ARN 2001-4889

En konsument har på Internet fyllt i och elektroniskt skickat ett formulär för tecknande av elleveransavtal. Elleverantören har inte ansetts avtalsrättsligt bunden eftersom konsumentens uppgifter inte bekräftats och godkänts av leverantören. Även fråga om det aktuella formulärets utformning.

Den 30 maj 2001 fyllde C i och skickade elektroniskt på Internet ett formulär om elleveransavtal med A-bolaget gällande elleveranser från den 1 juli 2001 till ett fast pris under 24 månader. Den 29 juni fick han via brev veta att bolaget inte godtog avtalet då Abolaget från den 1 juni uppgick i F-bolaget och att alla nya avtal skulle tecknas med Fbolaget. Enligt C framgick på hemsidan tydligt samtliga villkor för olika avtal och det angavs att han kunde välja mellan att skicka efter ett avtalsunderlag eller teckna avtal direkt via Internet. Innan avtalet skickades till bolaget bekräftade C alla uppgifter stämde. När avtalet nått fram skulle mottagandet skriftligen bekräftas av bolaget. Det framgick inte av hemsidan att villkoren i Internetavtalet kunde ändras av bolaget.

C yrkade att nämnden skulle fastställa att det avtal han ingick den 30 maj 2001 skulle gälla, alternativt att han skulle tillerkännas ersättning för den skada han lidit till följd av att bolaget brutit avtalet.

F-bolaget bestred yrkande under åberopande av att något bindande avtal inte träffats mellan parterna.

Nämnden gjorde följande bedömning.

Nämnden konstaterar inledningsvis att erbjudanden som en näringsidkare riktar till allmänheten inte är avtalsrättsligt bindande. Ett sådant erbjudande - ett s.k. utbud - skall uppfattas som en uppmaning till den som är intresserad av en vara eller tjänst att lämna ett anbud. För att ett avtal skall komma till stånd erfordras att näringsidkaren lämnar en accept eller bekräftelse.

Det framgår av utredningen att A-bolaget, som senare uppgått i F-bolaget, via Internet tillhandahållit formulär för tecknande av elleveransavtal. Det är ostridigt att C har fyllt i och skickat ett sådant elektroniskt formulär. Emellertid har varken A-bolaget eller Fbolaget bekräftat och godkänt hans uppgifter.

Enligt nämndens mening skall A-bolagets hemsida och möjligheten att via Internet skicka ett formulär anses ha varit av sådant slag som anges inledningsvis, dvs. ett erbjudande om att lämna anbud. Då följaktligen inget avtal träffats mellan parterna saknas grund för C:s yrkanden. Hans talan kan därför inte vinna bifall.

Nämnden finner dock skäl att invända mot de Internetformulär som tillförts dokumentationen i ärendet. Uttryck som ”teckna avtal” bör undvikas på registreringsformulären och det bör tydliggöras att avtal inte kommer till stånd ensidigt och direkt genom att formulären skickas. Att det ifyllda och skickade formuläret endast utgör ett anbud skall således framgå för tecknaren.