ARN 1997-6714
SJ har ansetts skyldig att ersätta en resenär för förlusten av en resväska som stulit ur en låst sovvagnskupé. Tillämpning av 2 kap. 3 § järnvägstrafiklagen.
SJ har ansetts skyldig att ersätta en resenär för förlusten av en resväska som stulit ur en låst sovvagnskupé. Tillämpning av 2 kap. 3 § järnvägstrafiklagen . Avgörande 1998-05-08; 1997-6714
J reste i september 1997 tillsammans med en väninna med tåget från Stockholm till Gällivare. Resenärerna hade betalt extra för att få ha en sovkupé för sig själva. De förvarade sitt bagage i sovkupén, som de låste, när de begav sig till restaurangvagnen. När de ett per timmar senare återvände till kupén visade det sig att J:s väska var borta. Tågmästaren tillkallades genast. Han genomsökte vagnarna utan resultat. Som tänkbar förklaring uppgav tågmästaren att några huvudnycklar kunde vara i omlopp. Den stulna resväskan innehöll nyinköpta kläder, fotoutrustning och smycken med stort affektionsvärde. J yrkade ersättning för det förlorade godset med 18 000 kr. Hon gjorde gällande att SJ brustit i sina säkerhetsrutiner.
SJ bestred yrkandet och anförde att J inte, i enlighet med vad som föreskrivs i järnvägstrafiklagen, visat att förlusten uppkommit till följd av fel eller försummelse från SJ:s sida .
Nämnden gjorde följande bedömning:
Av utredningen i ärendet framgår att J:s resväska har förvarats i en låst sovvagnskupé och att den har stulits därifrån. Någon åverkan har såvitt framgår inte skett på sovvagnsdörren utan någon har med hjälp av nyckelkort eller huvudnyckel gått in i den låsta kupén och tillförskansat sig väskan. SJ har inte bestritt att stölden har gått till på det sätt som J har uppgivit.
Enligt 2 kap. 3 § järnvägstrafiklagen (1985:192) är järnvägen ansvarig för egendom som går förlorad endast om fel eller försummelse ligger järnvägen till last. SJ är ansvarig för att ordentliga säkerhetsrutiner finns och att dessa följs. Nämnden finner att försummelse måste ligga SJ till last eftersom någon har kunnat gå in i den låsta kupén med hjälp av nyckel. SJ får därför hållas ansvarig för den förlust som J har gjort. Någon invändning mot det yrkade beloppets storlek har inte gjorts av SJ. J:s yrkande skall således bifallas.