ARN 1999-3779
Avtal träffades om en paketresa. Därefter kunde parterna inte komma överens om boendet. Fråga om skadeståndsskyldighet på grund av dels avtalsbrott, dels s.k. culpa in contrahendo.
Avtal träffades om en paketresa. Därefter kunde parterna inte komma överens om boendet. Fråga om skadeståndsskyldighet på grund av dels avtalsbrott, dels s.k. culpa in contrahendo. Avgörande 1999-12-06; 1999-3779
Vid kontakt mellan E och researrangören V i april 1999 framförde E önskemål om en resa till Las Palmas under tiden den 20 oktober–3 november 1999 för sex personer samt inkvartering på hotell Brisamar. Detta hotell fanns dock vid tillfället för bokningen inte med i bolagets katalog, vilket E fick upplysning om. Hon uttalade då att resenärerna skulle kunna acceptera något annat boende. Vid tillfället begärde bolaget handpenning, vilken också betalades. Bolaget tillställde därefter E en bekräftelse gällande en resa med viss angiven utrese- och hemresedag, där det anges: under Hotell/Resmål, ”Request/Gran Canaria” och under Antal/Rumstyp, ”1 * Rum på request”. – Parterna lyckades sedermera inte komma överens om inkvartering som motsvarande resenärernas önskemål. Detta ledde till att E faxade en skrift till bolaget där hon yttrade bl.a. att ”På grund av att ni ej kunnat genomföra ert affärsavtal med oss - - - har ni tvingat oss att dra tillbaka vårt köp”. I skriften begärde hon återbetalning av erlagda anmälningsavgifter och dessutom ersättning för besvär. – Bolaget har sedermera betalat tillbaka anmälningsavgifterna.
E har i ärendet yrkat ersättning med 1 000 kr för var och en av tre resenärer och därutöver en resa till Las Palmas. Som grund för sitt yrkande har hon åberopat att det föreligger avtalsbrott från bolaget sida enligt punkt 1.5 i bolagets resevillkor. – Bolaget har bestritt ersättningskravet under angivande att bolaget i detta fall aldrig har lämnat någon bekräftelse med namngivet hotell och att avtalet därför inte kan vara bindande.
Punkt 1.5 i bolagets resekatalog överensstämmer helt med motsvarande punkt i mellan Konsumentverket och resebranschen träffade Allmänna villkor för paketresor. Enligt denna bestämmelse är avtalet bindande för parterna när arrangören skriftligen har bekräftat resenärens beställning och resenären inom avtalad tid har betalat överenskommen anmälningsavgift enligt arrangörens anvisningar.
Nämnden gjorde följande bedömning:
Tvist råder i frågan huruvida ett för bolaget bindande avtal har träffats eller ej. Eftersom E har åberopat nämnda punkt 1.5 i bolagets resevillkor, ifrågasätter nämnden inte att den bestämmelsen bör tillämpas vid bedömningen.
Nämnden konstaterar därvid att bolaget har krävt och erhållit anmälningsavgift samt att bolaget skriftligen har bekräftat Es beställning. Härigenom är de formkrav uppfyllda som enligt den ifrågavarande punkten krävs för ett mellan parterna bindande avtal. I ifrågavarande fall gällde avtalet en paketresa till Gran Canaria – bestående av transport och inkvartering – under viss angiven tid. Avtalet var dock så till vida inskränkt att något visst bestämt hotell eller några särskilda rum/lägenheter inte har avtalats. (Jfr prop. 1992/93:95 s. 81 beträffande det förhållandet att ett avtalsvillkor har hållits öppet.)
Parterna har sedermera, efter det att det ifrågavarande begränsade avtalet hade träffats, inte lyckats att komma överens beträffande inkvartering; detta har som nämnts lett till att E har hävt avtalet. Något avtalsbrott från bolagets sida föreligger enligt nämndens mening inte i denna situation och det kan då inte bli fråga om skadeståndsskyldighet för bolaget till följd av ett avtalsbrott. Däremot skulle kunna tänkas att bolaget, i samband med de sålunda
misslyckade förhandlingarna, uppträtt på något sådant illojalt eller ohederligt sätt att bolaget på grund därav skulle bli skadeståndsskyldigt, s.k. culpa in contrahendo. Detta har dock inte framkommit i ärendet.
Es yrkande skall således lämnas utan bifall.