ARN 1997-3761

Fråga huruvida en försäkringstagare varit vårdslös vid lämnande av uppgifter i en hälsodeklaration. Även fråga om vem som är att anse som rätt motpart samt fråga om tillämplig lag.

Fråga huruvida en försäkringstagare varit vårdslös vid lämnande av uppgifter i en hälsodeklaration. Även fråga om vem som är att anse som rätt motpart samt fråga om tillämplig lag. Avgörande 1998-03-09; 1997-3761

V antog ett erbjudande från Försäkringsbolaget att ansluta sig till sin makes fackförbunds sjukförsäkring såsom medförsäkrad. V fyllde i samband härmed i en hälsodeklaration. Sedan hon blivit halvtidssjukskriven respektive halvt förtidspensionerad begärde hon hos Försäkringsbolaget ersättning ur försäkringen. Försäkringsbolaget gjorde då gällande att bolaget inte var försäkringsgivare utan endast agerade som förmedlare av försäkringen för ett schweiziskt försäkringsbolags räkning. Från det schweiziska bolaget erhöll hon avslag på sin begäran om försäkringsersättning. V yrkade hos nämnden ersättning ur försäkringen.

Det schweiziska bolaget uppgav till nämnden att bolaget annullerat försäkringen eftersom V lämnat en oriktig uppgift i hälsodeklarationen. Det schweiziska bolaget gjorde vidare gällande att schweizisk rätt var tillämplig på försäkringsavtalet.

Nämnden gjorde följande bedömning:

Av utredningen i ärendet framgår bl. a. följande.

V:s make erbjöds såsom medlem i ett fackförbund av Försäkringsbolaget att teckna en sjukförsäkring. V ansökte den 8 juni 1994 såsom medförsäkrad till E om sjukförsäkring hos Försäkringsbolaget och ingav samtidigt en hälsodeklaration.

I det därefter utfärdade försäkringsbrevet står Försäkringsbolaget som avsändare. Försäkringsbrevet inleds vidare med följande: ”Vi har härmed nöjet bekräfta att Du/Ni sedan 94-07-01 omfattas av vår sjukförsäkring …..” Av försäkringsbrevet framgår också att om man skulle vilja ändra försäkringen eller har frågor om försäkringen skall man vända sig till Försäkringsbolaget. Försäkringsvillkoren finns på baksidan av försäkringsbrevet. Av punkt 1 i försäkringsvillkoren framgår bl.a. att för försäkringsavtalet gäller vad som anges i försäkringsbeskedet, i dessa villkor, i lagen om försäkringsavtal och allmän lag i övrigt. Längst ner på baksidan av försäkringsbrevet anges att försäkringsgivare är ett schweiziskt bolag samt att för fullständiga villkor hänvisas till de engelska originalvillkoren, vilka förvaras hos Försäkringsbolaget.

När V i juli 1996 lämnade in en skadeanmälan till Försäkringsbolaget för att få ersättning från den aktuella försäkringen resulterade detta i att hon i augusti 1996 fick besked från det schweiziska bolaget att försäkringen avslutades med retroaktiv verkan på grund av framkomst av oriktiga uppgifter - behandlande läkare hade i skadeanmälan uppgett att han anlitades först av patienten för denna eller liknande sjukdom den 25 juli 1989. V skickade då in ett läkarintyg, av vilket framgår att tidigare tillstånd var helt skilt från nuvarande. Försäkringsbolaget har därefter i oktober 1996 meddelat att den medicinska informationen inte ändrar bolagets ställningstagande. Det schweiziska bolaget har sedan i juni 1997 meddelat V att bolagets medicinska rådgivare bekräftat att hon inte kan ha varit kapabel att göra ett fullgott arbete, när ansökan om sjukförsäkring fylldes i.

I sitt svar till nämnden har det schweiziska bolaget påpekat att bolaget ser sjukskrivningsperioderna 26.05.91-8.06.91 och 6.06.91-30.06.91 som en helhet och att V. S. således har varit sjukskriven mer än 30 dagar i följd. Vidare har bolaget påpekat att

schweizisk lag är tillämplig.

Nämnden, som först tar ställning till frågan om vem som är att anse som rätt motpart och frågan om vilket lands lag som är tillämplig, vill därvid anföra följande.

Enligt nämndens mening kan Försäkringsbolagets agerande ge vid handen att bolaget kan uppfattas som försäkringsgivare; i vart fall tillsammans med det schweiziska bolaget. Så är emellertid inte fallet utan det schweiziska bolaget är ensam försäkringsgivare. Detta förhållande borde ha uttryckts på ett tydligare sätt i försäkringsbrevet.

