ARN 1999-4392

Fråga om näringsidkarens ansvar för egendom som förkommer vid reparation.

Fråga om näringsidkarens ansvar för egendom som förkommer vid reparation. Avgörande 2000-01-10; 1999-4392

M lämnade in en bilstereo till säljaren för garantireparation. Stereon hade köpts för 2 000 kr. Reparationen skulle ta några veckor, men efter cirka 15 veckor hade han fortfarande inte fått tillbaka den. Säljaren skyllde på att Posten eller reparationsfirman hade slarvat bort stereon. M yrkade i första hand en ny bilstereo, i andra hand ersättning för stereons värde och i sista hand att återfå sin egen stereo.

Säljaren bestred yrkandet. Han hade fått klarhet i var stereon befann sig. Verkstaden som apparaten skickats till hade kvitterat ut den men därefter har den försvunnit.

Nämnden gjorde följande bedömning:

Av handlingarna i ärendet framgår följande. M köpte en bilstereo av näringsidkaren. Sedan stereon gått sönder, lämnade han över den till näringsidkaren för ”garantireparation”. Denne lämnade i sin tur över stereon till en reparationsfirma, där den enligt säljaren har försvunnit.

Frågan är här om en säljares ansvar för förlust av en försåld vara, vilken av köparen har överlämnats till säljaren för avhjälpande av fel på varan. Någon särskild reglering härom finns inte i de köprättsliga lagarna. I stället får tillämpas vad som allmänt gäller om ansvar för egendom, som ägaren har lämnat över till någon annan, t.ex. vid hyra av lös sak. Hyrestagaren är härvid skyldig att vårda den förhyrda egendomen. Brister han i denna vårdplikt är han skadeståndsskyldig, om han inte kan visa att han inte har varit försumlig, s.k. presumtionsansvar. Principen har också kommit till uttryck i 32 § första stycket konsumenttjänstlagen (1985:716). Här anges att om föremålet för tjänsten skadas medan egendomen är i näringsidkarens besittning eller annars under dennes kontroll, är näringsidkaren skyldig att ersätta skadan, om han inte visar att skadan inte beror på försummelse av honom eller någon som på hans sida har anlitats för att utföra tjänsten. (Se Hellner, Speciell avtalsrätt II Kontraktsrätt, 3 uppl. 1996, 1 häftet. Särskilda avtal s. 114 och 195.)

Säljaren har i ärendet inte visat att sådana omständigheter förelegat som gör att presumtionsansvaret inte skall gälla. Säljaren skall därför, i enlighet med vad M har yrkat, leverera en ny, likvärdig stereo till M. Om detta inte är möjligt, skall säljaren till denne betala fordrat belopp om 2 000 kr, motsvarande vad M har betalat för den förkomna apparaten.