ARN 1999-1114

Säljaren av en fastighet har yrkat skadestånd av en besiktningsman, som anlitats av köparen. Fråga om tillämpning av 2 kap. 4 § skadeståndslagen (1975:404).

Säljaren av en fastighet har yrkat skadestånd av en besiktningsman, som anlitats av köparen. Fråga om tillämpning av 2 kap. 4 § skadeståndslagen (1975:404) . Avgörande 1999-06-16; 1999-1114

I samband med en fastighetsförsäljning uppdrog köparen åt J att utföra en besiktning. J gjorde i samband med detta vissa muntliga uttalanden om att en fuktskada förelåg och att golvet i bottenvåningen måste bytas ut. Uttalandet medförde att köparen hoppade av köpet och att en annan köpare, när denne fick reda på vad som uttalats av besiktningsmannen, krävde att köpeskillingen skulle sänkas. K anmälde fuktskadan i till sitt försäkringsbolag, som rev upp golvet men inte fann någon fuktskada. K yrkade hos nämnden att J skulle utge skadestånd med 52 000 kr, varav 45 000 kr för utebliven vinst, 2 000 kr för självrisk och 5 000 kr för störningar i boendet.

J bestred yrkandet och anförde som grund för bestridandet att den köpare som beställt besiktningen hoppade av köpet på grund av att K vägrat att åtgärda den dåliga fasaden och fönstren och på grund av att K inte gått med på en prissänkning.

Nämnden gjorde följande bedömning:

Tvisten i ärendet gäller frågan huruvida K, i egenskap av säljare av en viss fastighet, har rätt till skadestånd på grund av besiktningsmannen J:s agerande och uttalande i samband med försäljning och besiktning av fastigheten.

Av utredningen i ärendet framgår att K inte står i något avtalsförhållande till J. Uppdraget till J att utföra besiktningen av fastigheten gavs nämligen av en tilltänkt köpare och inte av K. Vid sådant förhållande regleras K:s möjligheter att erhålla skadestånd av J av bestämmelserna i 2 kap.skadeståndslagen. Av dessa bestämmelser framgår att ersättning kan lämnas för personskador och sakskador. K:s yrkande avser emellertid inte sådana skador utan i stället ersättning för så kallad ren förmögenhetsskada (se 1 kap. 2 § skadeståndslagen). Sådan skada ersätts enligt bestämmelserna i skadeståndslagen bara om skadan har vållats genom brott (se 2 kap. 4 § skadeståndslagen). I det nu aktuella ärendet finns inga omständigheter som tyder på att skadan åstadkommits genom något brottsligt förfarande. Till följd härav finner nämnden att K inte kan erhålla något skadestånd av J.

Nämnden, som inte funnit anledning att i övrigt pröva frågan om J orsakat någon skada genom sitt agerande eller sina uttalanden vid besiktningen, finner således att K:s yrkande inte kan bifallas.