Enligt av Försäkringsbolaget lämnade uppgifter har bolaget till uppgift att handla upp och förmedla försäkringar från olika försäkringsgivare och också svara för viss administration. Mot denna bakgrund och med hänsyn till att bolaget i förevarande ärende har utfört praktiskt taget all administration vid tecknandet av försäkringen finner nämnden att Försäkringsbolaget bör betraktas som ombud för det schweiziska bolaget. På grund av detta förhållande - och då något annat inte framgår av försäkringsvillkoren - är de uppgifter som Försäkringsbolaget lämnat till försäkringstagaren bindande för det schweiziska bolaget. Som ovan nämnts framgår det av punkt 1 i försäkringsvillkoren att för försäkringen gäller lagen om försäkringsavtal. Denna uppgift kan enligt nämndens mening inte tolkas på annat sätt än att det är den svenska försäkringsavtalslagen som gäller och att svensk rätt således är tillämplig i ärendet.

Nämnden övergår därmed till att bedöma huruvida V är berättigad till ersättning ur den aktuella försäkringen.

Av 6 § lagen (1927:77) om försäkringsavtal framgår att försäkringsgivaren är fri från ansvarighet om försäkringstagaren, utan att ha varit i god tro, har lämnat oriktig uppgift och det kan antas att försäkringsgivaren med kännedom om det rätta förhållandet inte skulle ha meddelat försäkring.

När det först gäller fråga 1 i hälsodeklarationen ”Är Du fullt arbetsför?” har V besvarat denna med ja. Av uppgift på hälsodeklarationen framgår att man för att få försäkring skall vara fullt arbetsför, dvs. inte uppbära sjukpenning, sjukbidrag, förtidspension eller liknande ersättning vid ansökningstillfället. Nämnden kan konstatera att det i ärendet är helt klarlagt att V inte uppbar sjukpenning, sjukbidrag, förtidspension eller liknande, när hon ansökte om sjukförsäkringen och fyllde i hälsodeklarationen och hennes svar på fråga 1 är således inte någon oriktig uppgift. När det sedan gäller fråga 2 ”Behandlas eller kontrolleras Du regelbundet för sjukdom, skada eller handikapp?” har V besvarat denna med nej. Nämnden kan av utredningen i ärendet inte heller finna att detta skulle vara en oriktig uppgift. Vad slutligen gäller fråga 3 ”Har Du varit sjukskriven mer än 30 dagar i följd under de senaste 3 åren?” har V svarat ”Nej” på denna. Enligt nämndens mening kan denna fråga inte tolkas på annat sätt än att treårsperioden måste räknas exakt tre år tillbaka från dagen för ansökan om sjukförsäkring. Den efterfrågade perioden sträcker sig sålunda från den 8 juni 1991 till den 8 juni 1994. Av utredningen i ärendet framgår att V under denna period har varit sjukskriven vid tre tillfällen, men inte vid något tillfälle mer än 30 dagar i följd. Följaktligen finner nämnden att V inte heller i detta avseende har lämnat en oriktig uppgift till försäkringsgivaren. Att V vid den efterfrågade treårsperiodens början - den 8 juni 1991 - hade en pågående sjukskrivning föranleder ingen annan bedömning. Sammanfattningsvis finner nämnden att V inte har lämnat någon oriktig uppgift till försäkringsgivaren.

Försäkringsgivaren kan dock även enligt 7 § lagen om försäkringsavtal bli fri från

ansvarighet om försäkringstagaren har underlåtit att uppgiva en av honom känd omständighet, vars betydelse han insett eller bort inse, om förtigandet kan tillräknas honom såsom vårdslöshet. Det handlar i detta fall om att försäkringstagaren lämnar ofullständig uppgift. Vad som i förevarande fall möjligen kan utgöra ofullständig uppgift är att V inte omnämnde sin sjukskrivning direkt före den 8 juni 1991. Det kan enligt nämndens mening inte helt uteslutas att V borde ha insett betydelsen av denna omständighet. Nämnden kan dock inte finna att V:s förtigande av denna uppgift kan tillräknas henne såsom vårdslöshet.

På grund av vad ovan anförts finner nämnden att det schweiziska bolaget inte är fritt från ansvarighet gentemot V. Det schweiziska bolaget bör därför rekommenderas att ur den aktuella sjukförsäkringen utge den ersättning som gäller vid halvtidssjukskrivning respektive halv förtidspension till V.

När det slutligen gäller tidpunkten från vilken utbetalning skall ske kan nämnden konstatera att det under punkt 1 i till Försäkringsbrevet tillhörande försäkringsvillkor anges att med karenstid avses den tid sjukperiod skall pågå innan rätt till ersättning inträder. Av de fullständiga villkoren för försäkringen (se Art. 4.1 Long Term Disability) framgår att karenstiden är tre månader. V har i ärendet uppgivit att hon var halvtidssjukskriven fr.o.m. den 5 augusti 1996 fram till den 1 december 1996 då hon beviljades halv förtidspension. Dessa uppgifter har inte bestritts av bolaget. Bolaget bör följaktligen utge ersättning fr.o.m. den 5 november 1996.