ARN 1997-5011

En konsument har blivit bestulen på ett kreditkort utomlands. Kortet har därefter obehörigen använts för betalning av varor. Konsumenten har vare sig ansetts betalningsskyldig för belopp med vilket kontot övertrasserats eller för inköp som gjorts utan att förskrivna kontroller gjorts.

En konsument har blivit bestulen på ett kreditkort utomlands. Kortet har därefter obehörigen använts för betalning av varor. Konsumenten har vare sig ansetts betalningsskyldig för belopp med vilket kontot övertrasserats eller för inköp som gjorts utan att förskrivna kontroller gjorts. Avgörande 1998-07-06; 1997-5011

Under en vistelse i Bangkok i juni 1997 blev W drogad då han en kväll befann sig på en bar. Han ”slocknade” och ”var borta” i flera timmar. När han vaknade tog han en taxi till hotellet och gick till sängs. Strax före midnatt upptäckte han att ett kreditkort, som han hade förvarat under kläderna i ett bälte kring midjan, var stulet. Eftersom han inte hade tillgång till det telefonnummer på vilket spärranmälan skulle göras, spärrade han kortet först morgonen därpå när växlingskontoren hade öppnat. Det visade sig senare att tjuven hade hunnit använda kortet för inköp för 19 000 kr, vilket medförde att W:s konto övertrasserades med 15 000 kr. W yrkade hos nämnden återbetalning av 19 000 kr. W ifrågasatte om banken hade kontrollerat hur de obehöriga köpen hade gått till.

Banken bestred yrkandet och anförde dels att W förlorat kortet genom grov oaktsamhet, dels att han inte spärrat kortet snarast efter upptäckten av förlusten och slutligen att det framgick av avtalsvillkoren att kontohavaren ansvarar för övertrasseringar på kontot.

Nämnden gjorde följande bedömning:

Vad nämnden till att börja med har att ta ställning till är frågan om W har förlorat kortet genom grov oaktsamhet. Av utredningen i ärendet framgår att W förvarade kortet i ett bälte kring midjan under byxorna samt att han blivit bestulen på kortet sedan han blivit drogad. W får vid förvaringen av kortet anses ha iakttagit normal aktsamhet. Frågan är emellertid om han genom att dricka sprit med okända personer har varit grovt oaktsam. Enligt nämndens mening kan det inte anses grovt oaktsamt att umgås med okända personer på det sätt som W har gjort. Däremot får det anses vara grovt oaktsamt om man därvid berusar sig så att man själv tappar kontrollen. Utredningen i ärendet ger emellertid inte vid handen att W druckit sprit i en sådan omfattning eller frivilligt drogat sig så att han förlorat medvetandet. Han kan med hänsyn härtill inte anses ha förlorat kortet genom grov oaktsamhet.

Fråga återstår då om W snarast efter upptäckten anmält förlusten till banken. Enligt W:s egna uppgifter saknade han telefonnummer för att kunna spärra kortet, varför det spärrades först påföljande morgon. Av utredningen i ärendet framgår inte att W varit förhindrad att skaffa telefonnumret eller att vidta andra åtgärder för att spärra kortet direkt efter upptäckten av förlusten. Han kan därför inte anses ha anmält förlusten snarast efter upptäckten. W är därför i princip betalningsskyldig för de obehöriga uttagen innan kortet spärrades.

När det gäller storleken av W:s betalningsansvar kan konstateras att kontot övertrasserats med 15 000 kr vid de obehöriga gjorda uttagen. Fråga är om W skall vara betalningsskyldig för detta belopp.

Enligt punkten 7 kortbestämmelserna gäller vid utlandsanvändning att köp och kontantuttag beviljas sedan en kontroll har skett av att det finns täckning på kontot. Enligt nämndens mening bör en kortinnehavare kunna förlita sig på att en sådan kontroll sker och inte löpa risken för obehöriga uttag som saknar täckning på kontot. W bör därför inte vara

betalningsansvarig för det belopp med vilket kontot har övertrasserats.

Enligt bankens uppgifter finns vissa kontrollkrav i avtalet mellan kortinlösande bank och butik/köpställe. Om kontrollerna har utförts kan den kortutgivande banken inte återföra falska belopp/köp på kortinlösande bank. Den kortinlösande banken kan inte heller återföra beloppen mot butik. Av utredningen i ärendet framgår inte i vilken utsträckning de föreskrivna kontrollerna har skett och om banken har haft möjlighet att återföra beloppen på kortinlösande bank/butik. W bör i vart fall inte vara betalningsskyldig för uttag som har skett utan att föreskrivna kontroller har genomförts. Det bör ankomma på banken att till W redovisa i vilken utsträckning sådana kontroller har utförts.

Nämnden rekommenderade banken att genast återbetala 15 000 kr till W samt den övertrasseringsränta som han hade betalat till banken. Därutöver rekommenderade nämnden banken att till W återbetala sådana belopp med vilka obehöriga uttag hade gjorts, som banken på grund av bristande kontroller på köpstället kunde återföra på kortinlösande bank.