedom om det rätta förhållandet inte skulle ha meddelat försäkring.

Det framgår av utredningen att P i den utökade hälsodeklarationen besvarat frågan om han numera har några besvär av sin tidigare sjukdom med nej och

därtill tillagt: ”Inga besvär vad gäller sjukdomen då denna är bortopererad; dock smärre hudproblem etc. ”

Enligt nämndens mening borde P ha besvarat nämnda fråga med ja och omnämnt att han efter sin senaste operation drabbades av compartment-syndrom i höger ben och att han sökt läkare i september 1994 på grund av ökad uttröttbarhet i benet. Han borde även ha omnämnt den då aktualiserade och strax därefter genomgångna undersökningen med magnetröntgenkamera. Mot bakgrund av det anförda finner nämnden att P får anses ha lämnat en oriktig uppgift till försäkringsgivaren. Nämnden kan inte finna att det i tillräcklig mån är visat att P har varit i god tro vid detta tillfälle.

Med hänsyn till vad det schweiziska bolaget har anfört kan det enligt nämndens mening antas att bolaget med kännedom om de rätta förhållandena inte skulle ha meddelat försäkringen till P vid detta tillfälle; inte ens med förhöjd premie. Det schweiziska bolaget är således fritt från ansvarighet gentemot P.

P har emellertid i ärendet obestritt uppgivit att han den 3 februari 1995 ringde till Försäkringsaktiebolaget och omtalade att han var föremål för medicinsk utredning. Nämnden kan dock konstatera att han den 31 januari 1995 accepterade bolagets erbjudande om försäkring med förhöjd premie. Därmed får försäkringsavtalet anses ha ingåtts vid sistnämnda tidpunkt. De upplysningar som P lämnat efter den 31 januari 1995 saknar därför betydelse. Att försäkringen trädde i kraft först den 1 mars 1995 föranleder ingen annan bedömning.

Med det anförda lämnas P:s talan utan bifall.